KALLELSE. Kommunhuset Plenisalen Måndag Information Ordinarie möte börjar 13.30

Transkript

1 Kommunstyrelsen Mikael Granath KALLELSE Datum Sida 1(1) Kommunstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kommunstyrelsen Kommunhuset Plenisalen Måndag Information Ordinarie möte börjar Förmiddagen ägnas åt information från våra helägda kommunala bolag Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten AB Leksandsbostäder AB Leksand Vatten AB Förmiddagens möte protokollförs inte eftersom det inte är ett beslutsmöte. Ärenden med förslag till beslut 1 Val av justerare 2 Kommundirektören informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. 3 Utskottsordförandena informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. 4 Genomförande mål och budget Kommunstyrelsens beslut 1. Överlämna beslutad mål och budget till kommundirektören för genomförande och åtgärder. 2015/1304 1

2 2 5 Uppföljning av äldreberedningens slutrapport Kommunstyrelsens beslut 1. Uppdra till berörda ansvariga att genomföra uppdragen som finns beskrivna. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Uppdra till Leksandsbostäder AB att utveckla informationen på hemsidan så att det framgår vilka bostäder som är tillgängliga. 2. Uppdra till Leksandsbostäder AB att inventera om det finns bostäder i det befintliga bostadsbeståndet i Insjön som kan utvecklas till tryggt boende för äldre. 6 Detaljplan för Leksands folkhögskola Kommunstyrelsens beslut 1. Anta detaljplanen. 7 Svar på motion angående skärpta djurskyddskrav på maten som serveras i kommunens verksamheter Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Ta med motionens intentioner i den kommande översynen av kostpolicyn och därmed anse den besvarad. 8 Kommunstyrelsens delegeringsordning komplettering Kommunstyrelsens beslut 1. Delegera rätt att teckna avtal på försäljning av avverkning och gallring enligt Leksands kommuns skogsvårdsplan, samt köp av röjningstjänster, till enhetschef skog och förråd. 2. Delegera rätt att upplåta jakträtt och viltvård för högst tio år till enhetschef skog och förråd. 2015/ / / /28 2

3 3 9 Kommunstyrelsens delegeringsordning - komplettering/ändring till tjänsteman Kommunstyrelsens beslut 1. Delegera rätt att besluta i ärende Intagande av väg i kommunalt underhåll till trafikingenjör. 2. Delegera rätt att besluta om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild till personalchef och upphandlingschef. 3. Ta bort rätt att besluta om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild från säkerhetsansvarig. 10 Årsredovisning för Gustaf Ankarcronas stiftelse för räkenskapsåret 2014 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Lägga redovisningen för Gustaf Ankarcronas stiftelse för räkenskapsåret 2014 till handlingarna. 11 Rapportering enligt 16 kapitlet 6 f socialtjänstlagen av ej verkställda beslut enligt 4 kapitlet 1 socialtjänstlagen. Kvartal Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Lägga rapporteringen enligt 16 kapitlet 6 f socialtjänstlagen av ej verkställda beslut enligt 4 kapitlet 1 socialtjänstlagen, kvartal 3 år 2015, till handlingarna. 12 Anmälan av fattade delegeringsbeslut 2015 till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut 1. Godkänna redovisningen av de delegeringsbeslut som förtecknas i protokoll den 7 december 2015?. 2015/ / / /60 13 Kommunstyrelsens ordförande informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Ulrika Liljeberg (C) ordförande 3

4 Mål och budget Beslutad av kommunfullmäktige Sammanfattad av administrativ chef Observera att beslutet ännu inte är justerat och kan komma att förändras något. Kommunfullmäktiges beslut 1. Fastställa skattesatsen för Leksands kommun för 2016 till 22,29 kronor per skattekrona. 2. För åren anta ett avkastningsmål på 2 % av skatter och bidrag. 3. Anta förvaltningens förslag till Mål och budget för med följande ändringar (p. 4-7): 4. Anta som kommunens särskilt utpekade mål kommande år: 1. Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor med särskilt fokus på pojkar. 5. Arbeta för att skapa en Kulturskola. 6. Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner. 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre. 8. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare önskad tjänstgöringsgrad. 9. Utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen. 10. Verka för minskad användning av kemikalier särskilt i förskolorna. 11. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. 12. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimat. 13. Arbeta för öppnare landskap i samarbete med byar, företagare och fastighetsägare. 14. Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen samt öka den digitala delaktigheten. 15. Arbeta aktivt mot missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). 5. Att fastställa indikatorer för målen vid kommande kommunfullmäktigemöte. 6. Att borgensavgiften från Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten AB fastställs till 0,40 %. 7. Att Limalänken lyfts ur investeringsbudgeten för åren och återkommer i en kommande budget. 8. Att avseende fritidsgårdarna preliminärt besluta om en besparing med 0,5 mkr för 2016 och 1,0 mkr för 2017 (föreslaget är 2,0 mkr för 2016) och återkomma med vilket alternativ som väljs av de som presenterats i Fritidsgårdsutredningen. 4

5 9. Att ge uppdrag till förvaltningen att se över följande områden för effektiviseringar och återkomma med underlag och eventuella förslag till beslut: 1. Införa självtjänster, e-tjänster och ökad digitalisering inom både välfärden och administrationen. 2. Hitta fler samverkansområden, inom samtliga sektorer, med andra kommuner för att hitta samordningsvinster, som t.ex. gymnasiet, brandkåren, myndighetsutövning och specialistfunktioner. 3. Genomföra en genomlysning av samtliga verksamheter för att optimera användningen av resurserna. 4. Regelmässigt jämföra kostnaden för vår verksamhet med den beräknade standardkostnaden. 5. Utreda den för verksamheterna bäst lämpade verksamhetsformen utifrån såväl ett ekonomiskt som ett kvalitetsmässigt perspektiv. 6. Effektivisering av resor och mötesformer. 10. Att ge uppdrag till förvaltningen att genomföra följande: 1. Skapa en budgetberedning. 2. Tydligare uppdrag till allmänna utskottet som personalutskott. 3. Ta fram förslag till nytt näringspolitiskt program. 11. Att på nästkommande kommunfullmäktigemöte besluta om fördelningen av de 19,6 miljoner kronor som Regeringen kommer att föreslå Riksdagen att anslå till Leksands kommun för att täcka extra kostnader för mottagandet av flyktingar 2015/

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Utskottet för vård och omsorg 76 Dnr 2015/955 Uppföljning av äldreberedningens slutrapport Beskrivning av ärendet Äldreberedningen lade 12 förslag (områden) i sin slutrapport. Elva fördelades ut på handläggare att vara klara senast den 31 maj Utredare Sören Vintheimer fick uppdraget att administrera arbetet och rapportera/redovisa tillutskottet för vård och omsorg. En uppföljning behandlades av utskottet för vård och omsorg Beslut att ta rapporten som informationen till handlingarna. Utredaren fick sedan i uppdrag att omstrukturera ärendet och komplettera med förslag till beslut. Ansvarig: Befolkningsgruppen genom Åke Sjöberg 2: Samverkan inom boendeplaneringen 4: Utarbeta en boendeplan 6: Nyproduktion av ordinärt boende med god tillgänglighet i Leksand och Insjön 11: Senior- och gemenskapsboende Avdelningen för samhällsbyggnad har utarbetat förslag till bostadsförsörjningsplan som varit ute på remiss till bl.a. Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna. Möte är inbokat med länsstyrelsen och Region Dalarna för att bl.a. söka lösningar på hur det går att förena nyproduktion av bostäder med hänsyn till den byggnadskultur som finns i befintligt bostadsbestånd, främst på Leksandsnoret. Kommunen ställer sig positiv till initiativ från kommuninvånare eller sammanslutningar när det gäller senior- och gemenskapsboende men avser inte att själva driva frågan. Ansvarig: Sektorschef Agneta Ivåker 8: Förebyggande hembesök hos äldre, främst utanför tätorterna. 9: Stärka möjligheterna till kvarboende i byn 12: Viktigt att stödja civilsamhällets insatser som t.ex. anhörigstöd, väntjänst och aktiviteter på särskilda boenden. Justeras Utdrag bestyrks 6

