Utvärderingsrapporter 2013:1. Regional utveckling

Transkript

1 Utvärderingsrapporter 2013:1 Regional utveckling Västra Götalandsregionens handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn Följeforskningen är genomförd av Bo Öhström, Industriförnyelse Planning & Development AB

2

3 Följeforskningsrapport Västra Götalandsregionens handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn 1. Förord Den följande texten bygger på ett stort antal dokument, intervjuer och deltagande observationer som producerades mellan åren i handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn. Mängden behandlade dokument omfattar mer än sidor. De speglar olika sammanhang och har tagits fram av flera olika deltagande aktörer. Som underlag för avslutande diskussion och rekommendationer har det varit nödvändigt att i ett första steg försöka sammanställa en någorlunda hel bild av innehållet. Rapporten vänder sig främst till tjänstemän och politiker i Västra Götalandsregionen som arbetar med och beslutar om eventuella fortsatta satsningar. Kapitel 1 handlar om från vilka utgångspunkter och med vilken förförståelse som följeforskningsrapporten har sammanställts. Bakgrundsresonemang redovisas i bilagorna 1 3. Kapitel 2 försöker ge en bild av hur programverksamheten genomfördes och vad som har åstadkommits i de olika delprojekten under programperioden. I kapitel 3 sammanfattas och diskuteras resultaten. I ett inledande kapitel 0 redovisas några av de spontana reflektioner och rekommendationer som uppstod i samband med sammanställningen av rapporten. Som i alla sammanfattningar har skribentens utgångspunkter och förståelse av uppgiften stor betydelse för urval och tolkningar. Den som vill skapa sig en egen bild rekommenderas därför att alltid gå tillbaka till grundmaterialet. 1 Handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn. Västra Götalandsregionen,

4 0. Reflektioner och rekommendationer Fortsätt satsningen på kultursystem som ett instrument för regionutveckling på kulturens grund. Finns det fler goda uppslag bland de ursprungliga ca 60 ansökningarna? Utveckla cirkelmodellen för finansiering av konst och kultursektorn. Behandla/finansiera den inre cirkeln utifrån konstkriterier och armlängds avstånd. Behandla/finansiera de yttre cirklarna utifrån nyttoperspektiv och eventuellt med medel som är avsedda för regionutveckling. Utveckla nyttofinansieringen av sektorn i två perspektiv utökade säljkanaler för konsten och kulturen, men också utökade offentliga och privata uppdrag. Inom temat affärsutveckling rekommenderas Västra Götalandsregionen att fortsätta satsningen på rådgivande noder i delregionerna. Genväg.nu bör utvecklas till en samlingsplats för information som rör regionens satsningar på kultur och näring. Kan även utvecklas till en s.k. helpdesk för kreativa näringar och kompletteras med någon typ av mentorsystem. Frågorna om utnyttjandet av kulturarvets lokalbestånd bör kopplas ihop med konstnärers och kulturutövares efterfrågan på lokaler och arbetsmiljö. Kompetensfrågorna när det gäller mötet mellan lokalutbud och kultursektorns önskemål om verksamhetsmiljöer bör ses över. Hantera frågorna om verksamhetsmiljö ur ett myrstacksperspektiv, som komplement till förslagen om en konstnär en lokal. Förstärk förmågan att arbeta med öppna utvecklingsprocesser. Se lärande ansatser som en utvecklingsstrategi. Den gemensamma känslan för en plats är den naturliga avgränsningen när man jobbar med kultursystem 2. Acceptera komplexiteten när man arbetar transversalt, dvs. där man verkar på tvären mellan förhållandevis disparata aktörer inom konst-, kultur-, upplevelse-, företags-, utbildnings- och turistsektorn. Lyft fram fler berättelser som redovisningsmetod. Det är först då som komplexiteten överbryggas och media hittar vinklar att arbeta med frågorna. Det är inte säkert att där det finns mening finns det mätning. Om man frågar efter kvalitativa processer får man vara nöjd med mjuka resultat. 2 Kulturgeograferna Torsten Hägerstrand och Gunnar Törnqvist. Den förre utvecklade arenaperspektivet som han menade skulle förstås som ett helhetsperspektiv inom räckhåll för en begränsad plats och ett alternativ till ett synsätt där allt är uppdelat i olika ämnes- eller specialområden med ambitionen att ha obegränsad räckvidd. 4

5 Utveckla Tridenten som statistikmetod och förse den centrala nivån med bra underlag. Vidareutveckla erfarenheterna från ADA lab där kulturaktörernas kompetens blir en strategisk resurs för organisationsutveckling. Näringslivsutveckla kulturen kulturutveckla näringslivet? Respektera de fria nätverken som sammanhang för mikro-aktörer. Anpassa reglerna för offentlig upphandling till sektorns speciella struktur. Handla upp av nätverk där mikro-strukturer samlas upp till någon sorts indirekt storskalighet. Tillämpa ett myrstacksperspektiv. Utveckla forskningsfrågorna. Forskningen har en formativ roll för kulturnäringar och regional utveckling. Det visar erfarenheter från t.ex. Storbritannien och Holland. Initiera någon form av praxisforskning som stöd för regionens agerande. Utnyttja aktionsforskare som stöd i genomförandet av lärande processer. Återuppta ambitionen att skapa ett post doc center som kan agera på tvären in mot universitetens och högskolornas olika ämnesinriktningar. 5

6 0. Reflektioner och rekommendationer Följeforskningens utgångspunkter och genomförande... 7 Bakgrund... 7 Genomförandet Genomförandet av handlingsprogrammet... 9 Inledning... 9 Uppdragen Insatsområden... 9 A. Tillämpad affärsutveckling. Anpassning av affärsstödsystemen till kulturnäringar B. Platsrelaterade systembyggen C. Mötes- och nätverksutveckling. D. Forskningsmiljö och Think Tank Diskussion och sammanfattning Affärsutveckling Kultursystemen Tankesmedjan Bilaga Lägesrapport till ledningsgruppen för Kultur & näring våren Bilaga Följeforskningens utgångspunkter Bilaga Teoretisk grund

