Budgetförutsättningar för åren

Transkript

1 Datum Ekonomikontoret Budgetinformation 1 Till Samtliga nämnder/förvaltningar Budgetförutsättningar för åren Högkonjunkturen kulminerar Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Vi räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än i år. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är också det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF som 2017 ökade med 2,0 procent väntas bli något lägre i år och nästa år, för att 2020 komma något över 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i oktober i år. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar KPI betydligt snabbare än KPIF (Underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadsräntor exkluderats från totala KPI). Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det naturligt med överskott i de offentliga finanserna. Våra beräkningar tyder på att sparandet kommer att ligga strax under en procent av BNP kalkylperioden ut. 1(9)

2 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,0 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 Sysselsättning, timmar* 2,0 1,7 1,5 0,0 0,5 0,1 Relativ arbetslöshet, nivå 6,9 6,7 6,3 6,3 6,4 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,0 2,9 3,2 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 2,9 3,2 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF 1,4 2,0 1,8 1,9 2,1 2,0 Konsumentpris, KPI 1,0 1,8 1,6 2,3 2,9 2,6 Realt skatteunderlag 2,5 1,5 1,1 0,6 0,1 0,7 Befolkning år 0,9 1,1 0,6 0,7 0,4 0,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. Svagare skatteunderlagstillväxt framöver Våra beräkningar bygger på att den långa konjunkturuppgången i svensk ekonomi bryts 2019 och att högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans i slutet av Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxt kommunerna kunnat vänja sig vid under konjunkturuppgången nu dämpas betydligt. Efter flera år med ökningstal över 4,5 procent väntar vi oss en mer genomsnittlig ökningstakt i år och därefter ett par år med relativt svag ökning. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen, minskar 2020 och bara ökar marginellt Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med i år. Detta motverkas endast i viss utsträckning av att lönerna väntas stiga snabbare. Källa SKL cirkulär 18:5 Läget för Klippans kommun Ekonomin t o m 2017 Resultatet för 2017 visar på 28,0 mnkr vilket motsvarar 2,9 % av skatter och statsbidrag, väl över det finansiella målet på 2%. Resultatet för 2016 visade på 17,4 mnkr och innebär att målet för god ekonomisk hushållning vad gäller vårt finansiella mål på 2 % av skatter och statsbidrag var uppnått. Resultatet för 2015 hamnade på 8,8 mnkr, exkl. medel från AFA på 7,3 mnkr och bidrag från Migrationsverket på 3,1 mnkr, var resultatet -1,6 mnkr Ekonomin 2018 Med en budget på 18,5 mnkr före KB för 2018 står vi inför stora utmaningar inför målet god ekonomisk hushållning. Vi har fortsatt utmaningar för att komma i balans med socialförvaltningen. Den kompletteringsbudget som är på väg fram för beslut i kommunfullmäktige innehåller tillskott till verksamheterna i storleksordningen 14 mnkr. 2(9)