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Utskottet för vård och omsorg Myndighetschefen och enhetschefen för ordinärt boende arbetar med att ta fram en plan för förebyggande hembesök hos personer över 80 år. Syftet är att informera om kommunens insatser i form av hemtjänst, anhörigstöd, väntjänst och särskilt boende samt få information om vilka tankar personerna själva har om sin boendesituation på äldre dar. Kommunens insatser för personer i ordinärt boende är också ett stöd för att stärka möjligheterna att bo kvar i byn. Det pågår arbete med att utveckla kvaliteten på äldreboendena. På Solhem har det genomförts resor med ångbåten Engelbrekt och det har inrättats ett gym för att ge de boende möjlighet att träna sin fysik. Ansvarig: Leksandsbostäder AB 5: Lätt tillgänglig information om bostadsmarknaden i det befintliga bostadsbeståndet. 10: Trygghetsboende Kommunen har en sida på med rubriken Hitta bostad. Här finns länkar till fastighetsförvaltarna i kommunen som har bostäder som upplåts med hyresrätt, bl.a. till Leksandsbostäders egen webbplats. Leksandsbostäder har inventerat tillgängligheten i sitt bostadsbestånd med det saknas uppgifter om tillgängligheten på deras hemsida när personer ska ställa sig i bostadskö. Det är önskvärt att Leksandsbostäder kompletterar informationen till, i första hand äldre, bostadssökande så att de lätt kan se var i bostadsbeståndet det finns bostäder med god tillgänglighet. Trygghetsbostäder är en boendeform för den som inte längre känner sig trygg och bekväm i sin nuvarande bostad, men ännu inte har behov av särskilt boende. Till skillnad från särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemensamhetslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Kommunen håller på att omforma bostäderna i A-huset i Björkbacken, Siljansnäs och Noretgården i Leksand till tryggt boende. Däremot saknas motsvarande boendeform i Insjön. Ansvarig: Utredare Sören Vintheimer 3. Inventering av tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet Leksandsbostäder genomförde för några år sedan en inventering av tillgängligheten för personer med rullator eller rullstol i sitt bostadsbestånd. Kommunen sökte medel i februari för att göra motsvarande inventering i privatägda flerfamiljshus samt bostadsrättsföreningar. Ansökan avslogs av Boverket eftersom de avsatta medlen var slut, trots att ansökningstiden gick ut i augusti. I samråd med kommundirektören beslutades att ändå fortsätta Justeras Utdrag bestyrks 7

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Utskottet för vård och omsorg arbetet med att komplettera Leksandsbostäders inventering med befolkningsstatistik m.m., i första hand när det gäller Leksandsbostäders bostadsbestånd. Inventeringen planerades vara avslutad den sista september men på grund av partiell sjukskrivning samt att ytterligare frågor kommit till beräknas inventeringen vara klar senast den 30 november. Kompletteringen av den ursprungliga inventeringen innebär en beskrivning av boendesituationen för de personer som har serviceinsatser i form av inköp samt matleveranser samt en beskrivning av de äldre i Leksandsbostäders bostadskö. Hur många äldre finns i kön? Hur många bor utanför kommunens tätorter? I vilket område söker de bostad samt hur stor bostad söker de? Sektorns/avdelningens bedömning Inom de flesta av de områden som äldreberedningen pekade ut pågår arbete för att utveckla insatserna och boendet för de äldre. Det finns dock två områden där kommunfullmäktige föreslås ge direktiv: Leksandsbostäders information till bostadssökande på deras hemsida bör förbättras så att bostadssökande kan se var i bostadsbeståndet det finns bostäder som är tillgängliga för rullator och rullstol I Siljansnäs och Leksand pågår arbete med att utveckla trygga bostäder för äldre. Däremot saknas motsvarande boendeform för äldre i Insjön, som är kommunens näst största tätort. Leksandsbostäder bör få i uppdrag att inventera om det finns bostäder i det befintliga bostadsbeståndet som kan utvecklas till tryggt boende för äldre. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Utskottets förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Uppdra till berörda ansvariga att genomföra uppdragen som finns beskrivna. Utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Uppdra till Leksandsbostäder AB att utveckla information på hemsidan så att det framgår vilka bostäder som är tillgängliga. 2. Uppdra till Leksandsbostäder AB att inventera om det finns bostäder i det befintliga bostadsbeståndet i Insjön som kan utvecklas till tryggt boende för äldre. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 8

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2015/955 Sida 1(1) Verksamhetsstöd och service Sören Vintheimer, Uppföljning av äldreberedningens slutrapport Beskrivning av ärendet Äldreberedningen lade 12 förslag (områden) i sin slutrapport. Elva fördelades ut på handläggare att vara klara senast den 31 maj Utredare Sören Vintheimer fick uppdraget att administrera arbetet och rapportera/redovisa tillutskottet för vård och omsorg. En uppföljning behandlades av utskottet för vård och omsorg Beslut att ta rapporten som informationen till handlingarna. Utredaren fick sedan i uppdrag att omstrukturera ärendet och komplettera med förslag till beslut. Ansvarig: Befolkningsgruppen genom Åke Sjöberg 2: Samverkan inom boendeplaneringen 4: Utarbeta en boendeplan 6: Nyproduktion av ordinärt boende med god tillgänglighet i Leksand och Insjön 11: Senior- och gemenskapsboende Avdelningen för samhällsbyggnad har utarbetat förslag till bostadsförsörjningsplan som varit ute på remiss till bl.a. Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna. Möte är inbokat med länsstyrelsen och Region Dalarna för att bl.a. söka lösningar på hur det går att förena nyproduktion av bostäder med hänsyn till den byggnadskultur som finns i befintligt bostadsbestånd, främst på Leksandsnoret. Kommunen ställer sig positiv till initiativ från kommuninvånare eller sammanslutningar när det gäller senior- och gemenskapsboende men avser inte att själva driva frågan. Ansvarig: Sektorschef Agneta Ivåker 8: Förebyggande hembesök hos äldre, främst utanför tätorterna. 9: Stärka möjligheterna till kvarboende i byn 12: Viktigt att stödja civilsamhällets insatser som t.ex. anhörigstöd, väntjänst och aktiviteter på särskilda boenden. Myndighetschefen och enhetschefen för ordinärt boende arbetar med att ta fram en plan för förebyggande hembesök hos personer över 80 år. Syftet är att informera om kommunens insatser i form av hemtjänst, anhörigstöd, väntjänst och särskilt boende samt få information om vilka tankar personerna 9

