universitetsadjunkt, biträdande programledare

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 4/06 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Granath, Annica Larsson, Bertil Nilsson, Christer Nilsson, Sofie Wolff, Carl Wöhrman, Christoffer Åkesson, Ann Frånvarande ledamöter Andersson, Peter Anusic, Denis Hessman, Dan forskarassistent, programledare studievägledare universitetsadjunkt, biträdande programledare programplanerare teknolog (suppleant) teknolog teknolog teknolog teknolog (suppleant) teknolog (suppleant) universitetslektor 21 Föredragningslistan Mötestider tas upp under punkten Övrigt. 22 Information Meddelande Dan Hessman har meddelat förhinder att delta i sammanträdet. Starten 2006 En något chockartad stämning bland nybörjarna tycks råda. Många verkar finna utbildningen svårare än väntat. En del nybörjare har dessutom svårt att finna den information om kurserna som finns på institutionernas hemsidor. CN åtar sig att underlätta informationsökningen genom att lägga in direktlänkar till kursernas egna hemsidor på portalen för Årskurs 1 på programmets hemsida. BL förmedlar intryck från elektronikkursen. Extra stöd erbjuds till alla som så önskar. Resultatet från färdighetstestet i matematik är ytterst nedslående för E (och också för L). Något oväntat med tanke på insatserna inom E-programmet under introduktionsveckan som ju dominerades av repetitionskursen i matematik. Matematikinstitutionen har för avsikt att (mot betalning!) pröva nya pedagogiska grepp i undervisningen för E och L under nästa läsperiod. Diskussion om vad som kan göras för att förbättra starten av utbildningen nästa år. Den numera totala avsaknaden av ett positivt grupptryck (att misslyckas är inget att skämmas över det gör ju nästan alla) torde vara av avgörande betydelse. Hur återskapa ett sådant? Satsa på hårdare tag? Rekrytera bättre studenter? Rekrytering. MA och BL informerar om olika rekryteringsprojekt med E-programmet involverat (avslutade, pågående och kommande) Texterna om E-programmet för CF-katalogen och LTH-katalogen är inlämnade. En Kinainriktning för civilingenjörsutbildningen inom CDE vid LTH håller på att ta form. Programledarna för berörda program deltar fortlöpande i diskussioner med Per Warfvinge och Christina Grossman om inriktningen.

2 2 EMP håller gästföreläsningar om sin verksamhet i Lund. På EMP är man positiv till införandet av poänggivande praktik och man är beredd att samarbeta med LTH för att skapa lämpliga praktikplatser. BL informerar om resultatet av telefonintervjuerna med de studenter som examinerats på E-programmet Totalt ca 90 av de 134 som tagit ut examen har svarat. Ett pressmeddelande att införas i LUM är under utarbetande. En broschyr som DA tagit initiativ till med intervjuer av personer som utexaminerats från E-programmet håller på att färdigställas. Söndagen den 1 oktober var det Teknikens dag på LTH. MA rapporterar om ett stort intresse för de elektrotekniska inslagen. Ett sedan länge inplanerat möte med Lisbeth Wester och programledarna på CDE om programmens rekryteringsstrategier har ännu inte blivit av (men kommer troligen att äga rum i eftermiddag). MA har dock kunnat konstatera ett stort intresse från LW och andra på informationsavdelningen för riktade satsningar inom de berörda programmen. Det är nu 80 anmälda lärare till fortbildningsdagen den 31 oktober ( Från Vinyl till MP3! ). MA vill gärna att CDE-studenter med lämplig bakgrund hjälper till med att handleda de laborationer som deltagarna kommer att genomföra på eftermiddagen. Studentrepresentanterna i PLE uppmanas att kontakta lämpliga studenter för uppgiften. Ett lämpligt tillfälle att diskutera prao och specialarbeten med gymnasielärare! Som vanligt går