3 Om kompletteringsbudgeten fastställs innebär det att årets resultat minskar från + 18,5 mnkr till + 10,0 mnkr. En långsiktigt god ekonomi framöver kräver en stabil politisk ledning som tar långsiktiga beslut och tillsammans med resp. chef genomför beslut i enlighet med fastställda ekonomiska ramar. Hälsoläget/Sjuktalen Sjukfrånvaron har minskat något under 2017, det ska ses i skenet av att kostnaderna för Företagshälsovård ökat, och att uttaget av friskvårdsbidrag ökat. Vi kan inte se direkta samband, men sjukfrånvaron har minskat från 6,64% till 5,83%. Befolkningsutvecklingen Befolkningssiffrorna fortsätter att visa en positiv utveckling under Sedan 2001 har befolkningen stadigt ökat varje år. Under 2017 ökade befolkningen med 243 personer till personer. Födelseöverskottet är negativt med - 22 personer. Invandringsöverskott på personer och inrikes flyttningsöverskott på + 61 personer. Vårt kommunövergripande befolkningsmål på invånare 2026 (snitt på 250 per år) är ambitiöst och med den positiva utvecklingen under 2017 med 243 invånare aktualiseras vikten av att planera för framtida behov i form av infrastruktur, bostadsbyggande och service i Klippans kommun. I underlaget inför budgetupptaktsmötet har räknats med invånare 2019 ( = befolkningssiffran plus 50 personer). Sammanfattande framtidsutsikter Budgeterat resultat för 2018 är 18,5 mnkr, och för 2019 respektive 2020 är resultatet 19,2 mnkr och 19,7 mnkr. Vi har fortsatt utmaningar för att komma i balans med socialförvaltningen. De främsta utmaningarna för kommunen är - att få våra flyktingar i arbete, - att få en kommunal ekonomi i balans, - att få igång ett kontinuerligt och tillräckligt omfattande bostadsbyggande, - att upprätthålla och utveckla en långsiktig planering och hög planberedskap, - att få en fortsatt positiv befolkningsutveckling, - att kunna bygga sådan attraktivitet att nya kommuninvånare attraheras till inflyttning och att invånare i Klippan väljer att bo kvar i kommunen, - att kunna kompetensförsörja organisationen, - att få accept för de samordningar och samarbeten som erfordras för att klara en acceptabel servicenivå, - att uppnå ett positivt arbetsgivarvarumärke samt att förbättra resultaten i grundskolan - att balansera det ökade trycket inom kultur och fritidssektorn - att säkerställa kvalitén på gator - att underhålla och förbättra VA-ledningarna 3(9)

4 Vidare är vi beroende av vår förmåga att hålla budgeten under kommande år. Viktigast framöver är att ha en stram ekonomisk politik, samtidigt som vi skall ha god framförhållning och leverera väl analyserade och genomarbetade beslutsunderlag. Vi måste i budgetprocesserna framöver ställa krav på verksamheten att förbättra, förenkla och effektivisera att hitta nya lösningar inom befintliga budgetramar. Vidare finns avsatt 5,9 mnkr för Sociala investeringar för att långsiktigt komma i bättre balans med ekonomin. En social investering utgörs av en riktad satsning till en utvald och avgränsad målgrupp. Satsningen förväntas, i förhållande till ordinarie arbetssätt, ge bättre utfall för målgruppen och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt. Begreppet investering betonar det långsiktiga perspektivet, liksom ett medvetet risktagande och arbetet genererar ett förändrat synsätt där satsningar på individer ses som investeringar istället för kostnader. Det främsta målet med sociala investeringar är att genom tidiga insatser uppnå ett minskat utanförskap i kommunen. Med tidiga insatser menas insatser tidigt i ålder eller tidigt i en process, exempelvis vid skolfrånvaro, arbetslöshet eller i missbruk. Andra positiva effekter av att arbeta med sociala investeringar enligt de föreslagna riktlinjerna är ändrat synsätt gentemot målgruppen, förändrade arbetssätt, mer analys, tänka i effekter och kontinuerlig uppföljning. En ansats till ett modernare arbetssätt. Nivån på investeringsbudgeten gör att vi inte klarar av finansieringen med egna medel. Drift och avskrivningskostnader och i viss mån även räntekostnader (ränta på extremt låg nivå för närvarande) ökar på bekostnad av medel som kunde gått till verksamheten. Investeringsplanen de närmaste åren medför ytterligare upplåning. Fortsatt arbete behövs med den långsiktiga planen för stora investeringar för att kommunen ska kunna planera in behoven tidsmässigt. För de närmaste åren så planeras för Framtidens skola (för och grundskola) i Klippans Kommun innebärande kraftig ny upplåning. Budgetanvisningar STYRSYSTEM SAMT PROCESSER Klippans kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det innebär att vi utifrån politiska mål och ekonomiska resurser ska skapa bästa möjliga resultat för medborgare, brukare och kunder. Resultaten ska mätas och analyseras så att vi kan vidta åtgärder för att nå målen. Vi ska också kunna följa utvecklingen över tiden och i jämförelse med andra kommuner och utförare. Under 2017 har implementering skett av det styrsystem som utvecklades under Den politiska styrningen och prioriteringen genom fullmäktigemål och gemensamma mål har kompletterats med verksamhetsplanering i form av förvaltningsplaner. Till systemet har fogats en ny kommungemensam förvaltningsplan för att tvärsektoriellt och med större fokus hantera de gemensamma målen. Varje förvaltning har fått i uppdrag att i en förvaltningsplan redovisa hur man tänker arbeta för att nå målen, de gemensamma och nämndens egna. Syftet är att åstadkomma en tydlig och begriplig målkedja - en röd tråd - från fullmäktiges vision till den enskilda förvaltningsplanen. 4(9)