10 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2015/955 Sida 2(3) själva har om sin boendesituation på äldre dar. Kommunens insatser för personer i ordinärt boende är också ett stöd för att stärka möjligheterna att bo kvar i byn. Det pågår arbete med att utveckla kvaliteten på äldreboendena. På Solhem har det genomförts resor med ångbåten Engelbrekt och det har inrättats ett gym för att ge de boende möjlighet att träna sin fysik. Ansvarig: Leksandsbostäder AB 5: Lätt tillgänglig information om bostadsmarknaden i det befintliga bostadsbeståndet. 10: Trygghetsboende Kommunen har en sida på med rubriken Hitta bostad. Här finns länkar till fastighetsförvaltarna i kommunen som har bostäder som upplåts med hyresrätt, bl.a. till Leksandsbostäders egen webbplats. Leksandsbostäder har inventerat tillgängligheten i sitt bostadsbestånd med det saknas uppgifter om tillgängligheten på deras hemsida när personer ska ställa sig i bostadskö. Det är önskvärt att Leksandsbostäder kompletterar informationen till, i första hand äldre, bostadssökande så att de lätt kan se var i bostadsbeståndet det finns bostäder med god tillgänglighet. Trygghetsbostäder är en boendeform för den som inte längre känner sig trygg och bekväm i sin nuvarande bostad, men ännu inte har behov av särskilt boende. Till skillnad från särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemensamhetslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Kommunen håller på att omforma bostäderna i A-huset i Björkbacken, Siljansnäs och Noretgården i Leksand till tryggt boende. Däremot saknas motsvarande boendeform i Insjön. Ansvarig: Utredare Sören Vintheimer 3. Inventering av tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet Leksandsbostäder genomförde för några år sedan en inventering av tillgängligheten för personer med rullator eller rullstol i sitt bostadsbestånd. Kommunen sökte medel i februari för att göra motsvarande inventering i privatägda flerfamiljshus samt bostadsrättsföreningar. Ansökan avslogs av Boverket eftersom de avsatta medlen var slut, trots att ansökningstiden gick ut i augusti. I samråd med kommundirektören beslutades att ändå fortsätta arbetet med att komplettera Leksandsbostäders inventering med befolkningsstatistik m.m., i första hand när det gäller Leksandsbostäders bostadsbestånd. Inventeringen planerades vara avslutad den sista september men på grund av partiell sjukskrivning samt att ytterligare frågor kommit till beräknas inventeringen vara klar senast den 30 november. Kompletteringen av den ursprungliga inventeringen innebär en beskrivning av boendesituationen för de personer som har serviceinsatser i form av inköp samt matleveranser samt en beskrivning av de äldre i Leksandsbostäders bostadskö. Hur många äldre finns i kön? Hur många bor utanför kommunens tätorter? I vilket område söker de bostad samt hur stor bostad söker de? 10

11 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2015/955 Sida 3(3) Sektorns/avdelningens bedömning Inom de flesta av de områden som äldreberedningen pekade ut pågår arbete för att utveckla insatserna och boendet för de äldre. Det finns dock två områden där kommunfullmäktige föreslås ge direktiv: Leksandsbostäders information till bostadssökande på deras hemsida bör förbättras så att bostadssökande kan se var i bostadsbeståndet det finns bostäder som är tillgängliga för rullator och rullstol I Siljansnäs och Leksand pågår arbete med att utveckla trygga bostäder för äldre. Däremot saknas motsvarande boendeform för äldre i Insjön, som är kommunens näst största tätort. Leksandsbostäder bör få i uppdrag att inventera om det finns bostäder i det befintliga bostadsbeståndet som kan utvecklas till tryggt boende för äldre. Förslag till beslut 1. Uppdra till Leksandsbostäder AB att utveckla informationen på hemsidan så att det framgår vilka bostäder som är tillgängliga. 2. Uppdra till Leksandsbostäder AB att inventera om det finns bostäder i det befintliga bostadsbeståndet i Insjön som kan utvecklas till tryggt boende för äldre. 3. Att ta rapporten som information till handlingarna. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande daterat Slutligt beslut expedieras (skickas) till Sektorschef Åke Sjöberg Sektorschef Agneta Ivåker VD Leksandsbostäder Elisabet Nises Look Utredare Sören Vintheimer 11

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Utskottet för samhällsbyggnad 145 Dnr 2011/1104 Detaljplan för Leksands folkhögskola Beskrivning av ärendet Utskottet för samhällsbyggnad lämnade den 1 juli positivt planbesked under en tid av två år från sammanträdesdatumet. Denna tidsfrist gick ut och en ny ansökan för planbesked kom in. Utskottet för samhällsbyggnad lämnade ett nytt positivt planbesked 9 september Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av folkhögskolan. Planen ska tillåta folkhögskola, restaurant, studentbostäder och vandrahem samt möjliggöra en utökning av parkeringsplatser. Siljansleden som sträcker sig i norra delen av planområdet säkerställs som allmän platsmark. Strandskyddet avses upphävas för kvartersmarken. Planförslaget godkändes för samråd av utskottet för samhällsbyggnad den 10 februari Planen har varit utsänd för samråd enligt reglerna för normalt planförfarande (PBL 2010:900, 5 kap 11 ) från den 26 februari till den 9 april Samrådsmöte för allmänheten ägde rum den 4 mars Under samrådet inkom 5 st yttranden, varav 2 st med erinran. Inkomna synpunkter sammanfattades och kommenterades i en samrådsredogörelse. Utskottet för samhällsbyggnad beslutade den 25 augusti att godkänna det bearbetade planförslaget för granskning. Planförslaget har varit utställt för granskning på kommunhuset och på kommunens webbplats samt funnits tillgängligt på biblioteket i Leksand. Granskningen har kungjorts genom utskick av brev till berörda sakägare, markägare, remissinstanser och övriga berörda samt genom annonsering den 2 september 2015 i Leksandsbladet, Falu Kuriren och Dala Demokraten. Inkomna synpunkter under granskningen har redovisats i ett utlåtande. Inga erinringar kom in under granskningen. Planförslaget har omarbetats enligt de ändringar som angetts i granskningsutlåtandet. Justeras Utdrag bestyrks 12

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Utskottet för samhällsbyggnad Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Behovsbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Geoteknisk utredning ( ) med komplettering ( ) Dagvattenutredning ( ) Kulturmiljöanalys ( ) Skötselplan ( ) reviderad Utskottet för samhällsbyggnads beslut 1. Granskningsutlåtandet tas som utskottets eget. 2. Detaljplanen godkänns för antagande med de ändringar som anges i granskningsutlåtandet Utskottet för samhällsbyggnads förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Anta detaljplanen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 13

