Reviderat handlingsprogram för att minska

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (3) HSN Handläggare: Anna Lundin Hälso- och sjukvårdsnämnden Reviderat handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården Ärendebeskrivning Uppdaterat innehåll, ökad användarvänlighet, reviderat mål och förlängd giltighetstid till Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Bilaga Handlingsprogram VRI Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att att godkänna den nya versionen av handlingsprogrammet för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att implementera reviderad version av handlingsprogrammet för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att införa Infektionsverktyget för att mäta förekomsten av VRI och göra uppföljningar i vården. Förvaltningens motivering till förslaget Vårdrelaterade infektioner, VRI, är ett av de större patientsäkerhetsproblemen i hälso- och sjukvården och vållar de drabbade stort lidande samtidigt som de utgör en betydande kostnad för samhället. En stor del av dessa infektioner är dock möjliga att förebygga. För att bedriva en hälso- och sjukvård av god kvalitet är arbetet för att motverka VRI och att använda antibiotika rationellt en nödvändighet som ska ges högsta prioritet. Stockholms läns landsting har en nollvision för uppkomst av vårdskador. Handlingsprogrammet för att minska vårdrelaterade

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN infektioner är ett led i styrningen av aktiviteter för att nå uppsatta mål kopplade till nollvisionen. Stockholms läns landsting (SLL) har sedan 2012 en godkänd strategi och ett handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner. Handlingsprogrammet, som utgör en konkretisering av strategin och en vägledning för samtliga vårdnivåer att genomföra ett effektivt preventivt arbete, har genomgått en större revidering och föreslås få förlängd giltighetstid. För att öka användbarheten av handlingsprogrammet har centrala insatsområden lyfts fram som beskriver konkreta aktiviteter på landstings-, vårdgivar- och enhetsnivå. Nya mål ska styra mot en fortsatt sjunkande trend av förekomsten av VRI. Handlingsprogrammet är en del av det systematiska och långsiktiga preventiva arbete som krävs. Förekomsten av VRI i SLL följs idag med endast två punktprevalensmätningar per år, vilket är otillräckligt. Därför föreslås att Infektionsverktyget införs för att mäta förekomsten av VRI och göra uppföljningar i vården. Verktyget är nödvändigt för att kontinuerligt få fram data och för att kunna följa upp resultat av förbättringsåtgärder i egna verksamheten samt för att kunna koppla antibiotikaförskrivningen till ordinationsorsaker som vi inte kan se i förskrivnings- och rekvisisionsstatistik. Ekonomiska konsekvenser Genomförandet sker inom ramen för ordinarie budgetramar. Konsekvenser för patientsäkerhet En bred tillämpning har gynnsam effekt på patientsäkerheten. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Handlingsprogrammet förväntas leda till en jämlik behandling av patienter med risker för VRI.

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Miljökonsekvenser Handlingsprogrammet förväntas bidra till minskad antibiotikaförskrivning och därmed en positiv effekt på miljön. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Bratt Avdelningschef

4 1 (24) Handläggare: Anna Lundin HANDLINGSPROGRAM Handlingsprogram fo r att minska va rdrelaterade infektioner i ha lso- och sjukva rden Gäller från 1 maj 2017 till den 31 december 2021 Utvärdering VRI-mall genomförs årligen i mars månad Förlängning eller uppdatering av Handlingsprogrammet sker årligen i maj månad samt vid behov Ansvarig för dokumentet: Chefläkaren HSF

5 2 (23) Innehållsförteckning Inledning...3 Landstingsövergripande Vårdgivarnivå Enhetsnivå Mål för all slutenvård i SLL, Insatsområden.4 Ledning och kultur.4 Patientinvolvering..5 Mätningar, verktyg och metoder 6 Punktprevalensmätningar (PPM) VRI Punktprevalensmätningar (PPM) BHK Markörbaserad journalgranskning (MJG) Åtgärdspaket för förbättringsarbete Mikrobiologisk diagnostik och resistensläge NYSA Bemanning, kompetens och utbildning.8 Lokaler och städning..9 Ny kunskap och kunskapsspridning 10 Samverkan.10 Avtal och uppföljning 11 Begrepp och förkortningar..12 Litteraturlista och bilagor.14 Litteraturlista Bilaga 1- Bakgrund..15 Omvärldsanalys Svenska nationella aktörer Förekomst av vårdrelaterade infektioner i Sverige Problembild i Stockholms läns landsting Handlingsprogram SLL Lagar och föreskrifter Patientsäkerhet och VRI Resurser.20 Ledningssystemet i Stockholms läns landsting Patientsäkerhetskommittén PSK Vårdhygien Stockholm Smittskydd Stockholm Strama Stockholm Bilaga 2- Stramas 10-punktsprogram.22

