En trygg och säker skola är detsamma som en öppen och trivsam skola!

Transkript

1 Göteborgs Stad Utbildning handläggare: Peter Sätterberg/Mats Ridelius/Kicki Forssell En trygg och säker skola är detsamma som en öppen och trivsam skola! Utbildningsförvaltningens Program för Trygghet, säkerhet, tillit, respekt och ansvar Del 1: Inledning Del 2: Sammanfattning Del 3: Program för trygghet och säkerhet - Systematiskt säkerhetsarbete - Systematiskt brandsäkerhetsarbete - Ledningsberedskap vid kris och katastrof Del 4: Program för likabehandling - Diskriminering och kränkande behandling - Våld och hot om våld Del 5: Program för ordning och reda i skolan - ordningsregler Del 6: Program för en drogfri skola 1

2 Del 1: Inledning Några centrala utgångspunkter Det är lättare att lära i en miljö där man känner sig trygg och där alla relationer präglas av tillit till varandra. Lärande och utveckling sker i relation till andra och i ett sammanhang, i skolhuset, i skolhusets fysiska närmiljö och i det pedagogiska arbetet. Men också i de sammanhang där skolan lever i samexistens med sin omvärld, med familjen och boendet i fokus, med nära vänner och övriga medborgare, med intressen inom fritid och kultur, i arbetslivet, i stadsmiljön och så vidare. En tydlig ledning och samordning av skolans verksamheter är avgörande för att alla elever och studerande ska få tillgång till en rik och varierad undervisning i ett gott skolklimat där skolans värdegrund finns levande och integrerad i det vardagliga skolarbetet. I Lpf 94 står Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på Skolans värdegrund och uppgift är att hos eleven främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Undervisningen skall vara saklig och allsidig och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan ska klargöra mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Det handlar också om att se risker och sårbarhet för olyckor som om de inträffar kan skada individer, lokaler och inventarier. Det senare innebär att arbeta med ett utvecklat och systematiskt brandskyddsarbete och andra handfasta tekniska besiktningar och kontrollåtgärder som garanterar trygga lokaler att vara i och bedriva verksamhet. I allt förebyggande arbete inom gymnasieskolan är det viktigt att ha med sig perspektivet att ungdomar i allmänhet utsätter sig för större risker än vuxna. Det är en ungdomlig livshållning och en del av deras utveckling under tonåren. Att våga ta risker, att leva i nuet, att lita på sin tur, att inte bry sig om framtiden är typiska drag i en allmän ungdomlig livshållning. Det är med dessa ögon man ska läsa utbildningsförvaltningens Program för trygghet, säkerhet, tillit, respekt, och ansvar. Lokal handlingsplan Ett särskilt ansvar vilar på verksamhetschef och rektor som har att upprätta och genomföra, följa upp och utvärdera den lokala handlingsplan som ska finnas på varje skolenhet. Utbildningsförvaltningens av utbildningsnämnden fastställda Program för trygghet, säkerhet, tillit, respekt och ansvar är styrande för form och innehåll på skolenhetens lokala handlingsplan. Nämnda program har i sin tur sina rötter i av Göteborgs Stad fastställda policys inom programmets olika områden. Det vill säga Göteborgs Stad har en policy, utbildningsnämnden har ett program och de olika skolenheterna har en lokal handlingsplan. 2

3 Skolenheternas arbete med sin lokala handlingsplan vinner på att vara processinriktat. Det vill säga, att ta sig från hur det är till hur det borde vara. Med andra ord, arbetet med dessa frågor bör i sina huvudspår fungera som en integrerad del i löpande verksamhetsplanering, som en del i verksamhetens genomförande och i verksamhetens uppföljning och utvärdering. Av detta följer en nödvändig fortlöpande revidering och utveckling inom ramen för denna ständigt pågående process. Det konkreta arbetet med kartläggning och analyser, förebyggande och åtgärdande ska ske ute på skolenheterna. Det arbetet måste baseras på de olika förutsättningar och de olika behov som finns på respektive skolenhet i en ständig och aktiv dialog mellan ledning, personal och elever/studerande i ett levande sammanhang där skolan är en av flera berörda aktörer i ett samordnat samhällsbygge. För såväl omyndiga som myndiga elever i gymnasieskolan är en bra kontakt med föräldrarna i de flesta sammanhang ovärderlig och i en hel del sammanhang absolut nödvändig. Dialog, inflytande och samverkan Gemensamt för allt arbete med att skapa trygghet, säkerhet, tillit, respekt och ansvar vid skolenheterna är att det inte kan bedrivas utan en aktiv dialog mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Alla åtgärder som är förknippade med detta program bör så långt det är möjligt vara integrerat med det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs på skolenheterna och elever/studerande bör ges ett stort mått av inflytande och delaktighet. Erfarenheter visar att människan, läs elever/studerande och personal, genom viljan att ta ansvar är skolans största tillgång. En trygg och säker skola är detsamma som en öppen och trivsam skola. Gymnasieskolan är en plats där merparten av de uppväxande möter vuxenvärlden genom såväl formella som informella kontakter. På samma sätt är vuxenutbildningen en unik mötesplats för vuxna i utveckling. Skolan som sådan är därför en självklar arena för samhälleliga förebyggande och främjande insatser för ett positivt medborgarskap. Detta innebär att skolan inte ska vara den ende aktören i det arbete som kan utföras inom skolans hank och stör. Skolan måste aktivt bjuda in till samverkan med föräldrar, föreningar och frivilliga organisationer, kultur, socialtjänst, polis och räddningstjänst, fastighetsägare och andra verksamheter i skolans omvärld. Skolan är en av flera berörda aktörer i det vidare samhälleliga perspektiv av nödvändiga samordnade övergripande och trygghetsskapande insatser som Göteborgs Stad ger uttryck för i sin trygghetspolicy: Göteborgs Stad ska vara öppen och trygg för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet. Inventering av risker och handlingsberedskap Kartläggning och identifiering av risker och av verksamhetens och människors sårbarhet ska ske återkommande och systematiskt enligt uppgjorda rutiner. Möjliga och omöjliga situationer och riskmiljöer måste beskrivas och leda till handlingsberedskap. 3