14 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns II v 1 f 1 f 2 k 1 b 1 vandringsled n 2 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser NATUR Naturområde Kvartersmark E1 Transformatorstation n 3 S 1 C 1 B 1 e 1 35% II v 1 f 1 f 2 b 1 e 1 40% II v 1 b 1 S1C1B1 Folkhögskola, restaurant, studentbostäder, vandrarhem UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER vandringsled Vandringsled ska finnas Skyddsbestämmelser n1 Skötsel av slänten ska inriktas mot att hålla efter så att yngre, späda lövträd täcker slänten. Utsikt mot vattnet ska bibehållas. Björkar och granar som är på väg att falla omkull ska kapas av. Vid blottlagd jord ska återplantering ske med växter som har jordbindande rotsystem och som är naturligt förekommande i området. e 1 25% II v 1 f 1 f 2 k 1 b 1 E 1 BETECKNINGAR I GRUNDKARTAN Fastighetsgräns Bostadshus resp Uthus n2 De storvuxna tallarna i slänten ska bevaras då de med sina stora, djupa rotsystem håller ihop marken. Björkar och granar som är på väg att falla omkull ska kapas av. Vid blottlagd jord ska återplantering ske med växter som har jordbindande rotsystem och som är naturligt förekommande i området. UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1 00% Största byggnadsarea i procent inom egenskapsgräns NATUR vandringsled n 1 185,62 2: Vägkant Häck Staket Järnväg, spårmitt Ägoslagsgräns Höjdkurvor Avvägd höjd Registernummer för Fastighet Gränspunkt Koordinatkryss Konstverk BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får inte bebyggas (ej parkering eller byggnad) Skala 1: m MARKENS ANORDNANDE Grundkartan är upprättad av Mät- och kartenheten, Rättviks kommun Fastighetsredovisning aktuell Koordinatsystem Sweref Höjdsystem RH 2000 eller obehandlat trä Varsamhet (befintlig bebyggelse) Upplysning: Innan bygglov ges ska arkeologisk utredning genomföras för det på illustrationen skrafferade området. Detta i samråd med Länsstyrelsen. Innan byggnation mot norra slänten sker ska befintliga dagvattenledningar flyttas mot södra slänten vid Åkerötjärnen.Se dagvattenutredningen från Ramböll ( ). Detta regleras i ett avtal som upprättas mellan kommunen och verksamhetsutövaren innan detaljplanen antas. Inom skraffering ska en arkeologisk utredning genomföras innan bygglov ges. Mark och vegetation n3 Marken får inte belastas med något tungt, exempelvis container, jordupplag, snöupplag eller dylikt PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning och omfattning II v1 Utseende (ny bebyggelse) f1 f2 Högsta antal våningar Suterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar Högsta totalhöjd i meter exklusive skorsten Fasader ska huvudsakligen vara av trä, glaspartier får förekomma Fasader ska vara i traditionella färger som rött, brunt, grått eller obehandlat trä k1 Byggnadsteknik b1 Exteriör renovering och ombyggnad ska utföras varsamt och med hänsyn till de kulturella värdet beskrivet i planbeskrivningen. Råd och rekommendationer vid underhåll och ombyggnad ska så långt som möjligt följas. Byggnad bör ej rivas. Byggnad skall uppföras i radonsäkert utförande ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark Strandskydd Strandskyddet upphävs inom kvartersmarken Till planen hör: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Samrådsredogörelse Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län Oktober 2015 Anna Olsson Planarkitekt Granskningsutlåtande Behovsbedömning Fastighetsförteckning Övriga handlingar: Dagvattenutrening Geoteknisk undersökning , Kulturmiljöanalys Skötselplan reviderad Antagandehandling Godkännande för samråd SB Godkännande för granksning SB Antagande Laga kraft KS Varsamhet (befintlig bebyggelse) Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen PBL 2010:900 14

15 Skötselplan för slänten vid Leksands folkhögskola Framtagen av: Åsa Rydell kommunekolog Martina Hellgren mark- och exploateringsansvarig Reviderad

16 MÅL FÖR SKÖTSELPLAN Målet med skötselplanen är att förebygga risken för ras och erosion, med utgångspunkt från befintlig vegetation i området. Området ska tillsammans med blivande naturreservatet på Åkersön ge ett naturligt intryck och den biologiska mångfalden ska gynnas. Hänsyn ska tas till släntens naturliga förutsättningar. Inför framtagande av Detaljplan för Leksands Folkhögskola har genomförts en geoteknisk utredning av Ramböll (Falun ). Utredningen beskriver större släntåtgärder som måste vidtas, främst vid Udden, se bild nedan, där avverkning av större träd, schaktning och plantering av erosionsdämpande växtlighet krävs. Dessa släntåtgärder berörs ej i denna skötselplan utan kommer att genomföras separat under åren , ansvarig för dessa är Leksands kommun via säkerhetsansvarig. Områdets skötsel ska följa vägledningen i denna skötselplan, även efter att åtgärder vidtagits. Bild från geoteknisk utredning Röd markering markerar udden. 2 16

17 FÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig vegetation Trädvegetationen i slänten består i huvudsak av rönn, björk och tall med inslag av asp, salix, gran, cembratall, hägg och lönn. På flera ställen längs hela slänten har man tippat trädgårdsavfall, främst gräs och löv. Område A Nordvästra delen av slänten, område A, består av yngre lövträd, främst björk. I övre delen av slänten har man hållit efter kraftigt för utsiktens skull. Längs med stranden växer främst al. I markskiktet dominerar gräs. 3 17

18 Bild över område A Område B I norra delen av slänten, område B, växer både stora gamla träd och yngre mindre, jämnt fördelat. De storvuxna tallarna fyller en viktig funktion och ska bevaras då de med stora, djupa rotsystem håller ihop marken. Större björkar och granar kan utgöra en risk för större markpåverkan vid rotvältor. I markskiktet dominerar blåbärsris, mossor och gräs med inslag av andra örter. Blivande naturreservat Åkersöns naturreservat är under bildande och reservatsområdet berör och sammanfaller förmodligen delvis med område B. Till naturreservatsbeslutet ska en skötselplan tas fram för området och i den ska det framgå hur området ska skötas. Ett förslag till skötselplan är påbörjat men när det gäller erosionsproblematiken är det denna skötselplan som gäller. 4 18

19 Norra delen av slänten, område B SKÖTSEL OCH ANSVAR Markansvar Leksands kommun äger marken i området, och ansvarar för att skötselplanen efterlevs. Besiktning Besiktning av markförhållandena i slänten ska utföras 1 ggr/år på våren vid lågvatten (februari-april), då det även finns tid att utföra eventuella åtgärder. Besiktningen utförs genom okulär besiktning nedifrån älvstranden samt uppifrån släntkanten. Uppkomna erosionsskador, nedfallna eller lutande träd och eventuellt andra riskfaktorer ska dokumenteras genom fotografering och beskrivning i text, för att jämförelser ska kunna göras från år till år. Åtgärder för hela slänten (område A och B) Endast riskträd ska tas ner och gallring av sly ska ske i minimal omfattning. Björkar och granar som är på väg att falla omkull ska kapas av för att det inte ska bli en rotvälta och blottad jord. Träd som kapats av kan ligga kvar som så kallade faunadepåer. Vid blottlagd jord ska återplantering ske och då ska växter som har jordbindande rotsystem och som är naturligt förekommande i området väljas (se avsnittet Befintlig vegetation ovan). Trädgårdsavfall som exempelvis gräs och löv ska inte slängas i slänten. Dels på grund av att det förfular området samt för att minimera risken för ras och erosion. 5 19