7 1. Följeforskningens utgångspunkter och genomförande Bakgrund Förfrågan om att delta som följeforskare i Västra Götalandsregionens handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn kom från de båda projektledarna på Kultursekretariatet och Regionutvecklingssekretariatet i slutet av Bakgrunden var att Industriförnyelse AB 3 sedan några år tillbaka hade arbetat med temat kultur & näring på uppdrag av Stiftelsen framtidens kultur i samarbete med Västra Götalandsregionen och deras partners 4. Utgångspunkterna för förståelsen av uppdraget var samhällsplanering och en fråga om kulturens roll för utveckling av regional/lokal välfärd 5. I allt väsentligt utgår arbetet från Nuteks och Vinnovas diskussioner om följeforskning 6. Men det är också influerat av bakomliggande teoretiska rsonemang som utvecklades under åren i Chalmers forskningsmiljö 7. Genomförandet Följeforskningen startades med ambitionen att kunna följa de olika arbetsgrupperna via ett flöde av producerade dokument, kompletterat med diskussioner med projektledarna. Genom att på så sätt få kunskap om de olika processerna skulle det också skapas möjligheter att påverka dem. Genomförandet begränsades av att resursen, 20%, var ganska liten när verksamheten började växa. Delar av programmet var också svåra att hålla kontakt med under arbetets gång. Behandlingen av materialet är därför lite ojämn. Följeforskningen hade även att anpassa sig till personalomsättningen inom VGR. Sedan programmet startades har Kultursekretariatet haft flera chefer. Kultursekretariatets projektledare för programmet, som hade arbetat med frågorna sedan starten av Faktor X, övergick till nya uppdrag. Regionutvecklingssekretariatets projektledare flyttade till en annan tjänst under en lång period mitt i programmet. Under genomförandet levererade följeforskningen regelbundet reflektioner och inspel baserat på tillgänglig information. Tillsammans med programmets många del- och slutrapporter bildar dessa kunskaper underlaget för diskussionerna om insatser och resultat i den föreliggande följeforskningsrapporten. Materialet som behandlas är stort och rikt på innehåll. Slutsatserna har vuxit fram över tid. Tolkningarna kan vara många och är beroende av läsarens bakgrund och inriktning. Den som vill skaffa sig en komplett bild bör därför gå tillbaka till grundmaterialet 3 Genom fil.dr. 4 Bl.a. Faktor X, Västra Götalandsregionens Kultursekretariat, Stiftelsen framtidens kultur och Fyrbodals kommunalförbund. 5 Bakgrund och s.k. förförståelse för uppdraget redovisas i bilaga 2. 6 Se bilaga 1. 7 Se bilaga 3. 7

8 Beskrivningarna i följeforskningsdokumentet bygger på urval och sammanfattningar som styrs av följeforskarens förförståelse. För att öppna för olika tolkningar har ambitionen varit att, i enlighet med kraven på en fallstudie, försöka redogöra för de kunskapsbildande förloppen så fullständigt som möjligt. Detta kan å ena sidan upplevas som omständliga upprepningar, å andra sidan kan det bidra till en bättre uppfattning om hur ny kollektiv kunskap utvecklas. I Vinnovas och Nuteks diskussion om redovisningsprinciper 8 rekommenderar man i ett första steg att lyfta fram goda berättelser. Programmet uppvisar rika sådana exempel, bland annat i Falköpingsmaterialet, i Gerlesborgsboken och i rapporterna från Ur Skog i Dalsland. I andra hand rekommenderar Vinnova att man utför fallstudier över delprojekt som har något att lära ut. Man skulle eventuellt kunna hävda att några av del- och slutrapporterna har sådana drag av fallstudier, även om det inte har varit möjligt att fullfölja dem på ett sätt som uppfyller alla de vetenskapliga kraven på en sådan studie. I sista hand rekommenderar Vinnova att man gör statistikuppföljningar. Utifrån programmets perspektiv är detta klok turordning. Tankesmedjan och omvärldsanalysen kunde först en bit in i projektet rekommendera den s.k. Tridenten som metod för statistikuppföljningar. I nästa steg kan VGR utföra en statistisk kartläggning baserad på dessa principer. Det hade knappast varit möjligt före programmet. Sist men inte minst; den föreslagna post doc. satsningen ter sig fortsatt som mycket angelägen. En bredare följeforskning är inte bara en teoretisk insats. I regionutveckling är lokalt baserad forskning ett aktivt instrument för att genomföra programmen och få dem implementerade i sina lokala sociala och rumsliga sammanhang. 8 Bilaga 1 8

9 2. Genomförandet av handlingsprogrammet Inledning Handlingsprogrammet pekar på tendensen i hela OECD-området att tillverkningsjobben försvinner samtidigt som service- och tjänstejobb ökar. Organisatoriskt sker mycket av denna tillväxt i småföretag. I hela Europa fokuserar man på s.k. Creative Industries och kreativa näringar, som, menade man i handlingsprogrammet, förtjänar samma uppmärksamhet och förutsättningar som andra företag. I Västra Götaland genomfördes en förstudie 9 där man pekade på att 7% av den arbetande dagbefolkningen återfanns inom ramen för upplevelseekonomin och att branschen har fler kvinnliga respektive utrikes födda företagare än andra branscher 10. I en översyn av det regionala innovationssystemet 11 pekade man på att detta i hög grad vänder sig till teknik- och produktionsinriktade näringar. En satsning riktad mot de kreativa näringarna skulle därmed också vara en viktig jämställdhets- och mångfaldsfråga. Handlingsprogrammet riktade sig i första hand till aktörer vars verksamhet baserar sig på kultur/hantverkskompetens i aktiviteter som skapar tillväxt i omvärlden och inte primärt i den egna verksamheten. Uppdragen Insatsområden Åtgärderna i programmet syftade till att - skapa ökad sysselsättning och ökat förädlingsvärde inom sektorn, - stödja entreprenörskap och företagande, - bidra till klusterutveckling och partnerskap. Detta skulle genomföras inom fyra insatsområden, Tillämpad affärsutveckling, Platsrelaterade systembyggen, Mötes- och nätverksutveckling samt Forskningsmiljö och Think Tank. Sidoordnat arrangerades en följeforskningsinsats som skulle följa och stödja arbetet med styrgrupp och projektledare genom hela programmet. I styrgruppen ingick ansvariga tjänstemän från VGR regionutveckling/näringsliv och kultursekretariatet samt två för ändamålet anställda projektledare. Följeforskaren adjungerades till gruppen. Följeforskningens huvudinriktning var att följa och samspela med arbetet i realtid via dokument, kontakter med projektledare och styrgrupp, samt i vissa fall genom direkt deltagande i seminarier och möten. Genomförbarheten och omfattningen på tillgänglig information har varierat mellan de olika programdelarna 12. I den följande diskussionen om programmet redovisas först de föreslagna åtgärderna och därefter hur genomförandet har skett i de olika delprojekten. 9 Kultur- och upplevelsesektorn i Västra Götaland. En studie av sysselsättning, företag, entreprenörskap och utbildningar Rapport Tillväxt och utveckling 2008:05. Västra Götalandsregionen. 10 Ny statistik över mode- och musikindustrin har tagits fram av Volante enligt uppgift i mars FBA Innovationssystemet i Västra Götaland vem gör vad och varför? (2007) 12 Följeforskningsrapporten grundar sig på kunskaper och insikter som har kunnat inhämtas via dokument, i direkt medverkan och genom samtal med projektledarna. Se vidare följeforskningens inriktning och genomförande i bilaga till detta dokument. 9

