Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande järnvägsplan Bergsåker triangelspår Sundsvalls kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande järnvägsplan Bergsåker triangelspår Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Projektnummer: Diarienummer: TRV 2015/35759

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Bergsåker triangelspår Författare: Linn Glad, Sweco Granskare: Andreas Aronsson, Sweco Dokumentdatum: Reviderad: Diarienummer: 2015/35759 Kontaktperson: Håkan Åberg Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.3.0 2

3 3

4 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. INLEDNING Planläggningsprocessen Bakgrund Tidigare studier och beslut 7 Förstudie 7 Ny bro för Västra vägen 7 Fördjupad linjestudie av triangelspåret och järnvägsutredning Härnösand-Sundsvall 7 PM Linjestudie Bergsåker triangelspår 7 Åtgärdsvalsstudie för öst-västliga transporter 8 Länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan Ändamål och projektmål 8 Transportpolitiska mål 8 Ändamål med projektet 8 Projektmål 8 Tidplan Angränsande infrastrukturprojekt 8 3. FRAMTAGANDE AV MKB Syfte Begreppsförklaring Bedömningar av effekter och konsekvenser 9 4. NOLLALTERNATIV 9 5. ALTERNATIVREDOVISNING Lokalisering Bro Bäckar 10 Valt alternativ för Hulibäcken 10 Utredda alternativ för Hulibäcken Avgränsning av MKB BEFINTLIGT VÄG- OCH JÄRNVÄGSSYSTEM Mittbanan Ådalsbanan Vägar FÖRESLAGEN LÖSNING Beskrivning av järnvägsplanen FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunala planer 16 Översiktsplan 16 Detaljplaner Riksintressen Naturmiljö Vattenmiljö Geologi Markanvändning och naturresurser Förorenade områden Landskapsbild 23 Metod 23 Översiktlig landskapsbeskrivning 23 Landskapsbild 23 Viktiga landskapselement, landmärken och utblickar 24 Karaktärsområden Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Buller och vibrationer 28 Bakgrund 28 Förutsättningar Elektromagnetiska fält Risk och säkerhet Klimat MILJÖKONSEKVENSER Kommunala planer Riksintressen Naturmiljö Vattenmiljö 32 Selångersån 33 Selångersfjärden 34 Sticksjöbäcken 35 Hulibäcken 36 Grundvatten inklusive Sundsvall tätort (grundvattenförekomst) Markanvändning och naturresurser Förorenade områden Landskapsbild Kulturmiljö Friluftsliv och rekreation Buller och vibrationer Elektromagnetiska fält Risk och säkerhet Klimat Påverkan under byggtiden KUMULATIVA OCH INDIREKTA EFFEKTER SAMLAD BEDÖMNING MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER MÅLUPPFYLLELSE MILJÖKVALITETSNORMER FORTSATT ARBETE UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 48 BILAGOR 1-3. Bullerutbredningskartor 4. Planritning med profil samt planerade åtgärder

5 1. Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning omfattar det planerade triangelspåret i Bergsåker som kommer att ansluta till befintlig Mittbana och Ådalsbana. Trafikverket planerar att bygga ett nytt triangelspår som sammanbinder Mittbanan och Ådalsbanan. Triangelspåret kommer frigöra kapacitet inne i Sundsvalls centrum för andra typer av tåg. Effektiva tågtransporter och direkttåg bidrar till att biltransporterna och miljöbelastningen i området minskar. Förbindelsespårets tillkomst bidrar också till att effektiva överledningar av tåg mellan järnvägarna kan göras vid driftsstörningar och underhållsarbeten. Tekniska krav och områdets förutsättningar har styrt triangelspåret till en östlig lokalisering inom den givna järnvägskorridoren. En östlig dragning av järnvägen stämmer väl överens med korridor B från förstudien från Det nya förbindelsespåret anläggs på en hög bank från Mittbanan ner mot Timmervägen (väg86). Det passerar på bro över Timmervägen och Selångersån och dess promenadstråk. Spåret fortsätter på en allt lägre bank ner mot gamla Selångers station och går parallellt och väster om Ådalsbanan under nya Bergsåkersbron (Västra vägen över Timmervägen). Förbindelsespåret ansluter mot Ådalsbanan norr om nya Bergsåkersbron. Vägars funktion som påverkas av förbindelsespåret kommer att få ny sträckning. Inom järnvägskorridoren finns en känd fornlämning, en gravhög från vikingatiden. Kring Selångersfjärden och längs med norra och södra delarna av Selångersån finns ett promenadstråk som följer den gröna korridoren som Selångersån utgör mellan Selångersfjärden och Sundsvalls centrum. Skyddsåtgärder föreslås för att minimera påverkan under byggtid och efter avslutat projekt. Inom korridoren kommer järnvägsanläggningen byggas, med dess tillhörande delar såsom avvattning, omläggning av servicevägar och nydragning av Hulibäcken och ombyggd kulvert alternativt ny dragning av Sticksjöbäcken. Omläggning av vägar, etablerings- och upplagsytor samt anläggning av byggvägar som behövs för projektet inryms också i korridoren. Projektet bedöms sammantaget medföra små negativa konsekvenser för vattenmiljöer, förorenade områden, kulturmiljöer, friluftsliv och rekreation, buller och vibrationer, elektromagnetiska fält samt risk och säkerhet. Måttliga negativa konsekvenser bedöms uppstå för naturmiljö, landskapsbild och markanvändning och resurser. För vissa aspekter bedöms även positiva konsekvenser uppkomma av planerad järnvägsdragning, dessa aspekter är naturmiljö, vatten, kulturmiljö, buller, samt friluftsliv och rekreation. 2. Inledning 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett samrådsunderlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Området för den planerade järnvägsdragningen omfattas av riksintresse för natur- och kulturmiljö, samt utgör kärnområde för friluftsliv. Selångersfjärden och Selångersån innehar höga naturvärden, både i vatten och i angränsande landområden. I Selångersån finns ett bestånd av spetsig målarmussla. Flera för regionen ovanliga växtarter finns längs Selångersåns stränder och uppströms Selångersfjärden utgör vattendraget ett viktigt reproduktionsområde för havsöring och flodpärlmussla. Hulibäcken, som mynnar i Norrfjärden är kulverterad under befintliga Timmervägen och längs Ådalsbanan. Inför byggande av bro över Selångersån samt omdragning/ombyggnad av kulvert för Hulibäcken kommer ansökan om vattenverksamhet med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till mark- och miljödomstolen. Figur 1. Schematisk bild över planprocessen för väg och järnväg. 5

6 Samråd har hållits med enskilda berörda, företag, organisationer och myndigheter. Öppet hus för allmänheten har hållits under två tillfällen. Ingen lokaliseringsstudie har genomförts inom ramen för denna järnvägsplan då tillskapandet av ett triangelspår för att sammanbinda Mittbanan och Ådalsbanan ligger inom ett begränsat geografiskt område. Med samrådsunderlaget som grund beslutade länsstyrelsen att projektet innebär betydande miljöpåverkan, denna miljökonsekvensbeskrivning har därför tagits fram som en bilaga till järnvägsplanen Bakgrund En direktförbindelse mellan Mittbanan och Ådalsbanan i Bergsåker har efterfrågats under lång tid. Sedan Botniabanan togs i drift 2010 och Ådalsbanan öppnades för trafik 2012 har persontågstrafikeringen på Ådalsbanan utvecklats kraftigt. En fortsatt ökning av trafiken väntas. Dagens trafikering mellan Mittbanan och Ådalsbanan förutsätter att tågen vänds på Ådalsbanan innan de kan gå vidare. Tågtransporter från timmerterminaler i inlandet på Mittbanan, för vidare transport norrut på Ådalsbanan till fabrikerna på Norrlandskusten, måste vända i Nacksta, som är beläget cirka en kilometer öster om delningspunkten mellan Mittbanan och Ådalsbanan, alternativt på Sundsvall Central. Vändningen innebär att tågen stannar, kopplar loss loket från vagnarna, loket går runt och kopplar på vagnarna i andra änden av tåget. Vändningarna tar i anspråk kapacitet på Ådalsbanan. I den närmaste framtiden, med ökad tågtrafik, finns det inte kapacitet för både den tillkommande trafiken och lokvändningar på sträckan. Idag saknas omledningsmöjlighet mellan Ådalsbanan via Mittbanan till Norra stambanan. I timmerterminalen i Töva utförs omfattande omlastning från tåg till lastbil för vidare transport till industrier längs Norrlandskusten. En ökning av antalet direkttransporter på tåg till industrierna skulle innebära effektivisering av transporterna. Trafikprognos för 2030 baseras på TRV basprognos för 2030 samt uppgifter från Logistikparken. Trafikering i nollalternativet och planalternativet förutsätter att Malandstriangeln är byggd. Figur 2 samt tabell 1-5 visar de olika delsträckorna och prognoser för nuläge, nollalternativ och planalternativ. Mittbanan väster Tabell 1 Figur 2. Sträckor för de trafikprognoser som visas i tabell 1-5. Tabell 1. Antal tåg per dygn Mittbanan Töva-vxl Bergsåker triangelspår. Tågtyp Triangelspåret Tabell 2 Mittbanan öster Tabell 3 Nuläge 2015 Nollalternativ 2030 Ådalsbanan norr Tabell 5 Planalternativ 2030 Snabbtåg Fjärrtåg Regionaltåg Nattåg Godståg Ådalsbanan söder Tabell 4 Tabell 2. Antal tåg per dygn Bergsåker triangelspår. Tågtyp Nuläge 2015 Nollalternativ 2030 Planalternativ 2030 Snabbtåg Fjärrtåg Regionaltåg Nattåg Godståg Tabell 3. Antal tåg per dygn Mittbanan vxl Bergsåker triangelspår - Sundsvall. Tågtyp Nuläge 2015 Nollalternativ 2030 Planalternativ 2030 Snabbtåg Fjärrtåg Regionaltåg Nattåg Godståg Tabell 4. Antal tåg per dygn Ådalsbanan Sundsvall vxl Bergsåker triangelspår. Tågtyp Nuläge 2015 Nollalternativ 2030 Planalternativ 2030 Snabbtåg Fjärrtåg Regionaltåg Nattåg Godståg Tabell 5. Antal tåg per dygn Ådalsbanan vxl Bergsåker triangelspår - Birsta. Tågtyp Nuläge 2015 Nollalternativ 2030 Planalternativ 2030 Snabbtåg Fjärrtåg Regionaltåg Nattåg Godståg Av tabellerna framgår att trafikeringen på Mittbanan och Ådalsbanan kommer att öka i såväl plan- som nollalternativet. I planalternativet kommer 10 tåg att trafikera triangelspåret. 6

7 2.3. Tidigare studier och beslut Förstudie År 2003 publicerades slutrapporten av Förstudie Bergsåkers triangelspår. Rapporten beskriver studier av två alternativa korridorer för förbindelsespåret, korridor A och B (Figur 3) beslutade Banverket att gå vidare med alternativ B genom att upprätta en järnvägsplan inom korridor B. Avgörande för val av korridor var både ekonomiska, tekniska och miljömässiga faktorer, men även lämnade synpunkter har vägts in i beslutet. I Banverkets ställningstagande beskrivs förutsättningar för beslutet och att framtidsplanens finansiering för projektet låg Länsstyrelsen i Västernorrlands län har med förstudien som grund tagit beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan för korridor B. Om alternativ A valdes gjordes bedömningen att projektet kunde anses ha betydande miljöpåverkan. Ny bro för Västra vägen År 2013 påbörjades byggandet av ny bro för Västra vägen (kommunal väg), Bergsåkersbron, över Ådalsbanan och Timmervägen. Nya bron togs i drift vintern 2015 och gamla bron revs sommaren Under den nya bron skapades utrymme för ytterligare ett spår väster om det befintliga, även den fria höjden för järnvägen ökar under bron då nya bron byggs högre. Möjlighet skapades för att förlänga förstudiens triangelspår norrut och ansluta norr om nya bron på Ådalsbanan. Spårförlängningen innebär att spårets lutning kan minskas och profilen blir mer gynnsam. Fördjupad linjestudie av triangelspåret och järnvägsutredning Härnösand-Sundsvall I samband med järnvägsutredningen Sundsvall-Härnösand gjordes 2013 en fördjupad spårstudie av Bergsåkertriangeln. Tre alternativ studerades (se figur 3) med avseende på att triangelspåret förlängs och att anslutande växel placeras norr om Bergsåkersbron. Alternativen som studerades var 440 m, 720 m och 1240 m längre spår (alternativen 1-3 i figur 4). järnvägskorridoren återupptas. Med föreslagen dragning av planerat triangelspår möjliggörs en anslutning till framtida korridor för Ådalsbanan. Beroende på vilket plan- och profilläge som väljs för den framtida sträckningen för Ådalsbanan Sundsvall- Härnösand behöver anpassning mot triangelspåret studeras i framtiden. Figur 3. Karta över de alternativa korridorerna A och B i förstudien. Alla tre alternativen med triangelspåret förlängt längs Ådalsbanan medför att en sträcka med spår, med mindre lutning skapas, vilket innebär att tågen som stannat på triangelspåret och som ska fortsätta mot Mittbanan får bättre förutsättningar. Alternativ 1 klarar tågvikter upp till 900 ton. Alternativ 3 med den längsta förlängningen innebär att tågen mot Mittbanan kan starta i nedförsbacke men också att ett nytt mötesspår kan skapas på triangelspåret om en växel läggs in. Tåg som startar från triangelspåret i riktning mot Ådalsbanan har goda möjligheter att starta i alla alternativ då tåget står i nedförsbacke. Alternativ 1 blev det valda alternativet i det fortsatta arbetet och är det alternativ som ligger till grund för aktuell järnvägsplan. Alternativ 1 har dock förlängts norrut på grund av dåliga geotekniska förutsättningar norr om Bergsåkersbron/Västra vägen. Även möjligheten att ansluta triangelspåret till järnvägsutredningens korridor Sundsvall - Härnösand studerades översiktligt (alternativen A-B i figur 4). Hur triangelspåret ska anslutas mot den framtida tänkta järnvägskorridoren för nya spåret mellan Sundsvall och Härnösand är inte känt idag. Det kommer att utredas när projekteringen för Figur 4. Plankarta för de tre olika alternativen. PM Linjestudie Bergsåker triangelspår Studier av möjliga lokaliseringar som uppfyller funktionskrav på triangelspåret har utförts under sommaren En östlig lokalisering inom korridoren medger acceptabla trafikeringsförutsättningar. Ett fullångt godståg, 750 m med tågvikten 900 ton kan stanna och starta på förbindelsespåret i 7

8 relation mot Mittbanan. Högre tågvikter likt de som trafikerar Mittbanan och Ådalsbanan kan trafikera förbindelsespåret om de inte stannar i triangeln. Inga begräsningar gäller tåg som stannar på triangelspåret och har sin destination mot Ådalsbanan. Karta över järnvägskorridoren framgår av figur 6. En östlig dragning av järnvägen stämmer väl överens med korridor B från förstudien från 2003, se figur 3. Motivet för att inte gå vidare med en mer västlig lokalisering är att föreslagen linje inte uppfyller de krav på funktion avseende tågvikten enligt Anläggningsspecifika krav järnväg (AKJ). En begränsning i tågvikt skulle bli följden av att välja en västlig lokalisering av linjen, då en kraftig stigning krävs mellan nya Bergsåkersbron och passagen över Timmervägen. Även ur miljöoch kulturhänsyn är den östliga linjen att föredra då tyngdpunkten av naturvärden finns väster om Timmervägen. Åtgärdsvalsstudie för öst-västliga transporter I Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för öst-västliga transporter och resor i Sundsvall samt i underlag till åtgärdsvalsstudie Gods i Sundsvallsregionen har åtgärder som har potential att förbättra förutsättningarna för godstransporter i Sundsvallsregionen identifierats och effektbedömts. Målet har varit att föreslå åtgärder som ska vara realistiska och medföra avlastning på de stråk/områden som prognoserna visar vara tungt belastade. Utvärderingen resulterade i en lista med prioriterade åtgärder. Byggande av triangelspår Bergsåker samt triangelspår Maland med Tunadalsspåret har pekats ut som åtgärdsval för att nå de mål man kommit fram till. Länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen tog beslutet att aktuellt järnvägsprojekt kommer innebära betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens bedömning är att projektets karaktäristiska egenskaper, en nydragning genom Selångers dalgång, med de tekniska och geografiska förutsättningar som styr lokaliseringen, ger att projektets omfattning en större betydelse Ändamål och projektmål Transportpolitiska mål Övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet ska uppnås genom att tillgängligheten för medborgarna och näringslivet säkerställs samtidigt som hänsyn tas till trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Under det övergripande målet finns två delmål, funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Ändamål med projektet Ändamålet med utbyggnad av nytt förbindelsespår (triangelspår) är att effektivisera järnvägstransporterna för industrin efter kusten, som är beroende av ständig tillförsel av skogsprodukter. Fler godstransporter kan ske i obruten kedja via järnväg istället för att som idag flyttas om till lastbilstransporter. Triangelspåret skapar bättre förutsättningar för tågföringen på Ådalsbanan när tågvändningarna upphör genom att: Godstågen kan gå direkt mellan Ådalsbanan och Mittbanan utan lokvändningar. Omledningar av tåg mellan Ostkustbanan och Norra stambanan möjliggörs. Frigöra utrymme för persontrafiken på Sundsvall C. Tågledningen bli enklare och produktionskostnader för operatörerna lägre. Bomfällningar och väntetider vid vägar och gång- och cykelvägar i Sundsvalls centrum minskar. Projektmål Följande projektmål har satts upp för projektet: Plan- och profilförhållanden för förbindelsespåret utformas så att fullånga (750 m) godståg kan stanna och starta i triangeln. Beakta områdets värden för rekreation vid utformning av anläggningen genom att utforma den så att områdets naturoch friluftslivsvärden fortsättningsvis är tillgängliga. I möjligaste mån ska ny järnväg bli en naturlig del av det bebyggda landskapet och barriäreffekter i landskapet ska minimeras. Utföra skyddsåtgärder så att närboende inte utsätts för bullernivåer över fastställda riktvärden. Utföra samråd med direkt berörda, myndigheter, intresseorganisationer, näringsliv och allmänheten för att skapa en bred förankring. Tidplan Byggstart planeras till Projektet planeras vara färdigställt Angränsande infrastrukturprojekt Söder om planerat triangelspår i Bergsåker är E14 belägen. För denna väg pågår framtagande av en vägplan parallellt med järnvägsplanen för Bergsåkerstringeln. Åtgärderna för E14 planeras antingen bli en breddning i befintligt läge alternativt anläggs en nydragning av vägen strax söder om befintlig sträckning. Utformning av viltstängsel har samordnats mellan E14- projektet och Bergsåkers tringelspår. Längre fram i tiden planeras nytt dubbelspår för Ådalsbanan. Korridoren för denna går genom samma utbredningsområde som Bergsåkerstringeln. Ett stängselprojekt, som omfattar uppsättning av personskyddsstängsel längs Mittbanan och Ådalsbanan ut från Sundsvall pågår, kommer att genomföras i slutet och efter att triangelspåret är byggt. 8

