Inventering av inomhusmiljön i landstingets lokaler

Transkript

1 Landstingsservice Landstingsservice gemensamt TJÄNSTESKRIVELSE Landstingsstyrelsen 1(1) Inventering av inomhusmiljön i landstingets lokaler Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner redovisad handlingsplan för inomhusmiljön i landstingets lokaler. Bakgrund Landstingsfullmäktige behandlade vid sammanträde den 11 mars 2015, 12, en motion från Kristdemokraterna angående inomhusmiljön i landstingets lokaler. Landstingsfullmäktige biföll motionen och uppdrog åt landstingsdirektören att genomföra en inventering av inomhusklimatet i samtliga lokaler där landstinget bedriver verksamhet och utifrån denna inventering ta fram en plan för hur ett gott inomhusklimat ska åstadkommas på samtliga arbetsplatser. Landstingsservice har genomfört en inventering och redovisar förslag till handlingsplan med åtgärder. Christer Holmgren Förvaltningschef Bilaga Handlingsplan daterad den 14 augusti Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

2 Landstingsservice Bygg och förvaltarenheten (6) Handlingsplan för gott inneklimat Inledning På uppdrag av landstingsfullmäktige har Landstingsservice genom Byggoch förvaltarenheten utfört en inventering av såväl inhyrda lokaler somt lokaler inom eget fastighetsbestånd avseende möjligheten att erhålla ett gott termiskt inomhusklimat under den varma årstiden. Metod Inventering av lokaler har utförts per fastighet och byggnad genom att i dokumentation samt fastighetsövervakningssystem söka information om hela eller delar av byggnaden har ett fungerande kylsystem för komfortreglering av lokal/byggnad. Om kylsystem saknas redovisas det i inventeringen som att ett gott inneklimat inte kan innehållas. Per byggnad och fastighet har den lokalyta som saknar utrustning för kylning av lokaler sammanräknats. Kriterier, riktlinjer för termiskt klimat Sedan 2011 används vid alla större lokalförändringar, nybyggnad och inhyrning, en kravnivå för termiskt inneklimat som styrande för planering och för dimensionering av byggnaders system för inneklimat. Dokumentets namn är Hållbarhetsriktlinje för fastighetsförvaltning och lokalförsörjning och används i byggprocessen som ett styrande dokument. Som mål ligger att landstinget ska tillhandahålla ett väl anpassat inneklimat utifrån ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till rådande utomhusförhållande och normala belastningar i lokalerna. Som stöd till nivå används Socialstyrelsens allmänna råd enligt SOS-FS 2005:15, att ohälsa kan uppkomma om operativa temperaturen överstiger 26C på sommaren stadigvarande eller kortvarigt 28C. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

3 2(6) Komfortmålet är att i lokaler ska rumstemperaturen under arbetstid alltid hållas över en undre gräns av 21C, sommar som vinter. Lokaler med inneliggande patienter ska värmesystem dimensioneras för en undre gräns av 23C sommar/vinter. Under den varma årstiden ska temperaturen alltid hållas under en övre gräns definierad som en varaktighet över tiden. Övre gräns är satt till 26C som inte får överstigas mer än max 80 arbetstimmar per säsong, vid extrem väderlek, med varaktig värmebölja får en förskjutning av rumstemperaturen ske med 1 grad C per grad som utetemperaturen överstiger 27C. Med definition enligt ovan kan anses att ett gott inneklimat kan erhållas. Redovisad riktlinje för inneklimat är kontrollerad och förankrad mot andra regioner/landstings kravnivåer genom samarbetet i PTS (program för teknisk standard) för fastighetssektorn. Nätverket består idag av 15 medlemmar. Klimatförändringar i väderlek Idag är det enighet i frågan om förändringar i klimatet beroende på stigande växthusgaser i atmosfären. För vår del av Sverige kommer detta innebära att det blir ett varmare och fuktigare klimat. De kylsystem för komfort och kylning av teknisk utrustning som finns idag kommer inte på sikt att klara denna ökade belastning utan påverkan på innetemperaturer och funktioner. De kylsystem som nu ska planeras måste dimensioneras för framtida förändringar av uteklimatet, vilket innebär större anläggningar med mer kapacitet och därmed också högre investerings- och driftkostnad. Inom PTS-samarbetet pågår en diskussion om vilka nya dimensionerade data som ska användas som grund för kylanläggningar. Vi bevakar frågan inom detta samarbete och föreslår att använda nya kravnivåer enligt det PTSgruppen beslutar. Inventering av nuläge Nedan redovisas resultatet per byggnadskategori och hur stor del av varje fastighet eller byggnad som idag saknar utrustning för komfortkylning av lokaler eller byggnad. Inventeringen omfattning såväl eget fastighetsbestånd som inhyrda lokaler och ingår i underlaget.