20 Det är viktigt att vara uppmärksam på om stora björkar och granar börjar luta och vidta åtgärder endast om det bedöms vara risk. Vegetationen i område A (främst yngre lövträd/sly) är lämplig för att motverka erosion och för att bevara utsikten mot vattnet. Skötseln ska inriktas mot att hålla efter så att yngre, späda lövträd täcker slänten. Om större erosionsskador uppstått ska samråd ske med kommunens säkerhetsansvarige för framtagande av lämplig åtgärd. Erosionsskador som uppkommer efter högvattenflöde ska repareras omedelbart. 6 20

21 ANDEHANDLING ANTAG Detaljplan för LEKSANDS FOLKHÖGSKOLA Leksands kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING Upprättad oktober 2015 Dnr: 2011/

22 PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Plankarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Behovsbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Övriga handlingar Geoteknisk undersökning ( ) med komplettering utförd Dagvattenutredning, Kulturmiljöanalys, Skötselplan, reviderad Planens syfte och huvuddrag Planförfarande Planens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av folkhögskolan. Planen ska tillåta folkhögskola, restaurant, studentbostäder och vandrahem samt möjliggöra en utökning av parkeringsplatser. Siljansleden som sträcker sig i norra delen av planområdet säkerställs som allmän platsmark. Strandskyddet avses upphävas för kvartersmarken. Planen handläggs enligt plan- och bygglagen (2010:900). Upprättandet av detaljplanen hanteras enligt reglerna för normal planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Figuren nedan illustrerar planprocessens skeden. Plandata Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län ANTAGAGANDEHANDLING 1 22

23 Läge Folkhögskolan är belägen strax söder om Siljans utlopp i Österdalälven, strax norr om Åkerö by och söder om Leksands- Noret. Leksands folkhögskola, vit markering är planområdet Areal Markägoförhållanden Planområdet har en areal på ca 3 ha. Lagfaren ägare till Åkerö 12:26 är Leksands folkhögskola. Åkerö 31:2 >3 och 64:4 >1 ägs av Leksands kommun. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 2 ANTAGAGANDEHANDLING 23

24 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I den kommuntäckande översiktsplanen som vann laga kraft den , rekommenderas att samspelet mellan bebyggelsens placering gentemot det öppna landskapet och vattenområden ska beaktas vid ny-byggnation. Viktiga vyer ska värnas eller tillskapas. Utformning av fasader ska ske med stor respekt för angränsande bebyggelse utan att skapa en pastisch. Varje byggnad ska utformas efter platsens förutsättningar. Vid exploatering belägen intill Österdalälven och Österviken ska geotekniska- och stabilitetsutredningar tas fram. Naturreservat på Åkersön är under bildande. Detaljplaner Kommunala beslut i övrigt/övriga planeringsunderlag Området omfattar del av detaljplanen L203, Byggnadsplan för ett område inom Åkerö som vann laga kraft och hela L670, Byggnadsplan för Åkerö (Hantverkets folkhögskola), som fastställdes Ingen av detaljplanerna har återstående genomförande-tid. Utskottet för samhällsbyggnad lämnade positivt planbesked under en tid av två år från sammanträdesdatumet. Denna tidsfrist gick ut och en ny ansökan för planbesked kom in. Utskottet för samhällsbyggnad lämnade ett nytt positivt planbesked för att möjliggöra utveckling av pågående verksamhet med byggnation av bl.a. undervisningslokaler, elevbostäder och för att möjliggöra en utökning av parkering samt rekreationsområde. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Riksintressen Planområdet omfattas av riksintresse för turism- och friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap 2. Detta riksintresse omfattar stora delar av Siljanskommunerna. Planområdet ingår också i riksintresseområde för friluftsliv, Siljansområdet, enligt miljöbalken 3 kap 6. Vidare så omfattas planområdet liksom största delen av kommunen av riksintresse för totalförsvaret, väderradar enligt miljöbalken 3 kap 9. Övriga intressen Planområdet berörs av övriga intressen för naturvården vilka innefattar Åkeröfåran, Åkeröviken samt av övriga intressen för kulturvård. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 3 ANTAGAGANDEHANDLING 24

25 Natur Planområdet sluttar brant ner mot Siljan i väster och mot Österdalälven i norr. Terrängen sluttar en del i söder mot Åkerötjärnen men inte lika kraftigt som i norr. Mot öster är terrängen relativt flack. Den naturmark som ingår i planområdet består till största del av kuperad terräng med slänter mot Österviken och Österdalälven. Släntvegetationen består i huvudsak av rönn, björk och tall med inslag av asp, salix, gran, cembratall, hägg och lönn. Enligt Vägvisare till naturen i Leksand och Naturvårdsprogram för Kopparbergs län var Åkersön en gång en riktig ö mellan Leksandsnoret och Åkerö by, åtskild av den s.k. Åkeröfåran som var en tidigare fåra av Österdalälven. Älven verkar ha tagit den nuvarande fåran ca 6000 år f. Kr. Skogsstyrelsen utpekar den nordöstra strandbrinken som en nyckelbiotop med tallar, högstubbar och torrträd med insektshål och gångar. Del av detta ingår i planområdet inom användningen NATUR. På plankartan ges planområdets norra del användningen NATUR för allmän platsmark. Utformnings-bestämmelser n1, n2 och vandringsled har lagts in för att minimera risken för ras och erosion respektive för att säkra att både vandringsleden (Siljansleden) och utsikt, mot vattnet, finns kvar. Norr om planområdet finns Österdalälven och Siljan. Söder om Åkerötjärnen finns lövskog och på den östra delen av Åkersön finns en lövträdsrik barrskog som båda utpekas som övriga naturvärden av Länsstyrelsen. Större delen av den obebyggda delen av Åkersön samt Åkerö-fåran är föremål för kommunal naturreservatsbildning (se illustration nedan). Naturreservatet bildas med anledning av att det är en naturskog med höga friluftslivsvärden. Del av norra slänten kommer ingå i naturreservatet. Åkeröfåran söder om planområdet är ett av naturvårdens övriga intressen. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 4 ANTAGAGANDEHANDLING 25

26 Karta som visar förslag på område som ska ingå i naturreservatet. Strandskydd Strandskydd regleras enligt miljöbalken 7 kap 18. Gällande detaljplaner fastställdes 1957 respektive 1979 och det finns därför idag inget strandskydd inom planområdet. Vid en ersättning av planen kommer emellertid strandskyddet att återinträda för Österdalälven, Österviken, Åkerötjärn och bäcken från tjärnen. Buffrar man 100 meter från respektive strandlinje får man endast en liten bit kvar, som inte berörs av något strandskydd (se röd linje på illustrationen nedan).( Kommunen avser upphäva strandskyddet inom kvartersmark (se illustration). För att upphäva strandskydd krävs att något av de sex särskilda skäl som anges i miljöbalken 7 kap 18c uppfylls. De särskilda skäl som åberopas är första skälet området har redan tagits in anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften och fjärde skälet området behövs för att utvidga pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området. En utvidgning mot söder är inte lämpligt med hänsyn till att ett naturreservat är på väg att bildas där. Växt- och djurlivet kommer inte nämnvärt att påverkas av föreslagen exploatering. Siljans vandringsled som sträcker sig utmed Åkersöns släntkrön mot Siljan och Österdalälven tillgodoser allmänhetens tillgänglighet utmed strandlinjen. På plankartan ligger denna stig inom allmän platsmark, strandskyddet upphävs inte där. Vandringsleden säkerställs med utformningsbestämmelse vandringsled inom användningen NATUR. Nordöstra delen av slänten kommer att ingå i naturreservatet som är på väg att bildas av Leksands kommun (se illustration Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 5 ANTAGAGANDEHANDLING 26

