KF KALLELSE

Transkript

1 KF KALLELSE

2 KUNGÖRELSE Datum Sida 1(1) Kommunfullmäktige Annika Jax Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdag den 20 oktober 2015 kl i S:t Paulusgården. Kommunfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgänglig för allmänheten i kommunreceptionen, Hökargatan 6, och på kommunens hemsida, Sammanträdet är offentligt (öppet för allmänheten) och direktsänds i Hedemora närradio på 93,9 Mhz, med början kl Det är också möjligt att följa mötet via webb-radio, samt via webb-tv, se kommunens hemsida, Webb-sändningarna kan följas direkt och i efterhand. Ärenden 1. Val av justerare 2. Utdelning av Hedemorablomman 3. Allmänhetens frågestund/anmälan av medborgarförslag 4. Information om arbetet med utveckling av e-tjänster 5. Delårsrapport 6. Skattesats Budget 2016 förslag på organisationsförändringar 8. Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) 9. Revidering av stadgarna för torghandel 10. Kommunikationsplan 11. Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik 12. Anmälan av motion av Gustav Ericsson (M) om Kajan en sanitär olägenhet 13. Anmälan av motion av Gustav Ericsson (M) gällande språkundervisning 14. Anmälan av interpellation om Hedemoras företagsklimat 15. Anmälan av interpellation om att bemanningsnivån på räddningsstationen i Långshyttan äventyrar säkerheten på äldreboendet Granen 16. Eventuellt besvarande av tidigare interpellationer 17. Rapport från fullmäktigeberedningen om fullmäktiges program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare 18. Valärenden 19. Delgivningar Berndt Nygårds (S) ordförande Annika Jax kommunsekreterare

3 Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn ledamöter rande Ja Nej - ledamöter rande Ja Nej - Anna Borgs (M) Kristina Lundgren (C) Ers Ers Gustav Ericsson (M) Mikael Gotthardsson (C) Ers Ers Jonas Carlgren (M) Leif Hedlund ( C) Ers Ers Britt-Inger Remning (M) Karin Perers (C) Ers Ers Melker Andersson (M) Joakim Nordström (C) Ers Ers Mona Dalmats (M) Sara Hansson (V) Ers Ers Jan Bergqvist (M) Solbritt Andersson (V) Ers Ers Allan Mattsson (KL) Kenneth Andersson (V) Ers Ers Ulf Kindlund (KL) Ulf Hansson (S) Ers Ers Per Bengtsson (KL) Agneta Andreasson-Bäck (S) Ers Ers Anna Dahlin (KL) Per Fagerström (S) Ers Ers Kristina Norström (MP) Anki Rooslien (S) Ers Ers Leif Stenberg (MP) Lars Westlund (S) Ers Ers Anna Eling (FP) Kajsa-Lena Fagerström (S) Ers Ers Mathias Hjort (SD) Anita Hedqvist (S) Ers Ers Tommy Ringstedt (SD) Henrik Selin (S) Ers Ers Carin Trogen (SD) Anna-Karin Dahl (S) Ers Ers Pontus Källberg (SD) Mohammad Maleki (S) Ers Ers Owe Ahlinder (C) Karin Högvall (S) Ers Ers Erica Drugge (C) Leif Fredriksson (S) Ers Ers Berndt Nygårds (S) Ers

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4(24) Kommunfullmäktige Ä 2 Utdelning av Hedemorablomman Med upprinnelsen i en motion till kommunfullmäktige har införts att fullmäktige ska kunna visa sin uppskattning till någon som gjort en god insats för samhället och/eller varit en god ambassadör för kommunen, gärna inom områdena folkhälsa, jämställdhet, integration eller miljö. Barn, ungdomar och vuxna kan nomineras. Förslag på personer som ska uppvaktas samt en motivering till varför just den personen förtjänar uppvaktningen kan skickas till kommunen eller lämnas i en särskild brevlåda i kommunens reception. På dagens sammanträde delar kommunfullmäktiges ordförande Berndt Nygårds (S) ut blomma till xxx xxx, med följande motivering: xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5(24) Kommunfullmäktige Ä 3 Allmänhetens frågestund/anmälan av medborgarförslag Sammanfattning "[Skriv text här]" Beslutsunderlag "[Skriv text här]" Förslag till beslut "[Skriv text här]" Utdrag till "[Skriv text här]" Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(24) Kommunfullmäktige Ä 4 Information om arbetet med utveckling av e-tjänster Sammanfattning "[Skriv text här]" Förslag till beslut "[Skriv text här]" Utdrag till "[Skriv text här]" Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(24) Kommunfullmäktige Ä 5 Dnr KS Delårsrapport Sammanfattning Ekonomiavdelningen överlämnar ett förslag till delårsrapport per den 31 augusti Ekonomiavdelningen har påbörjat den partiella inlösen av pensionsavsättningen för 2015 i Hedemora (230 mkr inklusive löneskatt). Den kommer inte kostnadsföras utan istället balanseras på ett balanskonto för att sedan lösas upp, i takt med att pensionsutfästelserna infrias. Syftet är bland annat att skapa större budgetutrymme kommande år, men även att minska kommunens risk samt få till ett bättre utnyttjande av kommunens överlikviditet. Revisorerna har accepterat kommunens förfarande och anser att vid ett antagande av delårsrapporten, så kan detta ses som synnerliga skäl och ska då justeras i balanskravsresultatet. Detta med hänvisning till rådande praxis och att reglerna för hur redovisning av pensionsskulden ska ske är under utredning, vilket kan leda till att det blir helt korrekt att redovisa ansvarsförbindelsen över resultaträkningen och bokföra en skuld. Beslutsunderlag Förslag till delårsrapport den 5 oktober 2015 Kommunstyrelsen den 6 oktober Förslag till kommunfullmäktige 1. Presenterad delårsrapport per den 31 augusti 2015 godkänns. 2. Den partiella inlösen av pensionsskulden ska betraktas som synnerliga skäl och återställning enligt Kommunallagens balanskrav ska inte ske. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(24) Kommunfullmäktige Ä 6 Dnr KS Skattesats 2016 Sammanfattning Enligt kommunallagen 8 kap 9 ska fullmäktige fastställa skattesatsen före november månads utgång. I samband med att budgeten fastställs före december månads utgång får fullmäktige fastställa en annan skattesats än den som bestämts tidigare om det finns skäl till det. Ekonomichefen förslår att skattesatsen under 2016 för Hedemora kommun ska vara 22,64, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 september Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 23 september 2015 Kommunstyrelsen den 6 oktober Förslag till kommunfullmäktige Skattesatsen 2016 för Hedemora kommun ska vara 22,64, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(24) Kommunfullmäktige Ä 7 Dnr KS Dnr KS Dnr KS Budget 2016 förslag på organisationsförändringar Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har lämnat besparingsförslag genom organisationsförändringar enligt följande: 1. Tjänsten som redovisningsansvarig dras in. Tjänsten ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen och dess ekonomiavdelning. Indragningen av tjänsten kan ske från och med den 1 oktober Trafikavdelningen, som är organisera inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, flyttas till att organiseras under kommunstyrelseförvaltningens lokal- och markavdelning. a) Trafikavdelningen plattas ned genom att ta bort trafikchefsrollen. b) Verkställse av förändringen sker den 1 januari Beslutsunderlag Budget för år 2016 samt för plan för åren version den 18 augusti 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 21 augusti 2015 Kommunstyrelsen den 1 september Kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 september Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 14 september 2015 MBL-information med facken den 22 september 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 september Kommunstyrelsen den 6 oktober Fort. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(24) Kommunfullmäktige Forts. Förslag till kommunfullmäktige 1. Tjänsten som redovisningsansvarig dras in. Tjänsten ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen och dess ekonomiavdelning. 2. Trafikavdelningen, som är organiserad inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, flyttas till att organiseras under kommunstyrelseförvaltningens lokal- och markavdelning. Trafikavdelningen plattas ned genom att ta bort trafikchefsrollen. 3. Berörda reglementen revideras utifrån ovanstående beslutspunkter. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 11(24) Kommunfullmäktige Ä 8 Dnr KS Förslag till Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Sammanfattning En Risk- och sårbarhetsanalys för Hedemora kommun 2015 ska upprättas. Syftet med en riskanalys är att storleksbestämma risker och bedöma sammanhanget mellan sannolikheter för oönskade händelser samt dess konsekvenser. Riskanalys eller riskvärderingar kan göras med hjälp av många olika metoder, som kan vara kvalitativa eller kvantitativa. Sårbarhetsanalysen är till för att fokusera på det skyddsvärda systemet. Där ska det identifieras vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan ser ut att stå emot och hantera olika former av påfrestningar. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att risker som identifierats vid riskanalyser kan användas som underlag för att bedöma ett objekts sårbarhet. Hedemora kommuns Risk- och sårbarhetsanalys 2015 ska av Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund inlämnas till Länsstyrelsen Dalarna. Kommunens analys bildar ett första underlag för handlingsplan för extraordinära händelser och RSA-rapporten ska av länsstyrelsen årligen inlämnas till regeringen och Myndigheten för Samhällsberedskap (MSB). Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 augusti Förslag till styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser den 25 september 2015 Kommunstyrelsen den 6 oktober Förslag till kommunfullmäktige Risk- och sårbarhetsanalys för Hedemora kommun 2015 godkänns. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 12(24) Kommunfullmäktige Ä 9 Dnr KS Revidering av lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Hedemora kommun Sammanfattning Strategiutskottet fattade beslut den 20 april 2015 om att ge kommunchefen i uppdrag tillsammans med kommunjuristen och lokal- och markavdelningen att se över ordningsstadgan för torghandel så att caféverksamhet på stora torget kan tillåtas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens strategiutskott den 20 april Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 2 juni 2015 Kommunstyrelsens strategiutskott den 17 augusti Kommunstyrelsen den 6 oktober Förslag till kommunfullmäktige Reviderade ordningsföreskrifter för torghandel i Hedemora kommun antas. Föreskrifterna ska gälla från och med den 1 december Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 13(24) Kommunfullmäktige Ä 10 Dnr KS Kommunikationsplan Sammanfattning Kommunikationsplanen, som inkluderar grafisk profil och marknadsföringsstrategi, har reviderats. Kommunikationsplanen kan beskrivas som kommunens strategi för den interna och externa kommunikationen, strategin hjälper oss att tala med en röst. Denna plan inkluderar och ersätterriktlinjer för sociala medier, varumärkesstrategi, värdegrund och allmänna förhållningsregler kring bemötande och berör alla anställda i kommunens organisation. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 26 augusti 2015 Förslag till Kommunikationsplan från kommunstyrelseförvaltningen den 14 september 2015 Kommunstyrelsens strategiutskott den 21 september Kommunstyrelsen den 6 oktober Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunikationsplanen antas. 2. Uppdrag ges till kommunikationschef att förankra planen i organisationen. 3. Smärre ändringar i framtiden får göras av kommunstyrelseförvaltningen. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 14(24) Kommunfullmäktige Ä 11 Dnr KS Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik Sammanfattning Region Dalarnas direktion rekommenderar i ett beslut länets kommuner och landsting att godkänna det av regionen framarbetade nya förslaget till samarbets- och uppdragsavtal för den särskilda kollektivtrafiken i Dalarnas län. Parterna rekommenderas att godkänna förslaget och insända ett undertecknat protokollsutdrag till Region Dalarna senast till den 1 november Beslutsunderlag Förslag till samarbetsavtal från Region Dalarna 7 maj 2011 Justering av förslag från Region Dalarna den 18 juni 2015 Kommunstyrelsens strategiutskott den 21 september Kommunstyrelsen den 6 oktober Jäv Ulf Hansson (S) och Britt-Inger Remning (M) anmäler jäv. Förslag till kommunfullmäktige Region Dalarnas förslag till avtal enligt skrivelser till Hedemora kommun den 7 maj 2015 och den 18 juni 2015 godkänns. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15(24) Kommunfullmäktige Ä 12 Dnr KS Anmälan av motion av Gustav Ericsson (M) om kajan en sanitär olägenhet Följande motion av Gustav Ericsson (M) anmäls: I Hedemora kommun är och har kajan länge varit ett återkommande problem. Upprepade gånger blir flera vittnen till hur himlen mörknar när tusentals kajor lyfter från hustaken och skymmer solen. Det är som att komma rätt in i en Hitchcockfilm och såväl kommuninvånare som genomresande och tursiter upplever ett obehag över detta. Utöver att kajorna skapar ett obehagligt och skrämmande intryck av Hedemora som stad så orsakar de andra problem. Problemen är framför allt nedsmutsning i form av avföring och fjädrar, utspridning av sopor samt skadegörelse på grödor. Bönder som är verksamma i Hedemora kommun har yttrat ett missnöje över kajan då den förstör delar av höstsådden. De betraktar kajan som ett skadedjur i och med den skadegörelse den utför på deras grödor. På kommunens hemsida framgår det att miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen inte bedriver saneringsskytte på fåglar. Med anledning av att inget saneringsskytte bedrivs så är det lämpligt att kommunen upprättar en strategisk plan för att minska kajbeståndet i Hedemora kommun. Det är mycket viktigt att en sådan plan upprättas för att kunna minska den nedsmutsning och utspridning av sopor som kajorna orsakar samt motverka den skadegörelse som kajorna utför på böndernas grödor. Jag yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Hedemora kommun upprättar en strategisk plan för att minska kajbeståndet i kommunen. Motionen har av kommunsekreteraren remitterats till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige förklarar sig ha tagit del av åtgärden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 16(24) Kommunfullmäktige Ä 13 Dnr KS Anmälan av motion av Gustav Ericsson (M) gällande språkundervisning Följande motion av Gustav Ericsson (M) anmäls: Hedemora - en kunskapskommun i en globaliserad värld Världen blir allt mer globaliserad och om små länder och regioner vill ha chans till inflytande på världens arena så måste vi ligga i täten för utvecklingen. En viktig del i detta är att erbjuda våra barn och ungdomar de bästa verktygen för att lyckas i livet, språk är en väldigt viktig del av detta. Att behärska språk och kultur i en tid där världen är allt mer närvarande är otroligt viktigt. Mandarin (del av det kinesiska språket) talas av över 1,2 miljarder människor och arabiskan har över 340 miljoner talare. Kina är en av världens ledande ekonomier. Det arabiska språket knyter samman hela Mellanöstern och Nordafrika som tillsammans utgör över 25 länder och som dessutom är porten mot Europa. Dessa områden är och kommer framledes att bli ännu viktigare områden för Sverige och Europa sett till handel, rörlighet och annat utbyte. Här måste vi i Hedemora stå på tårna och aktivt agera för vår roll som en framtidsinriktad kommun. Genom att bli ett centrum i regionen för modern språkundervisning kommer vi att ha ett försprång på den globaliserade marknaden. I Hedemora kommun innefattas ämnet moderna språk idag av franska, spanska och tyska. Genom att utöver dessa tre språk även erbjuda mandarin och arabiska skulle våra kommunala skolor bli mer attraktiva i den hårdnande konkurrensen om eleverna. Jag yrkar att Hedemora kommun ser över möjligheten för att mandarin och arabiska ska ingå i ämnet moderna språk för att kunna erbjudas som ett komplement till de nuvarande moderna språken franska, spanska och tyska i Hedemoras grundskole- och gymnasieundervisning. Motionen har av kommunsekreteraren remitterats till bildningsnämnden. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige förklarar sig ha tagit del av åtgärden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17(24) Kommunfullmäktige Ä 14 Dnr KS Interpellation angående Hedemoras företagsklimat Följande interpellation av Gustav Ericsson (M), ställd till kommunstyrelsens ordförande anmäls: Hedemora Sveriges 252 bästa företagsklimat. Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av det lokala företagsklimatet uppbyggd av resultatet från en företagarenkät och officiell statistik från SCB och UC AB. Syftet är att lyfta fram var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Den tyngst vägande delen av rankingen är företagens uppfattning om företagsklimatet i kommunen. Tisdagen den 15 september 2015 släppte Svenskt Näringsliv sin årliga företagsklimatsranking. Hedemora kommun har klättrat 20 placeringar från 2014-års ranking (272) och landar på plats 252. Den stora förändringen ligger i att man upplever mindre konkurrens från kommunal verksamhet, allmänhetens attityder till företagande har ökat och tillgången till kompetens har ökat. Däremot ser det sämre ut när man mäter hur lagar och regler tillämpas, när man ser till det sammanfattande omdömet samt tjänstemännens och kommunpolitikernas attityder till företagande. 103 företag i Hedemora svarade på Svenskt Näringslivs enkätundersökning. 31,7% av dessa tycker att företagsklimatet är bra i kommunen. Om man ser till Rättvik, som är den kommun med det bästa företagsklimatet i Dalarna (plats 81 på rankingen) så tycker 54,7% av företagarna är företagsklimatet är bra. Rättvik får mycket bra betyg då man mäter hur lagar och regler tillämpas och när man ser till tjänstemännens attityder till företagande. Detta beror mycket på den populära Rättviksmodellen där företag faktureras efter det att den faktiska tillsynen har skett, och inte innan som i flera andra kommuner. I Hedemora kommun finns det många både nystartade och redan etablerade företag som bidrar starkt till kommunens välmående, på flera sätt. Därför är det av största vikt att kommunen gör sitt yttersta för att underlätta för våra företag. Därför välkomnar jag att den styrande majoriteten i Hedemora kommun har angett i sitt dokument Mål och budget att Rättviksmodellen ska implementeras i kommunen. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 18(24) Kommunfullmäktige Forts. Statistiken visar att Hedemora på åtta år har gått från plats 261 till 252. Inte någon gång under den mätperioden har Hedemora legat bättre till än någon av mätbara kommuner i Dalarna. Det är anmärkningsvärt att företagsklimatet i kommunen får så dåligt betyg av företagarna Avesta Källa: Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Anser du att ett bra företagsklimat är viktigt för kommunens utveckling? 2. Ser du Svenskt näringslivsranking som seriös och kommer den att påverka ditt arbetssätt för att förbättra företagsklimatet i kommunen? 3. Hur ser du på att tjänstemännens och kommunpolitikernas attityder till företagande får underkänt? 4. Vad kommer du som kommunstyrelsens ordförande göra för att förbättra företagsklimatet i Hedemora kommun? 5. Hur vill du att företagsklimatet i Hedemora kommun ska uppfattas och vilken placering vill du att Hedemora hamnar på vid nästa näringslivsranking? Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige medger att interpellationen får ställas. Hedemora Leksand Rättvik Säter Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 19(24) Kommunfullmäktige Ä 15 Dnr KS Interpellation om att bemanningsnivån på räddningsstationen i Långshyttan äventyrar säkerheten på äldreboendet Granen Följande interpellation av Anna Eling (FP), ställd till kommunstyrelsens ordförande anmäls: En betryggande åldringsvård. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund beslutade den 23 september 2015 om att sänka bemanningsnivån på räddningsstationen i Långshyttan från 1 styrkeledare och 4 brandsoldater till 1 styrkeledare och 2 brandsoldater under tiden till , med möjlighet till utökad bemanning till 1+4 om möjlighet finns och arbetstidsreglerna tillåter. Detta beslut äventyrar säkerheten och tryggheten för våra äldre på äldreboendet Granen i Långshyttan. Granen är ett boende på fyra våningar för 26 stycken äldre, delvis eller helt rörelseförhindrade personer. Nattetid bemannas Granen av 2 personal. Om olyckan skulle vara framme och ett tänkbart scenario där brand uppstår blir det oerhört svårt att på ett säkert sätt utrymma boendet. Flera liv kan komma att äventyras, i och med att den befintliga personalstyrkan på Granen samt den nu nedskurna bemanningsstyrkan på räddningsstationen i Långshyttan inte Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Hade Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund blivit informerat om hur personalstyrkan såg ut på Granen när beslutet fattades? 2. Har Hedemoras invånare informerats om att tryggheten och säkerheten hos deras anhöriga på Granen äventyrats? 3. Hur ska vi i framtiden kunna garantera säkerhet för de boende på Granen om brand skulle uppstå? Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige medger att interpellationen får ställas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20(24) Kommunfullmäktige Ä 16 Interpellationer Följande interpellationer har anmälts tidigare: a) Dnr KS Interpellation av Allan Mattsson (KL) ställd till omsorgsnämndens ordförande m rekrytering av personal inom omsorgen. b) Dnr KS Interpellation av Allan Mattsson (KL) ställd till bildningsnämndens ordförande om rekrytering av lärare. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 21(24) Kommunfullmäktige Ä 17 Dnr KS Rapport från fullmäktigeberedningen om fullmäktiges program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 15 september 2015 att tillsätta en fullmäktigeberedning i ämnet Fullmäktiges program för uppföljning och insyn av privata utförare. Till ledamöter i den tillfälliga fullmäktigeberedningen utsågs kommunfullmäktiges presidium samt Owe Ahlinder (C) och Anna Eling (FP). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen 4 augusti 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 augusti Kommunstyrelsen den 1 september Kommunfullmäktige den 15 september Förslag till beslut "[Skriv text här]" Utdrag till "[Skriv text här]" Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 22(24) Kommunfullmäktige Ä 18 Valärenden a) Val av ersättare i kommunstyrelsen efter att Britt-Inger Remning (M) valdes till ordinarie efter Melker Andersson (M) Förslag: Anna Hållén (M) b) Val av ersättare i kommunstyrelsen efter Larz Andersson (M) Förslag: Fredrik Svensson (M) c) Val av styrelseledamot i Hedemora Näringsliv AB efter Jan Bergqvist (M) Förslag: Melker Andersson (M) d) Val av ledamot och 2:e vice ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden efter Larz Andersson (M). Förslag till ledamot och 2:e v ordf: Petter Isacsson (M) Förslag till ny ersättare: Fredrik Svensson (M) e) Val av suppleant i Dalabanans Intressenter efter Larz Andersson (M). Förslag Gustav Ericsson (M) f) Befrielse från uppdrag/val Jonas Fafara (M) avsäger sig som ersättare i omsorgsnämnden och ersättare i hjälpmedelsnämnden Förslag till ersättare i omsorgsnämnden: Tanja Krigsman (M) Förslag till ersättare i hjälpmedelsnämnden: g) Befrielse från uppdrag/val Christina Karlsdotter (M) avsäger sig som ersättare i valnämnden Förslag: Anna Borgs (M) h) Befrielse från uppdrag/val Gustav Ericsson (M) avsäger sig som ledamot i bildningsnämnden Förslag Anna Hållén Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 23(24) Kommunfullmäktige Forts. i) Befrielse från uppdrag/val Britt-Inger Remning (M) avsäger sig som ersättare i bildningsnämnden Förslag: Linnéa Andersson Forts. j) Befrielse från uppdrag Christina Karlsdotter (M) avsäger sig som ersättare i kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 24(24) Kommunfullmäktige Ä 19 Delgivningar Följande delgivningar anmäls: a) Länsstyrelsens beslut att utse Britt-Inger Remning (M) till ny ledamot i kommunfullmäktige efter Larz Andersson samt Christina Karlsdotter (M) till ny ersättare efter Britt-Inger Remning b) Dnr KS Förvaltningsrättens beslut att bifalla överklagandet av beslut i kommunfullmäktige , 63 och upphäva kommunfullmäktiges beslut c) Minnesanteckningar från presidiemöte d) Ärenden inkomna till kommunfullmäktige men ej färdigberedda: KS Förfrågan om att utse Kashuri, Georgien, till vänort KS Behandling av motion om sociala krav vid upphandling KS Behandling av motion om att bygga ihop övre och nedre Emaus KS Behandling av motion om utökade öppettider i växel och reception KS Nya Visit Dalarna KS Behandling av motion om fria arbetskläder till förskolepersonalen KS Behandling av motion om E-lönebesked till alla KS Arvodes- och ersättningsregler till företrädare i V-Dala överförmyndarsamverkan Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Delårsrapport och prognos

