SMS-frågor (och svar) vid KfS seminarium Hett om mat, 8 april 2013 (Dokumentet uppdaterat 6 maj)

Transkript

1 SMS-frågor (och svar) vid KfS seminarium Hett om mat, 8 april 2013 (Dokumentet uppdaterat 6 maj) De som svarar på dessa frågor är: Håkan Jönsson, kock, författare och docent i etnologi. Annika Olsson, professor i förpackningslogistik, Lunds universitet Jon Haag, vd NINE Johanna Björklund, ekologisk lantbrukare och forskare vid Örebro universitet Louise König, hållbarhetschef, KF/Coop. Monika Lind, docent miljömedicin, Uppsala universitet Louise Ungerth, chef för Konsument och Miljö, KfS. 1) På 50 talet sågs livsmedelsindustrin som hjältar och bärare av vetenskap. Vad hände? Håkan Jönssons svar: Allt fler tecken kom om att all vetenskap inte ledde framåt. DDT, PCB; Hormoslyr, Nitrit, Azofärger osv. Och så blev naturen god och människan ett problem. Naturen skulle lämnas ifred, då blev både den och maten bättre. 2) Varför är vissa plaster så hårda att man ej kan öppna även med t ex sax och kniv? Annika Olssons svar: Hårda plaster används för att skydda sitt innehåll mot mekaniska stötar, och dessa är svåra att öppna. Industrin som köper förpackningar hade säkerligen kunnat omvärdera vissa av sina förpackningsval, för att underlätta för användaren och alla produkter kanske inte behöver ett så stabilt skydd. 3) Varför görs det osmarta förpackningar som består av både plast, kartong och metall i samma förpackning? Svårt att sortera. Annika Olssons svar: Förpackningens viktigaste roll är att skydda livsmedlet. Metall är utan tvekan en mycket bra barriär och är utmärkt som skydd för livsmedel. Men samtidigt är det energikrävande, medan kartong är bättre ur miljösynpunkt. För att göra en skyddande förpackning kombineras materialen för minsta möjliga miljöpåverkan med efterfrågat produktskydd. Man kan t ex inte packa vätska (mjölk t ex) i bara kartong och det är därför man lägger ett tunt plastlager och metallskikt för att skydda produkten. Kombinerad kartong återvinner man i "kartongtunnan" 4) Vilka krav på förpackningen ställer e handeln med mat jämfört med idag? Annika Olssons svar: Det första och primära kravet är fortfarande att skydda maten och då är det ingen större skillnad mot traditionella förpackningar. Men en aspekt som ställer ökat krav är märkning på förpacknignar så att de kommer till rätt mottagare. Än så länge finns begränsat med forskning kring vilka nya krav som kan uppstå med ökad e handel. 5) Små hushåll och stora förpackningar ger mycket "släng". Kf: gör ngt åt det Annika Olssons svar: Frågan har även besvarats av Annika Olsson: Ja och små förpackningar ger förvisso mer material per mängd livsmedel men ur hållbarhetssynpunkt är det bättre. Det är också bättre att köpa en lite dyrare portion än en stor billig och slänga hälften (men det vet du ju