27 ovan). Strandskydd Område inom röd linje, ej berörd av något strandskydd Blå skraffering, område där strandskydd avses upphävas Område skrafferat med blått där strandskyddet avses upphävas Geotekniska förhållanden Mark En geoteknisk utredning har utförts av Ramböll med syftet att klarlägga markförhållanden och beskriva de geotekniska förutsättningarna för planområdet. En komplettering till denna handling utfördes Inom området där Leksands folkhögskola är belägen, består marken av sand och finsand som delvis är siltig och som innehåller skikt eller lager av silt eller finsandig silt. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 6 ANTAGAGANDEHANDLING 27

28 Ras och skred Enligt utredningen är säkerheten med avseende på stabilitet för befintliga och nya byggnader tillräcklig. Det finns således inga geotekniska hinder för planerad byggnation. Det rekommenderas att byggnation av byggnader eller parkeringsytor utförs utanför ett visst säkerhetsavstånd från släntkrön i norr. Rekommenderad gräns för byggnation redovisas i kartan nedan. Nya dräneringsledningar får ej dras ut i slänten och befintliga dagvattenledningar som för ut vatten i slänten ska slopas. Långsiktigt erfordras åtgärder för att få en bra stabilitet och minska erosionen. Hela slänten i söder har en tillfredställande säkerhet med hänsyn till både befintliga byggnader, planerade byggnader och parkeringsyta enligt de bräkningar som utförts i den geotekniska kompletteringen ( ) till den geoteknisk utredning daterad Planerade byggnader kan grundläggas genom frostskyddad plattgrundläggning på sand med dimensionering av grundkonstruktion med hänsyn till bärförmåga och sättningar. Byggnad bör utföras med kapillärbrytande lager och dränering. Kartan visar rekommenderade gräns för byggnation enligt Rambölls geotekniska utredning Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 7 ANTAGAGANDEHANDLING 28

29 Skötselplan Kommunekologen och mark- och exploateringsansvarig inom Leksands kommun har tagit fram skötselplanen för norra slänten, enligt rekommendationer i den geotekniska utredningen ( ) för att minimera risken för erosionsskador och mindre ras. Utifrån skötselplanen ( ) har norra slänten fått utformningsbestämmelser på plankartan. I skötselplanen har slänten delats upp i två delar, område A och område B. Det beror på att områdena har olika karaktär samt att område B ingår där naturreservatsbildning pågår. Skötselplanens områdesindelning Befintlig vegetation Område A Nordvästra delen av slänten, område A, består av yngre lövträd, främst björk. I övre delen av slänten har man hållit efter kraftigt för utsiktens skull. Längs med stranden växer främst al. I markskiktet dominerar gräs. Område B I norra delen av slänten, område B, växer både stora gamla träd och yngre mindre, jämnt fördelat. De storvuxna tallarna fyller en viktig funktion och ska bevaras då de med stora, djupa rotsystem håller ihop marken. Större björkar och granar kan utgöra en risk för större markpåverkan vid rotvältor. I markskiktet dominerar blåbärsris, mossor och gräs med inslag av andra örter. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 8 ANTAGAGANDEHANDLING 29

30 Skötsel för slänten (område A och B) enligt skötselplanen Hela slänten ska ge ett naturligt intryck och den biologiska mångfalden ska gynnas. Hänsyn ska tas till släntens naturliga förutsättningar. Endast riskträd ska tas ner och gallring av sly ska ske i minimal omfattning. Björkar och granar som är på väg att falla omkull ska kapas av för att det inte ska bli en rotvälta och blottad jord. Träd som kapats av kan ligga kvar som så kallade faunadepåer. Vid blottlagd jord bör återplantering ske och då ska växter som har jordbindande rotsystem och som är naturligt förekommande i området väljas (se avsnittet Befintlig vegetation område A/B ovan). Trädgårdsavfall som exempelvis gräs och löv ska inte slängas i slänten. Dels på grund av att det förfular området samt för att minimera risken för ras och erosion. Viktigt att vara uppmärksam på om stora björkar och granar börjar luta och vidta åtgärder endast om det bedöms vara risk. Område A Vegetationen i område A (främst yngre lövträd/sly) är lämplig för att motverka erosion och för att bevara utsikten mot vattnet. Skötsel av slänten ska inriktas mot att hålla efter så att yngre, späda lövträd täcker slänten. Utsikt mot vattnet ska bibehållas. Björkar och granar som är på väg att falla omkull ska kapas av. Vid blottlagd jord ska återplantering ske med växter som har jordbindande rotsystem och som är naturligt förekommande i området. Område A ges skyddsbestämmelsen n 1. Område B Vegetationen i område B består av storvuxna tallar som ska bevaras då de med stora djupa rotsystem håller ihop marken. Björkar och granar som är på väg att falla omkull ska kapas av. Vid blottlagd jord ska återplantering ske med växter som har jordbindande rotsystem och som är naturligt förekommande i området. Område B ges skyddsbestämmelsen n 2. Besiktning Besiktning av hela slänten ska utföras 1 gång/år på våren vid lågvatten (februari-april), då det även finns tid att utföra eventuella åtgärder. Besiktningen utförs genom okulär besiktning nedifrån älvstranden samt uppifrån släntkanten. Om större erosionsskador uppstått ska samråd ske med kommunens säkerhetsansvarige för framtagande av lämplig åtgärd. Erosionsskador som uppkommer efter högvattenflöde ska repareras omedelbart. Ansvar för skötsel Leksands kommun äger marken för slänten och ansvarar för att skötselplanen följs. Översvämningsrisk Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län De allra lägst belägna delarna av strandbrinken kring Åkersön ligger inom översvämningszonen för 100-årsflöde. Översvämningszonen för beräknat maxflöde vid dammbrott är belägen något högre och omfattar även Åkerötjärnen ANTAGAGANDEHANDLING