4 Kunskap och erfarenheter Erövrade kunskaper och gjorda erfarenheter ska kontinuerligt kommuniceras och spridas genom återkommande fortbildningsinsatser för personal och elever/studerande. Ekonomiska konsekvenser Arbetet med trygghet, säkerhet, tillit, respekt och ansvar ska huvudsakligen bedrivas integrerat i skolenheternas löpande verksamhet. Stadens nämnd- och bolagsövergripande policy, utbildningsförvaltningens program och skolenheternas lokala handlingsplan ska normalt vara samordnade med stadens löpande verksamhetsplanering och budgetarbete. 4

5 DEL 2 SAMMANFATTNING AV PROGRAM Föreliggande programarbete påbörjades hösten 2005 med uppgiften att anpassa stadens säkerhetspolicy till ett konstruktivt program för den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Ett program som i sin tur till form och innehåll ska vara normgivande och styrande för skolenheternas lokala handlingsplaner för den vardagliga uppgiften att skapa trygghet och säkerhet. Programarbetet har sedan byggts ut i en ambition att skapa en helhet och ett sammanhang i ett vidare perspektiv inom begreppet trygghet. Upplägget genom hela programhandlingen är att staden har en policy, nämnden har ett program och sist men inte minst, skolenheterna har sina respektive lokala handlingsplaner. 5

6 Del 3:1 Program för ett systematiskt säkerhetsarbete Program för ett systematiskt säkerhetsarbete Ett arbete för Trygghet och säkerhet skall bedrivas vid utbildningsförvaltningens alla verksamheter i enlighet med den Säkerhetspolicy för Göteborgs Stad som är beslutad av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att en god trygghet och säkerhet finns och upprätthålls inom staden och dess verksamheter. Utbildningsnämnden är ytterst ansvarig för att en god trygghet och säkerhet finns inom den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Arbetet för trygghet och säkerhet ska enligt stadens policy bedrivas systematiskt, och aktivt, av alla anställda på alla nivåer och inom utbildningsnämndens alla verksamhetsområden. Alla skolenheter ska ha en lokal handlingsplan som anger form, innehåll och ansvar för sin verksamhet. Förvaltningschefen utser en säkerhetschef som initierar, samordnar och följer upp arbetet med trygghet och säkerhet inom utbildningsförvaltningen. För att följa upp att säkerhetsnivån är acceptabel ska säkerhetsrevision genomföras varje år i form av intern kontroll. Resultatet av denna revision rapporteras till den politiska nämnden. Uppdrag verksamheterna Alla skolenheter ska ha en lokal handlingsplan som anger form innehåll och ansvar för säkerhetsarbetet inom sin verksamhet. Risk- och sårbarhetsanalys ska med checklista som redskap genomföras kontinuerligt på alla skolenheter utifrån sin lokala handlingsplan - kontroll- och åtgärdsplan. I tillämpbara delar ska denna kontroll- och åtgärdsplan bygga på gemensamma överenskommelser mellan fastighetsägaren/förvaltaren och verksamhetsansvarig. I planen ska finnas fastställt sådant som ansvarsfördelning för olika kontroller och åtgärder, när kontrollronder och uppföljande kontroller ska utföras och med vilken metodik, hur dokumentation och rapportering ska ske och så vidare. Fastighetsägare/förvaltare och verksamhetsansvariga ska fortlöpande och i samförstånd vidtaga de åtgärder som behövs för att förebygga eller begränsa risken för skador. Den gemensamma uppgiften är att skapa en trygg och säker arbetsmiljö för elever och personal. Fastighetsägaren/förvaltaren sätter fokus på verksamhetens fysiska miljö och verksamhetschefer/rektorer sätter fokus på den pedagogiska verksamheten d. v. s samspelet mellan elever/studerande, lärare, andra vuxna i skolarbetet samt besökande i skolhusen. 6

7 Riktlinjer och underlag för utarbetande av lokal handlingsplan kontroll och åtgärdsplan 1. Organisation och delegation av ansvar Utbildningsnämnden ansvarar under kommunstyrelsen för att trygghet och säkerhet finns och upprätthålls inom nämndens verksamheter. Skolchefen är högsta ansvariga tjänsteman inom utbildningsförvaltningen. Verksamhetschef tillika rektor ansvarar enligt särskild delegation från skolchefen för att trygghet och säkerhet finns och upprätthålls inom sina respektive verksamhetsområden. Säkerhetschefen är förvaltningens högste verkställande tjänsteman inom området trygghet och säkerhet. Säkerhetschefen initierar, samordnar och följer upp förvaltningens arbete med trygghet och säkerhet på skolchefens uppdrag. Rektor ansvarar enligt särskild delegation från skolchefen för att trygghet och säkerhet finns och upprätthålls inom sina respektive verksamhetsområden Säkerhetsansvarig - varje skola/verksamhet utser vid behov en säkerhetsansvarig som under verksamhetschefens ledning initierar, samordnar och följer upp det lokala arbetet med trygghet och säkerhet. Enhetschef alternativt Platschef ansvarar inför närmast ansvarig chef för det lokala arbetet med trygghet och säkerhet inom sina respektive verksamhetsområden. All personal ska medverka till ett effektivt arbete med trygghet och säkerhet. All personal skall ha kunskap om existerande risker och hot. Medarbetare är skyldiga att påpeka brister ifråga om trygghet och säkerhet till överordnad. Alla elever/studerande ska ges kunskap och information om förvaltningens arbete med trygghet och säkerhet samt ges möjlighet till aktiv medverkan i detta arbete. 2. Medaktörer och samverkanspartners Fastighetsägare, fastighetsförvaltare och verksamhetsansvarig har ett gemensamt ansvar för att ett samordnat och systematiskt arbete bedrivs kring trygghet och säkerhet inom och runt skolhusen. Försäkringsaktiebolaget Göta Lejon fungerar som katalysator och samordningsinstrument i kommunens nätverk för kunskap och erfarenheter kring arbetet med trygghet och säkerhet. 7

