SOU 2018:49 F-skatteutredningens delbetänkande F-skattesystemet några särskilt utpekade frågor

Transkript

1 REMISSVAR Dnr: Fi2018/02428/S3 Finansdepartementet Skatte- ch tullavdelningen Enheten för skatteadministratin, skatteavtal ch tullfrågr SOU 2018:49 F-skatteutredningens delbetänkande F-skattesystemet några särskilt utpekade frågr Småföretagarnas Riksförbund har tagit del av betänkandet SOU 2018:49 F-skattesystemet några särskilt utpekade frågr ch lämnar här förbundets synpunkter på förslaget. Bakgrund till utredningen Småföretagarnas Riksförbund tlkar bakgrund ch syfte med denna utredning sm att avsikten är att undersöka m F-skattesystemet medverkar till lika frmer av egentligheter skatterättsligt ch på arbetsmarknaden. Initiativtagarna till utredningen anser att arbetsrättsligt tveksamma företeelser möjliggörs genm lika skattereglers utfrmning, exempelvis F-skattesystemet. Sm exempel på sådana egentligheter nämner utredningen företagare sm enligt utredarna brde varit anställda av uppdragsgivaren eller vissa av de företagare sm bedriver sin verksamhet med hjälp av s.k. faktureringsföretag/egenanställningsföretag. Begrepp sm används Vi menar att utredningen använder sig av beskrivningar av lika begrepp ch prblematisering på ett tendentiöst ch sakligt sätt, se kmmentarer nedan. Begrepp: Skatterätt ch arbetsrätt Vårt intryck är att utredningen har en balans när det gäller hantering av arbetsrättsliga ch skatterättsliga perspektiv, man anlägger stundtals ett allt för ensidigt arbetsrättsligt perspektiv på frågr sm har ett betydande skatterättsligt innehåll. Begrepp: Analysera m ch i vilken utsträckning F-skattesystemet uppfattas leda till att persner sm egentligen är anställda har anlitats sm näringsidkare, s.k. falska egenföretagare. Vår kmmentar: Det här får väl tlkas sm att utredningens utgångspunkt är att en knsekvens av F- skattesystemet är att näringsidkare skulle ha tvingats eller förmåtts bli näringsidkare, ch därmed även falska företagare, när de egentligen brde varit anställda. Egentligen slår man in öppna dörrar här eftersm denna prblematik är känd ch hanteras av Skatteverket: En företagare sm startar sin verksamhet med den tidigare arbetsgivaren sm första uppdragsgivare, kan i vissa fall bedömas sm självständig näringsidkare, men i andra fall kan mständigheterna vara sådana att det uppdraget i stället ska ses sm anställning..

2 Begreppet falska företagare är inget generellt accepterat begrepp inm eknmi, näringsliv eller lagstiftning. Begreppet har myntats ch kan ses m en partsinlaga från fackliga intressen sm befinner sig i knflikt på arbetsplatser inm branscher sm bygg ch transprt. Man menar att persner sm under långa perider arbetar för en ch samma arbetsgivare inte betraktas sm anställda, sm de brde, utan sm egenföretagare, fta är dessa inhyrda från EU-länder i Östeurpa. Att använda begreppet falska, sm har så negativ klang, skapar en helt nödig plarisering i frågeställningarna sm har mycket större vidd än vad utredningen behandlar i sina förslag. Man pekar vidare på att persnerna ifråga har egna företag ch då gäller inga kllektivavtal, egenföretagaren ansvarar för sitt försäkringsskydd ch har inga garantier m frtsatta jbb. Med tanke på dessa frmuleringar får man ng säga att de sm uttalar sig på det här sättet uttrycker sig mtsägelsefullt. Å ena sidan hävdar man att företagen i fråga är falska, å andra sidan pekar man på mständigheter sm är typiska för företagares situatin, ersättningen, risktagandet, det egna ansvaret för skatter ch försäkringar. Dvs det rör sig m äkta företag. Vad frågan egentligen handlar m är att svenska jbb utsätts för utländsk lågkstnadsknkurrens sm en följd av den fria rörligheten inm EU. Detta vill man alltså åtgärda genm att försvåra nyföretagande i Sverige. Även m man skulle införa den typen av åtgärder lär det inte påverka de utländska företagarna. De villkr sm gäller för dessa kategrier avseende arbetsgivaravgifter, scialförsäkring, m.m. finns reglerat i natinell ch eurpeisk lagstiftning. Se t ex 8e1b10334ebe8bc html Skatteverket har publicerat tydliga regler m vad sm gäller under lika förutsättningar då utländska företag anlitas. Skatteverket skriver bl a: Det är fta väldigt svårt för en uppdragsgivare att avgöra m ett företag kmmer att få fast driftställe eller inte. Det är därför säkrare för dig att anlita utländska företag sm är gdkända för svensk F-skatt.. Med andra rd så bedöms F-skattesystemet kunna bidra till bättre skattemral ch kntrll ch således kan man förvänta sig att en mera restriktiv tilldelning av gdkännanden kan kmma att leda till mera skatteundandragande. Begrepp: Utifrån analyserna ta ställning till m bestämmelserna m F-skatt i 9 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) behöver ändras i syfte att bekämpa skattefusk ch skatteundandragande. Vår kmmentar: Utredningen insinuerar att nuvarande frikstiga F-skattesystem leder till skattefusk ch skatteundandragande. Detta är ingenting sm leds i bevis i utredningen ch den egentliga prblematiken sm den upplevs är den van nämnda utländska lågkstnadsknkurrensen. Det måste självfallet vara minst lika enkelt att starta företag i Sverige sm i våra grannländer.