31 Planområdet är beläget ovanför dessa översvämningszoner. Radon Fornlämningar Åkersön är klassificerad som normalriskområde för radon. Byggnader ska uppföras med radonskyddad grundläggningsmetod. I vattnet nedanför norra slänten finns rester av två stycken flottningsanläggningar, lämningar och spår efter timmerflottning. I norra slänten vid vattnet finns en fångstanläggning, lämning efter anläggning för fångst av djur och insamling av ägg (mer att läsa om dessa finns på riksantikvarieämbetets hemsida på fornsök). Dessa påverkas inte av utökad byggrätt i planen. Påträffas fornlämningar inom planområdet i samband med markarbeten ska arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas enligt 2 kap kulturminneslagen. Inom den östra delen av planområdet som är helt oexploaterat ska en arkeologisk utredning utföras (se skraffering på plankartans illustration) innan bygglov kan ges. Det är bra att ta kontakt med Länsstyrelsen för att diskutera hur omfattande utredningen behöver vara och vad som gäller. Bebyggelse Kulturmiljöanalys Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län En kulturmiljöanalys har genomförts av Martin Åhrén byggnadsantikvarie på a-sidan arkitektkontor AB ( ). (Texten under rubrik kulturmiljöanalys är ett utdrag ur analysen.) Historia och karaktär De höga sandplatåerna på norra och södra sidan av Dalälvens utlopp i Siljan är de platser som allra mest knyter an till Leksands historia. Redan i stadens namn antyds platsen och dess egenskaper. På norra sidan av älven byggdes kyrkan och det som senare skulle bli staden Leksand. På den södra sidan odlades marken och här bevarades i långt större utsträckning den traditionella bondebebyggelsen. När hembygdsrörelsen och nationalromantiken växte fram under 1800-talets senare del blev den södra sidan samtidigt föremål för studier och turism som den blev hemmamiljö för kulturhistoriska intresserade personer. Nya hus uppfördes och sakta växte bebyggelseområdet. Det tycks inte ha stått i konflikt med andra intressen, möjligen just på grund av att äldre bebyggelse saknas. Dessutom var ändamålet med skolan gott och det fanns starka kopplingar till Åkerö by genom Gustaf Theodor Walléns donation. Den långvariga skolverksamheten inom planområdet gör att platsen kopplas samman med folkhögskolan i det allmänna medvetandet. Skolans historia som hantverkets folkhögskola har också starka kopplingar till arbetar-rörelsen och de traditionella hantverksyrkena. Detta gör att skolan har betydande social- och samhällshistoriska värden men har också stor betydelse ur ett lokal-samt i viss mån regional- och nationalhistoriskt perspektiv. Folkhögskolans område karaktäriseras av två delar; dels ANTAGAGANDEHANDLING

32 den traditionella timmerbebyggelsen kopplad till Siljegården i den västra delen, dels den moderna bebyggelsen öster därom. Siljegården med omgivande byggnader har tjärbruna fasader, vita fönster med faluröda foder och tegeltak. Den moderna bebyggelsen har faluröda panelfasader med vita fönster, foder och knutar samt tak täckta med tegel- eller betongpannor. Husen representerar ett brett spektrum av åldrar vilket skapar ett visst arkitekturhistoriskt värde. Samtliga av dem har dock genomgått mer eller mindre omfattande förändringar i form av om- och tillbyggnader, genomgripande renoveringar eller flyttningar. Det finns däremot ett pedagogiskt värde i det faktum att timringsteknikens olika årsringar finns samlade; den historiska i härbret, nationalromantiken i Siljegården och modernismen i lärarbostaden Norrgården. Siljegården och de näraliggande timrade byggnaderna utgör också ett starkt karaktärsskapande värde med mindre byggnadsvolymer och kopplingar till de traditionella byggnadsteknikerna. Det skiljer dem från den senare tillkomna bebyggelsen som har andra proportioner, större byggnadsvolymer och är uppförd enligt moderna principer med rödfärgade, panelklädda fasader. Äldre bebyggelse inom planområdets västra del. Högra foto visar Siljegårdens västra fasad (foto Martin Åhrén). Nyare bebyggelse inom planområdet. Klassificering Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 11 ANTAGAGANDEHANDLING 32

33 Röd Gul Grön Blå Miljöskapande byggnad med höga kulturhistoriska värden, utvändiga förändringar skall ske varsamhet och byggnaden bör inte rivas. Verksamhetsbyggnad med höga kulturhistoriska värden, utvändiga förändringar skall ske varsamt och byggnaden bör inte rivas. Verksamhetsbyggnad med kulturhistoriska värden, bör underhållas, om- och tillbyggas utan att dess karaktär förändras Verksamhetsbyggnad med små eller inga kulturhistoriska värden, bör underhållas, om- och tillbyggas utan att områdets karaktär förvanskas. Råd och rekommendationer (utifrån klassificieringen) Nedan följer allmänna råd och rekommendationer vid underhåll, om- och tillbyggnader av befintliga hus inom folkhögskolans område (se tabell s ). Avsikten är att dessa skall ses som en vägledning i den framtida fastighetsförvaltningen. Inför en planerad åtgärd måste dock en närmare undersökning av den aktuella byggnaden göras. I ett sådant sammanhang kan det visa sig att avsteg från råden kan bli antingen nödvändiga eller önskvärda. Avstegen bör då tas upp med kommunens bygglovhandläggare för att undvika konflikter med kraven i plan- och bygglagen. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 12 ANTAGAGANDEHANDLING 33

34 Karta över folkhögskolans område med byggnaderna namngivna: 1. Stefansgården 2. Verkstadsbyggnaden 3. Leksandsgården 4. Norrgården 5. Dalagården 6. Sörgården 7. Karlsgården 8. Målargården 9. Siljegården 10. Robbans stuga 11. Baracken x= miljöskapande byggnad utan verksamhetsinnehåll; två härbren och ett magasin. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 13 ANTAGAGANDEHANDLING 34

35 Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 14 ANTAGAGANDEHANDLING 35

36 Planbestämmelser Skolans huvudman är Leksands folkhögskola. På skolan finns en mix av utbildningar inom hantverk, form och design, personlig utveckling, entreprenörskap och kärnämnesläsning. I området finns reception, restaurang, verkstad och elevhem. Entreprenörskolan som har samma huvudman som Leksands folkhögskola finns också i området från Under sommartid, då elevhemmen inte används, brukas de istället för vandrarhemsverksamhet med ett 60-tal bäddar. Inom kvartersmarken tillåts markanvändningen folkhögskola, restaurant, studentbostäder, vandrahem S 1 C 1 B 1. I planen begränsas bebyggelsen till två våningar, totalhöjden får inte överstiga 10 meter. Suterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta våningsantal inom en del av planområdet. Fasadmaterial och fasadfärg regleras med f 1 och f 2, på del av kvartersmarken där befintlig bebyggelse finns. Denna del av kvartersmarken är synlig på håll och ger en omgivningspåverkan. Fasaderna ska huvudsakligen vara av trä. Det ska vara tillåtet med glaspartier bl.a. för att ta till vara på utsikten över Siljan. Fasaderna ska ha en traditionell färgsättning så som rött, brunt, grått, eller obehandlat trä. Inom den östra delen av området som idag är oexploaterat kan fler variationer tillåtas även om det fortfarande är betydelsefullt att ny bebyggelse samspelar med befintlig bebyggelse, d.v.s. känns som fortsättning av och en del av övriga skolområdet. Kvartersmarken är uppdelad i tre olika exploateringsgrader. Största byggnadsarea inom respektive egenskapsgräns är antingen satt till 25%, 35% eller 40%. Den lägsta exploateringsgraden är inom området där det äldsta byggnaderna finns och som är berörd av en varsamhetsbestämmelse. Det område med högst exploateringsgrad är inom den del av kvartersmarken som idag är oexploaterat. Den högre exploateringsgraden motivera av att tillräckligt med friyta och parkering bedöms få plats intill eventuella nya byggnader samt att denna del av planområdet inte har en så stor omgivningspåverkan med sitt läge. Exploateringsgraden på 35% ges för övriga området vilket bedöms vara tillfredsställande för att klara tillbyggnad och tillskott av byggnader samtidigt som tillräckligt med parkeringsplatser och friytor får plats. Inom planområdet finns prickmark. Mot slänten i norr är det av säkerhetsskäl med hänsyn till stabiliteten. Inom prickmark får marken inte bebyggas med byggnad eller parkering. Mot norra slänten får kvartersmarken som är prickad inte utsättas för tung belastning från exempelvis container, jordupplag eller dylikt och betecknas n 3. I östra delen är prickmarken till för att säkerställa att det är ett visst avstånd mellan byggnad och det konstverk som finns i direkt anslutning till planområdet. I söder är prickmarken utlagd för att få ett visst avstånd mellan byggnad och det kommande naturreservatet. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 15 ANTAGAGANDEHANDLING 36

