Budgetförutsättningar för åren

Transkript

1 Datum Ekonomikontoret Budgetinformation 1 Till Samtliga nämnder/förvaltningar Budgetförutsättningar för åren Konjunkturen och skatteunderlaget bromsar in Svensk ekonomi ångar på Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. För helåret 2016 beräknas BNP ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent. För i år räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi blir fortsatt hög. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på att det i år blir bättre fart på exporten och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år, 2017, ner i en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax innan finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå nästa år. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1½ procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Det är också, i reala termer, liktydigt med en svagare utveckling än normalt. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. 1(9)

2 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Kalenderkorrigerad innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen Skatteunderlagstillväxten växlar ner nästa år Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenteras i MakroNytt, 1/2017 och sammanfattas här ovan. Den starka tillväxt av skatteunderlaget vi såg år 2015 väntas fortsätta i nästan lika snabb takt 2016 och 2017 (diagram 1). År 2016 ökade antalet arbetade timmar dubbelt så mycket som 2015 men lönesumman tilltog bara marginellt mer. Samtidigt ökade inkomsterna av sociala ersättningar endast svagt och grundavdragen steg mer än året innan. Den sammantagna effekten är en liten nedgång i skatteunderlagstillväxten. År 2017 avtar skatteunderlagets ökning ytterligare något. Det hänger ihop med att sysselsättningsutvecklingen dämpas samt minskade utbetalningar av sjukpenning och arbetslöshetsersättningar. (Källa SKL cirkulär 17:06) Läget för Klippans kommun Ekonomin t o m 2016 Resultatet för 2016 visar på 17,4 mnkr och innebär att vi når målet på god ekonomisk hushållning vad gäller vårt finansiella mål på 2 % av skatter och statsbidrag. Resultatet för 2015 hamnade på 8,8 mnkr. Exklusive medel från AFA på 7,3 mnkr och bidrag från Migrationsverket på 3,1 mnkr var resultatet -1,6 mnkr. Resultatet för 2014 hamnade på +/-0 efter en utdelning från vårt småindustribolag SIKAB på 6 mnkr. Ekonomin 2017 Med en budget på 16,0 mnkr för 2017 står vi inför stora utmaningar inför målet god ekonomisk hushållning. Vi har fortsatt stora utmaningar för att komma i balans med socialförvaltningens ekonomi. Den kompletteringsbudget som är på väg fram för beslut i kommunfullmäktige innehåller tillskott till verksamheterna i storleksordningen 14 mnkr. 2(9)

3 Tack vare ökade skatteintäkter pga ökat invånarantal behöver endast en mindre del av tillskotten tas av årets resultat. Om kompletteringsbudgeten fastställs innebär det att årets resultat minskar från + 16,0 mnkr till + 10,2 mnkr. Av extra tillskott på 10 miljarder till kommunerna har vi inkluderat 13.0 mnkr i budget Urspungsprognosen var 13,6 mnkr och slutbeskedet för tilldelningen är fastställd till 11 mnkr. En långsiktigt god ekonomi framöver kräver en stabil politisk ledning som tar långsiktiga beslut och tillsammans med resp. chef genomför beslut i enlighet med fastställda ekonomiska ramar. Hälsoläget/Sjuktalen Vår totala sjukfrånvaro för Klippans kommun som arbetsgivare ökade under 2016 till 6,6 % av den totala arbetstiden. Motsvarande siffror för 2015 var 6,2 % och för ,5 %. Det är främst socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen som ökar och det är dit analys och åtgärder i första hand riktas. Befolkningsutvecklingen Befolkningssiffrorna fortsätter att visa en positiv utveckling. Sedan 2001 har befolkningen stadigt ökat varje år. Under 2016 ökade befolkningen med 302 personer till personer. Födelseöverskottet är negativt med 9 personer. Invandringsöverskottet är 229 personer och inrikes flyttningsöverskott 79 personer. I underlaget inför budgetupptaktsmötet har vi räknat med invånare för budget 2018 ( = befolkningssiffran ). Sammanfattande framtidsutsikter Budgeterat resultat för 2017 är 16,0 mnkr, och för 2018 respektive 2019 är resultatet 18,5 mnkr och 19,0 mnkr. Vår förmåga att hålla budgeten under kommande år utmanas ytterligare av den förväntade försämringen i konjunkturen under Viktigaste framöver är att ha en stram ekonomisk politik, samtidigt som vi skall ha god framförhållning och leverera väl analyserade och genomarbetade beslutsunderlag. Vår branschorganisation Sveriges kommuner och landsting framhåller också med skärpa att skatteintäkterna framöver inte räcker till för att kunna utveckla välfärden i samma takt som hittills. Det krävs både statliga tillskott utöver redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar en procent av skatter och statsbidrag Och en procent är då bara hälften av vad som krävs för att uppnå målet om god ekonomisk hushållning. Vi måste i budgetprocesserna framöver ställa krav på verksamheten att förbättra, förenkla och effektivisera att hitta nya lösningar inom befintliga budgetramar. Vidare finns avsatt 2,5 mnkr (där endast 0,2 mnkr har använts 2016) för Sociala investeringar 2016, 2,0 mnkr för 2017 och 2,0 mnkr för 2018, för att långsiktigt komma i bättre balans med ekonomin. Nivån på investeringsbudgeten gör att vi inte klarar av finansieringen med egna medel. Drift och avskrivningskostnader och i viss mån även räntekostnader (ränta på extremt låg nivå för närvarande) ökar på bekostnad av medel som kunde gått till verksamheten. 3(9)