6 3 (23) Inledning Målgrupp för detta handlingsprogram är landstingsledningen och vårdgivare (sluten- och öppenvård) i Stockholms läns landsting. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett av de mest omfattande patientsäkerhetsproblemen i hälso- och sjukvården och vållar drabbade individer stort lidande samtidigt som de utgör en betydande kostnad för samhället. En stor del av dessa infektioner är möjliga att förebygga. Att motverka vårdrelaterade infektioner och använda antibiotika rationellt är nödvändigt för att bedriva en modern hälso- och sjukvård. Avsikten med detta handlingsprogram är att slå fast några grundläggande principer och åtgärder för det förebyggande arbetet mot VRI i SLL och att ge en vägledning för samtliga vårdnivåer hur ett sådant arbete genomförs. Arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner och tillämpning av en rationell antibiotikaanvändning är två av flera viktiga patientsäkerhetsområden som ska tydliggöras i ledningssystem och kvalitetsuppföljning. Med ett samlat systematiskt arbete i landstinget som omfattar såväl patienter som alla berörda medarbetare på de olika vårdnivåerna ökar möjligheterna att gemensamt minska antalet vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och vårdgivaren har ett delat ansvar för att handlingsprogrammet implementeras. Utfallet av arbetet med samtliga insatsområden i handlingsprogrammet granskas årligen av representanter från enheterna Kvalitet och patientsäkerhet (sammankallande), Vårdhygien Stockholm, och Strama Stockholm samt Smittskydd Stockholm. Rapportering sker till hälso-och sjukvårdsdirektören, chefläkare i HSF och Patientsäkerhetskommittén. Landstingsövergripande Landstingsledningens ansvar är att säkerställa att ett preventivt arbete pågår hos samtliga vårdgivare med landstingsavtal samt att följa upp resultaten. Stöd ska ges för att utveckla verktyg och metoder nödvändiga för arbetet och forskning ska stimuleras. Modernt patientsäkerhetsarbete med en systemsyn ska genomsyra hur frågorna kommuniceras på alla nivåer i organisationen. Vårdgivarnivå Vårdgivaren ansvarar för att följa ingångna avtal med Stockholms läns landsting vilket bland annat innebär att i ledningssystemen integrera ett förebyggande arbete för att sänka förekomsten av VRI. Vårdgivaren ska bygga upp en infrastruktur för arbetet och se till att kunskapsunderlag, handlingsprogram och riktlinjer som stärker arbetet implementeras. Medarbetare ska ges förutsättningar för arbetet genom att kompetens och arbetsmiljö säkras. Verksamhetens riskanalyser ska beakta effekter gällande förekomsten av VRI. Arbetet ska redovisas årligen i uppföljningsmall och/eller i patientsäkerhetsberättelsen eller motsvarande. Enhetsnivå Lokala enheter svarar för att se till att vårdpersonalen följer kunskapsunderlag, handlingsprogram och riktlinjer samt att den ges stöd och träning för att utföra arbetet.

7 4 (23) Ett öppet klimat ska främja en rapportering utan skuld- och straffbeläggning och ett effektivt förbättringsarbete. Mål för all slutenvård i SLL, Prevalensen av VRI vid ppm-mätning 2017 ska vara högst 8,3 % Prevalensen av VRI vid ppm-mätning ska fortsätta sjunka och vid utgången av 2021 ska prevalensen vid ppm-mätning vara högst 7,5 % Insatsområden 1. Ledning och kultur 2. Patientinvolvering 3. Mätningar, verktyg och metoder 4. Bemanning, kompetens och utbildning 5. Lokaler och städning 6. Ny kunskap och kunskapsspridning 7. Samverkan 8. Avtal och uppföljning 1. Ledning och kultur Det är ledningens ansvar att skapa goda förutsättningar för vårdpersonalens arbete med att minska förekomsten av VRI och att använda antibiotika rationellt. Genom att arbeta med systematiska åtgärder i organisationen ökar möjligheten att motverka uppkomsten av vårdskador. Varje ledning behöver arbeta proaktivt med patientsäkerhetskulturfrågor och riskhantering bl.a. i samverkan med HR-enheter. Riskbeteenden, som bristande följsamhet till riktlinjer och rekommendationer måste, utan skuldbeläggning, uppmärksammas och gränserna för acceptabla respektive icke acceptabla beteenden behöver tydliggöras. Lokalt förbättringsarbete ska stödjas och goda exempel ska spridas aktivt inom landstinget. Patientsäkerhetskulturenkätens svarsområden speglar organisationens patientsäkerhetsklimat. Syftet med mätningarna är att ge underlag för lokalt förbättringsarbete. Belägg finns för att utfall i enkäten kan relateras till förekomst av vårdskador bl.a. VRI. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Säkerställa att arbetet med VRI och antibiotikaresistens är integrerat i ledningssystemet Säkerställa att arbetet med VRI och antibiotikaresistens är integrerat i verksamhetens ledningssystem Säkerställa att rutiner och evidensbaserade åtgärdspaket används Säkerställa att arbete med frågor av betydelse för kultur och klimat utvecklas i samarbete med HR Säkerställa att arbete med kulturoch klimatfrågor utvecklas och samarbete med HR etableras Genomföra förbättringsarbeten baserat på attitydundersökningar m.fl.

8 5 (23) Ställa krav på att riskanalyser genomförs vid strukturella och organisatoriska förändringar där fokus på VRI-frågor ingår Ställa krav på att vårdgivare inför SLL:s 10-punktprogram för att bromsa resistensutvecklingen (se bilaga) Ställa krav på att verksamheterna har tillgång till vårdhygienisk expertis Ställa krav på att patientsäkerhetskulturmätningar genomförs Årligen redovisa arbetet med att minska förekomsten av VRI som en uppföljning av detta handlingsprogram Säkerställa riskhanteringen samt att riskanalyser som genomförs vid strukturella och organisatoriska förändringar även har fokus på VRI Integrera Stramas 10- punktsprogram i ledningssystemet och följa upp detsamma Samarbeta med vårdhygienisk expertis i vårdhygieniskt förbättringsarbete Säkerställa att patientsäkerhetskulturmätningar genomförs och att se till att handlingsplaner för förbättringsarbeten genomförs i organisationen Årligen rapportera arbetet med att minska förekomsten av VRI utifrån detta handlingsprograms insatsområden Medverka i riskbedömningar och stimulera till riskrapportering Genomföra intentionerna i Stramas 10-punktsprogram Rapportera VRI som avvikelser Säkerställa att patientsäkerhetskulturmätningar som genomförs leder till lokala förbättringsarbeten 2. Patientinvolvering Patienternas medverkan behöver öka i det förebyggande VRI-arbetet för att göra vården säker. Eftersom patienterna påverkar den mikrobiella miljön ska det ses som en rättighet att erhålla information angående hur de själva kan medverka till minskad smittspridning. Patienter behöver få information om adekvat användning av antibiotika för behandling och profylax. Ett annat område är att stödja patienter att sluta röka och konsumera alkohol inför planerade operationer. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Ställa krav på att patienter och närstående informeras och undervisas i hur de kan bidra till att minska smittspridning Följa upp omfattningen av rökstopp inför planerad operation Säkerställa att patienter och närstående informeras och undervisas i hur de kan bidra till minskad smittspridning Säkerställa att tillhandahålla aktivt stöd för rökstopp till patienter inför operation Informera och utbilda patienter om deras möjligheter till att bidra till minskad smittspridning och tillhandahålla stödmaterial för detta. Säkerställa att patienter getts möjlighet att sluta röka inför operation Uppdatera relevant patient- och närståendeinformation i 1177/Vårdguidens medier fortlöpande Informera patienter om antibiotika