8 3. Genomförande Utgångspunkter och verktyg för arbetet med handlingsplan för systematiskt säkerhetsarbete inom utbildningsförvaltningens verksamheter är: Säkerhetspolicy för Göteborgs Stad Göta Lejons försäkringsvillkor och skadestatistik Lagens föreskrifter och förordningar om skolhus. Skolans pedagogiska och sociala verksamhet Kontroll- och åtgärdsprogram överenskommelse mellan verksamhetschef/rektor och fastighetsägare/förvaltare Checklista verktyg för kontrollrond på skolenheterna Ett framgångsrikt arbete med trygghet och säkerhet förutsätter att risker i verksamheten identifieras så långt detta är möjligt och att trygghet och säkerhet definieras vid varje specifik verksamhet. Risk är en möjlig händelse som negativt påverkar möjligheterna att nå verksamhetens mål eller som äventyrar detta. En typ av risk kan vara en vardaglig händelse, en annan typ av risk kan inträffa mera sällan och mera oförutsett. Sårbarhet är ett mått på en verksamhets utsatthet för händelser som negativt påverkar möjlighet att nå verksamhetens mål eller som äventyrar detta. Risk- och sårbarhetsanalys innebär en systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera riskkällor och uppskatta risken för individer, egendom och arbetsmiljö. Det innebär att också bedöma en organisations förmåga och resurser (eller brist på resurser) att stå emot och hantera en specifik påfrestning. Risk- och sårbarhetsanalysens syfte är att tidigt kartlägga de skador, förluster och störningar som kan drabba person, verksamhet eller byggnad då händelser inträffar. En risk- och sårbarhetsanalys tar därför upp frågor som var och på vilket sätt olika typer av händelser kan uppstå, hur ofta sådana händelser kan inträffa samt hur stor händelsernas skada, förlust eller störning kan bli för individer, egendom och arbetsmiljö. Efter det att risk- och sårbarhetsanalysen genomförts ska de risker som framkommit åtgärdas. Sådana åtgärder kan vara av både social, teknisk och organisatorisk karaktär. Åtgärderna syftar till att eliminera, förebygga eller begränsa en risk eller skadehändelse. Riskeliminering är åtgärder som vid projektering, planering och genomförande vidtas för att undvika tänkbara risker och hot mot verksamheten. Skadeförebyggande åtgärder är till för att hindra att en händelse eller att en skada skall uppstå. Skadeförebyggande åtgärder kan vara allt från elev/studerande socialt arbete, information, bevakning, kontrollbesiktningar till handfasta tekniska åtgärder. 8

9 Skadebegränsande åtgärder är till för att minska konsekvenserna av en skada och att upptäcka skadan tidigt. Tekniskt skydd är exempelvis, inbrottslarm, lås- och passerkontroll samt byggnadstekniska åtgärder. Riskfinansiering är till för att begränsa ekonomiska konsekvenser genom exempelvis försäkring. Kostnader för planerade och vidtagna åtgärder skall alltid ställas i relation till bedömda risker och bedömda värden av ökad trygghet och säkerhet i verksamheten. 4. Checklista kontrollrond för skolenheterna avseende trygghet och säkerhet (utökad miljörond). Checklistan utgör inte i sig ett kontrollprogram för verksamheten avseende trygghet och säkerhet men är ett värdefullt verktyg att användas av ansvarig för verksamheten tillsammans med fastighetsförvaltaren vid gemensamma och återkommande mera grundliga kontrollronder. Dessa kontrollronder bör i största möjliga mån ske inom ramen för ordinarie arbetsmiljöarbete. Skyddsombud och elev/studerande skyddsombud bör deltaga på dessa kontrollronder. Checklistan bör ha en enkel layout med endast en fråga per rad. Den skall vara enkel att läsa och att notera i. På checklistan första sida bör finnas en översikt över listans innehåll d. v. s vad som i kontroll- och åtgärdsprogrammet överenskommits skall omfattas av en gemensam kontrollrond. Den skall vara så enkel som möjligt och också kunna användas för den som vill göra egna bearbetningar och kompletteringar. 5. Uppföljning Varje skola har ett eget ansvar att själva följa upp och dokumentera risker, sårbarhet, incidenter liksom vidtagna och planerade åtgärder. Skolornas egen dokumentation och åtgärdsrapportering är ett viktigt underlag för den årliga säkerhetsrevision, som Säkerhetspolicy för Göteborgs Stad föreskriver för kommunens alla verksamheter. Resultatet av denna revision sammanställs av förvaltningen och rapporteras till utbildningsnämnden. 6. Utbildningsinsatser För att arbetet med trygghet och säkerhet garanterat skall kunna bedrivas systematiskt, aktivt av alla anställda på alla nivåer på alla utbildningsförvaltningens verksamhetsområden krävs aktiva återkommande utbildningsinsatser. Målgrupp är verksamhetschefer och medarbetare med delegerade uppgifter liksom nyckelpersoner bland övrig personal och elever/studerande, viktiga i arbetet att implementera säkerhetstänkandet ute i verksamheterna. Vidare all personal och alla elever/studerande. 9

10 Ansvariga för att utbildning planeras och genomförs är i första hand enligt särskild delegation verksamhetschef och rektorer i samråd och i samarbete med övriga aktörer och samverkande parter i arbetet med trygghet och säkerhet. 7. Lokala krisgrupper Varje skolenhet har en lokal krisgrupp som träder in när en kris som går utöver den vardagliga verksamheten uppstår på skolan eller i anslutning till skolverksamheten. Krisgruppens uppgift är att hantera en uppkommen situation på ett sådant sätt att psykiska och fysiska skador på människor, förstörelse av egendom och miljö minimeras. Till grund för krisgruppens agerande finns på alla skolenheter en upprättad lokal handlingsplan. 8. Säkerhetskonferens En förvaltningsgemensam säkerhetskonferens anordnas vartannat år. Konferensens syfte är att samla den politiska nämnden, förvaltningsledning, verksamhetschefer, rektorer, huvudskyddsombud, representanter från elevhälsan, lokala skyddsombud, elev/studerande skyddsombud, säkerhetssamordnare och andra berörda företrädare betydelsefulla för verksamheten till en viktig dialog kring trygghet och säkerhet. Särskilt betydelsefulla samverkande parter är fastighetsägare, försäkringsbolag och räddningstjänst men också företrädare för grundskolans högstadium, stadsdelarnas socialtjänst och polis för att nämna några. 9. Utveckla stödprocesser En trygg och säker skola är detsamma som en öppen och trivsam skola. Tidiga signaler och snabba reaktioner i det skadeförebyggande arbetet är av stort värde. Att bränder anläggs, skadegörelse och inbrott sker är i mångt och mycket ett ungdomsproblem. Förebyggande och tillrättaförande åtgärder avseende skador på den fysiska miljön kan av det skälet behöva innehålla en rad kontakter mellan fastighetsägare/förvaltare och verksamhetsansvariga med såväl hemmet, polis som socialtjänst och andra berörda. Några exempel på andra stödjande processer: Ett aktivt drogförebyggande arbete Livsstil och hälsa mm Ett aktivt främjande av elev/studerande hälsoarbete En aktiv uppföljning av frånvaro i skolarbetet Att aktivt och på alla sätt i övrigt uppmärksamma betydelsen av högsta möjliga kvalitet på skolans kärnverksamhet. För skolans del handlar det om att skapa uppmärksamhet kring frågor som handlar att eleven/studerande: ska känna trygghet ska lyckas i sitt skolarbete ska känna sig delaktig och behövd ska få ta ansvar 10