4 3(6) Tabell 1, omfattar sjukhusen i länet. Total yta Yta m2, saknar kyla % av YTA Länssjukhuset m² m² 13 Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus TOTALT Tabell 2, omfattar hälsocentraler, familjecentraler samt folktandvården Total yta Yta m2, saknar kyla % av YTA Hälso- och familjecentraler, eget bestånd m² m² 54 Inhyrda hälso- och familjecentraler Folktandvård, inhyrda lokaler TOTALT Tabell 3, omfattar folkhögskolor och övriga administrativa lokaler Total yta Yta m2, saknar kyla % av YTA Vimmerby FHS m² m² 100 Gamleby FHS Högalid FHS Skogsby FHS Administrativa lokaler, inhyrda TOTALT

5 4(6) Tabell 4, sammanställning samtliga ytor (eget bestånd och inhyrda) Lokal yta utan kyla Total yta % av hela beståndet saknar kyla Sjukhus m² 28 HC/FC FHS Administrativa lokaler TOTAL YTA Kommentar Resultat ger att 37 % eller m² av verksamhetens lokaler saknar komfortkyla och kan inte erhålla ett gott inomhusklimat under den varma årstiden. Analys av resultat Att förse m² lokaler med system för komfortkylning kräver en omfattande planering och måste utföras under en längre tid då varje byggnad är unik och därför måste anpassas efter lokala förutsättningar. Innebär att varje byggnad måste var för sig genomgå en projektering för att upprätta bygghandlingar och därefter upphandla entreprenör för genomförande. Planeringen av genomförandet måste beakta flera parametrar för att säkerställa god kvalitet, följande är exempel på ställningstaganden: Prioriteringsordning vid genomförandet. Systemval per byggnad. Optimera utförandet för lägsta möjliga driftkostnad. Miljökonsekvens då kylanläggningar ofta använder köldmedier med växthusgaser, ökad risk för utsläpp. Ökat underhållsbehov och högre hyreskostnad, livslängden för vitala delar är ca 20 år därefter reinvestering i nya kylmaskiner. Investeringskostnader

6 5(6) Mål och resursbehov Beräkningar visar att det krävs betydande ekonomiska tillskott för att genomföra åtgärder där samtliga lokaler kan uppfylla termiska riktlinjenivåer. Vidare krävs i framtiden resurser för att bygga om befintliga system för att möta klimatförändringarna. En generellt översiktlig kalkyl visar på en medelkostnad mellan 400 till 450 kr/m² lokalyta för att installera komfortklimatsystem. Ger ett totalt ekonomiskt behov i intervallet MSEK. Omförhandling av hyresnivåer där landstinget hyr lokaler kommer att krävas. Utöver investering tillkommer årliga kostnader för att täcka ökade elkostnader för drift av kylanläggningar, beräknas till ca kr/år, samt kostnad för service och underhåll ca kr/år. På sikt erfordras också medel för reinvestering i vitala delar av kylanläggningar som kylkompressorer, livslängden beräknas till max 20 år för en kylmaskin. Kylanläggningar står under årlig myndighetskontroll, rapportering av köldmedieförbrukning till miljöenheterna på resp. kommun. Genomförande plan Landstingsservice föreslår att införandet av komfortkylning i samtliga lokaler genomförs enligt en långsiktig plan och kopplas till de utvecklings och strategiplaner som finns för fastigheterna. Ett generellt brett genomförande som en separat åtgärd förordas inte. Landstingsservice föreslår en prioriteringsordning enligt nedan: 1. Vid alla större lokalförändringar såsom större ombyggnader, nybyggnader samt vid inhyrning av nya lokaler ställs krav på att komfortkylsystem alltid ska installeras i respektive projekt och inhyrning. 2. Fortsatt ekonomisk satsning på energieffektivisering via pågående projekt enligt Energiplan, genom ökat fokus på utbyte av energikrävande ventilationsaggregat, och då ersätta aggregat med integrerad kylanläggning erhålls dubbeleffekt av åtgärden, lägre driftkostnader samt gott inneklimat. Goda erfarenheter och referenser finns från utförda objekt i länet.

7 6(6) 3. Om särskilt akuta behov identifieras, genomförs de som enskilda projekt som finansieras med riktade budgetmedel. En prioriteringslista upprättas i samråd mellan Bygg- och förvaltarenheten och verksamhetsansvariga där fokus bör ligga på patientnära lokaler. Behov av medel och prioriterade objekt redovisas för att planeras och beslutas i kommande landstingsplaner 4. Delta i och bevaka via PTS- samarbetet nya förutsättningar för att möta ett varme klimat, utreda framtida kostnader för att ersätta befintliga system för att öka kapacitetsbehovet i framtiden. Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Stefan Westblom Linjechef förvaltning/energistrateg