10 A. Tillämpad affärsutveckling 13. Anpassning av affärsstödsystemen till kulturnäringar. Avsnittet utgick från tanken att de affärsstödsystem som finns har fokuserat på företag som kan och vill växa, helst baserat på patenterbara innovationer. Kunskaper i stödsystemet om konstnärers och kulturföretagares förutsättningar och yrkesvillkor behöver fördjupas, menade man. Det behövs en bättre förståelse för kulturarbetarnas bakgrund, villkor och affärslogik. Man behöver fördjupade insikter om hur rådgivning, finansieringssystem, och inkubatorer fungerar i förhållande till gruppen 14. Många verksamheter inom de kulturella näringarna har aldrig haft någon kontakt med de befintliga affärsstödsystemen. Samtidigt vet man från andra sektorer i näringslivet att företag som får adekvat stöd och rådgivning har större överlevnadschans än andra. Kvintessensen Projektet Kvintessensen har syftat till att råda bot på de kommunikationsproblem mellan kulturen och affärsstödssystemen som anses vara orsaken till att så få kulturföretag eller kulturverksamheter söker affärsrådgivning. En vanligt förekommande bild är att problemen bottnar i att rådgivarna många gånger har en inriktning på tillväxt i företag med uppskalningsbar verksamhet och patenterbara produkter och att detta inte passar så bra för kultursektorns företagande. I Västra Götaland finns det å andra sidan många rådgivande och stödjande aktörer med stor kulturföretagskompetens. Men de samspelar sällan med de befintliga affärsstödsystemen. Många kulturföretagare som har vänt sig direkt till affärsstödsystemen har studsat och inte lyckats få någon hjälp. Projekt Kvintessensen syftade till att råda bot på de här problemen genom att bygga upp fyra delregionala noder 15 med utvecklad kompetens att ge råd till kulturföretagare. Via noderna ville man kanalisera ett utökat samarbete mellan parter inom affärsstödsystemen och med branschspecialister. I handlingsprogrammet har branschspecifika utbildningar utvecklats både för affärsstödsystemen och för kulturföretagarna. Satsningen pågår fortfarande våren 2013 och man har för avsikt att fortsätta i det upparbetade spåret inom ramen för befintlig organisation. Genväg.nu En virtuell inkubator, Genväg.nu med speciell inriktning på företagsfrågorna i kultursektorn har skapats inom Kvintessensen. Portalen som med sin blogg är i drift våren 2013 ger en överskådlig bild av aktiviteter och erbjudanden inom temat kultur & näring i Västra Götaland. Fokus är på näringar inom mode & textil, crossmedia, design, litteratur & berättande, bildkonst & skulptur, scen, musik & ljud, arkitektur och konsthantverk. Specialiserade 13 Redogörelsen grundar sig i huvudsak på slutrapporterna. Processfrågorna i delprojektet är ofullständigt behandlade i följeforskningen på grund av bristande access. 14 Föreslagna åtgärder i programdokumentet: På konstnärs- och hantverksutbildningar initieras åtgärder som syftar till att öka inslaget av entreprenörskap. Stöd till idégivare som syftar till att öka kunskaper om kulturföretagandets speciella förutsättningar bland rådgivande och stödjande aktörer. Vägledning och stöd vid företagsstart. Programåtgärder som syftar till att öka kunskaperna om kulturföretagandets speciella förutsättningar hos aktörer som stödjer nya företag. Vägledning och stöd under uppbyggnad. Programåtgärder som syftar till att skapa nya former för utveckling av unga kulturföretag, att anpassa instrument för utveckling av unga företag, samt att vidga användningen av det statliga företagsstödet och olika EU-program. Nätverk, finansiering och utvecklingsresurser för etablerade företag. Åtgärder som syftar till att vidga markanden lokalt, regionalt, nationellt och internationellt samt att underlätta lånefinansiering genom de offentligstödda finansiärerna. 15 NFC Väst, NFC Skaraborg, NFC Sjuhärad, BRG i Göteborg. 10

11 seminarier för affärsrådgivare, projektledare, kultur- och näringslivsutvecklare arrangeras inom vart och ett av dessa teman. I fortsättningen är det meningen att noderna i kvintessensen ska leverera underlag till Genväg.nu med case om utvalda kunder i olika faser av kulturaffärsutveckling. Inläggen publiceras på bloggen. Delprojekt Kulturarv och Landsbygdsutveckling tog sin utgångspunkt i att kulturarvet utgör en värdefull men underutnyttjad resurs för landsbygdsutveckling. Huvudman för projektet var Västarvet. Man ville se kulturarvet som en motor för utvecklingen av lokal företagsamhet inom turism, småskalig livsmedelsförsörjning, bygdeutveckling mm. Arbetet genomfördes på tre nivåer nationellt, regionalt och lokalt. Man kunde konstatera att det på alla nivåer finns problem med frågor som rör kulturarv och landsbygdsutveckling: Centralt saknas en samsyn om vem som driver frågan om kulturarvet som resurs. De regionala museerna har svag koppling till aktuell samhällsplanering. Man har ofta en traditionell syn på kulturarvet som en bevarandefråga och det görs lite för att lyfta utvecklingsperspektivet. Lokalt inom kulturmiljövårdens område finns en föreställning om att det är fult att tjäna pengar på kulturarvet, vilket medför att få antikvarier engagerar sig för ämnet. Inom lantbrukssektorn finns en uppfattning om att kulturarvet mest är ett hinder. Ska man hitta möjligheterna inom området handlar det således om att se bortom de etablerade strukturerna. En deltagare i en av projektets konferenser: Det var först efter er konferens för tre år sedan som det gick upp för mig att det är kulturarvet som jag bygger min verksamhet på. Det gäller att se kulturarvsfrågorna som en del av att utveckla de kreativa och kulturella näringarna i regionen. Kvalitativa bevarandevärden kan ha ett högt kommersiellt värde i småskalig turism 16. Men om värdefulla kulturarv fullt ut ska kunna utnyttjas för långsiktigt hållbar samhällsutveckling, gäller det att bygga en ny kunskapskedja som spänner över hela fältet från resurs till affärsutveckling 17. I delprojektet ADA Lab visar man bland annat hur kompetens från de kreativa näringarna kan bidra till samhällsutvecklingen. ADA-Lab utvecklade och testade en metod som handlar om hur konstnärer kan skapa samhällsnytta och stärka arbetet mot en hållbar regional utveckling i Västra Götaland. Projektet testade arbetssättet i två pilotfall: Barns hälsa och välbefinnande i skolmiljön med utgångspunkt från Fjällbyskolan i Utby, respektive Äldres hälsa och välbefinnande på äldreboende med utgångspunkt från Gunnareds äldreboende i Angered. Verksamheten bygger på att skapa en attityd där man vill få oss att hitta nya lösningar i välkända sammanhang genom att se saker ut ett annat perspektiv. Metoden går ut på att sätta in en kulturaktör som tillför nya perspektiv i en i övrigt traditionell verksamhet. Det intressanta med konstnärers och entreprenörers sätt att arbeta är just att man har en förmåga att sätta igång nya tankebanor i mogna organisationer. Om man kan plantera in ett sådant synsätt, så menar man att det går att skapa hållbar tillväxt i en alltmer föränderlig omvärld. 16 Västra Götalandsreionen,Västarvet och Hushållningssällskapet. Slutrapport Kulturarv och landsbygdsutveckling. December Projektet har enligt uppgift i mars 2013 fallit väl ut på den nationella nivån. VGR och Länsstyrelsens landsbygdsutvecklingsavdelning resp. kulturmiljöavdelning samordnar nu skrivningar för det nya landsbygdsprogrammet. 11