9 6 (23) 3. Mätningar, verktyg och metoder Grunden för ett förbättringsarbete är att ha kunskaper om hur VRI påverkar och belastar vården. Medvetenheten måste hållas hög om hygienstandard som t.ex. följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Flera datakällor och metoder kan användas för att få en överblick kring VRI-problematiken, exempelvis markörbaserad journalgranskning, prevalensmätningar, risk- och händelseanalyser, avvikelsehantering, kvalitetsregister med flera. 3.1 Punktprevalensmätning (PPM) VRI PPM-VRI genererar mätresultat sedan Från mätningarna går det, efter fördjupad analys av data, att dra vissa slutsatser om verksamheter med lägre VRI förekomst, som kan utnyttjas av dem med högre. Ledningsnivåer i landstinget (HSF, sjukhusledningar etc.) bör systematiskt utnyttja detta redskap för att följa upp utvecklingen och stimulera till minskning av VRI i slutenvården. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Mäta prevalensen två gånger årligen med redovisning och analys av utfall som redovisas i den årliga uppföljningen av handlingsprogrammet Mäta prevalens två gånger årligen och analysera utfallet samt koppla till förbättringsarbete Följa utfallet fortlöpande kopplat till lokalt förbättringsarbete Följa utvecklingen av mätningarna över tid Arbeta för att införa Infektionsverktyget Följa utvecklingen av mätningarna och genomföra förbättringsarbete över tid Följa utvecklingen av mätningarna och genomföra lokala förbättringsarbeten över tid 3.2 Punktprevalensmätning (PPM) BHK Nationella mätningar av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler genomförs två gånger årligen. Det är grundläggande att följsamheten är hög. Önskvärt är att landstingets alla lokala enheter når en följsamhet som överstiger 90 procent för varje enskild komponent som mäts i BHK. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Säkerställa och samordna mätning av prevalensen två gånger årligen med redovisning och analys av utfall som redovisas i årlig uppföljningen av handlingsprogrammet Genomföra mätning av prevalensen två gånger årligen och analysera utfallet samt kopplar till förbättringsarbete Mäta prevalensen minst två gånger årligen

10 7 (23) Följa utvecklingen av mätningarna över tid Följa utvecklingen av mätningarna och genomföra förbättringsarbete över tid Följa utvecklingen av mätningarna och genomföra lokala förbättringsarbeten över tid 3.3 Markörbaserad journalgranskning (MJG) Markörbaserad journalgranskning genomförs för att mäta förekomsten av skador i vården. Vid strukturerad granskning identifieras journaluppgifter, som kan indikera en skada. Därefter görs en bedömning om en undvikbar skada inträffat, det vill säga en vårdskada. På så sätt kan skador följas över tid i den egna organisationen. VRI hittas frekvent vid journalgranskningar, vilket möjliggör att riktade förbättringsåtgärder kan initieras. Åtgärder: Landstingsnivå Säkerställa att metoden markörbaserad journalgranskning används för att identifiera VRI Vårdgivare Säkerställa att metoden markörbaserad journalgranskning används för att identifiera VRI och att granskningsresultatet leder till riktat förbättringsarbete 3.4 Åtgärdspaket för förbättringsarbete Landstingen har i samverkan med SKL tagit fram tre evidensbaserade åtgärdspaket för att minska VRI: Vårdrelaterade urinvägsinfektioner, Infektioner vid centrala venösa infarter och Postoperativa sårinfektioner. Följsamheten till åtgärdspaketen behöver vara hög och uppföljningen god. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Ställa krav på att relevanta förbättringsarbeten kopplade till åtgärdspaketen genomförs Säkerställa att förbättringsarbeten baserade på åtgärdspaket genomförs och att följa upp resultaten av dessa Säkerställa metoder för att minska riskfaktorer och minimera tiden de kvarstår Säkerställa att förbättringsarbeten baserade på åtgärdspaketen genomförs samt att följa upp resultaten av arbetet Säkerställa rutiner för att hålla antalet riskfaktorer på lägsta möjliga nivå och minimera tiden de kvarstår 3.5 Mikrobiologisk diagnostik och resistensläge Provtagning är en förutsättning för snabb och korrekt diagnostik samt för att få kännedom om förekommande resistenta bakterier och andra viktiga smittämnen. Svebar är ett IT-system utvecklat av Folkhälsomyndigheten tillsammans med laboratorier som granskar alla resultat från bakteriologiska odlingar i Sverige, inklusive resistensdata. Systemet medger trendbevakning av antibiotikaresistens och ger automatiska larm för särskilt antibiotikaresistenta bakterier eller snabb ökning av viss typ av