26 Innehållsförteckning 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Kommunens organisation Kommunen under perioden januari augusti Ekonomisk översikt Ekonomiska nyckeltal Medarbetarna Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Resultatprognos för Prognossäkerhet RÄKENSKAPER Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper NÄMNDERNAS REDOVISNINGAR Finansförvaltningen Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Överförmyndare Bildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialförvaltningen Omsorgsnämnden Vård och omsorgsförvaltningen Miljö och samhällsbyggnadsnämnden KOMMUNKONCERNEN Ekonomisk översikt för kommunkoncernen Hedemora Energi AB AB Hedemorabostäder Hedemora kommunfastigheter AB Hedemora näringsliv AB... 39

27 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Inledning Hedemora kommuns delårsrapport omfattar ekonomiskt utfall för perioden Den innehåller också en prognos för helåret Förutom en övergripande sammanställning för kommunen innehåller också rapporten en redovisning för varje nämnd. Rapporten innehåller även en sammanställd redovisning med en kortare rapport för respektive dotterbolag. Delårsrapporten redovisas i miljoner kronor, där inget annat anges. 1.2 Kommunens organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Mandat Arbetarpartiet socialdemokraterna 13 Centerpartiet 7 Moderata samlingspartiet 7 Vänsterpartiet 3 Miljöpartiet De Grön 2 Folkpartiet Liberalerna 1 Kommunlistan 4 Sverigedemokraterna 4 3

28 1.3 Kommunen under perioden januari augusti Koncernorganisationen har ändrats från 1 mars då samtliga aktier i Hedemora Näringsliv AB förvärvats och bolaget nu följaktligen är ett helägt dotterbolag till kommunen. Bolaget fungerar som kommunens näringslivskontor. Det helägda dotterbolaget Tjäderhuset i Hedemora AB har ändrat namn och heter numera Hedemora kommunfastigheter AB. Kommunen ingår sedan årsskiftet i ny nämnd för upphandling, Ludvika Upphandlingscenter. De kommuner som ingår i samarbetet är Ludvika, Gagnef, Borlänge, Falun, Säter och Hedemora. Syftet är att samordna och effektivisera upphandlingsarbetet. En ny personalchef har anställts och från 1 september har en ny chef för Bildningsförvaltningen anställts. Kommunen har gjort en partiell inlösen av pensionskostnader (intjänade t.o.m. 1998) för att minska kommande års premieutbetalningar. Den partiella inlösen uppgår till 230 mkr inklusive löneskatt och motsvarar ungefär hälften av kommunens hela ansvarsförbindelse. Under året har tagits beslut om generell övergång från leasing av utrustning till att istället köpa. Beslutet innebär att leasing av tjänstebilar kommer att successivt upphöra när leasingkontrakt går ut. Detsamma gäller för datorer där leasingkontrakt tecknas året ut, men från 2015 kommer även datorer att köpas. 6 nya fyrhjulsdrivna bilar med högre markfrigång har köpts in till Vård- och omsorgsförvaltningen. Syftet är att successivt få bilar som bättre tar sig fram vid hemtjänstbesök. Kommunen har mottagit många flyktingar under året som gått. Privata flyktingboenden har öppnats i Långshyttan och Garpenberg. Det stora antalet flyktingar innebär större påfrestningar framför allt på skolan, på socialförvaltningen och på överförmyndarverksamheten. V-Dala överförmyndarsamverkan trädde i kraft vid årsskiftet. Samverkande kommuner är Avesta, Hedemora och Norberg. Hedemora kommun fungerar som värdkommun för verksamheten. Under 2:a och 3:e kvartalet har antalet nyinskrivna ärenden när det gäller ensamkommande barn som behöver god man ökat exceptionellt. Arbetet med nya lokaler för förskolan och skolan i Smedby blir klart under hösten Även Fyrklöverskolans nya lokaler som byggts upp igen efter branden planeras bli färdiga under slutet av året. Inom Vård- och omsorgsförvaltningen har lagts ett stort fokus på ekonomin. Det sker genomlysningar av verksamheten som visar att det finns behov av förändringar. Inom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har arbete skett med färdigställande av Hedemora kommuns översiktsplan och Hedemoras LIS-plan. Även ett arbete med framtagning av ett bostadsförsörjningsprogram har påbörjats. En länstrafikupphandling har skett av kollektivtrafik och infasning av den nya trafiken pågår. Kostnader för trafiken beräknas under 2015 överstiga budget med ca 2 mkr. 1.4 Ekonomisk översikt Budget för delåret januari t o m augusti Kommunen har för 2015 fastställt en budget med ett budgeterat överskott på 8,7 mkr. Budgeterat överskott för delåret januari t o m augusti är 8/12-delar av 8,7 mkr, d.v.s. +5,8 mkr. Periodens resultat för delåret januari t o m augusti Resultatet för perioden januari t o m augusti är +26,7 mkr. Redovisat resultatet för motsvarande period 2014 var +9,2 mkr. Utfallet innebär alltså en klar förbättring mot föregående år. Jämfört med samma period föregående år har skatter och statsbidrag ökat med ca 11 mkr medan nämndernas kostnader sänkts med 6 mkr. Det senare betyder att nyckeltalet verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatter och statsbidrag förbättrats från 98,4 % till 95,3 %.. Kommunens mål om att resultatet ska uppgå till minst 1 % av skatter och statsbidrag uppfylls därmed med råge i delårsrapporten. Detta kommer dock inte att kunna uppnås för helåret 2015 även fast läget ser bättre ut än föregående år. Prognos för 2015 Prognosen för 2015 pekar på ett positivt resultat på +0,6 mkr (föregående år-21,1 mkr). Förhoppningen är därför att kommunen för 2015 ska kunna uppnå ett positivt resultat för året. Däremot är det en bit kvar till att nå fram till det budgeterade resultatet på +8,7 mkr. Det resultat som redovisas är exklusive den extraordinära posten på drygt -229 mkr som avser partiell inlösen av pensioner. Balanskrav Enligt kommunallagen ska negativa resultat regleras och det egna kapitalet återställas. Om underskott uppstår ska det återställas inom tre år. Kommunen har ett underskott från 2014 att återställa. 4

29 Balanskravsutredning, förvaltningsberättelse Mkr Bokslut Prognos Årets resultat enligt resultaträkningen ,5 Realisationsvinster 0 0,0 Extraordinära kostnader 0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjuster ,5 Synnerliga skäl 0 229,1 Årets balanskravsresultat 0 0,6 Balanskravsunderskott från tidigare år 0-11,0 Att återställa ,0 Likviditet Kommunens likvida medel uppgår till 126 mkr per (117 mkr ). Se närmare Kassaflödesanalysen, kapitel 2.2. Större förändringar i likviditeten har skett under året. Hedemora kommunfastigheter har återbetalat ett lån till kommunen om 179 mkr. Samtidigt har kommunen gjort en utbetalning om 160 mkr under sommaren avseende partiell inlösen av pensioner. Kommunen avvecklar också successivt leasingavtal för att i fortsättningen köpa all utrustning. Kommunen har en god likviditet och inga upptagna lån. Investeringar Kommunen har beslutat om en investeringsbudget för 2015 på 24,9 Mkr inklusive de investeringsmedel som har rullats från Prognosen för investeringar 2015 ligger på 17,7 mkr, vilket är 7,2 mkr lägre än budget. Avskrivningar Avskrivningar har skett under 8 månader med 10,3 mkr. Prognosen för helåret är 15,4 mkr. Kommunen övergick till komponentavskrivning avseende fastigheter under Arbetet fortsätter under 2015 med komponentavskrivning för gator och annan infrastruktur. I prognosen har tagits höjd för en extra avskrivning om 1 mkr för effekterna av denna genomgång. Pensionsförpliktelser Pensionsåtagandet redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att en mindre del redovisas som avsättning i balansräkningen och en större del utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse. Det som redovisas utanför balansräkningen är intjänande före Pensionsrättigheter från och med 1998 betalas ut för individuell placering i mars året efter. Mkr Bokslut Bokslut Prognos Avsättning pensionsförplikt- 7,0 7,1 7,1 else intjänade efter 1998 Ansvarsförbindelse 504,3 482,9 284,0 511,3 490,0 291,1 Öronmärkta medel till pensioner inom eget kapital 25,1 25,1 25,1 Förpliktelse minskad genom försäkring, överskottsfond 15,3 29,2 Överskottsmedel 0 0 0,0 Särskilda ålderspensioner, löneandelar över 7,5 basbelopp samt efterlevandepensioner, finns upptaget dels som avsättning enligt Rips samt dels som överskottsfond hos KPA. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser De totala borgensförbindelserna uppgår till 934,4 Mkr. Borgensåtagandena avser dels borgen för koncernföretagens lån med 692,7 Mkr samt övriga med 241,7 Mkr. Kommunen har inte behövt infria några borgensåtaganden under 2014 och risken bedöms som liten att kommunen ska behöva infria några åtaganden under Leasingåtagandena är klassificerade som operationell leasing. Det bör noteras att leasingkontrakt är på väg att avvecklas då kommunen genomgående övergår till köp av utrustning. Hedemora kommunfastigheter AB äger och förvaltar huvuddelen av kommunens verksamhetslokaler. Framtiden Kommunen ska varje år besluta om en årsbudget, som minst ska vara i balans. Från och med 2015 redovisar kommunen förutom årsbudget även en plan för två ytterligare år. Kommunen måste genomföra åtgärder för att kunna uppnå tillräckliga överskott i verksamheterna och arbeta för att undvika negativa budgetavvikelser. Under åren har engångsintäkter varit bidragande till att kommunen kunnat uppnå positiva resultat, men för kommande år förväntas inga sådana intäkter utan ett kontinuerligt arbete måste bedrivas för att få en kostnadseffektiv verksamhet. 5

30 1.5 Ekonomiska nyckeltal Mkr Delår Delår Delår aug-13 aug-14 aug-15 Kommunen Resultat 0,5 9,2-172,2 andel av skatteintäkter/statsbidrag, % 0,1% 2% -30% andel av eget kapital, % 0,1% 2% -42% Eget kapital 405,9 434,4 414,2 Soliditet, exkl pensionsförpliktelser, % 72% 78% 74% Eget kapital, inkl. pensionsförpliktelser *) -70,7-60,6-68,7 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser, % 13% -11% -12% Rörelsekapital Likviditet % 145,1% 151,6% 135,7% Verksamhetens nettokostnad inkl, finansnetto 536,9-551,9-546,2 andel av skatteintäkter, % 100% 98,4% 95,3% Skattemedel och utjämning 537,4 561,2 572,9 Kronor/invånare Investeringar -7,7-6,1-3,7 Självfinansieringsgrad på investeringar, % 100% 100% 100% Nettokostnader -542,8-557,9-551,0 förändring -15,1 6,9 förändring, % 3% -1% Skatter och utjämning 537,4 561,2 572,9 förändring 23,8 11,7 förändring, % 4% 2% Finansnetto 5,9 5,9 4,8 förändring 0,0-1,1 förändring, % 0% -19% Antal invånare Skattesats egna kommunen 22,64 22,64 22,64 Koncernen Årets resultat -160,9 Eget kapital 427,1 Soliditet exkl ansvarsförbindelsen 27% Rörelsekapital 144,1 Investeringar -37,3 6

31 1.6 Medarbetarna Delår Delår Delår aug-13 aug-14 aug-15 Antal anställda varav tillsvidareanställda Årsarbetare, omräknat heltid Tillsvidare Visstidsanställda Könsfördelning: Kvinnor 0,8 0,8 0,8 Män 0,2 0,2 0,2 Deltidsarbete: Kvinnor 0,3 0,3 0,3 Män 0,1 0,1 0,2 Sysselsättningsgrad 94% 94% 93% Medellön Ohälsotal, sjukfrånvaro, % Totalt, % 5,8% 6,4% 8,2% varav långtid, % 42,1% 48,0% 43,3% 0-29 år, % 3,0% 4,3% 4,1% år, % 6,4% 6,6% 8,3% 50- år, % 5,9% 6,6% 9,1% Kvinnor, % 6,3% 7,1% 9,1% Män, % 3,2% 3,3% 4,8% Det totala antalet anställda var 31 augusti personer. Av dessa är personer tillsvidareanställda, en ökning med sjutton personer jämfört med samma tidpunkt ifjol. Antalet anställda vid en viss tidpunkt kan vara svårt att jämföra. Exempelvis då en person ska avgå med pension kan denne fortfarande vara anställd samtidigt som ersättaren också är tillsvidareanställd. Siffran årsarbetare ger en rättvisare bild, där omvandlas all nyttjad personaltid till heltidstjänster. Siffrorna visar på en ökning mellan åren. Det kan dock vara ojämförliga värden mellan åren beroende av hur semesterperioderna planerats. Andelen män har ökat jämfört med augusti 2014; värdet är nu 19,4% av alla anställda, mot 18 % förra året. Andelen kvinnor som arbetar deltid har sjunkit något, till 25,8% av alla anställda kvinnor medan andelen män som arbetar deltid ökat med nästan 4 procentenheter till 17,9 %. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka; är nu 8,2 % medan den del som är långtidsfrånvaro har minskat. 7

32 1.7 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Uppföljning av måluppfyllelse sker i samband med tertial- och delårsrapport samt årsredovisning. Sammanfattningsvis uppnås 2 av 3 mål för god ekonomisk hushållning. Övriga delmål är svåra att mäta löpande. Någon mätning har inte skett i delårsrapporten. Dessa delmål är markerade med ett streck (-). Nedan redovisas samtliga delmål som är beslutad i budgeten samt planerad måluppfyllelse. Delmål Målnivå Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort. Förtroendet hos både kvinnor och Baserat på SCB:s medborgarundersökning ska resultatet ligga - män för kommunen och dess medarbetare är stort. över genomsnittet. Gott näringslivsklimat. Baserat på Svenskt näringslivs ranking vad gäller - företagsklimat ska placeringen vara förbättrad jämfört med föregående år. Nya kommuninvånare, kvinnor och män, ska känna sig välkomna och behövda. Baserat på SCB:s medborgarundersökning ska minst 80 % av kvinnorna och männen uppleva att de känner sig välkomna och behövda. Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling. Könsuppdelad statistik. All statistik som förs av kommunen ska vara könsuppdelad. - Kommunen är en förebild vad Kommunens resultat ska ligga över medelvärdet för - gäller inköp av ekologiska varor deltagande kommuner vid mätning i KKiK (kommunernas samt ägare av miljöklassade kvalitet i korthet). fordon. Kommunen är en förebild vad gäller avfallshantering. Kommunens resultat ska ligga över medelvärdet för deltagande kommuner vid mätning i KKiK*. Målet beräknas ej uppnås. Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare Medarbetarna har rätt kompetens Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan - för uppdraget. Nöjda medarbetare. Baserat på SCB:s medarbetarundersökning ska andelen nöjda - medarbetare uppgå till minst 75 % för både kvinnor och män. Friska medarbetare. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 4 % för både kvinnor och - män. En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar. God hushållning. God hushållning. Resultatet ska utgöra 1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Kommer inte att uppnås för 2015 Egen finansiering De årliga investeringarna ska genomföras utan upplåning. Uppnås God likviditet Soliditeten ska vara minst 60 % Uppnås - 8