Gymnasiedagarna av stapeln i november. Varje program disponerar ett bord i Studiecentret. Det behövs teknologer (av bägge könen!) som bemannar borden. Studierådet förväntas bidra till rekryteringen av lämpliga studenter (även studenter i Åk 1 kan komma ifråga). Ersättning utgår med 100 kr i timmen. Inom CDE pågår förberedelser för att kunna erbjuda handledning av specialarbeten för gymnasieelever. Information om verksamheten på LTH:s hemsida är på gång. 23 Kursutbudet 07/08 Åk 1 07/08 Bakgrund: En diskussion om upplägget av Åk 1 (tillsammans med konsekvenserna för Åk 2 och 3) har pågått sedan början av året, dels vid tre programledningsmöten under våren och dels vid ett antal lunchmöten med studentrepresentanterna i PLE. Kursupplägget i Åk 1 har varit avhängigt beslutet om hur den inledande matematiken vid LTH skulle komma att se ut. Till slut har LTH:s ledning beslutat att den inledande kursen i matematik skall utökas från 8 till 10 poäng (i enlighet med det förslag PLE lade fram till UN , se protokoll 2/06, Bilaga 9). Signifikant i förslaget är att Flerdimensionell analys flyttas till Åk 2. Förutom den för samtliga program vid LTH ålagda utökningen av Endimensionell analys, innehåller förslaget också en marginell utökning av Programmeringen för att ge utrymme för en introduktion av Matlab och av Fysiken för att möjliggöra en förstärkning av mekanikens roll i kursen (i enlighet med beslut fattat av utbildningsnämnden för elektroteknik under 2005 och i enlighet med tidigare diskussion i PLE, se t ex Protokoll 3/06, 17). Det förslag (Bilaga 23) som nu skickats till UN1 inför sammanträdet och som tidigare presenterats vid sammanträdet med UN är i allt väsentligt identiskt med förslaget från i mars. Elektroniken har, sett till antalet poäng, inte utökats. Innehållet är däremot delvis nytt och innehåller ett projekt samt präglas av en tydligare profilering av elektroniken. Detta är möjligt genom att delar av det gamla innehållet flyttas till en utökad Analog elektronik i Årskurs 2. SN (efterträdare till Tove Henriksson vars mandat gick ut inför sommaren) lägger fram ett eget förslag till upplägg av Årskurs 1 (tillsammans med konsekvenserna för Årskurs 2 och 3). Förslaget skiljer sig från det förslag som PLE tillställt UN1 framförallt genom att del 2 av Fysiken flyttas till Åk 2 för att ge plats åt Flerdimensionell analys. (Dessutom får Elektroniken ett utökat utrymme på bekostnad av Programmeringen och Fysiken.)

3 3 För- och nackdelar med placeringen av Flerdimensionell analys i Åk 1 diskuteras. Nedan en kortfattad sammanfattning: 1) Poängproduktionen i Åk 1 kan förväntas öka (högprioriterat mål) om Flerdimensionell analys flyttas till Åk 2. Hänsyn måste tas till den verklighet som gäller. De bästa studenterna går tyvärr inte längre på E. Så länge detta är ett faktum är det meningslöst att göra jämförelser med F och Pi (eller för den delen I) som planerar att ha kvar Flerdimensionell analys i Åk 1. 2) Avståndet mellan Endimensionell och Flerdimensionell analys blir stort (hela våren plus sommaren) och risk finns för att förkunskaperna är otillräckliga när den Flerdimensionella analysen börjar i Åk 2. Detta problem överbryggas dock delvis av en riklig förekomst av tillämpningar av Endimensionell analys i fysikkursens bägge delar under våren. Tillämpningsområdena ökar dessutom genom förstärkningen av mekaniken (t ex bestämning av masscentrum genom integration och lösning av differentialekvationer inom partikeldynamiken). 