11 8 (23) antibiotikaresistens. Såväl sammanställning som återkoppling av antibiotikaresistensstatistik underlättas. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Redovisa och analysera mätresultat för landstinget som helhet och ge förutsättningar för snabb och korrekt diagnostik Ha kännedom om och analysera utfall Snabbt diagnostisera smittämnen och se till att vård enligt handlingsprogram för resistenta bakterier (i vissa fall kohortvård) bedrivs i tillämpliga fall Ställa krav på att laboratorier som utför mikrobiologisk diagnostik åt landstinget regelbundet sammanställer antibiotikaresistens som tillgodoser det behov som verksamheten och landstingens Stramagrupper har. Snabbt diagnostisera smittämnen och se till att förutsättningar föreligger för att vård enligt handlingsprogram för resistenta bakterier (i vissa fall kohortvård) ska kunna bedrivas i tillämpliga fall Ställa krav på att laboratorier som utför mikrobiologisk diagnostik åt landstinget ansluter sig till Svebar. Verka för att representanter från klinisk mikrobiologi deltar i Stramagruppernas arbete. 3.6 NYSA IT-systemet NYSA registrerar automatiskt patienter med MRSA, ESBL, ESBL- CARBA och VRE samt deras vårdtillfällen. Uppgifterna baseras på laboratorieresultat och vårddata från GVR och journalsystem. Användare är Vårdhygien Stockholm och Smittskydd Stockholm. Statistik för antal fall per vårdgivare liksom uppgifter angående vårdtillfällen och vårdkontakter med vissa typer av resistenta bakterier kan tas fram. Åtgärder: Landstingsnivå Följa upp och utvärdera följsamhet och effektivitet av screening- och smittspårningsstrategier genom att kombinera data från remiss- och svarssystem, mikrobiologiska laboratoriedatasystem och NYSA Införa regelsystem för enhetlig användning av HSA id-koder och kvalitetssäkra registrering av vårdtillfällen. Ur smittspårningssynpunkt bör HSA ID-kod för ett vårdtillfälle ange vilken plats en patient befunnit sig på 4. Bemanning, kompetens och utbildning Grunden för att minska VRI är att samtliga anställda inom vården, även inhyrd personal eller upphandlade entreprenörers personal som agerar i verksamheten, har tillräckliga kunskaper om effektiva åtgärder för att förebygga smittspridning. Vård- och omvårdnadspersonal ska dessutom ha kunskap om åtgärder för att minska förekomsten

12 9 (23) av VRI. Även kunskaper inom området antibiotikaresistens och patientsäkerhet är nödvändiga. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Ställa krav på att vårdgivaren genomför insatser för att säkra kompetensen för egen, inhyrd och upphandlad entreprenörs personal. Säkerställa att insatser genomförs i verksamheterna för att säkra kompetensen för egen, inhyrd och upphandlad entreprenörs personal Säkra personalens kompetens och kännedom om lokala förhållanden Tillhandahålla en webbutbildning och ledarprogram för patientsäkerhet Informera alla läkare och sjuksköterskor, inklusive de som arbetar i särskilda boenden, om att Stramas rekommendationer om diagnostik, antibiotikabehandling och antibiotikaprofylax vid vanliga infektioner ska gälla Se till att personaltillgång, planering och organisation, liksom lokaler och utrustning medger en god hygienisk standard i alla verksamheter Säkerställa introduktion samt träning och utbildning av vårdpersonal med fokus på patientsäkerhetsfrågor inkl. VRI Sprida landstingets webbutbildningar och delta i landstingets ledarprogram för patientsäkerhet eller motsvarande Redovisa kompetenssatsningar i patientssäkerhetsberättelse Säkerställa att berörd personal genomgår webbutbildning i patientsäkerhet 5. Lokaler och städning Internationella studier talar för att lokalernas standard och utformning har betydelse för förekomsten av VRI. Enkelrum minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Därför bör enkelrum med egna hygienutrymmen skapas vid ombyggnad av vårdavdelningar eller nybyggnation. Även öppenvårdslokaler ska utformas så att smittspridning förebyggs. En väl genomförd städning kompletterat med hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är nödvändigt för att bryta smittvägar. Städning ska säkerställa att vårdlokaler dagligen är synligt rena och vid spill ska vård- eller städpersonal genom riktade insatser punktrengöra eller punktdesinfektera. Detta gäller såväl hygienutrymmen och golv som vissa patientnära ytor. Då en patient skrivs ut ska slutstädning ske enligt fastställda riktlinjer. Frågan kräver att roller fördelas tydligt mellan vård- och städpersonal. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Ställa krav på att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler och att städning utförs enligt gällande uppdrag och riktlinjer Säkerställa att uppdaterat underlag för upphandling för städning finns tillgängligt Säkerställa att verksamheten har ändamålsenlig lokalstandard och städning och beakta detta i upphandlingar och avtal Säkerställa att det finns ett dokumenterat ledningssystem för lokal- och patientnära städning Säkerställa ändamålsenlig städning av patientnära ytor genom att ha ändamålsenliga rutiner och samarbete med eventuellt inhyrd entreprenör Ha tydliga rutiner för daglig patientnära städning

13 10 (23) Säkerställa arbetsfördelning och utbildning av städpersonal, egen, inhyrd och upphandlad städpersonal Ha tydlig arbetsfördelning mellan städ- och vårdpersonal inklusive inhyrd 6. Ny kunskap och kunskapsspridning Det är angeläget att stödja den forskning som syftar till att få fram nya angreppssätt som kan minska VRI. Frågorna kring att minska VRI ska även i övrigt genomsyra allt arbete. Genom att ständigt hålla frågan aktuell på alla nivåer och genom at lyfta fram goda exempel ökar möjligheterna för att minska VRI. Åtgärder: Landstingsnivå Stimulera forsknings- och utvecklingsarbete med inriktning på nya angreppssätt som motverkar förekomsten av VRI Ta fram en kommunikationsplan för handlingsprogrammet Uppmärksamma verksamheter som framgångsrikt infört interventioner för att minska förekomst av VRI Årligen uppmärksamma WHO Hand Hygiene Day 5 maj och Antibiotic Awareness Day 18 november Avsätta särskild tid för VRI-frågorna vid landstingets patientsäkerhetskonferens Dela erfarenheter i olika arbetsnätverk mellan vårdgivarrepresentanter, Vårdhygien, Smittskydd, Strama samt förvaltningen Vårdgivare Stimulera forsknings- och utvecklingsarbete med inriktning på nya angreppssätt som motverkar förekomsten av VRI Ta fram en kommunikationsplan för handlingsprogrammet Uppmärksamma verksamheter som framgångsrikt infört interventioner för att minska förekomst av VRI Årligen uppmärksamma WHO Hand Hygiene Day 5 maj och Antibiotic Awareness Day 18 november Bidra med underlag och aktiviteter till landstingets patientsäkerhetskonferens med inriktning på VRI Dela erfarenheter i olika arbetsnätverk mellan vårdgivarrepresentanter, Vårdhygien, Smittskydd, Strama samt HSF 7. Samverkan Smittspridning kan även ske över organisationsgränserna då patienter förflyttas. Samverkan över organisationsgränser krävs för att nå god effekt av insatser för att minska VRI. Vårdhygien, Smittskydd och Strama arbetar därför även gentemot exempelvis äldreboenden. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Säkerställa samverkan med vårdgivare och kommunal verksamhet Genomföra utbildningsinsatser för läkare och sjuksköterskor hos samtliga vårdgivare med landstingsavtal samt för kommunernas medicinskt Säkerställa system för information vid överföringar Säkerställa att personal får möjlighet att delta vid utbildningstillfällen Säkerställa relevant information vid överföringar.