33 1.8 Resultatprognos för 2015 Resultatprognos För 2015 har kommunen budgeterat ett överskott på +8,7 mkr. Nedan visas en helårsprognos för Den pekar på ett positivt resultat för 2015 på +0,6 mkr, vilket är -8,1 mkr sämre än budget. Prognosen ligger i paritet med tidigare lämnad prognos per Kommunens nämnder pekar sammantaget på ett överdrag med -14,3 mkr jämfört med budget. Finansförvaltningen kompenserar delvis med en positiv prognos +3,9 mkr bättre än budget. En närmare beskrivning framgår av redovisningarna för respektive nämnd under kapitel 3 i delårsrapporten. Mkr Utfall Budget Prognos Avvikelse Kommunrevisionen -0,7-0,8-0,8 0,0 Valnämnden -0,7 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren -1,7-2,3-2,1 0,2 Kommunstyrelsen -82,9-92,9-91,8 1,1 Bildningsnämnden -356,3-361,5-364,8-3,3 Omsorgsnämnden -Socialförvaltningen -71,2-70,3-72,5-2,2 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -292,4-290,5-297,7-7,2 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -33,2-32,1-35,1-3,0 Summa nettokostnader -839,2-850,4-864,8-14,3 Finansförvaltningen Skatteintäkter 618,8 635,3 632,5-2,8 Generella bidrag och utjämning 219,9 231,7 226,8-4,9 Finansnetto 8,6 13,1 8,9-4,1 Gemensamma kostnader -19,1-16,1-237,8-221,7 Oförutsedda intäkter och kostnader 0,0-2,5 5,8 8,3 Resultat före extra ordinära kostnader -11,0 11,0-228,5-239,4 Jämförelsestörande post Partiell inlösen pensioner 229,1 229,1 Balanskravsresultat -11,0 11,0 0,6-10,3 1.9 Prognossäkerhet Det är viktigt att kommunen har en god prognossäkerhet för att nödvändiga åtgärder ska kunna sättas in i tid. I nedanstående tabell redovisas de prognoser som lämnats under året. Som framgår så har prognoserna varit jämna, vilket tyder på ett bra prognosarbete hos nämnderna. mkr Prognosavvik Prognosavvik Prognosavvik Kommunrevisionen 0,0 0,0 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren 0,0 0,0 0,2 Kommunstyrelsen 0,4 0,7 1,1 Bildningsnämnden -7,0-4,7-3,3 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen -3,1-2,7-2,2 Omsorgsnämnden - Vård- och omsorgsförv -7,7-7,6-7,2 Miljö- o samhällsbyggnadsnämnden -1,6-2,2-3,0 Finansförvaltningen 5,6 7,5 3,9 Summa prognosavvikelse mot budget -13,4-9,0-10,5 9

34 2 Räkenskaper 2.1 Resultaträkning Mkr Not Kommunen Koncernen Budget Prognos Verksamhetens intäkter 1 113,4 117,3 151,8 156,6 263,9 Verksamhetens kostnader 2-660,9-856,5-1001, ,1-939,6 Avskrivningar 3-10,3-10,6-16,6-16,6-50,6 Verksamhetens nettokostnader -557,9-749,8-866,2-1329,1-726,3 Skatteintäkter 4 414,6 421,5 635,3 632,5 421,5 Generella bidrag och utjämning 5 146,6 151,4 231,7 226,8 151,4 Finansnetto 6,7 5,9 4,8 7,9 6,3-7,5 Oförutsedda intäkter och kostnader 5,8 Resultat före extraordinära intäkter och kostnader 9,2-172,2 8,7-457,6-160,9 Resultat 8 9,2-172,2 8,7-457,6-160,9 Jämförelsestörande poster Inlösen pensionsåtagande 198,9 229,1 198,9 Balanskravsresultat 9,2 26,7 8,7-228,5 38,0 10

35 2.2 Kassaflödesanalys Mkr Not Kommunen Koncernen Delår Delår Delår aug-14 aug-15 aug-15 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 9 9,2-172,2-160,9 Justering för av- och nedskrivningar 4 10,3 10,6 50,6 Justering för förändring avsättning 19-0,7 0,0 0,0 Justering för realisationsförlust/vinst 0,0 Justering ej likviditetspåverkande poster 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 18,9-161,5-110,3 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 15 10,5 22,9 19,0 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 22-21,7-17,3-9,5 Ökning(+)/minskning(-) exploatering och förråd 14 1,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 7,8-155,9-99,7 INVESTERINGAR Förvärv materiella anläggningstillgångar 10,11-6,1-3,7-37,3 Försäljning materiella anläggningstillgångar 10,11 3,4 0,1 0,1 Förvärv finansiella anläggningstillgångar 13-30,0 0,0 0,0 Avyttring/minskning av finansiella anläggn.tillg ,2 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -18,5-3,6-37,3 FINANSIERING Upptagna lån 21 25,0 Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 21 0,0 0,0 16,6 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar 13 0,0 179,2 179,2 Ökning(-)/minskning(+) av finansiella anläggn.tillg 13 0,0-0,1-0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 220,7 Periodens kassaflöde -10,7 19,6 83,8 Likvida medel vid periodens början 16,17 127,7 106,4 160,5 Likvida medel vid periodens slut 16,17 117,0 126,0 244,3 11

36 2.3 Balansräkning Mkr Kommunen Koncernen Not Delår Delår Delår TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 152,6 150, ,5 mark, byggnader, publika anl ,1 99,1 543,2 maskiner och inventarier 11 42,2 46,6 620,1 pågående investeringar 12 5,2 4,8 59,2 Finansiella anläggningstillgångar ,6 46,4 5,9 Summa anläggningstillgångar 378,2 197, ,4 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastighet 14 2,2 2,2 14,1 Kortfristiga fordringar 15 60,4 63,7 108,3 Kortfristiga placeringar 16 14,8 0,0 0,0 Kassa och bank ,2 126,0 244,3 Summa omsättningstillgångar 179,7 191,9 366,7 SUMMA TILLGÅNGAR 557,8 388, ,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,1 414,2 588,0 Årets resultat 18 9,2-172,2-160,9 Summa eget kapital 434,4 242,0 427,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner 19 6,3 7,1 11,5 Övriga avsättningar 20 0,0 0,0 35,4 Summa avsättningar 6,3 7,1 46,8 Skulder Långfristiga skulder 21 0,0 0,0 912,6 Kortfristiga skulder ,1 139,8 208,5 Summa skulder 117,1 139, ,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 557,8 388, ,1 Panter och ansvarsförbindelser Pensioner intjänade före ,0 284,0 284,0 Borgensåtaganden ,2 934,4 244,6 12

37 2.4 Noter Not Mkr Kommunen Externa intäkter Försäljningsintäkter 8,0 7,8 Taxor och avgifter 13,3 11,9 Hyror och arrenden 9,4 9,1 Bidrag 67,8 80,8 Försäljning av verksamhet 14,9 7,6 Försäljning av anläggningstillgång 0,0 0,1 Övrigt 0,0 0,0 113,4 117,3 2 Externa kostnader Kostnader för arbetskraft -397,5-393,8 Köp av verksamhet och stödverksamhet -99,9-104,9 Lokaler -47,2-44,2 Bidrag och transfereringar -42,0-46,0 Förbrukningsinventarier och material -20,1-17,9 Pensionsförsäkring inkl löneskatt -198,9 Övriga verksamhetskostnader -54,4-51,0-660,9-856,5 3 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan -10,3-10,6 Nedskrivning av anläggningstillgångar 0,0 0,0-10,3-10,6 4 Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar 413,6 421,7 Prel. slutavräkning innevarande år 1,6-0,6 Slutavräkningsdifferens föregående år -0,6 0,4 414,6 421,5 5 Generella bidrag och utjämning Inkomstutjämning 87,0 98,3 Strukturbidrag 1,0 1,0 Regleringsavgift 2,3 0,0 Kostnadsutjämning 3,5 2,7 Bidrag LSS-utjämning 34,6 31,4 Fastighetsavgift 18,2 18,2 Generella bidrag från staten 0,2 Regleringsavgift -0,4 146,6 151,4 6 Finansiella intäkter Utdelning aktier och andelar 0,8 Utdelning från koncernföretag 0,3 0,0 Utdelning i andra företag 0,0 0,0 Räntor, bank 0,3 0,0 Räntor, utlämnade lån 3,8 0,0 Borgensavgifter 1,4 1,3 Övrigt 0,2 2,7 6,0 4,8 7 Finansiella kostnader Räntekostnader mm 0,0 0,0 Mottagaravgifter 0,0-0,1 Övrigt -0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0 Kommunen Not Mkr Delår Delår Mark, byggnader och tekninska anläggningar Anskaffningsvärde 261,8 264,1 Ackumulerade avskrivningar -156,6-164,9 Ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0 Ackumelerade uppskrivningar Bokfört värde 105,1 99,1 Redovisat värde vid årets början 107,3 100,5 Investeringar 3,8 4,6 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar -0,2-0,1 Nedskrivningar 0,0 0,0 Uppskrivning Omklassificering Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 Avskrivningar -5,7-5,9 Överföring mellan tillgångsslag 9,8 0,0 Övriga förändringar 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 105,1 99,1 10 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 78,3 89,1 Ackumulerade avskrivningar -36,0-42,6 Bokfört värde 42,2 46,6 Redovisat värde vid årets början 49,0 44,4 Investeringar 1,0 6,9 Redov värde av avyttringar och utrangeringar -3,6 0,0 Ack. Avskrivningar utrangeringar 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 Avskrivningar -4,1-4,7 Överföring mellan tillgångsslag 0,0 0,0 Övriga förändringar 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 42,2 46,6 11 Pågående investeringar Anskaffningsvärde 5,2 0,0 Ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Bokfört värde 5,2 4,8 Redovisat värde vid årets början 0,0 12,6 Investeringar 0,0 3,7 Aktiverade investeringar 0,0-11,5 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 5,2 4,8 8 Årets resultat 9,2-172,2 Avgår Jämförelsestörande intäkter 0,0 0,0 Avgår Jämförelsestörande kostnader 0,0 198,9 Justerat resultat exklusive jämförelsestörande poster 9,2 26,7 13

38 Kommunen Not Mkr Delår Delår Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterföretag AB Hedemorabostäder, 100 % 10,7 10,7 Hedemora Energi AB, 100 % 2,0 2,0 Hedemora kommunfastigheter AB, 100% 30,0 30,0 42,7 42,8 Andelar i intresseföretag Svältbackens Kraft AB 0,0 0,0 Kommuninvest 0,6 0,6 Hedemora Djupgas 0,0 0,0 AB Dala Kemiavfall 0,0 0,0 Kommun AB 0,0 0,0 Föreningssparbanken 0,0 0,0 Långshyttan Handels AB 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,0. 0,7 0,6 Långfristiga fordringar AB Hedemorabostäder, 100 % 0,0 0,0 Hedemora kommunfastigheter AB, 100% 179,2 0,0 Övriga 3,0 3,0 182,2 3,0 S:a finansiella anläggningstillg. 225,6 46,4 13 Förråd, exploatering Förråd och lager 0,0 0,0 Exploatering, Stjärnsund 2,2 2,2 2,2 2,2 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3,8 2,2 Övriga fordringar 23,2 27,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33,5 33,7 60,4 63,7 15 Kortfristiga placeringar Obligationer 14,8 0,0 14,8 0,0 16 Kassa och bank Kommunens del av koncernkontot 99,9 108,2 Övriga bankkonton 2,3 17,8 102,2 126,0 Hedemora Kommun 99,9 108,2 Hedemora Energi AB -43,6 55,3 AB Hedemorabostäder 32,8 62,0 Övrigt 3,0 3,0 Summa koncernkonto 92,1 228,4 17 Eget Kapital Ingående eget kapital 425,1 414,2 Årets resultat 9,2-172,2 Utgående eget kapital 434,4 242,0 Kommunen Not Mkr Delår Delår Avsättningar för pensioner Ingående värde för perioden 7,0 7,1 Ökning av avsättningen -0,7 0,0 Byte av redovisningsprincip 0,0 0,0 Rättning av fel tidigare år 0,0 0,0 Utgående värde 6,3 7,1 Summa pensionsavsättningar 5,0 5,7 Löneskatt, 24,26 % 1,4 1,4 S:a avsättningar inkl löneskatt 6,3 7,1 Aktualiseringsgrad 96% 97% 19 Övriga avsättningar Ingående värde på avsättningen 0,0 0,0 Förändring av avsättningen 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Långfristiga skulder Ingående värde långfristiga skulder 0,0 0,0 Långfristiga lån 0,0 0,0 0,0 0,0 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 28,5 17,1 Div. kortfristiga skulder 0,0 0,0 Moms och särskilda punktskatter 0,5 0,3 Personalskatter 9,8 9,8 Upplupna kostn/ förutbet intäkter 78,4 112,6 varav semesterlöneskuld 25,9 24,6 117,1 139,8 22 Ansvarsförbindelse pensioner Pensioner intjänande före ,0 228,5 löneskatt, 24,26 % 98,0 55,4 495,0 284,0 23 Borgensåtaganden AB Hedemorabostäder 233,1 229,9 Hedemora kommunfastigheter AB, 100% 23,3 32,4 Hedemora Energi AB 366,1 380,4 Hedemora Kraft och Värme AB 50,0 50,0 Ansvar för egnahem och småhus 0,2 0,2 Transitio 232,0 232,0 AB Dalatrafik 9,0 9,0 Folkets hus, Långshyttan 0,4 0,4 Wikmanshyttans Företagshotell 0,1 0,1 914,2 934,4 Hedemora kommun har i november 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB och dels i förhållande till storleken på medlemskommunens insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hedemora kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. 14

39 2.5 Driftredovisning Mkr Utfall Budget Prognos Avvik else Kommunrevisionen -0,5-0,3-0,7-0,8-0,8 0,0 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -0,5-0,3-0,7-0,8-0,8 0,0 Valnämnden -0,1 0,0-0,7 0,0 0,0 0,0 Intäkter 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Kostnader -0,6 0,0-1,2 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren -1,7-2,0-1,7-2,3-2,1 0,2 Intäkter 1,0 1,2 2,3 2,7 2,8 0,1 Kostnader -2,7-3,3-4,0-5,0-4,8 0,2 Kommunstyrelsen -55,6-59,7-82,9-92,9-91,8 1,1 Intäkter 35,7 26,8 52,1 33,1 32,7-0,4 Kostnader -91,3-86,6-135,0-126,0-124,5 1,5 Bildningsnämnden -235,9-236,2-356,3-361,5-364,8-3,3 Intäkter 41,4 41,0 65,6 54,9 56,7 1,8 Kostnader -277,3-277,3-421,9-416,4-421,5-5,1 Omsorgsnämnden -Socialförvaltningen -46,4-46,0-71,2-70,3-72,5-2,2 Intäkter 31,3 39,7 51,7 51,4 60,0 8,6 Kostnader -77,7-85,7-122,9-121,8-132,5-10,7 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -195,1-194,3-292,4-290,5-297,7-7,2 Intäkter 27,7 27,5 43,2 41,5 39,8-1,7 Kostnader -222,8-221,8-335,6-332,0-337,5-5,5 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -19,7-22,1-33,2-32,1-35,1-3,0 Intäkter 6,2 6,3 9,1 9,0 8,5-0,5 Kostnader -25,9-28,4-42,4-41,1-43,6-2,5 Gemensamma kostnader -3,0-189,1-19,1-18,4-237,8-219,4 Intäkter 4,0 2,4 0,8 2,9 0,0-2,9 Kostnader -6,9-191,5-19,8-21,3-237,8-216,5 Summa nettokostnader -557,8-749,9-858,3-868,8-1102,6-233,8 Bruttointäkter 147,9 145,0 225,3 195,6 200,5 4,8 Bruttokostnader -705,8-894,8-1083,5-1064,4-1303,0-238,6 15

40 2.6 Investeringsredovisning Mkr Delår Delår Budget aug-14 aug Tilläggs budget Utfall Prognos o flytt fr Kommunstyrelsen -4,8-2,5-15,8-0,4-16,4-11,3 Bildningsnämnden -1,2-0,6-4,0-0,2-3,6-4,2 Omsorgsnämnden -Socialförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -0,1-0,1-0,8-0,4-0,8 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 0,0-0,5-0,2-3,5 0,0-2,2 Summa investeringar -6,0-3,7-20,8-4,1-20,1-17,7 2.7 Redovisningsprinciper Hedemora kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Ett arbete med att se över samt förbättra kommunens systemdokumentation och behandlings historik inleds under Hedemora kommun följer i allt väsentligt de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciper samt avvikelser från rekommendationer kommenteras nedan Sammanställd redovisning Hedemora kommun gör en sammanställd redovisning vid delårsrapport samt årsbokslut. En sammanställd redovisning motsvarar det som kallas koncernredovisning inom den privata sektorn. Den sammanställda redovisningen för Hedemora innefattar Hedemora kommun och dess fyra dotterbolag Hedemora Energi AB, Hedemora kommunfastigheter AB, AB Hedemorabostäder och Hedemora näringsliv AB. I den sammanställda redovisningen elimineras interna transaktioner mellan kommunen och bolagen samt kommunens aktieinnehav i bolagen Skatteintäkter Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen baseras på Ekonomistyrningsverkets skatteunderlagsprognos Jämförelsestörande poster För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Gränsen för väsentligt belopp har satts till 1 mkr Pensioner och avsättningar Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Kommunen redovisar pensioner enligt den så kallade blandmodellen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Under 2015 genomförs en partiell inlösen av pensioner intjänade före Inlösen omfattar ca 230 mkr inklusive löneskatt vilket innebär att värdet av kommunens ansvarsförbindelse i stort sett halveras. Pensionsförmåner som har intjänats fr.o.m redovisas som avsättning vad gäller särskild avtalspension (lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp) och visstidspensioner. Förmånsbestämd ålderspension redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. På pensionsförmånerna har reserverats särskild löneskatt motsvarande 24,26 % av upptagen pensionsavsättning och skuld Övriga avsättningar Hedemora kommun har inga övriga avsättningar. Inom koncernen finns övriga avsättningar i form av uppskjuten skatt Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar samt inkomster. Inventarier och övriga anskaffningar som har ett anskaffningsvärde mindre än ett basbelopp eller en nyttjandeperiod understigande tre år redovisas inom driftsbudgeten. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas beräknade livslängd. Avskrivningar har skett linjärt och påbörjats när investeringen är slutförd. 16

