Halvårsrapport januari juni 2017 för Nordea Hypotek AB (publ)

Transkript

1 1 (18) Halvårsrapport januari juni för Nordea Hypotek AB (publ) Resultat Rörelseresultatet uppgick till mkr (3 362), en ökning med 9,0% jämfört med samma period föregående år. Resultatet har jämfört med föregående period påverkats av främst följande faktorer: Räntenettot ökade med 591 mkr, en ökning på 16,0% jämfört med samma period föregående år. Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde minskade med 124 mkr. Detta är i huvudsak hänförligt till finansiella instrument under säkringsredovisning och minskade ränteskillnadsersättningar vilket påverkat posten negativt med 183 mkr och minskade återköp av emitterade obligationer bokförda till upplupet anskaffningsvärde som påverkat posten positivt med 59 mkr. Kreditförlusterna netto uppgick under perioden till 1,4 mkr (-5,6) och är i sin helhet hänförlig till utlåning till privatpersoner. Intäkter Räntenettot uppgick under perioden till mkr (3 690). Avgifts- och provisionsnettot uppgick till 5 mkr (10). Resolutionsavgiften uppgick under perioden till 192 mkr (68 mkr) en ökning med 124 mkr jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror främst på att Nordea Hypotek för betalar full avgift, 9 punkter, istället för 4,5 punkter för. Resolutionsavgiften för helåret uppgår till 384 mkr (155). Kostnader Rörelsekostnaderna uppgick till 427 mkr (263), en ökning med 164 mkr eller 62,6% jämfört med samma period föregående år. Jämfört med motsvarande period har Nordea Hypotek ökat sin personal med 20 personer. I samband med detta flyttades också ansvaret för kostnader relaterade till system och applikationer för bolåneprocessen över från moderbolaget till Nordea Hypotek. Detta i kombination med att det under har gjorts en översyn utav försäljningsoch administrationskostnaderna som Nordea Hypotek betalar till moderbolaget samt på att en justering av ersättningsbeloppet avseende gjordes under första kvartalet förklarar i huvudsak den stora ökningen av rörelsekostnaderna för första halvåret jämfört med motsvarande period. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid periodens slut till mkr ( ), vilket översteg fjolårsvolymen med 4,1 % (6,5). Utlåningen till privatmarknaden ökade med 4,7% (8,0) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr ( ). Utlåningen till juridiska personer ökade med 0,9% (-0,2) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr (91 917). Osäkra fordringar och kreditförluster Osäkra fordringar brutto uppgick till 626 mkr (594). Nettot av återvinningar och nya kreditförluster innebar en förlust på 1,4 mkr (förlust på -5,6). Finansiering Långfristig finansiering sker huvudsakligen genom utgivning av säkerställda obligationer emitterade på den svenska marknaden och med löptider från två till tio år. Totalt emitterades under perioden obligationer, utgivna i svenska kronor, motsvarande mkr (58 900). Utestående obligationsvolym vid halvårsskiftet uppgick till mkr ( ), varav mkr (24 930) utgivna i annan valuta än svenska kronor. Nordea Hypotek hade per sista juni utestående daterade förlagslån från moderbolaget på totalt 3,1 miljarder kronor (4,7). Säkerställda obligationer är ett upplåningsinstrument, reglerat i en särskild svensk lag, som ger investeraren förmånsrätt i händelse av låntagarens konkurs. Säkerställda obligationer kan enbart emitteras på basis av tillgångar med hög kvalitet och efter särskilt tillstånd från Finansinspektionen. Med hjälp av säkerställda obligationer och erhållna kreditbetyg får bolaget tillgång till en vidgad krets av upplåningskällor. Utöver den långfristiga upplåningen enligt ovan har bolaget löpande under perioden finansierat sig genom kortfristig upplåning hos moderbolaget. Rating Bolaget har sedan juni 2006 ratingen Aaa/AAA hos Moody s Investor Service respektive Standard & Poor s för de säkerställda obligationer som svarar för bolagets huvudsakliga långfristiga upplåning. Kapitaltäckning Nordea Hypotek använder IRK-metoden (intern riskklassificering) för att beräkna kreditrisken i exponeringsklasserna företag, institut, hushåll och suveräna exponeringar.