11 Det handlar också om personalens attityder och engagemang, om betydelsen av studiesociala insatser, positiva vuxna förebilder, kamratstödjare och skolvärdar, om snabba ingripande insatser vid regelbrott e. t. c Ämnesord: lärande, arbetsmiljö, värdegrund, hälsofrämjande, livskunskap, delaktighet, inflytande, jämställdhet, mångfald, samverkan, perspektiv, kvalitet 11

12 Del 3:2 Systematiskt BrandskyddsArbete (SBA) Program för ett systematiskt brandskyddsarbete (SBS) Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) som gäller sedan den 1 januari 2004 lägger fast att fastighetsägare och hyresgäst har ett gemensamt ansvar för att ett Systematiskt BrandskyddsArbete (SBA) bedrivs under byggnadens och anläggningens hela användningstid. I detta ingår att brandskyddet noggrant dokumenteras. Det betonas i lagen att en helhetssyn skall prägla brandskyddet. Därför måste både fastighetsägare och hyresgäst ha kunskap om brandskyddet, hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Det räcker inte med enstaka kontroller av hur brandskyddet fungerar. Ett gott brandskyddsarbete måste bedrivas systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns. Systematiskt brandskyddsarbete skall bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som måste planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och hyresgäst fortlöpande bör vidtaga de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. För varje byggnad eller anläggning skall det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. Dokumentationen utgör ett underlag för den skriftliga brandskyddsredogörelse som ägaren/förvaltaren med bistånd av verksamheten skall lämna till kommunen (bilaga). Den som bedriver verksamhet i byggnaderna skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. I ett systematiskt brandskyddsarbete ingår: Ansvarsfördelning Generell beskrivning av byggnader Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder Kontroll- och åtgärdsprogram Rapport av genomförda kontroller Generell beskrivning av verksamheten och dess risker Organisatoriska förutsättningar Utbildning Uppföljning 12

13 Uppdrag till verksamheterna På alla skolenheter ska finnas en aktiv planering och organisation för att kunna bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Riktlinjer och underlag för arbetet med systematiskt brandskyddsarbete 1. Organisation och delegation av ansvar Delegation av ansvar följer linjeorganisation på samma sätt som gäller för arbetsmiljö och verksamhetens arbete med Trygghet och säkerhet. Av det följer att genomförandet i största möjliga utsträckning också i detta avseende skall ske integrerat med ordinarie arbetsmiljöarbete. Organisation för utbildningsförvaltningens brandskyddsarbete: Skolchef har det yttersta ansvaret när det gäller brandskyddet. Skolchefen formulerar mål för brandskyddsarbetet och fastställer delegationsordning (se vidare nedan för respektive befattningshavare). Teknisk chef/säkerhetschef följer och utvärderar på skolchefens uppdrag ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare/förvaltare och verksamhet. Tekniske chefen/säkerhetschefen analyserar brandskyddsorganisation och underhålls- och kontrollplaner för samtliga brandskyddsåtgärder inom respektive verksamhet. Verksamhetschefen samverkar i sina uppgifter med fastighetsägaren och övriga berörda i brandskyddsfrågor. Verksamhetschefen har enligt särskild delegation (se bilaga) organisatoriskt övergripande ansvar för brandskyddsarbetet på verksamhetsnivå. Det innebär att verksamhetschefen upprättar den brandskyddsorganisation som verksamheten kräver. Verksamhetschefen ansvarar för sammanställning av verksamhetens brandskyddsarbete, analyserar, reviderar och följer upp erfarenheter och resultat. Dokumenterat material utgör i sin tur underlag för den brandskyddsredogörelse som det åligger fastighetsägaren/förvaltaren att sammanställa. Brandskyddsledare - På vissa enheter kan arbetsuppgifternas utförande, delvis eller i sin helhet, behöva delegeras vidare till en annan befattningshavare. Rektor har enligt särskild delegation (se bilaga) ansvar för verksamhetens brandskyddsarbete i förhållande till underställd personal och elever/studerande. Genom utbildning och informationsarbete skall rektor skapa kunskap om och förståelse för anläggningens samtliga brandskyddsåtgärder. All personal skall ha kunskap om rådande brandskyddsregler och vilka åtgärder som skall vidtagas vid brand. Brandskyddssamordnare är en medarbetare på en utlokaliserad skolenhet/anläggning. Brandskyddssamordnaren har av verksamhetschef alternativt rektor delegerade uppgifter i brandskyddsarbetet på enheten/anläggningen och skall genom föreskrifter och utbildning ha kunskap om förståelse för anläggningens 13