41 Under 2014 har kommunen infört komponentavskrivning. I ett första steg har komponentavskrivning införts inom förvaltningsfastigheter. Under 2015 kommer arbetet att fortsätta med gator och vägar. Komponentavskrivning innebär att ett objekt, t.ex. en skolbyggnad, inte längre skrivs av i sin helhet med en fastställd procentsats. Istället delas byggnaden in i olika komponenter med skilda avskrivningstider för respektive typ av komponent. En byggnadsstomme beräknas normalt ha en längre livslängd än t.ex. ett tak. Genom införandet av komponentavskrivning tillämpas nu följande avskrivningstider. Datainvesteringar, 3-5 år Bilar, maskiner och inventarier, 10 år Förvaltningsfastigheter, år, beroende på typ av komponent Leasingavtal Hedemora kommun har leasingavtal framförallt för kommunens fordonspark. Avtalen är klassificerade som operationell leasing. Med början under hösten 2015 har kommunen successivt börjat avveckla leasingavtal för att istället övergå till att köpa utrustning. Under 2016 kommer i stort sett alla leasingavtal att vara lösta Exploatering Värdet på osålda tomter redovisas som omsättningstillgång. 17

42 3 Nämndernas redovisningar I detta kapitel presenteras nämndernas redovisning närmare. En sammanställning totalt för alla nämnder framgår i nedanstående tabell. Redovisningen baseras på internredovisning. I redovisningen ingår ansvar för externa kostnader och intäkter samt interna kostnader i form av interna försäljningar och köp, personalomkostnadspålägg, kapitalkostnader mm. 3.1 Finansförvaltningen Verksamhet Inom Finansförvaltningen redovisas kommunens skatteintäkter, generella bidrag, utjämningssystem, fastighetsavgift samt finansiella intäkter och kostnader. Under finansförvaltningen redovisas även kostnader för avtalspensioner, avtalsförsäkringar och utbetalningar för gamla pensionsåtaganden. Kommunens förvaltningar debiteras med ett PO-pålägg på 39 % på samtliga utbetalda löner. Den del som inte avser lagstadgade arbetsgivaravgifter, 39,00% - 31,42% = 7,58 % tillförs finansförvaltningen för att täcka de delar som avser avtalspensioner och -försäkringar. Slutligen debiteras nämnderna för kapitalkostnader i form av internränta på 2,5 % som beräknas på respektive nämnds bokförda anläggningstillgångar. Denna debitering redovisas som intäkt under Finansförvaltningen och som en kostnad för nämnderna. budget. Jämfört med den prognos som lämnades per har prognosen för skatteintäkter nedreviderats med -4,0 mkr. Utfall och prognos Finansförvaltningen räknar i sin prognos för 2015 att nå ett resultat på +636,2 mkr. Det är -225,3 mkr sämre än 18

43 Den större delen av budgetavvikelsen hänger ihop med den partiella inlösen av pensioner som sker Denna inbetalning är av engångskaraktär och redovisas i denna rapport som en jämförelsestörande post. Se närmare förklaring nedan! Prognosen för skatteintäkter är -2,8 mkr lägre än budget. Beräkningarna baseras helt på SKL s senaste prognos per Generella bidrag och utjämning beräknas bli - 4,9 mkr sämre än budget. De största avvikelserna uppstår för regleringsbidrag med -3,3 mkr, kostnadsutjämningsbidrag med -0,6 mkr, bidrag för LSS-utjämning med -0,4 mkr samt fastighetsavgift med -1,0 mkr. Finansnettot beräknas till -4,2 mkr sämre än budget. En stor del av detta beror på minskade ränteintäkter genom att ett lån på 179 mkr till dotterbolaget Hedemora kommunfastigheter AB återbetalats och bolaget istället övergått till att låna externt. Mellanskillnaden mellan den ränta kommunen debiterat och räntenivån på de externa lånen tillfaller kommunen i form av motsvarande sänkning av hyreskostnader. Finansnettot påverkas också av en reavinst som uppstått genom avveckling av bolaget Hedemora djupgas. Under rubriken Gemensamma kostnader redovisas diverse poster. Löpande kostnader för pensionsutbetalningar blir lägre än budget och detta hänger samman med minskade pensionsutbetalningar under perioden juni december p.g.a. partiell inlösen av pensioner. Den partiella inlösen av pensioner avser avtalspensioner som tjänats in t.o.m men som inte försäkrats och inte heller skuldbokförts i kommunen enligt gällande regler. Pensionsåtagandet har istället redovisats som en ansvarsförbindelse inom linjen och detta åtagande uppgick till närmare 500 mkr per I syfte att bättre utnyttja kommunens överlikviditet och minska risker så genomför kommunen en partiell inlösen med ca 230 mkr under Detta sker genom att pensionsförsäkringar köps för ett antal medarbetare hos KPA. Genom denna lösning halveras i stort sett kommunens pensionsåtagande. Under 2014 genomfördes etapp 1 i övergång till komponentavskrivning inom kommunen då området förvaltningsfastigheter sågs över. Detta medförde en extra nedskrivning med -3,6 mkr under Under 2015 fortsätter arbetet med genomgång av gator och vägar, mm. I dagsläget är inte detta arbete genomfört, men i prognosen har tagits höjd för en extra nedskrivning av anläggningstillgångar med -1 mkr under Inom finansförvaltningen redovisas oförutsedda intäkter och kostnader som ger ett plus på +8,3 mkr jämfört med budget. Här redovisas bland annat en beräknad återbetalning av AFA-medel med 8,1 mkr. Slutligen finns -2,5 mkr avsatt i budget för oförutsedda kostnader. Dessa medel i prognosen redovisats som om de skulle förbrukas, varför prognosen i detta avseende kanske är för negativ. Medlen skulle kunna användas för att täcka upp fördyrade kostnader inom nämnderna. Mkr Utfall Budget Budget- Prognos Budget Budget avvikelse avvikelse Skatteintäkter 421,5 423,5-2,0 632,5 635,3-2,8 Generella bidrag och utjämning 151,4 154,4-3,0 226,8 231,7-4,9 Finansnetto 7,2 8,7-1,5 8,9 13,1-4,2 Gemensamma kostnader -191,5-10,7-180,8-237,8-16,1-221,7 Oförutsedda intäkter och kostnader 0,0-1,7 1,7 5,8-2,5 8,3 S:a Finansförvaltningen 388,6 574,3-185,7 636,2 861,4-225,2 19

44 Finansförvaltningen i detalj Mkr Utfall Budget Budget- Prognos Budget Budget avvikelse avvikelse Skatteintäkter Allmän kommunalskatt 421,7 423,5-1,8 632,5 635,3-2,8 Skatteavräkningar -0,2 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 S:a skatteintäkter 421,5 423,5-2,0 632,5 635,3-2,8 Generella bidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 98,3 98,0 0,3 147,5 147,1 0,4 Strukturbidrag 1,0 1,0 0,0 1,6 1,6 0,0 Regleringsbidrag/-avgift -0,4 1,8-2,2-0,6 2,7-3,3 Kostnadsutjämningsbidrag 2,7 3,1-0,4 4,0 4,6-0,6 Bidrag för LSS-utjämning 31,4 31,6-0,3 47,0 47,5-0,4 Kommunal fastighetsavgift 18,2 18,8-0,6 27,3 28,3-1,0 Generella bidrag från staten 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 S:a generella bidrag och utjämning 151,4 154,4-3,0 226,8 231,7-4,9 Finansiella intäkter o kostnader Utdelning på aktier o andelar 0,8 0,0 0,8 0,8 0,0 0,8 Utdelning koncernföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter, utlämnade lån (koncernen) 0,0 3,7-3,7 0,0 5,6-5,6 Borgensavgifter 1,3 1,3 0,0 2,0 2,0 0,0 Kapitalintäkter (Internränta) 5,1 3,4 1,7 6,2 5,2 1,0 Övrigt 0,0 0,0 0,0-0,1 0,3-0,4 S:a finansiella intäkter o kostnader 7,2 8,5-1,3 8,9 13,1-4,2 Gemensamma kostnader Löneökningspott 0,0 0,8-0,8 1,1 1,1 0,0 Förändring semlöneskuld, mm 9,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 PO-pålägg 29,1 2,0 27,1 33,4 2,9 30,5 Särskild sjukförsäkringsavgift -0,4 0,0-0,4-0,4 0,0-0,4 Grupplivförsäkringar -0,3 0,0-0,3-0,4 0,0-0,4 Pensionsförsäkring FÅP -2,3 0,0-2,3-2,6 0,0-2,6 Pensionsförsäkr <1998 (partiell inlösen) -160,1 0,0-160,1-184,3 0,0-184,3 Pensionsutbetalningar, individuell del -12,6 0,0-12,6-20,1 0,0-20,1 Pensionsutbetaln intjänade före ,3-13,4 3,2-13,9-20,2 6,3 Löneskatt på pensioner -46,2 0,0-46,2-53,6 0,0-53,6 Nedskrivning anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0-1,0 0,0-1,0 Hyresreduktion Kommunfastigheter 3,1 0,0 3,1 4,4 0,0 4,4 Övriga gemensamma kostnader -0,6 0,0-0,6-0,4 0,0-0,4 S:a gemensamma kostnader -191,5-10,7-180,8-237,8-16,1-221,7 Mkr Utfall Budget Budget- Prognos Budget Budget avvikelse avvikelse Oförutsedda intäkter och kostnader Avsatt för oförutsedda kostnader 0,0-1,7 1,7-2,5-2,5 0,0 Återbetalning av AFA-medel 0,0 0,0 0,0 8,1 0,0 8,1 Övriga oföurtsedda kostnader 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,2 S:a oförutsedda intäkter och kostnader 0,0-1,7 1,7 5,8-2,5 8,3 20

45 3.2 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för strategiska och övergripande frågor. Här bereds också ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Inom förvaltningen finns centrala stödfunktioner. IT-, ekonomi-, personal- lokal och mark samt utvecklingsoch kommunikationsavdelningarna som bistår övrig verksamhet inom sina kompetensområden. Utvecklingsoch kommunikationsavdelningen startade efter en omorganisation inom förvaltningen. Till förvaltningen hör också arbetsmarknadsenheten som stödjer kommunmedborgare som befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Dessutom bedrivs kommunövergripande utvecklingsprojekt såsom Integration och Tidiga insatser Händelser under året En ny hemsida har öppnats. Utbildningsinsatsen Förenkla helt enkelt har avslutats, ett projekt med syfte att förbättra företagsklimatet. Kommunen ingår sedan årsskiftet i ny nämnd för upphandling, Ludvika Upphandlingscenter. Investeringar har påbörjats. Projekt som drivs enligt beslut Hedemora 2020 via Näringslivsbolaget, Tidiga insatser, Industriell förnyelse via Näringslivbolaget, bussar till tätorterna Långshyttan och Vikmanshyttan, etableringsstrategi via Näringslivsbolaget, utveckling av biosfärområdet Hovran samt Ung livsstil i Hedemora. Unga till arbete- projektet på regional nivå har avslutats och Hedemora visade mycket goda resultat som den bästa kommunen i länet. Nyrekryterad personalchef tillträdde under sommaren. Vänortsbesök till Bauska under en helg under sommaren. För att stärka utveckling och kommunikation har en ny enhet bildats genom att omforma i verksamheten. Hedemora Näringsliv AB har köpts och är nu ett kommunalt näringslivbolag. Stöd till fortsatt utbyggnad av fibrering i kommunen är startat. Kommunen har aktivt deltagit i Beyond Skiing under Skid-VM. Regionkommittén Avesta Hedemora har upphört då samarbetet istället sker i FAHNS samverkan. Stadssjön Hönsan har påbörjat en rening med hjälp av halmkornbalar samt gröna öar. Kommunen har gjort en partiell inlösen av pensionskostnader (intjänade t o m 1998) för att minska kommande års premieutbetalningar. Leasing av tjänstebilar kommer att upphöra, istället köps bilarna för att undvika räntekostnader. Kommunen har mottagit många flyktingar under året som gått. Måluppfyllelse Delmål Måluppfyllelse Möjliggöra införande av e-tjänster. Projektorganisation startas Målet beräknas uppnås Fortsatt stöd till fiberutbyggnad. Nationella målet. Målet beräknas delvis uppnås. Stödet fortgår men det nationella målet nås ej Ny tjänsteskrivelsemall där landsbygdssäkring finns med som en Målet beräknas delvis uppnås. parameter. Landsbygdssäkring finns beskrivet i tjänsteskrivelser from Tjänsteskrivelsen med tillhörande fokusområden är under diskussion för Verksamhetsplaner ska tas fram för budgetåren där målområdena beskrivs för den aktuella verksamheten samt där det finns mål satta för verksamheten. Sjuktalen för kvinnor och män ska inte överstiga 4 %. Både män och kvinnor ska erbjudas heltidsanställning på tillvidaretjänster. Förbättra kommunstyrelsens uppsiktsplikt genom att månadsuppföljning inklusive prognos och förslag till handlingsplan på förvaltningsnivå redovisas till ks. närvarande Målet beräknas uppnås. Målet beräknas ej uppnås. Målet beräknas ej uppnås. Målet beräknas uppnås 21

46 Ekonomisk redovisning Övergripande Utfall driftskostn, mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Intäkter 35,7 26,8 32,7 33,1-0,4 Personalkostnader -22,3-21,5-32,0-31,6-0,4 Övriga kostnader -69,0-65,0-92,5-94,4 1,9 Nettokostnad -55,6-59,7-91,8-92,9 1,1 Tilldelad ram 55,8 61,9 92,9 Avvikelse 0,2 2,2 1,1 1,1 Verksamhet mkr Investeringar mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Delår aug -15 Prognos 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Prognosavvikelse Politik -3,8-5,6-7,2-7,2 0,0 Ksf ledning -2,1-2,8-4,8-6,2 1,4 Adm avdelning -3,5-2,4-5,9-5,7-0,2 Ekonomiavdelning -7,4-5,6-8,9-9,3 0,4 IT-avdelning -2,3-6,7-9,1-8,4-0,6 Näringsliv -3,6-2,5-3,9-3,9 0,0 Personalavdelning -8,1-8,6-12,9-13,2 0,3 Lokal och mark -2,6-2,0-3,6-3,7 0,1 Gata och park -12,3-12,9-19,2-19,4 0,2 Byggn. o lokaler -2,0-1,1-2,5-2,5 0,0 Mark och skog 0,7 0,0 0,1 0,1 0,0 Vaktmästeri -0,5-0,6-0,4-0,2 Räddningstjänst -8,5-9,1-13,2-13,0-0,2 Summa nettokostnader -55,6-59,7-91,8-92,9 1,1 Tilldelad ram 55,8 61,9 92,9 Avvikelse 0,2 2,2 1,1 1,1 Prognosavvikelse Uppgr klienthantering fr ,3-0,3-0,3 0,0 M S System Center Operat Man 0,0-0,2-0,2 0,0 Ventialtionsanläggn Vasahallen 0,0-0,1-3,5 3,4 Gröna öar badsjöar -0,2-0,2-0,4 0,2 Skyltar, bortprioriterat 0,0-1,0 1,0 Lekparker 0,0-0,2-0,2 0,0 Värmeslingn del 2-0,3-1,0-1,0 0,0 Åsgatan norr beläggning 0,0-1,7-2,5 0,8 Ny bladserverlösning -0,7-0,7-1,0 0,3 Förstärkning diskutrymme 0,0 0,0-0,3 0,3 Nätverksutrustning 0,0-0,3-0,3 0,0 Stödmur Gussarvsgatan -0,1-5,0-3,5-1,5 Batteribackup, nätverksutrustn 0,0 0,0-0,1 0,1 Fiberutbyggnad 0,0-0,1-0,1 0,0 Säkerhetsplattform 0,0-0,2-0,5 0,3 22

47 E-tjänstproj, kommunövergr 0,0-0,1-1,0 0,9 Hovran 0,0-0,3-0,3 0,0 Vasahallen -0,3-0,3 0,0-0,3 Åsgatan -0,1-0,1 0,0-0,1 Bolidenhallen -0,6-0,6 0,0-0,6 Summa -2,5-11,3-16,2 4,8 Personalnyckeltal Kommunstyrelseförvaltningen Delår Delår Delår aug-13 aug-14 aug-15 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 40,0 25,0 15,0 43,0 28,0 15,0 46,0 32,0 14,0 -omräknat till årsarbetare 39,6 24,6 15,0 41,6 27,1 14,5 45,0 31,5 13,5 Andel sjukskrivna, % 1,7 1,7 1,7 2,2 2,1 2,4 5,1 5,2 5,1 Andel deltidsanställda 31/8 % 6,3 9,4 0,0 8,8 10,0 5,9 6,7 4,7 11,8 Ökningen av antal tillsvidareanställda mellan 2014 och 2015 beror på att en tjänst överförts från Vård- och omsorgsförvaltningen samt att nya strateger anställts medan de som ska avgå med pension fortfarande är i tjänst. Kommentarer till utfall och avvikelse Förvaltningens kostnader följer budget på de flesta håll och med den vetskap som i dagsläget finns beräknas ett överskott jämfört med budget för Avvikelserna beror till viss del på periodiseringsavvikelser, t e x bidrag utbetalda i januari som avser hela året och budgetposter för utveckling/utbildning som nyttjats i liten omfattning hittills samt genomförd men ännu ej betald skogsavverkning. Med anledning av flera interna omflyttningar av tjänster är inte utfallet helt korrekt, en del lönekostnader ska bokas om inom förvaltningen. Vid jämförelse med kan konstateras att den kraftigt minskade intäkten 2015 beror på dels förändring av intern debitering för IT (IT-enheten fått högre ram och därmed lägre interna intäkter) samt försäljning av vindsnurra En osäker post är kapitalkostnaderna där det är svårt att på förhand beräkna när investeringarna ska aktiveras och kostnad uppstår för förvaltningen. En större investering kommer att aktiveras i september men avsatta budgetmedel beräknas täcka kapitalkostnaderna. Överskottet för ksf ledning avser främst ej nyttjade utvecklingsmedel och ej fördelad kapitalkostnadsbudget. Underskotten för administrativa avdelningen och ITavdelningen avser personalkostnader; t.ex. överanställning inför pensionsavgång. Överskotten för ekonomiavdelningen och personalavdelningen gäller också personalkostnader i form avvakanta tjänster och sjukskrivningar. Ett överskott beräknas för avdelningen Utveckling- och kommunikation (del av adm avdeln) p.g.a. överbudgetering som en rest efter omorganisationen då kultur- och fritidsförvaltningen splittrades samt medel avsedda för köp av tjänster som inte behövs Investeringarna följer i princip planeringen. Del av Åsgatan norr beläggning kommer att slutföras 2016 och Stödmur Gussarvsgatan beräknas bli 1,7 mkr dyrare än budgeterat. Totalt beräknas 4,7 mkr överflyttas till 2016 för slutförande av beslutade investeringar. Framtid Kontinuerligt rationaliseringsarbete har påbörjats och budget för 2016 justeras utifrån beräknade överskott för några enheter. IT-enhetens befarade underskott är svårt att åtgärda då det är nödvändigt med konsultinsatser. Redovisningen ska förtydligas och förbättras. 23

