Bergsåker triangelspår

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Bergsåker triangelspår Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Järnvägsplan, Projektnummer: Diarienummer: TRV 2015/35759

2 Utgivare: Trafikverket, Box 186, Härnösand. E-post: Telefon: Titel: Samrådsunderlag, Bergsåker triangelspår Projektledare: Håkan Åberg Uppdragsledare: Marianne Hansson, Sweco Bitr uppdragsledare: Marie-Louise Eriksson, Sweco Planansvarig: Marianne Hansson, Sweco Ansvarig miljö: Leif Wiklund, Sweco Miljö: Linn Glad, Sweco Ansvarig gestaltning: Elin Larsson, Sweco Gestaltning: Johanna Eriksson, Sweco Ansvarig hydrogeologi: Robert Willander, Sweco Kartmaterial och rapportlayout: Carolin Sandgren, Sweco Utgivningsdatum: Version: 1 Diarienummer: TRV 2015/ Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Planläggningsprocessen Bakgrund Tidigare studier Ändamål och projektmål Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning inom korridoren Beskrivning av den planerade anläggningen Angränsande planering AVGRÄNSNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Bebyggelse Verksamheter och tekniska anläggningar Kommunala planer Naturmiljö Landskapsanalys Kulturmiljö Friluftsliv Buller Vibrationer Naturresurser Förorenade områden Geologi Hydrologi Riksintresse järnväg Miljökvalitetsnormer EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE Bebyggelse Verksamheter och tekniska anläggningar Kommunal planer Naturmiljö Landskapsbild Kulturmiljö Friluftsliv Buller Vibrationer Naturresurser Förorenade områden Geologi Hydrologi Riksintresse järnväg Miljökvalitetsnormer Risker Kumulativa effekter FORTSATT ARBETE Planläggning Viktiga frågeställningar KÄLLOR 38 3

4 4

5 1. Sammanfattning Samrådsunderlaget gäller järnvägsplan och prövning av vattenverksamhet för Selångersån samt Hulibäcken. Järnvägen mellan Sundsvall och Långsele benämns Ådalsbanan och järnvägen mellan Ånge och Sundsvall benämns Mittbanan. I Sundsvall möts järnvägarna och trafikering däremellan förutsätter att tågen växlas i Nacksta eller Sundsvall. Loken måste idag kopplas från tågsätten och vändas för att kunna gå vidare. Ambitionen att bygga ett förbindelsespår i Bergsåker mellan järnvägarna har funnits många år. Senast 2003 utfördes en förstudie och korridor B valdes. Syftet med förbindelsespåret är att möjliggöra effektiva tågtransporter med direkttåg för insatsvaror från inlandet till industrier längs Norrlandskusten och till Sundsvalls hamn. Järnvägstrafiken på Ådalsbanan har ökat och kapaciteten är otillräcklig. Om godståg från Mittbanan som har sin destination norr om Sundsvall inte behövde gå in till Nacksta eller Sundsvall för att vända innan de går vidare norrut på Ådalsbanan skulle det frigöra kapaciteten på järnvägen i Sundsvall, detsamma gäller tåg från Ådalsbanan med destination mot Mittbanan. Även framkomligheten på korsande bil- samt gångoch cykelvägar skulle bli bättre då antalet bomfällningar skulle minska. Effektiva tågtransporter och direkttåg bidrar till att biltransporterna och miljöbelastningen i området minskar. Förbindelsespårets tillkomst bidrar också till att effektiva överledningar av tåg mellan järnvägarna kan göras vid driftsstörningar och underhållsarbeten. Från och med 2013 gäller en ny planprocess för framtagning av järnvägsplaner och Trafikverket har beslutat att projektet börjar planeringen för det nya förbindelsespåret från början med samrådsunderlag i en justerad korridor påbörjades byggandet av nya Bergsåkersbron som ger plats för både befintligt spår och det nya förbindelsespåret, därför förlängs korridoren i norr efter Ådalsbanan i jämförelse med förstudiens korridor B (figur 1 och 2). Inledande studier av trafikeringsförutsättningar genomfördes under sommaren Tekniska krav och områdets förutsättningar leder till att triangelspåret måste få en mer östlig lokalisering vilket i sin tur innebär att korridoren kan snävas in. Från delningspunkten mellan Mittbanan och Ådalsbanan har Mittbanan kraftigt stigande lutning med upp till 17 medan Ådalsbanan faller med 10 till Bergsåkersbron för att sedan stiga med 15 mot Birsta. Förbindelsespårets plan- och profilläge styrs av lutningen mot Mittbanan och att spåret ska passera under Bergsåkersbron och på bro över Timmervägen och sedan fortsätta med över 15 lutning upp mot Mittbanan. Längden spår mellan Bergsåkersbron och Timmervägen där tåget ska stanna bestämmer lutningen som maximalt får vara 10 för att klara spårets funktion. Med 10 lutning kan ett fullångt godståg, 750 m med tågvikten 900 ton stanna och starta på förbindelsespåret i relation mot Mittbanan. Högre tågvikter likt de som trafikerar Mittbanan och Ådalsbanan kan trafikera förbindelsespåret om de inte stannar i triangeln. Tåg som startar från triangelspåret med destination mot Ådalsbanan har inte heller någon begränsning (figur 1). En östlig dragning av järnvägen stämmer väl överens med korridor B från förstudien från

6 Det nya förbindelsespåret anläggs i korridoren som visas i figur 1 nedan. Spåret anläggas på en hög bank från Mittbanan ner mot Timmervägen. Det passerar på bro över Timmervägen och Selångersån och dess promenadstråk. Spåret fortsätter på en allt lägre bank ner mot gamla Selångers station och går parallellt och väster om Ådalsbanan under nya Bergsåkersbron. Förbindelsespåret ansluter mot Ådalsbanan norr om nya Bergsåkersbron. Vägars funktion som påverkas av förbindelsespåret kommer att få ny sträckning. Området för den planerade järnvägsdragningen omfattas av riksintresse för natur- och kulturmiljö, samt utgör kärnområde för friluftsliv. Selångersfjärden och Selångersån innehar höga naturvärden, i vattenområdet samt på land. Flera för regionen ovanliga växtarter finns längs Selångeråns stränder och vattendraget utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. Hulibäcken, som mynnar i Norrfjärden går kulverterad under befintliga Timmervägen och längs Ådalsbanan, ombyggnad av kulverten kommer att utföras, omfattningen är idag okänd. Inom järnvägskorridoren finns en känd fornlämning, en gravhög från järn-bronsåldern. Kring Selångerfjärden och längs med norra och södra delarna av Selångersån finns ett promenadstråk som följer den gröna korridoren som Selångersån utgör mellan Selångersfjärden och Sundsvalls centrum. Påverkan på riksintressena för naturvård och kulturmiljö som helhet bedöms inte medföra påtaglig skada. Skyddsåtgärder kommer utredas för att göra påverkan under byggskedet minimal. Inför byggande av bro över Selångersån kommer ansökan om vattenverksamhet med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till mark- och miljödomstolen. Prövningsform för vattenverksamhet angående kulverteringen för Hulibäcken kommer att utredas. Inom korridoren kommer järnvägsanläggningen byggas, med dess tillhörande delar så som avvattning, omläggning av vägar och ombyggd kulvert för Hulibäcken. Etableringsoch upplagsytor samt anläggning av byggvägar som behövs för projektet inryms också i korridoren. Föreliggande samrådsunderlag ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Nedanstående karta visas korridoren som är aktuell för fortsatt planläggning. Här återfinns namn på platser, vägar och verksamheter som det refereras till i samrådsunderlaget. Sammantaget bedöms en östlig lokalisering av triangelspåret i korridoren bäst uppfylla funktionskrav för trafikering och samtidigt ge mindre intrång i värdefull miljö i Selångersfjärdens närområde. 6