9 3. Framtagande av MKB 3.1. Syfte Beslut om att järnvägsprojektet innebär betydande miljöpåverkan togs av länsstyrelsen Därför har föreliggande miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Syftet är att beskriva de miljökonsekvenser som projektet innebär, samt att föreslå lämpliga skyddsåtgärder. Miljökonsekvenserna för planerat järnvägsspår ställs mot ett så kallat nollalternativ, dvs. situationen i området utan utbyggt triangelspår Begreppsförklaring Påverkan det intrång som planerad verksamhet orsakar, exempelvis utbyggd väg möjliggör ökad trafik. Effekter en förändring av miljökvalitén, exempelvis ökad ljudnivå. Konsekvenser sammanvägning av hur stort värde som påverkas och hur stor förändringen är, en slags värdering av effekten Bedömningar av effekter och konsekvenser Bedömningsgrunder har formulerats för att tydliggöra de konsekvenser som bedöms uppstå i och med planerad järnvägsanläggning. Bedömningsgrunder har tagits fram för följande miljöintressen: landskapsbild (inklusive barriäreffekter), naturmiljö, vattenmiljö, rekreation och friluftsliv, risk och säkerhet, kulturmiljö samt markanvändning och naturresurser. Bedömningsgrunderna presenteras under respektive avsnitt och konsekvenserna ställs mot dessa. För buller och vibrationer, förorenad mark samt elektromagnetiska fält tillämpas de gällande fastställda riktvärden som bedömningsgrunder. En tregradig skala har använts för bedömningen: små, måttliga och stora konsekvenser. Konsekvenserna kan vara både positiva och negativa. Konsekvenserna är bedömda under förutsättning att föreslagna skyddsåtgärder genomförs. I avsnitt 9 sammanställs alla bedömda miljökonsekvenser i en tabell. 4. Nollalternativ En MKB ska innehålla ett nollalternativ, det vill säga ett alternativ som innebär att den planerade åtgärden inte genomförs. Nollalternativet beskriver en förväntad utveckling av området inklusive de åtgärder som behövs för anläggningen och dess närområde i en beräknad framtid, så som normala drift- och underhållsåtgärder. I detta projekt beräknas prognosåret till 2030, vilket utgör tidsramen för nollalternativet. Vad gäller vägtrafik och buller har prognosåret 2040 använts. För nollalternativet har förutsatts att E14 ligger kvar i befintligt läge. Tillkommande järnvägstrafik på grund av utbyggnaden av Malandstriangeln, utbyggnad av SCA Östrand samt byggnation av Sundsvall Logistikpark inkluderas i nollalternativet. Nollalternativet jämförs i konsekvensbedömningen (avsnitt 7) med den planerade järnvägsplanen. Nollalternativet för aktuellt järnvägsprojekt med prognosår 2030 (2040 för vägtrafik) innebär att: Inget triangelspår byggs, ingen västlig sammanbindning av Ådalsbanan och Mittbanan sker. Ingen bro över Selångersån eller över Timmervägen byggs. Ingen naturmark eller jordbruksmark tas i anspråk, markanvändningen fortsätter som i dag. Trafikökningen på Ådalsbanan och Mittbanan ökat med 33 respektive 7 tåg per dygn jämfört med nuläge. En trafikökning till 10 tåg fram till 2030 (4 sker i dag) som fortsättningsvis måste genomföra tågvändningar inne i Nacksta eller inne på Sundsvalls C för att fortsätta norrut respektive västerut. Detta medför fler bomfällningar inne i centrala Sundsvall, vilket leder till ökade utsläpp av CO2, kvävedioxid och partiklar från bilköer som bildas vid bomfällningarna. Samt att blockering/förhindrande av persontågen kvarstår då dessa inväntar godstågen som genomför lokvändning. Trafikering på Timmervägen år 2040 är , en ökning med nästan 2000 fordon jämfört med i dag. Trafikering på E14 år 2040 är , en ökning på drygt 1400 fordon jämfört med i dag. Inga ytterligare bullerskyddsåtgärder genomförs utöver de åtgärder som redan vidtagits för befintlig statlig infrastruktur. Riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus beräknas överskridas i 11 bostadsbyggnader Gångtiden för godstågen som i dag lokvänder inne i Sundsvall C/Nacksta kan inte minskas. Omläggning av gods från lastbil till järnväg för industrierna längs kusten möjliggörs ej. Detta innebär att minskning av CO 2 utsläpp ej möjliggörs. Kolstavägen kommer att ligga kvar i befintligt läge. Förstärkning av kulturmiljön längs ån blir inte möjlig. Inget markintrång på brukad jordbruksmark sker. Normal drift och underhåll görs på Ådalsbanan och Mittbanan. Ombyggnad av befintlig kulvert, alternativt omdragning av Hulibäcken genomförs. Ingen nydragning av Sticksjöbäcken görs möjlig, befintlig kulvert behöver byggas om. Inga förvärv erbjuds på grund av höga ljudnivåer inomhus Inlösen på grund av markintrång kan bli aktuellt om Hulibäcken föreslås dras om i en ny sträckning. Stickspåret vid gamla Selånger station rivs inte. Trafikverkets målsättning/projektmål kan inte uppnås då ingen direktanslutning mellan Mittbanan och Ådalsbanan finns. Tågen kommer att fortsätta göra lokvändningar vid Nacksta/inne på Sundsvalls C. 9

10 5. Alternativredovisning 5.1. Lokalisering I linjestudien utreddes olika dragningar för triangelspåret, se vidare avsnitt En östlig dragning valdes då denna var det alternativ som kunde uppfylla de tekniska kraven på tågvikt med anledning av spårets radie och profil, samt att miljövärdena var högre väster om Timmervägen. Valt läge innebär ett mindre intrång i orörd natur Bro En lång sammanhängande järnvägsbro över Timmervägen och Selångersån har utretts. Den är inte tekniskt möjlig då radien medför brorörelser som inte kan accepteras för bro eller spåret. Alternativet bank mellan de två broarna klarar de tekniska kraven och blev därför det valda alternativet i järnvägsplanen. Ett alternativ, till den i järnvägsplanen föreslagna betongbro (fri höjd 4,7 m) över Timmervägen, skulle vara att anlägga en stålbro. En stålbro skulle innebära att fria höjden måste vara minst 5,2 m över vägbanan. En stålbro kräver ökat skyddsavstånd till vägtrafik då den är lättare och känsligare för påkörning. Detta skulle innebära att Timmervägen skulle behöva sänkas för att anpassas till banans profil. En sänkning av Timmervägen skulle innebära stort intrång på befintlig infrastruktur då en längre sträcka av Timmervägen skulle behöva byggas om för att få rätt profil på vägen. Detta alternativ har därför valts bort. För bron över Selångersån har olika placering av stöd utretts. Tidigt i projektet togs beslutet att inget brostöd skulle placeras mitt i ån, utan valet blev att placera dem invid respektive strandlinje. Rummet längs ån ska behållas öppet vilket ger en bättre gestaltning och bättre förutsättningar för djur och växlighet längs ån (den fria landpassagen blir större) samt att störning på vattendraget under byggtid kan minimeras. För att ytterligare utöka utrymmet för fri landpassage, mellan brostöd vid strandlinje och släntutfall från brokon, har stödmur valts för att minska släntutfallet. Avstånden mellan stöden styrs av det maximala avståndet mellan stöden som är 40 m. Bron över Selångersån kommer att lanseras på plats. Alternativet till lansering av bron skulle vara att ha en tillfällig brygga med ställningar i ån under byggtiden, detta skulle dock innebära större negativa konsekvenser under byggtid, och har därför valts bort Bäckar För omdragning av Hulibäcken har flera olika möjliga lägen utretts (se figur 5). Förutsättningen har varit att ge bäcken en långsiktig hållbar lösning och undvika att vattendrag hamnar under ny järnvägsanläggning, p.g.a. de risker och problem detta innebär i driftskedet. Målsättningar i utredningen för omdragning av bäcken har varit att kunna korta kulverteringen av vattendraget samt bibehålla utloppet i Norrfjärden. Alternativ 1.3 med nydragning av Hulibäcken i ett västligt läge genom åsen vid Gammelvägen är det alternativet som föreslås i järnvägsplanen. Figur 5. Utredda alternativ för Huli- och Sticksjöbäcken. Nedan beskrivs de olika alternativen (samt valt alternativ) och de motiv som funnits för respektive alternativ. Valt alternativ för Hulibäcken Alternativ 1.3. Nydragning av Hulibäcken väster om Timmervägen genom åsen. Från ravinen leds bäcken söderut, genom åsen, som öppen bäckfåra, under Västra vägen cirka 100 m väster om nya Bergsåkersbron. Läget för trumman under Västra vägen är styrt av utsträckningen på underliggande lättfyllmaterial som vägbanken är uppbyggd av. Området utgörs av bostadsområde, högt beläget på åsen. Alternativet innebär ny kulvert på cirka 80 m under Västra vägen (kommunal väg). Alternativet innebär en stor schakt som är bred och djup. Alternativet innebär stort intrång på bostadsområdet uppe på åsen längs Gammelvägen. Förslag till inlösen av fyra fastigheter är konsekvensen av detta alternativ, flertalet av dessa är även bullerpåverkade från Timmervägen och Ådalsbanan och Västra vägen. Motiv till valt alternativ: - Problem med underhåll av en kulvert under järnvägen, Timmervägen samt Bergsåkersbron byggs bort med föreslaget alternativ. - Risk för underminering av marken kring Bergsåkersbron, Timmerväg samt järnvägen minskar/upphör när vattenflödena leds om. - Vid framtida ombyggnationer av Timmervägen och Ådalsbanan, behöver inte vattendraget påverkas av ytterligare kulvertering. - Miljömässigt bra lösning med en längre öppen bäckfåra än dagens sträckning. - Det mest långsiktigt hållbara alternativet. 10

11 Utredda alternativ för Hulibäcken Alternativ 1.1. Hulibäcken befintligt läge, närmare Timmervägen: Om Hulibäcken ska ligga kvar i nuvarande sträckning krävs att den flyttas närmare och delvis under Timmervägen. Detta för att undvika att kulverten hamnar under triangelspåret. Motiv till bortval: - Störningar för järnvägs- och vägtrafik under byggtiden. - Framtida problem med underhåll av delar av kulvert under Bergsåkersbron och Timmervägen kvarstår. - Risk för underminering av marken kring Bergsåkersbron och Timmervägen kvarstår. - Kulverteringen blir längre än i dag, cirka 400 m. Alternativ 1.2. Hulibäcken väster om Timmervägen och flytt av Timmervägen: Detta alternativ innebär att Timmervägen flyttas närmare Ådalsbanan, så att en öppen bäckfåra kan skapas väster om Timmervägen, nedanför åsen. Bäcken leds sedan in (kulverterad) under Timmervägen, mot befintligt läge på kulvert, under bron för Västra vägen. Motiv till bortval: - Markförhållandena är dåliga, med stora lerdjup, detta innebär mycket kostsamma förstärkningsåtgärder för vägen vid flytt av den. - Störningar för järnvägs- och vägtrafik under byggtiden. - Framtida problem med underhåll av delar av kulvert under Bergsåkersbron och Timmervägen kvarstår. - Risk för underminering av marken kring Bergsåkersbron och Timmerväg kvarstår. Alt 2.1 och 2.2 Hulibäcken intill idrottsanläggningen: För båda alternativen får Hulibäcken en kortare sträcka som är kulverterad, cirka m. En öppen bäckfåra skapas längs Västra vägen intill idrottsanläggningen. Motiv till bortval: - Stor påverkan på befintliga ledningsstråk. - Svåra grundläggningsförhållanden med risk för grundvattenuppträngning. - Under byggtid innebär detta alternativ störningar och avstängning av väg 86 och Västra vägen, samt störning för idrottsanläggningen. - Störningar för aktiviteterna kopplade till idrottsanläggningen. Alternativ 3. Nydragning Hulibäcken öster om Ådalsbanan: Hulibäcken får en ny sträckning, under Ådalsbanan i norra delen, vidare en öppen djup bäckfåra in på E.ON:s område, ner till kulvert under Ådalsbanan igen, och mynning i befintligt läge. Hulibäckens kulvertering blir totalt cirka 200 m. Motiv till bortval: - Stabilitetsproblem för befintlig järnväg. - Risk för underminering av marken kring Bergsåkersbron, Timmervägen och järnväg kvarstår. - Vald korridor för Ådalsbanan Sundsvall-Härnösand ligger i detta område, vilket gör att läget på bäcken eventuellt kommer behöva ändras ytterligare i framtiden. - Framtida problem med underhåll av delar av kulvert under Bergsåkersbron, Timmervägen och järnvägen kvarstår. - Alternativet innebär stort intrång på E.ON:s fastighet. - Under byggtid krävs tågstopp för byggande av kulvertar under järnvägen. - Detta innebär stora intrång på känd förorenad plats, E.ON:s stolplager. För Sticksjöbäcken redovisas i denna MKB två olika alternativ. Se vidare i avsnitt 7.1. Dock ingår endast ett alternativ i planförslaget. En eventuell nydragning i ett nytt läge hanteras som en separat process utan för planen, se även avsnitt 3.6 för avgränsning. Åtgärdsalternativ, motiv och överväganden gällande buller och vibrationer redovisas i detalj i Rapport bullerutredning och Rapport vibrationsutredning Avgränsning av MKB Avgränsning i sak För buller och vibrationer har sammanslagning av all statlig infrastruktur gjorts i beräkningarna. Detta gör att även vägtrafiken från Timmervägen och E14 ingår i beräkningarna utförda för det planerade triangelspåret. Västra vägen har tagits med vid övervägande i de fall en åtgärd föreslås. Angående vattenverksamhet beskrivs i denna MKB bro över Selångersån samt omdragning av Hulibäcken och åtgärder för Sticksjöbäcken. För Sticksjöbäcken redovisas i denna MKB två alternativ, en nydragning i ett östligare läge (utanför planområdet) och en ombyggnation av befintlig kulvert med anslutning till ny dragning för Hulibäcken (inom planområdet). Blir alternativet för Sticksjöbäcken en omdragning kommer detta hanteras i en separat process genom anmälan om vattenverksamhet. Motiv, alternativ och lokalisering för lösningarna kring vattendragen beskrivs i denna MKB. En fördjupad konsekvensbedömning samt skyddsåtgärder och detaljerad utformning beskrivs i MKB för tillståndsansökan eller anmälan för vattenverksamhet. Följande objekt ingår inte i järnvägsplanen utan hanteras separat genom samrådsanmälan enligt Miljöbalken 12 kap 6. och beskrivs inte närmare i denna MKB: Nytt teknikhus i Nacksta Mellanblockskiosk i Töva Signalkiosker 11

12 Förstärkningsåtgärder för västra delen av Kolstavägen samt enskild väg P32 norr om Kolstavägen. Ny sträckning av Kolstavägen och anslutning mot Timmervägen kommer att hanteras som en lantmäteriförrättning, I dag förekommer otillåten passage av järnvägen (Ådalsbanan) vid promenadstråket på södra sidan av Selångersån. Nytt personskyddsstängsel kommer att sättas upp i samband med det tidigare nämnda stängselprojektet. Inga åtgärder görs därför i detta projekt. Samrådsunderlaget har kommunicerats med samebyn som har rennäring i området. Samebyn har avstått att inkomma med synpunkter och ingen aktiv rennäring finns i aktuellt område. Rennäring berörs därför inte vidare i föreliggande MKB. Viltstängsel har avgränsas bort i detta projekt, med hänvisning till den samordning som genomförts mellan detta projekt och intilliggande E14-projektet. Viltstängsel kommer att planeras i E14-projektet med hänsyn till utformning av triangelspåret. Den miljöpåverkan som berörs av antalet bomfällningar inne i central Sundsvall och effekterna av omläggning av gods till järnväg berörs endast översiktligt, som en indirekt påverkan av planerad järnvägsanläggning. Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen utgörs av de gränser som järnvägsplanen omfattar, definierat i figur 6. I norr upp mot rondellen vid Timmervägen/Väg 86. I söder avgränsas järnvägskorridoren till markområdet mellan E14 och befintlig Mittbana. Inom detta område planeras anläggningen av triangelspåret ske. I området kommer också de etableringsytor och tillfälliga nyttjanderätter som krävs för anläggningsskedet vara lokaliserade. Järnvägskorridoren har sedan samrådsunderlaget reviderats något för att inrymma flytt av transformatorkiosker i öst, samt eventuell omdragning av Hulibäcken i väst. Kompletterande samråd har hållits och kompletterande samrådsunderlag har tagits fram. För buller och vibrationer har ett influensområde bredare än järnvägskorridoren avgränsats genom de beräkningar som är genomförda. Metod för avgränsning beskrivs i Rapport bullerutredning. Området för avgränsning framgår av bullerberäkningskartor, se bilagor 1-3. Identifiering av berörda fastigheter avseende vibrationer har gjorts genom att studera geologiska förutsättningar, geotekniska undersökningar samt genom lokalkännedom. Se vidare Rapport vibrationsutredning. För landskapsbild och vattenförekomster är influensområdet större än själva järnvägskorridoren. Exempel är påverkan på vattendrag under byggtid, påverkan på spridningskorridorer och barriäreffekter som påverkar områden utanför järnvägskorridoren. Avgränsning i tid Prognosåret som använts för järnvägsplanen är De konsekvenser som bedöms uppstå inom denna tidsram av planerat tringelspår beskrivs i denna MKB. Konsekvenser och effekter som uppstår efter avslutat projekt samt under byggtiden beskrivs. För buller och vibrationer har år 2030 använts som prognosår för järnvägstrafiken och år 2040 för vägtrafik. 6. Befintligt väg- och järnvägssystem 6.1. Mittbanan Mittbanan är en enkelspårig elektrifierad järnväg med betongslipers och 50 kilos räl. Mittbanan har kraftigt stigande lutning från delningspunkter med Ådalsbanan förbi den kommande anslutningspunkten av triangelspåret, med lutningar upp till 17 promille på en lång sträcka för att passera berget. Mittbanan korsar Timmervägen på bro. E14 löper parallellt med järnvägen som ligger på skrå på bergskanten och som till viss del är insprängd i berget, terrängen lutar kraftigt ner mot Selångersfjärden. Inga plankorsningar finns på ombyggnadssträckan. Mittbanan fjärrstyrs från Ånge tågledningscentral och järnvägen har trafiklednings-systemet ATC. Ledningsstråk av högspänningsledningar korsar järnvägen. Hastigheten på aktuell sträcka är km/h beroende på typ av tåg. Mittbanan trafikeras idag av 21 persontåg, som trafikerar sträckan Sundsvall - Östersund, och 12 godståg Ådalsbanan Ådalsbanan är en enkelspårig elektrifierad järnväg med betongsliper och 50 kilos räl. Ådalsbanan har en fallande profil från delningspunkten med Mittbanan med cirka 10 promille fram till gamla Selångers station där den ligger plant till dess den passerat under Bergsåkersbron (Västra vägen). Därefter har järnvägen en stigande lutning med cirka 15 promille upp till Birsta station. Järnvägen går på bro över Selångersån. Norr om Bersåkersbron passerar järnvägen över en trumma som avvattnas i Hulibäckens kulvert. Kulverten för Hulibäcken ligger på ett avsnitt norr om Bergsåkersbron nära den befintliga järnvägen. Ådalsbanan styrs med trafikledningssystemet ERTMS L2 från tågledningscentralen i Ånge. Ledningsstråk av högspänningsledningar korsar sträckan. Hastigheten på aktuell sträcka är km/h beroende på typ av tåg. Ådalsbanan trafikeras idag av 26 persontåg och 18 godståg Vägar Inom utredningskorridoren finns de statliga vägarna E14, Timmervägen (väg 86), de kommunala vägarna Västra vägen och Tegelvägen (väg 622), samt Gammelvägen och Kolstavägen (samfällighetsförening), se figur 6. E14 följer Mittbanan. Timmervägen börjar vid E14-rondellen, den korsas av Mittbanan som går på bro över vägen, går vidare mot Bergsåker och Birsta. Tegelvägen ansluter från Timmervägen strax söder om bron över Selångersån och går vidare mot närliggande industriområde. Kolstavägens samfällighet löper parallellt med Mittbanan på dess norra sida. Vägen servar fastigheterna längs Mittbanan, den ansluter till Timmervägen i en fyrvägskorsning med Tegelvägen. 12

