Kursplan. Genusvetenskap A, 30 högskolepoäng Gender Studies, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Transkript

1 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Genusvetenskap A, 30 högskolepoäng Gender Studies, Basic Course, 30 Credits Kurskod: GE1101 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Genusvetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Genusstudier Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2012 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs - kunna redogöra översiktligt för kvinnors och mäns nutida och historiska livsvillkor i det privata och offentliga livet, - kunna redogöra för och förstå begrepp och teorier som utvecklats för att studera könsrelationer i samhällets olika sfärer; främst sexualiteten, kärleks- och familjelivet, arbetet samt politik och ekonomi. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande - ha förmåga att självständigt och kritiskt söka och granska vetenskapliga texter - skriftligt och muntligt kunna diskutera och analysera genusvetenskapliga arbeten - ha förmåga att på en grundläggande nivå göra en könsteoretisk analys. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska den studerande från ett genusvetenskapligt perspektiv - ha tillägnat sig ett kritiskt förhållningssätt till muntliga och skriftliga texter - i grundläggande avseende kunna formulera och kommunicera sina kunskaper - kunna söka och värdera information som grund för kunskapsbildning och förståelse.

2 2(5) Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser: Delkurs 1 Introduktion, 7,5 högskolepoäng (Introduction, 7,5 credits) Delkursen introducerar grundläggande begrepp och teoribildningar inom det genusvetenskapliga ämnesområdet med betoning på kön, makt och politik. I delkursen behandlas särskilt feministiska idétraditioner och kritisk mansforskning. Delkurs 2 Kön, makt och sexualitet i historiskt perspektiv, 7,5 högskolepoäng (Gender, Power and Sexuality in History, 7,5 credits) Delkursen innehåller en översiktlig orientering över samhällets sätt att kontrollera äktenskapsbildning, sexualitet och barnafödande i västvärlden med särskild tonvikt på Sverige från 1600-talet och framåt. Förändringar i "könskontraktet" mellan kvinnor och män uppmärksammas särskilt, liksom olika sätt att se på moderskap och faderskap, på heterosexualitet och prostitution. Mot bakgrund av dagens ifrågasättande av heteronormativiteten studeras 1900-talets äktenskapssamhälle med kärnfamiljsideal, sexuell revolution och jämställdhet mellan könen. Delkurs 3 Kvinnors och mäns liv och arbete i ett nutida perspektiv, 7,5 högskolepoäng (Gendered Lives and Work in a Contemporary perspective, 7,5 credits) Med utgångspunkt i samhällsvetenskapligt inriktade studier diskuteras kvinnors och mäns arbete idag. Här problematiseras kvinnors och mäns ansvar för och deltagande i hushållsarbete och omsorgsarbete i förhållande till ansvar för och deltagande i lönearbete. Kvinnors och mäns agerande i arbetslivet utifrån ett etnicitetsperspektiv uppmärksammas och kvinnors och mäns aktiviteter och förutsättningar i arbetsorganisationen granskas, bland annat med ett klassperspektiv. Delkurs 4 Kön, makt och politik i Sverige och EU, 7,5 högskolepoäng (Gender, Power and Politics in Sweden and the EU, 7,5 credits) Med utgångspunkt i svensk jämställdhetsforskning och kvinnors organisering problematiseras kön, makt och politik. Kursens huvudsakliga fokus är den svenska politiska kontexten; i andra hand den europeiska och den globala politiken behandlas perifiert. Kursen introducerar de teoretiska spörsmål som diskuteras på den svenska, europeiska och internationella arenan idag, exempelvis kvinnors intressen, gender mainstreaming, intersektionalitet och mänskliga rättigheter. Kursen ger exempel på hur grundläggande feministisk teori kan användas som analysverktyg för att förstå aktuell politik. Studieformer Undervisning sker i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarier samt individuell och gruppvis handledning. Seminarierna är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Introduktion, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0600) Kön, makt och sexualitet i historiskt perspektiv, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Kvinnors och mäns liv och arbete i ett nutida perspektiv, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Kön, makt och politik i Sverige och EU, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0500)

3 3(5) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Introduktion Kön, makt och sexualitet i historiskt perspektiv Kvinnors och mäns liv och arbete i ett nutida perspektiv Kön, makt och politik i Sverige och EU För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs För slutbetyget väl godkänd krävs betyget väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Övergångsbestämmelser.