7 Figur 1. Karta över järnvägskorridoren och planerat triangelspår. 2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Alla investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg eller järnväg ska följa en formell planläggningsprocess som regleras i Väglagen eller Lag om byggande av järnväg. Även Miljöbalken ställer krav på utförande av åtgärder. Planläggningsprocessen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett samrådsunderlag som beskriver hur projektet kan påverka omgivningen, så som boendemiljö, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, hydrologi, riksintressen och uppsatta miljömål och miljökvalitetsnormer. Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Se figuren nedan. 7

8 Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Samrådsunderlaget gäller även för prövning av vattenverksamhet för Selångersån och Hulibäcken Bakgrund En direktförbindelse mellan Mittbanan och Ådalsbanan i Bergsåker har efterfrågats under lång tid. Sedan Botniabanan togs i drift 2010 och Ådalsbanan öppnades för trafik 2012 har persontågstrafikeringen på Ådalsbanan utvecklats kraftigt. En fortsatt ökning av trafiken väntas. Dagens trafikering mellan Mittbanan och Ådalsbanan förutsätter att tågen vänds på Ådalsbanan innan de kan gå vidare. Tågtransporter från timmerterminaler i inlandet på Mittbanan, för vidare transport norrut på Ådalsbanan till fabrikerna på Norrlandskusten, måste vända i Nacksta, som är beläget cirka en kilometer öster om delningspunkten mellan Mittbanan och Ådalsbanan, alternativt på Sundsvall Central. Vändningen innebär att tågen stannar, kopplar loss loket från vagnarna, loket går runt och kopplar på vagnarna i andra änden av tågsättet. Vändningarna tar i anspråk kapacitet på Ådalsbanan. Framkomligheten på korsande bil- samt gång- och cykelvägar påverkas av bomfällningar då tågen vänds. I den närmaste framtiden, med ökad tågtrafik, finns det inte kapacitet för både den tillkommande trafiken och lokvändningar på sträckan. Sträcka/Bandel Typ av tåg Dagens trafik (tåg/dygn) Birsta-Töva, Persontåg 0 Bergsåker triangelspår Godståg 4 med lokrundgång Birsta-Sundsvall, Persontåg 26 Ådalsbanan Godståg 14 Totalt 44 Sundsvall-Töva, Mittbanan Persontåg Godståg Totalt Prognos 2030 (tåg/dygn)

9 Idag saknas omledningsmöjlighet mellan Ådalsbanan via Mittbanan till Norra stambanan. I timmerterminalen i Töva utförs omfattande omlastning från tåg till lastbil för vidare transport till industrier längs Norrlandskusten. En ökning av antalet direkttransporter på tåg till industrierna skulle innebära effektivisering av transporterna. Bergsåkers triangelspår medfinansieras av EU:s TENT-T-programmet Tidigare studier Förstudie År 2003 publicerades slutrapporten av Förstudie Bergsåkers triangelspår. Rapporten beskriver studier av två alternativa korridorer för förbindelsespåret, korridor A och B (Figur 2) beslutade Banverket att gå vidare med alternativ B genom att upprätta en järnvägsplan inom korridor B. Avgörande för val av korridor var både ekonomiska, tekniska och miljömässiga faktorer, men även lämnade synpunkter har vägts in i beslutet. I Banverkets ställningstagande beskrivs förutsättningar för beslutet och att framtidsplanens finansiering för projektet låg Länsstyrelsen i Västernorrlands län har med förstudien som grund tagit beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan för korridor B. Om alternativ A väljs gäller att projektet kan anses ha betydande miljöpåverkan. Figur 2. Karta över de alternativa korridorerna A och B i förstudien. 9

10 Utredningar i området efter förstudien Följande utredningar och beslut ligger till grund för planarbetet inom korridoren Ny bro för Timmervägen År 2013 påbörjades byggandet av ny bro för Västra vägen, Bergsåkersbron, över Ådalsbanan och Timmervägen. Nya bron tas i drift vintern 2015 och gamla bron rivs våren Under den nya bron skapas utrymme för ytterligare ett spår väster om det befintliga, även den fria höjden för järnvägen ökar under bron då nya bron byggs högre. Möjlighet skapas för att förlänga förstudiens triangelspår norrut och ansluta norr om nya bron på Ådalsbanan. Spårförlängnigen innebär att spårets lutning kan minskas och profilen blir mer gynnsam Fördjupad linjestudie av triangelspåret och järnvägsutredning Härnösand - Sundsvall I samband med järnvägsutredningen Sundsvall-Härnösand gjordes 2013 gjordes en fördjupad spårstudie av Bergsåkertriangeln. Tre alternativ (Figur 3) studerades med avseende på att triangelspåret förlängs och att anslutande växel placeras norr om Bergsåkersbron. Alternativen som studerades var 440 m, 720 m och 1240 m längre spår. Figur 3. Profiler för de tre olika alternativen. Även möjligheten att ansluta triangelspåret till järnvägsutredningens korridor Sundsvall - Härnösand studerades översiktligt. Ett exempel på hur triangelspårets alternativ kan ansluta mot en linje inom korridoren illustreras i Figur 4. Alla tre alternativen med triangelspåret förlängt längs Ådalsbanan medför att en sträcka med spår, med liten lutning skapas, vilket innebär att tågen som stannat på triangelspåret och som ska fortsätta mot Mittbanan får bättre förutsättningar. Alternativ 1 klarar tågvikter upp till 900 ton. Alternativ 3 med den längsta förlängningen innebär att tågen mot Mittbanan kan starta i nedförsbacke men också att ett nytt mötesspår kan skapas på triangelspåret om en växel läggs in. Tåg som startar från triangelspåret i riktning mot Ådalsbanan har goda möjligheter att starta i alla alternativ då tåget står i nedförsbacke. Hur triangelspåret ska anslutas mot den framtida tänkta järnvägskorridoren för nya spåret mellan Sundsvall och Härnösand är inte känt idag, det kommer att studeras när projekteringen återupptas. 10