13 7. Föreslagen lösning 7.1. Beskrivning av järnvägsplanen Kartan i figur 6, visar läget på Bergsåkers triangelspår (vidare benämnt som tringelspåret i denna MKB) samt översiktligt de åtgärder som planeras. Här återfinns namn på platser, vägar och verksamheter som det refereras till i denna MKB. Bilaga 4 visas plankartor och profil samt lägen på de planerade åtgärderna i detalj. Nytt järnvägsspår Ett 1, 7 kilometer långt förbindelsespår anläggs mellan Mittbanan och Ådalsbanan i Bergsåker, som visas i figur 6. Anslutningsväxel mot Mittbanan placeras i södra änden av korridoren. Från Mittbanan går triangelspåret på hög bank, (som högst 11 meter) ner mot Timmervägen och Selångersån. Det passerar på bro över vägen, övergår till spår på bank innan ny bro över ån med dess promenadstråk. Därefter fortsätter spåret på allt lägre bank ner mot gamla Selångers station där det går parallellt och väster om Ådalsbanan och under nya Bergsåkersbron. Anslutningsväxel till Ådalsbanan placeras i norra änden av utredningskorridoren och norr om nya Bergsåkersbron. Ravinen väster om växelläget behöver fyllas igen för att säkerställa stabiliteten för ny järnvägsbank. Förbindelsespårets plan- och profilläge styrs av lutningen mot Mittbanan och att spåret ska passera under Bergsåkersbron och på bro över Timmervägen och sedan fortsätta med över 15 promille lutning upp mot Mittbanan. Längden spår mellan Bergsåkersbron och Timmervägen där tåget ska stanna bestämmer lutningen som maximalt får vara 10 promille för att klara spårets funktion. Med 10 promille lutning kan ett fullångt godståg, 750 meter med tågvikten 900 ton stanna och starta på förbindelsespåret i relation mot Mittbanan. Högre tågvikter likt de som trafikerar Mittbanan och Ådalsbanan kan trafikera förbindelsespåret om de inte stannar i triangeln. Tåg som startar från triangelspåret med destination mot Ådalsbanan har inte heller någon begränsning. Spåret dimensioneras för hastigheten 80 km/h, stax 25 (största tillåtna axellast 25 ton) och tåglasten 8 ton/m. Konstruktioner ska dimensioneras för stax 30 respektive 12 ton/m. Spåret utförs elektrifierat. Figur 6. Översiktskarta. 13

14 Nya växlar kommer att anläggas vid anslutningen till Ådalsbanan respektive Mittbanan. Utskiftning av finkorniga jordar kommer att ske vid växelläget för Ådalsbanan, f.d. betongfabriken, för anläggande av brostöd för broarna samt området mellan broarna, med syfte att öka stabiliteten i marken. Utskiftning av massor kan eventuellt även bli aktuellt för zonschakt vid anslutning av triangelspåret vid Mittbanan. Hulibäckens nya bäckdragning innebär en stor schakt genom Sundsvallsåsen. Serviceplaster kommer att anläggas i anslutning till järnvägsspåret i norra och västra änden av triangelspåret. Rälssmörjningsapparater kommer att placeras ut på två platser längs det nya triangelspåret. En på banken mellan broarna över Timmervägen och Selångersån och den andra under bron för Västra vägen. Funktionen för dessa är att minimera slitaget på rälsen p.g.a. den snäva radien som triangelspåret kommer ha. Bro över Selångersån Stöd anläggs i vardera strandlinje för att undvika ett brostöd mitt i vattendraget. Brons längsta spännvidd (avstånd mellan två närliggande stöd) begränsas till 40 meter samt maximal brolängd på 100 meter (mellan landfästen) på grund av tekniska dimensioneringskrav för spår- och brokonstruktioner. Föreslagen bro har en totallängd inklusive kantbalkar på 112,3 meter. Figur 7. Bro över Selångersån, med stödmur för att ge plats åt promenadstråket. Passage under bron på åns södra och norra sida kommer att anläggas för att promenadstråkets funktion ska bibehållas. Utrymmet kommer att vara cirka 15 meter på vardera sida om ån mellan vattnet och brokon. Utformning av bron över Selångersån visas i figur 7 och 8. Schakt i strandområdet för grundläggning av brostöd kommer att ske. För landfästet på södra sidan (brostöd 1) krävs en urgrävning av massor till ett djup av cirka 3-6 meter. För brostöd 2, södra brostödet vid strandkant, kommer massutskiftning till ett djup av cirka 2-5 meter ske. Plattgrundläggning på packad fyllning planeras för dessa stöd, alternativt kan stöd 2 komma att pålgrundläggas. Grundläggningsmetod för brostöd 3 och 4 är pålning. Muddring kommer inte att förekomma. Grundläggningen för brostöden i strandområdet utförs inom spont för att brostöden ska kunna gjutas i torrhet. Figur 8. Planritning bro över Selångersån. 14

15 Länspumpning kan förekomma för att pumpa bort vattnet innanför spont. Masshantering av schakt beskrivs i avsnitt 7.6. Arbetet med bron kommer främst göras från land i och med att bron kommer att lanseras. Att lansera bro innebär att brodelarna skjuts ut från land med hjälp av byggkranar. Temporära byggnationer för anläggande av stöd vid strandlinjen kan komma att behövas, dessa kan komma att anläggas i vattenområdet. Erosionsskydd i form av kross behövs för stöden i vatten (under vattenytan) samt för brokoner upp till nivå för medelvattenstånd. Figur 9. Bro över Timmerväg. Bro över Timmervägen Bron över Timmervägen kommer att konstrueras som en betongbro med brostöd på vardera sida om befintlig Timmerväg, med fri höjd på 4,7 meter. Se figur 9 och 10. Utskiftning av massor kommer att ske för anläggande av brostöden och för järnvägsbank mellan Timmervägen och Selångersån. Urgrävningen varierar mellan cirka 3,5 och 5 meter, beroende på det lösa materialets mäktighet. Figur 10. Planritning bro över Timmerväg. 15

16 Ny kulvertering/omdragning av bäckar I norra delen av järnvägsplanen mellan Timmervägen och Ådalsbanan ligger Hulibäcken kulverterad (Ottsjöbäcken, Bergsåkersbäcken, den har många benämningar men i denna MKB benämns vattendraget Hulibäcken). Kulverten fortsätter under Timmervägen och mynnar i Norrfjärden. Kulverten är delvis i dåligt skick och behöver rustas upp. På ett avsnitt norr om Bergsåkersbron (Västra vägen) ligger kulverten nära Ådalsbanan och måste flyttas på grund av det nya tillkommande spåret. De geotekniska förutsättningarna är dåliga i området, det gör att öppna diken inte kan tillåtas vid järnvägen. En ny dragning av bäcken väster om Timmervägen, genom åsen förslås därför. Detta innebär en längre sträcka öppen bäckfåra med en kortare kulvert (80 meter jämfört med dagens 300 meter) under Västra vägen. Bäckens nya föreslagna dragning innebär en långsiktig hållbar lösning, med möjlighet till en längre öppen bäckfåra jämfört med i dag. 8. Förutsättningar 8.1. Kommunala planer Översiktsplan Ny översiktsplan antogs av Sundsvalls kommun I översiktsplanen finns ett område motsvarande utredningskorridoren för triangelspåret markerat för intresset järnväg. I översiktsplanen tas Bergsåkerstriangeln upp som ett av de infrastrukturobjekt som kommunen i ett första steg bör arbeta med. Tunga godstransporter ska i första hand nyttja järnväg eller sjöfart. I kommunens översiktsplan utpekas Selångersfjärden och Selångersån som kärnområde för natur/friluftsliv. Översiktsplanen beskriver även St Olofs hamn (Selångersfjärden) som ett område som är viktiga för kulturmiljön. Sticksjöbäcken ansluter i dag till Hulibäckens befintliga kulvert, i ett läge under Timmervägen. I och med omdragning av Hulibäcken kommer Sticksjöbäcken antingen anslutas till Hulibäckens nya läge, alternativt ges en ny sträckning och mynna i Selångersån öster om E.ON:s område. Ny sträckning Kolstavägen För Kolstavägen föreslås en ny dragning norr om befintlig väg, i södra delen av jordbruksmarken mellan Selångersfjärden och Mittbanan. Detta då ny järnvägsbank kommer att påverka befintlig vägsträckning. Ny utfart till Timmervägen planeras till norra sidan av den nya järnvägsbron över Timmervägen. Rivning Stickspår Det gamla stickspåret vid gamla Selångers station kommer att rivas inom ramarna för projektet, eftersom stickspåret i dag inte har någon funktion. Flytt av transformatorer De två transformatorkioskerna som i dag står vid km-tal på västra sidan Ådalsbanan kommer att flyttas alternativt byggs nya för en lokalisering på östra sidan. Detta för att de hör till Ådalsbanan och nya triangelspåret skulle innebära att de hamnar mellan två järnvägsspår och åtkomsten för underhåll skulle därför vara svår. Odlingslandskapets kulturvärden ska beaktas. Områden med höga värden för fritid och rekreation ska skyddas i plan- och bygglovsärenden. Detaljplaner En detaljplan 228IK-SEL-439, belägen söder om Selångersån mellan Timmervägen och Ådalsbanan. I detaljplanen är marken planerad för gata eller väg samt parkmark. Markyta kommer tas i anspråk av planerad järnvägsbank och bro. Planen kommer att behöva ändras/upphävas Riksintressen Ådalsbanan och Mittbanan utgör riksintresse för kommunikation ( Figur 11). Triangelspåret planeras inom område för riksintresse järnväg. Selångersån utgör riksintresse för naturvård. Se vidare avsnitt 8.3. Sydvästra delen av järnvägskorridoren ligger inom riksintresse för Kulturmiljö. Se vidare avsnitt 8.9. Figur 11. Intressen i området Naturmiljö Selångersån och dess omgivningar är ett sammanhängande grönt stråk mellan Selångersfjärden och Sundsvalls stad. I Sundsvalls grönplan benämns stråket längs med Selångersån som stadens viktigaste biokorridor. Väster om Timmervägsbron är naturmiljön opåverkad och utgör en viktig orörd kantzon till vattendraget. Öster om Timmervägsbron är landmiljön mer påverkad med utlagt erosionsskydd samt branta utfyllda slänter. Se figur

17 sitt huvudområde i Medelpad, längs Mjällån/Ljustorpsån, Indalsälvens delta och Selångersån. Andra arter i området är bland annat sälg, vide, springkorn, gul svärdslilja och nordisk stormhatt. Inom järnvägskorridoren fanns de högsta naturvärdena längs ån samt i västra delen av korridoren, mellan Timmervägen och Norrfjärden. Inom ramarna för projektet med triangelspåret har det ingått att identifiera invasiva arter. Med detta menas spridning av en främmande art som hotar biologisk mångfald. I projektets naturvärdesinventering har blomsterlupin, jättebalsamin och kirskål identifierats. Figur 12. Befintligt erosionsskydd på norra sidan Selångersån, Timmervägsbron mitt i bild. Selångersfjärden har även höga ornitologiska värden då den utgör en viktig rastnings- och häckningslokal för flertalet fågelarter. Arter som påträffats i området är mindre strandpipare, törnsångare, blåhake, sävsångare, fjällvråk, fiskgjuse samt svarthakedopping. Ingen kännedom om skyddade fågelarter finns för området som är aktuellt för järnvägsdragningen. Då naturmiljön kring Selångersfjärden idag är starkt påverkad av infrastruktur (vägar, järnvägar och kraftledningar) är det av stort intresse att försöka skydda de återstående naturvärdena i området och möjliggöra förbättringar i samband med järnvägsdragningen. Utter förekommer i Selångersån. En årsunge finns dokumenterad i Artdatabanken. Bäver finns i ån samt att rävgryt finns i strandbrinkarna. Inga nyckelbiotoper finns registrerade inom järnvägskorridoren. Naturvärdesinventering av det aktuella området utfördes under sommaren Deltaområdet har höga naturvärden, strandskogens värden var något lägre öster om Timmervägen. Selångersfjärdens strandområden samt Hulibäckens mynning i Norrfjärden utgörs till stor del av sumpskog (se figur 11). Botaniska värden finns främst längs strandlinjerna. Selångersån kantas av en kraftig lövskogsridå. Mandelpil finns norr om Selångersån, öster om Timmervägen. Mandelpil är nationellt en ovanlig art, men har Viltstråk i området är främst från och till skogsområdet söder om befintlig E14 och ner till Selångersfjärden och ängsmarkerna i anslutning till vattnet. Inga viltrörelser för större djur finns enligt lokala jägare i öst västlig riktning, mellan planerat triangelspår och Nacksta i öster. Viltpassager förekommer dock längs Hulibäckens ravinsytem där småvilt och även björn, älg samt rådjur enligt uppgift har iakttagits utredde miljödepartementet ett förslag på att göra Selångersåns dalgång till nationalstadspark. Planer finns inom kommunen att skapa ett kombinerat natur- och friluftsreservat kring Selångersfjärden och Selångersån. I områdets södra delar, vid infarten till åkeriverksamheten, finns en allé av åtta mindre lövträd (rönn) placerade på ena sidan av vägen. Se figur 13. Vägen omges av f.d. jordbruksmark, vars norra del i dag klipps med gräsklippare. Alléer omfattas av generellt biotopskydd. Den berörda allén bedöms dock vara för nyplanterad, med för liten diameter i stam och för unga för att utgöra biotopskyddad allé. Måttet på stam i brösthöjd ska vara minst 20 cm, eller att trädet uppnått en ålder av minst 30 år för att allén ska utgöras av biotopskydd. Under naturvärdesinventeringen gjordes även bedömningen att inte ta upp allén i inventeringen då den bedömdes som för liten och med avsaknad av lavpåväxt. Figur 13. Allén vid infarten till åkeriet. Det aktuella området för broläge över Selångersån samt omledning av Hulibäcken och Sticksjöbäcken omfattas även av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 m från strandlinjen vid medelvattenstånd. Strandskyddet och generellt biotopskydd upphävs genom en fastställd järnvägsplan Vattenmiljö I aktuellt område finns flera ytvattenförekomster; Selångersån, Selångersfjärden, Hulibäcken (Ottsjöbäcken, som den benämns i VISS (Vatteninformationssystem Sverige)) och Sticksjöbäcken, samt en grundvattenförekomst, Sundsvallsåsen. Se figur 14. De vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer redovisas i tabell 6. Kvalitetsfaktorerna för respektive vattenförekomst listas i tabell 6. Kvalitetsfaktorerna samt de underliggande parametrarna som bedöms som berörda av planerad verksamhet beskrivs i texten nedan under respektive vattenförekomst. 17

18 Tabell 6. Miljökvalitetsnormer (MKN) för berörda yt- och grundvattenförekomster Ytvattenförekomst Bedömd ekologisk status (2015) enligt VISS Av projektet berörda kvalitetsfaktorer ekologisk status Selångersån (SE ) Måttlig ekologisk status Fysikalisk-kemiska, hydromorfologi, biologiska Selångersfjärden (SE ) God ekologisk status Fysikalisk-kemiska, hydromorfologi, biologiska Hulibäcken (SE ) Måttlig ekologisk status Fysikalisk-kemiska, hydromorfologi, biologiska Grundvattenförekomst Sundsvalls tätort (SE ) Bedömd kemisk grundvattenstatus (2015) enligt VISS Bedömd kemisk status (2015) enligt VISS Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Bedömd kvantitativ grundvattenstatus (2013) enligt VISS Fastställd MKN God ekologisk status 2021 God kemisk status 2015 God ekologisk status 2021 God kemisk status 2015 God ekologisk status 2021 God kemisk status 2015 Fastställd MKN Otillfredsställande Kvantitet, kemisk grundvattenstatus God God kvantitativ grundvattenstauts God kemisk grundvattenstatus 2015* Förslag till ny MKN God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus God kvantitativ grundvattenstatus God kemisk grundvattenstatus *Undantagna parametrar beskrivs närmare i avsnittet om Sundsvalls tätort nedan. Figur 14. Karta över brunnar och vattenförekomster i utredningsområdet. Fyra vattenförekomster finns i området; Sundsvallsåsen, Hulibäcken, Selångersån och Selångersfjärden. Se figur 14. Dessa vattenförekomster påverkas av gällande miljökvalitetsnormer, vilket innebär att vattenkvaliteten för dessa ej får försämras. Sticksjöbäcken och Hulibäcken mynnar i Norrfjärden som står i direkt hydraulisk kontakt med Selångersfjärden. Selångersfjärden avbördas av Selångersån som slutligen mynnar i Sundsvallsfjärden. I juni 2015 biotopkarterades Hulibäcken och Sticksjöbäcken samt att en bottenfaunainventering genomfördes i Selångersån. De täta jordarterna av lera och silt i området innebär en begränsad grundvattenbildning, det vill säga att majoriteten av nederbörden avbördas som ytvatten. Topografin sluttar mot Selångersån och Selångersfjärden som är lågpunkter i området. Figur 14 visar översiktligt ytvattendelarna som bildar avrinningsområden. Ytavrinningen sker mot vattenförekomsten i respektive område. Kända dricksvatten- och energibrunnar finns i utredningskorridorens närhet, se figur 14. Selångersån (SE ) Selångersån utgör riksintresse för naturvård (se figur 11). Selångersån är ett relativt stort och oreglerat vattendrag. Dess riksvärde är vattendrag och naturskog. Huvudkriteriet för riksintresset är områdets framstående exempel på naturtyp som särskilt väl visar på landskapets utveckling samt processer och naturlig utveckling i olika ekologiska system såväl på land som i vatten. Området har även sällsynta naturtyper. De övre delarna av vattensystemet (Sulån) hyser ett av Sveriges värdefullaste bestånd av flodpärlmussla, men dessa berörs ej av planerad järnvägsdragning. Förutsättning för bevarande av riksintresset och som berörs av planerad järnväg, är att vattenkvaliteten uppfyller fastställda miljökvalitetsmål för naturvatten, att Selångersån bevaras och återställs i ett så naturligt miljötillstånd som möjligt, att en 18