4 Investeringsplanen de närmaste åren medför ytterligare upplåning. Fortsatt arbete behövs med den långsiktiga planen för stora investeringar för att kommunen ska kunna planera in behoven tidsmässigt. För de närmaste åren så planeras för Framtidens skola (för- och grundskola) i Klippans Kommun innebärande kraftig nyupplåning. Vårt Kommunövergripande befolkningsmål på invånare år 2025 (snitt på 250 per år) är ambitiöst och med den positiva utvecklingen av befolkningsutvecklingen under 2016 på invånare (totalt per ) uppstår ökade krav på infrastruktur, bostadsbyggande och service i Kommunen. Översyn av äldreboende och fastighetsbestånd måste intensifieras. Gator och va-ledningar behöver förbättras och vi kommer att få många nya krav från våra kommuninvånare, Vi ser bl. a. det utökade trycket inom kultur och fritidssektorn. Vi måste också beakta ökade behov som kan uppkomma inom det sociala området. Som vanligt blir det stora arbetet att prioritera. Budgetanvisningar STYRSYSTEM SAMT PROCESSER Klippans kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det innebär att vi utifrån politiska mål och ekonomiska resurser ska skapa bästa möjliga resultat för medborgare, brukare och kunder. Resultaten ska mätas och analyseras så att vi kan vidta åtgärder för att nå målen. Vi ska också kunna följa utvecklingen över tiden och i jämförelse med andra kommuner och utförare. Under 2016 har kommunens styrsystem utvecklats och nya funktioner kommer att tillämpas under Varje förvaltning har fått i uppdrag att i en förvaltningsplan för 2017 redovisa hur man tänker arbeta för att nå målen som formulerats av nämnden. Till systemet har även fogats en ny kommungemensam förvaltningsplan för att tvärsektoriellt och med större fokus hantera de gemensamma nämndsmålen. I det nya systemet skiljer man också på målanalys och kvalitetsuppföljning. Särskilda Q- nyckeltal kommer att användas för kvalitetsuppföljningen. Vidare har förvaltningen tydliggjort behovet av analys och lagt fast hur analysarbetet ska organiseras och genomföras. Allt detta har syftat till att åstadkomma en tydlig och begriplig målkedja - en röd tråd - från fullmäktiges vision till den enskilda förvaltningsplanen. Nedanstående bild visar det reviderade styrsystemet som gäller i sin helhet från (9)

5 En övergripande vision Klippan en kommun där vi tillsammans skapar goda förutsättningar att växa upp, leva och verka. Här bor och mår vi bra! Fullmäktigemål 1. Kommunen ska erbjuda ett gott och varierat boendeutbud. 2. Klippans kommun ska präglas av ett gott företagarklimat. 3. Kommunen ska driva en aktiv arbetsmarknadspolitik 4. Kommunen ska bidra till förbättrad folkhälsa och livskvalitet för invånarna 5. Kommunen ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. 6. Kommunen ska erbjuda medborgardialog genom digitala och fysiska mötesplatser. 7. Medborgare och brukare ska känna delaktighet och vara nöjda och trygga med tillgänglighet, tjänster och bemötande. 8. Vi ska se barns och ungdomars behov och genom förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan skapa förutsättningar för en positiv utveckling och ett tryggt liv. 9. Klippans kommun ska arbeta för ökad mångfald och jämlikhet 10. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning 11. Klippans kommun ska vara en tydlig, attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning. Nytt för årets upptaktsmöte är att respektive nämnd ska redogöra för hur en oförändrad ram, jämfört med 2017 (exklusive löneökningar), påverkar budgeten (9)