11 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4. Plankarta för de tre olika alternativen PM Linjestudie Bergsåker triangelspår Studier av möjliga lokaliseringar som uppfyller funktionskrav på triangelspåret har utförts under sommaren En östlig lokalisering inom korridoren (figur 1) medger acceptabla trafikeringsförutsättningar. Ett fullångt godståg, 750 m med tågvikten 900 ton kan stanna och starta på förbindelsespåret i relation mot Mittbanan. Högre tågvikter likt de som trafikerar Mittbanan och Ådalsbanan kan trafikera förbindelsespåret om de inte stannar i triangeln. Detsamma gäller tåg som stannar på triangelspåret och har sin destination mot Ådalsbanan. Karta över järnvägskorridoren som visades vid samrådsmötet i juni 2015 är inte längre aktuell. Nu gällande karta över järnvägskorridoren framgår av figur 1. Förändringen innebär att markområden väster om Timmervägen och på båda sidor Selångersån utgår. En östlig dragning av järnvägen stämmer väl överens med korridor B från förstudien från

12 Motivet för att inte gå vidare med en mer västlig lokalisering är att föreslagen linje inte uppfyller de krav på funktion avseende tågvikten enligt Anläggningsspecifika krav järnväg (AKJ). En begränsning i tågvikt skulle bli följden av att välja en västlig lokalisering av linjen, då en kraftig stigning krävs mellan nya Bergsåkersbron och passagen över Timmervägen. Även ur miljö- och kulturhänsyn är den östliga linjen att föredra. Åtgärdsvalsstudie för öst-västliga transporter I Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för öst-västliga transporter och resor i Sundsvall samt i underlag till åtgärdsvalsstudie Gods i Sundsvallsregionen har åtgärder som har potential att förbättra förutsättningarna för godstransporter i Sundsvallsregionen identifierats och effektbedömts. Målet har varit att föreslå åtgärder som ska vara realistiska och medföra avlastning på de stråk/områden som prognoserna visar vara tungt belastade. Utvärderingen resulterade i en lista med prioriterade åtgärder. Byggande av triangelspår Bergsåker samt triangelspår Maland med Tunadalsspåret har pekats ut som åtgärdsval för att nå de mål man kommit fram till Ändamål och projektmål Transportpolitiska mål Övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet ska uppnås genom att tillgängligheten för medborgarna och näringslivet säkerställs samtidigt som hänsyn tas till trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Under det övergripande målet finns två delmål, funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Ändamål med projektet Ändamålet med utbyggnad av nytt förbindelsespår (triangelspår) är att effektivisera järnvägstransporterna för industrin efter kusten, som är beroende av ständig tillförsel av skogsprodukter. Fler godstransporter kan ske i obruten kedja via järnväg istället för att som idag flyttas om till lastbilstransporter. Triangelspåret skapar bättre förutsättningar för tågföringen på Ådalsbanan när tågvändningarna upphör genom att: Godstågen kan gå direkt mellan Ådalsbanan och Mittbanan utan lokvändningar. Omledningar av tåg mellan Botniabanan och Norra stambanan möjliggörs. 12

13 Frigöra utrymme för persontrafiken på Sundsvall C. Tågledningen bli enklare och produktionskostnader för operatörerna lägre. Bomfällningar och väntetider vid vägar och gång- och cykelvägar i Sundsvalls centrum minskar. Projektmål Följande projektmål har satts upp för projektet: Plan- och profilförhållanden för förbindelsespåret utformas så att fullånga (750 m) godståg kan stanna och starta i triangeln. Beakta områdets värden för rekreation vid utformning av anläggningen genom att utforma den så att områdets natur- och friluftslivsvärden fortsättningsvis är tillgängliga. I möjligaste mån ska ny järnväg bli en naturlig del av det bebyggda landskapet och barriäreffekter i landskapet ska minimeras. Utföra skyddsåtgärder så att närboende inte utsätts för bullernivåer över fastställda riktvärden. Utföra samråd med direkt berörda, myndigheter, intresseorganisationer, näringsliv och allmänheten för att skapa en bred förankring Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning inom korridoren Mittbanan Mittbanan är en enkelspårig elektrifierad järnväg med betongslipers och 50 kilos räl. Mittbanan har kraftigt stigande lutning från delningspunkter med Ådalsbanan förbi den kommande anslutningspunkten av triangelspåret, med lutningar upp till 17 promille på en lång sträcka för att passera berget. Mittbanan korsar Timmervägen på bro. E14 löper parallellt med järnvägen som ligger på skrå på bergskanten och som till viss del är insprängd i berget, terrängen lutar kraftigt ner mot Selångersfjärden. Inga plankorsningar finns på ombyggnadssträckan. Mittbanan fjärrstyrs från Ånge tågledningscentral och järnvägen har trafikledningssystemet ATC. Ledningsstråk av högspänningsledningar korsar järnvägen. Hastigheten på aktuell sträcka är km/h beroende på typ av tåg. Mittbanan trafikeras idag av 21 persontåg, som trafikerar sträckan Sundsvall - Östersund, och cirka åtta godståg. Ådalsbanan Enkelspårig elektrifierad järnväg med betongsliper och 50 kilos räl. Ådalsbanan har en fallande profil från delningspunkten med Mittbanan med cirka 10 promille fram till före detta Selångers station där den ligger plant till dess den passerat under Bergsåkersbron 13

14 (Västra vägen). Därefter har järnvägen en stigande lutning med ca 15 promille upp till Birsta station. Järnvägen går på bro över Selångersån. Norr om Bersåkersbron passerar järnvägen över en trumma som avvattnas i Hulibäckens kulvert. Kulverten för Hulibäcken ligger på ett avsnitt norr om Bergsåkersbron nära den befintliga järnvägen. Plankorsningar på sträckan är Sidsjövägen för biltrafik som har helbommar samt gångfållor med ljus och ljud för Nackstavägen och Montörvägen. Ådalsbanan styrs med trafikledningssystemet ERTMS L2 från tågledningscentralen i Ånge. Ledningsstråk av högspänningsledningar korsar sträckan. Hastigheten på aktuell sträcka är km/h beroende på typ av tåg. Ådalsbanan trafikeras idag av 26 persontåg och 18 godståg. Vägar Inom utredningskorridoren finns vägarna E14, Timmervägen (väg 622), Västra vägen, Tegelvägen och Kolstavägens samfällighetsförening (Figur 1). E14 följer Mittbanan. Timmervägen börjar vid E14-rondellen, den korsas av Mittbanan som går på bro över vägen, går vidare mot Bergsåker och Birsta. Tegelvägen ansluter från Timmervägen strax söder om bron över Selångersån och går vidare mot närliggande industriområde. Kolstavägens samfällighet löper parallellt med Mittbanan på dess norra sida. Vägen servar fastigheterna längs Mittbanan, den ansluter till Timmervägen i en fyrvägskorsning med Tegelvägen Beskrivning av den planerade anläggningen Det nya triangelspåret Ett förbindelsespår anläggs mellan Mittbanan och Ådalsbanan i Bergsåker, i den korridor som visas på kartan under avsnitt 1. Anslutningsväxel mot Mittbanan placeras i södra änden av korridoren. Från Mittbanan går triangelspåret på hög bank ner mot Timmervägen och Selångersån. Det passerar på bro över vägen och ån med dess promenadstråk. Därefter fortsätter spåret på allt lägre bank ner mot före detta Selångers station där det går parallellt och väster om Ådalsbanan och under nya Bergsåkersbron. Anslutningsväxel till Ådalsbanan placeras i norra änden av utredningskorridoren och norr om nya Bergsåkersbron. Förbindelsespårets plan- och profilläge styrs av lutningen mot Mittbanan och att spåret ska passera under Bergsåkersbron och på bro över Timmervägen och sedan fortsätta med över 15 lutning upp mot Mittbanan. Längden spår mellan Bergsåkersbron och Timmervägen där tåget ska stanna bestämmer lutningen som maximalt får vara 10 för att klara spårets funktion. Med 10 lutning kan ett fullångt godståg, 750 m med tågvikten 900 ton stanna och starta på förbindelsespåret i relation mot Mittbanan. Högre tågvikter likt de som trafikerar Mittbanan och Ådalsbanan kan trafikera förbindelsespåret om de inte stannar i triangeln. Tåg som startar från triangelspåret med destination mot Ådalsbanan har inte heller någon begränsning. Spåret ska dimensioneras för hastigheten 80 km/h, stax 25 (största tillåtna axellast 25 ton) och tåglasten 8 ton/m. Konstruktioner ska dimensioneras för stax 30 respektive 12 ton/m. Spåret utförs elektrifierat. 14