2 Vid juni månads utgång uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr, beräknade enligt golvregeln. Primärkapitalrelationen var 9,3% och kapitaltäckningsgraden uppgick till 10,4%, inklusive periodens resultat. Exklusive tillägg för övergångsreglerna uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr med en primärkapitalrelation på 65,6% och en kapitaltäckningsgrad på 73,6%, inklusive periodens resultat. 2 (18) Förändring i styrelsen Torsten Allqvie och Cathrine Skoglund Bognäs har under lämnat styrelsen. Anna Storåkers, Head of Personal Banking Sweden, har ersatt Torsten Allqvie som ordförande i januari. Sedan januari är Nicklas Ilebrand, Head of Products, och Maria Härdling, Head of Treasury Asset and Liability Management (TALM) Analytics, ordinarie styrelseledamöter. Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter den i. Styrelsens försäkran Halvårsrapporten ger en rättvisande översikt av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Stockholm den 25 augusti Anna Storåkers Styrelsens ordförande Elisabet Olin Nicklas Ilebrand Nils Lindberg Peter Dalmalm Maria Härdling Michael Skytt Verkställande direktör Nordea Hypotek AB (publ), org.nr , ingår i Nordeakoncernen som helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (publ). Denna halvårsrapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

3 Resultaträkning 3 (18) Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Not Rörelseintäkter Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Avgifts- och provisionsintäkter Avgifts- och provisionskostnader Avgifts- och provisionsnetto Nettoresultat av poster till verkligt värde Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Allmänna administrationskostnader: Personalkostnader Övriga administrationskostnader Summa rörelsekostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultatet Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Årets resultat Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Värdeförändringar under året Skatt på värdeförändringar under året Övrigt totalresultat, netto efter skatt Totalresultat

4 Balansräkning 4 (18) 31 dec Tkr Not Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skattefordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppskjutna skatteskulder Efterställda skulder Summa skulder Eget kapital Aktiekapital Övriga reserver Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Övriga noter Redovisningsprinciper 1 Segmentrapportering 2 Klassificering av finansiella instrument 8 Verkligt värde för finansiella tillgångar och 9 skulder Kapitaltäckning 10 Risker och osäkerhet 11

5 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet Eget kapital Fritt Eget kapital Fritt Eget Kapital 5 (18) Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Erhållet aktieägartillskott Utgående balans per Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Erhållet aktieägartillskott Lämnat koncernbidrag Skatt på lämnat koncernbidrag Utgående balans per 31 dec Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Erhållet aktieägartillskott Utgående balans per ) aktier

6 Kassaflödesanalys 6 (18) Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betalda inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av derivatinstrument, netto Förändring av övriga tillgångar Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring av skulder till kreditinstitut Förändring av emitterade värdepapper Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av efterställda skulder Aktieägartillskott Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring Likvida medel 31 dec Tkr Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran

7 Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport uppfyller de krav som ställs enligt IAS 34 Delårsrapportering. Vidare har vissa kompletterande regler i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25 med tillägg) och rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utfärdad av Rådet för finansiell rapportering tillämpats. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts för delårsrapporten som för årsredovisningen. För ytterligare information, se not 1 i årsredovisningen. De ändringar som införts under beskrivs i avsnittet Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation nedan. Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation Följande ändringar som publicerats av IASB började tillämpas den 1 januari, men har inte haft någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning. Ändringar i IAS 12: Redovisning av uppskjutna skattetillgångar avseende orealiserade förluster. Ändringar i IAS 7: Upplysningsinitiativ Ändringar har också gjorts i Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Dessa ändringar började tillämpas den 1 januari, men de har inte haft någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks finansiella rapporter. 7 (18) Rådet för finansiell rapportering har gjort ändringar i redovisningsrekommendationen för juridiska personer genom att ge ut RFR 2 Redovisning för juridiska personer januari. Dessa ändringar började tillämpas den 1 januari, men har inte haft någon betydande inverkan på redovisningen. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpas IFRS 9 Finansiella instrument IASB har slutfört den nya standarden för finansiella instrument, IFRS 9 Finansiella instrument. IFRS 9 omfattar klassificering och värdering, nedskrivning och generell säkringsredovisning och ersätter de befintliga kraven inom dessa områden i IAS 39. IFRS 9 träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare. Standarden har godkänts av EU-kommissionen. Tidigare tillämpning är tillåten, men Nordea Hypotek avser inte att tillämpa standarden i förtid. Nordea Hypotek avser inte heller att räkna om jämförelsetalen för i årsredovisningen 2018 på grund av IFRS 9. Klassificering och värdering Enligt klassificerings- och värderingskraven i IFRS 9 ska finansiella tillgångar klassificeras som och värderas till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via resultaträkningen eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Klassificeringen av ett finansiellt instrument bestäms utifrån affärsmodellen för den portfölj som instrumentet ingår i och huruvida kassaflödena endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta. För att kunna bedöma affärsmodellen har Nordea Hypotek delat in sina finansiella tillgångar i portföljer och underportföljer utifrån hur olika grupper av finansiella tillgångar förvaltas tillsammans för att uppnå ett visst affärsmål. I samband med fastställandet av rätt nivå för portföljen har hänsyn tagits till aktuell affärsområdesstruktur. Vid bedömningen av affärsmodell för respektive portfölj har Nordea Hypotek analyserat syftet med de finansiella tillgångarna och exempelvis tidigare försäljningstrender och ersättning till ledningen. Nordea Hypotek har analyserat kassaflödena från de finansiella tillgångarna per den 31 december 2015 för att fastställa om de endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta. Detta har gjorts genom att gruppera avtal som är homogena ur ett kassaflödesperspektiv, och slutsatserna har dragits för samtliga avtal i den gruppen. Bedömningen av affärsmodell och analysen av huruvida kassaflödena endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, enligt beskrivningen ovan, har inte resulterat i några betydande förändringar jämfört med hur de finansiella instrumenten värderas enligt IAS 39. Därmed förväntas ingen betydande inverkan på Nordea Hypoteks finansiella ställning, finansiella resultat eller egna kapital för den första tillämpningsperioden. Inte heller förväntas någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks kapitaltäckning, stora exponeringar, riskhantering eller alternativa resultatmått för den första tillämpningsperioden. Dessa preliminära slutsatser påverkas naturligtvis av vilka finansiella instrument som finns i Nordea Hypoteks balansräkning vid övergången. Nedskrivningar Nedskrivningskraven i IFRS 9 baseras på en modell för förväntade kreditförluster och inte på den befintliga modellen för inträffade kreditförluster i IAS 39. Dessutom är nedskrivningskraven i IFRS 9 mer omfattande än de i IAS 39.