48 3.3 Kommunrevisionen Ordförande: Jan-Erik Olhans Verksamhetsbeskrivning Revisorernas uppgift är att för fullmäktiges räkning övervaka och granska den kommunala verksamheten så att den utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Ekonomi Händelser under året KPMG anlitas som revisionsbiträde för löpande granskning. Kommentarer till utfall och avvikelse Den positiva avvikelsen beror på att inga budgetmedel för utredningar nyttjats. Övergripande mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Personalkostnader -0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 Övriga kostnader -0,4-0,2-0,7-0,7 0,0 Nettokostnad -0,5-0,3-0,8-0,8 0,0 Tilldelad ram 0,5 0,5 0,8 Avvikelse 0,0 0,2 0,0 0,0 3.4 Överförmyndare Ordförande: Kurt Hjertton Förvaltningschef: Annika Strand Verksamhetsbeskrivning V-Dala överförmyndarsamverkan trädde i kraft 1 januari 2015 och är en samverkansorganisation i enlighet med modellen Överförmyndare i samverkan. Samverkande kommuner är Avesta-, Hedemora- och Norbergs kommuner. Varje kommun har en egen förordnad överförmyndare och man samverkar kring ett gemensamt kansli V-Dala överförmyndarkansli. Hedemora kommun är värdkommun med arbetsgivaransvar. V-Dala överförmyndarsamverkan ska bedriva en effektiv verksamhet inom överförmyndarområdet i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning, författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetensen och rättssäkerheten inom överförmyndarens verksamhetsområde. Överförmyndaren ägnar sig åt myndighetsutövning och har i första hand rollen att vara en tillsynsmyndighet med uppdraget att genom sin granskning se till att de personer som har en ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) inte lider några rättsförluster p.g.a. ställföreträdarskapet. Man har också en rådgivande roll, ansöker till tingsrätten om olika ställföreträdarskap, beslutar om vissa ställföreträdarskap och olika tillstånd samt utfärdar förvaltarfrihetsbevis. Överförmyndaren ger en långgående delegation till V-Dala överförmyndarkansli för att hantera myndighetens olika ärenden. Händelser under året Vid årsskiftet trädde den nya överförmyndarorganisationen, V-Dala överförmyndarsamverkan, i kraft. Under 2:a och 3:e kvartalet 2015 har antalet nyinskrivna ärenden när det gäller ensamkommande barn som behöver god man ökat exceptionellt. Fr.o.m. 1 januari har 170 ensamkommande barn skrivits in (jfr helår st i Avesta och Hedemora) i de tre kommunerna. Av dessa har 72 barn (43 %) placerats i de tre kommunerna av andra anvisningskommuner. Måluppfyllelse Vid uppföljning av V-Dala överförmyndarsamverkans beslut om verksamhetsmål har framkommit att man uppfyller dessa till nästan 100 %. Några avvikelser har skett vad gäller målet att ha ansökt till tingsrätt om godmanskap/förvaltarskap med förslag på ställföreträdare inom tre månader från det att anmälan inkom- 24

49 mit, då det i vissa fall varit mycket svårt att få tag på en ställföreträdare. I övrigt har verksamhetsplanens mål uppfyllts med undantag av att arbetsbelastningen inte varit normal under 2:a och 3:e kvartalet och att sjuktalet uppgår till 4,8 % istället för målet 4,0 %. Verksamhetsplanen som utgår från Hedemora kommuns vision har under året reviderats. Ekonomi Övergripande mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Intäkter 1,0 1,2 2,8 2,7 0,1 Personalkostnader -2,5-3,0-4,4-4,4 0,0 Övriga kostnader -0,2-0,3-0,4-0,6 0,1 Nettokostnad -1,7-2,0-2,1-2,3 0,2 Tilldelad ram 1,3 1,5 2,3 Avvikelse -0,4-0,5 0,2 0,2 Verksamhet mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Prognosavvikelse Överförmyndarnämnd -0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 Överförmyndarkansli -0,3-0,3-0,7-0,8 0,1 Gode män -1,4-1,7-1,3-1,4 0,1 Summa nettokostnader -1,8-2,0-2,1-2,3 0,2 Tilldelad ram 1,3 1,5 2,3 Avvikelse -0,4-0,5 0,2 0,2 Underskottet jämfört med budget beror på periodiseringsavvikelse av intäkterna; ersättningar från Migrationsverket för arvoden- och ersättningar till gode män för ensamkommande barn i asylprocessen rekvireras (återsöks) kvartalsvis i efterskott. I och med ökningen av avtalet godmansärenden för ensamkommande barn har även omfattningen av kostnaderna för arvoden- och ersättningar till gode män för ensamkommande barn ökat. Prognosen tyder på en positiv avvikelse jämfört med budget på 0,2 mkr. Personalnyckeltal V-Dala överförmyndarkansli Delår Delår Delår aug-13 aug-14 aug-15 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 3,0 3,0 0,0 3,0 3,0 0,0 4,0 4,0 0,0 -omräknat till årsarbetare 2,5 2,5 0,0 2,5 2,5 0,0 3,0 3,0 0,0 Andel sjukskrivna, % 0,9 0,9 0,0 0,3 0,3 0,0 4,8 4,8 0,0 Andel deltidsanställda 31/8, % 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 0,0 Framtid Utfallet för året kan dock bli något högre, då V-Dala överförmyndarkansli fr.o.m kommer att visstidsanställa en handläggare om 30 % fram till årsskiftet för att minska arbetsbelastningen på kansliet. Denna kostnad delas av de tre kommunerna enligt nyckeltalet för kansliets kostnader och belastar V-dala överförmyndarkansli. 25

50 3.5 Bildningsnämnden Ordförande: Anki Rooslien Förvaltningschef: Torgny Karlsson Verksamhetsbeskrivning Bildningsnämndens huvudsakliga uppgift är att svara för utbildning av barn och elever från förskola, pedagogisk omsorg, pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid via förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Kulturenheten svarar för allmänkultur, barn- och ungdomskultur inklusive den kommunala musikskolan Stadsbiblioteket är kommunens bibliotek som förutom att vara ett folkbibliotek också ger stöd till skolbiblioteken. Nämnden svarar också för fritidsgårdar, verksamheten vid bad och motionsanläggningarna, idrottsplatser, idrottshallar och föreningsstöd. Kostenheten lagar mat till kommunens skolor och en del av förskolan samt till äldreboenden. Händelser under året Arbetet med nya lokaler för förskolan och skolan i Smedby (kök/matsal) har påbörjats och blir klart under hösten Fyrklöverskolans nya lokaler som byggs upp igen efter branden planeras bli färdiga i december Grundskolan arbetar vidare med förbättringsarbeten vilket också avspeglat sig i förbättrade resultat för eleverna. I Hedemora kommun finns ett stort antal nyanlända och främst asylsökande. Det ställer stora krav på skolan att möta dessa elever på ett bra sätt och ge dem den utbildning de har rätt till. Ett kompetensbehov av lärare med behörighet att undervisa i svenska som andra språk, modersmålslärare och studiehandledare på modersmål finns. Ett ökat antal nyanlända ställer också större krav på undervisningen i svenska för invandrare (SFI erbjuds vuxna nyanlända med uppehållstillstånd). Även Elevhälsan ställs inför utökade uppgifter med anledning av det omfattande mottagandet, särskilt i den medicinska uppgiften och genom ett större antal som kräver utredning och bedömning av behov och insatser i form av särskilt stöd. Ett kulturpolitiskt handlingsprogram samt en ny biblioteksplan har utarbetats för mandatperioden. Arbetet med att ytterligare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen pågår. Samtliga förskolor i Hedemora kommun är certifierade med jämställdhetsmärkningen På lika villkor. Inom grundskolan har ett omfattande kompetensutvecklingsarbete i jämställdhet genomförts. Under 2014 valde allt färre elever att studera vid gymnasieskolan i Hedemora. Ett aktivt arbete vid Martin Koch-gymnasiet har bidragit till att trenden vänt och att fler elever åter väljer Martin Koch-gymnasiet. Måluppfyllelse De nationella målen för grundskolan och gymnasieskolan innebär att samtliga elever ska utvecklas efter sin förmåga och att samtliga elever ska uppnå kunskapskraven i grundskolan och att alla elever ska nå målen för gymnasieutbildningen. Resultaten 2014 och 2015 visar ett fortsatt hög måluppfyllelse inom grundskolan. De samlade betygspoängen (meritvärden) har ökat men fortfarande är ca 10 % av eleverna inte behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan. Ekonomi Övergripande mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Intäkter 41,4 41,0 56,7 54,9 1,7 Personalkostnader -148,4-152,8-230,0-226,0-4,0 Övriga kostnader -128,9-124,5-191,5-190,4-1,0 Nettokostnad -235,9-236,2-364,8-361,5-3,3 Tilldelad ram 229,6 242,5 361,5 Avvikelse -6,3 6,3-3,3-3,3 26

51 Verksamhet mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Övergrip BF -55,3-50,0-81,7-80,1-1,6 Kostenhet -9,6-10,2-15,4-15,1-0,3 Elevhälsa -5,6-5,8-9,5-9,6 0,0 Bibliotek -4,0-4,2-6,4-6,4 0,0 Förskolor -38,4-40,0-60,3-60,8 0,5 Skolår F-6-52,4-56,8-84,4-84,3-0,1 Skolår ,8-21,5-32,2-31,7-0,5 Fritid -13,5-12,8-18,3-18,0-0,2 Kulturenhet -3,6-3,3-6,2-6,2 0,0 MK Gymnasiet -29,2-25,8-40,9-41,5 0,6 Gruvorten -0,1-1,6-2,0 0,0-2,0 Lärcentrum -4,5-4,0-7,6-7,8 0,2 Nettokostnad -235,8-236,2-364,9-361,5-3,3 Tilldelad ram 229,6 242,5 361,5 Avvikelse -6,2 6,3-3,3-3,3 Investeringar mkr Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Granuldiskmaskin -0,3-0,3-0,3 Kyldiskar -0,2-0,2 AV-media bibliotek -0,2-0,2 Inventarier familjecentral -0,1-0,1 Inventarier förskola -1,2-1,2 Arbetsmiljöåtgärder -0,1-0,3-0,3 Inventarier grundskolan -0,2-1,2-1,2 Inventarier MK gymnasiet -0,1-0,1 Inventarier HLC -0,1-0,1 Inventarier övrigt -0,1-0,8-0,8 Summa -0,6-4,2-4,2 0,0 Bildningsnämndens utfall per den 31.augusti 2015 var 6,3 mkr. Överskottet för delåret beror främst på ökade bidrag från migrationsverket, lägre kostnader för interkommunal ersättning samt överskott på förskolan och gymnasieskolan p. g a färre barn och elever. Kostnaderna för IKE och bidrag till friskolor förväntas bli 1,6 mkr lägre än budgeterat. Förvaltningens kostnader för tilläggsbelopp för barn och elever med särskilda behov beräknas överstiga budgeterat belopp med -3,7 mkr och gruvorten förväntas gå med et underskott på -2 mkr. Tillsammans utgör detta huvudorsaken till den negativa prognosen på -3,3 mkr, vilket är 1,3 mkr lägre än föregående prognos. Sjukskrivningar och vakanser på förvaltningsadministrationen samt enheten för utbildning och arbete vill ge ett överskott på ca 0,5 mkr. Kostenheten ålades att spara 1 mkr i råvarukostnader i år men kommer troligen inte att göra det fullt ut. Prognosen för helåret är -0,3 mkr. Biblioteket beräknar ett litet överskott då gymnasiebibliotekstjänsten minskar med 25 % f o m ht-15. Elevhälsan prognostiserar ett överskott på 0,1 mkr för skolläkare och skolsköterskor. I förskolan är det färre barn en beräknat, och alla tjänster kommer inte att tillsättas. Det ger en positiv prognos på 0,5 mkr. Grundsärskolan har utökade kostnader för elever med särskilda behov och prognosen är -0,1 mkr. Tvålärarsystem infördes på Vasaskolan under ht-15, och genererar inledningsvis ökade kostnader för årskurs 7-9. Prognosen är -0,5 mkr. 27

52 Vasahallen och fritidsanläggningarna har mindre intäkter än budgeterat och prognostiserar ett underskott på -0,2 mkr. Martin Koch gymnasiet har ökade kostnader för programmen IM och IM språk. Inför ht-15 är det ingen uppstart på programmen BF1, IN1 och ES1 vilket leder till lägre kostnader än budgeterat. Gymnasiet prognostiserar ett totalt överskott på 0,6 mkr. Prognosen för projektet Gruvorten är på -2 mkr. Minskad efterfråga på arbetsmarknadsutbildningar samt begränsade antal praktikplatser ger en mindre effektiv YH-utbildning. En tidigare planerat flytt av verksamheten till Backmanska har inte genomförts. Lässalar skall istället hyras till en lägre kostnad än befintliga på Garpenbergs slott vilket vill minska underskottet. Lärcentrum har ett överskott för perioden då de har högre ersättning från migrationsverket än budgeterat. Men de har kö till SFI och kommer att få kostnader för att utöka undervisningen. Vidare så har de ökade kostnader för grund och gymnasial vuxenutbildning. Försäljning av uppdragsutbildningar kommer att generera ett överskott och prognosen är 0,2 mkr. Bildningsförvaltningen har vid delåret investerat för 0,5 mkr. Kostenheten har köpt en granuldiskmaskin. På Vasaskolan har de bytt låssystem och på Stureskolan har de investerat i markiser och skolmöbler. Investeringsplanen är i linje med budget. Personalnyckeltal Bildningsförvaltningen Delår Delår Delår aug-13 aug-14 aug-15 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 405,0 338,0 67,0 430,0 347,0 83,0 422,0 344,0 78,0 -omräknat till årsarbetare 381,3 317,8 63,5 405,9 328,3 77,6 397,5 324,1 73,4 Andel sjukskrivna, % 4,6 4,9 3,2 5,2 5,6 3,4 6,4 6,9 4,6 Andel deltidsanställda 31/8 % 23,0 23,0 22,9 20,2 20,0 21,0 21,7 20,7 25, tillkom personal i och med sammanslagningen med Kultur- och fritidsförvaltningen. Framtid Lokalanpassningar ska utredas vid Vasaskolan, Martin Koch-gymnasiet och Hedemora lärcentrum med syfte att uppnå ett bättre lokalutnyttjande En utökning av skollokaler för elever i centrala Hedemora (F-6) är nödvändig för att tillgodose skollokaler för ett ökat elevantal. Västerby skola och förskola måste få en hållbar lösning för lokaler för framtiden. Arbete med att utveckla fritidsgårdarna fortsätter Förslag på att genomföra en organisationsförändring inom kostenheten för att bland annat underlätta arbetet med förbättrad arbetsmiljö. Fortsatt stor andel av asylsökande barn och elever ställer stora krav på förskola och skola. Fler barn i förskola och fler elever i grundskolan elever innebär behov av mer personal. Schemaprogram för förskola. Rutiner för arbetet med stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska förbättras på samtliga skolor i samarbete med Elevhälsan. Rutiner och ansvar för utredningar och beslut gällande tilläggsbelopp för extra ordinära behov av särskilt stöd gällande vissa barn/elever i förskola och skola ska tydliggöras ytterligare. 28

53 3.6 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen Ordförande: Owe Ahlinder Förvaltningschef: Andes Jacobson Verksamhetsbeskrivning Socialförvaltningen svarar i huvudsak för: Kommunens individ- och familjeomsorg Boendestöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Olika former av sysselsättningsverksamheter Mottagning av ensamkommande flyktingbarn Arbetet bedrivs främst med stöd av Socialtjänstlagen, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, Lag om missbrukare i vissa fall samt Föräldrabalken. Händelser under året Trenden håller i sig med ett ökat antal asylsökande familjer och ensamkommande flyktingbarn. Det har inneburit en fortsatt mycket hög arbetsbelastning för Barn- och ungdomssektionen Två nya asylboenden öppnade under augusti månad, som kommer att i hög grad ökar trycket på familjesektionens arbete. Vid halvårsskiftet hade drygt 100 flyktingar med permanent uppehållstillstånd valt Hedemora som bostadsort. Det förväntas komma drygt 200 totalt under året. Det är betydligt fler än avtalade 82 flyktingar. För att medverka till att fler personer kommer i sysselsättning och egen försörjning deltar kommunen idag i flera projekt. Dessutom verkar Mini-Maxi och Arbetsmarknadsenheten i ett nära samarbete, vilket sammantaget syftar till att skapa förutsättningar för de kommuninvånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kraften är en verksamhet som finansieras av Södra Dalarnas Samordningsförbund, kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Dalarna. Verksamheten verkar för att stödja människor i behov av rehabilitering med att komma närmare arbetslivet, var och en utifrån sin förmåga. Unga till arbete är ett EU-projekt som alla dalakommuner deltagit i och riktat sig till ungdomar mellan 18 och 25 år Verksamheten är idag permanentad i kommunen. Röjarlaget som består av 6 personer har anställts i nystartsjobb De flesta arbetar i röjarlaget som Totalt är det förnärvarande 10 personer i nystartsjobb i kommunen.. Socialförvaltningen har sett positiva effekter av förvaltningens 3 utslussningslägenheter som är kopplade till missbruksenhetens öppenvård. Antalet personer i öppenvården har ökat. Tyvärr måste vi idag placera externt, då boendeplatserna inte räcker till.. Kostnaderna för institutionsplaceringar har också ökat kraftigt p.g.a. att flera personer med samsjuklighet placerats. Verksamheten Daglig sysselsättning för unga vuxna har under året nått ut till betydligt fler personer än under det år som verksamheten startade. I enlighet med beslut i Omsorgsnämnden har förvaltningen börjat arbeta mer strategiskt för att utveckla arbetet med kvinnofrid. 7 socialsekreterare har fått en grundutbildning vid centrum för kvinnofrid i Uppsala under året. Vi ser att allt fler kvinnor söker sig till Socialförvaltningen för skydd och stöd. Arbetet med att utveckla samverkan mellan skola, socialtjänst och Landstinget Dalarna har inneburit att Socialförvaltningen nu har ett mycket nära samarbete i den s k Trion. En nära samverkan sker i arbetet med familjecentral, ungdomsmottagning och samtalsmottagning. Socialförvaltningen deltog under i SKL:s utbildning Leda för resultat. Utbildningen avslutades i juni. Måluppfyllelse Förvaltningens mål kommer att följas upp under hösten. 29