15 Ett möjligt alternativ för utformning av bron över Selångersån visas nedan. Broförslag med ett stöd på vardera strandlinje. Stöd kan anläggas i vardera strandlinje för att undvika ett brostöd mitt i vattendraget. Brons längsta spännvidd (avstånd mellan två närliggande stöd) begränsas till 40 m på grund av tekniska dimensioneringskrav för spår- och brokonstruktioner. Studier av möjliga linjedragningar har utförts under sommaren Den optimala linjen har en östlig lokalisering inom korridoren (figur 1). Mellan Timmervägen och Ådalsbanan ligger Hulibäcken kulverterad. På ett avsnitt norr om Bergsåkersbron ligger kulverten så nära Ådalsbanan att den måste flyttas. Kulvert för Hulibäcken fortsätter under Timmervägen och mynnar i Selångersfjärden. Kulverten är i dåligt skick och behöver bytas. Ny kulvert kommer troligen att utföras i detta projekt, omfattningen ska utredas. Ett nytt signalställverk placerat i Ånge ska styra alla signalobjekt inom triangeln. Därutöver kommer alla befintliga signalobjekt på Ådalsbanan till och med Sidsjövägen in mot Sundsvall att tas in i det nya ställverket. Ett nytt teknikhus skall anläggas för triangelspåret. Teknikhuset placeras vid Montörvägen norr om Ådalsbanan. För att öka kapaciteten på Mittbanan byggs ett mellanblock mellan Bergsåker och Töva. Ett mellanblock är signaler som skapar möjlighet för två tåg att trafikera samma stationssträcka efter varandra. Möjlighet finns att ansluta triangelspåret till järnvägsutredningens framtida korridor Sundsvall Härnösand. Beroende på vilket plan- och profilläge som väljs för den framtida sträckningen för Ådalsbanan Sundsvall-Härnösand behöver anpassning mot triangelspåret studeras. Vägar som påverkas av förbindelsespåret kommer att få ny sträckning. 15

16 Gestaltningsavsikter Fokusområden i projektet är passagen av jordbruksmarken, Selångersån och Timmervägen. De värden som är viktiga att ta hand om och framhäva vid utformningen av järnvägen är karaktärerna Årummet/Sjörummet/Jordbrukslandskap (Figur 7). De rörelsestråk och utblickar som finns i östlig västlig riktning ska i möjligaste mån behållas intakta. För att minska den negativa barriäreffekten och att siktlinjer bryts bör bank och skärningar minimeras i området kring Årummet/Sjörummet och Jordbrukslandskap. Viktigt är även att minimera den visuella påverkan av järnvägen sett från vandringsstigen vid Selångersån. Lokalvägar ska om utformning behöver ändras utföras på ett sätt så att de förstärker den karaktär som de löper igenom. Karaktärerna har ett viktigt historiskt kunskapsvärde, skyddsvärd natur och är dessutom uppskattat ur rekreationssynpunkt och en karaktärsskapare inom utredningsområdet. Väster om Timmervägen fortsätter jordbruksmarken och dess öppna landskapsrum i princip obruten hela vägen in i Selångers dalgång. För att minska den negativa barriäreffekten och att siktlinjer bryts bör bankar och skärningar minimeras i området kring Årummet/Sjörummet och Jordbrukslandskap. Utformningsdetaljer ska samordnas med Trafikverkets intilliggande projekt vid aktuell etapp E14, delen Timmervägen - Stöde. Då järnvägen, oavsett placering inom utredningsområdet, kommer dela upp marken i ännu fler bitar bör en diskussion föras kring hanteringen av dessa restytor. Det är även viktigt att tänka på hur placeringen påverkar kommande markanvändning i området och vilka konsekvenser det ger Angränsande planering Ny sträckning planeras för E14 mellan Sundsvall och infart till Blåbergets återvinningscentral. Projektet befinner sig i ett tidigt utredningsskede. Framtida ombyggnad av E14 kan komma att påverka Timmervägens nuvarande utformning. Timmervägen utreds som anslutningsväg mellan E14 och E4 vid Birsta. Timmervägens framtida utformning kommer att påverkas av Bergsåkers triangelspår. Trafikverket kommer att samordna de båda projekten i fortsatt planering. Planering för nytt triangelspår i Maland på Ådalsbanan och upprustning av Tunadalsspåret utförs parallellt med Bergsåkers triangelspår. Projekten har samma mål, det vill säga att bidra till att frigöra kapaciteten på Ådalsbanan genom att skapa direkta tågförbindelser till Sundsvalls hamn och industrin. Geografiskt och tekniskt har projekten inget samröre. Kommunens nya bro i Bergsåker tas i trafik till hösten 2015 med nedsatt framkomlighet. Rivning av gamla bron planeras till försommaren Rivningen är en förutsättning för att triangelspår Bergsåker ska kunna genomföras. Under 2009/2010 tog Banverket (nuvarande Trafikverket) fram en förstudie för ny järnväg på sträckan Sundsvall-Härnösand. Förstudien omfattade fyra alternativa korridorer för att öka kapaciteten och minska restiderna på sträckan. En järnvägsutredning för sträckan Sundsvall-Härnösand har genomförts under Trafikverket 16