2 redan!). Om vi får fler (dvs högre volymer) på småförpackningar kan också priset gå ner så lite tryck från konsumenter. 6) Hur stora mängder Bisfenol A släpper dessa förpackningar ut? Talas det något om risker kring material? Monika och Lars Linds svar: Vet ej vilka förpackningar som avses i frågan men rent generellt är det ungefär så här: Polykarbonatplast (0= PC plast, återvinningsmärkning = 7 eller PC) är tillverkad med bisfenol som monomer (= byggsten). PC plast släpper mer BPA ju äldre plasten blir, ju mer man utsätter den för solljus, ju mer man diskar den i diskmaskin och ju mer sura livsmedel man förvarar i den. Bisfenol tillsätts också som stabilisator i andra hårdplaster t ex polyester och epoxiharts. De flesta konserver/metallburkar är lackade med en epoxiharts (ofta bisfenol) (A) diglycidyleter (BADGE), som läcker bisfenol A eller bisfenol (F) diglycidyleter (BFDGE) som läcker BPF. Det har visat sig människor som äter mat från metallkonserver har högra halter av bisfenol än andra. Bisfenol A är en östrogen som liknar kroppens egna hormon och kan därför påverka det hormonella systemet. 7) Jag arbetar med barn med fetma. Hur och när skulle jag kunna dra nytta av era rön i mitt praktiska arbete? Monika Linds svar: Svår fråga men med tanke på vad vi och andra funnit så kanske man skulle kunna råda föräldrarna att försöka minska barnens exponering för hormonstörande kemikalier genom att 1. Minska användningen av plast vid tillagning och förvaring av mat 2. Köpa ekologiska livsmedel. 8) Hur mäts förekomsten av pcb:er hos människor? Monika Linds svar: Vi (dvs våra samarbetspartner i Örebro) har analyserat halten PCB i blodet med högupplösande GC/HRMS (en vedertagen kemisk metodik). 9) Små hushåll och stora förpackningar ger mycket "släng". Kf: gör ngt åt det! Louise K Annika Olssons svar: Ja och små förpackningar ger förvisso mer material per mängd livsmedel men ur hållbarhetssynpunkt är det bättre. Det är också bättre att köpa en lite dyrare portion än en stor billig och slänga hälften (men det vet du ju redan!!!). Om vi får fler (dvs högre volymer) på småförpackningar kan också priset gå ner så lite tryck från konsumenten. 10) Vad betyder ekologiskt? Louise Ungerths svar: Ekologisk produktion strävar efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Stor biologisk mångfald och hög ambition när det gäller djurens välfärd är andra ledstjärnor.

3 11) Näringsinnehåll industrimat kontra hemlagad? Fredrik Paulúns svar: I första hand handlar det om vilka ingredienser man väljer. Om en rätt är tillverkad industriellt av förstklassiga grönsaker, fisk, oljor etc kan den vara mycket näringsrik jämfört med den hemlagade som kanske är gjord av falukorv och makaroner. Generellt är fryst och färsk industriellt framställd mat bättre än den konserverade eller pulveriserade. 12) Har ni dragit några slutsatser i studien kring cocktaileffekten? Monika Linds svar: Att studera blandningar av miljögifter är mycket komplicerat. För att göra detta behövs speciell statistik och vi har en statistiker som arbetar med att sätta upp metoder för att göra detta just nu. Inga slutsatser är därför möjliga att dra ännu. 13) Förstår inte konsumenterna att närproducerat inte alltid är ekologiskt? Louise König svar: Vi har inte ställt frågan på det sättet. Det vi ser är att konsumenterna värderar närodlat i paritet med ekologiskt. Det är kopplat till nära, genuint, svenskt, kvalitet, gjort med omsorg. 14) Hur kan man undvika palmolja om det finns i så mycket livsmedel? Louise König svar: Vi skriver ut vilken typ av vegetabiliskt fett det är i innehållsförteckningen. Den palmolja vi använder kommer från hållbara källor. 15) Undrar om källa för siffran att 80% av allt restaurangkött är utländskt? Louise König svar: Vi kan inte svar för restaurangkött, utan endast det vi säljer på Coop. 16) Hur ska ex LRF påverka/övertyga dagligvaruhandeln att inte alltid fokusera på pris? Hur ska vi konsumenter fås att betala mer för kvalitet? Eller kommer plånboken alltid att styra? Louise König svar: Coop har krav på kvalitet, pris och hållbarhet som en del i grunden när vi gör affärer. Jag tror att fördjupade samarbeten inom stora kategorier är ett sätt för att hitta långsiktiga relationer där vi prioriterar matkvalité, svenskt, hållbarhet och pris. 17) Försökte sälja egenplockad svamp till vår lokala Coopbutik i somras (stor mängd, utmärkt kvalitet, vi har F skatt) men fick nej pga att butiken inte hade lov att köpa in "själva", handlaren ville gärna. Varför får han inte köpa in själv när närproducerat är så viktigt för er? Louise König svar: Butikscheferna har en möjlighet att köpa in ett lokalt sortiment, ca 10% av inköpen kan butiken beställa själva. Dessa inköp måste dock följa alla de regler som vi har för övriga inköp för att kunna garantera matsäkerhet, kvalité och hållbarhet. Vilken butik gällde det?