3 Begrepp: Faktureringsplattfrmar ch egenanställningsföretag Vår kmmentar: Utredningen hävdar att den sunda utveckling sm man vill mtarbeta underblåses av s.k. Faktureringsplattfrmar ch Egenanställningsföretag. Här vill vi hävda att begreppet Faktureringsplattfrm är ett av utredningen hemmasnickrat begrepp, det finns ingen etablerad definitin vare sig inm eknmi, näringsliv eller lagstiftning. Betalningsförmedlare sm KLARNA använder ibland detta begrepp sm etikett för sin verksamhet sm dck inte har mycket gemensamt med hur utredningen använder begreppet. Utredningen avser möjligen att en mindre företagare kan köpa administrativa tjänster bl. a för fakturering. Detta är någt sm är vanligen förekmmande bland småföretagare, det handlar då m redvisning, bkföring, bkslut, deklaratiner, fakturering mm. Syftet är inte att ägna sig åt egentligheter utan rsaken är att småföretagaren av resurs- ch kunskapsskäl behöver hjälp med dessa funktiner. Med enklare regler hade denna tjänst inte behövt köpas. När det gäller begreppet Egenanställningsföretag är detta etablerat sm begrepp inm eknmi, näringsliv ch lagstiftning ch kan väl ses sm en variant av den typ av tjänsteföretag sm nämns van. Denna nisch har vuxit under senare tid ch kännetecknas av att man har mindre kunder sm inte är gdkända för F-skatt (eller inte vill kliva in i den säkerhet sm företagande i Sverige medför) sm man hjälper bl. a med fakturering ch skatter. Branschen har vuxit ch det är mera trligt att detta skett på grund av att flera mindre näringsidkare har behv av dessa tjänster än att huvudsyftet skulle vara att sätta i system att ägna sig åt skatteundandragande ch skattefusk. Tillväxten av egenställningsföretag återspeglar trligen behv av en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Framtida tillväxt kmmer sannlikt att till viss del genereras av att flera kmmer att arbeta även efter uppnådd pensinsålder men kanske i begränsad utsträckning. När det gäller egenanställningsbranschen i sin helhet så är branschen möjligen någt mgen, vilket följande krav för auktrisatin av den egna branschföreningen indikerar: Företaget ska följa gällande lag. Detta är någt sm i de flesta sammanhang tas för givet utan att behöva påpekas. Anställd eller egenföretagare? Utredningen förmedlar en syn på att arbetsgivare ibland ersätter anställda med företagare i avsikt i att begå någn frm av egentlighet ch underförstått skulle detta kunna mtverkas genm ett ökat fackligt inflytande i den här typen av frågr. Då vill vi peka på att rätten att avgöra hur verksamheten ska bedrivas i det här avseendet helt är upp till uppdragsgivaren/ägaren. Alla företag ch för den delen även stra delar av ffentlig sektr ställs ständigt inför valet vad man ska göra i egen regi respektive vad sm ska upphandlas. Det rör sig fta m mycket kmplexa beslut där faktrer sm kmpetens, tillgång på resurser, strskalighetsfördelar, efterfrågevariatiner mm vägs in. Om vi tar ett exempel från vården: stafettläkare är en läkare, ftast allmänläkare, sm tillfälligt arbetar på en vårdcentral eller annan medicinsk enhet för att fylla vakanser sm inte kunnat tillsättas med fast persnal.