17 har tagit beslut om lokaliseringsalternativ (Blå Öst). Ny järnväg Sundsvall-Härnösand finns inte med i den nationella planen för , varför det är oklart när fortsatt planering av denna kan ske. 3. Avgränsningar Avgränsningen för det utredningsområde inom vilket befintliga förhållanden och förutsättningar ska kartläggas visas i figur 1, under rubriken Sammanfattning. Figur 1 visar järnvägskorridoren inom vilken det nya triangelspåret ska placeras, den utgörs i grunden av förstudiens beslutade korridor B, men är förlängd i norr för att möjliggöra en växelplacering på Ådalsbanan norr om Bergsåkersbron. Korridoren har även vidgats i norr för ombyggnad av den kulverterade Hulibäcken som delvis hamnar under det nya förbindelsespåret. Kulverten är i dålig kondition och behöver åtgärdas, men till vilken omfattning är idag okänt. I söder har korridoren anpassats för att möjliggöra omläggning av Kolstavägen mot Timmervägen norr om Åkerifastigheten. Omfattande etableringsytor för bro- och järnvägsanläggningen krävs mellan Timmervägen och Ådalsbanan. 4. Förutsättningar 4.1. Bebyggelse Inom korridoren finns bostadsfastigheter. Vid Mittbanan finns småhusbebyggelse inom och i närhet av korridoren. Här ligger några fritidsbostäder på arrendetomter, de flesta används endast sommartid, men det finns också ett fåtal åretruntbostäder på båda sidor om järnvägen. En åretruntbostad finns också mellan Mittbanan och Timmervägen. I korridorens närhet finns småhusbebyggelse öster om Ådalsbanan vid före detta Selångers station Verksamheter och tekniska anläggningar Väster om Timmervägen finns återvinnings- och åkeriverksamhet. Öster om Timmervägen finns Nacksta industriområde, som utgörs av småindustri och handel. På båda sidor om Timmervägen i närhet av Selångersån finns åkermark som brukas. Vid Ådalsbanan finns en gammal nedlagd betongfabrik. Inom korridoren finns en gasledning, anlagd i syfte att leda metangas från Blåberget till en återvinningscentral i Högom. Gasledningen följer Selångersåns södra strand och korsar Timmervägen strax söder om vägbron över Selångersån. Gasledningen är inte i drift. Flera stråk av kraft-, vatten- och avloppsledningar finns i området samt en pumpstation strax söder om Bergsåkersbron Kommunala planer Ny översiktsplan antogs av Sundsvalls kommun I översiktsplanen finns område motsvarande utredningskorridoren för Bergsåkerstriangeln markerad för intresset järnväg. I översiktsplanen tas Bergsåkerstriangeln upp som ett av de infrastrukturobjekt 17

18 som kommunen i ett första steg bör arbeta med. Utbyggnad av Bergsåkers- och Malandstriangeln samt upprustningen av Tunadalsspåret innebär på sikt att transporter kommer att föras över från bil till järnväg. Industriområdet mellan Timmervägen och Ådalsbanan söder om Selångersån är detaljplanelagt. En detaljplan, 2281K-DP-104, Nacksta industriområde, berör utredningskorridorens östra del vid Selångersån och Ådalsbanan. Marken som berörs är planlagd som vattenområde, naturmark och industrigata. Sydöst om Tegelvägen finns detaljplanen 2281K-DP-64, vilken eventuellt kan komma att beröras marginellt, mark som gränsar mot korridoren är planlagd som skyddsområde som inte får bebyggas Naturmiljö Vattenmiljö Selångersån utgör riksintresse för naturvård (Figur 5). Selångersån är ett relativt stort och oreglerat vattendrag. De övre delarna av vattensystemet (Sulån) hyser ett av Sveriges värdefullaste bestånd av flodpärlmussla, men dessa berörs ej av planerad järnvägsdragning. Förutsättning för bevarande av riksintresset är bland annat att Selångersån bevaras och återställs i ett så naturligt miljötillstånd som möjligt, att en tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längs stranden samt att vägövergångar är utförda så att utter kan passera obehindrat och att den naturliga botten i vattendraget återställs efter en åtgärd eller bibehålls. Selångersån har en god vattenkvalitet med god alkalinitet, och utgör ett betydande värde för försurningskänsliga vattenväxter och djur. Åtta olika snäckarter varav några är ovanliga för detta geografiska område har påträffats. Selångersån utgör för länet ett mycket viktigt reproduktionsområde för havsöring. Ytvattenförekomsten Selångersfjärden som inkluderar Norrfjärden klassas till att ha god ekologisk status vilket uppnår kravet på god ekologisk status till Ytvattenförekomsten uppnår däremot inte god kemisk status med anmärkning på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Inventeringar av bottenförhållanden, vattenväxter och musslor har utförts inför detta projekt. De redovisas detaljerat i nästa skede av planläggningsprocessen. I Selångersån finns rika förekomster av spetsig målarmussla uppströms Timmervägen. Musslan är tämligen allmän i Sverige och inte skyddad, men i regionen är den mer ovanlig. Bottenfaunaprover togs både på djupare vatten och i strandområdet. På djupare områden är bottnen hård och förekomsten av djur och växter begränsad. I strandzonen förekommer en väl utvecklad vegetation och en stor variation av vattenlevande smådjur som sländlarver, skalbaggar, iglar och snäckor. Inga ytterligare ovanliga eller skyddade arter påträffades. I Selångersfjärden har bland annat abborre, mört, braxen, nors, gärs, gädda och löja noterats. Hulibäcken (figur 5) mynnar i Norrfjärden och är kulverterad (blå streckad linje i figur 5) från utloppet och uppströms ca 300 m. Kulverten är belägen under nya Bergsåkersbron och under Timmervägen. I mitten av kulverten ansluter Sticksjöbäcken, som är kulverterad under E.ON:s fastighet och järnvägen. Fiskarter som påträffats vid 18

19 elfiske i bäcken är öring och stensimpa. Bäcken går uppströms kulverten i en djup ravin, en karaktäristisk naturtyp för regionen, med mycket frodig växtlighet, dominerande lövskog och branta slänter, delvis påverkade av trädgårdsavfall. Selångersån strax nedströms vägbron vid Timmervägen, promenadstråk på södra sidan syns till höger. Selångersån strax uppströms vägbron vid Timmervägen. I den inventering som gjordes sommaren 2015 konstaterades att bäcken har låg grad av naturlighet (p.g.a. rätning, kulvertering, grävning) i utredningsområdet, och påverkanstrycket från infrastruktur i området är stort. Vid Hulibäckens mynning i Norrfjärden finns ett vandringshinder, bestående av kulverten, se bild nedan. Hulibäckens mynning i Norrfjärden. Landmiljö Hulibäcken vid kulverteringens mynning. Bergsåkersbron syns i bakgrunden. Selångersån och dess omgivningar är ett sammanhängande grönt stråk mellan Selångersfjärden och Sundsvalls stad. Väster om Timmervägsbron är naturmiljön opåverkad och utgör en viktig orörd kantzon till vattendraget. Öster om Timmervägsbron är landmiljön mer påverkad med utlagt erosionsskydd samt branta utfyllda slänter. Selångersfjärden har även höga ornitologiska värden då den utgör en viktig rastningsoch häckningslokal för flertalet fågelarter. Arter som påträffats i området är mindre strandpipare, törnsångare, blåhake, sävsångare, fjällvråk, fiskgjuse samt svarthakedopping. Ingen kännedom om skyddade fågelarter finns för området som är aktuellt för järnvägsdragningen. 19