12 Projektet KNEP, som drevs av Nätverkstan i Göteborg, var ett utbildnings- och entreprenörsprogram för kulturinriktade verksamheter i regionen 18. Syftet var att främja och utveckla entreprenörskap inom sektorn. Man ville skapa ett rum för reflektion kring den egna verksamheten, yrkesidentitet och försörjningsmöjligheter. KNEP arrangerade även Ka-tziing i Göteborg. Katziing 19 var en konferens för företagare inom kulturnäringar som hölls i november 2012 på Folkets Hus/Biografen Draken i Göteborg. Konferensen innehöll dels korta presentationer, dels en föreläsning av den holländske forskaren Giep Hagoort, som ledde arbetet med EU:s grönbok. Mötet som samlade 269 deltagare från olika håll i regionen, utvärderades genom en enkät bland deltagarna. Resultaten presenterades i tabeller och diagram samt genom en sammanställning av lämnade kommentarer. Utvärderingen understryker kultursektorns särart. Det är svårt att med hjälp av statistik, tabeller och stapeldiagram kommunicera väsentliga innehållsliga kvaliteter. I stället framstår en del av kommentarerna som värdefulla. Temat för konferensen var näringspolitik. Men många av de närvarande konstnärerna/kulturaktörerna var mer intresserade av diskussioner med människor på sin egen nivå, än av relativt abstrakta forsknings- och förvaltningsfrågor. Man skulle vilja höra mer om hur en vanlig företagare tänker runt kultur och samarbeten med kultursektorn. Det borde läggas mer fokus på kulturarbetarnas ekonomiska villkor och mindre på administrativt krångel. Tjänstemännens språk, med alla förkortningar och uttryck är en typ av kommunikation som inte når deltagarna. Kulturproducenten vill snarare ha reda på hur kultur ska produceras och finansieras, än hur strukturen kring kulturen fungerar eller önskas fungera från samhällets sida. Börja gärna med att berätta hur stor del av de allmänna medlen som hamnar hos dem som framställer kultur. Det vore också bättre att fokusera på alla möjligheter med eget företagande i stället för på den ofrivillige entreprenören. Entreprenörskapet är enbart ett medel för vårt konstnärliga arbete och inte ett mål i sig. Lite mer från golvet, liksom. Lite mer hands on! Hur ska vi tjäna pengar? Det handlar också om andra frågor än om modeflugan entreprenörskap. Det blir lite väl mycket halleluja. Finns det inga andra tankar eller lösningar i de högre sfärerna? Hur ser de i så fall ut? Någon frågade sig sammanfattningsvis om mötet var till för tjänstemännen eller för kulturfolket? Hur möter kulturproducentens lilla värld stora undersökande analyser? En del av svaret på frågorna var Genväg.nu som tydligen uppskattas av många som sysslar med kulturproduktion. Art & Industry i Uddevalla var en del av handlingsprogrammet som kom in efter att arbetet hade startats. Senare har VGR menat att delprojektet egentligen inte kom att tillhöra 18 KNEP, Slutrapport, Spanne, P. & Segerberg, A. Ekan AB Enligt uppgift kommer benämningen från som det låter när man öppnar/stänger en kassalåda. 12

13 programmet. Eftersom inriktningen har visst intresse redovisas i det följande delar av resonemangen i projektansökan. Projektet syftar i första hand till att utveckla ett kulturellt innovationssystem inom den hantverksmässiga kulturen i Uddevalla, som erbjuder nya former för hur konst och företagande möts. Man ville undersöka möjligheten att skapa en miljö där konst och näringsliv interagerar, och som kan bli en viktig mötesplats i staden. En sådan mötesplats skulle, menar man, stärka utvecklingskraften i företag som vill använda konst/kultur som ett medel i sin verksamhet. Art & Industry menar att utvecklingen inom kultur, turism och näringsliv vanligtvis hanteras oberoende av varandra och det förekommer liten eller ingen gemensam planering mellan olika organisationer. Det saknas utblickar och en internationell dimension hur attraktivitet skapas med kopplingar till kultur. Gamla industribyggnader som Uddevalla har gott om har ibland setts som en belastning. De anses vara förfulande om de ligger i centrala delar av staden. Men på allt fler ställen vänder man på perspektiven och börjar se dessa byggnader som en resurs för att skapa mötesplatser som berikar både kultur och näringsliv. Bra exempel i Uddevallas närområde är Not Quite i Fengersfors 20 där förnyelsen av bruket har vänt trenden i en avfolkningsbygd och skapat inflyttning och utveckling. Ett annat exempel är The Biscuit Factory i Newcastle som projektet besökte vid en studieresa. Fabriken som öppnades i sin nya tappning 2001, uppfattas i dag som Storbritanniens största kommersiella konstgalleri. Två våningar är utställningsyta och i ytterligare två våningar erbjuds mindre ytor för olika typer av konstnärer. B. Platsrelaterade systembyggen Syftet med programavsnittet var att identifiera platser i regionen med tillväxt- och utvecklingspotential i bemärkelsen kultursystem. Förarbeten hade genomförts inom ramen för Faktor X, i ett samarbete mellan Stiftelsen Framtidens Kultur, VGR och Fyrbodals kommunalförbund. I Faktor X exemplifierades idén om kultursystem med Fengersfors Not Quite i Dalsland, Bottna Gerlesborg i Bohuslän och Innovatum i Trollhättan. I handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn ville Västra Götalandsregionen undersöka möjligheten att skapa tillväxt genom att stimulera lokala samarbeten i sådana kultursystem, snarare än genom att diskutera med enskilda aktörer var för sig. I samband med att man startade handlingsprogrammet i november 2009 bjöd Kultur- och Regionutvecklingsnämnderna gemensamt in lokalt förankrade nätverk att ansöka om förstudiemedel och senare projektmedel. Förstudiemedlen hade en beloppsgräns på max150 tkr. Sökanden skulle vara en juridisk person som åtog sig att involvera aktörer och enskilda konstnärer från kultursektorn och parter från andra sektorer näringsliv, affärsstödsystem, högskolor m.fl. 20 VGR har enligt uppgifter i mars 2013 beviljat ägarna till Fengersfors bruk ett bidrag för att ta fram en vision om hur de oanvända delarna av bruket kan användas i främst turistiskt syfte. 13