4 18) Små hushåll och stora förpackningar ger mycket "släng". Kf: gör ngt åt det! Louise König svar: Vi tillhandahåller relativt mycket mindre förpackningar, alternativt så kan man frysa ned det man inte konsumerar direkt. Men jag tar till mig uppmaningen. 19) När kommer listan som jämför miljöbelastningen? Närodlat eller KRAV? Glas eller papper? Åtgång energi per produkt? Louise König svar: Den blir nog utmanande eftersom det inte finns några sådana modeller i dagsläget. Vi utvärderar fortfarande en "sak i taget" i mycket stor utsträckning. 20) Louise König säger att 85% av köttet på Coop är svenskt. Gissar att det bara gäller färskt kött och ej chark och annan färdigmat? Louise König svar: Siffran gäller färskt kött 21) Kan inte certifierad palmolja leda till illegal palmoljeplantage för att priser stiger? Vad är lösningen på palmolja och soya? Johanna Björklunds svar: Den palmolja som inte är certifierad kommer ju i och för sig inte vara illegal, men i takt med ökande efterfrågan på palmolja för olika ändamål, som väl är den största anledningen till ökande priser så ökar naturligtvis trycket på all mark som kan användas för oljepalmsodling. Risken för att olja som inte uppfyller kraven i certifieringen säljs som sådan finns alltid. Där handlar det om effektiv kontroll. Att certifiering utvecklas tänker jag kan vara en drivkraft för mer miljöhänsyn för hela produktionen (det är vad som skett i Sverige med utveckling av KRAV märkningen som efterföljts av t ex Svenskt sigill för konventionella odlare). Alternativ till palmolja och soja är väl mer inhemska alternativ som t ex rapsolja och som proteinfoder; åkerbönor mm. 22) Johanna säger att vi bidrar till sojaodling genom att välja svenskt kött, men hur är det med utländskt kött? Johanna Björklunds svar: När vi väljer utländskt kött så har vi oftast ingen aning, men om det kommer från Europa, t ex Tyskland, Danmark eller Irland så är det förmodligen producerat med importerad soja, dock kan man ju när man odlar egen soja och andra fodermedel med bra proteinsammansättning, så som majs m.m. som vi har svårt att odla här. Men det finns ju många aspekter på importerat kött, inte minst djurvälfärdsfrågor och just att vi har svårt att få veta hur det kött vi äter är producerat och vilka effekter på miljön, djuren och människor det har gett.

5 23) 80 procent av fodret kommer från Sverige. 5 procent soja i fodret till kor. Är det mycket? Johanna Björklunds svar: När det gäller klimatpåverkan och effekter på biologisk mångfald orsakad av djur som utfodrats med soja som odlats på mark där regnskog huggits eller artrika gräsmarker tagits i bruk kan det spela stor roll, vi är ju inte de enda som efterfrågar detta. 24) Vad är bättre för miljön, småskaligt ekologiskt eller storskaligt traditionellt jordbruk med högre andel avkastning? Johanna Björklunds svar: Jag skulle säga småskaligt ekologiskt, där man integrerar produktion av livsmedel med att det ger andra ekosystemtjänster; t ex biologisk reglering (pollinering och reglering av skadegörare), ger bördiga jordar, genetisk mångfald mm. 25) Hur ska vi som konsumenter bete oss? Du ger oss frågor men inte så många svar? Johanna Björklunds svar: Välja medvetet, och göra bra val där det är möjligt, några korta: mindre mängd kött, lokalt producerad från betande djur, välja närodlat och efter säsong samt minska svinn. Köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det tänker jag är bra för att bidra till en hållbarare livsmedelsförsörjning generellt. Ännu ej besvarade frågor: 26) Dafgård importerar fast man skriver att Västergötland är deras skafferi? 27) Mat måste få kosta, bra, men vem ska gå i bräschen för att mer än 14% av disponibel inkomst ska gå till mat? (På 70 talet över 30% ) 28) Vad ska Malaysia exportera istället för palmolja (som genererar mycket CO2)? Johanna Björklund: Förädlad råvara istället för bulk? 29) Hur mycket palmolja konsumerar vi per person och år i Sverige?