20 Figur 5. Intressen i området. Naturvärdesinventering av det aktuella området utfördes under sommaren Deltaområdet har höga naturvärden, strandskogens värden var något lägre öster om Timmervägen. Selångersfjärdens strandområden samt Hulibäckens mynning i Norrfjärden utgörs till stor del av sumpskog (figur 5). Botaniska värden finns främst längs strandlinjerna. Mandelpil finns norr om Selångersån, öster om Timmervägen. Andra arter i området är bland annat sälg, vide, springkorn, gul svärdslilja och stormhatt. Invasiva arter som identifierats under naturvärdesinventeringen är blomsterlupin, jättebalsamin och kirskål utredde miljödepartementet ett förslag på att göra Selångeråns dalgång till nationalstadspark. 20

21 I områdets södra delar, vid infarten till åkeriverksamheten, finns en allé av åtta mindre lövträd placerade på ena sidan av vägen (se figur 6 för placering). Vägen omges av f.d. jordbruksmark, vars norra del i dag klipps med gräsklippare. Alléer i jordbruksmark omfattas av generellt biotopskydd. Det aktuella området omfattas även av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djuroch växtliv. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 m från strandlinjen vid medelvattenstånd. Strandskyddet och generellt biotopskydd upphävs genom en fastställd järnvägsplan Landskapsanalys Metod En landskapsanalys har gjorts för järnvägskorridoren och dess närområde. Analysen ska medföra en bättre förståelse för landskapet som helhet hur det har bildats, utvecklats och hur det kan komma att förändras i framtiden. Landskapet delas in i karaktärer anpassat till det aktuella projektet. Syftet med karaktäriseringen är att identifiera vad som är specifikt och/eller värdefullt med varje definierad landskapstyp. Det används sedan som planeringsunderlag till hjälp att för att bevara och förstärka det som är karaktäristiskt med landskapet när förändringar sker. I metoden har fem grundelement används för att beskriva hur människor upplever aktuellt landskap; stråk, gränser, enhetliga områden (rum), knutpunkter och landmärken. Analysen har tagits fram utifrån studier av litteratur, kartmaterial och besök på plats. Översiktlig landskapsbeskrivning Utredningsområdet består övergripande av vågig bergkullterräng som är den vanligaste topografiska karaktären i Norrland. Utredningsområdet ligger under högsta kustlinjen och har påverkats starkt av landhöjningen där landskapet gradvis har omvandlats från havsvik till ett mindre vattendrag som idag utgör Selångersån. Området centrala delar består i huvudsak av leriga jordar och isälvssediment i form av en grusås, Sundsvallsåsen. Finsedimenten är avlagringar från när dalgången var en havsvik och på dessa låglänta delar ligger jordbruksmarken. Att området tidigare varit en havsvik kan utläsas ur namnet Selånger som tidigare betydde lugn havsvik. Skogsbruksmark återfinns på höjderna och moränmarken söder och norr om utredningsområdet. Landskapsbild Utredningsområdet ligger strax väster om staden Sundsvalls utkant och strax öster om de uppodlade dalgångarna kring kulturhistoriskt rika Selånger. Selångersån ligger i botten på dalgången, som har en öst-västlig riktning. Dalgången förgrenar sig västerut och avgränsas av barrskogsklädda höjder och berg i norr och i söder. Utredningsområdet ligger i gränszonen mellan stad och landsbygd, en gränsdragning som är tydligast från Timmervägen med verksamhetsområden öster och odlingsbygd väster om vägen. Selångersån är det landskapselement som knyter ihop delarna. 21

22 Utredningsområdet sett från söder. Landskapsbilden inom utredningsområdet är komplex med många skiftande landskapselement (Figur 6) och karaktärsområden (Figur 7). Eftersom platsen har haft naturliga förutsättningar att bli en knutpunkt för olika infrastrukturer påverkas området starkt av vägar, järnvägar och kraftledningar. Infrastrukturen delar upp landskapet och skapar både fysiska och visuella barriärer och medför att platsen upplevs rörig. Timmervägen, Ådalsbanan och kraftledningar bryter dalgångens öst-västliga riktning. Kraftledningarna fungerar som linjära element som skär av luftrum och utblickar inom området. De fungerar normalt som landmärken, men är i utredningsområdet förvirrande då de är många till antal och har olika riktningar. Områden mellan vägar och järnvägar och under kraftledningar blir till mellanrum som är svårdefinierade och bildar restytor. Odlingsmarken ligger som öar insprängda mellan infrastruktur och verksamheter. Den är dock hophållen väster om Timmervägen och bildar här, tillsammans med åns dalgång, ett mer orört landskapsrum. I söder ligger E14, Mittbanan och Kolstavägen på terrasser i den skogsklädda och branta slänten som bildar en tydlig avgränsning av landskapet söderut. Vyer över Selångersfjärden och skogsklädda berg är inslag i upplevelsen för trafikanter som färdas på Timmervägen eller E14. Landskapsbilden längs stigarna och blickar ut mot vattnet och jordbrukslandskapet på västra sidan av Timmervägen erbjuder en naturskön upplevelse. Selångers kyrka skönjs på bron över Selångersån. Längs med infarten till gården väster om Timmervägen står en allé med rönnar. Landmärken, viktiga landskapselement och utblickar Ett landmärke är ett objekt som utgör en geografiskt orienteringsbar punkt. Utblickar gör att man får siktlinjer ut över landskapet. Kraftledningar; kan också vara förvirrande för orienterbarheten då de är så många och går i skilda riktningar inom utredningsområdet. Berget i nordväst; Hällomsberget, syns från Timmervägen norrgående riktning och från Västra vägen sett västerut vid passagen över Timmervägen. (Hällomsberget ligger utanför kartområdet.) 22

23 Selångersån; ett viktigt element i landskapet med sin öst-västliga riktning och känsla av orördhet. Utblickarna västerut; från Timmervägen, vid bron över Selångersån, mot odlingsmarken, ån, bergen längre in i dalgången och Selångers kyrka. Utblick mot Norrfjärden; sett från Timmervägen. Järnvägsbron. Stålbalksbro med blå kulör. Syns främst av gående längs med Selångersån. Betongfabrik; Höga byggnader i blått. E.ONs transformatorstation; hög byggnad i ljust ockragul. En byggnad utpekad i kommunens kulturmiljöinventering. Betongfabriken fungerar som landmärke. Järnvägsbron där den korsar Selångersån. Utblick odlingsmark sett från Timmervägen. Kraftledningar korsar Timmervägen. Utblick mot Västra vägen, Hällomsberget och kraftledningar. 23