4 Bakgrunden till företeelsen är att uppdragsgivaren/arbetsgivaren inte kan erbjuda tillräckligt attraktiva villkr för anställning. Att förvägra stafettläkare gdkännande för F-skatt skulle inte leda till någn väsentlig förändring av denna situatin. Utredningens slutsatser ch förslag avseende frtsatt arbete Utredningen tar i huvudsak upp frågeställningar sm är väl kända ch där det finns en väl utvecklad plicy ch praxis inm berörda myndigheter, främst Skatteverket. När det gäller lika inblandade parters syn på utredningens frågeställningar glider man stundtals på sanningen. Ett exempel är på sid 206 där utredningen hävdar att den övervägande uppfattningen bland myndigheter ch arbetsmarknadens parter sm besvarat frågan, är att systemet möjliggör falska egenföretagare. Man säger samtidigt att Egenanställningsföretagens branschrganisatin, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund ch Svenskt Näringsliv har gett utryck för uppfattningen att F-skattesystemet i sig inte leder till falska egenföretagare. Man kan då knappast hävda att det finns en enda uppfattning m detta. De förslag till skärpningar av reglerna för gdkännande för F-skatt sm utredningen framför menar vi skulle leda till ytterligare bördr för småföretag i frm av ännu mera regelkrångel, vilket således kmmer att verka hämmande på nyföretagandet. Ett exempel är att man vill avskaffa möjligheten till gdkännande redan på stadiet då den sökande avser starta näringsverksamhet. Företag ska således inte kunna bli gdkända för F-skatt innan man fått igång sin verksamhet. Detta innebär ett långtgående ingrepp i företagandet ch kmmer att utgöra ett handikapp för nyföretagare. Vem vill anlita ett företag sm inte är gdkänt för F-skatt? Utredningen ska vidare i sitt huvudbetänkande analysera m det finns behv av att införa en möjlighet att vägra eller återkalla ett gdkännande för F-skatt vid kriminalitet eller överträdelse av knkurrensbestämmelser sm inte lett till näringsförbud. Att återkalla gdkännande för F-skatt är en åtgärd sm förbundet självfallet anser bör finnas, men vi ser ingen anledning till varför reglerna behöver ändras. Skatteverket har redan idag denna möjlighet ch Skatteverket har listat lika situatiner där återkallelse kan vara aktuellt, t. ex: Om förutsättningarna för gdkännande inte är uppfyllda Om näringsverksamhet inte bedrivs Om gdkännandet för F-skatt missbrukats Om innehavaren brister i redvisning ch betalning Om innehavaren inte lämnat inkmstdeklaratin m.m. Om innehavaren har näringsförbud Om innehavaren försatts i knkurs Särskilda skäl att inte återkalla ett gdkännande för F-skatt Ytterligare ett anmärkningsvärt förslag är att gdkännande för F-skatt ska kunna förhindras i fall där företaget ifråga har en enda kund. Detta är rimligt, givetvis finns det situatiner där det är nrmalt att det finns en uppdragsgivare. Ett aktuellt exempel på detta kan vara statens leverantör av registreringsskyltar sm har en enda kund. I det närmaste detsamma gäller för jurnalister sm arbetar med public service på SR ch SVT, där de tvingas utföra arbetet utifrån egen F-skatt.

5 I utredningsdirektivet anges att utredningen ska innehålla knsekvensanalys, men någn sådan kan vi inte finna. Förviss skriver utredningen att man i slutbetänkandet återkmmer till de frågr sm berör uppdraget men sm inte behandlas i betänkandet. Det är då viktigt att en kmmande knsekvensutredning uppfyller kriterierna i förrdning (2007:1244) m knsekvensutredning vid regelgivning. Framförallt 7 bör tas i beaktande. Avslutningsvis menar vi att utredningen bör anpassa sitt frtsatta arbete till de synpunkter sm framkmmer i remissrundan ch kncentrera sig på frågeställningar sm uppfattas sm viktiga av remissinstanserna. Från förbundets sida mtsätter vi ss sm sagt alla frmer av utökat regelkrångel kring gdkännande för F-skatt. I detta ärende har förbundsrdföranden Peter Thörn beslutat ch styrelseledamt Sten Lindgren varit föredragande. Med vänliga hälsningar Peter Thörn Förbundsrdförande Småföretagarnas Riksförbund