14 Antagna förslag kunde i ett andra skede ansöka om projektmedel på maximalt 1 miljon kronor för perioden Ansökningarna bedömdes mot kriterier som den unika kulturprofilen som skapas, affärspotential och genomförbarhet. Ett 60-tal ansökningar från olika delar av regionen kom in 21. Efter en uttagningsomgång beviljades 5 kultursystem utvecklingsmedel för en projektperiod på två år. De fem systemen var Bottna Gerlesborg i Bohuslän, Ur Skog med aktörer runt Dalslands konstmuseum och Fengersfors, Hammarkullen 365 i Göteborg, Falbygdens Mat & Kultur i Falköping och Vallevägen i Skövde/Skara. Verksamheten i de olika kultursystemen drog igång under våren Gemensamt med länsstyrelsens landsbygdsprogram handlade man upp följeforskning och processtöd via Kontigo AB i Stockholm. Kontigos första delrapport I början av 2011 kom Kontigos första delrapport 22, en nulägesanalys med syftet att klarlägga den s.k. projektlogiken i de olika systemen. Även om systemen skiljde sig åt på många punkter, så hade de det gemensamt att syftet var att skapa tillväxt i skärningen mellan kultur och näringsliv. Kontigo såg sitt första dokument som en nollbasmätning som skulle följas upp under projekttiden. Ur Skogs målgrupp var lokala konststudenter, hantverkare och andra konstnärer med lokal anknytning. Målsättningen för projektet var att ta fram en kollektion av produkter med ursprung från Dalslands skogar och att bygga ett varumärke runt detta 23. Man tänkte sig att arbeta i tre faser. Först skulle man genomföra en inspirationsfas med seminarier om varumärkesstrategier, tema skog och konst, affärsutveckling och marknadsföring. I en andra fas skulle man genomföra work shops med internationella designers och konstnärer och den tredje fasen en tävling skulle resultera i ett antal profilprodukter inom ramen för varumärket. Ur Skog menade att nyttan med satsningen var att sysselsättningen skulle ökas i Dalsland, att varumärket Dalsland skulle stärkas och att hållbara nätverk skulle utvecklas mellan näringsliv och kulturliv i Dalsland. Basen i Vallevägen världens vackraste väg - var en förening som bildades så sent som 2009 av småföretagare och andra verksamma inom kultur- och turistnäringar runt Vallevägen i Skaraborg. Målet var att locka till sig besökare och göra Vallevägen känt som destination. Samarbetet var till skillnad från flera av de andra systemen nytt och oprövat och det första målet var helt enkelt att börja hitta samarbetsformer och en bra organisationsstruktur. Kulturarbetare och andra aktörer skulle hitta likvärdiga roller i systemet och även kulturarbetarna skulle kunna tjäna pengar på sin verksamhet. Nyttan med projektet såg man helt enkelt som ett ökat kulturföretagande i området. 21 Redan här kunde man konstatera att inbjudan hade bidragit till att lyfta fram och synliggöra kultur- och hantverksnätverk från skilda delar i Västra Götalandsregionen - en aspekt av kultur- och näringslivspolitiken som inte tidigare hade blivit systematiskt uppmärksammad. Som utvecklingsdokument är ansökningarna viktiga i sig själva. De utgör en generalmönstring av kreativa miljöer i VGR. 22 Följeforskningens nulägesanalys. Kontigo A.a s.7. 14

15 Hammarkullen 365 utgick från arbetet med den årliga Hammarkullefestivalen som redan hade pågått i 30 år. Själva karnevalen är Sveriges största med en publik på personer. Man ville genom projektet bidra till att marknadsföra Hammarkullen genom att visa de kulturella tillgångar och kunskaper platsen har stod för att själva karnevalen faktiskt pågår under årets alla dagar genom att förberedelserna tar mycket lång tid. Föreningarna arbetar flera gånger i veckan med koreografier, dansträning, kläddesign, sömnad och dekorationshantverk. Bakom karnevalskommittén står Hammarkullens föreningsråd med ett drygt 50-tal medlemsföreningar. Man syftade till att utöka antalet arrangemang i Hammarkullen och den huvudsakliga nyttan skulle vara ett bättre anseende för Hammarkullen. Falbygdens Mat & Kultur drivs i en ekonomisk förening som startade 2001 runt Falbygdens skördefest, ett besöksprojekt som syftar till att förlänga turistsäsongen. Huvuduppgiften för föreningen är att skapa marknadsplatser för lokal mat och kultur. År 2002 tillkom konstnatten och 2004 startade föreningen en vårmarknad i tranmarkerna. Verksamheten drevs under projektperioden av en heltidsanställd projektledare, men bygger i övrigt på ett omfattande ideellt arbete bland medlemmarna. Målet för kultursystemet var att skapa marknadsplatser, stärka evenemangen och att göra konstnatten till ett ledande konstarrangemang i Sverige. Man ville också utveckla arrangemangen runt vårfrumäss, påskrundan, mickelmäss och julmäss. Kultursystemet Bottna Gerlesborg har sitt ursprung i de två stora konstinstituten Gerlesborgsskolan och Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) som under åren har lockat ett stort antal konstnärer att bosätta sig i området. Projektet bygger inte på medlemskap utan vänder sig till den breda, men löst definierade grupp av kulturaktörer som bor i området. Redan i februari 2009 publicerade Noaks resurskooperativ en förstudie om Kultursystem med kulturkontor i Bottna/Gerlesborg, där bl.a. 79 kulturutövare som var verksamma i området deltog i en katalog. Enligt ansökan från Bottna Gerlesborg ville man genom satsningen på kultursystem bli bättre sammansvetsad och mer handlingskraftig, bland annat för att kunna göra området känt som destination för kulturturism. När Kontigo gjorde sin nollbasmätning i februari 2011 menade man att målformuleringarna var ganska vaga, vilket skulle göra att projekten var svåra att följa upp. Förväntningarna på resultat i systemen var mest av social natur; att bli en del av nätverk och få kontakter med andra kulturverksamma och samarbetspartners som i sin tur, på sikt, leder till bättre försörjning och ökad omsättning. En genomgående viktig dimension var utvecklingen av platsen och området som projektet verkar inom. Däremot saknades i allmänhet mer traditionella formuleringar om mätbara mål, organisationsstruktur och liknande hårda faktorer A.a s En reflektion blir osökt att ena halvan av programmet vilar på ett konstprojekt som har sin egen operativa logik. Den andra halvan är ett tillväxtprojekt där Kontigo tycker att man kan kräva mätbarhet och tydlig organisation. Den intressanta frågan för hela programmet blir hur man smälter samman dessa båda världar. 15