14 11 (23) ansvariga sjuksköterskor, för att motverka VRI, smittspridning och onödig antibiotikaanvändning 8. Avtal och uppföljning Avtals- och uppföljningsprocesserna är centrala för att kunna arbeta systematiskt med att minska VRI. För att följa effekterna av detta program är det nödvändigt med en årlig avstämning av resultaten och att handlingsprogrammet uppdateras allteftersom förändringar sker i omvärlden och ny kunskap framkommer. Åtgärder: Landstingsnivå Vårdgivare Vårdenhet eller motsvarande Säkerställa att det i alla vårdavtal och regelböcker för vårdval finns konkreta krav som förtydligar HSL:s skrivning om god hygienisk standard (2 ) Ställa krav på att resurser för VRI-arbetet är tillräckliga vid uppföljning Bygga in uppföljningen av detta handlingsprogram i ledningssystemet och säkra att handlingsprogrammet för VRI följs i verksamheter genom årlig uppföljning och uppdatering av riktlinjer Säkerställa att resurser för VRIarbetet är tillräckliga Säkra följsamhet till regionala och lokala riktlinjer Genomföra träning och utbildning av vårdpersonal i hygienrutiner samt att fortlöpande utvärdera förändringsarbetet Bidra till att utveckla metoder och verktyg för uppföljning av följsamhet till rekommendationer för antibiotikaanvändning och VRI-prevention inom ramen för läkemedelsuppföljningen Använda metoder och verktyg för uppföljning av följsamhet till rekommendationer för antibiotikaanvändning inom ramen för läkemedelsuppföljningen. Säkerställa att återkoppling av resistensdata till vårdgivare säkras vid upphandling av klinisk mikrobiologi Beakta nya innovativa lösningar och materialval ur ett vårdhygieniskt perspektiv vid upphandlingar och inköp. Beakta nya innovativa lösningar och materialval ur ett vårdhygieniskt perspektiv vid upphandlingar och inköp.

15 12 (23) Begrepp och förkortningar ARB anmälningspliktiga resistenta bakterier det vill säga ESBL-bildande tarmbakterier, MRSA och VRE BHK: basala hygienrutiner och klädregler CI konfidensintervall ESBL Extended Spectrum Beta-Lactamase. Används för tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase, det vill säga ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen Incidenstal VRI kallat incidens i texten andel av sjukhusvårdade som får en VRI under en definierad tidsperiod MRB multiresistenta bakterier (MRB) dvs. bakterier som blivit motståndskraftiga mot flera antibiotika som normalt är verksamma mot dem MRSA meticillinresistent Staphylococcus aureus, (stafylokocker som är motståndskraftiga, resistenta, mot vanliga antibiotika, som penicilliner och cefalosporiner) Prevalenstal VRI kallat prevalens i texten andel av sjukhusvårdade som har en VRI vid ett givet tillfälle Punktprevalensmätning VRI mätning av andel av sjukhusvårdade som har en VRI vid ett givet tillfälle Punktprevalensmätning BHK mätning av andel av anställda i slutenvården som följer basala hygienrutiner och klädregler korrekt Samhällsförvärvad infektion infektion som uppkommit i samhället utanför hälso- och sjukvården, utan att vara en följd av vårdkontakt VRE vancomycinresistenta enterokocker (enterokocker som är motståndskraftiga, resistenta, mot vancomycin) Vårdgivare den fysiska eller juridiska person, landsting, kommun, aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, stiftelse eller enskild firma som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård Vårdrelaterad infektion VRI infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning (Termbanken, Socialstyrelsen)

16 Vårdskada lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienten erhållit på grund av tillståndet (Patientsäkerhetslagen) / Skada på patient som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (Socialstyrelsens termbank) Allvarlig vårdskada: vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. (Patientsäkerhetslagen) 13 (23)

17 14 (23) Litteraturlista Publikationer Antimicrobial resistance: global report on surveillance 2014, Guidelines on core components of infection prevention and control programmes at the national and acute health care facility level, Tillgång till vårdhygienisk kompetens - Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner, Socialstyrelsen, Vårdrelaterade infektioner - framgångsfaktorer som förebygger, Infektionsverktyget - vägledning för att förebygga (broschyr), Infektionsverktyget erfarenheter och vägledning för användning av data, Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens, Swedres-Svarm 2015, Web-platser