54 Ekonomi Övergripande mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Intäkter 31,3 39,7 60,0 51,5 8,5 Personalkostnader -38,8-40,9-64,1-63,9-0,2 Övriga kostnader -39,0-44,8-68,4-57,9-10,5 Nettokostnad -46,4-46,0-72,5-70,3-2,2 Tilldelad ram 47,3 46,8 70,3 Avvikelse 0,9 0,7-2,2-2,2 Verksamhet mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse IFO, nämnd -0,2-0,1-0,4-0,4 0,0 Gem adm IFO -3,8-3,6-5,9-6,0 0,1 Boendestöd psyk -11,6-10,7-16,8-16,5-0,3 Försörjningsstödssek -12,4-12,4-19,8-18,2-1,6 Vuxna missbruk/psyk -6,1-8,0-12,3-9,9-2,4 Barn- o ungdom -14,6-14,8-23,6-20,9-2,7 Asylverksamhet 1,7 1,2 2,5 0,8 1,7 Mini-Maxi -2,6-3,4-4,8-5,0 0,2 Flyktingsektionen 1,5 3,7 5,6 2,8 2,8 Råd o Stöd övrigt -0,1 0,0-0,1-0,2 0,0 Bonvena 1,9 2,1 3,2 3,2 0,0 Summa nettokostnade -46,4-46,0-72,5-70,3-2,2 Tilldelad ram 47,3 46,8 70,3 Avvikelse 0,9 0,7-2,2-2,2 Kommentarer till utfall och avvikelse Förvaltningens prognos för hela året visar ett underskott på 2,2 mkr. De större avvikelserna ligger inom följande verksamheter: Försörjningsstödssektionen: Befaras överskrida budget med 1,6 mkr varav 1, 4 mkr hör till försörjningsstöd. Efter politiskt beslut är det bestämt att satsa på 17 nya åtgärdsanställningar (minskats till 10 st). Det behövs en delfinansiering på 0,7 mkr i år. Ett större antal flyktinghushåll som genomgått etableringsprogrammet och inte blivit självförsörjande befaras behöva försörjningsstöd med 1,4 mkr. Vuxna missbruk/psyk: Placeringskostnaderna för vuxna befaras öka med 1,8 mkr. Ständigt pågår ett arbete för att hitta bättre lösningar på hemmaplan. Enheten föreslås förstärkas under hösten med 0,5 tjänst biståndshandläggare och 0,5 tjänst Case Manager för att klara handläggningen av pågående psykiatriärenden och genomlysa pågående långtidsplaceringar. Barn och ungdom: Flera dyra institutionsplaceringar gör att budgeten för placeringar överskrids med 3,9 mkr. Samtidigt har sektionen vakanta tjänster som ger 1,0 mkr lägre personalkostnader och 0,3 mkr lägre kostnader för försörjningsstöd till barn och ungdom. Asyl: Flera institutionsplaceringar än vad som tagits upp i budget ger ökade kostnader men samtidigt ger det också ökade intäkter. Färre familjehemsplaceringar och en vakant tjänst ger ett överskott på 1,7 mkr. Flykting: Sektionen har tagit in en extra resurs, tolkbiträde, p.g.a. det ökade trycket på mottagningen av flyktingar. Detta medför en kostnadsökning på 0,3 mkr. Försörjningsstödet för flyktingar ser ut att överskrida budget med 1, 3 mkr. Dessa kostnader kompenseras dock av högre intäkter från Migrationsverket. 30

55 Kommunens prestationsersättning från Migrationsverket baseras på antalet mottagna flyktingar 2014 i jämförelse med andra kommuner. För år 2015 har ersättningen ökat till kr/person som mottagits, vilket ger en intäkt på 2,7 mkr mer än budgeterat. Även schablonersättningen från Migrationsverket ser ut att bli bättre än budgeterat eftersom kommunen tar emot fler flyktingar än vad som räknats med i budget. Detta innebär 1,7 mkr i ökade intäkter. Personalnyckeltal Socialförvaltningen Delår Delår Delår aug-13 aug-14 aug-15 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 31/8 71,0 49,0 22,0 75,0 54,0 21,0 79,0 57,0 22,0 -omräknat till årsarbetare 70,8 48,8 22,0 74,5 53,5 21,0 78,5 56,5 22,0 Andel sjukskrivna, % 4,7 4,9 4,4 3,8 3,7 4,0 6,2 7,0 5,2 Andel deltidsanställda 31/8 % 5,1 6,5 2,8 6,4 7,5 4,7 4,1 4,1 4,1 Framtid Det är ett enormt tryck på kommunerna när det gäller asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd. Det är svårt att bedöma hur länge den här situationen kommer att hålla i sig. Det är svårt att budgetera intäkter och kostnader när det gäller kontona för flyktingmottagning och ensamkommande barn. Ökningen av mottagna flyktingar och ensamkommande barn är mycket större mot vad vi förväntat oss. Det innebär att nya socialsekreterare kan komma att anställas och även att vissa intäkter sannolikt kommer att öka. I regeringens budgetproposition föreslås nya ersättningsformer och nivåer, som om det beslutas, träder i kraft nästa år. Det innebär en stor osäkerhet vad det kommer att innebära för kommunen. 31

56 3.5 Omsorgsnämnden - Vård- och omsorgsförvaltningen Ordförande: Ove Ahlinder Förvaltningschef: Mona Forsberg Verksamhetsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för särskilt boende för äldre (145 platser) hemtjänst i ordinärt boende (474 brukare) gruppbostäder och servicebostäder (62 platser i de båda boendeformerna) daglig verksamhet LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Hälso- och sjukvård till dem som bor i särskilt boende och även hälso- och sjukvård till de som är bedömda att tillhöra den kommunala hemsjukvården handläggning SOL (socialtjänstlagen)/lss bostadsanpassning. Måluppfyllelse Mål Att öka effektiviteten i ordinärtboende. Nyttjandegraden, direkt brukartid ökar Utbildning av personal i sparsamt körsätt. Medarbetare har rätt kompetens för uppdraget. Möjlighet att som medarbetare kunna påverka sin sysselsättningsgrad. Personalresurser utnyttjas optimalt i verksamheten Måluppfyllelse Målet delvis uppfyllt. Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt Händelser under året Året har präglats av stort fokus på ekonomin. Genomlysningar av olika enheter har visat att det finns behov av förändringar. Inom ordinärt boende pågår en bemanningsanalys. Syftet med denna översyn är att sänka sjukfrånvaron och förbättra personalens arbetsmiljö. Tanken är också att tiden hos brukaren ska öka. Inom LSS pågår förändringar med syfte att anpassa verksamheterna och antalet platser efter rådande omständigheter. Det finns vakanser inom enhetschefsgruppen som är svåra att fylla. Korttidsboendet inom SOL har av och till överbeläggningar. Ytterligare en utbildning av undersköterskor har påbörjats under året och det är nu 42 studenter som läser på individuell fart. Målet på längre sikt är att ha 100 % utbildade undersköterskor. Under året har inköp av arbetskläder till personalen påbörjats i förvaltningen. Ny MAS; medicinskt ansvarig sjuksköterska har tillträtt och likaså två nya enhetschefer inom ordinärt boende. Ekonomi Övergripande mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Intäkter 27,7 27,4 39,8 41,5-1,7 Personalkostna -174,8-173,4-264,1-257,0-7,1 Övriga kostnad -48,0-48,3-73,4-75,0 1,6 Nettokostnad -195,1-194,3-297,7-290,5-7,2 Tilldelad ram 185,4 192,0 290,5 Avvikelse -9,7-2,3-7,2-7,2 32

57 Verksamhet Mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Gemensamt -9,4-10,6-26,8-29,3 2,5 Bemanningen -3,7-3,9-5,1-5,1 0,0 HSR/hemsjukvård -16,3-16,2-24,5-24,2-0,3 SÄBO -51,9-52,4-76,5-74,8-1,7 Ordinärt boende -48,7-48,6-69,8-67,1-2,7 LSS -65,1-62,6-95,0-90,0-5,0 Summa nettokostnader -195,1-194,3-297,7-290,5-7,2 Tilldelad ram 185,4 189,1 290,5 Avvikelse -9,7-5,2-7,2-7,2 Investeringar mkr Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Prognosavvikelse Hjälpmedel 0,0 0,2 0,2 Inventarier SÄBO 0,0 0,5 0,5 Inventarier gruppbost LSS 0,0 0,1 0,1 Elcyklar 0,0 0,1 0,1 Summa 0,1 0,8 0,8 0,0 Kommentarer till utfall och avvikelse Avvikelsen gentemot budget är enligt ovanstående prognos beräknad till -7,2 mkr; 0,3 mkr lägre än förra prognosen, där de största förändringarna utgörs av det stimulansbidrag från staten för ökad bemanning i äldreomsorgen på 1,9 mkr men också ökade nettokostnader för personlig assistans med drygt 1 mkr. Överskottet för gemensamt avser cheftjänster och MAS som varit vakanta delar av året, ej budgeterade stimulansmedel och troligt överskott för posten utbildningsmedel. Bemanningsenheten ser ut att klara budget detta år om inte svårigheter uppstår med att placera om medarbetare i samband med omställningar av verksamheten. Hemsjukvårdens kostnader har stabiliserats och ett mindre underskott beräknas för För särskilt boende (Säbo) beräknas ett underskott på 1,7 mkr inklusive en förstärkning med stimulansmedel om 0,8 mkr. Korttidsverksamheten har haft överbeläggning under första halvåret med ökade personalkostnader som följd och inom de särskilda boendena har extra personal krävts p.g.a. handledning, oroliga brukare både dag- och nattetid samt generellt ökad vårdtyngd. Kostnaderna för köp av vårdplatser har minskat efter sommaren. jämfört med budget på 2,7 mkr. Kostnaderna för utskrivningsklara (från sjukvården) beräknas ge ett överskott på drygt 0,5 mkr medan underskottet för hemtjänst beräknas till 3,1 mkr inkl. stimulansbidrag med 1,0 mkr men också utebliven intäkt från Landstinget Dalarna om 1,8 mkr. Vid jämförelse mellan åren syns att kostnaderna för ordinärt boende ändå ser ut att ha planat ut; 0,1 mkr lägre utfall jmf med året innan. Det prognostiserade underskottet för LSS-verksamheten fördelar sig i huvudsak på tre områden; boendestöd -0,4 mkr, personlig assistans -2,0 mkr och gruppbostäder - 3,0 mkr. Inom boendestödet har fler brukare än beräknat tagits över från Socialförvaltningen. Detta har åtgärdats och bemanningen har justerats från 1 juni. En dom i förvaltingsrätten inom personlig assistans har medfört retroaktiva utbetalningar. Övertidskostnader inom personlig assistans har uppstått pga svårigheter att hitta vikarier vilket dessutom negativt påverkar intäkterna från försäkringskassan. Den planerade nedläggningen av en gruppbostad blir senarelagd p.g.a. överklaganden, enheten kommer dock avvecklas under oktober månad. Underskott även för tomställda lägenheter. Arbete pågår med flera förändringsåtgärder enligt Plan 2020 men de ekonomiska effekterna under 2015 är ännu osäkra. En djupanalys av personlig assistans ska genomföras. För hela verksamheten ordinärt boende där hemtjänst är den största verksamheten beräknas ett underskott 33

58 Personalnyckeltal Vård- och omsorgsförvaltningen Delår Delår Delår aug-13 aug-14 aug-15 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 476,0 437,0 39,0 465,0 421,0 44,0 482,0 437,0 45,0 -omräknat till årsarbetare 434,4 395,4 39,0 433,5 390,3 43,2 448,8 405,0 43,8 Andel sjukskrivna, % 7,9 8,4 4,2 8,7 9,4 3,7 10,7 11,5 5,3 Andel deltidsanställda 31/8 % 37,8 40,5 10,6 33,9 36,2 11,8 33,2 35,1 17,5 Framtid Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att reducera det ekonomiska underskottet. Bemanningsanalys inom hemtjänsten pågår. Syftet med analysen är att få till stånd en behovsstyrd och kostnadseffektiv bemanning och schemaläggningsprocess. Målet är att öka effektiviteten och minska antalet timanställda och använda befintliga resurser optimalt. Att sänka sjukfrånvaron är en annan önskad effekt. Förändringar inom LSS är nödvändiga. Gruppbostadsnedläggningar planeras vartefter tomma lägenheter uppstår. Översyn av korttidsverksamheten pågår då beläggningen där är mycket låg. Bemanningen /personaltätheten i gruppbostäderna kommer att ses över. Det råder strikt återhållsamhet vad det gäller vikarier inom hela förvaltningen. Förvaltningen kortar av arbetspassen så mycket som det går och ersätter med vikarie endast den tid som behovet är som störst. Vad det gäller vårdbegäran inom hemsjukvården så ser vi en tendens att dessa har minskat något. 34

59 3.7 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Per Fagerström Tf förvaltningschefer: Hans Andersson, Karin Thorsell Verksamhetsbeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska enligt lag fullgöra kommunens uppgifter inom: miljö- och hälsoskyddsområdet livsmedelskontroll prövning och tillsyn enligt miljöbalken plan- och byggnadsväsendet bestämmelser om gaturenhållning och skyltning trafikföreskrifter och trafikövervakning kollektivtrafiken och skolskjutsar Inom Hedemora kommuns miljö- och samhällsbyggnadsverksamhet ligger även ansvaret för: kart- och mätverksamhet energirådgivning kommunens bilpool Händelser under året Under året som gått har förvaltningen arbetat med färdigställandet av Hedemora kommuns översiktsplan och Hedemoras LIS-plan (landsbygdsutveckling i strandnära läge). Under sista kvartalet 2015 kommer de båda planerna att ställas ut. Förvaltningen har påbörjat framtagningen av ett strategiskt bostadsförsörjningsprogram mot bakgrund av en allt tydligare bostadsbrist i främst centralorten. Mycket påkallas av såväl unga som äldre som söker bostad men även den stora mängden nyanlända gör bostadssituationen mycket ansträngd. Svårigheter för folk att finna bostäder försvårar såväl rekrytering till kommunens arbetsmarknad som möjligheterna till en framgångsrik integration, istället kan resultatet bli en fortsatt hög utflyttning. Den tunga och komplicerade kollektivtrafikintroduktionen efter den senaste länstrafikupphandlingen har under året getts en allt bättre infasning och ett bättre resande. Även den starkt kritiserade bristen på information och fakta kring kollektivtrafiken har förbättrats under senaste halvåret och ger nu goda möjligheter att följa upp trafikens ekonomiska resultat och resandetal. Tillsynen utifrån miljöbalken och livsmedelslagstiftning har flutit på enligt framtagna planer och under året har omkring 286 ärenden inkommit till byggavdelningen. Trafikplanens genomförande fas har inletts under året. Första etappen innebär utbyggnad GC-vägar. Måluppfyllelse Kund: Arbetet med företagslots påbörjat. Införande av e-tjänst planeras under början av Insiktsmätning är genomförd Medarbetare: Värdegrund för förvaltningen är framtagen. Ekonomi: Planerade aktiviteter genomförs. Mallar för beslut och projekt är framtagna. Processer: Taxekonstruktion för bygg senareläggs. Översiktsplan och Lis färdigställs under året. Upphandling av bilar är genomförd. Vision implementeras under hösten En förstudie enligt Rättviksmodellens senareläggs. En uppdatering av grundkartan blir genomförd i Vikmanshyttan. Ekonomi Övergripande mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Intäkter 6,2 6,3 8,5 9,0-0,5 Personalkostnader -6,1-6,8-10,4-10,3-0,1 Övriga kostnader -19,8-21,5-33,2-30,8-2,4 Nettokostnad -19,7-22,0-35,1-32,1-3,0 Tilldelad ram 20,6 21,4 32,1 Avvikelse 1,0-0,6-3,0-3,0 35

60 Verksamhet mkr Delår aug -14 Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Nämnd -0,2-0,3-0,4-0,3-0,1 Administration -6,8-7,8-11,6-11,4-0,2 Trafik o planering -0,5-0,1-0,1-0,1 0,0 Kollektivtrafik -5,8-9,2-14,1-12,1-2,0 Närtrafik -8,7-6,0-11,0-11,0 0,0 Bilsamordnare 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Stadsbyggnad 1,1 0,2 1,1 1,7-0,7 Miljö 1,1 1,0 1,0 1,1-0,1 Summa nettokostnader -19,7-22,0-35,1-32,1-3,0 Tilldelad ram 20,6 21,4 32,1 Avvikelse 1,0-0,6-3,0-3,0 Investeringar mkr Delår aug -15 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosavvikelse Prognosavvikelse IT-plattform Miljö- o Byggreda 0,0-0,1-0,1 0,0 Scanner A0-0,3-0,3-0,2-0,1 Fordon Socialförv 0,0 0,0-0,2 0,2 Tlläggsansl inlösen leasingbilar -0,2-0,3-2,4 2,1 Tilläggsansl nya fordon hemtjänst 0,0-1,5-0,8-0,7 Summa -0,5-2,2-3,7 1,5 Personalnyckeltal Miljö- och samhällsbyggnads- Delår Delår Delår förvaltningen aug-13 aug-14 aug-15 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 17,0 8,0 9,0 17,0 9,0 8,0 17,0 8,0 9,0 -omräknat till årsarbetare 16,8 7,8 9,0 16,8 8,8 8,0 16,8 7,8 9,0 Andel sjukskrivna, % 7,0 14,9 0,3 7,1 12,7 1,2 5,7 11,3 0,7 Andel deltidsanställda 31/8 % 5,9 12,5 0,0 14,3 10,0 18,2 13,0 10,0 15,4 Kommentarer till utfall och avvikelse Den samlade Kollektivtrafiken medgavs preliminärt en total budgetram på 25 mkr som sedan beslutades till tkr efter slutkalkyler. Trots en under året alltmer ansträngd trafikefterfrågan har behovet av fordon under första halvåret kunnat bibehållas utan större behov av ny kapacitet. I nu aktuella prognoser från Dalatrafik pekar årets resultat på en slutlig trafikkostnad på tkr. Inför 2016 finns dock betydande behov av kapacitets-förstärkningar som måste mötas med översyn av övrig kollektivtrafik. Denna översyn kommer att slutföras under hösten Nämnden tenderar att överskrida budget med -50 tkr vilket beror på att det under första året efter valåret är mera utbildning och flera sammanträden. När det gäller lokalkostnaderna i Tjäderhuset har dessa underbudgeterats. Detta medför att kostnaden kommer överskrida budget med -200 tkr. Arbetet med översiktplanen och LIS-planen har inneburit köp av många konsulttimmar. Detta beror på underbemanning inom planavdelningen. Framtid Personalsituationen ska förhoppningsvis bli stabilare under kommande år. Arbetet med aktualiseringen av planer kan ökas. Ökande flyktingströmmarna i Europa kommer att påverka vår kommun på flera sätt, såväl boenden, kommunikationer som arbeten. Under 2016 kommer ett bostadsförsörjningsprogram att fastställas. 36

61 4 Kommunkoncernen Kommunen bedriver en del av sin verksamhet i bolagsform. Koncernstrukturen, som även framgår av nedanstående organisationsschema, består av följande: Hedemora kommun Hedemora Energi AB som ägs till 100 % av Hedemora kommun med helägda dotterbolagen Hedemora Kraft och Värme AB samt Hedemora Elnät AB. AB Hedemorabostäder, 100 % Hedemora kommunfastigheter AB, 100 % Hedemora Näringsliv AB, 100 % Koncernorganisationen har ändrats från 1 mars. Då förvärvades bolaget Hedemora Näringsliv AB. Bolagets syfte är att verka som kommunens näringslivskontor, men i bolagsform. Nya bolagsordningar och ägardirektiv har fastställts för bolagen under året. Hedemora kommun Hedemora Energi AB Hedemora kommunfastigheter AB Hedemora Näringsliv AB AB Hedemorabostäder Hedemora Elnät AB Hedemora kraft och värme AB 4.1 Ekonomisk översikt för kommunkoncernen Som framgår av nedanstående tabell uppgår kommunkoncernens samlade resultat för delåret till -160,9 mkr. Hedemora Kommuns resultat inkluderar en extraordinär kostnad för partiell inlösen av pensioner med 198,9 mkr. Bortses från denna kostnad visar kommunkoncernen ett överskott med 38 mkr. Mkr Resultat Hedemora Kommun -172,2 Hedemora Energi AB 1,6 Hedemora kommunfastigheter AB 5,5 AB Hedemorabostäder 4,0 Hedemora Näringsliv AB 0,2-160,9 37