3) Det kan bli svårare för E-studenter jämfört med studenter t ex på F och Pi med Flerdimensionell analys i Åk 1 att följa kurskedjor i matematik (t ex kontinuerliga system som den matematiskt intresserade bör ha möjlighet att läsa i Åk 2). Å andra sidan kan man hävda att den förskjutning i utbildningsprogrammet som förlängningen av utbildningen till fem år utgör i sig själv motiverar att Flerdimensionell analys flyttas till Åk 2. Detta speciellt med beaktande av att den för flertalet program i första hand innebär en väsentlig utökning av det obligatoriska blocket (från ca 100 p till 120 p) CN erinrar om betydelsen av att man som studentrepresentant i programledningen i tillämpliga fall (beslutsärenden) ser sig just som representant för studenterna och i enlighet därmed inte i första hand framför sina personliga synpunkter utan strävar efter att framföra åsikter som är förankrade hos något rimligt urval bland studenterna på programmet. Detta är av stor betydelse eftersom en programledning i den nya organisationen har stort inflytande det är sannolikt att väl genomarbetade förslag till utbildningsnämnden från en programledning kommer att bifallas. Årskurs 2 och 3 07/08 Ingen detaljerad genomgång p g a tidsbrist. Kursplanearbetet (klassificering) Utgår p g a tidsbrist. Kursplanerna 07/08 för de kurser som PLE ansvarar för finns tillgängliga (pdf) på adressen Vägledning för nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildningen (060224) finns tillgänglig under Sammanträden med PLE 2 oktober Ad punkt 3 på hemsidan ( 24 Budget 2007 Utgår p g a tidsbrist. Användningen av medel ur kvalitetspremiepotten kommer att tas upp till diskussion vid ett kommande lunchmöte. 25 Mötestider Beslut: Lunchmöte måndagen den 9 oktober. Vid protokollet Justeras Christer Nilsson Monica Almqvist

4 YTTRANDE Bilaga 9 Utbildningsnämnd 1 Programledningen för elektroteknik Kommentar till HSV:s utvärdering av E-programmet 2005 Programledningen för elektroteknik (PLE) ser med tillfredsställelse att de åtgärder som vidtagits i och med omläggningen av programmet 2000 har lett till goda resultat. Sammankopplingen av elektrokurser i det s.k. E-spåret har haft goda effekter både på inlärning och på samarbetet mellan kurser och institutioner. Teknologerna har mottagit detta positivt. Den låda med komponenter som delas ut i början av utbildningen stärker identiteten och främjar inlärningen vilket både högskoleverkets utredning och studenterna själva har verifierat. Bristerna i kopplingen till industri och näringsliv i utbildningen har icke utan skäl uppmärksammats i utvärderingen. PLE har följande idéer för att åtgärda detta: 1. Ökat samarbete med alumni speciellt med dem som just kommit ut i näringslivet. Vi tänker oss någon form av mentorverksamhet kanske kopplat till någon form av frivillig praktik eller studentarbete. Incitamentet för industrin blir att få en uppfattning om teknologerna i slutet av deras utbildning. En följd av denna verksamhet kan bli fler examensarbeten kopplat till det aktuella företaget. 2. Bilda ett nätverk av ingenjörer som kan bidra i ett informationsutbyte och härigenom berika undervisningen. 3. PLE tänker också på olika sätt bidra till att skapa en E-anda genom identifiering med verksamma ingenjörer, vilka då också värnar om kvalitén på kommande ingenjörer. Kanske synas mer i media och ta ställning i aktuella frågor vilket också kan ha en rekryteringseffekt. Analys av studieresultaten under hösttermin 2005 och förslag till åtgärder för en förbättring av resultaten Studenterna som började ht05 fick en god start bland annat genom den gruppkänsla som skapades i elektroniken där övningspassen hölls i lablokalen. Poängskörden för höstterminen är totalt sett inte tillfredsställande. Resultatet i matematik var visserligen bättre än förra året men är fortfarande knappast godtagbart. Institutionen för matematik har i ett diskussionsunderlag (040211) föreslagit en utökning a den endimensionella analysen från 8 till 11 poäng. Vi är inte övertygade om att förslaget löser problemet med det dåliga resultatet i den inledande matematiken för E-programmets del. Vi håller visserligen med om att tempot i Postadress Box 118, LUND Besöksadress Ole Römers väg 3 Telefon dir , växel Telefax E-post christer.nilsson@kansli.lth.se Internet