6 I budgetdialoger i mitten av april ska nämnderna ha tagit fram förslag till nämndsmål vilka då vägs mot tillgängliga resurser. Nämndernas förslag till nämndsmål fastställs sedan i respektive nämnd i samband med att internbudgeten beslutas under hösten. Finansiella mål för Klippans kommun Följande finansiella mål föreslås gälla: Det långsiktiga målet för årets resultat är 2 % av skatter och bidrag och ska täcka eventuella underskott från tidigare år. God ekonomisk hushållning ska uppnås genom budgetföljsamhet samt en god måluppfyllelse för kommunens samtliga fullmäktigemål. (Vid målkonflikt gäller budgetföljsamhet) Kapitalkostnader Internräntan för 2018 är 2,4 %. Ekonom Linda Anderholm är ansvarig för kapitalkostnadsberäkningarna. Lista med kapitalkostnad/verksamhet kommer tas fram för varje förvaltning utifrån fastställd investeringsplan inklusive förslaget till kompletteringsbudget 2017 som grund. Under budgetarbetet kan investeringsplanen komma att revideras vilket innebär att ny kapitalkostnadsberäkning görs. Den beräkning som grundar sig på den slutligt fastställda investeringsplanen skall användas i respektive nämnds internbudget. Ramar Driftramarna är nettoramar och ska vara anpassade till de uppdrag/åtaganden som budgetberedningen och facknämnderna träffar överenskommelse om. Budgetanslagen från kommunfullmäktige knyts till nämndsnivå, men beslut tas även om respektive nämnds budget på en lägre nivå, s.k. ramområden. Dessa ramområden visar enbart en inriktning på fördelningen av budget och nämnden har rätt att omfördela resurserna. Görs förändringar mellan ramområden ska detta meddelas till fullmäktige. Ramar för investeringsbudgeten beslutas per objekt av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har dock beslutsrätt som avser ett anslag till förfogande på 5 mnkr. Några egna omfördelningar mellan objekt har nämnder och förvaltningar inte rätt att göra under pågående år. Förändringar kräver nytt fullmäktigebeslut. Pris- och löneutveckling Anslag för löneökningar ligger centralt budgeterat på finansförvaltningen och läggs ut på nämnderna när avtalen är klara. Respektive nämnd kompenseras fullt ut för resultatet i lönerevisionerna både 2017 och 2018 för fast anställd personal. Även timanställda kompenseras med en schablon efter uppgifter från HR-avdelningen. Skulle löneökningarna totalt sett i kommunen överskrida det budgeterade beloppet kommer riktade sparbeting att läggas ut på nämnderna. Framräknade priser för 0-enheterna skall vara på 2018 års lönenivå. Kompensation för 0- enheternas löneökningar 2018 kommer att läggas ut på köparna. Gymnasieskolan kompenseras genom prisuppräkning på elevpengen för Klippans egna elever. Det är endast den del i prisökningen på elevpengen som är löneökning som kompenseras. Information om avtal, löneökningsnivåer för olika fackförbund m m lämnas av HRavdelningen. 6(9)

7 Inflationstakt m m I januari 2017 var inflationstakten (KPI), räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna +1,4 %. Motsvarande siffra i januari 2016 var +0,8. Någon allmän kompensation för inflationsökning ges inte. Taxor I de fall en nämnds internbudget innebär ändrade taxor måste nämnden så fort som möjligt anmäla detta för fastställelse i kommunfullmäktige. Personalbudget PO-påslaget 2017 är 38,33% och är det påslag som skall beräknas även för personalbudget Interna poster För att underlätta internbudgetarbetet ska de enheter som säljer tjänster internt lämna ut budgetunderlag i 2018 års prisnivå till respektive köpare. I budgetunderlagen ska alla kända eller förväntade förändringar finnas med såsom t ex förväntade kostnadsförändringar för löner och energiförbrukning samt nyinvesteringar. De prisökningar som görs mot kunden skall vara godkända av budgetberedningen. De klara budgetunderlagen från tekniska förvaltningen (hyror m m) skall meddelas köparen senast Budgetunderlag från IT-enheten (service för utbildningsdatorer) samt tekniska förvaltningens måltidsservice och lokalvård meddelas köparen senast med undantag för de fastigheter där städning ingår i hyran och som måste vara klara och lämnade till fastighetsavdelningen innan den 2 juni. Underlagen skall publiceras på medarbetarportalen och vara i tusentals kronor (tkr)! Det är av största vikt att de interna posterna överensstämmer hos köpare och säljare, i annat fall blir kommunens resultaträkning fel, eftersom alla interna poster exkluderas här. Köpare och säljare ska bekräfta förslaget alternativt komma överens med säljaren om ett annat belopp. Inga ändringar mellan förvaltningarna får göras efter 31 augusti. De förändringar som behöver göras efter 31 augusti får tas upp i kompletteringsbudget Investeringsbudget Investeringar ska hanteras enligt de regler som kommunfullmäktige tog beslut om Det innebär att underlag med beskrivning, motivering, prioritering, investeringsbelopp samt driftkostnadseffekter ska tas fram för respektive investering. Saknas korrekta uppgifter tas investeringsframställan inte upp till prövning. Om alternativa lösningar finns ska även driftskostnader för dessa redovisas. Rör investeringen byggnad ska kontakt tas med Teknisk förvaltning (se nedan) Investeringsunderlagen ska vara ifyllda till respektive nämnds budgetdialog i april och sparas på: K:/Gemensam/Budget/Budget2018/Investeringsunderlag senast Stora investeringar skall vara förprojekterade året innan huvudinvesteringen kommer med i budget. Investeringsbudgeten omfattar fyra år. Investeringsplan fastställs av kommunfullmäktige. Driftkostnader och kapitalkostnader beräknas i budgeten fr.o.m. den 1 oktober under investeringsåret om inget annat är känt. 7(9)