8 IFRS 9 anger att alla tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat, liksom åtaganden utanför balansräkningen, inklusive garantier och kreditåtaganden, ska omfattas av prövningen av nedskrivningsbehovet. För närvarande beräknar inte Nordea Hypotek gruppvisa reserveringar för poster utanför balansräkningen eller för finansiella instrument som klassificerats som tillhörande värderingskategorin Finansiella tillgångar som kan säljas. 8 (18) De tillgångar, vars nedskrivningsbehov ska prövas, delas in i tre kategorier, beroende på graden av kreditförsämring. Kategori 1 omfattar tillgångar där det inte har skett en väsentlig ökning av kreditrisken, kategori 2 omfattar tillgångar där det skett en väsentlig ökning av kreditrisken och kategori 3 omfattar fallerade tillgångar. Tillgångar av betydande värde i kategori 3 prövas för nedskrivning på individuell nivå, medan det för tillgångar av obetydligt värde görs en gruppvis bedömning. I kategori 1 ska reserveringarna motsvara förväntade kreditförluster under kommande 12 månader. I kategori 2 och 3 ska reserveringarna motsvara förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden. En viktig del som påverkar storleken på avsättningarna enligt IFRS 9 är den utlösande faktorn för överföring av en tillgång från kategori 1 till kategori 2. Nordea Hypotek har ännu inte bestämt vilka parametrar som ska användas för att fastställa ökningen i kreditrisk och hur mycket dessa parametrar behöver förändras för att det ska anses som en väsentlig ökning. För tillgångar som innehas vid övergången har Nordea Hypotek preliminärt beslutat att använda förändringen i interna rating- och scoringuppgifter för att fastställa om det skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte. För tillgångar som tillkommer efter övergången kommer förändringar i sannolikheten för fallissemang (PD) för den återstående löptiden att användas som den utlösande faktorn. Nordea Hypotek har dragit slutsatsen att det inte är möjligt att beräkna PD vid kreditgivningen för den återstående löptiden utan oskäliga kostnader eller arbetsinsatser och utan bedömningar i efterhand av tillgångar som redan redovisas i balansräkningen vid övergången. För tillgångar som bedöms utifrån PD för den återstående löptiden har Nordea Hypotek preliminärt beslutat att använda en blandning av absoluta och relativa förändringar i PD som kriterium för överföringen. Dessutom kommer kunder som omfattas av förmildrande åtgärder och kunder som är mer än 30 dagar sena med sina betalningar också att överföras till kategori 2. Nordea Hypotek har ännu inte fastställt tröskelvärdet för att avgöra om förändringen i rating, scoring och PD är väsentlig eller inte. I Nordea Hypoteks befintliga modell för beräkning av gruppvisa reserveringar definieras en förlusthändelse som en försämring i låntagarens rating/scoring. En förlusthändelse i den befintliga modellen väntas dock inte motsvara den utlösande händelse som flyttar en post från kategori 1 till kategori 2 enligt IFRS 9. Reserveringarna enligt IFRS 9 kommer att beräknas som exponeringen vid fallissemang gånger sannolikheten för fallissemang gånger förlusten i händelse av fallissemang. För tillgångar i kategori 1 baseras beräkningen endast på de kommande 12 månaderna, medan den för tillgångar i kategori 2 baseras på tillgångens förväntade löptid. För tillgångar där det har skett en väsentlig ökning av kreditrisken har Nordea Hypotek i dagsläget reserveringar motsvarande de förluster som beräknas uppkomma under perioden mellan dagen för förlusthändelsen och dagen då den identifieras individuellt, den så kallade uppkomstperioden, medan IFRS 9 kommer att kräva reserveringar motsvarande förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden. Vid beräkningen av förluster under den återstående löptiden enligt IFRS 9, inklusive kategoriindelningen, ska beräkningen baseras på sannolikhetsviktad, framåtblickande information. Nordea Hypotek har preliminärt beslutat att använda tre makroekonomiska scenarier för att ta hänsyn till de icke-linjära aspekterna av förväntade kreditförluster. De olika scenarierna kommer att användas för att justera de aktuella parametrarna för beräkning av förväntade kreditförluster, och ett sannolikhetsviktat genomsnitt av de förväntade förlusterna enligt respektive scenario kommer att redovisas som reserveringar. De nya kraven förväntas öka reserveringarna för kreditförluster och minska det egna kapitalet för den första tillämpningsperioden. Detta förväntas inte ha någon betydande inverkan på stora exponeringar. Inverkan på kapitaltäckningen kan ännu inte fastställas eftersom Europaparlamentet och rådet väntas utfärda nya regler för övergången till IFRS 9, men dessa är ännu inte slutgiltiga. Vidare förväntas de långsiktiga effekterna, när övergångsreglerna inte längre gäller, ha en negativ inverkan på kapitaltäckningen, eftersom minskningen i eget kapital väntas minska kärnprimärkapitalet. Det förväntas dock inte att hela ökningen av reserverna kommer minska kärnprimärkapitalet eftersom det finns uppvägande effekter, till exempel att dagens underskott i kreditriskjusteringar blir mindre när reserveringarna beräknas enligt IFRS 9. Beräkningen av nedskrivningsbehovet enligt IFRS 9 kommer att kräva mer erfarenhetsmässiga kreditbedömningar av de rapporterande enheterna än vad som krävs enligt IAS 39 idag, vilket innebär en högre grad av subjektiv bedömning. Användandet av framåtblickande information ökar komplexiteten och gör reserveringar mer beroende av ledningens syn på de ekonomiska utsikterna. Beräkningen av nedskrivningsbehovet enligt IFRS 9 förväntas bli mer volatil och mer