14 samtliga brandskyddsåtgärder. Brandskyddssamordnaren skall kunna utföra egenkontroll med hjälp av checklistor och lämna rapport om åtgärder till brandskyddsansvarig på både verksamhetschefsnivå och rektorsnivå. Brandskyddssamordnaren skall rapportera avvikelser och händelser avseende brand/brandskyddsfrågor till brandskyddsansvariga enligt ovan. Alla anställda Som anställd har alla skyldighet att ta ansvar för brandskyddet på sin arbetsplats. Genom utbildning och information skall alla vara medvetna om gällande brandskyddsregler och vilka åtgärder som skall vidtagas vid brand. Alla anställda är skyldiga att meddela händelser avseende brand och brandskyddsfrågor och brister i brandskyddet till brandskyddsombudet. 2. Medaktörer och samverkanspartners Fastighetsägare, fastighetsförvaltare och gymnasieskolor har ett gemensamt ansvar för att ett samordnat och systematiskt arbete bedrivs kring nödvändigt brandskydd inom och runt skolhusen. 3. Uppföljning och dokumentation Verksamhetschefen ansvarar för sammanställning av verksamhetens brandskyddsarbete, analyserar, reviderar och följer upp erfarenheter och resultat. Dokumenterat material utgör i sin tur underlag för den brandskyddsredogörelse som det åligger fastighetsägaren/förvaltaren att sammanställa. 4. Utbildning Det vilar på verksamhetschefens axlar att svara för att nödvändig utbildning och tillfällen till erfarenhetsutbyte ges till berörda medarbetare med delegerade uppgifter likaväl som till nyckelpersoner bland övrig personal och till elever/studerande som kan vara viktiga i arbetet att implementera säkerhetstänkande och ett systematiskt brandskyddsarbete ute i verksamheterna. Rektor har ett motsvarande ansvar i förhållande till underställd personal och elever. Genom utbildning och informationsarbete skall rektor skapa kunskap om och förståelse för anläggningens samtliga brandskyddsåtgärder. All personal skall ha kunskap om rådande brandskyddsregler och vilka åtgärder som skall vidtagas vid brand. 5. Utveckla stödprocesser En trygg och säker skola är i många avseenden detsamma som en öppen och trivsam skola. Tidiga signaler och snabba reaktioner i det skadeförebyggande arbetet är av stort värde. Att bränder anläggs, skadegörelse och inbrott sker är i mångt och mycket ett ungdomsproblem. Förebyggande och tillrättaförande åtgärder avseende skador på den fysiska miljön kan av det skälet behöva innehålla en rad kontakter 14

15 mellan fastighetsägare/förvaltare och verksamhetsansvariga med såväl hemmet, polis som socialtjänst och andra berörda. Några andra exempel på stödjande processer: Ett aktivt drogförebyggande arbete Livsstil och hälsa m.m. Ett aktivt elev/studerande socialt arbete i allmänhet En aktiv uppföljning av frånvaro i skolarbetet Att aktivt och på alla sätt i övrigt uppmärksamma betydelsen av högsta möjliga kvalitet på skolans kärnverksamhet För skolans del handlar det om att skapa uppmärksamhet kring frågor som handlar om kopplingen mellan att för eleven känna trygghet i att lyckas i sitt skolarbete, att känna sig delaktig och ianspråktagen och att få ta ansvar, om personalens attityder och engagemang, om betydelsen av studiesociala insatser, positiva vuxna förebilder, kamratstödjare och skolvärdar, om snabba ingripande insatser vid regelbrott e. t. c Ämnesord: lärande, arbetsmiljö, värdegrund, hälsofrämjande, livskunskap, delaktighet, inflytande, jämställdhet, mångfald, samverkan, perspektiv, kvalitet Se samma rubrik en redogörelse under Trygghet och Säkerhet och vidare i Del 2: Trygghet, respekt, tillit och ansvar. 6. Brandskyddsredogörelse Enligt lag ska brandskyddet i varje byggnad eller anläggning dokumenteras. Dokumentationen av brandskyddet ska vara av en sådan omfattning att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. Dokumentationen utgör ett underlag för den skriftliga brandskyddsredogörelse som ägaren/förvaltaren med bistånd av verksamheten årligen ska redovisa till utbildningsnämnden. Den som bedriver verksamhet i byggnaden/anläggningen ska ge fastighetsägaren/förvaltaren de uppgifter som behövs för att denne ska kunna fullgöra sin skyldighet. Utbildningsnämnden ska i sin tur redovisa sitt brandskydd till kommunstyrelsen. LFF har tillsammans med stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen utarbetat material till en SBA-pärm som dokumenterar brandskyddet. Varje stadsdelsförvaltning/utbildningsförvaltningen ansvarar för att iordningställa en sådan pärm för sin verksamhet. I bilaga/länk finns redovisat det innehåll som ska finnas i SBA-pärmen. Det som är gemensamt samt det som LFF tillhandahåller. I samma bilaga/länk finns också en blankett för den skriftliga brandskyddsredogörelsen 15

16 Del 3:3 Ledningsberedskap för Kris och Katastrof Program för ledningsberedskap vid Kris och Katastrof Utbildningsförvaltningen skall, precis som varje förvaltning och bolag i Göteborgs Stad, ha en planerad ledningsberedskap för svåra händelser. Händelsen kan ha inträffat inom den egna verksamheten eller på annat håll i kommunen eller, som i fallet med flodvågskatastrofen, någon helt annan stans i världen, men som allvarligt drabbar elever/studerande och personal i våra skolenheter. Branden som inträffade i en föreningslokal strax intill Backaplan 1998, där flera hundra helglediga gymnasieungdomar deltog, tog 63 ungdomars liv och som drabbade ett ännu större antal, både elever och deras familjer, för livet. Här krävdes såväl ett omedelbart handfast ingripande som fleråriga uppföljande insatser med elevsocialt arbete och förstärkt studiestöd. Utbildningsförvaltningen skall också ha beredskap för att kunna gripa in och vara till hjälp vid händelser som drabbar andra medborgare och verksamheter i det omgivande samhället. Till ledningsgruppens grundbemanning skall knytas cheferna för de funktioner/verksamheter/skolor som primärt kan förutses bli berörda när en svår händelse inträffar. Ledningsgruppen kan efter etableringen utökas med ytterligare representanter. Till ledningsgruppen skall knytas så många företrädare för varje verksamhet att arbetet med en svår händelse, om så krävs, kan ske dygnet runt under flera påföljande dygn eller under ännu längre tid. När en händelse blir av den omfattningen och/eller bedöms komma att belasta verksamheten under så lång tid att utbildningsförvaltningen ser att de egna resurserna inte är tillräckliga vänder sig förvaltningsledningen till kommunledningens centrala katastrofsamordningsgrupp. Detta skall göras på ett tidigt stadium innan den berörda verksamheten har en tröttkörd ledning och personalen har tömt alla sina resurser. Uppdrag till verksamheterna På alla skolenheter ska finnas en aktiv planering och organisation för att kunna ha ledningsberedskap vid kris och katastrof. 16