5 Under 2017 har styrsystemet också kompletterats med ett gemensamt mål för grunduppdraget som gäller från 2018: Verksamheten ska bedrivas med rätt kvalitet, största möjliga medborgarnytta och lägsta möjliga kostnad. Under detta kan förvaltningarna sortera egna uppdrag till verksamheterna, med fokus på kvalitet, effektivitet och medborgarnytta. Uppdrag och aktiviteter rapporteras till förvaltningschef. Förvaltningschef svarar för att tillsammans med nämnd analysera nämndsmålen. Dessa har inbyggda mått som anger graden av måluppfyllelse. Baserat på nämndernas redovisningar analyserar kommunledningsförvaltningen de gemensamma målen och fullmäktigemålen. Som underlag för dessa analyser används också de indikatorer som fastställts för respektive fullmäktigemål. I systemet kommer från 2018 särskilda Q-nyckeltal att användas för kvalitetsuppföljningen. Dessa kommer i särskild ordning att rapporteras till kommunstyrelsen som underlag för måldiskussioner. Nedanstående bild visar det reviderade styrsystemet som gäller i sin helhet från (9)

6 En övergripande vision Klippan en kommun där vi tillsammans skapar goda förutsättningar att växa upp, leva och verka. Här bor och mår vi bra! Fullmäktigemål 1. Kommunen ska erbjuda ett gott och varierat boendeutbud. 2. Klippans kommun ska präglas av ett gott företagarklimat. 3. Kommunen ska driva en aktiv arbetsmarknadspolitik 4. Kommunen ska bidra till förbättrad folkhälsa och livskvalitet för invånarna 5. Kommunen ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. 6. Kommunen ska erbjuda medborgardialog genom digitala och fysiska mötesplatser. 7. Medborgare och brukare ska känna delaktighet och vara nöjda och trygga med tillgänglighet, tjänster och bemötande. 8. Vi ska se barns och ungdomars behov och genom förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan skapa förutsättningar för en positiv utveckling och ett tryggt liv. 9. Klippans kommun ska arbeta för ökad mångfald och jämlikhet 10. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning 11. Klippans kommun ska vara en tydlig, attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning. Till budgetdialogerna i mitten av april ska nämnderna ha tagit fram förslag till nämndsmål vilka då vägs mot tillgängliga resurser. Nämndsmålen behöver inte vara beslutade innan budgetdialogen. Det slutliga förslaget till nämndsmål tas i respektive nämnd i samband med att internbudgeten beslutas under hösten. Finansiella mål för Klippans kommun Följande finansiella mål föreslås gälla: Över tid ska det genomsnittliga årsresultatet vara 2% av skatter och bidrag samt täcka eventuella underskott från tidigare år. God ekonomisk hushållning ska uppnås genom en god måluppfyllelse för kommunens samtliga fullmäktigemål. Kapitalkostnader Internräntan för 2019 är 2,4 %. Ekonom Linda Anderholm är ansvarig för kapitalkostnadsberäkningarna. Lista med kapitalkostnad/verksamhet kommer tas fram för varje förvaltning utifrån fastställd investeringsplan inklusive förslaget till kompletteringsbudget 2018 som grund. Under budgetarbetet kan investeringsplanen komma att revideras vilket innebär att ny kapitalkostnadsberäkning görs. Den beräkning som grundar sig på den slutligt fastställda investeringsplanen skall användas i respektive nämnds internbudget. Ramar Driftramarna är nettoramar och ska vara anpassade till de uppdrag/åtaganden som budgetberedningen och facknämnderna träffar överenskommelse om. Budgetanslagen från kommunfullmäktige knyts till nämndsnivå, men beslut tas även om respektive nämnds budget på en lägre nivå, s.k. ramområden. Dessa ramområden visar enbart en inriktning på 6(9)