8 Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning budgeterar investeringar i fastigheter och lokaler och respektive förvaltning i inventarier och utrustning. Beställning till tekniska förvaltningen som avser ny investering i fastighet (finns inte med i kommunens investeringsplan) ska ske på särskild blankett (se kommunens regler för investeringar) för kommande budgetår. Beställningen ska vara beslutad av nämnd. I budgetarbetet ska investeringen kommenteras och bedömas av både beställare och teknisk förvaltning. Flerårsplanen innebär inte beslut om investering. Projektering av ny investering som upptas åren får inte påbörjas förrän beslut tagits i kommunfullmäktige. KF beslut med investeringsregler samt mallar finns på K://Gemensam/Budget/Budget2018/Investeringsmallar samt inv regler 2015 Tidplan Upptaktsmöte med ifyllda mallar för budget Samverkan centralt CESAM/ MBL med fackliga organisationer Budgetdialoger med respektive nämnd. OBS! förslag till nämndsmål framme samt klara investeringsunderlag Uppdragsmöte med förslag till överenskommelse mellan budgetberedning och respektive nämnd om 2018 års uppdrag Samverkan centralt CESAM/ MBL med fackliga organisationer Budgetunderlag lämnas från tekniska förvaltningen/fastighetsavdelningen Budgetunderlag lämnas från IT-enheten samt från tekniska förvaltningens måltidsservice och lokalvårdsenhet (med undantag för de fastigheter där städning ingår i hyran och som måste vara klara och lämnade till fastighetsavdelningen innan den 2 juni). OBS! Underlag skall publiceras av säljare på medarbetarportalen! Inga ändringar längre tillåtna mellan förvaltningarna i internbudget! Senast datum för beslut i respektive nämnd om internbudgeten (på beslutad ram) inkl. nämndsmål. Internbudgeten ska vara inrapporterad i ekonomisystemet (obs! interna poster måste vara avstämda mellan köpare och säljare och rätt inlagda i ekonomisystemet) och nämndsmål och mått ska vara inlagda i Stratsys. Q-tal för 2018 ska vara klara. Protokoll från nämnd/styrelse samt samverkans- alternativt MBL-protokoll ska skickas till ekonomiavdelningen efter nämndsbeslut Förvaltningsplan för 2018 ska vara klart. Ekonomiavdelningen kommer att stämma av interna poster och periodiseringar när alla nämnder är klara. Internt budgetdokument tas fram och är uppe i kommunstyrelse samt kommunfullmäktige som ett informationsärende i början av Fr.o.m finns inte OH-kostnader utfördelade i redovisningen utan tas enbart fram i kommunens årliga statistik till SCB. Undantag är nollenheterna där OH-kostnader tas fram under våren 2017 som underlag i budgetarbetet. 8(9)

9 Budgetinformation Budgetinformation 1/2017 sänds ut samt läggs ut på medarbetarportalen under Ekonomi/Budget/Anvisningar. Ytterligare upplysningar om budgetarbetet lämnas av ekonomichef Jan Tingecz (tel ), av ekonom Ingela Reimer (tel ) eller av er verksamhetsekonom/ kontaktekonom. Vad avser särskilda frågor kring fullmäktigemål och nämndsmål kan även utvecklingsstrateg Anders Ebbesson (tel 28132) samt Anna Ilirzon (tel 28689) användas som en resurs. Särskilda frågor kring investeringsbudget och kapitalkostnader besvaras av Linda Anderholm (tel 28136) samt Helena Ekman (tel 28204). Kerstin Persson Kommunalråd Jan Tingecz Ekonomichef 9(9)