17 Krisberedskap för utbildningsförvaltningen ledningsberedskap för nödläge/beredskapsplan 1. Krisberedskap för Göteborgs Stad organisation för nödläge Enligt lagen om extraordinära händelser ska varje kommun ha en krisledningsnämnd från den 1 januari Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd för Göteborgs Stad. Varje förvaltning och bolag i Göteborgs Stad skall ha en planerad beredskap för att snabbt kunna etablera ledningsförmåga för svåra händelser. Samtliga kommunens verksamheter hanterar inom sin normala vardagsorganisation ett antal störningar av mindre eller större karaktär och omfattning. I verksamheter där störningar är vanligt förekommande och/eller där avbrott i verksamheten inte kan accepteras byggs en organisation och en beredskap för hantering av störningar. När en händelse blir av den omfattningen och/eller bedöms komma att belasta verksamheten under så lång tid att enskild förvaltning eller bolag ser att de egna resurserna inte är tillräckliga vänder man sig till kommunledningen. Detta skall göras på ett tidigt stadium innan den berörda verksamheten har en tröttkörd ledning och personalen har tömt alla sina resurser. Vid behov sammankallas den kommuncentrala katastrofsamordningsgruppen, en tjänstemannagrupp som arbetar på kommunstyrelsens/krisledningsnämndens uppdrag under ledning av stadsdirektören. I katastrofsamordningsgruppens grundbemanning ingår förutom stadsdirektören, informationsdirektören och representanter för Göteborg Energi, VA-verket, Trafikkontoret, Miljöförvaltningen och Räddningstjänsten. Till katastrofsamordningsgruppen finns knutet en informationsstab som leds av stadens informationsdirektör. Katastrofsamordningsgruppen är, när den sammankallas, stationerad i en lokal hos Räddningstjänsten i Gårda. Katastrofsamordningsgruppen kontaktas via Räddningstjänstens växel, tfn Begär räddningschef i beredskap. När larm inkommit tar räddningschef i beredskap kontakt med tjänsteförrättande stadsdirektör, som är nåbar dygnet runt. I nödfall kan larmnumret 112 användas. En bedömning görs utifrån händelsens art och omfattning vilka påföljande åtgärder som kommer att behövas. I en manual (daterad ) är arbetet i beredskapsorganisationen noga reglerad. För att underlätta kommunikation mellan kommunledning och lokal ledning liksom för dokumentation av svår händelse har Göteborgs Stad utvecklat ett IT-stöd i Lotus Notes som står till samtliga förvaltningars och bolags förfogande. IT-stödet består av 17

18 tre databaser, nämligen startsida, händelsedatabas och larmdatabas. Med ett samlingsnamn benämns dessa KSG-databaser. 2. Organisation och delegation av ansvar inom utbildningsförvaltningen Sammankallande till krisledningsgruppen är skolchefen alternativt säkerhetschefen. Om ingen av dem är i tjänst eller inte är omedelbart anträffbar när larm går om en svår händelse tar annan befattningshavare i gruppen över ledningsansvar i en inom gruppen bestämd turordning till dess att skolchefen eller säkerhetschefen är i tjänst. Skolchefen kan bli inlarmad till kommunens centrala katastrofsamordningsgrupp i ledningsrummet hos Räddningstjänsten i Gårda. Det sker vid händelse som drabbar kommunens verksamheter och/eller kommuninnevånare som direkt eller indirekt påkallar ingripande från eller aktiv medverkan av utbildningsförvaltningens verksamheter och personal. Utbildningsnämndens ordförande och vice ordförande skall kontinuerligt ges information över aktuellt händelseförlopp. Ordföranden i förvaltningens krisledningsgrupp, d. v. s skolchefen eller dennes ersättare, ansvarar för att så sker. Grundbemanning av utbildningsförvaltningens centrala krisledningsgrupp är följande funktioner/tjänstemän: Skolchefen leder det strategiska arbetet och har huvudansvar för alla kontakter med kommunens centrala katastrofsamordningsgrupp Säkerhetschefen leder det operativa arbetet Administrativa chefen ansvarar för arbetet med protokoll och anteckningar, loggbok för beslut m.m. Informatören samordnar intern och extern information, har huvudansvar för information till media och allmänhet IT-chefen ansvarar för informationstekniken, IT-stöd för krishantering, datorer, telefon, radio, TV mm Planeringschefen samordnar insatser för elever/studerande Personalchefen samordnar insatser för personal Ekonomichefen är ställföreträdande för skolchefen Utvecklingschefen är ställföreträdande för säkerhetschefen 18

19 3. Krisberedskap på skolenheterna I de fall en händelse i kategorin kris och katastrof inträffar och som direkt berör någon eller några av utbildningsförvaltningens egna verksamheter blir förvaltningens centrala krisledningsgrupp ett viktigt stöd till berörd skolledning. I andra fall kan den centrala krisledningsgruppen påkalla ingripande av och stödresurser från skolledningen vid en eller flera verksamheter för att hjälpa till med insatser som kan behövas på annat håll. Till ledningsgruppen skall knytas så många företrädare från varje verksamhet att arbetet med en svår händelse, om så krävs, kan ske dygnet runt under flera påföljande dygn eller under ännu längre tid. Varje skolenhet ska ha en lokal krisgrupp som träder in när en kris som går utöver den vardagliga verksamheten uppstår på skolan. Krisgruppens uppgift är att hantera en uppkommen situation på ett sådant sätt att psykiska och fysiska skador på människor, förstörelse av egendom och miljö minimeras. Till grund för krisgruppens agerande finns en upprättad lokal handlingsplan. 4. IT-stöd för katastrofsamordning och för dokumentation Alla beslut och viktiga åtgärder vid en svår händelse ska dokumenteras. Ett IT-stöd har utvecklats för att underlätta detta arbete liksom för all kommunikation mellan kommunledning och lokal ledning. IT-stödet består av databaserna, KSG Startsida och KSG Händelse. 5. Ledningsplats Ledningsplats för utbildningsförvaltningens centrala krisledningsgrupp är i förvaltningsledningens lokaler på Burgårdens utbildningscentrum, Skånegatan 20, plan 6. Reservplats är Munkebäcksgymnasiets rektorsexpedition, Ernst Torulfsgatan 1. Telefonnummer, faxnummer och mail-adresser är de ordinarie till utbildningskansliet respektive Munkebäcksgymnasiets rektorsexpedition. Följande teknik, övrig utrustning och lokaliteter finns på ledningsplatsen: direktnummer till det allmänna telefonnätet mobil kommunikation fax datorkommunikation, Intranet och Internet upplysningscentral för elever/studerande, föräldrar, personal och allmänhet möjlighet att följa och banda TV, radio m.m. möjlighet att anordna presskonferenser 6. Ledningsgenomgång För att ge nödvändig tydlighet och struktur på arbetet i krisledningsgruppen finns en i förväg uppgjord arbetsordning s k Ledningsgenomgång. Det är viktigt att alla ledamöter i krisledningsgruppen får en gemensam bild av läget för att sedan 19