62 4.2 Hedemora Energi AB Uppgifter och organisation Hedemora Energikoncernen består av moderbolaget Hedemora Energi AB med verksamheterna fjärrvärmedistribution, VA, avfallshantering samt bredband. Dotterbolaget Hedemora Kraft och Värme AB producerar el och fjärrvärme. I dotterbolaget Hedemora Elnät AB finns elnätsverksamheten. Resultat och ställning Koncernen redovisar ett positivt resultat efter finansnetto på 1,6 mkr. Nettoomsättningen uppgår till 120,1 mkr vilket är 5,4 mkr högre än motsvarande period förra året. Balansomslutningen uppgår till 666,9 mkr. Hedemora Energi prognostiserar ett positivt utfall med 8 mkr per den 31/ AB Hedemorabostäder Uppgifter och organisation AB Hedemorabostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning med 50 mkr för perioden och ett resultat på 4 mkr efter finansnetto Bolaget har en balansomslutning på 286,3mkr och ett eget kapital på 67,2 mkr, vilket ger en soliditet på 21,6% en liten höjning gentemot mosvarande period ifjol. Prognosen beräknas till ett överskott med 4 mkr per 31/12. Målningsarbete pågår på flera fastigheter. Takbyte har genomförts på fyra hus i Långshyttan 38

63 4.4 Hedemora kommunfastigheter AB Uppgifter och organisation Hedemora kommunfastigheter AB, tillhandahåller kommunala lokaler samt fastighetsförvaltning. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning på 45,3 mkr för perioden och ett resultat på 5,5 mkr efter finansnetto. Balansomslutningen uppgår till 275,2 mkr, eget kapital 21,2 mkr och obeskattade reserver 9,3 mkr. Detta ger en soliditet på 10,4 % vilket innebär en liten ökning jämfört med soliditeten 2014 som var 9,5 %. 4.5 Hedemora näringsliv AB Uppgifter och organisation Hedemora kommun förvärvade samtliga aktier i bolaget Hedemora näringsliv AB. Bolaget ska fungera som kommunens näringslivskontor och har 5 anställda. Utöver detta är i dagsläget 5 konsulter verksamma i bolaget. Prognosen beräknas till ett överskott med 2 mkr per den 31/12. Under året har återuppbyggnad av den nedbrunna Fyrklövern inletts med beräknad inflyttning till vårterminen Vid Smedby skola har ny matsal och kök färdigställts och ett arbete med en ny förskoleavdelning pågår, vilket beräknas vara klart under hösten Arbetsmarknadsenhetens lokaler på Kraftgatan renoveras på grund av en vattenskada. Dessutom genomförs en renovering av tak på Vasaskolan och Martin Kock-gymnasiet. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning med 3,3 mkr varav 1,6 mkr avser bidrag för kommunen för perioden och ett resultat med 0,2 mkr. Balansomslutningen är 2,5 mkr. Prognosen beräknas till ett litet överskott med 36 tkr. 39

64 Adress: Box 201, Hedemora Tel

65 AHEDEMORA ~KOMMUN TJANSTEUTLATANDE KOMMUNSTYRELSEN TILL 1(1) Kommunstyrelsens beredning Bengt Hansson, ekonomichef Kommunal skattesats 2016 Arendebeskrivning Enligt kommunallagen 8 kap 9 ska fullmaktige faststalla skattesatsen fore november manads utgang. I samband med att budgeten faststalls fore december manads utgang far fullmaktige faststalla en annan skattesats an den som bestamts tidigare om det finns skal till det. Forslag till beslut Allmanna utskottet foreslar kommunstyrelsen fdresla kommunfullmaktige att l. Skattesatsen under 2016 for Hedemora kommun ska vara 22,64, vilket ar oforandrat jamfort med foregaende ar. Posta dress Box Hedemora Besoksadress H6kargatan 6 Telefon Telefax Hemsida: E.post: kommun@hedemora.se

66 it. HEDEMORA ~ KOMMUN Bengt Hansson, bengt.hansson@hedemora.se TJANSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) KS21~- ls OZ3 Organisationsforandring ekonom iavdel ning avseende kommunens Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutar att dra in tjansten som redovisningsansvarig inom ekonomiavdelningen fran och med Arendebeskrivning Arendet avser indrag av tjanst som redovisningsansvarig. Bakgrund Tjansten som redovisningsansvarig en ekonom under hosten infordes i samband med anstallning av Genom fdrandrat arbetssatt och utvecklade arbetsmetoder firms inte langre behovav derma tjanst. Det foreligger sihedes arbetsbrist och darfor foreslas att tjansten dras in. Koppling till mal/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Beror arendet barn eller unga? (Om svaret ar Nej hoppa over fraga 2 och 3) Jamstalldhetschecklistan 1. Beror arendet kvinnor och man, flickor och pojkar?? (Om svaret pa fraga ar Nej, motivera och hoppa over fraga 2-4 ) Integration 1. Har hansyn tag its till manniskor som inte beharskar det svenska spraket i tillracklig omfattning? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" 2. Har hansyn tag its till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan manniskor, bl a pa grund av ursprung? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" Miljo och klimat 1. Har hansyn tag its till beslutets paverkan pa miljo och klimat? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej ET Nej ET ET Nej ET Hedemora kommun Postadress Kommunstyrelsef6rvaltningen, Ekonomiavdelningen Box Hedemora Hemsida Besoksadress Tjadernhuset H6kargatan 6 Hedemora E post kommunledningskontoret@hedemora.se Teleton Fax Organisationsnr Bankgiro

67 Hedemora kommun Datum Sida 2(2) Ekonomi Indragningen av tjansten motsvarar en sankning av ekonomiavdelningens kostnader motsvarande en tjanst oeh darmed minskat behov av budgetanslag. Konsekvenser Det uppstar inga negativa konsekvenser for ekonomiavdelningen. Arbetet klaras redan idag utan denna tjanst. Forslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tjansten som Redovisningsansvarig dras in. Tjansten ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen oeh dess ekonomiavdelning. Indragningen av tjansten sker fran oeh med Annika Strand Kommunehef Bengt Hansson Ekonomichef

68 it.hedemora ~ KOMMUN TJANSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) {cs2'c/1~ Annika Strand Kommunstyrelsen Organisationsforandring Sammanfattning Trafikavdelningen organiseras hos miljo- och samhallsbyggnadsnfunnden. Trafikfragoma hanteras planeringsmassigt hos miljo-och samhallsbyggnadsnfunnden och beslut och verkstallelse sker oftast hos kommunstyrelsen, kommunstyrelsens strategiutskott samt lokal- och markavdelningen. Infor mal och budgetarbetet 2016 har diskussioner forts om att flytta trafikavdelningen till kommunstyrelsen lokal och mark och detta laggs nu fram som forslag till forandring. I forslaget ingar aven att platta organisationen trafikchefsrollen. Verkstallelse ar ttinkt till 1januari och med detta forsvinner aven Arendebeskrivning Risk- och konsekvensanalys och handlingsplan genomfors innan verkstallelse Koppling till mal/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Seror arendet barn eller unga? (Om svaret ar Nej hoppa over fraga 2 och 3) 2. Innebar beslutet att Mnsyn tag its till barns och ungdomars basta? X Motivera: n[skriv text har]" 3. Har barn och ungdomar fatt saga sin mening? X Pa vilket satt?: n[skriv text har]n Ja Nej X JamsUUldhetschecklistan Ja Nej Hedemora kommun Postadress Hedemora kommun Box Hedemora Hemsida Besoksadress Tjadernhuset H5kargatan 6 Hedemora E-post kommun@hedemora.se Teleron Fax Organisationsnr Bankgiro

69 Hedemora kommun Datum Sida 2(2) Jamstalldhetschecklistan Ja Nej 1. Beror arendet kvinnor och man, flickor och pojkar?? X (Om svaret pa fraga ar Nej, motivera och hoppa over fraga 2-4 ) 2. Redovisas statistik konsuppdelat? x (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga statistik. Om svaret ar Nej, motivera)ej relevant i detta arende 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet for flickor och pojkar, kvinnor x och man? (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga dessa. Om svaret ar Nej, motivera) 4. Foreslas atgarder som bidrar till jamstalldhet? x (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga dessa. Om svaret ar Nej, motivera)ej relevant i arendet. Integration Ja Nej 1. Har hansyn tag its till manniskor som inte bemrskar det svenska x spraket i tillracklig omfattning? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" 2. Har hansyn tag its till att det finns stora social a och kulturella x skillnader mellan manniskor, bl a pa grund av ursprung? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" Milja och klimat Ja Nej 1. Har hansyn tag its till beslutets paverkan pa miljo och klimat? x Pa vilket satt? "[Skriv text Mr]" Ekonomi Besparing langsiktigt rnotsvarande 600 Tkr. Konsekvenser Personal berors av f6dindringen. En helhet kring trafikfragoma. Motivering till beslut Organisationsforandringen foreslas godkannas. (jff1itj5ku(( Annika Strand Kornrnunchef

70 1iI:L'EMORA KOMMUN Kommunstyrelsen Ink Dnr,~,lbO":,,~,,,.J.8 HEDEMORA KOMMUN Styrdokument for olyckor, kriser och extraordinara handelser

71 Information om styrdokumentet: Titel: Publikation: Version/datum: Rev. Version/datum: Styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser i Hedemora kommun Styrdokument Hedemora kommun Ver.1.1/ DD/Kommunfullmäktige Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: kommun@hedemora.se Kontaktperson: Robert Sundin, Beredskapssamordnare Telefon: E-post: robert.sundin@avesta.se Version 1.0/Ny utgåva/rs Versionshistorik DD Version 1.1/Antagen/Kommunfullmäktige 2

72 Styrdokument Innehållsförteckning: Styrdokumentet är ett samlat dokument innehållande följande planer som bilagor gällande för år : Krisledningsplan Kriskommunikationsplan Risk- och sårbarhetsanalys Utbildnings- och övningsplan Budget för krisberedskap Tidsplan för krisberedskap Handlingsplan LSO Fördelar med detta styrdokument är tydligheten i organisationen, bra struktur på arbetet, ger en tydlig bild över vad som ska göras och av vem, ger möjlighet till egenkontroll, underlättar resursplanering och underlättar samverkan om man har en liknande plattform. 3

73 Innehåll i Styrdokumentet... 1 Information om styrdokumentet:... 2 Styrdokument... 3 Innehållsförteckning:... 3 Krisledningsplan... 3 Kriskommunikationsplan... 3 Risk- och sårbarhetsanalys... 3 Utbildnings- och övningsplan... 3 Budget för krisberedskap... 3 Tidsplan för krisberedskap... 3 Handlingsplan LSO Krisledningsplan Information om krisledningsplanen Krisledningsplan Inledning Höjd beredskap Giltighet Beslutsväg Förvaring och distribution Mål och ansvar Strategiska mål för Hedemora kommuns krishantering Hedemora kommuns geografiska områdesansvar innebär Övergripande prioriteringar Samhällsviktig verksamhet Schematisk bild på krisledningsorganisationen Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden Ansvar och uppgifter Krisledningsnämndens roll Exempel på typ av händelse för krisledning på denna nivå Krisledningsnämnden består av: Beredningsgruppen/stab Beredningsgruppen Ansvar och uppgifter Deltagare Kommunchefen Supportfunktionen IT-funktionen Förvaltnings-/bolagsstaber Informationsgruppen Information Informationsgruppen Analysfunktionen Upplysningsfunktionen Mediafunktionen Dokumentationsfunktionen Lokaler, utrustning och samband Ledningsplatser Reservkraften

74 6.3 Samband Samverkan Regional samverkan Krishanteringsråd Larmvägar Larmvägar in till kommunen Larmrutin SMS-funktion Schematisk bild av larmvägar Extra resurser POSOM (Psykiskt- och socialt omhändertagande) Frivilliga resursgruppen Avslut av krishanteringsarbetet Kostnadsredovisning Utvärdering av en händelse Utbildning och övning Bilagor och checklistor Reglemente för krisledningsnämnden Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Checklistor för uppstart av krisledningsorganisationen Uppstart av krisledningsorganisationen Beredningsgrupp/stab Informationsgrupp Sammanställning och uppstart av krisledningsorganisationen Checklista för avveckling och utvärdering av krisledningsorganisationen Krishantering i Dalarnas län Mål för krishantering i Dalarnas län Kontaktuppgifter SOS Alarm Underlag för samlad lägesbild Dagordning för samverkansmöte Larmlista för Hedemora kommuns krisledningsorganisation Kriskommunikationsplan Information om kriskommunikationsplanen Kriskommunikationsplan Inledning Viktiga begrepp Syfte och mål Krishanteringsprincipen Förvaring och dokumentation När ska vi kommunicera? Exempel på identifierade riskområden/typhändelser som kan drabba Hedemora kommun Krisledningscentralen Målgrupper Internt Externt Kommunikationen på Hedemora kommun Intern kommunikation Dokumentationsfunktionen Extern kommunikation

75 6.2.1 Analysfunktionen Upplysningsfunktionen Mediafunktionen Övrig kommunikation, växel och reception (IT) Supportfunktionen Vaktmästare - utrustning och tillbehör Lista på viktiga medier Presstalesperson/personer och presskonferenser Presstalespersoner på närliggande organisationer Annan information/dokumentation Lista på tolkar Larmrutin och larmlista Utvärderingsformulär Bilaga Bilaga Risk- och sårbarhetsanalys Information om Risk- och sårbarhetsanalysen Förord Risk- och sårbarhetsanalys Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Beskrivning av Hedemora kommun Hedemora kommuns roll och uppgifter vid krishantering Hedemoras krisledningsorganisation Kommunens organisation Skyddsvärt i samhället Beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdrag Mål och syfte Målgrupp Metod och genomförande Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Avgränsningar i arbetet med RSA Sekretess och spridning av RSA Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifierade och analyserade risker eller typhändelser för kommunens geografiska område Kriterier för bedömning av kommunens generella krisberedskapsförmåga Kriterier för Sannolikhets- och konsekvensbedömning Tabeller och kriterier för Sannolikhets-, konsekvens- och osäkerhetsbedömning Identifierade riskområden/typhändelser i riskmatris Identifierade riskområden/typhändelser i Hedemora kommun Naturolyckor och extrema väderhändelser Värmebölja Storm och extremt väder Snöoväder Översvämning Skyfall

76 5.5.6 Ras och skred Skogsbrand Solstorm Jordbävningar och vulkanutbrott Andra olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Farligt gods Allvarlig händelse i publikt område Stor trafikolycka Brand i särskilda objekt Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen Dammbrott Kärnteknisk olycka Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem Störningar i livsmedelsförsörjningen Störningar i finansiella system Störningar i elförsörjningen Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i värmeförsörjningen Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i transporter Antagonistiska hot och social oro Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Terror/våldsbejakande extremism Social oro Sociala risker Subversiv verksamhet Sjukdomar Pandemi/epidemi Epizooti och zoonos Inträffade händelser i Hedemora kommun Bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Ledningsplaner och beredskapsplaner Identifierade sårbarheter Identifierade förmågebrister Kritiska beroenden Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Behov av utbildning Behov av övning Behov av åtgärder Behov av tekniska åtgärder Behov utanför kommunen egen verksamhet Övrigt Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys

77 9. Termer och begrepp inom risk och sårbarhetsområdet Ordförklaringar och begrepp Psykologiska faktorer och allmänhetens perspektiv Sekretess samt spridning av materialet Referenser Publikationer och litteratur Internetkällor för faktainhämtning Lagstiftningar, förordningar och föreskrifter Utbildnings- och övningsplan Information om Utbildnings- och övningsplanen Syfte Målgrupp Planeringsförutsättningar Övnings- och utbildningsplanering Generellt Budget för krisberedskap Information om budget: Syfte Målgrupp Planeringsförutsättningar Budget i tabellform Interna kostnader RSA Krisledningsorganisationen POSOM Tidsplan för krisberedskap Information om tidsplan Tidsplan för Hedemora kommuns arbete med LSO och LEH Handlingsplan LSO Information om Handlingsplan LSO Handlingsplan LSO Inledning/bakgrund Syfte Avgränsning Enskilt ansvar Olyckor Fallolyckor Transport- och trafikolyckor Drunkning

78 2.4 Avsiktlig självdestruktiv handling Mål Övergripande mål Vision för handlingsprogrammet: Säkerhetsmål: Hedemora kommuns prestationsmål Ansvar Exempel på mall för uppföljning Litteraturförteckning Krisledningsplan 9

79 Krisledningsplan Krisledningsplan för Hedemora kommun, krisledningsnämnden och hela krisledningsorganisationen Enligt lag (2006:544) om kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Antagen av kommunstyrelsen Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Krisledningsplan 10

80 Information om krisledningsplanen Titel: Publikation: Version/datum: Rev. Version/datum: Krisledningsplan för Hedemora kommun, krisledningsnämnden och hela krisledningsorganisationen Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Krisledningsplan Hedemora kommun Ver.1.1/ /Kommunstyrelsen Ver.1.2/ /RS Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: Kontaktperson: Robert Sundin, Beredskapssamordnare Telefon: E-post: Versionshistorik Version 1.0/Ny utgåva/rs Version 1.1/Antagen/Kommunfullmäktige Version 1.2/Revision/RS 11

81 1. Krisledningsplan 1.1 Inledning Denna plan ska användas när Hedemora kommun riskerar eller drabbas av en extraordinär händelse eller en allvarlig händelse. Med en extraordinär händelse avses i Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Med en allvarlig händelse avses en händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening men ändå utsätter kommunens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Denna krisledningsplan är i första hand till för krishantering vid extraordinära händelser. För kommunen finns det dock även behov av riktlinjer för krishantering vid allvarliga händelser och olyckor som inte är av den storleksordningen att de kan klassificeras som extraordinära. Kommunens krishantering har tre lägen: Normalläge Kriser hanteras inom ramen för ordinarie verksamhet inom förvaltningar och bolag. Allvarlig händelse Situation som kräver centrala bedömningar och insatser. Delar av krisledningsorganisationen aktiveras och krisledningsnämndens ordförande informeras. Extraordinär händelse Krisledningsorganisationen är aktiv. Krisledningsnämnden är informerad och kan vid behov träda in. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer. Planen är en övergripande beskrivning och information om Hedemora kommuns plan för krishantering. Som operativt stöd vid krishantering finns checklistor (se bilagor och checklistor). Hedemora kommuns krishanteringsplan är förutom kommunens också krisledningsnämndens och kommunstyrelseförvaltningens plan för krishantering och kompletteras av planer för de olika nämnderna och bolagsstyrelserna i kommunen. Dessa planer fastställs av respektive nämnd och bolagsstyrelser. Hedemora kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan förvaltningarna, de kommunala bolagen och andra myndigheter och organisationer. Tre principer är vägledande för Hedemora kommuns krishantering: Ansvarsprincipen - De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan. Likhetsprincipen - Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. 1.2 Höjd beredskap Lag 2006:544 gäller även vid höjd beredskap. Vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge kan planen för extraordinära händelser kompletteras och anpassas så att den också kan vara Hedemora kommuns plan för höjd beredskap. 12