7 fördelningen av budget och nämnden har rätt att omfördela resurserna. Görs förändringar mellan ramområden ska detta meddelas till fullmäktige. Ramar för investeringsbudgeten beslutas per objekt av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har dock beslutsrätt som avser ett anslag till förfogande på 5 mnkr. Några egna omfördelningar mellan objekt har nämnder och förvaltningar inte rätt att göra under pågående år. Förändringar kräver nytt fullmäktigebeslut. Pris- och löneutveckling Anslag för löneökningar ligger centralt budgeterat på finansförvaltningen och läggs ut på nämnderna när avtalen är klara. Respektive nämnd kompenseras fullt ut för resultatet i lönerevisionerna både 2018 och 2019 för fast anställd personal. Även timanställda kompenseras med en schablon efter uppgifter från HR-avdelningen. Skulle löneökningarna totalt sett i kommunen överskrida det budgeterade beloppet kommer riktade sparbeting att läggas ut på nämnderna. Framräknade priser för 0-enheterna skall vara på 2019 års lönenivå. Kompensation för 0- enheternas löneökningar 2019 kommer att läggas ut på köparna. Gymnasieskolan kompenseras genom prisuppräkning på elevpengen för Klippans egna elever. Det är endast den del i prisökningen på elevpengen som är löneökning som kompenseras. Information om avtal, löneökningsnivåer för olika fackförbund m m lämnas av HRavdelningen. Inflationstakt m m I januari 2018 var inflationstakten (KPI), räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna +2,0 %. Motsvarande siffra i januari 2017 var +1,4%. Prognos för 2018 är 1,8% Någon allmän kompensation för inflationsökning ges inte. Taxor I de fall en nämnds internbudget innebär ändrade taxor måste nämnden så fort som möjligt anmäla detta för fastställelse i kommunfullmäktige. Personalbudget PO-påslaget 2018 är 39,17% och är det påslag som skall beräknas även för personalbudget Interna poster För att underlätta internbudgetarbetet ska de enheter som säljer tjänster internt lämna ut budgetunderlag i 2019 års prisnivå till respektive köpare. I budgetunderlagen ska alla kända eller förväntade förändringar finnas med såsom t ex förväntade kostnadsförändringar för löner och energiförbrukning samt nyinvesteringar. De prisökningar som görs mot kunden skall vara godkända av budgetberedningen. De klara budgetunderlagen från tekniska förvaltningen för hyror skall meddelas köparen senast Budgetunderlag från IT-enheten samt tekniska förvaltningens måltidsservice och lokalvård meddelas köparen senast med undantag för de fastigheter där städning ingår i hyran och som måste vara klara och lämnade till fastighetsavdelningen innan den 11 juni. Underlagen skall publiceras på medarbetarportalen och vara i tusentals kronor (tkr)! 7(9)