20 gemensamt kunna bestämma inriktningen för den fortsatta verksamheten. Till stöd för arbetet i krisledningsgruppen finns utarbetat en Manual för utbildningsförvaltningens centrala krishanteringsorganisation. 7. Larmlistor Ledningsgruppen har tillgång till aktuella larmlistor. Rutiner skall finnas för kontinuerlig uppdatering av larmlistorna. 8. Psykologiskt och socialt omhändertagande (POSOM) Ordet kris kommer från grekiskan och betyder domslut, avgörande eller vändpunkt. Det kinesiska tecknet för kris betyder fara eller möjlighet. En krisupplevelse skapar vanligtvis en stor förtvivlan och den är oftast lika för alla oberoende av kön, etnicitet eller ålder. Krisen kan framkalla en stor ångest som kan sitta i länge. I skolornas lokala handlingsplaner för kris och katastrof finns utarbetade rutiner för omhändertagande av situationen. Detta för att på bästa sätt minimera psykiska och fysiska skador på människor. Vid behov bistår Göteborgs Stads katastrofsamordningsgrupp i detta arbete. Vid myndigheten för skolutveckling har skapats en expertpanel som man också kan vända sig till för råd och stöd och erfarenhetsutbyte. Länkar och bilagor: - Säkerhetspolicy för Göteborgs Stad - Delegering av arbetsmiljöuppgifter samt brand skyddsfrågor till vcr - Delegering av arbetsmiljöuppgifter till rektor - Checklista (modell) - Brandskyddsredogörelse - Säkerhetskonferens Manual för utbildningsförvaltningens krishanteringsorganisation - Larmlista 20

21 Del 4: Program för lika behandling - om våld, hot om våld, diskriminering och annan kränkande behandling Program för likabehandling Skolan är en gemensam arbetsplats för elever/studerande och personal. Där alla ska kunna arbeta i trygghet och där alla visar varandra ömsesidig respekt och alla former av våld och hot om våld inte accepteras. Verksamheten ska vila på läroplanens värdegrund (Lpf 94) om människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Diskriminering och annan kränkande behandling får inte förekomma inom utbildningsförvaltningens skolor. Verksamheterna ska bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Verksamhetschefen ansvarar för att skolenhetens lokala handlingsplan innehåller moment som handlar om våld, hot om våld, diskriminering och alla former av kränkande behandling. Verksamhetschefen är ansvarig för att handlingsplanen genomförs, följs upp kontinuerligt samt revideras vid behov. Verksamhetschefen upprättar en ansvarsbeskrivning innehållande fördelning av ansvar och befogenheter enligt planen. Verksamhetens uppdrag Att utarbeta en likabehandlingsplan som ska syfta till att främja likabehandling av elever/studenter, förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt våld och hot om våld. Planen ska omfatta: - Vision: Som tydligt markerar verksamhetens inställning i frågan och som bryts ner i mätbara delmål. - Information: Som beskriver hur informationen ska ske till elever/studerande, föräldrar och personal - Förebyggande verksamhet: Ex. Hur skapas en bra studiemiljö - Ansvarsfördelning: Som beskriver vem eller vilka funktioner har ansvar för arbetet både vad gäller genomförande och utvärdering/uppföljning - Rutiner: Som beskriver hur verksamheten ska utreda och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling samt hur eventuell anmälan och dokumentation ska ske. - Uppföljning och utvärdering 1 ggr/år: Där beskrivs vilka åtgärder som har genomförts och vilka effekter de har haft samt vilka åtgärder som ytterligare ska vidtas? - Tidsplan: Verksamheten ska meddela tidsplan för återkommande, samt långsiktiga åtgärder. 21

22 Riktlinjer och underlag för utarbetande av lokal handlingsplan mot våld, hot om våld och alla typer av diskriminering och annan kränkande behandling 1. Handlingsplanen ska tydligt uttrycka att skolan tar avstånd mot alla tendenser till våld, hot om våld, diskriminering och annan kränkande behandling. 2. I syfte att skapa helhet, sammanhang och överblick kan det vara lämpligt att skolans arbete med handlingsplanen integreras med det systematiska arbetsmiljöarbete som skolan är skyldig att bedriva enligt arbetsmiljölagen. Av samma skäl bör handlingsplanen samlat beskriva hur skolans främjande och förebyggande arbete lägger grunden för kvaliteten också för nödvändiga ingripande åtgärder. 3. Planen ska vara väl förankrad hos och beskriva hur elever/studerande, föräldrar och personal kan göras delaktiga i det gemensamma arbetet samt beskriva ansvarsfördelningen mellan personal, ledning och elever/studerande i både det förebyggande och det åtgärdande arbetet. Rutiner ska finnas för hur skolans sammantagna arbete i de här frågorna ska spridas till och kommuniceras med elever/studerande, föräldrar i generella sammanhang och i enskilda fall. Planen ska tydligt uttrycka elever och studerandes rättigheter och skyldigheter. 4. Varje skolenhet ska kartlägga riskerna för våld, hot om våld och alla former av diskriminering och annan kränkande behandling genom att beskriva situationer och miljöer. Kartläggningen ska gälla alla typer av kränkningar som äger rum/kan äga rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. Planen bör vara konkret och utgå från kunskap om den specifika situation som råder på varje skola. 5. Utifrån de risker som identifieras ska varje skolenhet beskriva hur man vill komma tillrätta med dessa situationer och miljöer i en såväl långsiktig strategi som i angivna rutiner för akuta situationer. 6. Nya elever/studerande och medarbetare ska introduceras på sin arbetsplats på ett sådant sätt att skolans arbete mot våld, hot om våld, diskriminering och annan kränkande behandling blir väl känt. 7. Kunskaper om våld, hot om våld, diskriminering och annan kränkande behandling ska vävas in i undervisning samt ingå i personalens kompetensutveckling och fortbildning. 8. Elever/studerande och personal som utsätts för våld, hot om våld, diskriminering eller kränkande behandling ska ges ett professionellt omhändertagande. Rutiner för detta ska finnas på varje arbetsplats. 9. På varje skolenhet ska finnas en Krisgrupp gruppens sammansättning och arbetsuppgifter ska klargöras i den lokala handlingsplanen. 22