19 tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längs stranden samt att vägövergångar är utförda så att utter kan passera obehindrat och att den naturliga botten i vattendraget återställs efter en åtgärd eller bibehålls. Selångersåns fastställda miljökvalitetsnorm är god ekologisk ytvattenstatus Beslut om undantag, från de grundläggande kraven, baseras på bedömningen att det kommer att ta längre tid att uppnå god status kopplat till morfologiska förändringar och övergödning. Skälen till undantagen, i form av tidsfrist, är att det är tekniskt omöjligt. Motivering till undantag för morfologiska förändringar är att det har konstaterats att vattenförekomsten har morfologiska förändringar men att det krävs ytterligare utredning för att avgöra vilka åtgärder som bör vidtas. Motiveringen till undantag för övergödning är att det kommer att krävs flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten har möjlighet att uppnå god ekologisk status. Planering, genomförande av åtgärder och att åtgärderna ger effekt kommer att ta tid. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus är god kemisk status (exklusive kvicksilver). Motivering till kvalitetskravet är för kvicksilver och dess föreningar att halterna inte bör öka till 2015, med utgångspunkt från år Ekologiska klassning 2015 är måttlig ekologisk ytvattenstatus. Bedömningen baseras på modellerade värden och/eller mätvärden för bedömda kvalitetsfaktorer. De kvalitetsfaktorer som är avgörande för den bedömda statusen är enligt VISS: - Biologiska: Inga parametrar klassade. - Fysikalisk kemiska: Parametern näringsämnen är klassad som god, dock är tillförlitlighetsklassningen bedömd som låg då klassningen är gjord utifrån modellerade värden. Inga övriga parametrar är klassade för denna kvalitetsfaktor. - Hydromorfologi: Hydrologisk regim är klassad som måttlig. Detta utifrån en sammanvägning av parametrarna flödesenergi, volymavvikelse, flödets förändringstakt och vattenståndets förändringstakt. Morfologiskt tillstånd är klassad som otillfredsställande. Detta utifrån ett sammanvägt medelvärde av parametrarna vattendragsfåransform och plan, bottensubstrat, strukturer, kanter, närområdet runt vattendraget och svämplanets strukturer runt vattendraget. Kemisk klassning 2015 är uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Bedömningen baseras på förekomst av prioriterade ämnen. Selångersån har en god vattenkvalitet med god alkalinitet, och utgör ett betydande värde för försurningskänsliga vattenväxter och djur. Åtta olika snäckarter varav några är ovanliga för detta geografiska område har påträffats. Selångersån utgör för länet ett mycket viktigt reproduktionsområde för havsöring. Uppströms Selångersfjärden, i åsystemet i Selångersån (Sättnaån) och Sulån, finns lekplatser för havsöring. Mest troligt går havsöringen inte upp i Sticksjöbäcken och Hulibäcken för att leka, utan följer den starkare vattenströmningen längs Selångersfjärdens södra strand och fortsätter uppströms sjön till lekområden längre upp i vattensystemet. Inventeringar av den för projektet aktuella sträckan av Selångersån har utförts. Vid inventeringarna studerades och dokumenterades bottenförhållanden, bottenfauna, vattenväxter och musslor. I Selångersån finns rika förekomster av spetsig målarmussla (Unio tumidus) i höjd med Timmervägen. Musslan är tämligen allmän i Sverige och inte skyddad, men i regionen är den mer ovanlig. Täckningsgraden av musslor var ställvis hög, främst uppströms Timmervägen. Där järnvägsbron är planerad att passera Selångersån är täckningsgraden betydligt lägre och utifrån det perspektivet är placeringen gynnsam för målarmusslan. Även när det gäller övrig bottenfauna och makrofyter är utbredningen och artrikedomen större uppströms Timmervägen. Detta beror bland annat på att graden av naturlighet är högre tack vare lägre omfattning av mänsklig påverkan i detta avsnitt av vattendraget. Bottenfaunaprover togs både på djupare vatten och i strandområdet. På djupare områden är bottnen hård och förekomsten av djur och växter begränsad. I strandzonen förekommer en väl utvecklad vegetation och en stor variation av vattenlevande smådjur som sländlarver, skalbaggar, iglar och snäckor. Inga ytterligare ovanliga eller skyddade arter påträffades. Selångersfjärden (SE ) Selångersfjärden har fått sin särprägel på grund av sin sentida avsnörning från havet, området var tidigare en havsvik. Norrfjärden, där Hulibäcken och Sticksjöbäcken har sina utlopp, är en avsnörd del av Selångersfjärden, men den har fortfarande en anslutning till fjärden genom en kanal i södra delen. I Selångersfjärden har bland annat abborre, mört, braxen, nors, gärs, gädda, ål, sarv och löja noterats. Selångersfjärdens fastställda miljökvalitetsnorm är god ekologisk ytvattenstatus Beslut om undantag, från de grundläggande kraven, baseras på bedömningen att det kommer att ta längre tid att uppnå god status kopplat till morfologiska förändringar och övergödning. Skälen till undantagen, i form av tidsfrist, är att det är tekniskt omöjligt. Motivering till undantag för morfologiska förändringar är att det har konstaterats att vattenförekomsten har morfologiska förändringar men att det krävs ytterligare utredning för att avgöra vilka åtgärder som bör vidtas. Motiveringen till undantag för övergödning är att det kommer att krävs flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten har möjlighet att uppnå god ekologisk status. Planering, genomförande av åtgärder och att åtgärderna ger effekt kommer att ta tid. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus är god kemisk status (exklusive kvicksilver). Motivering till kvalitetskravet är för kvicksilver och dess föreningar att halterna inte bör öka till 2015, med utgångspunkt från år Ekologiska klassningen 2015 är god ekologisk ytvattenstatus. Bedömningen baseras på modellerade värden och/eller mätvärden för bedömda kvalitetsfaktorer. De kvalitetsfaktorer som är avgörande för den bedömda statusen är enligt VISS: - Biologiska: Inga parametrar klassade. - Fysikalisk kemiska: Parametern näringsämnen är klassad som god, dock är tillförlitlighetsklassningen bedömd som låg då klassningen är gjord utifrån modellerade värden. Inga övriga parametrar är klassade för denna kvalitetsfaktor. - Hydromorfologi: Hydrologisk regim är klassad som hög. Detta utifrån en sammanvägning av parametrarna vattenståndsvariation, volymavvikelse, avvikelse i sommar- eller vintervattenstånd och vattenståndets förändringstakt. Morfologiskt tillstånd är klassad som god. Detta utifrån ett sammanvägt medelvärde av parametrarna närområdet runt sjön och svämplanets strukturer och funktion runt sjön. Kemisk klassning 2015 är uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. 19

20 Bedömningen baseras på förekomst av prioriterade ämnen. Igenväxningen i Selångersfjärden och Norrfjärden är en naturlig process som en följd av bland annat landhöjningen och den allt grundare fjärden. Det tillrinnande vattnet innehåller förhöjda nivåer av närsalter (kväve och fosfor), vilket bidrar till att påskynda igenväxningsprocessen. Hulibäcken (SE ) Hulibäcken mynnar i Norrfjärden och är kulverterad (se blå streckad linje i figur 14) från utloppet och uppströms cirka 300 meter. Kulverten är belägen under nya Bergsåkersbron och under Timmervägen. I mitten av kulverten ansluter Sticksjöbäcken, som är kulverterad under E.ON:s fastighet och järnvägen. Kulverten är i dåligt skick i behov av reparation. Hulibäckens fastställda miljökvalitetsnorm är god ekologisk ytvattenstatus Beslut om undantag, från de grundläggande kraven, baseras på bedömningen att det kommer att ta längre tid att uppnå god status kopplat till övergödning. Skälen till undantagen, i form av tidsfrist, är att det är tekniskt omöjligt. Motiveringen till undantag för övergödning är att det kommer att krävs flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten har möjlighet att uppnå god ekologisk status. Planering, genomförande av åtgärder och att åtgärderna ger effekt kommer att ta tid. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus är god kemisk status (exklusive kvicksilver). Motivering till kvalitetskravet är för kvicksilver och dess föreningar att halterna inte bör öka till 2015, med utgångspunkt från år flödesenergi, volymavvikelse, flödets förändringstakt och vattenståndets förändringstakt. Morfologiskt tillstånd är klassad som otillfredsställande. Detta utifrån ett sammanvägt medelvärde av parametrarna vattendragsfåransform och plan, bottensubstrat, strukturer, kanter, närområdet runt vattendraget och svämplanets strukturer runt vattendraget. Kemisk klassning 2015 är uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Bedömningen baseras på förekomst av prioriterade ämnen. Biotopkarteringen av Hulibäcken genomfördes från mynningsområdet i Norrfjärden upp till Bergsåkers skola, en sträcka på cirka 1 kilometer. Vattendraget är 1-2 meter brett och har låg grad av naturlighet i utbredningsområdet (p.g.a. rätning, kulvertering, grävning), och påverkanstrycket från infrastruktur i området är stort. Vid Hulibäckens mynning i Norrfjärden finns ett vandringshinder, bestående av kulverten (se figur 18). Sträckorna som inte är kulverterade har ett mer naturligt lopp och utseende och fungerar som en blå korridor genom ett bebyggt och påverkat område. Det gäller främst sträckan nedströms Bergsåkers skola till Timmervägen där Hulibäcken rinner genom ett ravinlandskap med hög beskuggning av vattendraget, mycket död ved och ett relativt naturligt utseende. Ravinlandskapet är en karaktäristisk naturtyp för regionen, med mycket frodig växtlighet, dominerande lövskog och branta slänter, delvis påverkade av trädgårdsavfall. Fiskarter som påträffats vid elfiske i bäcken, cirka 1,6 kilometer uppströms planerad bäckomdragning är öring och stensimpa. Figur 15. Selångersån strax uppströms vägbron vid Timmervägen, bild tagen från södra promenadstråket. Ekologiska klassningen 2015 är måttlig ekologisk ytvattenstatus. Bedömningen baseras på modellerade värden och/eller mätvärden för bedömda kvalitetsfaktorer. De kvalitetsfaktorer som är avgörande för den bedömda statusen är enligt VISS: - Biologiska: Inga parametrar klassade. - Fysikalisk kemiska: Parametern näringsämnen är klassad som måttlig, dock är tillförlitlighetsklassningen bedömd som låg då klassningen är gjord utifrån modellerade värden. Inga övriga parametrar är klassade för denna kvalitetsfaktor. - Hydromorfologi: Hydrologisk regim är klassad som hög. Detta utifrån en sammanvägning av parametrarna specifik Figur 16. Selångersån strax nedströms vägbron vid Timmervägen, bild taget från promenadstråk på södra sidan Selångersån. I bilden syns även Ådalsbanans blåa bro över ån. 20

21 Figur 17. Hulibäckens mynning i Norrfjärden. genom ängsmark med låg beskuggning och ett påverkat och rätat lopp. Sticksjöbäcken biotopkarterades från mynningen i Hulibäcken till kulverteringen innan E.ON:s ställverk, en sträcka på cirka 0,2 kilometer. Ett vandringshinder i form av ett för högt utlopp från Hulibäckens kulvertering påträffades under inventeringen och kulverteringarna i sig utgör troligen partiella vandringshinder. Ingen fisk observerades i vattendragen vid inventeringstillfället, men öring förekommer på vissa sträckor av Sticksjöbäcken mot Granloholm och källsjön Sticksjön. Inga kända lekplatser för havsöring finns uppströms bäckarna, så förekomsten av öring är troligen stationär. Sundsvalls tätort (SE ) Sundsvalls tätort (Sundsvalls åsen) är belägen längs med Västra vägen, se figur 14. Sundsvalls tätort utgör i VISS en grundvattenförekomst och fastställd miljökvalitetsnorm är god kemisk grundvattenstatus 2015 och god kvantitativ status Beslut om undantag, från de grundläggande kraven, för kemiska grundvattenstatusen baseras på bedömningen att det kommer att ta längre tid att uppnå god status kopplat till förekomst av följande förorenade ämnen: Bekämpningsmedel, arsenik, bensen, kvicksilver och kvicksilverföroreningar, benso(a)pyrene, klorid, bly och blyföreningar, kadmium och kadmiumföreningar och polyaromatiska kolväten. Motivering till undantagen, med tidsfrist 2021, för dessa förorenande ämnen är att det bedömts tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av de förorenande ämnena i vattenförekomsten till baseras på flertalet MIFO-utredningar och EBH-objekt som visar på att riktvärden överskrids. Flera parametrar uppnår ej god status och oljeföroreningar förekommer. De verksamheter som nämns ovan och som har en påverkan på grundvattenförekomsten är belägna nedströms respektive uppströms planerat triangelspår Geologi Jordlagerföljden i området är dominerade av finkorniga (se figur 19). I södra delen består jordarterna enligt SGU:s jordartskarta av lera och silt och i de norra delarna sträcker sig Sundsvallsåsen. Sundsvallsåsen är en grusås som bildats efter landisens avsmältning längs Selångersåns dalgång. Vid sin topp består åsen av grovkorniga permeabla jordarter, de finare fraktionerna har svallats av och bildat en svallkappa av sediment vid sidorna av åsen. Sedimenten har en mäktighet av 5-15 m och underlagras av morän. Sedimentens tjocklek avtar med avståndet från ån. Söder om ån minskar tjockleken fortare. Öster om korridoren har lera brutits för tegeltillverkning. Stränderna vid ån är erosionskänsliga. Söder om ån stiger marknivån snabbt upp mot ett högt beläget fastmarksområde där Mittbanan och E14 går fram. Berg i dagen finns vid Mittbanan. De geologiska förutsättningarna är likartade, oberoende av var inom korridoren det nya spåret placeras. Sulfid har påträffats inom järnvägsplaneområdet, i samband med de geotekniska undersökningar som gjorts inför projekteringen. Dessa finns vid läget för Sundsvallsåsen, läget för eventuell nydragning av Sticksjöbäcken samt i norra delen av järnvägskorridoren. Geologin i området har styrt metoder för grundläggning. Figur 18. Hulibäcken vid kulverteringens mynning. Bergsåkersbron syns i bakgrunden. Sticksjöbäcken Sticksjöbäcken utgör ingen vattenförekomst i VISS. Sträckan av Sticksjöbäcken mellan Hulibäcken och E.ON (se figur 13) rinner Kemiska klassningen 2013 är god kvantitativ status och otillfredsställande kemisk status. Bedömningen av kvantitativ status baseras på att tillgången på grundvatten är god då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan. Bedömningen av kemisk status baseras på att grundvattenförekomsten har en omfattande påverkan av punktkällor och diffusa källor. Åsen är extremt skadad med avseende på täktverksamhet och byggnationer. Bedömningen 21

22 Figur 19. Jordartskarta för området. SGU 8.6. Markanvändning och naturresurser Både södra sidan av Selångersån, nordöstra delen, samt norra delen av järnvägskorridoren utgörs av brukad åkermark. Mindre skogsområden finns inom järnvägsplaneområdet. Småhusbebyggelse finns utspridd längs både Ådalsbanan och Mittbanan i Väster- och Österkolsta, Granlo och Bergsåker. Några hus vid Mittbanan är belägna på arrendetomter och de flesta används sommartid. I eller i närhet av planområdet finns ett fåtal mindre hyresfastigheter. För planerad järnvägsanläggning krävs stora mängder berg för underbyggnad av järnvägsbankar. Projektet har ett stort underskott på massor. Målsättningen är att samordning med närliggande projekt kommer att göras, E14-projektet har ett överskott på framförallt berg, som planeras att användas för byggande av triangelspåret. Väster om Timmervägen finns en återvinnings- och åkeriverksamhet. Nedanför denna har även en träningstravbana funnits, som dock ej används i dag. Öster om Timmervägen finns Nacksta industriområde, som utgörs av småindustri och handel. På båda sidor om Timmervägen i närhet av Selångersån finns åkermark som brukas. Vid Ådalsbanan finns en nedlagd betongfabrik, som revs under sommaren Inom korridoren finns en gasledning, anlagd i syfte att leda metangas från Blåberget till en återvinningscentral i Högom. Gasledningen följer Selångersåns södra strand och korsar Timmervägen strax söder om vägbron över Selångersån. Gasledningen är inte i drift. Flera stråk av kraft-, vatten- och avloppsledningar finns i området samt en pumpstation strax söder om Bergsåkersbron. Inom planerat järnvägsplaneområde finns inga täkter. E.ON:s kraftledning kommer att behöva höjas för att nya triangelspåret ska kunna passera under Förorenade områden En översiktlig miljöprovtagning är genomförd för området inom järnvägskorridoren. Inom området för järnvägskorridoren finns kända potentiellt förorenade områden, den nedlagda betongfabriken och gamla Selånger station som inte är i bruk. Betongfabriken är ej undersökt i tidigare skede. Den har stått tom i cirka tio år och revs sommaren Åkeriverksamhetens mark har också tagits med i provtagningsprogrammet då denna kan vara förorenad av oljespill eller andra föroreningar som härrör från verksamheten. Sedimentprov har tagits för läget vid planerad järnvägsbro över Selångersån, och vägdikesmassor har provtagits i anslutning till läget för ny järnvägsbro över Timmervägen. Vid gamla Selånger station (Granlo 3:76) har kommunen tidigare utfört en inventering med syfte att kartlägga potentiellt förorenade områden. Vid stationen har historiskt funnits dressinbod, garage, oljebod, förrådsplats, (se avsnitt 6.9) samt upplagsplats för banavdelningen. Markförlagda ledningar finns från stationshuset, förrådsbyggnaderna och garaget och är belägna öster om spårområdet. Ledningar för vatten och avlopp finns lagda under spåret. Recipienter för dessa ledningar är troligen Norrfjärden och Selångersån. Vid kommunens inventering fanns oljefat kvar vid oljeboden. Vid tillfället för inventeringen fanns en hydraultank samt en läckande kranbil uppställd på fastigheten. Den föroreningen som kan finnas på fastigheten är mest troligt oljeförorening. Järnvägsmark är generellt sett diffust förorenad på grund av masshantering, bekämpning av växtlighet på banvall och spridning av metallföroreningar från tågens slitage mot räls. Naturvårdsverkets (2009) generella riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverkets generella riktvärden finns både för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Vid haltnivåer som underskrider KM bedöms marken kunna användas för t.ex. bostadsområden och skolor. Vid haltnivåer som överskrider KM men underskrider MKM begränsas markanvändningen till exempelvis industriella verksamheter, vägar eller kontor. Analysresultaten för sediment har jämförts med Naturvårdsverkets (2009) generella riktvärden för förorenad mark samt med 22