24 Målpunkter Bergsåkers IP Bergsåkerstravet Målpunkterna ligger utanför själva utredningsområdet. Bergsåkers IP är en viktig målpunkt i nordväst och det är hopknutet med de stigar och stråk som finns längs med Selångersån och Selångersfjärden. Bergsåkerstravet ligger norr om utredningsområdet och i karaktärerna Verksamheter/industri finns arbetsplatser i varierande storlek. Utblick från karaktären Bebyggelse mot väster, mot Bergsåkers IP och Selångers kyrka. Stråk Stigarna längs med Selångersån och fjärden Selångersån Med stråk avses stigar/vattendrag som används av människor som inte är motorburna. Stigarna längs med ån och Selångersfjärden är viktiga ur rekreationssynpunkt som promenad- och träningsstråk. Stigen Selångersfjärden runt är en satsning som Sundsvalls kommun och Naturvårdsverket gjort för att möjliggöra och uppvisa naturoch kulturvärden i Selångers dalgång. Stigarna möjliggör en kontakt ända från Sundsvall ut till Selånger, Bergsåker och Bergsåkers idrottsplats. Då utredningsområdet har flera fysiska barriärer som försvårar för oskyddade trafikanter att röra sig tryggt och säkert är stigarna längs ån och fjärden mycket viktiga. Selångersån kan vara ett slags stråk om man paddlar kanot, men är samtidigt en barriär som inte går att korsa. Verksamheter längs med Tegelvägen. Årummet kring Selångersån. 24

25 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 6. Karta landskapsanalys. Karaktärsområden 1. Årummet: Lummig dalgång längs med Selångersån i öst-västlig riktning med rik flora och lövskog. Stigar följer ån på bägge sidor. Ån har skurit ned i finsedimenten vilket gett branta slänter ned mot vattnet. Sporadiska utblickar mot vattnet. 2. Jordbrukslandskap: Den gamla havsbotten har skapat finsediment möjligt att odla på. Flacka odlingsytor kantade av träd och buskar bildar tydliga rum. Väster om Timmervägen även gårdsbebyggelse som en del i karaktären. 3. Verksamheter/Industri: I karaktärsområdet finns många olika typer av verksamheter. De har olika skala och utformning. Vid Selångers station finns stationshus kvar och viss verksamhet. Väster om Timmervägen ligger verksamhetsområdena i form av uppställningsplatser insprängda och dolda bakom vegetation. Öster om Timmervägen dominerar byggnader i ljusa, plåtklädda fasader avsedda för lager och mindre industrier. I nordost bildar transformatorstationen en knutpunkt för kraftledningarna och har ett eget uttryck med ett virrvarr av stolpar och linor. 25

26 Lantmäteriet, Geodatasamverkan 4. Skogsmark/infrastruktur/mellanytor: På höjderna består skogsmarken av barrskog medan lövskog dominerar på de låglänta och flacka partierna. Väg, järnväg och kraftledningar korsar karaktären på flera ställen i olika riktning. Kring kraftledningarna bildas öppna siktgator medan det är mer slutet kring väg och järnväg. (Kraftledningar korsar även andra karaktärsområden). 5. Bebyggelse: Villabebyggelse i trä. Öster om Selångers station har bebyggelsen stora, lummiga tomter. Väster om Timmervägen ligger bebyggelsen med små tomter med fin utsikt på den avlånga höjden som Sundsvallsåsen utgör. Sundsvallsåsen är en rest efter inlandsisens avsmältning. 6. Släntbebyggelse: I sluttningen ned mot jordbruksmarken kring Selångersfjärden ligger ett småskaligt bostadsområde/fritidshusområde insmugen i skogsmark. Fina utblickar mot åkermark och mot fjärden. Bebyggelsen består av trähus i blandad storlek och kulör. 7. Sjörummet: Vattenspegeln på Selångersfjärden och Norrfjärden är väl avgränsade landskapsrum kantad med lummig lövskog. Markskiktet är rikt på örter och träden består av al, asp, viden, björk och hägg. Utblickar mot sjöarna finns sporadiskt från stigarna och från Timmervägen. Området är ett deltalandskap. Figur 7. Karta över karaktärsområden 1-7 enligt beskrivningen ovan. 26

27 4.6. Kulturmiljö Det aktuella området utgör riksintresse för kulturmiljövård (Figur 5). Utbredningsområdet för planerad järnvägslinje ligger i riksintressets sydöstra utkant. Selångersfjärden var tidigare en havsvik med tillhörande hamn. Selångers dalgång var, innan Sundsvall grundlades år 1621, Medelpads centralbygd och utgjorde Medelpads ekonomiska och administrativa centrum, med hamn, kyrka och kungsgård. I Selånger fanns flera färdvägar och handel bedrevs. Det aktuella området för järnvägsplanen låg under vatten fram till 1500-talet, sedan har landhöjningen pågått och idag kvarstår Selångersfjärden av den f.d. havsviken. Hamnen i havsviken kallades S:t Olofs hamn och från denna var färdvägen till Trondheim belägen (se även kapitel 4.7 Friluftsliv). I nordsydöstlig riktning gick färdvägen Norrstigen. Då centralbygden flyttades intill nuvarande Sundsvalls stad på 1600-talet blev jordbruksbygden kvar i Selånger och är delvis bevarat. Området är ett av Medelpads fornlämningstätaste. Mestadelen av fornlämningarna är lokaliserade nordväst om aktuellt område. Typen av lämningar i Selångers dalgång består av järnåldersgravfält, fossila åkrar och spår av en betydande pilgrimsled. Selånger har som helhet mycket stort värde för kulturmiljön. Selånger station är utpekad i kommunens översiktliga kulturmiljöinventering tillsammans med E.ON:s transformatorstationer norr om Västra vägen, sett från Selånger station. Selånger hållplats (som den också kallas) utgörs av bostadshus och stationsbyggnad. Förr fanns även faluröda magasinsbyggnader i anslutning till hållplatsen. Dessa kvarvarande byggnader har egentligen inga höga arkitektoniska värden, men speglar järnvägens betydelse i samhället historiskt. Byggnaderna fungerar som minnesmärken i landskapet om hur en byggnad förr användes. Det bidrar till en identitet i dagens samhälle och en anknytning till den tid då Selånger var en egen kommun. En känd fornlämning, RAÄ nr 59:1 (Figur 5), finns precis intill korridoren för järnvägslinjen och utgörs av en gravhög från järn- eller bronsålder. En ansökan om arkeologisk undersökning fas 1 har lämnats in till Länsstyrelsen för att kartlägga området översiktligt Friluftsliv Selångersfjärden med dess omgivningar är utpekat som kärnområde för friluftsliv i kommunens översiktsplan och är ett av Sundsvalls viktigaste natur- och friluftsstråk. Längs båda sidor om Selångersån från Sundsvalls centrum finns rekreationsstig (Figur 5) som gör att motionärer kan ta sig runt Selångersfjärden och komma runt på motsvarande sida. Från Sundsvalls centrum och runt fjärden är promenadstigen ca 14 km lång. Rekreationsstigen korsar under järnvägsbron på norra sidan av Selångersån, och över järnvägsspåret på södra delen. Väster om befintlig järnvägsbro går lederna under Timmervägens bro. Leden sammanbinds även till S:t Olofsleden som har sin början vid Selånger kyrka. Fågelskådning är populärt kring fjärden. Selångersån är också populär för kanotturer och att fiska i. 27