16 I en avslutande reflektion konstaterade Kontigo att hela frågan om Kultursystem befinner sig i en startfas och att projektperioden på 2 år sannolikt var för kort för att visa på bestående resultat. Kontigos andra delrapport halvtidsutvärdering I november 2011 kom Kontigos halvtidsuppföljning av projekten. Man sammanfattade hittillsvarande iakttagelser från följeforskningen och ambitionen var att sätta in kultursystemen i ett större regionalt sammanhang 26. Falköping hade då genomfört en välbesökt konstnatt och att man hade växlat upp sin finansiering med 700 tkr via Leaderprogrammet. Man hade också lanserat en gratis mobilapplikation som förmedlade information om aktiviteter, utställare, boenden, mat mm. Tillsammans med Vallevägen undersökte man varumärkesfrågorna och man började aktivt koppla sig samman med turistbyrån i Falköping. Utmaningen för Vallevägen var att få alla entreprenörer att inse att de var delar av en helhet och att de genom samarbeten också har större möjligheter att utvecklas själv. Deltagarna i nätverket började förstå att man måste lära sig mer om det affärsmässiga, att man måste skaffa sig en bättre uppfattning om hur man tar betalt av besökare, men också i övrigt hur man tjänar pengar på sina verksamheter. Det fanns en insikt om att det måste bli ett fåtal aktörer som fungerar som lokomotiv för samarbetet den dag projektfinansieringen tar slut, att man måste koppla sig starkare mot turistbyråerna och kommunerna och att det gäller att undvika att återgå till den splittrade skara kultur- och besöksaktörer som man var innan projektet drogs igång. I Dalslands Ur Skog hade man under den första delen av projektet fokuserat på kunskapsuppbyggnad, seminarier om varumärkesfrågor, säljverksamhet och en större work shop, made out of wood. I förlängningen tänkte man anordna en designtävling med syftet att få fram unika produkter som grundar sig i Dalslands egen kultur. I Bottna Gerlesborg hade arbetet präglats av stora inomorganisatoriska problem. Man upplevde att beställarens/finansiärens inriktning hade svängt sedan projektansökan. Projektet befann sig i halvtid i ett skarpt läge och det fanns stora behov av att utveckla ledningsgruppen, strama upp projektets fokus och genomförande och se till att alla arbetade mot samma mål. Utmaningarna låg i att bli mer näringslivsfokuserad. Många yrkesverksamma konstnärer och andra som är konstnärer i sin identitet, hade en instinktiv motvilja mot begreppet näringslivsutveckling, menade man. I Hammarkullen hade man lagt den största insatsen i halvtid på att få till stånd en fungerande grupp med kulturarbetare med olika inriktningar och ålder. Man hade arbetat på att lära känna varandra bättre. Man hade också utnyttjat projektets möjligheter att få träffa politiker och tjänstemän som arbetar med kultur för att visa på Hammarkullens potential. Dessutom hade man inlett ett samarbete med Bottna/Gerlesborg och bl.a. anordnat en gemensam poesikväll uppe i Bottna. Under Hammarkullens kulturvecka gick man vidare med samarbetet och anordnade en gemensam konstutställning, en poesiafton och en hantverksmarknad med konsthantverkare. 26 Kontigo november 2011, Pär Lindquist, Johan Strömblad,Moa Almerud 16

17 Sett i ett regionalt sammanhang kunde Kontigo konstatera att kultursystemen ofta ligger nära, eller är en del av, verksamheter som kommunerna är med och stöttar. Falbygdens Mat & Kultur hade redan delvis en kommunal finansiering och Vallevägen låg nära kommunens ambitioner att utveckla Billingen till ett mer aktivt turist- och besöksmål till år Däremot tyckte man i Bottna Gerlesborg att Tanums kommun från början haft svårare att se hur kultursystemet mötte kommunala planer och ambitioner. Men man hade trots allt vid halvtidsuppföljningen börjat integrera verksamheten runt Bottna Gerlesborg i redan pågående projekt. Hammarkullens verksamhet stämde väl överens med en utvecklingssatsning inom Göteborgs stad som går under namnet UNO som syftar till att främja entreprenörskap och jämställdhet. Enligt Kontigos mening krävs det ett tydligare förarbete för att koppla kultursystemen mot redan pågående satsningar. Det var svårt att efter så kort tid peka på konkreta resultat och effekter av projektet, vilket Kontigo såg som en följd av luddiga mål. Å andra sidan, menade man, så fanns det embryon till resultat i termer av mjuka värden som är kopplade till nätverkande och relationsbyggande och som är svårare att mäta i siffror och tabeller. Kotigos tredje rapport. Slutrapporten. I oktober 2012 levererade Kontigo sin tredje och sista rapport om Kultursystemen. Här underströk man sin syn på uppdraget, som innebar att man ville kombinera ett följeforskande och ett utvärderande perspektiv 27. Begreppet följeforskning använder Kontigo synonymt med lärande eller formativ utvärdering 28. En sådan inriktning innebar bland annat, menade man, att deltagarna i de enskilda projekten hade haft möjlighet att ta del av resultaten som framkommit under arbetets gång. Kontigo hade systematiskt studerat allt material i projekten, man hade genomfört enkätundersökningar och man hade intervjuat projektdeltagare. Man gick slutligen igenom projektens status efter två års verksamhet och tog upp ett resonemang om vad som hade åstadkommits, vad som var bra och vad som kunde förbättras. Ur Skog kunde efter att ha genomfört alla tre faserna av sitt program för genomförandet visa på 32 produktförslag som hade kommit fram i processen. En utställning med tävlingens vinnare anordnades på Dalslands museum och projektgruppen menade att man hade lagt en plattform för varumärket. Föreningen Vallevägen hade under projektperioden genomfört utvecklingsinsatser med bl.a. paketerbjudande, evenemang, marknadsföring, nya nätverk, kartor, broschyrmaterial och ett showroom i Skara. Aktiviteterna mynnade ut i ett gryende samarbete med Falbygdens Mat & Kultur. Möjliga områden att samverka runt hade ökat genom att grupperna hade lärt känna varandra. Men man trodde att samarbetet skulle ha kommit ännu längre om Västra Götalandsregionen hade haft större kapacitet för processtöd. I slutrapporten 29 lyfte Vallevägen fram uthyrningscyklarna som konstnärer i bygden hade utsmyckat på sina personliga sätt. Man pekade också på Valle Baroque som arrangerades gemensamt med Göteborg Baroque och flera andra samarbetspartners. 27 Slutrapport från följeforskningen av Västra Götalandsregionens pilotprojekt Moa Almerud och Pär Lindqvist, Kontigo, Stockholm Se också bilaga om programföljeforskningens metod och inriktning. 29 Kultursystem Vallevägen. Slutrapport Föreningen Vallevägen. 17