18 15 (23) Bilaga 1 - bakgrund Hur uppstår en vårdrelaterad infektion En vårdrelaterad infektion (VRI) kan orsakas av såväl virus som bakterier. Smittan kan komma utifrån (exogen) som vinterkräksjuka, MRSA-, VRE- ESBL- bakterier eller utgöras av mikroorganismer som normalt lever på oss människor (endogen), men som orsakar infektion då normala skyddsbarriärer bryts. Exempel på åtgärder som bryter skyddsbarriärer är operativa ingrepp, användning av centralvenösa katetrar och urinvägskatetrar eller mekanisk ventilation. Andra vårdrelaterade riskfaktorer för VRI är immunhämmande behandling och antibiotikabehandling. Den vanligaste vårdrelaterade infektionen i Stockholm är urinvägsinfektion, följt av lunginflammation och hud- och sårinfektion. Omvärldsanalys Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste avvikelsen inom hälso- och sjukvården över hela världen. Den exakta bördan av VRI är okänd men räknat på 131 internationella multicenterstudier som genomförts i 23 länder mellan 1995 och 2010 (WHO 2011) är prevalensen i slutenvården på 7,6 procent (3,5-12). Under genomförde medlemsstaterna i EU en punktprevalensmätning vars resultat publicerats av The European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) För patienter vid 1149 sjukhus undersöktes förekomsten av VRI och antibiotikaförbrukningen i sluten med hjälp av standardiserade protokoll. Prevalensen av VRI i medlemsstaterna beräknades till 5,7 % (CI 95: 4,5 7,4) 1 på belagda sängplatser och 32,7 % av patienterna erhöll minst ett antibiotikum 2. Urinvägsinfektioner är de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Europa följt av lunginflammationer och sårinfektioner efter operativa ingrepp. Konsekvenser av dessa VRI är ökat lidande för såväl den enskilde patienten som närstående och cirka patienter avlider årligen som en direkt följd av infektionen. För ytterligare är VRI en bidragande orsak till att de avlider. VRI medför även 16 miljoner extra vårddagar årligen, ökad antibiotikaresistens samt ökade årliga kostnader på cirka 7 miljarder euro. WHO:s kampanjer som Clean Care is Safe Care, High 5s och Tackling antimicrobial resistance har integrerats i flera nationella patientsäkerhetssatsningar över hela världen. EU- kommissionen rådsrekommendationer 2002/77/EC om rationell antibiotika- användning samt 2009/C 151/01 om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner är två dokument som Sverige förbundit sig att följa. Mot bakgrund av ovanstående måste frågan därför behandlas som en av de högst prioriterade patientsäkerhetsfrågorna och tacklas genom ett flertal strategier och angreppssätt. Internationellt rekommenderade strategier är att Identifiera lokala orsaker till uppkomsten av VRI Förbättra nationell rapportering och övervakning av VRI Säkerställa en minsta acceptabel standard för nödvändiga resurser i verksamheter, krav på lokaler samt mikrobiologisk laboratoriekapacitet Säkerställa att nödvändiga resurser för vårdhygien finns tillgängliga nationellt och att de fungerar på vårdgivarnivå Införa handlingsprogram, riktlinjer och åtgärdspaket för att förebygga VRI, i synnerhet följsamhet till basala hygienrutiner Förbättra utbildning och träning av personal och tydliggöra ansvaret för arbetet 1 VRI-prevalensen bedöms av ECDC som lägre än den verkliga. 2 Det svenska deltagandet var lågt viket gör jämförelserna i rapporten är osäkra för svensk del.

19 16 (23) Bedriva forskning angående möjligheten att göra patienter och närstående delaktiga i rapportering av VRI och infektionskontroll Svenska nationella aktörer Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten ska, enligt myndighetens strategi för vårdrelaterade infektioner och vårdhygien, verka för att begränsa uppkomst av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vård och omsorg. Det gör man genom att: kartlägga förekomsten av VRI och antibiotikaresistenta bakterier analysera och återrapportera utvecklingen stödja implementering av kunskap i det förebyggande arbetet verka för att det finns ett genomgripande och strukturerat arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vård och omsorg verka för att smittspridning inom vård och omsorg uppfattas som oacceptabel. I Folkhälsomyndighetens uppgifter inom området antibiotika och antibiotikaresistens ingår att: arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur sammanställa och aktivt förmedla kunskap i frågor som rör antibiotikaresistens till hälso- och sjukvården, socialtjänsten och allmänheten medverka till att förskrivare, övriga berörda yrkesgrupper och allmänheten tillämpar de kunskaper som finns om antibiotikaresistens främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör antibiotikaresistens inom sitt verksamhetsområde uppmärksamma frågor som rör annan mikrobiell resistens än antibiotikaresistens, vårdrelaterade sjukdomar och vårdhygien. Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen är normerande för infektionsförebyggande åtgärder inom vården, och Inspektionen för vård och omsorg IVO har tillsynsansvar i dessa frågor. Sveriges Kommuner och Landsting Landstingen i Sverige arbetar sedan 2007 i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med tre åtgärdspaket med evidensbaserade riktlinjer som ska bidra till att minska antalet VRI i riket. Sedan 2008 har punktprevalensmätningar (PPM-VRI) gjorts för förekomsten av VRI i Sverige. Från och med 2014 samordnas en nationell mätning per år. Stockholms läns landsting genomförs två mätningar per år. SKL publicerade 2014 rapporten Vårdrelaterade infektioner, framgångsfaktorer som förebygger. Rapporten bygger på en jämförande studie och visar på 8 framgångsfaktorer som utmärker landsting och sjukhus med lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner; Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla Hygienriktlinjer ses som självklara Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt Goda lokalmässiga förutsättningar skapas Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling Städning ses som en viktig del Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler

20 17 (23) Förekomst av vårdrelaterade infektioner i Sverige VRI är, som redan konstaterats, ett av de största patientsäkerhetsproblemen i världen och så även i Sverige. Upprepade mätningar genomförda av Socialstyrelsen (2008) och SKL visar att dessa infektioner utgör drygt 30 procent av samtliga vårdskador. De vållar lidande, handikapp och dödsfall. PPM-VRI har upprepat visat att 9-10 procent av landets vårdplatser upptas av patienter med en vårdrelaterad infektion. Belastningen av VRI är lägst inom psykiatri och förlossningsvård, medan intensivvård och cancervård har betydligt högre antal VRI än slutenvården i genomsnitt. PPM-VRI bekräftar också att högre ålder är förenat med ökad risk för VRI. Den extra vårdkostnaden för VRI i Sverige har beräknats till 3,7 miljarder kronor (Socialstyrelsen, april 2006) 3. Det är bland annat de förlängda vårdtiderna och den ökade antibiotikaförbrukningen som orsakar dessa kostnader. I en senare rapport från Socialstyrelsen konstateras dock att det saknas samlad information om hur stora kostnader VRI vållar enskilda personer, och samhället i stort. Nationella undersökningar genomförs även två gånger årligen av vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Internationellt strävar vårdinrättningar att uppnå en följsamhet över 80 procent. Utfallet i senaste mätningen är att följsamheten i riket är 75,6 procent och i SLL 66,7 procent. Mätningarnas syfte är att ligga till grund för verksamhetsnära diskussioner kring arbetssätt snarare än som jämförelseunderlag. Problembild i Stockholms läns landsting PPM-VRI genomförs inom den slutna vården i SLL två gånger per år sedan hösten Syftet med dessa mätningar är att samtliga ledningsnivåer i landstinget ska utnyttja den potential som dessa punktprevalensresultat kan utgöra i ett systematiskt förbättringsarbete. Ett starkt engagemang på alla nivåer i hälso- och sjukvården är nödvändigt för att minska förekomsten av VRI. En ofta framförd förklaring till resultaten från lokala ledningar är att verksamheten inte är fullt ut ansvarig för hur belastad den är av VRI-drabbade patienter, eftersom en VRI kan ha uppkommit tidigare i vårdförloppet. Sett ur landstingsledningens perspektiv har dock samtliga VRI-fall sitt upphov inom den landstingsfinansierade sjukvården. Slutenvårdens belastning av VRI är därför en angelägenhet för landstinget som helhet, vilket bör genomsyra arbetet i hela ledningsorganisationen så att aktiva motåtgärder genomförs i verksamheterna. PPM-VRI mäter även förekomsten av vissa riskfaktorer som bidrar till att utveckla VRI. Enligt Socialstyrelsens kunskapsunderlag om VRI (Socialstyrelsen, 2006) är 90 procent av alla vårdrelaterade urinvägsinfektioner förenade med att patienten har urinkateter. I Stockholm, liksom i övriga landet, har nästan var fjärde patient en urinkateter. Drygt 10 procent har en central venkateter, som riskerar att utgöra inkörsport för allvarlig blodförgiftning och drygt 35 procent av de inneliggande patienterna har pågående antibiotikabehandling. När var tredje patient inom slutenvården ges antibiotika, ökar risken för resistensutveckling. En bakterie som utvecklat resistens mot antibiotika får överlevnadsfördelar i denna miljö, vilket underlättar spridningen av organismer som MRSA, VRE och ESBL-producerande bakterier. Urinkatetrar, centrala venkatetrar och antibiotika har det gemensamt att de kan tänkas komma till användning för säkerhets 3 Kalkylen baserades på vissa förenklade antaganden.

21 18 (23) skull, eller av bekvämlighetsskäl, både ur patientens och ur vårdpersonalens synvinkel. En vanlig orsak till uppkomst av VRI är att riskfaktorn tillåts kvarstå längre än nödvändigt om ändamålsenliga rutiner för omprövning saknas. Handlingsprogram SLL Hälso- och sjukvårdsnämnden har godkänt en strategi för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården HSN Detta handlingsprogram, som bygger på antagna strategier, är framtaget 2012 av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen efter en hearing med vårdgivare och i samverkan mellan enheterna för Patientsäkerhet, Vårdhygien och Strama inom Medicinsk stab samt Smittskydd Stockholm. Syftet med dokumentet, som är beslutat av hälso- och sjukvårdsdirektören, är att ge vårdgivare vägledning i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner i landstingets hälso- och sjukvård. Handlingsprogrammet bygger på aktuella kunskapsbaserade rekommendationer och har uppdaterats med justeringar och anpassningar inför Utvärdering av akutsjukhusens följsamhet till handlingsprogrammet genomförs årligen med hjälp av en mall som bygger på de åtgärder som beskrivs för respektive insatsområde. Uppföljning med hjälp av mallen kommer att utökas till att gälla för all slutenvård. Övriga verksamheter har hittills följts upp i den ordinarie uppföljningen av avtalshandläggarna med hjälp av frågor i Wim-enkät och skrivelser i verksamheternas patientsäkerhetsberättelse. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) anger bestämmelser om att hälso- och sjukvården måste hålla god kvalitet, vara av god hygienisk standard, vara lättillgänglig och tillmötesgå patienternas behov av trygghet och kontinuitet. Skyldigheten för vårdgivarna att bedriva vård med god hygienisk standard innefattar hela vårdkedjan och samtliga de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla begreppet god hygienisk standard som t ex tillgång till vårdhygienisk kompetens, utrustning och lokaler som svarar mot behoven på god vårdhygien samt att verksamheten är planerad och organiserad så att vårdrelaterade sjukdomar i största möjliga utsträckning kan förebyggas. Goda kontakter ska främjas mellan personal och patienter genom att patientens självbestämmande och integritet respekteras, och vården ska så långt som möjligt ges i samråd med patienten. Ingen ska skadas i onödan vården måste vara säker. Smittskyddslagen (2004:168) föreskriver att Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom landstinget och att varje landsting ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas. I detta ingår att planera smittskyddet i landstinget, verka för effektivitet och samordning och ge direktiv, anvisningar och råd om smittskyddsåtgärder. Enligt smittskyddslagen ska smittskyddsläkaren dessutom skyndsamt underrätta vårdgivare om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom vårdgivarens ansvarsområde och att följa att vårdgivarna också vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Om vårdgivarna brister i smittskyddet och detta inte avhjälps ska smittskyddsläkaren dessutom göra anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan kan t ex gälla brister i hygienisk standard. Lagen anger att hälso-