9 9 (18) konjunkturkänslig jämfört med beräkningen enligt IAS 39, främst till följd av den höga graden av subjektiv bedömning i framtidsscenarierna. Säkringsredovisning Den största förändringen av kraven avseende generell säkringsredovisning är att standarden gör säkringsredovisningen mer anpassad till riskhanteringen. Eftersom Nordea Hypotek i allmänhet använder portföljsäkring bedömer Nordea Hypotek att de nya kraven inte får någon betydande inverkan på Nordeas Hypoteks redovisning, kapitaltäckning, stora exponeringar, riskhantering eller alternativa resultatmått för den första tillämpningsperioden. Nordea Hypoteks preliminära slutsats är att fortsätta använda säkringsredovisningskraven i IAS 39 även efter det att IFRS 9 har införts, men detta kvarstår att bekräfta. IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt Under 2014 publicerade IASB den nya standarden IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Förtydliganden för den här standarden publicerades i april. Den nya standarden beskriver en enda heltäckande redovisningsmodell för intäkter från kundkontrakt och ersätter nuvarande standarder och tolkningar för intäktsredovisning i IFRS, till exempel IAS 18 Intäkter. Den nya standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare, men får tillämpas tidigare. Standarden godkändes av EU-kommissionen och förtydligandena väntas bli godkända. Standarden gäller inte för finansiella instrument, försäkringsavtal eller leasingavtal. Vår nuvarande bedömning är att den nya standarden inte förväntas få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar när den tillämpas första gången. Övriga ändringar i IFRS Övriga ändringar i IFRS förväntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar när den tillämpas första gången. Not 2 Segmentrapportering Rörelsesegment Personal Banking Commercial & Business Banking Group Treasury Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Övriga rörelsesegment Summa rörelsesegment Avstämning Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Avstämning mellan summa rörelsesegment och finansiella rapporter Jan-jun Jan-jun Mkr Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa rörelsesegment Koncernfunktioner och oallokerade poster Summa

10 10 (18) Rapporterbara segment Jämfört med årsredovisningen är identifieringen av rörelsesegmenten oförändrad. Under det fjärde kvartalet delades Retail Banking upp i två affärsområden, Personal Banking och Commercial & Business Banking. Affärsområdet Personal Banking inkluderar privatkunderna som tidigare var inkluderade i Retail Banking och Commercial & Business Banking inkluderar företagskunderna som tidigare inkluderades i Retail Banking. Övriga rörelsesegment avser i huvudsak Wholesale Banking och supportfunktionen Operations inom bankverksamheten. Koncernfunktioner och resultat som inte i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmenten visas separat som avstämningsposter i tabellen ovan. Nordea Hypotek har kort upplåning hos Nordea Bank AB. Då stiborräntan (3 mån) är negativ innebär det att Nordea Hypotek får en intäkt vid varje sådan upplåning och motsvarande kostnad återfinns i Nordea Bank AB. Detta i kombination med fallande marknadsräntor förklarar i huvudsak varför räntekostnaderna hos Group Treasury, som sköter upplåningen för Nordea Hypotek, har minskat med ca 679 mkr jämfört med motsvarande period. Resultateffekten utav den korta upplåningen, som är kopplad till 3 mån stibor, som Nordea Hypotek har hos moderbolaget uppgick till ca +462 mkr under första halvåret. Not 3 Avgifts- och provisionsnetto Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Depå- och emmissionstjänster varav intäkt varav kostnad Utlåningsprodukter varav intäkt varav kostnad Övrigt varav intäkt varav kostnad Avgifts- och provisionsnetto Avgifterna för Bo-låneskydden redovisas fr. o. m kvartal 1 brutto. Omräkning av jämförelsetal för tidigare perioder har inte varit möjlig. Not 4 Nettoresultat av poster till verkligt värde Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument Summa Not 5 Kreditförluster, netto Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Kreditförluster fördelade per kategori Utlåning till allmänheten Konstaterade kreditförluster Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade kreditförluster Återvinningar av tidigare konstaterade kreditförluster Avsättningar Återföringar av tidigare gjorda avsättningar Summa