23 Canadian Sediment Quality Guidelines. Vid överskridande av riktvärden rekommenderas hantering vid schaktning göras med försiktighet för att minimera negativ på verkan på vattendraget. Analysresultaten för grundvatten har jämförts med SGUs bedömningsgrunder för grundvatten från Riktvärdena i SGUs bedömningsgrunder är lågt satta; gränsen mellan hög och mycket hög halt motsvarar Livsmedelsverkets gränsvärde mellan tjänligt och otjänligt dricksvatten. Analysresultaten har även jämförts med Svenska Petroleum Institutets (SPI) föreslagna riktvärden från Resultaten från den översiktliga marktekniska undersökningen visar att vissa provpunkter har halter som överstiger riktvärden för KM men samtliga provpunkter hamnar under MKM. De platser som har halter över KM beskrivs nedan. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) har detekterats i halter strax över riktvärdet för KM vid gamla Selånger station, stickspåret. I anslutning till Ådalsbanan har bekämpningsmedlet Diuron detekterats, men halten var strax över detektionsgränsen. Vid gamla Selånger station har Banverket haft en barack för lagring av olika material, och det kan ha förekommit lagring av bekämpningsmedel på platsen. Vid anslutning till Mittbanan och Ådalsbanan har arsenik påträffats. Troligen har jordmassorna som använts till banvallen varit förorenade vid anläggandet av järnvägsbanken. Om impregneringsverksamhet har förekommit på platsen bedöms att halterna skulle ha varit väsentligt högre än vad som observerats. Vid f.d betongfabriken har olja detekterats, men halterna är låga och ligger under riktvärdet för KM. Området för planerad bank mellan broarna visade halter över KM för kobolt och arsenik. Sedimentproverna vid läget för brostöd i Selångersån har kobolt detekterats i halt överskridande Naturvårdsverkets riktvärde för KM. Resultatet för vägdikesmassorna visar på förväntade föroreningar i form av alifater, analysresultaten visar på halter över KM. Förekomst av miljöfarliga ämnen i befintlig anläggning har utretts inom ramen för denna järnvägsplan. Vid växeln vid Mittbanan finns blykabel för tele. Övriga telekablar klassas som ej miljöfarliga. Inom området finns inga kvicksilverbrytare för signal, dessa är utbytta i ett tidigare projekt och ersatta med elektroniska blinkdon. Signalkabel som ska rivas består av plast. Impregnerade träslipers finns i stickspåret vid gamla Selånger station. Växeln vid stationen har klotväxel och spärr som ej bedöms som miljöfarligt avfall, ingen belysning eller växelvärme finns vid spåret. Enligt BIS (Trafikverkets datasystem för baninformation) finns ingen cellplast som isolermaterial i berörda schaktområden. Slagg finns som isoleringsmaterial på befintlig Ådalsbana km-tal Impregnerade slipers finns i banan för Stickspåret vid gamla Selånger station Landskapsbild I samrådsunderlagsskedet togs en landskapsanalys fram. Denna har fördjupats i samrådshandlingsskedet och resultatet av den redovisas nedan. Metod En landskapsanalys har gjorts för järnvägskorridoren och dess närområde. Analysen ska medföra en bättre förståelse för landskapet som helhet hur det har bildats, utvecklats och hur det kan komma att förändras i framtiden. Landskapet delas in i karaktärer anpassat till det aktuella projektet. Syftet med karaktäriseringen är att identifiera vad som är specifikt och/eller värdefullt med varje definierad landskapstyp. Det används sedan som planeringsunderlag till hjälp att för att bevara och förstärka det som är karaktäristiskt med landskapet när förändringar sker. I metoden har fem grundelement används för att beskriva hur människor upplever aktuellt landskap; stråk, gränser, enhetliga områden (rum), knutpunkter och landmärken. Analysen har tagits fram utifrån studier av litteratur, kartmaterial och besök på plats. Förutom landskapet som beskrivs nedan är analysen beroende av geologin, friluftsliv, natur- och kulturmiljön i området. Se kapitel samt 6.9 och Översiktlig landskapsbeskrivning Utredningsområdet består övergripande av vågig bergkullterräng som är den vanligaste topografiska karaktären i Norrland. Utredningsområdet ligger under högsta kustlinjen och har påverkats starkt av landhöjningen. Landskapet har gradvis omvandlats från havsvik till ett mindre vattendrag som idag utgör Selångersån. Områdets centrala delar består i huvudsak av leriga jordar och isälvssediment i form av en grusås, Sundsvallsåsen. Finsedimenten är avlagringar från när dalgången var en havsvik och på dessa låglänta delar ligger jordbruksmarken. Att området tidigare varit en havsvik kan utläsas ur namnet Selånger som tidigare betydde lugn havsvik. Skogsbruksmark återfinns på höjderna och moränmarken söder och norr om utredningsområdet. Skogsbruksmarken är dynamisk och kan övergå från tät skog till öppna hyggen. På de låglänta delarna med leriga jordar återfinns jordbruksmark som till viss del är i ett igenväxningsskede. Markerna buskas igen alltmer i kantzonerna om man jämför med ekonomiska kartan från 1964 där odlingsmarkerna var mer hophållna och öppna. De har fragmenterats upp av bl.a. Timmervägen som gjort ytorna mindre och därmed mer svårskötta. I området finns även verksamhetsområden och marken nyttjas även för kraftledningar, vägar och järnvägar. Landskapsbild Utredningsområdet ligger strax väster om staden Sundsvalls utkant och strax öster om de uppodlade dalgångarna kring kulturhistoriskt rika Selånger. Selångersån ligger i botten på dalgången, som har en öst-västlig riktning. Dalgången förgrenar sig västerut och avgränsas av barrskogsklädda höjder och berg i norr och i söder. Utredningsområdet ligger i gränszonen mellan stad och landsbygd, en gränsdragning som är tydligast från Timmervägen med verksamhetsområden öster och odlingsbygd väster om vägen. Selångersån är det landskapselement som knyter ihop delarna. Landskapsbilden inom utredningsområdet är komplex med många skiftande landskapselement och karaktärsområden. Eftersom platsen har haft naturliga förutsättningar att bli en knutpunkt för olika infrastrukturer påverkas området starkt av vägar, järnvägar och kraftledningar. Infrastrukturen delar upp landskapet och 23

24 skapar både fysiska och visuella barriärer och medför att platsen upplevs rörig. Timmervägen, Ådalsbanan och kraftledningar bryter dalgångens öst-västliga riktning. Kraftledningarna fungerar som linjära element som skär av luftrum och utblickar inom området. De fungerar normalt som landmärken, men är i utredningsområdet förvirrande då de är många till antal och har olika riktningar. Områden mellan vägar och järnvägar och under kraftledningar blir till mellanrum som är svårdefinierade och bildar restytor. Utblickarna västerut; från Timmervägen, vid bron över Selångersån, mot odlingsmarken, ån, bergen längre in i dalgången och Selångers kyrka. Utblick mot Norrfjärden; sett från Timmervägen. Odlingsmarken ligger som öar insprängda mellan infrastruktur och verksamheter. Den är hophållen väster om Timmervägen och bildar här, tillsammans med åns dalgång, ett mer orört landskapsrum. I söder ligger E14, Mittbanan och Kolstavägen på terrasser i den skogsklädda och branta slänten som bildar en tydlig avgränsning av landskapet söderut. Vyer över Selångersfjärden och skogsklädda berg är inslag i upplevelsen för trafikanter som färdas på Timmervägen eller E14. Landskapsbilden längs stigarna och blickar ut mot vattnet och jordbrukslandskapet på västra sidan av Timmervägen erbjuder en naturskön upplevelse. Selångers kyrka skönjs på bron över Selångersån. Viktiga landskapselement, landmärken och utblickar Ett landmärke är ett objekt som utgör en geografiskt orienteringsbar punkt. Utblickar gör att man får siktlinjer ut över landskapet. Figur 22. Järnvägsbron där den korsar Selångersån. Hällomsberget; berget i nordväst; syns från Timmervägen norrgående riktning och från Västra vägen sett västerut vid passagen över Timmervägen. (Hällomsberget ligger utanför kartområdet.) Järnvägsbron. Stålbalksbro med blå kulör. Syns främst av gående längs med Selångersån. E.ONs transformatorstation; hög byggnad i ljust ockragul. En byggnad utpekad i kommunens kulturmiljöinventering. Kraftledningar; förvirrande för orienterbarheten då de är många och går i skilda riktningar inom utredningsområdet. Selångersån; ett viktigt element i landskapet med sin östvästliga riktning och känsla av orördhet. Figur 20. Utblick odlingsmark sett från Timmervägen. Figur 21. Kraftledningar korsar Timmervägen. 24

25 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Stråk Figur 23. Karta landskapsanalys. Stigarna längs med Selångersån och fjärden Selångersån Med stråk avses stigar/vattendrag som används av människor som inte är motorburna. Stigarna längs med ån och Selångersfjärden är viktiga ur rekreationssynpunkt som promenad- och träningsstråk. Stigen Selångersfjärden runt är en satsning som Sundsvalls kommun och Naturvårdsverket gjort för att möjliggöra och uppvisa natur- och kulturvärden i Selångers dalgång. Stigarna möjliggör en kontakt ända från Sundsvall ut till Selånger, Bergsåker och Bergsåkers idrottsplats. Då utredningsområdet har flera fysiska barriärer som försvårar för oskyddade trafikanter att röra sig tryggt och säkert är stigarna längs ån och fjärden mycket viktiga. Selångersån kan sägas vara ett slags stråk om används för kanotturer och fiske, men är samtidigt en barriär som inte går att korsa. Karaktärsområden 1. Årummet: Lummig dalgång längs med Selångersån i östvästlig riktning med rik flora och lövskog. Stigar följer ån på bägge sidor. Ån har skurit ned i finsedimenten vilket gett branta slänter ned mot vattnet. Sporadiska utblickar mot vattnet. 2. Jordbrukslandskap: Den gamla havsbotten har skapat finsediment möjligt att odla på. Flacka odlingsytor kantade av träd och buskar bildar tydliga rum. Väster om Timmervägen är även gårdsbebyggelse en del i karaktären. Karaktärsbildare till området är även en lada som står i slänten ner till jordbruksmarken. 4. Skogsmark/Infrastruktur/Mellanytor: På höjderna består skogsmarken av barrskog medan lövskog dominerar på de låglänta och flacka partierna. Väg, järnväg och kraftledningar korsar karaktären på flera ställen i olika riktning. Kring kraftledningarna bildas öppna siktgator medan det är mer slutet kring väg och järnväg. (Kraftledningar korsar även andra karaktärsområden). Norr om område 5, bebyggelse på åsen finns en ravin. 5. Bebyggelse: Villabebyggelse i trä. Öster om gamla Selångers station har bebyggelsen stora, lummiga tomter. Väster om Timmervägen ligger bebyggelsen med små tomter med fin utsikt på den avlånga höjden som Sundsvallsåsen utgör. 6. Släntbebyggelse: I sluttningen ned mot jordbruksmarken kring Selångersfjärden ligger ett småskaligt bostads- och fritidshusområde insmuget i skogsmark. Fina utblickar finns mot åkermark och mot fjärden. Bebyggelsen består av trähus i blandad storlek och kulör. 7. Sjörummet: Vattenspegeln på Selångersfjärden och Norrfjärden är väl avgränsade landskapsrum kantad med lummig lövskog. Markskiktet är rikt på örter och träden består av al, asp, viden, björk och hägg. Utblickar mot sjöarna finns sporadiskt från stigarna och från Timmervägen. Området är ett deltalandskap. Målpunkter Målpunkterna ligger utanför själva utredningsområdet. Bergsåkers IP är en viktig målpunkt i nordväst och det är hopknutet med de stigar och stråk som finns längs med Selångersån och Selångersfjärden. Bergsåkerstravet ligger norr om utredningsområdet och i karaktärerna Verksamheter/industri finns arbetsplatser i varierande storlek. Timmervägen används av resenärer från E14 som vill gena till Birsta köpcentrum norr om Sundsvall. 3. Verksamheter/Industri: I karaktärsområdet finns många olika typer av verksamheter. De har olika skala och utformning. Vid gamla Selångers station finns stationshus kvar och viss verksamhet. Väster om Timmervägen ligger verksamhetsområdena i form av uppställningsplatser insprängda och dolda bakom vegetation. Öster om Timmervägen dominerar byggnader i ljusa, plåtklädda fasader avsedda för lager och mindre industrier. I nordost bildar transformatorstationen en knutpunkt för kraftledningarna och har ett eget uttryck med sitt virrvarr av stolpar och linor. 25

26 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Järnålderns och medeltidens centralbygd med många fornlämningar Byarna Kungsnäs och Hov, vars bakgrund uttrycker makt och överhöghet Tingshögen och byn Kungsnäs, som visar på områdets funktion som juridiskt centrum Selångers medeltida kyrkoruinen som visar på områdets funktion som religiöst centrum Centralbygdens koppling till farleder, St Olovs hamn, kustvägen Norrstigen och till pilgrimsleden Bebyggelsekontinuitet, vilket syns genom bebyggelse i traditionella krönlägen i närhet till fornlämningar med schaktning och avsökning med metalldetektor var från historiskmodern tid. I den kulturarvsanalys som är gjord för aktuellt område framhålls att det är av stor betydelse för kulturmiljön att utformning av nya väg- och järnvägsslänter i området sker så att synbarhet minimeras från den inre delen av Selångersfjärden och att Selångersåns strandområden bibehålls. Enligt historiska kartor har flera vägar stäckt sig i aktuell järnvägskorridor, dock är området kraftigt påverkat av infrastruktur och bebyggelse. Gamla vägen till Sundsvall gick precis nordost om Norrfjärden, norr om dagens Västra vägen, korsade dagens Timmervägen och Ådalsbana. Figur 24. Karta över karaktärsområden 1-7 enligt beskrivningen ovan Kulturmiljö Området för det planerade järnvägsprojektet är starkt påverkat av infrastruktur och kraftledningar. Bara fragment av återstående kulturmiljö finns kvar i området. Det aktuella området för planerad järnvägsanläggning är lokaliserad delvis inom, delvis strax utanför sydöstra delen av riksintresse för kulturmiljövård (se figur 11). Selångersdalen är ett av Medelpads fornlämningstätaste områden. Mestadelen av fornlämningarna är lokaliserade nordväst om aktuellt område. Typen av lämningar i Selångers dalgång består av järnåldersgravfält, fossila åkrar och spår av en betydande pilgrimsled. Selånger har som helhet mycket stort värde för kulturmiljön. Riksintressets värdebärare: Riksintressets värdekärnor är: att den forntida/historiska fjärden utbredning kan upplevas genom det öppna odlingslandskapet, den samlade fornlämningsrika miljön kring kyrkan och byarna Hov, Kungsnäs och Nävsta. Motiveringen och uttrycket för riksintresset är den tidigare havsvik med tillhörande hamn, St Olofs hamn, som var belägen vid Selångersfjärden. Selångers dalgång var, innan Sundsvall grundlades år 1621, Medelpads centralbygd och utgjorde Medelpads ekonomiska och administrativa centrum, med hamn, kyrka och kungsgård. I Selånger fanns flera färdvägar och handel bedrevs. Byarna Hov och Kungsnäs speglar genom det topografiska läget de förhistoriska och medeltida centralfunktioner som kan förknippas med dessa namn. Bybebyggelsen från 1800-talet håller kvar byarnas traditionella lägen. Delar av aktuella området för järnvägsplanen låg under vatten fram till 1500-talet, sedan har landhöjningen pågått och idag kvarstår Selångersfjärden av den f.d. havsviken. Landhöjningen i dag är cirka 8 mm/år. Från S:t Olofs hamn utgick färdvägen till Trondheim (se även kapitel 8.10 Friluftsliv). En känd fornlämning, RAÄ nr 59:1 (se figur 11). finns precis intill korridoren för järnvägslinjen och utgörs av en gravhög från vikingatiden. En arkeologisk undersökning har genomförts inom projektet för att kartlägga området översiktligt och fastställa förekomsten av eventuell okända fornlämningar. Inga nya fornlämningar har upptäckts. De fynd som upptäcktes i samband I nord-sydöstlig riktning gick färdvägen Norrstigen. Då centralbygden flyttades intill nuvarande Sundsvalls stad på 1600-talet blev jordbruksbygden kvar i Selånger och är delvis bevarat i dag. En väg i anslutning till Tegelvägen är Davidstadsvägen. Denna väg har sitt namn från det fritidshusområde som byggdes i området där Nacksta industriområde i dag ligger. Den första sommarstugan byggdes 1916 på initiativ av en David Andersson. Koloniområdet användes som sommarnöjen. Området var bebott av ett 50-tal personer. Kallbadhus fanns i Selångersån. På 70-taler revs området för att ge plats åt industriområdet. De stugor på ofri grund mellan Mittbanan och E14, längs Kolstavägen, är en del av den historiska traditionen att bygga fritidshus som funnits i området. Kolstavägen har dock inget kulturhistoriskt värde då denna är anlagd modern tid. I kommunens översiktliga kulturmiljöinventering pekas miljön Selångersfjärden ut som ur kulturhistorisk synpunkt synnerligen viktig tillsammans med landskapsbild. Historiska ängsmarker var belägna söder om Selångersån. Ängsmarkerna har varit betydelsefulla för foderinsamling, men är i dag påverkat av infrastruktur. I dag finns en rödmålad lada kvar i odlingslandskapet, på södra delen av åkern, norr om åkeriet. Gamla Selånger station är utpekad i kulturmiljöinventeringen tillsammans med E.ON:s transformatorstationer norr om Västra vägen, sett från Selånger station (se figur 11). Selånger Station med hållplats utgörs i dag av bostadsbyggnad och stationsbyggnad (hållplatsen). Förr fanns även faluröda magasinsbyggnader i 26

27 anslutning till stationen. Se figur 25, Dessa kvarvarande byggnader har egentligen inga höga arkitektoniska värden, men speglar järnvägens betydelse i samhället historiskt. Byggnaderna fungerar som minnesmärken i landskapet om hur en byggnad förr användes. Det bidrar till en identitet i dagens samhälle och en anknytning till den tid då Selånger var en egen kommun. havsbotten innehöll fin lera som lämpade sig för tegeltillverkning. Där Högoms Tegelbruk var beläget finns i dag Bilprovningen. Tegelvägen har sitt ursprung från denna tegeltillverkning. Av de historiska verksamheterna i området är det endast den så kallade rättargården som finns kvar i dag, se figur 29. Rättargården utgörs av en välbevarad villa invid Selångersån. Rättargård var den gård en förman (historisk benämning rättare ) inom jordbruket bodde på. Figur 25. Verkstad, dressinbod och oljebod vid Selånger gamla station, år okänt. (Bild, Digitalt museum) Figur 27. Selånger station i dag. Figur 29. Rättargården, till höger skymtar promenadstråket som går mot väster. Figur 26. Hållplatsen, gamla Selånger station, år okänt. (Bild, Digitalt museum) Figur 28. Selånger station (inringad), med tillhörande byggnader (verkstad, dressinbod och oljebod) till vänster. Ådalsbanan med bron över Selångersån till höger. Nedströms ån, Högoms Tegelbruk, år (Bild: Sundsvalls Museum) Figur 30. Högoms tegelbruk, Nedströms befintlig järnvägsbro över Selångersån. (Bild, Digitalt Museum) Vid Selångersån, öster om Ådalsbanan har Högoms tegelbruk varit lokaliserat. Det var ett av flera tegelbruk i området. Tegelbruken lades ner i början på 1960-talet och revs Tegelbruken uppkom redan på 1700-talet då upptäckten att den forna 27