5 studiestarten för många studenter kan upplevas som ett problem, men att det framförallt handlar om attityden till ämnet och om bristen för motivation för matematik. För att underlätta övergången från gymnasiet är det enligt vår uppfattning i första hand en fråga om att välja undervisningsformer som är anpassade till de erfarenheter och färdigheter som dagens gymnasister har. De positiva resultat som rapporterats från pilotprojekt på V och W är enligt vår uppfattning just resultatet av att man prövat nya former för undervisningen och inte i första hand utökningen av poängtalet från 8 till 11 poäng (vilket i sig gett utrymme för att grundläggande moment kunnat tas upp mera utförligt än tidigare). Dock finner vi skäl att förorda en utökning att poängtalet, eftersom detta innebär att matematiken härigenom ges möjlighet att ta plats på bekostnad av andra ämnen och härigenom göra det lättare för studenterna att fokusera på matematiken och förhoppningsvis få dem att inta en mera positiv attityd till matematiken och dess roll som ett nödvändigt och effektivt verktyg inom ingenjörsutbildningen. 2 För E-programmets del finner vi att en optimal lösning är att ge analys 1 2p extra utrymme. Vi ser det dock som angeläget att det görs en översyn av hela matematikkedjan (dvs inte enbart analys 1) både av innehåll och pedagogik för att troliggöra att man verkligen når ökade resultat i kunskaper och en bättre genomströmning. Vi framhåller två viktiga parametrar för goda studieresultat och ökad genomströmning: Endast två ordinarie tentamina per tentamensperiod Endast två kurser parallellt I det preliminära förslag som visas i tabellen nedan genomförs inte den andra punkten fullt ut. Ett avgörande skäl för detta är att det finns kurser som kräver en mognad som inte får möjligheten att utvecklas tillräckligt under enbart en läsperiod. Det är däremot viktigt att det åtminstone endast är två kurser parallellt i läsperiod 1 på hösten, när studenterna är splittrade av allt nytt inom högskolan och inom studentlivet utanför. Man kan hävda att kurspoängen inte alltid stämmer med arbetsbelastningen, varför vi tror att endast två ämnen parallellt i sig ger bättre resultat än att öka kurspoängen för någon enskild kurs. Utbildningsnämnden för elektroteknik (UNE) har vid sina sammanträden under 2005 vid flera tillfällen framhävt behovet av att mekaniken inom fysiken påtagligt förstärks, framförallt avseende den grundläggande beskrivningen av begreppen kraft och statisk jämvikt. Lars Engström, kursansvarig, har framfört att mekanikdelen inte kan ges större utrymme med mindre än att kursen i sin helhet utökas. Vi föreslår därför att fysikkursen utökas med 1p så att den första delen - mekanik och vågor - utökas med 2 p delvis på bekostnad av den andra delen termodynamik och atomfysik - som minskas med 1 poäng. Förslaget har ännu inte diskuterats med företrädare för fysikinstitutionen. Programmeringen är sannolikt en sådan kurs som enligt vad som sagts ovan inte bör komprimeras till en läsperiod. Vi föreslår att kursen utökas med 1p för att överta ansvaret för undervisning av MATLAB (som man redan gjort på F-programmet). Elektroniken tillförs därmed 1p för att härigenom stärka elektrotekniken och för att ge bättre grundkunskaper. Den sista delen av elektronik i VT2 är tänkt att inriktas på tillämpningar med eget arbete, där examinationen är av annat slag än en sluttentamen.