11 11 (18) Not 6 Utlåning och osäkra lånefordringar Kreditinstitut Allmänheten 31 dec 31 dec Mkr Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde Summa 31 dec Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde Reserver och avsättningar Tkr 31 dec Reserver för poster i balansräkningen Summa reserver

12 Nyckeltal 12 (18) 31 dec Andel osäkra lånefordringar, brutto 1, räntepunkter 11,5 11,6 11,4 Andel osäkra lånefordringar, netto 2, räntepunkter 11,2 11,3 11,1 Total reserveringsgrad 3, räntepunkter 1,1 1,2 1,2 Reserver i relation till osäkra lånefordringar 4, % 2,6 2,6 2,7 Totala reserver i relation till osäkra lånefordringar 5, % 9,8 10,4 10,9 1 Individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 2 Individuellt värderade osäkra lånefordringar efter reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 3 Totala reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 4 Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar dividerade med individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver, %. 5 Totala reserver dividerade med totala osäkra lånefordringar före reserver, %. Not 7 Derivatinstrument 31 dec Verkligt värde, mkr Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa Nominellt värde, mkr 31 dec Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa

13 13 (18) Not 8 Klassificering av finansiella instrument Låne- Derivat- Icke och kund- instrument finansiella Mkr fordringar för säkring tillgångar Summa Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Summa 31 dec Derivat- Övriga Icke instrument finansiella finansiella Mkr för säkring skulder skulder Summa Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Summa 31 dec

14 14 (18) Not 9 Verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder i i 31 dec 31 dec Mkr Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Utlåning Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Finansiella skulder Inlåning och skuldinstrument Derivatinstrument Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (nivå 2) har använts för bestämning av verkligt värde avseende derivaten. Fastställande av verkligt värde beskrivs i årsredovisningen för, not 23 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Värdering av nettopositioner Derivatinstrument (tillgångar och skulder) med motsatta positioner i marknads- eller kreditrisk värderas utifrån det pris som skulle ha erhållits vid en försäljning av den nettotillgång som är exponerad för den specifika risken eller betalats vid en överlåtelse av den nettoskuld som är exponerad för den specifika risken. Ytterligare information om värderingstekniker och indata som använts vid värderingen till verkligt värde finns i årsredovisningen för, not 23 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Not 10 Kapitaltäckning Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen 31 dec 2 Mkr Beräkning av kapitalbas Eget kapital Kärnprimärkapital före avdrag enligt CRR IRK-reserveringar underskott (-) Övriga poster, netto Summa avdrag från kärnprimärkapitalet enligt CRR Kärnprimärkapital (netto efter avdrag) Primärkapital (netto efter avdrag) Supplementärt kapital före avdrag enligt CRR IRK-reserveringar överskott (+) Summa lagstiftningsjusteringar av supplementärkapital Supplementärt kapital Kapitalbas (netto efter avdrag) Kapitalbas justerad för IRK-reserveringar, d.v.s. den justerade kapitalbasen uppgick till mkr den i. 2 Inkluderar periodens resultat.

15 Kapitalbas inklusive periodens resultat 15 (18) Mkr 31 dec Primärkapital, inkl. periodens resultat Kapitalbas, inkl. periodens resultat Minimikapitalkrav på kapitaltäckning och riskexponeringsbelopp 31 dec Minimikapitalkrav Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Mkr ringsbelopp kapitalkrav ringsbelopp kapitalkrav ringsbelopp Kreditrisk varav motpartsrisk IRK metoden suveräna exponeringar företag avancerad IRK-metod grundläggande IRK-metod institut hushållexponeringar med säkerhet i fastighet övriga övriga Schablonmetoden stater eller centralbanker kommuner eller lokala myndigheter institut exponeringar med säkerhet i fastighet Risk hänförlig till Kreditvärdighetsjustering Marknadsrisk Operativ risk Schablonmetoden Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR Delsumma Justering enligt Basel 1 golv Ytterligare kapitalkrav enligt Basel 1 golv Summa