37 Befintliga byggnader inom prickmark får inte uppföras på nytt inom prickad mark om de skulle rivas, brinna ner eller liknande. Enligt rekommendationer från kulturmiljöanalysen ( ) beläggs inte de äldre byggnaderna med särskilda skyddsföreskrifter. Leksands kommun har bedömt att de äldre byggnaderna som är inom röd eller gul klassificering ska ges en varsamhetsbestämmelse k 1. Enligt bestämmelsen ska exteriör renovering och ombyggnad utföras varsamt och med hänsyn till de kulturella värdet beskrivet i planbeskrivningen. Råd och rekommendationer vid underhåll och ombyggnad ska så långt som möjligt följas. Byggnad bör ej rivas. Konstverk (liggande sten med ristningar) i anslutning till planområdet i öster. Enligt dagvattenutredningen, Ramböll föreslås att nya tak och takvattningssystem utförs av material som inte avger giftiga ämnen t.ex. koppar eller zink. Det är emellertid inte möjligt att reglera detta med en planbestämmelse enligt PBL 2010:900. Service Offentlig och kommersiell service finns i centrala Leksand beläget inom gångavstånd ca 1 km från området. Närmaste grundskola är Åkerö skola med klasserna F-9. Gångavståndet dit är cirka 1300 meter från planområdet. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 16 ANTAGAGANDEHANDLING 37

38 Tillgänglighet Folkhögskoleområdet är ganska flackt och bedöms vara lättillgängligt. Siljansleden sträcker sig utmed den norra slänten. Den säkerställs i planen med en planbestämmelse att vandringsled ska finnas. Längs med leden ska karaktären vara öppen naturmark. Bilden nedan visar hur grästuvorna och enstaka träd ger en naturkaraktär samtidigt som leden känns öppen och allmän. Det är betydelsefullt att utblickarna mot vattnet behålls och inte växer igen. Från och med 2014 är det möjligt att fortsätta sin strandpromenad förbi Leksandsbron vidare utmed Ros ns lada fram till järnvägsbron. Den nya strandpromenaden är anlagd och har en god tillgänglighet. Siljansleden Stigen Se människan, söder om planområdet. En grusstig se människan löper runt Åkersön mot Leksandsbron. Stigen är ett pilotprojekt där konstintresserade personer med olika funktionsnedsättningar och konstnärer tillsammans skapat en spännande miljö för konst och naturupplevelser. Stigen är iordningställd för att vara anpassad och tillgänglig för funktionsnedsatta. Projektet var Leksands bröllopsgåva till kronprinsessparet Friytor Åkersön är ett betydelsefullt strövområde för boende i centrala Leksand. Det är naturskönt beläget intill Siljans utlopp i Österdalälven och bevuxet med äldre tallar och lövskog. Inom folkhögskoleområdet finns också gott om gräsytor mellan byggnaderna. Inom planen ligger Siljansleden på allmän platsmark NATUR. Trafik Med bil angörs folkhögskolan från Leksandsnoret via Järnavägen vidare in på Åkerövägen och därefter Siljegårdsvägen. Det finns ca 60 parkeringsplatser inom folkhögskolans befintliga område. Fler utbildningar och distanskurser har ökat behovet. I sydvästra delen av planområdet kommer en ny parkeringsyta kunna anläggas. Inom planområdet kommer det totalt finnas plats för ca 100 parkeringsplatser Bussar i landsbygdstrafik mellan Siljansnäs och centrala Leksand samt mellan Djura och centrala Leksand trafikerar hållplats på Åkerövägen. 17 Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län ANTAGAGANDEHANDLING 38

39 Till och runt området finns det promenadstråk. Stigen se människan passerar planområdet i söder och förgrenar sig vidare in på skolområdet och mot Leksandsbrons södra brofäste. Stigen är utformad för att vara tillgänglig för alla. Utmed släntkrönet mot Siljan och Österdalälven finns Siljansleden som är ett upptrampat promenadstråk. Risker och störningar Jorden i slänten är mycket erosionsbenägen. Den relativt flacka undervattenslänten mot älvfåran samt en ganska bred strandhylla är gynnsamma ur erosionssynpunkt samt att östra strandkanten mot Siljan är försedd med klappersten. Vid högvattenflöden kan dock erosion uppkomma i släntfoten varvid mindre ras kan uppkomma i slänten. I samband med riklig nederbörd och vid tjällossning kan erosion och mindre jordflytning inträffa i slänten. Risken för erosionsskador ökar med ökad nederbörd och minskar om det finns rikligt med markvegetation med stort rotsystem i slänten. Enligt den geoteknisk utredning som utförts av Ramböll med komplettering daterad finns inga geotekniska hinder för planerad byggnation. Det rekommenderas att byggnation av vare sig byggnader eller parkeringsytor inte utförs inom ett visst säkerhetsavstånd från befintligt släntkrön (se illustration under rubriken Geotekniska förhållanden ). samt att marken inom skyddsavståndet inte belastas med något tungt såsom container, jordupplag, snöupplag eller dylikt. Detta säkerställs på plankartan med prickmark och beteckningen n 3. För att minimera risken för erosionsskador och mindre ras i slänten har Leksands kommun tagit fram en skötselplan enligt rekommendationer från den geotekniska utredningen Se under rubriken Skötselplan. Utifrån den har utformningsbestämmelser lagts ut för allmän platsmark NATUR. Nya dräneringsledningar får ej dras ut i slänten. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 18 ANTAGAGANDEHANDLING 39

40 En dagvattenutredning har utförts av Ramböll. Enligt den bör inte lokalt omhändertagandet av dagvatten(lod), som är brukligt, eftersträvas eftersom infiltrationen fungerar dåligt inom planområdet då undergrunden består av tät jord, siltig finsand och finsand med siltskikt. Befintliga takytor är till största delen anslutna till dagvattenledningar och vattnet släpps ut i slänterna runt området. I utredningen föreslås att dagvattnet från byggnader och hårdgjorda ytor avleds i dagvattenledningar med utlopp i den södra slänten. Utloppen föreslås förses med erosionsskydd i form av naturstenar på geotextil. När byggnader mot norra slänten byggs ska befintliga dagvattenledningar som mynnar uti slänten mot Siljan tas bort och kopplas till nya dagvattenledningen, se karta nedan. Karta över dagvattenledningar. Blå linje är befintliga ledningar, grön linje är de som behöver anläggas vid nybyggnation. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Folkhögskolan är belägen inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och spillvatten. Tillkommande bebyggelse genererar tillkommande anläggningsavgifter för vatten och spillvatten. Fastighetsägaren har ansvar att meddela VAhuvudmannen när det ska byggas nytt. Detaljplan för Leksands folkhögskola Leksands kommun, Dalarnas län 19 ANTAGAGANDEHANDLING 40