28 8.10. Rekreation och friluftsliv Selångersfjärden med dess omgivningar är utpekat som kärnområde för friluftsliv i kommunens översiktsplan och är ett av Sundsvalls viktigaste natur- och friluftsstråk. Längs båda sidor om Selångersån från Sundsvalls centrum finns ett promenadstråk (se figur 11, 32 och 31) som gör att motionärer kan ta sig runt Selångersfjärden och komma runt på motsvarande sida. Från Sundsvalls centrum och runt fjärden är promenadstigen cirka 14 kilometer lång. Promenadstråket korsar under järnvägsbron (Ådalsbanan) på norra sidan av Selångersån, och över järnvägsspåret på södra delen (otillåten passage). Passage är också möjlig via Tegelvägen och viadukten under Ådalsbanan. Väster om befintlig järnvägsbro går lederna under Timmervägens bro. Leden sammanbinds även till S:t Olofsleden som har sin början vid Selånger kyrka. Fågelskådning är populärt kring fjärden. Selångersån är också populär för kanotturer och att fiska i. Figur 32. Promenadstråket söder om Selångersån Buller och vibrationer Bakgrund Boendemiljön har i detta projekt utretts avseende buller och vibrationer från kommande triangelspår, befintliga Ådalsbanan, Mittbanan, E14 och Timmervägen. Även trafik på Västra vägen har vägts in när skyddsåtgärder utretts och föreslagits. För de fastigheter som beräknas få ljudnivåer över riktvärden har skyddsåtgärder övervägts. Vid överväganden om åtgärder har hänsyn tagits till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt utifrån beräknade ljudnivåer och antal störningstillfällen. 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Riktvärdet 45 dba maximal ljudnivå inomhus avser ljudnivåer nattetid (22-06) och får överskridas med högst 5 dba fem gånger per trafikårsmedelnatt samt att riktvärdet 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats får överskridas med högst 10 dba fem gånger per timme dag- och kvällstid (06-22). I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. I kontorsbyggnader gäller följande riktvärden: 35 dba ekvivalent ljudnivå inomhus 50 dba maximalnivå inomhus Riktvärden finns även för friluftsområden, fågelområden samt parker i tätorter. Riktvärdena för dessa områden ligger mellan dba ekvivalent ljudnivå och avser områden som har låg bakgrundsnivå och där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under ett normaldygn. Maximalnivå är den högsta ljudnivå som uppkommer vid ett enstaka tillfälle, exempelvis vid passage av ett tåg. Figur 31. Promenadstråket mellan Selångersfjärden/Norrfjärden och Timmervägen. Bilden tagen i nordlig riktning. Riktlinjen för buller och vibrationer, TDOK 2014:1021, Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg har använts som bedömningsgrund. Vid bullerberäkningar ska all statlig infrastruktur sammanvägas. I detta projekt har buller från Timmervägen, E14, Ådalsbanan och Mittbanan sammanräknats. Den totala bullerstörningen i ett område kan alltså behöva åtgärdas i projektet och inte bara de tillkommande bullerstörningar som projektet i sig orsakar. Vid övervägande av skyddsåtgärder har den totala bullerstörningen beaktats. De riktvärden som gäller för trafikbuller vid bostadshus och som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), gäller vägtrafik 60 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), gäller spårtrafik 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Trafikverkets riktvärde för vibrationer vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av infrastruktur är 0,4 mm/s vägd RMS inomhus. Riktvärdet avser vibrationsnivå nattetid (22-06) och får överskridas högst fem gånger per trafikårsmedelnatt. Vibrationsnivån vid dessa fem tillfällen får dock inte överskrida 0,7 mm/s vägd RMS. Förutsättningar Området för det planerade triangelspåret är i dag starkt bullerpåverkat av befintlig infrastruktur; från Mittbanan, Ådalsbanan samt vägarna E14, Timmervägen samt även från den kommunala Västra vägen. Vid Mittbanan finns småhusbebyggelse inom och i närhet av järnvägskorridoren (Väster- och Österkolsta). Här ligger några fritidsbostäder på arrendetomter, de flesta används endast sommartid, men det finns också ett fåtal åretruntbostäder på båda sidor om Mittbanan. I korridorens närhet finns småhusbebyggelse samt några mindre 28

29 hyresfastigheter. Väster om Ådalsbanan och Timmervägen, norr om Selångersån finns samlade året runt bostäder (Bergsåker). Vid Mittbanan, väster om Timmervägen finns även en bostadsbyggnad med tillhörande åkeriverksamhet. Öster om gamla Selånger station finns småhusbebyggelse (Granlo). Se figur 33. åtgärdsprogram för befintlig miljö. Bullerskyddsåtgärd i form av skärm är genomförd vid ombyggnationen av Västra vägen. Den ekvivalenta ljudnivån är i nuläget över 40 dba över hela Selångersfjärden och dess stränder, ljudnivåer upp emot 55 dba förekommer. Detta betyder att området inte kan anses ha låg bakgrundsnivå och därmed inte omfattas av de riktvärden som gäller för områden. I järnvägsplanen för triangelspåret har 23 bostadsbyggnader och fem kontorsbyggnader identifierats som bullerberörda Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är överföring av energi i form av vågrörelser och är det gemensamma namnet för elektriska och magnetiska fält. Elektriska fält alstras av elektrisk spänning och styrkan mäts i volt per meter (V/m). Magnetiska fält alstras av elektrisk ström och mäts i enheten mikrotesla (μt). Längs elektrifierade järnvägsspår försörjer kontaktledningen loket med elektrisk ström och runt ledningen alstras ett magnetfält. Magnetfältet är starkast nära järnvägen. På 20 meters avstånd är fälten 0,1 μt när tåget är långt bort och när tåget passerar ökar fälten under någon minut till 0,3 1,2 μt. Då det inte finns något tåg på sträckan alstras normalt inget magnetfält alls. Det elektriska fältet finns dock hela tiden. översvämningar, grundvattenavsänkningar, olyckor med farligt gods, trafikolyckor eller sabotage. En kvalitativ riskanalys (Riskbedömning, Bergsåkers triangelspår) har genomförts för projektet med avseende på driftskedet. Målet har varit att utreda vilka skyddsåtgärder som kan vara aktuella. Risker i byggskedet beaktas vid planering och projektering och följs upp fortlöpande i byggskedet Klimat Ras har inträffat nedströms broläget i Selångersån under 2001 då det var höga flöden i ån. SMHI utförde år 2010 en hydraulisk modellering av vattenståndet i Selångersån under perioder av höga flöden. Medelflödet i Selångersån är beräknat enligt modellen av SMHI till 4,4 m³/s och det statistiska 100- årsflödet till 80,6 m³/s. Enligt modellen är det högsta högvattenståndet cirka 1,4 meter över medelvattenståndet. I figur 34 visas översvämningskarta för Selångersfjärden under det statistiska 100-årsflödet samt flödet som inträffade år Hela området vid fotbollsplanerna var översvämmat. Och även åkermarken mellan broarna för Timmervägen och Ådalsbanan. Några gränsvärden finns för närvarande inte, men genomsnittliga magnetfält i bostadsbyggnader uppgår i storstäder till ungefär 0,1 μt och i mindre tätorter till ungefär 0,5 μt. Arbetarskyddsstyrelsen och strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. Figur 33. Områdesöversikt med bullerberörda bostadsbyggnader och kontorsbyggnader markerade med cerice färg. Fastighetsnära bullerskyddsåtgärder har genomförts längs Ådalsbanan i samband med upprustning av sträckan Sundsvall- Härnösand. Bullerskyddsåtgärder har även genomförts för några bostadsbyggnader längs Mittbanan inom ramen för Trafikverkets I Trafikverkets projekt hanteras arbeten med elektromagnetiska fält enligt BVH , Elkraftanläggningar, Projektering av Trafikverkets högspänningsledningar för järnväg. Diskussion om hälsopåverkan rör främst magnetfält. På ett avstånd av cirka 30 meter från närmaste spårmitt är risken för störningar på grund av elektromagnetiska fält normalt försumbar Risk och säkerhet Risker, oönskade händelser som uppstår under bygg- eller driftstid kan utgöras av ras, skred, kollaps av konstruktioner, 29

30 Figur 34. Översvämningskarta med statistiskt 100-årsflöde (Q100HHW) och flödet 2001 (HQ2001). 9. Miljökonsekvenser De miljökonsekvenser som beskrivs avser konsekvenser som förväntas kvarstå även när föreslagna skyddsåtgärder har vidtagits Kommunala planer Gällande översiktsplan bedöms inte motarbetas med föreslagen järnvägsplan. Val av lösning för järnvägsbro över Selångersån möjliggör att promenadstråket längs ån kan bibehållas. Kulturmiljön med anknytning till odlingslandskapet och historiska verksamheter (tegelbruket) förstärks med föreslagen utformning. Triangelspåret i Bergsåker är ett av de prioriterade infrastrukturprojekten enligt översiktsplanen. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå som motarbetar översiktsplanens intentioner. Detaljplan 2281K-SEL-439 tas i anspråk för järnvägsbank, serviceväg och bro över Selångersån Riksintressen Riksintresset för järnväg förstärks med föreslagen järnvägsplan. Riksintresset för naturvård beskrivs i avsnitt 8.3 Naturmiljö. Riksintresse för kulturmiljövård beskrivs i avsnitt Naturmiljö Bedömningsgrunder naturmiljö Stora negativa konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet, eller områden som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Påverkan leder till fragmentering av naturmiljön, vilket påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Påverkan innebär skador på ekosystem, upplevelsevärden och biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när delar av områden med höga dokumenterade naturvärden, förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Påverkan är huvudsakligen tillfällig, områdena bedöms kunna återhämta god ekologisk status och behålla biologisk mångfald efter byggtiden. Små negativa konsekvenser uppstår när naturområden utan högre naturvärden eller biologisk mångfald påverkas. Skadeförebyggande åtgärder Vid inventering av järnvägsmiljöer, tex runt stationshus och på varma slänter vid banvallar, har en imponerande artrikedom upptäckts, med en stor mängd olika kärlväxter och fjärilar. Här förekommer till exempel olika arter av hotade gaddsteklar, skalbaggar och fjärilar. Särskilt gaddsteklar bör lyftas fram, t.ex. humlor och sandbin, eftersom många hotade arter i denna grupp behöver sandiga, varma miljöer med god tillgång till blommande kärlväxter som de kan använda som födoresurs. Under de senaste 100 åren har omfattningen av solbelysta sand- och grusmarker minskat kraftigt, det finns därför en stor poäng i att försöka återskapa sådana miljöer vid infrastrukturprojekt. Naturvärdesinventeringen visade att det i området för det planerade triangelspåret fortfarande finns kvar mindre områden med artrik kärlväxtflora i torra, solbelysta miljöer. Särskilt området runt det gamla stationshuset är en typisk sådan biotop. Där fanns förutom en artrik kärlväxtflora även flera olika arter av dagfjärilar. Dessutom är omgivande marker rika på både hägg, sälg och vide, vilket är viktigt för många pollinatörer, tex är sälg en viktig födokälla för humlor om våren. Eftersom många arter redan finns i området, men behöver fler miljöer att nyttja, ökas förutsättningarna att kunna skapa en artrik miljö vid den nya järnvägsbanken. För att skapa gröna järnvägsbankar, besås delar av järnvägsbankar för det tillkommande spåret med sprutsådd upp till underkant av ballast. Vid släntfot för delar av järnvägsbankarna (bank mellan broarna, norra och södra sidan av banken vid västra brofästet för bron över Timmervägen, västra sidan av banken för norra brofästet för bro över Selångersån) planteras låga träd eller buskar, förslagsvis sälg, rönn och hägg. Vid vägslänterna för nydragning av Kolstavägen föreslås avbaningsmassor påföras för att möjliggöra snabb återetablering av vegetation. Även låga buskar planteras för att kompensera de brynmiljöer som tas bort i samband med vägdragningen. Dessa buskar och träd är, som tidigare nämnts, viktiga för vissa insekter om våren, men även fåglar nyttjar de bär som bildas. För att öka naturvärdena och artrikedomen i området föreslås området mellan nya järnvägsspåret, Mittbanan och Timmervägen utformas som en äng/sandmiljö, se bilaga 4. I detta område föreslås även landskapsanpassning, se avsnittet om gestaltning 7.7. För att skapa lämplig ängsjord påförs mager jord med cirka 70 procent inblandad sand ovanpå den underliggande för landskapsanpassningen av området. Sådd av typiska ängsväxter för området planeras därefter i den magra jorden. Ängsförblandning anpassad för norrländska förhållanden föreslås. Denna blandning innehåller ängsarter såsom rölleka, liten blåklocka, rödklint, backnejlika, midsommarblomster, gråfibbla, kvastfibbla, flockfibbla, fyrkantig johannesört, åkervädd, prästkrage, tjärblomster, rödkämpar, vårfingerört, ängsskallra, ängssyra, rödblära, smällglim och gullris. Flera av dessa är stora producenter av nektar och därmed viktiga för olika arter av fjärilar. Sandmiljö skapas i söderläge på järnvägsbanken i samma område som ängsmiljön, se bilaga 4. Del av järnvägsbanken, förslagsvis cirka procent av ytskiktet, anläggs med enbart sand. Anläggandet av sandmiljö skapar förutsättningar för insekter, t.ex. gaddsteklar som gräver bon i sanden. Det är därför viktigt att sanden är cm djup. Förslag på utformning av sandmiljö görs innan anläggande. För området med ängs- och sandmiljöer föreslås även utläggning av död ved. I sänkan i området leds ett dike ner mot Timmervägen, detta dike föreslås ges en fördröjande utformning för att bidra till vatten för insekterna i området. 30

31 Sandmiljöer föreslås också som inslag i järnvägsbankarna i övrigt i området. T.ex. vid gamla Selånger station. Val av platser för sandmiljöerna längs övriga bankar. Utreds vidare i nästa skede. Trafikverket har gett ut olika temablad som beskriver hur värdefulla naturmiljöer kan skapas vid infrastrukturprojekt, bland annat temabladet skapa sandmiljöer. Genom de beskrivna åtgärderna i denna MKB bedöms följande biotoper i faktabladet kunna skapas; insektslyor, fjärilsäng och höghöjdsrestaurang. Befintliga bestånd av lupin inom järnvägskorridoren bekämpas. Fortfarande är de bestånd av lupin som finns i området begränsade till yta och antal, och de bedöms därför vara möjliga att bekämpa om det görs i anläggningsskedet. Väntar man med detta kommer större delen av området vara täckt av lupiner inom några år. De har en aggressiv spridningsförmåga, vilket kunnat konstateras i andra delar av Norrland. Där det är möjligt kommer delar av följande växtlighet och skogbevuxna områden försöka bevaras: - Skogsdunge mellan Selångersfjärden och Kolstavägen. - Skogsridå i nord/sydlig riktning mellan åkrar ner mot Selångersfjärden. - Skogsparti mellan Ådalsbanan och nya spåret. - Skogsparti mellan Timmervägen och Ådalsbanan. - Större björkar vid syd/västra brofästet vid Selångersån. - Växtlighet i brinken ner mot vattnet mellan nya järnvägsbron över Selångersån och Ådalsbanans bro över Selångersån. Dessa områdes ses över inför byggstart tillsammans med entreprenaden för att så många av dem ska kunna bevaras. Åkermark återställs främst till åkermark efter avslutad byggtid. För de åkrar som mycket plats tas av och de inte kommer brukas igen kommer plantering föreslås. Ängar och naturytor som tillfälligt nyttjas under byggtiden återställs. Återplantering av skog utförs där avverkning utförts. Norr om Selångersån, väster om nya broläget över Selångersån, finns i dag ett blottat erosionsskydd i grov kross, se bilaga 4. Avbaningsmassor påförs ner till 30 cm över nivån för medelvatten och plantering av buskar görs vid detta för att möjliggöra vegetation längs strandlinjen. Återetablering av växlighet ovan erosionsskydd vid broläget vid Selångersån möjliggörs genom att avbaningsmassor med liknande vegetation som omkringliggande strandzon alternativt med avbaningsmassor som skalats av inför bygget. Alternativt kan sprutsådd av liknande arter som finns i strandzonen göras. Sticklingar av berört mandelpilbestånd tas innan avverkning för att möjliggöra återetablering Avbaningsmassor läggs ut i slänter vid Mittbanans serviceväg, träd planteras mellan servicevägen och Kolstavägen. Buskar och träd planteras på norra sidan av järnvägsbanken på båda sidor om bro över Timmervägen. Återplantering av björk utförs vid södra vändplanen vid Selångersån. Norr om gamla Selånger station finns ett skyddsvärt område sandmiljö artrik stationsmiljö. I närheten till detta område ska transformatorkiosker flyttas, se bilaga 4, från deras läge i dag, på östra sidan av järnvägen. Kioskerna ska placeras så att den artrika miljön får så liten påverkan som möjligt. Brons utformning möjliggör tillräckligt bred yta mellan vattendraget och landfästet för att växter och djur fritt ska kunna passera på land under brokonstruktionen. Kabelbrunnar utförs med evakueringsmöjlighet för kräldjur. För kulvertdelen i Hulibäckens nya dragning säkerställs en torrpassage vid medelvattenflöde. Detta för att förbättra passagemöjligheten längs med vattendraget (och under Västra vägen) för utter och småvilt. Effekter och konsekvenser av nollalternativet Ingen ytterligare naturmiljö behöver tas i anspråk om planerad järnvägsanläggning ej byggs. Strandområdenas förhållanden kring Selångersån bevaras. Ingen avverkning av träd i området sker. Mellersta ravinen bevaras ingen igenfyllning behövs för att skapa stabilitet för Ådalsbanans järnvägsbank. Ingen torrpassage för utter och småvilt säkerställs för Hulibäcken. Effekter och konsekvenser av järnvägsplanen Nya järnvägsanläggningen innebär ett ingrepp i Selångersåns strandskogar, som bedöms vara en spridningskorridor i landskapet. Växtlighet längs ån behöver avlägsnas för att möjliggöra anläggandet av järnvägsbron över Selångersån. Bestånd av mandelpil behöver avverkas på norra sidan. Borttagande av mandelpilbeståndet bedöms dock inte påverka artens bevarandevärde då den förekommer talrikt längs ån. Dock är mandelpil vanlig längs Selångersån som helhet, även om den är ovanlig nationellt. Att ett bestånd försvinner påverkar inte artens möjligheter till fortsatt utbredning i området. Trädsäkring kommer att genomföras, 20 meter på vardera sida om spårmitt i läget för det planerade triangelsåret. Se bilaga 4. De höga naturvärdena kring gamla Selångers Station berörs inte av anläggandet av den nya järnvägen. Viltövergångar bevaras genom att promenadstråket under Timmervägen, på båda sidorna av Selångersån, kommer att bibehållas. En längre brokonstruktion möjliggör att barriäreffekten för viltstråk längs ån minimeras. Torrpassage möjliggörs för Hulibäcken vilket innebär positiva konsekvenser för naturmiljön. Mark som idag utgörs av naturmark kan komma tas i anspråk för dragning av nya järnvägen. Fågellivet bedöms inte påverkas negativt av föreslagen järnvägsanläggning. Tyngdpunkten av häcknings- och födosökslokalerna är belägna i västra delen av Selångersfjärden. Inflygningarna österifrån mot fjärden bedöms inte störas av tillkommande kontaktledningar eller ny bro. Under byggtid kan buller komma att störa fågellivet, dock är det en övergående störning. Syftet med strandskyddet bedöms inte motverkas med föreslagen järnvägsplan. Tillkommande järnvägsbro över Selångersån samt planerade åtgärder för Hulibäcken och Sticksjöbäcken bedöms inte innebära att fri rörlighet för vattenlevande och semiakvatiska djur, som t.ex. utter, samt växtlighet i och längs vattendraget försämras efter avslutat projekt. Påverkan blir negativ tiden närmast anläggningsskedet. Möjligheten till återetablering av växlighet vid 31