18 Det synbarliga resultatet var att kart- och broschyrmaterial gör det möjligt för besökare att orientera sig längs Vallevägen, serviceutbudet hade lyfts fram och intressanta kulturutbud pekades ut längs sträckan. I Hammarkullen hade två år i rad en kulturvecka genomförts inför karnevalen, med konst, musik och poesi. Deltagarna kom både från Hammarkullen och från andra delar av Göteborg och regionen. Man hade börjat med en kulturvandring, anordnat en idémässa och man hade arrangerat starta eget kurser för intresserade kulturaktörer. Ett resultat var att en delvis ny konstellation av kulturaktörer nu arbetade för att skapa fler gemensamma aktiviteter i Hammarkullen. En grupp konstnärer hade bildat en förening där även kulturarbetare från andra förorter är välkomna. En tydligare inriktning från Västra Götalandsregionen hade i och för sig varit önskvärd. Hammarkullen upplevde att finansiärens förväntningar hade förändrats över tid. Målet för Falbygdens Mat & Kultur var att skapa fler marknadsplatser för föreningens medlemmar och att stärka företagens ekonomi genom att generera fler besökare. Men konstnärerna upplevdes stå lite vid sidan av. De valde hellre att engagera sig i egna föreningar som inte var kopplade till arrangemangen. Ett mål var därför att öka förståelsen och intresset för besöksprojekt bland konstnärerna, och att skapa starkare konstnärsnätverk. I stora drag var arbetet inom Falbygdens Mat & Kultur mycket framgångsrikt under projektperioden. Man skapade en mobil applikation, man gav ut en bok 31, arrangerade skördefest och vårfrumäss och upplevde att man till stor del blev områdets turistbroschyr. Konstnatten blev en viktig reseanledning till bygden. Skara och Tidaholms kommuner fick upp ögonen för föreningen och kom att arbeta aktivt för att bli en del av arrangemangen. Tomtens kalkbrott etablerades som en utomhusarena för teater, musik och konst, en satsning som fungerade som draghjälp för hela kultursystemet. Bottna Gerlesborg det mest konstinriktade av alla kultursystemen hade brottats med många svåra frågor under projektperioden men hade trots allt kunnat producera en pocketbok Kultur i Bottna Gerlesborg 32 som släpptes i februari Boken nominerades både till Svenska designpriset och Svenska publishingpriset. Projektet hade knutit de verksamma i Bottna Gerlesborg närmare varandra och väckt ett intresse för samverkan i den breda krets av kulturaktörer som bor eller regelbundet vistas i området. Kultursystemet brottades däremot fortfarande med bristande förankring i huvudmannens, Gerlesborgsskolans, styrelse. Det var också svårt att vinna gehör för projekt och aktiviteter som man ville genomföra inom kommunen. Utvärderarna i Kontigo menade att kultursystemet inte heller hade lyckats inkludera lokala näringslivsföreträdare på ett bra sätt. Kontigo valde avslutningsvis att följa upp den enkätundersökning som genomfördes i början av projektet. 30 Valle Baroque kommer i fortsättningen arrangeras av Falbygden och förläggas till Tomtens kalkbrott. 31 Kreativa personporträtt runt konstrunderna i Falbygden. Sandström, A, Falbygdens Mat & Kultur Kultur i Bottna Gerlesborg. Flemming, G. Journal, på uppdrag av ledningsgruppen för Kultursystem Bottna Gerlesborg

19 Grundfrågan kvalitativa förändringar och lärande processer är inte enkel att fånga i tabeller och diagram. Däremot ger Kontigos avslutande diskussion en hel del att fundera över. Först och främst såg Kontigo det som en genomgående brist att projekten, med få undantag, saknade en bra och uppföljningsbar målstruktur. Kontigo efterlyste en tydlig projektlogik som fungerar som en karta att styra efter redan i ansökningstillfället Man menade att det på basis av det presenterade materialet var svårt att överblicka i vilken grad planerade aktiviteter ledde till de uppsatta resultatmålen. Mot detta står de förhållanden, som även Kontigo konstaterar, att hela tilltaget är en pilotsatsning där man vill utröna hur man från samhällets sida kan lära sig att stimulera till en ganska öppen utvecklingsprocess, som går på tvären mellan förhållandevis disparata aktörer inom kultur- upplevelse- utbildnings- och turistsektorn, i princip endast löst sammanhållna av den gemensamma känslan för en plats. Det ter sig naturligt att man inledningsvis har bekymmer med att mäta och väga resultaten, särskilt också om man beaktar projektets experimentella natur. Flera kultursystem efterlyste ett starkare processtöd från regionens sida. I backspegeln kan man å ena sidan tycka att resursen för processtöd kunde ha varit större. Å andra sidan kan man förmoda att kreativa och experimentella processer i någon mån måste ta sig igenom sina egna svårigheter. Naturliga steg på denna lärandets väg kan vara att efterlysa besked uppifrån, innan man inser att lösningen på svårigheterna finns i de egna leden? Att diskussionen om processtöd trots allt har blivit så tydlig kan bero på att regionen bytte projektledare mitt under processen. Många upplevde uppenbarligen att man då också övergav den lärande ansatsen och i stället, kanske alltför tidigt, började efterlysa tydliga effektmål och mätbara resultat. Ett sådant resonemang kan peka mot att det egentliga problemet inte var att ansökningarna var ofullständiga eller att man drog igång arbetet utan på förhand uppställda mätbara indikatorer. Kanske var ansökningarna ganska väl utförda med de relativt små resurser som stod till buds. Men de var dock baserade på en lärande ansats. Kontigo avslutade sina analyser med tanken att satsningen har inneburit ett tillfälle till lärande för Västra Götalandsregionen och att även svagheter i genomförandet bidrar till detta lärande. Man konstaterade att två år är en väldigt kort tid för att resultaten ska bli tydliga. Det krävs uthållighet för att etablera ett hållbart system och projektet får närmast ses som en grund att bygga vidare på. Man konstaterade avslutningsvis att genomförandet trots allt överensstämmer med Västra Götalandsregionens riktlinjer för projektet, som gjorde gällande att finansiering inom ramen för satsningen kunde sökas för att undersöka förutsättningarna att skapa långsiktigt bärkraftig försörjning och lokal utveckling, baserad på nya samarbeten, erbjudanden, produkter och tjänster. Kontigo konstaterade att fokus här ligger på ordet undersöka. Man menade att hela projektet är en pilotsatsning för att se vilka angreppssätt och metoder som ger bäst resultat och man är helt överens med Västra Götalandsregionen att inriktningen på lärande är central i satsningen. Man tyckte också att det var ett bra initiativ att ta ett samlat grepp i frågan genom att samarbeta mellan regionutvecklings- och kultursekretariaten. Satsningen på kultursystem rymmer en mängd spännande frågor som behöver vidareutvecklas. Vad har VGR lärt om vilka krav man ska ställa på ansökningarna? Kan man 19