23 10. Rutiner ska finnas på varje skolenhet hur handlingsplanen ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras. 11. Det skall finnas en dokumentation kring varje ärende som rör diskriminering eller annan kränkande behandling och vara ett underlag vid eventuell utredning. 12. Skolan är inte ensam utan ska bjuda in till samverkan med till omyndiga elever föräldrar, stadsdelarnas socialtjänst, fritidsverksamhet, föreningar och i förekommande fall även polis. Skolan ska vid utredning av missförhållanden och vid upprättande av åtgärdsprogram i elevärende ha rutiner för kontakter med socialtjänsten och andra berörda parter i skolans omvärld 23

24 Likabehandlingsplan läsåret Vision En vision som tydligt markerar verksamhetens inställning och förslagsvis brytas ner i mätbara mål för att underlätta uppföljningen. Information Beskrivning om hur informationen skall nå elever/studerande, föräldrar och personal Förebyggande verksamhet Ex. Hur skapar enheten en bra studiemiljö för elever/studerande 24

25 Ansvarsfördelning Vilken personalfunktion har ansvaret för arbetet både vad gäller genomförande och uppföljning Rutiner Rutiner som: - Hur vi ska anmäla - Hur vi ska utreda - Hur vi ska åtgärda - Hur vi ska dokumentera Uppföljning och utvärdering 1 ggr/år (förbättringsområden) 25

26 Länkar och bilagor: - Lagen 2006:67 om förbud mot diskriminering. Jämo, HO, Homo och ombudsman mot etnisk diskriminering Riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplan - Diskriminering och annan kränkande behandling. Så här ser skolornas ansvar ut. - Mobbning - Särbehandling på grund av kön eller sexuell läggning sexuella trakasserier - Kränkningar, förtryck och våld i hederns namn - Elevers användning av Internet och e-post 26

27 Del 5: Program för ordning och reda i skolan om ordningsregler Program för ordning och reda i gymnasieskolan Skolan ska se till att verksamheten bedrivs så att både elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Detta kan medföra att det ibland blir nödvändigt att på olika sätt ingripa mot elever som uppträder störande eller gör sig skyldig till olika förseelser. Varje skolenhet ska därför ha ordningsregler. I gymnasieskolan är detta dessutom obligatoriskt sedan den 1 juli 2006 enligt regeringsbeslut. Verksamhetschefen har ansvar för att ordningsregler tas fram på varje skolenhet. Skolenhetens ordningsregler ska tas fram tillsammans med lärare och övrig personal och tillsammans med eleverna och vara anpassade till de olika lokala förutsättningar som gäller för var och en skolenhet. Uppdrag till verksamheterna På alla skolenheter ska ha finnas ordningsregler. Reglerna ska vara en yttersta garant för trygghet och ömsesidig respekt i skolans vardagsarbete. Ordningsreglerna ska vara tydliga och neutrala till sin karaktär och får inte medföra att någon kan bli kränkt. De får inte vara utformade så att de strider mot lag eller annan författning. Reaktioner och sanktioner måste vara förenliga med lagstiftning och rättspraxis. Kollektiv bestraffning av elever är förbjudet. Reglerna ska vara skrivna så att de kan förstås av eleverna. All personal och alla elever ska vara väl informerade och förtrogna med gällande regler, vad de innebär och vilka konsekvenserna blir om de inte följs. Verksamhetschefen ansvarar tillsammans med rektor för arbetet med skolans ordningsregler. Detta arbete ska ske i ett nära samarbete mellan lärare, elevrepresentanter och vårdnadshavare. Skolans ordningsregler ska sedan på samma sätt följas upp i ett fortsatt nära och aktivt samarbete. Riktlinjer och underlag för utarbetande av ordningsregler Källa: Skolverket Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö En trygg och stimulerande läromiljö är en förutsättning för att eleverna ska få de kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla. För att skapa en skolmiljö som stimulerar elevernas kunskapsutveckling är det viktigt att skolorna bedriver ett konkret och positivt arbete med värdegrundsfrågorna där arbetet med skolans ordningsregler är en naturlig utgångspunkt. Ordningsreglerna ska ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt föräldrar om förhållanden eller situationer som rör miljön i skolan. De ska bidra till att skolan blir trygg och stimulerande - en plats dit elever och skolans personal känner lust att gå. 27

28 1. Hur tar man fram ordningsregler? Det är rektors ansvar att se till att det finns ordningsregler på skolan. Dessa ska vara anpassade efter varje skolas unika behov. Reglerna ska tas fram tillsammans med lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och, i grundskolan och motsvarande skolformer även deras vårdnadshavare. Det är naturligt att ordningsreglerna diskuteras regelbundet så att eleverna får vara med och formulera vad som ska gälla på just deras skola och göra reglerna till sina egna. Det är även viktigt att vårdnadshavarna deltar, eftersom det bland annat underlättar de diskussioner som kan uppkomma om en elev inte följer de uppsatta reglerna. Lärare, elever och vårdnadshavare ska känna till vilka regler som gäller och vilka konsekvenserna blir om de inte följs. 2. Vad kännetecknar goda ordningsregler? Meningsfulla för alla Det ska vara konkreta och lättförståliga. Genom ordningsreglerna ska eleverna vara förvissade om att det finns ett rättvist system som bidrar till ökad trivsel och trygghet på skolan. Inte strida mot lag och annan författning Ordningsreglerna ska återspegla de grundläggande demokratiska värderingar som gäller i skolan och samhället i övrigt och får inte strida mot lag eller annan författning. Ej kränkande Utformningen och tillämpningen av ordningsreglerna får inte vara sådana att elever, lärare eller övrig skolpersonal upplever att de blir diskriminerade eller kränkta på grund av dessa. Utformandet och tillämpningen av reglerna ska ske med hänsyn till elevernas självkänsla och integritet. Får konsekvenser Av ordningsreglerna bör framgå vad konsekvensen blir om eleverna bryter mot dessa. Skolledningen har dock inte några andra disciplinära åtgärder att ta till än de som följer av lag och förordning. De åtgärder man kan ta till då en elev bryter mot reglerna måste utgå ifrån förhållanden i det enskilda fallet och stå i proportion till förseelsen. Kollektiv bestraffning eller hot om detta är inte tillåtet. 3. Hur får man ordningsreglerna att fungera i praktiken? Ordningsreglerna kan dels användas i pedagogiska diskussioner om värdegrundsfrågor dels för att visa vad som gäller på skolan och vad som händer om en elev bryter mot reglerna. 28