6 3 HT1 HT2 VT1 VT2 Analys 1 6p (T) Analys 2 4p (T) Lin. Alg. 4p (T) Elektronik 4p (T) Elektronik 4p (T) Elektronik 2p Programmering 2p Progr. 4p (T) Fysik mek 6p (T) Fys term. 4p (T) Förslaget har ingående diskuterats med studenter på programmet. De tycker att det är en bra mix av teori- och tillämpningskurser och arbetsbelastningen är bra. Flerdimensionell analys som nu ligger i åk1 flyttas till åk 2. Vi återkommer med ett komplett förslag för åk 2 inför utbildningsnämndens möte i maj. För Programledningen för Elektroteknik Bertil Larsson Biträdande programledare Christer Nilsson Programplanerare

7 Bilaga 23 Elektroteknik Åk 1 HT1 HT2 VT1 VT2 Elektronik, 7 hp * Elektronik, 5 hp * Elektronik, 3 hp # Endim. Analys, 8 hp * Endim. Analys, 7 hp * Fysik, 9 hp #* Fysik, 6 hp * # Program., 3 hp Program., 6 hp * Linj. Algebra, 6 hp * * Skriftlig tentamen # Muntlig redovisning Rapportskrivning Laborationer Inlämningsuppgifter Eftersom elektronikundervisningen i gymnasiet är mycket skiftande finns ett stort behov av att starta ämnet betydligt lugnare. Elektrotekniks programledning har fokuserat på att hålla nere antalet kurser per läsperiod samt att flytta en betydande del av stoff (OP-kopplingar) i Elektronikkursen till Analog Elektronik i Åk2. Detta ger större utrymme i Åk1 för introduktion, inspiration och genomgång av grundläggande elektronikkunskaper. Placeringen av Flerdimensionell analys i Åk2 är en följd av utökningen av poäng i Endimensionell analys samt Fysikkursen. Elektronik är vårt karaktärsämne och våra studenter förväntas komma längre än övriga program. Därför skiljer sig vår kurs från D-, F- och N-programmens elektronikkurser. Baserat på våra goda erfarenheter av vårt Labkit samt starka önskemål från våra studenter kommer de tre poängen i Elektronikkursen i VT2 att genomföras som ett mindre projekt. Projektet redovisas muntligt och i samband med detta ska de reflektera över hittills inhämtade kunskaper. Grundläggande fysik, 15 hp är en programspecifik kurs. Den ger grundläggande kunskaper i både mekanik, våglära, optik, atom- och molekylfysik, termodynamik och statistisk fysik. Kursen fokuserar på energibegreppet i olika former. Kursen föreslås inför 07/08 utökad från 9 till 10 p (dvs 15 hp) för att ge utrymme för en större andel mekanik i kursen. Att på det här sättet integrera mekaniken i den grundläggande fysiken menar vi är till stor fördel för de studerande på E-programmet jämfört med separata kurser i mekanik och fysik. En svaghet har varit att statikdelen i mekaniken (nödvändig för studerande som vill läsa grundläggande hållfasthetslära) tidigare inte fått tillräckligt stort utrymme, en svaghet som vi tror kommer att överbryggas i den kurs för E som fysikinstitutionen nu har föreslagit för 07/08. E1:orna får information om programmet i introduktionsveckan. Uppföljning sker på föreläsningstid i lp1. Regelbundna läsperiodsmöten med direkt feedback till hela studentgruppen är ett annat sätt att säkerställa att information kommer fram. En speciell E1- portal på förenklar informationssökningen för nybörjarna. Vi kommer att prioritera studiebesök på företag samt inbjudna E-ingenjörer som föreläsare under hela utbildningen. Redan i lp HT1 kommer E1:orna att få göra ett studiebesök.

8 Åk 2 (obl.) Flerdimensionell analys, Funktionsteori, System och transformer, Digitalteknik, 9 hp Datorteknik, Analog elektronik, Komponentfysik, Elenergiteknik, Programmering.2, Summa: 6 hp 7 hp 7 hp 6 hp 8 hp 5 hp 4.5 hp 7.5 hp 60 hp Åk 3 (obl.) Matematisk statistik, 9 hp Reglerteknik, 7.5 hp Digital signalbehandling, 6 hp Ingenjörsmässig analys, 6 hp Numerisk analys, 6 hp Elektromagnetisk Fältteori, 9 hp Mätteknik, 4.5 hp Datorkommunikation, 4.5 hp Summa: 52.5 hp Åk 2 (förslag för att demonstrera problematiken) HT1 (14.5) HT2 (14) VT1 (15) VT2 (16.5) Flerdim, 6 hp Datorteknik, 6 hp Funk, 7 hp Syst./transf, 7 hp Digitalteknik, 4 hp Digitalteknik, 5 hp Analog elektr., 3 hp Analog elektr., 5 hp Progr2., 4.5 hp Progr2., 3 hp Komponentfysik, 5 hp Elenergiteknik, 4.5 hp