8 Det är av största vikt att de interna posterna överensstämmer hos köpare och säljare, i annat fall blir kommunens resultaträkning fel, eftersom alla interna poster exkluderas här. Köpare och säljare ska bekräfta förslaget alternativt komma överens med säljaren om ett annat belopp. Investeringsbudget Investeringar ska hanteras enligt de regler som kommunfullmäktige tog beslut om Det innebär att underlag med beskrivning, motivering, prioritering, investeringsbelopp samt driftkostnadseffekter ska tas fram för respektive investering. Saknas korrekt beslutsunderlag kommer inte investeringen att finnas med i investeringsplanen. Investeringsreglerna finns på medarbetarportalen under Ekonomi/investeringsredovisning. Mallar finns på K:/Gemensam/Budget/Budget 2019/investeringsmallar. Investeringskalkyler ska tas fram för respektive investering (undantag är mindre inventarier samt underhållsplan för fastighet, gata/park och VA) och vara klara till budgetdialogerna i april. Underlagen sparas på: K:/Gemensam/Budget/Budget2019/Investeringsunderlag senast Stora investeringar skall vara förprojekterade året innan huvudinvesteringen kommer med i budget. Investeringsbudgeten omfattar fyra år. Investeringsplan fastställs av kommunfullmäktige. Driftkostnader och kapitalkostnader beräknas i budgeten fr.o.m. den 1 oktober under investeringsåret om inget annat är känt. Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning budgeterar investeringar i fastigheter och lokaler och respektive förvaltning i inventarier och utrustning. Flerårsplanen innebär inte beslut om investering. Projektering av ny investering som upptas åren får inte påbörjas förrän beslut tagits i kommunfullmäktige. 8(9)

9 Tidplan Upptaktsmöte med ifyllda mallar för budget Samverkan centralt CESAM/ MBL med fackliga organisationer Budgetdialoger med respektive nämnd. OBS! förslag till nämndsmål framtagna samt klara investeringsunderlag Uppdragsmöte med förslag till överenskommelse mellan budgetberedning och respektive nämnd om 2019 års uppdrag Samverkan centralt CESAM/ MBL med fackliga organisationer Förslag till budget 2019 i ksau Förslag till budget 2019 i kommunstyrelsen Budgetunderlag över hyror lämnas från tekniska förvaltningen/ fastighetsavdelningen Budgetunderlag lämnas från IT-enheten samt från tekniska förvaltningens måltidsservice och lokalvårdsenhet (med undantag för de fastigheter där städning ingår i hyran och som måste vara klara och lämnade till fastighetsavdelningen innan den 11 juni). OBS! Underlag skall publiceras av säljare på medarbetarportalen! Förslag till budget 2019 i kommunfullmäktige Senast datum för beslut i respektive nämnd om internbudgeten (på beslutad ram), inkl. nämndsmål. Internbudgeten ska vara inrapporterad i ekonomisystemet (obs! interna poster måste vara avstämda mellan köpare och säljare och rätt inlagda i ekonomisystemet) och nämndsmål och mått ska vara inlagda i Stratsys. Q-tal för 2019 ska vara klara. Protokoll från nämnd/styrelse samt samverkans- /alternativt MBL-protokoll ska skickas till ekonomiavdelningen efter nämndsbeslut Förvaltningsplan för 2019 ska vara klart. Ekonomiavdelningen kommer att stämma av interna poster och periodiseringar när alla nämnder är klara. Internt budgetdokument tas fram och är uppe i kommunstyrelse samt kommunfullmäktige som ett informationsärende i början av Overheadkostnader (OH-kostnader) fördelas numera endast på 0-enheterna i budget och redovisning. Underlag över reviderade OH-kostnader tas fram under våren i samband med budgetarbetet. För övriga förvaltningar/verksamheter tas OH-kostnader endast fram i kommunens årliga statistik till SCB. Budgetinformation 1/2018 sänds ut samt läggs ut på medarbetarportalen under Ekonomi/Budget/Anvisningar. Ytterligare upplysningar om budgetarbetet lämnas av ekonomichef Jan Tingecz (tel ), av ekonom Ingela Reimer (tel ) eller av er förvaltningsekonom/kontaktekonom. Vad avser särskilda frågor kring fullmäktigemål och nämndsmål kan utvecklingsstrateg Anna Ilirzon (tel ) användas som en resurs. Särskilda frågor kring investeringsbudget och kapitalkostnader besvaras av Linda Anderholm (tel ) samt Helena Ekman (tel ). Kerstin Persson Kommunalråd Jan Tingecz Ekonomichef 9(9)