32 broläget samt återplantering av träd längs ån gör att gör att de negativa konsekvenserna för naturmiljö mildras med tiden. Kolstavägens omläggning i ett nordligare läge innebär att brynmiljöerna mot skogen på åkermarkens södra sidor påverkas negativt. Allén kommer att avverkas i samband med att järnvägsbanken byggs, då området där denna växer blir del av järnvägsbank. Med föreslagen lösning besås delar av anläggningen markområden med ängsfröblandning för att skapa ett högre naturvärde i området och delvis återskapa den biologiska mångfald som tidigare fanns i odlingslandskapet. Sammantaget bedöms det planerade järnvägsprojektet innebära måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön. Detta motiveras med att områden med höga naturvärden, inom ett riksintresse för naturvård, kommer att påverkas långsiktigt av ytterligare infrastruktur, men ingen påtaglig skada bedöms uppkomma av planerat triangelspår Vattenmiljö Bedömningsgrunder vattenmiljö Stora negativa konsekvenser uppstår när yt- och grundvatten av nationellt eller regionalt intresse sinar, torkar ut eller förorenas så att flora/fauna slås ut eller uttag av dricksvatten omöjliggörs. Yt- och grundvattnets värden går irreversibelt förlorade, det vill säga att de inte går att återskapa. Stora konsekvenser uppstår när utsläpp av vissa förorenande ämnen, kontinuerligt eller tillfälligt, orsakar långvarig förorening av grundvatten- eller ytvattenresurser. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när yt- och grundvattenvärden av regionalt eller kommunalt och/eller av medelstort försörjningsintresse försvagas, men kan lindras genom åtgärder eller kompensation. Måttliga konsekvenser uppstår då tillfälliga utsläpp av vissa föroreningar sker till yt- eller grundvatten. Konsekvenserna kan mildras genom åtgärder av olika slag. Små negativa konsekvenser uppstår när yt- och grundvatten av lokalt intresse och med litet vattenförsörjningsintresse påverkas och att planerade åtgärder inte förändrar värdena i någon större utsträckning. Små konsekvenser uppstår om vattenkvaliteten i yt- och grundvatten som redan har låg status försämras. Små konsekvenser uppstår om grundvattennivån sänks i grundvattenmagasin som redan är kraftigt avsänkta och påverkade av mänsklig verksamhet. Små konsekvenser uppstår då tillfälliga utsläpp av vissa föroreningar sker till yt- eller grundvatten. Konsekvenserna kan mildras genom åtgärder av olika slag. Skadeförebyggande åtgärder Desinficering eller åtgärder med motsvarande effekt ska göras av arbetsredskap och konstruktionsmaterial (exempelvis spontplankor) som används i vattendragen, för att minimera risken för spridning av kräftpest mellan olika vatten. Om spetsig målarmussla finns vid broläget vid byggskedet kommer dessa att flyttas till annat lämpligt område uppströms arbetsområdet. Flytt utförs av dykare som har rätt kunskap om arten. Uppställning av arbetsredskap och maskiner, sker så att förorening till vattendrag vid eventuellt läckage undviks. Upplag av erosionsbenägna massor ska placeras på avstånd från vattendrag så grumling ej förekommer vid kraftig nederbörd. Diket för befintlig Kolstavägen som läggs om för att göra utrymme för brokon väster om Timmervägen föreslås få en meandrande utformning för att fördröja vattnets flöde och bidra till ett mervärde för naturmiljön som skapas här. Rälssmörjningsmedel till rälssmörjningsapparaterna väljs kraven i TDOK 2015:0494 Spårkomponenter Rälssmörjningsapparater och rälssmörjmedel Skyddsåtgärder kopplat till vattenverksamheten för bro över Selångersån, nydragning för Hulibäcken och åtgärder för Sticksjöbäcken föreslås i kommande tillståndsansökningar/anmälan för vattenverksamhet. Effekter och konsekvenser av nollalternativet Om järnvägsanläggningen inte byggs kvarstår fortfarande behovet att åtgärda kulverten för Hulibäcken då denna är i dåligt skick. I nollalternativet blir därför en omläggning av Hulibäcken/ny kulvertering aktuell. Vilka alternativ till omdragning av kulverten som kan göras om inte järnvägsspåret byggs är i dag oklar varför konsekvenser ej går att bedöma i detta skede för nollalternativet. Vid omläggning av bäcken kan temporär grumling uppkomma vid anlägganingsskede oavsett valt alternativ. För Sticksjöbäcken innebär nollalternativet att ingen omdragning av vattendraget sker, men behov av åtgärder för befintlig kulvert kvarstår. Avvattningen i närområdet bibehålls enligt befintliga förutsättningar. Effekter och konsekvenser av järnvägsplanen Avvattningen i västra delen av järnvägsanläggningen blir i stort sätt som i dag förutom att nytt dike anläggs norr om serviceytan vid Mittbanans växel. Utloppet ner mot Selångersfjärden förblir det samma. Befintligt dike på södra sidan Kolstavägen läggs om för att ge plats åt västra brokon över Timmervägen. För läget vid Selångersån avvattnas järnvägsbanken ned mot ån med trummor ner mot ån. Inga bestående negativa effekter bedöms uppkomma på hydrologin i samband med anläggandet av järnvägen. 32

33 Den planerade järnvägsdragningen bedöms medföra små negativa konsekvenser riksintresset för naturvård. Utter och andra semiakvatiska djur kommer kunna passera obehindrat under den nya järnvägsbron. Landpassage för utter och annat småvilt genom kulvert för Hulibäckens nya läge bidrar till förbättrad konnektivitet och ett ökat naturvärde för vattendragen. För vattenmiljön, i samband med åtgärder för Hulibäcken och Sticksjöbäcken, anläggandet av bro och anläggandet av erosionsskydd vid Selångersån, kan temporär grumling uppkomma. Skyddsåtgärder för att minimera grumling kommer vid behov att genomföras t.ex. genom att länspumpat vatten kommer att släppas bakom siltskärmar i vattenområdet, infiltreras via översilningsyta innan vattnet når ån eller annan likvärdig metod med samma funktion. Selångersån Anläggande av en bro över Selångersån samt eventuell omledning av Sticksjöbäcken till Selångersån innebär framförallt en inverkan på de fysikaliska kemiska, hydromorfologiska och de biologiska kvalitetsfaktorerna. Påverkan på kritiska kvalitetsfaktorer och berörda parametrar för Selångersån och bedömning av verksamhetens inverkan belyses och bedöms i tabell 7. Beskrivning av MKN och status görs under respektive vattenförekomst i avsnitt 8.4. Enda kvalitetsfaktorn som bedöms påverkas negativt permanent av planerad verksamhet för Selångersån är morfologiskt tillstånd. Denna påverkas negativt lokalt av tillkommande järnvägsbro. Dock påverkas inte denna kvalitetsfaktor eller någon av de övriga kvalitetsfaktorerna på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormen ej kan uppnås. Tabell 7. Bedömning av verksamhetens påverkan på Selångersån. Berörda kvalitetesfaktorer Fysikaliska kemiska Hydromorfologiska Biologiska Berörda parametrar Näringsämnen Försurning Konnektivitet Morfologiskt tillstånd Hydrologisk regim Fisk, Bottenfauna, Kiselalger Fosfor Indikator BDM (Boreal Dilution Model) Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan. Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion. Specifik flödesenergi. Volymavvikelse. Flödets förändringstakt. Vattenståndets förändringstakt. Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJ-index, MISA). Påväxtkiselager (IPSindex, ACID surhetsindex) Ekologisk status Selångersån Bedömning av verksamhetens inverkan Nya bron: Ingen permanent inverkan på indikatorn fosfor. Tillfällig lokal inverkan kan förväntas men risken minmeras genom föreslagna skyddsåtgärder. Omledning av Sticksjöbäcken: Ev. omledning innebär att transport av näringsämnen flyttas från Norrfjärden till Selångersån. Fosfortransporterna i Sticksjöbäcken utgör en sådan liten del av avrinningsområdets totala mängd att det saknar betydelse för Selångersån och parametern näringsämnen. Någon eventuell retention av fosfor i Norrfjärden bedöms därför heller inte ha någon betydande roll för Selångersån. Hantering av sulfidjordar under byggskedet och utformning av slänter med blottlagd sulfidjord i anslutning till vattendrag riskerar att påverka närliggande vattendrag om inte föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Nya bron: Konnektiviteten bedöms ej försämras. Detta då bron i sig inte utgör ett tillkommande vandringshinder. Bron är placerad för att inte orsaka dämning. Brostöden placeras i strandkanterna och är försänkta i botten. Omledning av Sticksjöbäcken: Konnektivitet bedöms påverkas positivt av om ev. Sticksjöbäcken ansluts till Selångersån då omledningen möjliggör fiskvandring, om Sticksjöbäcken förläggs i ett nytt läge. Nya bron och omledning av Sticksjöbäcken: Permanent inverkan på morfologin genom att man tar markanspråk från strandområdet. Erosionsskydd i form av kross innebär delvis en ny bottenstruktur lokalt. Ingreppet i strandområdet återställs dock i samband med att avbaningsmassor föreslås täcka erosionsskyddet. Nya bron: Hydrolgiska regimen bedöms inte påverkas. Omledning av Sticksjöbäcken: Marginell inverkan på flödesvolymen då flödet i befintligt läge tillförs Selågersån via Norrfjärden och Selångersfjärden. Nya bron: Tillfällig påverkan på biologin under anläggningsfasen men minimeras genom de skyddsåtgärder som planeras att vidtas. Eventuell förekomst av målarmusslor vid broläget flyttas inför byggstart.ingen permanent påverkan med hänvisning till att stöden är placerade i strandkanterna och försänkta i botten. Omledning av Sticksjöbäcken: Fisk och andra vattenlevande organismer bedöms påverkas positivt av att en ny bäck (Sticksjöbäcken) ansluts till Selångersån som möjliggör vandring, om Sticksjöbäcken förläggs i ett nytt läge. Befintligt läge innebär vandringshinder och lång kulvert.

34 Selångersfjärden För Selångersfjärden, är det främst Norrfjärden (som är en del av vattenförekomsten Selångersfjärden) som bedöms bli berörd av planerade omledningar av vattendragen. Omledningarna innebär framförallt en inverkan på fysikaliska kemiska, hydromorfologiska och de biologiska kvalitetsfaktorerna. Tabell 8. Bedömning av verksamhetens påverkan på Selångersfjärden. Berörda kvalitetesfaktorer Berörda parametrar Indikator Ekologisk status Selångersfjärden Bedömning av verksamhetens inverkan Påverkan på kritiska kvalitetsfaktorer och berörda parametrar för Norrfjärden och bedömning av verksamhetens inverkan belyses och bedöms i tabell 8. Beskrivning av MKN och status görs under respektive vattenförekomst i avsnitt 8.4. Ingen kvalitetsfaktor bedöms påverkas negativt på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormen ej kan uppnås. Planerad verksamhet bedöms ha en positiv inverkan på att uppnå miljökvalitetsnormen. Detta då den eventuella omledningen av Sticksjöbäcken innebär ett mindre tillskott av näringsämnen till Norrfjärden. Planerad verksamhet innebär också att omkringliggande vattendrag (Hulibäcken och Sticksjöbäcken) öppnas upp vilket möjliggör vandring för fisk samt andra vattenlevande och semiakvatiska djur. Fysikaliska kemiska Hydromorfologiska Biologiska Näringsämnen Syrgasförhållandena Försurning Konnektivitet Morfologiskt tillstånd Hydrologisk regim Fisk, Bottenfauna, Kiselalger Fosfor Syrgas BDM (Boreal Dilution Model). MAGIC- Omledning av Sticksjöbäcken: Ev. omledning innebär att transport av näringsämnen flyttas från Norrfjärden till Selångersån. Omledningen innebär därmed en något minskad näringstillförsel till Norrfjärden vilket möjligen skulle kunna minska produktionen i sjön, men i högst obetydlig omfattning. Visst tillflöde kommer att finnas kvar till Norrfjärden i form av vatten som avbördas från delas av aktuellt avrinningsområde. Fosfortransporterna i Sticksjöbäcken utgör en sådan liten del av avrinningsområdets totala mängd att det saknar betydelse för såväl Selångersfjärden som Selångersån som vattenförekomster och parametern näringsämnen. Någon eventuell retention av fosfor i Norrfjärden bedöms därför heller inte ha någon betydande roll för berörda vattenförekomster. Omledning av Sticksjöbäcken: Vad gäller syrgasförhållanden innebär bortledande av Sticksjöbäcken ett marginellt flöde i förhållande till Norrfjärdens vattenvolym och syrgasnivåerna i Norrfjärden drivs av mer storskaliga vattenkemiska och biologiska processer i sjön. Syresättningen i Norrfjärden bedöms inte påverkas i sådan utsträckning att det innebär några betydande konsekvenser. Detta främst kopplat till en snabb vattenomsättning. Ingen negativ påverkan bedöms uppstå för Norrfjärden eller Selångersfjärden som vattenföreskomst. Hantering av sulfidjordar under byggskedet och utformning av slänter med blottlagd sulfidjord i anslutning till vattendrag riskerar att påverka närliggande vattendrag om inte föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Uppströms och Omledning av Sticksjöbäcken: Konnektivitet bedöms påverkas positivt av om nedströms ev. Sticksjöbäcken ansluts till Selångersån då omledningen möjliggör riktning. fiskvandring, om Sticksjöbäcken förläggs i ett nytt läge. Befintliga kulvertar Sidled till utgör vandringshinder och har därmed en inverkan på möjligheterna att närområdet uppnå god status. Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion. Specifik flödesenergi. Volymavvikels e. Flödets förändringstak t. Vattenståndet Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJindex, MISA). Påväxtkiselager (IPSindex, ACID Omledning av Sticksjöbäcken: Har ingen inverkan på morfologin. Omledningen av Hulibäckens mynning: Permanent inverkan på morfologin genom att man tar nytt markanspråk från strandområdet jmf med befintligt läge. Erosionsskydd i form av kross innebär delvis en ny bottenstruktur lokalt. Ingreppet i strandområdet återställs dock i samband med att avbaningsmassor föreslås täcka erosionsskyddet. Omledning av Sticksjöbäcken: Marginell inverkan på flödesvolymen detta då Norrfjärden förändras naturligt som vilken annan sjö som helst och även om den processen potentiellt kan påskyndas när ett tillrinnande flöde minskar, bedöms minskningen i volym inte innebära betydande konskevenser för Norrfjärden eller vattenförekomsten Selångersfjärden. Minskningen i medelvattenföring beräknas bli från ca 0,21 MQ [m3/s] till 0,14 MQ [m3/s] vilket motsvrar en flödesminskning om ca 35 %. Omledning av Sticksjöbäcken och Hulibäcken: Fisk och andra vattenlevande organismer bedöms påverkas positivt av att en ny bäck (Sticksjöbäcken) ansluts till Selångersån som möjliggör vandring, om Sticksjöbäcken förläggs i ett nytt läge. Även Hulibäcken i nytt läge bedöms påverkas positivt avssende vandringsmöjligheter samt att kulverteringsytan minskar. En minskning i flöde till Norrfjärden, enligt ovan, bedöms inte ha någon avgörande betydelse för Norrfjärdens förutsättningar för djur och växtliv.

35 Sticksjöbäcken För Sticksjöbäcken finns ingen beslutad MKN och vattendraget är inte statusklassad i VISS, varav en bedömning av påverkan på dessa inte kan göras. Med utgångspunkt från att hänsyn ska tas och beskrivning även göras för de vatten som inte är definierade som en vattenförekomst beskrivs inverkan av omledningarna på fysikaliska kemiska, hydromorfologiska och de biologiska kvalitetsfaktorerna. Påverkan på kritiska kvalitetsfaktorer och berörda parametrar för Sticksjöbäcken och bedömning av verksamhetens inverkan belyses och bedöms i tabell 9. Av de kvalitetsfaktorer som bedöms som berörda för Sticksjöbäcken är de hydromorfologiska och de biologiska kvalitetsfaktorerna som bedöms påverkas positivt av eventuell planerad omledning av Sticksjöbäcken. Bäcken öppnas upp, potentiellt fiskvandringshinder i form av kulvertarna försvinner och fiskvandring bedöms möjlig från Selångersån. Vandringsmöjligheter för semiakvatiska djur längs vattendraget bedöms förbättras vid en omledning av Sticksjöbäcken. Blir Sticksjöbäcken kvar i kulverterat läge bedöms statusen vara likvärdig med befintlig status. Tabell 9. Bedömning av verksamhetens påverkan på Sticksjöbäcken. Berörda kvalitetesfaktorer Berörda parametrar Fysikaliska kemiska Försurning Hydromorfologiska Konnektivitet Indikator BDM (Boreal Dilution Model). MAGICmodellen. Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan. Ekologisk status Sticksjöbäcken Bedömning av verksamhetens inverkan Hantering av sulfidjordar under byggskedet och utformning av slänter med blottlagd sulfidjord i anslutning till vattendrag riskerar att påverka närliggande vattendrag om inte föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Omledning av Sticksjöbäcken: Konnektivitet bedöms påverkas positivt av om ev. Sticksjöbäcken ansluts till Selångersån då omledningen möjliggör fiskvandring, om Sticksjöbäcken förläggs i ett nytt läge. Befintliga kulvertar utgör vandringshinder och har därmed en inverkan på möjligheterna att uppnå god status. Biologiska Morfologiskt tillstånd Fisk, Bottenfauna, Kiselalger Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion. Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJindex, MISA). Påväxtkiselager (IPSindex, ACID surhetsindex) Omledning av Sticksjöbäcken: Vattendragets morfologiska tillstånd bedöms förbättras då föreslagen sträckning kommer att medföra en öppen lösning med naturligt bottensubstrat och en naturligare utformning av vattendragsfåran. En lång kulvert byggs bort och en rätad bäckfåra ersätts med en ny dragning där utformningen görs mer naturlig. Omledning av Sticksjöbäcken: Fisk och andra vattenlevande organismer bedöms påverkas positivt av att en ny bäck (Sticksjöbäcken) ansluts till Selångersån som möjliggör vandring, om Sticksjöbäcken förläggs i ett nytt läge. Detta jämfört med befintlig långa kulvert under EON, väg- och järnväg och förekommande vandringhinder. 35

36 Hulibäcken För Hulibäcken är det främst Norrfjärden (som är en del av vattenförekomsten Selångersfjärden) som bedöms bli berörd av planerade omledningar av vattendraget. Omledningarna innebär framförallt en inverkan på fysikaliska kemiska, hydromorfologiska och de biologiska kvalitetsfaktorerna. Påverkan på kritiska kvalitetsfaktorer och berörda parametrar för Hulibäcken och bedömning av verksamhetens inverkan belyses och bedöms i tabell nedan. Beskrivning av MKN och status görs under respektive vattenförekomst i avsnitt 8.4. Omledningen av Hulibäcken bedöms ge positiva konsekvenser för vattenförekomsten främst vad gäller de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Detta då bäcken kommer utgöras av en längre öppen bäckfåra, med naturlig bäckbotten samt möjliggöra fiskvandring då befintligt vandringshinder för fisk och andra semiakvatiska djur byggs bort. Bäcken leds om i en förlängd ravinformation som över tid kommer få samma strukturer och funktion som ravinerna uppströms vattendraget. Ingen kvalitetsfaktor bedöms påverkas negativt på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormen ej kan uppnås. Tabell 10. Bedömning av verksamhetens påverkan på Hulibäcken. Berörda kvalitetesfaktorer Fysikaliska kemiska Hydromorfologiska Biologiska Berörda parametrar Fosfor Näringsämnen Syrgasförhålla ndena Försurning Konnektivitet Morfologiskt tillstånd Hydrologisk regim Fisk, Bottenfauna, Kiselalger Syrgas Indikator BDM (Boreal Dilution Model). Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan. Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion. Specifik flödesenergi. Volymavvikelse. Flödets förändringstakt. Vattenståndets förändringstakt. Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJ-index, MISA). Påväxtkiselager (IPSindex, ACID surhetsindex) Ekologisk status Hulibäcken Bedömning av verksamhetens inverkan För nedre delen av Hulibäcken blir näringstillförseln något mindre om Sticksjöbäckens flöde tas bort. Inverkan på vattenförekomsten bedöms som marginell. För nedere delen av Hulibäcken innebär bortledande av Sticksjöbäcken ett marginellt flöde i förhållande till vattenvolym och syrgasnivåerna. Syresättningen bedöms inte påverkas i sådan utsträckning att det innebär några betydande konsekvenser. Ingen negativ inverkan bedöms uppstå för Hulibäcken som vattenförekomst. Hantering av sulfidjordar under byggskedet och utformning av slänter med blottlagd sulfidjord i anslutning till vattendrag riskerar att påverka närliggande vattendrag om inte föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Omledning av Hulibäcken: Konnektivitet bedöms påverkas positivt då omledningen möjliggör fiskvandring då Hulibäcken förläggs i ett nytt läge. Befintliga kulvertar utgör vandringshinder och har därmed en inverkan på möjligheterna att uppnå god status. Omledningen av Hulibäcken: Permanent inverkan på morfologin genom att man tar nytt markanspråk jmf med befintligt läge. Ny bäckravin och erosionsskydd i form av kross innebär delvis en ny bottenstruktur lokalt. Ingreppet återställs dock i samband med att avbaningsmassor föreslås täcka erosionsskyddet. Nya bäckravinen får en öppen lösning och därmed minskad kulvertering jmft med befifintligt läge på Hulibäcken. Omledning av Sticksjöbäcken: Marginell inverkan på flödesvolymen i Hulibäcken, se bedömning Norrfjärden (Selångersfjärden). Den minskade flödesvolymen har en marignell inverkan på den hydrologiska regimen, en kortare sträcka på 75 m av Hulibäcken, motsvarande 1,5-2 %, kommer få till ett minskat flöde i och med. Från ca 0,21 MQ [m3/s] till 0,14 MQ [m3/s]. Omledning av Hulibäcken: Fisk och andra vattenlevande organismer bedöms påverkas positivt av att en ny mer öppen bäckravin, kortare kulvertering jmf med nuläget, och ny anslutning till Norrfjärden som möjliggör vandring. 36