22 19 (23) och sjukvårdspersonal och enskilda personer är skyldiga att medverka till att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Smittskyddsförordning (2004:255) ger kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i lagen. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivare bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och förebygga vårdskador. Vårdgivarna ska genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Lagen ger hälso- och sjukvårdspersonal personligt ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter för att bidra till hög patientsäkerhet. Patienter har rätt till individuellt utformad information om sitt hälsotillstånd och om inträffade vårdskador. Patientsäkerhetsarbetet dokumenteras senast 1 mars varje år i en patientsäkerhetsberättelse. Lex Maria (SOSFS 2005:28) innehåller en mer detaljerad uttolkning av 3 kap. 5 i patientsäkerhetslagen som anger när anmälan ska göras till Inspektionen för vård och omsorg vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (SOSFS 2010:4). Syftet med anmälningarna är att utreda och dra slutsatser av allvarliga händelser. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) omfattar hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Avsikten med föreskriften är bl. a att säkerställa att vårdgivare upprättar ett ledningssystem i enlighet med patientsäkerhetslagen Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10, Socialstyrelsen, 2015) föreskriver att det inom patientnära arbete inom vård och omsorg ska finnas tydliga rutiner för hur handhygien och klädsel. Arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2005:1 och AFS 2012:7) reglerar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Den föreskriver att arbetsgivare skall informera om risker i arbetet, ge arbetstagare tillräckliga instruktioner och den personliga skyddsutrustning som behövs. Patientlagen (2014:821) trädde i kraft den 1 januari Den syftar till att inom hälsooch sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientsäkerhet och VRI Definitionen av vårdskada är att den ska ha varit möjlig att undvika om adekvata åtgärder vidtagits. Det är rimligt att anta att sjukvården fortfarande befinner sig i en fas där allt fler skador, som tidigare uppfattades som icke undvikbara komplikationer, i ökande

23 20 (23) omfattning kan komma att klassificeras som undvikbara. Nya behandlingar och rekommendationer införs vars risker är svårbedömda innan de prövats över tid. Utfall av mätningar av förekomsten av VRI är därför svårtolkade som indikator på aggregerad nivå. Vårdgivare i SLL mäter återkommande patientsäkerhetskulturen med hjälp enkäter som ett led i ett långsiktigt arbete för att göra vården säkrare. Utan en starkt utvecklad säkerhetskultur motverkas arbetet som ska minska antalet vårdskador. Utfallen av mätningarna visar att verksamheterna fortfarande har förbättringspotential inom ett flertal områden. Inte minst viktiga är frågor kring arbetsmiljö där forskningen pekar på ett samband mellan förekomst av VRI och arbetsvillkor. Det råder fortfarande ett klimat på arbetsplatser där medarbetare riskerar att lastas för att det inträffar vårdskador och där öppenheten i kommunikation behöver förbättras. Skuld- och straffbeläggning är ett hinder för lärande och förbättringsarbete. Andra systemfaktorer är kvaliteten på utbildning och träning och tillgång till stöd med mera. Resurser Ledningssystemet i Stockholms läns landsting Viktiga delar i ett ledningssystem är en tydlig fördelning av ansvar och roller, organisatorisk struktur med stödfunktioner, dokumenterade rutiner samt identifierade processer. Delar som ingår i ett ledningssystem är som omnämnts ovan olika stödfunktioner. Till SLL:s ledningssystem är knutet en Patientsäkerhetskommitté liksom expertfunktioner som Vårdhygien, Smittskydd och Strama vars experter samverkar med vårdgivare i olika möten som Centrala hygienkommittén CHK, styrgruppen för MRB och Stramas slutenvårdsgrupp. Alla vårdgivare i SLL har till uppgift att omsätta detta handlingsprogram. Landstingsfullmäktige har i Reglementet för landstingets nämnder (2010/2011) särskilt omnämnt att SLSO och Karolinska sjukhuset är ansvariga för att ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet tas fram. Dessa nämnder/styrelser är vårdgivare för sina verksamheter vid kontakt med IVO, d.v.s. SLL:s representanter med ansvar för att det finns ledningssystem i enlighet med SOSFS 2011:9. I övrigt är alla övriga verksamheter som har avtal med SLL, oavsett driftform, vårdgivare. Patientsäkerhetskommittén PSK Kommittén ansvarar för den strategiska planeringen av patientsäkerhetsarbetet i SLL. En del är att följa utvecklingen av VRI och samordna aktiviteter samt att utgöra ett rådgivande organ i landstinget. Vårdhygien Stockholm Vårdhygien Stockholm ( ), är en expertfunktion som bistår vårdverksamheter i länet i att förebygga och minska vårdrelaterade infektioner och smittspridning hos patienter och vårdpersonal. Enligt rekommendationen Tillgång till

24 21 (23) vårdhygienisk kompetens (Socialstyrelsen 2011), ska en vårdhygienisk enhet arbeta med undervisning, rådgivning (inklusive stöd inför upphandling), epidemiologisk övervakning samt övriga former av stöd till vårdgivaren i arbetet med att uppnå en vård av god kvalitet och en god hygienisk standard. Uppdraget för Vårdhygien Stockholm formuleras huvudsakligen i avtal med respektive vårdgivare. Vårdgivaren behöver tillgång till vårdhygienisk kompetens för att kunna erbjuda alla vårdtagare vård av god kvalitet med en god hygienisk standard. Den vårdhygieniska kompetens som måste finnas i varje vårdgivares organisation innefattar: grundkunskap om vårdhygien hos all vårdpersonal tillgång till vårdhygienisk expertis, såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem Socialstyrelsen 2011 Smittskydd Stockholm Smittskyddsläkaren är en myndighet inom landstinget med ett övergripande ansvar gällande smittsamma sjukdomar, inklusive vårdrelaterade infektioner, och ska följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Vardgivarguiden.se/smittskydd Strama Stockholm Strama Stockholm ( Samverkan mot antibiotikaresistens, är en strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Det övergripande målet är att bevara antibiotika som effektiva läkemedel mot behandlingskrävande bakteriella infektioner. Strama Stockholms huvuduppdrag, enligt verkställighetsbeslut HSN , är att verka för: Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens Följa och återkoppla antibiotikaförbrukning, förskrivning och resistens i öppen vård, sluten vård och tandvård Medverka till att utforma lokalt anpassade program för behandling och profylax Bevaka följsamheten till behandlingsriktlinjer Strama samverkar med ett stort antal aktörer inom vården och stödjer verksamheter i arbetet med att förbättra kvalitén för hur antibiotika används i linje med det nationella patientsäkerhetsmålet att minska användningen av antibiotika. Strama bildades på nationell nivå under 90-talet och alla landsting har nu egna Stramagrupper. Programråd Strama under SKL:s nationella kunskapsstyrning samt en samverkansgrupp för Stramaarbete vid Folkhälsomyndigheten bistår med råd.