4 4(5) Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Språkrådet (2008) Svenska skrivregler Stockholm: Liber, 263 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Ambjörnsson, Fanny (2011) Rosa - den farliga färgen Stockholm: Ordfront, 264 sidor Gemzöe, Lena (2002) Feminism Stockholm: Bilda, 192 sidor Herz, Marcus & Johansson, Thomas (2011) Maskuliniteter - kritik, tendenser, trender Malmö: Liber, 173 sidor Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (2005) Feministisk teori i rörliga bilder Malmö: Liber, 180 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Tema Sex, Historisk Tidskrift 2009:3 I urval ca 200 sidor. Finns på nätet! Rosenbeck, Bente & Sanders, Hanne (red) (2010) 400 års historia om familj och reproduktion Lund och Göteborg: Centrum för Danmarksstudier och Makadams förlag, Läses i urval ca 250 sidor Rydström Jens & Tjeder, David (2009) Kvinnor, Män och alla Andra. En svensk genushistoria. Stockholm: Studentlitteratur, 270 sidor Svanström, Yvonne (2004) "Criminalising the john - a Swedish gender model?" Ingår i The Politics of Prostitution. Women's Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce, Outshoorn, Joyce (ed) Cambridge: Cambridge University Press, s Finns som elektronisk bok på UB, Ebrary-databasen. Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bildt, Carina, Martinsson, Lena & Robertsson, Hans (2006) "Hetero-, metro- och andra normativiteter." Kors & Tvärs: Intersektionalitet och makt i storstadens arbetsliv (red) Ewa Gunnarsson, Anders Neergaard och Arne Nilsson. Stockholm: Normal Förlag, 18 sidor, sidan Kompendium* Eriksson, Henrik; Sandberg, Jonas & Pringle, Keith (2008) "It feels like a defoliation..." : older men's notions of informal support as primary caregivers Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier, Norma, vol.1, Kompendium* 12 sidor, sidan Hertzberg, Fredrik (2006) Bilden av genus, svenskhet och invandrarskap i en gräsrotsbyråkratisk kontext. Kors & Tvärs: Intersektionalitet och makt i storstadens arbetsliv (red) Ewa Gunnarsson, Anders Neergaard och Arne Nilsson. Stockholm: Normal Förlag, 20 sidor, sidan Kompendium* Höglund, Sten (2008) "Etnisk diskriminering i arbetslivet". Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (red. Mehrdad Davishpour & Charles Westin). Lund: Studentlitteratur, Kompendium* 9 sidor, sidan Knocke, Wuokko (2006) Sou 2006:60 På tröskeln till lönearbete. "Den strukturella diskrimineringens försåtlighet. Ett

5 5(5) historisk och nutida perspektiv" Stockholm: Fritzes, 26 sidor, Lindgren, Gerd (1999) Klass, kön och kirurgi. Relationer bland vårdpersonal i organisationsförändringarnas spår Malmö: Liber förlag, 146 sidor. Kompendium* Magnusson, Eva (2006) Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer Stockholm: Natur och kultur, 285 sidor Wahl, Anna (2010) Det ordnar sig: teorier om organisation och kön Lund: Studentlitteratur, 283 sidor Delkurs 4: Obligatorisk litteratur SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål Stockholm: Fritzes, (2005), läses i urval, 80 sidor Bergqvist, Christina; Jungar, Ann-Cathrine & Adman, Per (2008) Kön och politik Stockholm : SNS förlag, 174 sidor, 1. uppl. Booth, Christine & Bennet, Cinnamon (2002) "Gender mainstreaming in the European Union. Towards a New Conception and Practice of Equal Opportunities?" European Journal of Women's Studies 9(4): sidor European Commission (2006) A Roadmap for Equality Between Women and Men ( ). COM(2006) 92 final. Brussels , 22 sidor Florin, Christina & Bengt Nilsson (2000) "Något som liknar en oblodig revolution..." Jämställdhetens politisering under och 70-talen Umeå: Umeå universitet, 98 sidor Freidenvall, Lenita & Jansson, Maria (red) (2011) Politik och kritik. En feministisk guide till statsvetenskap Lund: Studentlitteratur, 295 sidor Johansson, Vicki (2001) Där könsmakten ändras Umeå: Boréa bokförlag, läses i urval, 36 sidor Siim, Birte (2006) What is the Problem? Stencil, finns på Blackboard, 21 sidor Wendt, Maria & Jansson, Maria (2006) "Heja Uffe!": så legitimeras mäns överordning Kvinnovetenskaplig tidskrift. 2006(27):4, 20 sidor, sidan 7-27 Tillägg och kommentarer till litteraturlistan På delkurs 2 tillkommer bok om ca 200 sidor som väljs i samråd med läraren. På delkurs 3 tillkommer ca 50 sidor. *Kompendiet säljs av Repro.