16 16 (18) Minimikapitalkrav på kapitaltäckning och kapitalbuffertar Kapitalbuffertar Minimikrav på Summa kapital Procent kapitaltäckning CCOB CCyB SII SRB buffertar Summa Kärnprimärkapital 4,5 2,5 2, ,5 9,0 Primärkapital 6,0 2,5 2, ,5 10,5 Kapitalbas 8,0 2,5 2, ,5 12,5 Mkr Kärnprimärkapital Primärkapital Kapitalbas Kärnprimärkapital tillgängligt för att uppfylla buffertkrav Procent av REA 31 dec 1 Kärnprimärkapital 52,4 60,0 53,6 1 Inklusive periodens resultat. Kapitalrelationer Procent 31 dec Kärnprimärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 65,6 66,0 66,9 Primärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 65,6 66,0 66,9 Total kapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 73,6 74,9 79,8 Kärnprimärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 58,4 50,1 59,6 Primärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 58,4 50,1 59,6 Total kapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 66,3 59,0 72,5 Kapitalrelationer inklusive övergångsregler Procent 31 dec Kärnprimärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 9,3 8,5 9,1 Primärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 9,3 8,5 9,1 Total kapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 10,4 9,6 10,9 Kärnprimärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 8,3 6,4 8,1 Primärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 8,3 6,4 8,1 Total kapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 9,4 7,6 9,9 Bruttosoliditet 31 dec 1 Primärkapital, inklusive övergångsregler, mkr Bruttosoliditet, mkr Bruttosoliditet, procent 3,9 4,1 3,9 1 Inklusive periodens resultat.

17 Kreditriskexponeringar där interna modeller används uppdelade efter kreditbetyg och riskklass, belopp i Mkr Exponeringar inom balansräkningen Exponeringar utanför balansräkningen Exponeringsbelopp vid fallissemang (EAD) 1 Varav EAD utanför balansräkningen räkningen 17 (18) Exponeringsviktad genomsnittlig riskvikt Suveräna exponeringar, grundläggande IRK-metod ,5 -varav kreditbetyg ,5 -varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav utan kreditbetyg varav fallerade Företag, avancerad IRKmetod ,9 -varav kreditbetyg ,8 -varav kreditbetyg ,5 -varav kreditbetyg ,4 -varav kreditbetyg ,7 -varav kreditbetyg ,4 -varav kreditbetyg ,2 -varav utan kreditbetyg ,4 -varav fallerade Hushåll, varav exponering med säkerhet i fastighet ,4 -varav riskklass A ,4 -varav riskklass B ,9 -varav riskklass C ,0 -varav riskklass D ,7 -varav riskklass E varav riskklass F ,3 -varav utan riskklass ,7 -varav fallerade ,2 Hushåll, varav övriga exponeringar ,9 -varav riskklass A ,4 -varav riskklass B ,2 -varav riskklass C ,0 -varav riskklass D ,6 -varav riskklass E ,7 -varav riskklass F ,2 -varav utan riskklass ,9 -varav fallerade ,2 Övriga exponeringar ,0 1 Inkluderar exponeringar vid fallissemang för poster inom och utanför balansräkningen samt derivat. Nordea Hypotek har inte följande IRK-kategorier: aktier, poster som representerar innehav i värdepapperiserade krediter, krediter till stater och centralbanker samt kvalificerade rullande hushållsexponeringar.

18 Not 11 Risker och osäkerhet Kreditrisk är den mest betydande riskexponeringen för bolaget. Bolaget är också exponerat för likviditetsrisk och operativ risk. Ingen av dessa exponeringar och risker bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på bolaget eller dess finansiella ställning under det kommande halvåret. Några utestående tvister eller processer i vilka krav av väsentlig omfattning framförts mot bolaget föreligger inte. 18 (18)