37 Grundvatten inklusive Sundsvall tätort (grundvattenförekomst) För att beräkna grundvattensänkning och influensområde från en eventuell schakt med länshållning har uppgifter använts avseende grundvattennivå, jordlagerföljd, egenskaper för jordarterna (hydraulisk konduktivitet), topografi, nederbörd och grundvattenbildning. En konceptuell modell för området har upprättats och grundvattennivån vid olika avstånd från schaktens centrum beräknats. Beräkningarna redovisas i PM Avvattning som kommer att bifogas tillståndsansökan för vattenverksamhet för järnvägsbron. För planerad järnvägsbank mellan Timmervägen och Selångersån och vid stöd 1 för bro över Selångersån kommer en urgrävning av löst material att göras. Materialet kommer ersättas med sprängsten. Den planerade urgrävningen är cirka 4-6 meter. Vid stöd 2 kommer en urgrävning på cirka 4-5 meter att äga rum alternativt kan pålgrundläggning bli aktuellt. Då stöd 2 ligger intill vattendraget kommer eventuellt inläckage av vatten i schaktet att ske från Selångersån. Även stöd 3 ligger inom vattendraget. Planerad grundläggningsmetod för stöd 3 är pålning. Båda stöden anläggs i torrhet inom tät spont oavsett grundläggningssätt. Vid stöd 4 är ingen urgrävning planerad. Den föreslagna pålgrundläggningen kommer inte att påverka grundvattennivån. Urgrävningarna vid Selångersån och Timmervägen samt Hulibäcken bedöms innebära en tillfällig grundvattensänkning. Översiktligt kan den förväntade grundvattensänkningen söder om Selångersån beskrivas ha form av en tratt. Den största grundvattensänkningen sker där schakten är som djupast. Om schakten har en plan botten på en enhetlig nivå kommer grundvattensänkningen att vara ca 2,5 3,0 m i botten av schakten och sedan avta med ökande avstånd från schaktens centrum. Influensområde förväntas vara ca 20 m från släntfoten. Detta innebär att om det blir en schakt vid km 574/ /425 med 30 m bredd (exklusive slänterna) kommer grundvattensänkningen att ske inom 35 m avstånd från centrumlinjen om stationärt tillstånd hinner uppnås. Efter byggtiden kommer grundvattennivå att återställa sig som det var innan byggnationen. Vid brofästet öster om Timmervägen planeras en större urgrävning och det motsvarande influensområdet skulle vara ca 40 m från centrumlinjen om det blir en schakt med 35 bredd. Efter byggtiden kommer grundvattennivå att återhämta den nivån den hade innan byggandet börjades. Beräkningarna gäller grundvattensänkning vid stationärt tillstånd men troligen kommer stationärt tillstånd inte hinnas uppnås. Därför kan beräkningarna anses som värsta-fall scenariot. I beräkningarna ingår säkerhetsfaktor. Eventuell användning av tät spont kan minska inläckaget av grundvatten och därmed även minska influensområdet. För Hulibäcken kan en tillfällig grundvattensänkning under byggskedet komma att bli aktuell för anläggande av ny bäckfåra. Den tillfälliga grundvattensänkningen bedöms bli några decimeter. Ytterligare utredning för denna grundvattensänkning pågår och kommer beskrivas i detalj i kommande tillståndsansökan för vattenverksamhet för Hulibäcken. De potentiellt förorenade områdena som finns registrerade i EHB-databasen (framgår av kartan i figur 11), bedöms inte påverkas av de tillfälliga grundvattensänkningarna då de inte ligger inom bedömt influensområde för respektive grundvattensänkning. Efter byggandet kommer dräneringen att ligga över grundvattennivån och ingen påverkan på grundvattennivån eller omkringliggande ledningar eller andra intressen förväntas. Inga byggnader ligger inom influensområdet för grundvattensänkningen vid Selångersån och Timmervägen och därför förväntas inga skador ske. Det finns inga enskilda eller allmänna intressen som kan påverkas av förväntad grundvattensänkning. För urgrävningen vid betongfabriken bedöms ingen påverkan uppstå på grundvattennivån i området. Diket som anläggs i samma område kommer att ligga högre än grundvattenmagasinet. Efter byggandet kommer dräneringsnivån för brobanken sydväst om Timmervägen, stöd 1 och stöd 2 att vara marginellt på samma nivå som grundvattennivå. Detta medför att dräneringen inte kommer att orsaka någon permanent sänkning på grundvattennivån. För stöd 3, 4 och brobanken nordöst om Timmervägen kommer avskärningsdikena att ligga högre än grundvatten så ingen permanent påverkan på grundvattennivån förväntas. För grundvattenförekomsten Sundsvalls tätort bedöms inte påverkan för den tillfälliga grundvattensänkningen vid Selångersån och Timmervägen innebära påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen, se tabell 11. Tabell 11. Bedömning av verksamhetens påverkan på Hulibäcken. Berörda kvalitetesfaktorer Kvatitativ status Kemisk status Berörda parametrar Samlad bedömning Indikator Kvantitativ och kemisk status Sundsvall tätort Bedömning av verksamhetens inverkan Kvatitativ status Ingen Ingen påverkan på den kvantitativa statusen bedöms uppkomma, då inget grundvattenuttag eller permanent grundvattensänkning sker för planerad verksamhet. Kemisk status Nitrat, bekämpningsmedel, Skyddsåtgärder för risk för föroreningsspridning kommer att tas i byggskedet. Ingen negativ klorid, sulfat, ammonium, påverkan bedöms uppkomma på dem kemiska statusen. Hantering av sulfidjordar under arsenik, bly och byggskedet och utformning av slänter med blottlagd sulfidjord i anslutning till vattendrag flyföroreningar, bensen, 1,2- riskerar att påverka närliggande vattendrag om inte föreslagna skyddsåtgärder vidtas. dikloretan, kadmium och kadmiumföreningar, kvicksilver och kvicksilverföroreningar, PAH, triklormetan, benso(a)pyrene, trikloreten och tetrakloreten, konduktivitet, koppar, krom, nickel och nickelföreningar, zink, PFAS 11. Sammantaget innebär planerad järnvägsanläggning små negativa konsekvenser för vattenmiljön. Inga enskilda eller allmänna intressen bedöms påverkas negativt av de tillfälliga grundvattensänkningarna. De negativa effekterna på ytvattenförekomsterna är främst kopplade till byggskedet. Förutsättningarna för riksintresset för Selångersån bedöms inte påverkas negativt. Planerade åtgärder för berörda vattenområden medför främst tillfällig påverkan under byggtiden och miljökvalitetsnormerna med underliggande kvalitetsfaktorer bedöms därmed ej påverkas negativt över tid. 37

38 Morfologin kring läget för ny järnvägsbro över Selångersån bedöms påverkas negativt lokalt. Detta då strandområde längs ån tas i anspråk av ny infrastrukturanläggning. Åtgärder är dock planerade för att återställa vegetation kring brostöden. Planerade åtgärder för Hulibäcken innebär att en längre sträcka blir öppen bäckfåra jämfört med dagens lösning, och förslaget bedöms innebära att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten kan uppnås. För Selångersfjärden och Selångersån innebär omledningen av Sticksjöbäcken en förflyttning av en liten del av tillskottet av näringsämnen från Norrfjärden till Selångersån. Detta har dock bedömts som ett mycket litet näringstillskott och bedöms inte påverka vattenförekomsternas möjlighet att uppnå gällande miljökvalitetsnorm. Djupare konsekvensbedömning av vattenmiljön, permanent och under byggskedet görs i respektive MKB för tillståndsansökan vattenverksamhet. 38

39 9.5. Markanvändning och naturresurser Bedömningsgrunder naturresurser Stor påverkan uppstår när möjligheter att utvinna en naturresursförekomst som är utpekad som ett riksintresse försvinner eller när utvinningen påtagligt försvåras. Måttlig påverkan uppstår när utvinningen av naturresurser som är utpekade till riksintresse till viss del försvåras. Planerad anläggning påtagligt försvårar ett rationellt skogsbruk, jordbruk eller täktverksamhet. Liten påverkan uppstår när utvinning av naturresurser av riksintresse inte försvåras. Skogsbruk, jordbruk och olika täktverksamheter kan fortfarande bedrivas på ett rationellt sätt av berörda fastighetsägare eller andra verksamhetsutövare. Skadeförebyggande åtgärder Inventering av de dricksvatten- och energibrunnar som kan komma att påverkas av byggandet kommer att genomföras samt att kontrollprogram att upprättas. Masshanteringsplan tas fram för projektet under bygghandlingsskedet. Åker- och naturmarken som används som tillfällig nyttjanderätter under byggtid återgår till brukad mark respektive återställning som möjliggör etablering av naturmark efter avslutat projekt. Effekter och konsekvenser av nollalternativet Fritidsbostäder på arrendetomter kommer ej beröras och behöver ej lösas in. Jordbruksmarken mellan Kolstavägen och Selångersfjärden samt på norra sidan Selångersån, mellan Timmervägen och Ådalsbanan förblir orörd och hela arealen som i dag finns tillgänglig kommer kunna fortsätta brukas. Åkeriverksamheten kommer kunna fortsätta sin verksamhet som i dag, dock kommer en del omorganisering behöva göras inom fastigheten, då järnvägsanläggningen tar markyta från verksamheten i anspråk. Effekter och konsekvenser av järnvägsplanen Fritidsbostäder på arrendetomter kommer att inlösas på grund av markintrång till följd av planerad järnvägsanläggning. Del av jordbruksmark mellan befintligt läge på Kolstavägen och Selångersfjärden kommer att tas i anspråk för nydragning av Kolstavägen, se bilaga 4 för nytt läge på Kolstavägen. Jordbruksmarken norr om Selångersån, mellan Ådalsbanan och Timmervägen kommer delvis tas i anspråk genom ny järnvägsbank samt serviceväg väster om järnvägsbank. Skog kommer att avverkas och naturmark tas i anspråk för anläggningen. Delar av åkerifastigheten kommer att tas i anspråk för järnvägsanläggningen. Tältet som åkeriverksamheten använder kommer behöva omlokaliseras, se bilaga 4. Övrig anläggning är ledningar som behöver flyttas exempelvis gasledningen vars funktion kommer kvarstå efter avslutat projekt. E.ON:s kraftledning kommer att höjas för att rymma det underliggande triangelspåret med hög profil. Sammanvägt bedöms måttliga negativa konsekvenser uppstå, åkermark och naturmark kommer att tas i anspråk permanent, i ett område som redan i dag är starkt påverkat av infrastruktur Förorenade områden Skadeförebyggande åtgärder Massor med en föroreningshalt understigande de generella riktvärdena som gäller för MKM avses att återanvändas inom projektet, inom området för det som planeras bli järnvägsmark. Restriktioner för massor som överstiger av de generella riktvärdena som gäller för KM kommer att föreslås. Restriktioner kan vara val av placering av massorna, ej nära vattendrag och brunnar etc. Masshanteringsplan tas fram i bygghandlingsskede, i denna beskrivs hanteringen av massorna och de restriktioner för masshantering som föreslås. Utfyllnad under högsta grundvattenyta får inte ske av massor innehållande förorening. Massorna, som inte täcks, får endast läggas inom områden med låg tillgänglighet för människor (spårområden och liknande). Förorenade massor, som används inom områden med högre tillgänglighet för människor, ska vara täckta av rena massor eller annan form av överbyggnad. Om förorening upptäcks eller misstänks under anläggningsarbetet ska arbetet avbrytas och kontakt tas med tillsynsmyndighet. Massorna som schaktas upp från Selångersån, vid läget för brostöden samt dikesmassor vid läget för järnvägsbro över Timmervägen föreslås hanteras med restriktioner att inte användas nära vattendrag och brunnar. Ytterligare provtagningar kommer att genomföras för de områden som påvisat indikation på förorening. Denna provtagning syftar till att kunna hantera de massor som ska schaktas bort på ett miljöriktigt sätt. För planerade området för urgrävning se bilaga 4. De miljöfarliga material i befintlig anläggning som ska rivas hanteras enligt Miljöbalken och Avfallsförordningen och Trafikverkets rutiner kring dessa. Detta rör blykabel (tele) vid Mittbanans växel, samt impregnerade träslipers om från stickspåret vid gamla Selånger station som kommer rivas. Sulfidjord kommer att hanteras enligt Råd och rekommendationer för hantering av sulfidjordsmassor 2007:13. Vid uppgrävning av sulfidmassor kommer dessa hanteras omgående, ingen mellanlagring kommer att ske. Sulfidjord planeras användas inom järnvägsområdet för den landskapsanpassning som ersätter befintlig jordbruksmark mellan Timmervägen, Mittbanan och tillkommande triangelspår. Sulfidjorden kommer att placeras på täta jordlager, ej i närhet till vattendrag. Täckning med morän och täta jordarter kommer att göras för att förhindra urlakning. Effekter och konsekvenser av nollalternativet Ingen hantering av förorenade massor kommer att bli aktuell, den förorenade marken förblir orörd.

40 Effekter och konsekvenser av järnvägsplanen Massorna kommer preliminärt att kunna återanvändas i järnvägsanläggningen, då de påträffade föroreningarna inte överstiger de generella riktvärdena som gäller för MKM. Området för gamla Selånger station kommer inte påverkas av planerad järnvägsdragning annat än för placering av de nya transformatorkioskerna. Planerad järnvägsbyggnad kommer innebära hantering samt schakt av förorenade massor, dock ej massor som överskrider riktvärden för MKM. Ingen ytterligare spridning av föroreningarna bedöms göras om föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Sammanvägd bedömning är att planerad järnvägsanläggning innebär små negativa konsekvenser med avseende på förorenade massor Landskapsbild Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår när planerad järnvägsanläggning står i stor kontrast med omgivande landskap, den påverkar orienterbarheten, invanda stråk, landmärken och utblickar. Måttliga negativa konsekvenser uppstår då planerad järnvägsanläggning kontrasterar omgivningen i liten grad och där orienterbarheten, invanda stråk, landmärken och utblickar påverkas i begränsad omfattning. Små negativa konsekvenser uppstår där planerat järnvägsanläggning harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur vilket påverkar landskapet i liten grad. Positiva konsekvenser uppstår där föreslagen järnvägsanläggning är mindre exponerad än dagens järnvägsanläggning och där förutsättningar ges att skapa ökad stadsmässighet och okad rumslighet exempelvis. Skadeförebyggande åtgärder Vid bron över Selångersån har stödmurar utförts för att minska utfallet av brokonen så att gående utmed leden som finns utmed Selångersån ska kunna passera. För att anpassa till landskapet föreslås att banker, slänter och erosionsskyddade strandområden vid bron täcks med vegetation. Vid vattnet görs vegetationstäckningen upp till medelvattenståndet. Slänternas fot avrundas. Detta görs för att minska synbarheten från Selångersfjärden men även att göra en trevligare miljö invid Selångersån och utmed Timmervägen. Slänten mot bostadsområdet vid nydragning av Hulibäcken kommer att anpassas så att en trädbård anläggs för att minska intrycket av den djupa ravinen. Utformningen av broarna anpassas på olika sätt. Frontmurarna på bron vid Selångersån ges markeringar på forna tiders vattennivåer. Detta för att åskådliggöra landhöjningen i området. Undersidan av bron görs bågformad för att få en bättre rumskänsla vid Årummet. Bron över Timmervägen anpassas till den utformning som getts Bergsåkersbron för att få en gemensamt utseende för trafikanter utmed Timmervägen. Marken under bron, på brokonen, läggs med marktegel för att knyta an till Tegelvägen som den ligger invid och den tegeltillverkning som funnits utmed Selångersån tidigare. Figur 35. Historiska vattennivåer föreslås visas genom ett reliefmönster på frontmuren av brostöden vid Selångersån. Buskar och träd planteras på bankerna invid Timmervägen och Selångersån för att dölja och ta ner höjden på bankerna visuellt. Träd planteras invid ny slänt för ny bäckravin för Hulibäckens nya dragning. En ängsyta föreslås på den odlingsmark som finns idag, mellan Timmervägen järnvägsbanken och Mittbanan. Detta håller marken öppen i området men gynnar även kulturhistorien och naturmiljön i området. Vid eventuella åtgärder på bro över Selångersån bör fria siktlinjer såväl in mot som ut från fjärden eftersträvas. Effekter och konsekvenser av nollalternativet Området förblir som det är idag. Ingen järnvägsanläggning dras genom området. De skadeförebyggande eller kompenserande åtgärder som föreslås skulle inte utföras. Effekter och konsekvenser av järnvägsplanen De höga banker som är vid Selångersån och Timmervägen kommer att öka barriäreffekten i området. Bankerna anpassas så att människor och djur ska kunna passera utmed Selångersån. Delar av jordbruksmarken norr om Selångersån kommer att tas i anspråk som järnvägsmark för byggande av järnvägsbank. Detta leder till att jordbruksmark i området försvinner permanent. Den kvarvarande jordbruksmarken som finns norr om Selångersån kommer att kunna återställas till den markanvändning som fastighetsägaren vill bruka marken med. Detta kan även leda till att en jordbruksmark i området läggs igen på grund av järnvägsanläggningen. Detta kan leda till öppna jordbruksmarker växer igen och ändrar landskapsbilden. Några utblickar påverkas inte. Landskapsbilden för nydragning av Hulibäcken kommer på lång sikt likna en naturlig ravin så som bäckens utformning är uppströms. Men innan växtlighet har hunnit etablera sig kan landskapsbilden upplevas som kraftigt förändrad. Plantering av träd mot bostadsbebyggelse bedöms dock minska intrycket. Sikten längs Selångersån förhindras något av den höga planerade järnvägsbron över Selångersån. Det kan uppfattas som svårare att förstå utvecklingen av området med landhöjning. Sammantaget bedöms planerad järnvägsanläggning innebära måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden. 40