20 bredda ansatsen till miljöer där det finns mer ungdomliga kulturaktörer (t.ex dataspel, appar, film), finns det behov av att sprida good practice? I grund och botten spränger initiativet gamla ramar genom att det bryter sig ur det sedvanliga fokuset på branscher, segment, konstarter, kategorier och i stället försöker se vad man kan få ut om man börjar samarbeta lokalt, tvärs över sektors- utbildnings- och kulturgränser, mot mål som ställer den gemensamma välfärden lika mycket i förgrunden som den individuella. Här finns ett rikt material för fortsatt metodutveckling. Kontigo har lyckats väl med att beskriva och sammanfatta processerna. Men i nästa steg bör man noga överväga om det trots allt inte finns regionalt baserade forskningsaktörer som med inriktning på lokalt förankrad aktionsforskning kan utföra både bredare, men samtidigt också mer fördjupade fallstudier. En sådan inriktning skulle möjligtvis även kunna åtgärda behovet av utökat processtöd. Kultursystemen som de presenterar sig själv Diskussionen ovan utgår i stor utsträckning från systemens ansökningar och Kontigos analyser. Men projektens eget material ger ett kompletterande perspektiv. Man får en inblick i hur de själva såg på uppgiften och vad som egentligen producerades i deras vardag. Om Kontigos perspektiv är mer analytiskt så skulle man kunna kalla projektmaterialet för ett berättande perspektiv eller ett innehållsperspektiv. Om vi till exempel tittar på Bottna Gerlesborg utifrån de samlade intrycken som följeforskare egen förförståelse, verklighetsbilder från besök, Bottnas berättelse om sig själv så fångas man av vilken unik kompetens, talang och historia som finns samlad här. Politiker, tjänstemän eller en intresserad allmänhet som verkligen vill förstå Bottna Gerlesborg skulle kanske som ett komplement läsa Gösta Flemmings bok Kultur i Bottna Gerlesborg 33 som togs fram som en del av kultursystem-satsningen. Boken ger gestalt åt traktens unika och intressanta historia, den vindlar lite hit och dit, som vågor på vattnet, över socken och kommungränser 34. Berättelsen är gränsöverskridande. Här finns kartor och bilder över området, här finns foton på de människor som lever och verkar i bygden, den berättar om Gerlesborgsskolans intressanta verksamhet och historia, som börjar med att konstnären Arne Isacsson kommer cyklande hit 1943 och tar in på pensionatet. I kretsen runt Gerlesborg fanns redan på 1950-talet en samling namnkunniga svenska konstnärer och kulturpersonligheter. Det var sådana som Peter Dahl, Philip von Schantz, Carlo Derkert, Peter Tillberg, Odd Nerdrum, Carl Johan De Geer och många andra. Men trots denna konstnärliga höjd så fanns de ekonomiska problemen i Gerlesborg med, av och till, ända sedan starten. Att skapa ett rikt konstliv och en unik kombination av konst- och kulturinriktade människor på en plats är ett invecklat och långsiktigt tilltag. Det är svårt att föreslå enkla recept för hur man kan bygga upp sådant. Genom satsningen på kultursystemet lyckades man dock till slut 33 Fleming, G. Et.al., Kultur i Bottna Gerlesborg, Journal A.a. s

21 knyta den heterogena blandningen av organisationer, föreningar, en stiftelse och privatpersoner lite närmare varandra. Under projektperioden blev det stor omsättning på människor bland alla aktörer. VD-ar slutade, ledningsgrupper byttes ut, man saknade förankring i huvudmannens styrelse, VGR upplevdes byta fot under projektets gång. Mitt i denna turbulens lyckades kultursystemet trots allt svänga projektet i konstruktiv riktning. Numera finns det en känsla av möjlig och intressant samverkan mellan aktörerna. Man upplever detta som ett mycket positivt resultat av satsningen på kultursystem och man kan se att många av de långsamt verkande processer som har startat i och med projektet, har skapat en stark vilja att satsa vidare på utvecklade samarbeten. Kultursystemet Bottna Gerlesborg innehåller nu, utöver den ursprungliga Gerlesborgsskolan, Botnik Studios och Bottna kulturfestival, Bottnafjordens inköpsförening, Konstnärernas kollektivverkstad KKV, Scenkonst Göteborg, Skärkällans ekologiska ateljéby och en mycket stark krets av fristående konstnärer och kulturpersoner. Kontigo väljer att beskriva Bottna Gerlesborg utifrån ett projektperspektiv, snarare än utifrån ett konst- eller innehållsperspektiv. Bottna Gerlesborgs egna redovisningar rätar upp slagsidan och visar att Kultursystemen förmodligen måste erbjudas förmånen att få bli sedda från båda utgångspunkterna. För alla som vill skaffa en djupare förståelse av Bottna Gerlesborg finns det bara ett råd: Läs boken 35. Åk dit. Studera sedan Kontigos följeforskningsrapporter som ger en initierad och intressant bild av ett formativt organisatoriskt skeende under två viktiga år, där Bottna Gerlesborg träder fram som mer än Gerlesborgsskolan. Liknande reflektioner infinner sig när man läser Ur Skogs egna rapporter Ur Skog no. 1, Ur Skog no. 2, och Ur Skog no. 3. Den första rapporten från 2010 är en genomgång av förutsättningarna i bygden och en generalmönstring av vilka mänskliga resurser och talanger som går att mobilisera. En av ambitionerna var till exempel att knyta upp en produkt/händelse till en person något att känna igen och förstå 36. Slutsatserna efter det första skedet var att man hade länkar till ledande svenska aktörer inom design och form men att man måste hitta säljkanalerna, även till en internationell marknad. I Ur Skog no. 2 ser man på skogens roll som en scen för teater, konst, musik, kulturell identitet och vad den står för i Dalsland. Boken rapporterar i ord och bild om en kollektiv utveckling av insikter om sina egna levnads- och utvecklingsvillkor som växer fram under fyra seminarier. Kulturens rödluva möter den kommersiella vargen, för att ta en rubrik lite på måfå. Inriktningen mot slutet av seminarieperioden blev att förstå hur Skandinavisk design erövrar världen, med flera goda exempel ur Dalslands eget sammanhang. Här lyfter tanken och man förstår verklighetsanknytningen bakom den gamla devisen think global act local. I en tredje rapport 37 redovisar Ur Skog erfarenheter från en veckolång work shop Made out of the Woods som hölls i Not Quites lokaler i Fengersfors under en arbetsvecka. Work-shop 35 Läs också förstudien Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg. Göransson, C Ur Skog no.1 s. 47, Fyrklövern Ur Skog No. 3, Fyrklövern september