28 Promenadstråket mellan Selångersfjärden/ Norrfjärden och Timmervägen. Bilden tagen i nordlig riktning. Promenadstråket vid Norrfjärden, bild tagen i sydlig riktning Buller De bostäder som kommer att beröras av buller från triangelspåret utsätts redan idag för tågtrafikbuller från Mittbanan och Ådalsbanan samt av vägtrafikbuller från E14, Timmervägen och Västra vägen. Fastighetsnära bullerskyddsåtgärder har genomförts längs Ådalsbanan i samband med upprustning av sträckan Sundsvall-Härnösand. Bullerskyddsåtgärder har även genomförts för några bostäder längs Mittbanan inom ramen för Trafikverkets åtgärdsprogram för befintlig miljö Vibrationer Tågtrafik kan orsaka vibrationsstörningar i närliggande bostäder. De bostäder som skulle kunna påverkas av vibrationer från triangelspåret utsätts troligtvis redan idag för vibrationer från tågtrafikbuller på Mittbanan och Ådalsbanan. Vibrationsmätningar genomfördes inom ramen för Projekt Ådalsbanan vilka visade att nivåer över Trafikverkets riktvärde 0,4 mm/s vägd RMS förekommer längs Ådalsbanans i Bergsåker, däremot inga nivåer över 1 mm/s vägd RMS som utgör högsta acceptabla nivå vid väsentlig ombyggnad. Längs Mittbanan har inga vibrationsmätningar genomförts Naturresurser Kända dricksvatten- och energibrunnar finns i utredningskorridorens närhet, se figur 9. Både södra sidan av Selångersån och nordöstra delen av järnvägskorridoren utgörs av brukad åkermark Förorenade områden Inom området för järnvägskorridoren finns två potentiellt förorenade områden. Den nedlagda betongfabriken och gamla Selånger station. Betongfabriken är ej undersökt och har stått tom i ca tio år. 28

29 Vid Selånger station (Granlo 3:76) har kommunen utfört en inventering med syfte att kartlägga eventuellt förorenade områden. Vid stationen har historiskt funnits dressinbod, garage, oljebod, förrådsplats, samt upplagsplats för banavdelningen. Ledningar finns från stationshuset, förrådsbyggnaderna och garaget och är belägna norr om spårområdet. Ledningar för vatten och avlopp finns lagda under spåret. Recipienter för dessa ledningar är troligen Norrfjärden och Selångersån. Vid inventeringen fanns oljefat kvar vid oljeboden. Slagg finns i banan som frostskyddsmaterial. Vid tillfället för inventeringen fanns en hydraultank samt en läckande kranbil uppställd på fastigheten. Den föroreningen som kan finnas på fastigheten är mest troligt oljeförorening. Även åkeriverksamhetens mark kan vara förorenad av oljespill eller andra föroreningar som härrör från verksamheten. Förekomst av miljöfarliga ämnen i befintlig anläggning kommer att utredas inför projektering. Hantering av PCB, kvicksilver, blymönja, tjärtråd, isolerskivor med CFC, träsliprar och andra miljöfarliga material görs enligt MB och Avfallsförordningen och Trafikverkets rutiner kring dessa Geologi Jordlagerföljden i området är dominerade av finkorniga (se figur 8). I södra delen består jordarterna enligt SGU:s jordartskarta av lera och silt och i de norra delarna sträcker sig Sundsvallsåsen. Sundsvallsåsen är en grusås som bildats efter landisens avsmältning längs Selångersåns dalgång. Vid sin topp består åsen av grovkorniga permeabla jordarter, de finare fraktionerna har svallats av och bildat en svallkappa av sediment vid sidorna av åsen. Sedimenten har en mäktighet av 5-15 m och underlagras av morän. Sedimentens tjocklek avtar med avståndet från ån. Söder om ån minskar tjockleken fortare. Öster om korridoren har lera brutits för tegeltillverkning, därav namnet på Tegelvägen. Stränderna vid ån är erosionskänsliga. Söder om ån stiger marknivån snabbt upp mot ett högt beläget fastmarksområde där Mittbanan och E14 går fram. Berg i dagen finns vid Mittbanan. De geologiska förutsättningarna är likartade, oberoende av var inom korridoren det nya spåret placeras. 29

30 Figur 8. Jordartskarta för området Hydrologi Ytvattenförekomsterna i området är Norrfjärden, Selångersfjärden, Selångersån, Sticksjöbäcken och Hulibäcken (Figur 9). Sticksjöbäcken och Hulibäcken mynnar i Norrfjärden som står i direkt hydraulisk kontakt med Selångersfjärden. Selångersfjärden avbördas av Selångersån som slutligen mynnar i Sundsvallsfjärden. 30

31 Figur 9. Karta över brunnar och vattenförekomster i utredningsområdet. De täta jordarterna av lera och silt i området innebär en begränsad grundvattenbildning, det vill säga att majoriteten av nederbörden avbördas som ytvatten. Topografin sluttar mot Selångersån och Selångersfjärden som är lågpunkter i området. Figur 9 visar översiktligt ytvattendelarna som bildar avrinningsområden. Ytavrinningen sker mot vattenförekomsten i respektive område vilket får beaktas vid utformande av avvattningsanläggningar. 31

32 Två vattenskyddsobjekt finns i området, Sundsvallsåsen och Selångersfjärden. Dessa skyddsobjekt påverkas av gällande miljökvalitetsnormer, vilket innebär att vattenkvaliteten för dessa ej får försämras. Sundsvallsåsen har otillfredsställande kemisk status Bristande kemiska parametrar är bly, bensen, polyaromatiska kolväten (PAH) och benso(a)pyrene. Grundvattenförekomsten klassas till att ha god kvantitativ status. SMHI utförde år 2010 en hydraulisk modellering av vattenståndet i Selångersån under perioder av höga flöden. Medelflödet i Selångersån är beräknat enligt modellen av SMHI till 4,4 m³/s och det statistiska 100-årsflödet till 80,6 m³/s. Enligt modellen är det högsta högvattenståndet cirka 1,4 meter över medelvattenståndet. I Figur 10 nedan visas översvämningskarta för Selångersfjärden under det statistiska 100-årsflödet samt flödet som inträffade år Figur 10. Översvämningskarta med statistiskt 100-årsflöde (Q100HHW) och flödet 2001 (HQ2001) Riksintresse järnväg Ådalsbanan och Mittbanan utgör riksintresse för kommunikation (Figur 5) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs, men bedöms inte överskridas. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Normen för omgivningsbuller gäller järnvägar med högre trafikmängd än här och större kommuner än Sundsvall. Vattenförekomster med miljökvalitetsnormer har beskrivits i kapitel och