82 1.3 Giltighet till och med eller tills ny plan beslutas/fastställs i kommunfullmäktige. 1.4 Beslutsväg Planen ska behandlas/föredras för KSAU, för att sen beslutas/fastställas i kommunfullmäktige under mandatperioden. Krishanteringsplanen för Hedemora kommun beslutas/fastställs för varje ny mandatperiod av kommunfullmäktige. Planen ska löpande ses över och vid behov revideras under pågående mandatperiod. Enklare revidering kan göras av säkerhetssamordnare/beredskapssamordnare utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. Larm- och telefonlistor ska uppdateras minst två gånger per år eller vid behov. 1.5 Förvaring och distribution En aktuell version av planen ska finnas på följande platser: Rådhuset, kommunstyrelseförvaltningen, ledningscentralen, säkerhetssamordnaren och beredskapssamordnaren. Planen ska finnas tillgänglig för samtliga personer som finns med i krisorganisationen, samtliga förvaltningar och bolag inom Hedemora kommun, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund och Länsstyrelsen Dalarna. Planen ska finnas på Hedemora kommuns intranät. 2. Mål och ansvar 2.1 Strategiska mål för Hedemora kommuns krishantering Rädda och skydda liv och hälsa. Få kontroll över och eventuellt eliminera händelsen/skeendet. Säkra och skapa gynnsamma villkor för människan som individ och dennes sociala sammanhang. Säkra och åstadkomma kontroll över hotade eller drabbade samhälleliga funktioner. Säkra demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Information till drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia ska vara korrekt, begriplig, snabb och tillgänglig. Beakta direktiv och/eller vägledning från regeringen och/eller sektorsansvariga centrala myndigheter. 2.2 Hedemora kommuns geografiska områdesansvar innebär Att göra en samlad risk- och sårbarhetsanalys i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer. Vara sammankallande för ett krishanteringsråd med representanter från lokala organisationer, näringsliv och myndigheter. Verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas. Verka för samordning av krishanteringen genom samverkan mellan organisationer, näringsliv och myndigheter inom kommunen. Samordnad information till allmänheten. Ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder. 2.3 Övergripande prioriteringar Alla förvaltningar ska göra prioriteringar av den egna verksamheten som underlag vid till exempel resursbrist i form av personal. Utöver detta gäller följande kommunövergripande prioriteringar avseende samhällsviktig verksamhet (utan inbördes prioritering). 13

83 2.4 Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten/samhällsfunktionen är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Nedan presenteras en översiktlig lista över samhällsviktiga verksamheter identifierade i Hedemora kommun. För detaljplaneringen (sekretess) finns en mer detaljerad lista som beskriver samhällsviktiga verksamheter som finns inom kommunen Kommunala verksamheter: Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) o Brandstation Hedemora o Brandstation Långshyttan Kommunledning, krisledningen, o Rådhuset o Tjädern o Krisledningslokaler Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Tjädern o Krisledningslokaler o Serverrum Vård- och omsorgsförvaltningen, o Särskilda boenden Munkbohemmet Vinstragården Norden Granen o Hemtjänst o Bostadsanpassning o Personlig assistans o Daglig verksamhet o Ledsagning Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Barn- och ungdomssektionen o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning o Bonvena o Vuxensektionen o Boendestöd o Mini-Maxi Bildningsförvaltningen, o Utbildning o Kultur 14

84 o Fritid o Elevhälsa Elevhälsans resursteam Skolhälsovård Ung livsstil i Hedemora Skoldatateket o Familjecentralen o Förskolor och familjedaghem Bikupan Björkbacken Ekorren Jaktstigen Kristallen Regnbågen Smedby Smultronstället Stallgården Stjärnsunds förskola Svedjans förskola Noaks ark (ej kommunal) Snödroppen (ej kommunal) Olympicaskolans förskola (ej kommunal) o Grundskola, fritids och förskoleklass Fyrklöverskolan och Galaxen/Kometen Garpenbergs skola och Piraten Jonsboskolan med Fritids i Långshyttan Smedby skola och Kompis i Husby Stureskolan Vasaskolan 7-9 Vikmanshyttans skola och Rönnen Västerby skola och Hjortronmyren Annaskolan 1-9 i Dormsjö Dormsjöskolan 1-9 Olympicaskolan F-9 o Musikskola o Martin Koch-gymnasiet o Utbildningscentrum Gruvorten o Vuxenutbildning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen o Miljö och hälsoskydd Livsmedel Hälsoskydd Miljötillsyn Renhållning Avfallshantering Dricksvatten Skadedjur Kemiska produkter PCB 15

85 Radon Strand- och bassängbad o Plan och bygg Bygglov Rivningslov Marklov Bygganmälningar Översiktlig planering Detaljplanering Sektors utredningar o Trafik och planering Kollektivtrafik Trafikföreskrifter Parkeringstillstånd Skrotbilar Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur Statistik Samhällsanalyser och prognoser o Kart och mät Inmätning Utsättning Primärkarta Karttillverkning Geografiskt informationssystem (GIS) AB Hedemorabostäder, kommunalt helägt bolag, allmännyttigt bostadsföretag Kommunfastigheter Hedemora AB, kommunalt helägt bolag, förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Hedemora Kraft och Värme AB o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB o Distribuerar elenergi Externa verksamheter: Företag inom: Gruv Metall Mejeri Transport 16

86 Bygg och anläggning Dagligvaruhandel Bensinstationer o OKQ8 o Statoil Polis Apotek o Apotek Hjärtat o LloydsApotek El, data, telekommunikation och IT Försäkringskassan Svenska kyrkan o Hedemora-Garpenbergs församling Posten (Postnord) Banker o Nordea o Södra Dalarnas Sparbank o Handelsbanken Samhällssektorer och samhällsviktig verksamhet inom Hedemoras geografiska område: Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme Hedemora Kraft och Värme AB o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB o Distribuerar elenergi Vattenfall Dala Energi AB Hofors Energi AB Bensinstationer o OKQ8 o Statoil Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel Banker o Nordea o Södra Dalarnas Sparbank o Handelsbanken Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning Försäkringskassan 17

87 Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Boliden AB (gruvverksamhet) Byggpartner Västerby Byggmaterial AB AB Karl Hedin Bygghandel Hedemora Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Hedemora vårdcentral Apotek o Apotek Hjärtat (Hedemora och Långshyttan) o LloydsApotek Veterinär o Hedemora Smådjurspraktik AB o Hästklinik i bil o Distriktveterinärerna Hedemora o Veterinär Anna Dahlsten AB o Veterinär Ingela Johansson AB Vård- och omsorgsförvaltningen o Särskilda boenden Munkbohemmet Vinstragården Norden Granen o Hemtjänst o Bostadsanpassning o Personlig assistans o Daglig verksamhet o Ledsagning Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Barn- och ungdomssektionen o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning o Bonvena o Vuxensektionen o Boendestöd o Mini-Maxi Information och kommunikation Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier Posten (PostNord) Dala-Demokraten AB Södra Dalarnes Tidning Tidningstjänst AB 18

88 Annonsbladet Dalarna Telebolag Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen o Trafik och planering Kollektivtrafik Trafikföreskrifter Parkeringstillstånd Skrotbilar Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur Statistik Samhällsanalyser och prognoser o Entreprenörer Snöröjning Vägskötsel Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel Mejeri (Grådö) Hemköp ICA (Hedemora) ICA (Långshyttan) Långdahls Åkeri AB (transport) Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Kommunledning, krisledningen, o Rådhuset o Tjädern o Krisledningslokaler Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Tjädern o Krisledningslokaler o Serverrum Begravningsverksamhet o Fonus o Begravningsbyrån Lavendla AB o Dalabygdens Begravningsbyrå o Runo Anderssons Begravningsbyrå AB o Långshyttan & Säters Begravningsbyrå AB 19

89 Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevakningsoch säkerhetsverksamhet Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner o Brandstation Hedemora o Brandstation Långshyttan Polismyndigheten o Polisen Securitas Sverige AB o Kontor i Avesta Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik Hedemora Miljö AB (transporter) Långdahls Åkeri AB (transporter) Hedemora Tanktransport AB Maserfrakt AB Taxi Hedemora Palmbergs Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen o Trafik och planering Kollektivtrafik Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur 20

90 Schematisk bild på krisledningsorganisationen Krisledningsnämnd KSAU Kommunchef Stabschef POSOM Ledningsgrupp Beredningsgrupp/stab Informationsgrupp POSOM grupp POSOM stödpersoner Support * Analys * Förvaltnings staber IT * Upplysning * Media * Dokumentation * Samverkan: Länsstyrelsen Landstinget Kommuner Räddningstjänsten Försvarsmakten SOS Alarm Polisen FRG Samhället Övriga Hedemora kommuns princip för krisledningsorganisation vid en allvarlig eller extraordinär händelse. *= funktioner (funktionen). En förutsättning för en effektiv krishantering är att krisledningsorganisationen är flexibel. Den ska kunna anpassas till flera olika typer och omfattningar av händelser, allt från då en enskild förvaltning eller ett bolag behöver förstärkta resurser till att krisledningsnämnden och hela krisledningsorganisationen måste aktiveras. 21

91 3. Krisledningsnämnden 3.1 Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden fungerar som kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse och har det övergripande yttersta ansvaret för krishanteringen. Ordföranden i krisledningsnämnden tillsammans med kommunchefen utvärderar om en viss händelse skall betraktas som en extraordinär händelse. En extraordinär händelse innebär dock inte automatiskt att krisledningsnämnden skall träda i funktion, omständigheterna i varje enskilt fall avgör. Krisledningsnämnden kan också samlas utan att en extraordinär händelse föreligger. Syftet är då att hålla den informerad och förberedd om läget skulle försämras/förvärras. Om krisledningsnämnden bedömer händelsen som extraordinär får kommunen: På begäran bistå andra kommuner som drabbats av en extraordinär händelse Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen. När en enskild persons vistelse i en kommun beror på en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 3.2 Ansvar och uppgifter Krisledningsnämnden, som består av ledamöter från kommunstyrelsen, fattar beslut på övergripande nivå. Det är endast krisledningsnämndens ordförande alternativt vice ordförande som kan besluta om situationen är sådan att kommunen står under påverkan av en extraordinär händelse och att krisledningsnämnden ska träda i funktion eller om händelsen kan hanteras av den ordinarie organisationen. Ordföranden i krisledningsnämnden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att man inte kan invänta nämndens avgörande. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden kan vid behov överta det beslutsfattande som rör den aktuella krisen över hela eller delar av verksamhetsområden från kommunens berörda nämnder. 3.3 Krisledningsnämndens roll Ange inriktning för kommunens arbete Besluta om förändringar i servicenivåer inom kommunens verksamheter och vilka som ska prioriteras eller stängas Besluta om omfördelning av kommunens resurser Tolka kommunens roll Företräda kommunen Vid behov begära externt bistånd Fatta beslut om stöd till enskilda Befogenheterna beskrivs mer ingående i bilaga 1, Reglemente för krisledningsnämnden. 3.4 Exempel på typ av händelse för krisledning på denna nivå Naturkatastrofer Stora skogsbränder Epidemier Social oro Terrorism/sabotage Svåra störningar i infrastrukturen Långvarigt el- eller fjärrvärmeavbrott 22

92 3.5 Krisledningsnämnden består av: Tre ledamöter + tre ersättare Kommunchef (föredragande tjänsteman) Kommunsekreterare (nämndsekreterare) 4. Beredningsgruppen/stab 4.1 Beredningsgruppen Beredningsgruppen sammankallas vid en extraordinär händelse. Även vid allvarliga händelser, som inte är extraordinära, kan beredningsgruppen träda i funktion för samordning och samverkan av lednings- och informationsinsatser inom kommunen. Uthållighet ska säkerställas så att gruppen kan verka under flera dygn (upp till en vecka). 4.2 Ansvar och uppgifter Bereda ärenden åt krisledningsnämnden. Om händelsen inte är klassad som extraordinär bereds ärenden till kommunchefen. Kommunchef rapporterar till krisledningsnämnden (även vid händelser som inte klassas som extraordinära). Bedöma den aktuella situationen och fastställa lägesbild. Bedöma insats- och resursbehov och prioritera åtgärder. Bedöma omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av händelsen. Följa upp och dokumentera händelseutvecklingen samt svara för planering av alternativ händelseutveckling. Medverka till lösning av ekonomiska frågor. Organisera och svara för ett effektivt samband såväl inom som utom krisledningen. Vara tillgänglig och ge saklig och begriplig information till media, allmänhet, drabbade, anställda och deras anhöriga. Samverka med berörda myndigheter, organisationer och andra aktörer. 4.3 Deltagare Beredningsgruppens bemanning är: Kommunchefen Förvaltningschefer Räddningschef/stf. Rädd. chef Bolagschefer/VD Kommunikationschef/ansvarig Sekreterare Säkerhetssamordnare Beredskapssamordnare 4.4 Kommunchefen Leder arbetet i beredningsgruppen. Omsätter beslut eller intentioner av krisledningsnämnden. Samordnar tillgängliga resurser i kommunen och vidtar åtgärder så att de kan ställas till förfogande för insatsen. Leder lägesorienteringar. Bedömer inhämtade fakta om händelsen och ger direktiv till informationsgruppen om när och till vilken målgrupp information ska lämnas ut. Kontrollerar att order blir genomförda och dokumenterade. 23

93 Ansvarar för krisledningsgruppens underhåll och säkerhet. Ansvarar för att samverkan sker med andra aktörer. Ansvarar för kontakter med andra myndigheter. Har rätt att ta i anspråk personal ur förvaltningsorganisationen för tjänstgöring i krisledningsgruppen. Kan adjungera representanter från externa samverkanspartner. Stabschefen arbetar som stöd till kommunchefen då det gäller t.ex. föredragningar för krisledningsnämnden eller andra uppgifter. 4.5 Supportfunktionen Ansvarig är vaktmästaren för kommunhuset Tjädern. Funktionen är ansvarig för att säkerställa att krisledningsorganisationen har tillgång till resurser i form av fastighetsskötsel, transporter och underhåll för att lösa uppgiften. Exempel på uppgifter för Supportfunktionen: transporthjälp till behövande verksamheter inköp av utrustning mat och kaffe till stab och de verksamheter som önskar hjälp med detta tillhandahålla övrig utrustning som maskiner, verktyg, drivmedel, material etc. underhåll och reparationer ansvara för att aktuellt kartmaterial samt GIS finns tillgängligt säkerställa att personalbehovet täcks upprätta tjänstgöringslistor funktion av krisledningslokalerna 4.6 IT-funktionen IT-funktionen är ansvarig för att snabbt kunna iordningställa ledningsplatsen för krisledningsorganisationens arbete. Ansvaret gäller data-, telefoni- samt radiokommunikation. Ansvarig är IT-chefen eller dess ersättare. Exempel på uppgifter för IT-funktionen: iordningställande av kommunens ledningsplats (ledningscentral) telefoni och telefoner fungerar växeltekniken är förberedd att radio och TV kan följas upprätta radiosamband vid behov datorer och nätverk finns tillgänglig reserv- och extrabatterier, laddare etc. 4.7 Förvaltnings-/bolagsstaber Om förvaltningscheferna eller bolagsdirektörerna anser att de behöver kalla in sina ledningsgrupper/staber så äger de rätt att göra detta. Dessa samlas i första hand på sin ordinarie arbetsoch ledningsplatser. 5. Informationsgruppen Information Vid kris är det särskilt angeläget att informationen är lättfattlig, korrekt och utan tidsfördröjning. Innan information delges så måste den som ska sprida information ta ställning till vem det är som äger information och är det kommuner som är drabbade så bör informationen samordnas för att undvika 24

94 ryktesspridning som kan skapa oro hos medborgarna. Information till kommunens anställda bör om möjligt komma före informationen till media och allmänheten. Det är viktigt att kommunen tar initiativ när det gäller information till allmänheten för att minska risken för ryktesspridning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret när det gäller information till allmänheten och media vid en kris. Krisledningsnämnden ansvarar via informationsgruppen för det praktiska genomförandet av informationen vid en kris. Varje verksamhetsområde bör ha utsedda informationsansvariga alt. verksamhetschefen för genomförandet av den interna informationen. 5.1 Informationsgruppen Hedemora kommuns information i samband med en kris (från allvarlig till extraordinär händelse) syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia korrekt, snabb, begriplig, tillgänglig information. Detta regleras i kriskommunikationsplanen. Kriskommunikationsplanen för Hedemora kommun riktar sig i första hand till beredningsgruppen och den beskriver kommunikationsarbetet i en krissituation. Kommunikationschef/ansvarig för kommunen är ansvarig för kriskommunikationsplanen och för att den uppdateras vid behov. Kriskommunikationsplanen ska förvaras på samma ställen som krisledningsplanen. Informationsgruppen organiseras och leds av kommunikationschef/ansvarig i samverkan med andra funktioner inom krisledningsorganisationen och krisledningsnämnden. Informationsgruppen kan utnyttjas av enskild förvaltning även om beredningsgruppen inte är i funktion. Vid dessa tillfällen sker samverkan med berörd förvaltningschef eller bolagsdirektör. Informationsgruppens huvuduppgifter Upprätta informationscentral med uppgift att inhämta, framställa och distribuera information/meddelanden efter beslut av kommunchefen. Aktivera och kontinuerligt uppdatera en krissida på kommunens webbplats. Inhämta information (omvärlds- och mediebevakning). Sammanställa information - upprätta en lägesbild. Förmedla information internt och externt. Bemanna upplysningscentralen (UC) samt förse densamma med uppdaterad information att förmedla. Utforma ramar till och upprätta pressmeddelande. Stödfunktion till de personer som ska uttala sig i media. Organisera och kalla till presskonferenser. Mediekontakter. Föra/förse loggbok med informationsgruppens aktiviteter. Information till myndigheter, organisationer m.fl. Informationsgruppen är sammansatt av medarbetare så att de ovan nämnda arbetsuppgifterna kan lösas. Informationsansvarig föreslår kommunchefen vilka medarbetare som vid behov kallas in från andra förvaltningar. Vid larm samlas informationsgruppen i Bävern/Haren(Tjädernhuset) eller utsedd alternativ ledningsplats. Informationsgruppen ska om möjligt kunna ge samordnad information inom en timma efter larm. 5.2 Analysfunktionen Analysfunktionen är ansvarig för att inhämta och att källgranska inkommen information. Exempel på uppgifter Utarbeta beslutsunderlag för den strategiska/centrala ledningen. 25

95 Kontrollera, sortera och bearbeta inkommande information. Genom omvärldsbevakning skapa aktuella lägesbilder och rapportera kontinuerligt till kommunchefen. Arbeta med konsekvensfrågor. Rekvirera och konsultera externa resurser och expertis. Planera för alternativ händelseutveckling (ev. omfallsplanering, Worst Case). Planera för åtgärder på längre sikt. Svara för uppföljningen av vidtagna åtgärder. 5.3 Upplysningsfunktionen Upplysningsfunktionen är ansvarig för att bemanna de telefoner som allmänheten kan ringa in till kommunen på för att inhämta information. Upplysningsfunktionen ska sammanställa frågeställningarna så att allmänheten kan finna svar på dessa frågor via andra kanaler t.ex. via kommunens hemsida eller via sociala medier i samarbete med mediafunktionen. 5.4 Mediafunktionen Ansvarar för den externa informationen som kommunen skickar ut via Intranät, Internet, pressmeddelande samt iordningställer lokaler och kallar till presskonferenser (se även upplysningsfunktionen). 5.5 Dokumentationsfunktionen Dokumentationsfunktionen är ansvarig för all dokumentation. Exempel på uppgifter Upprätta och sammanställa dagbok. Dokumentera tagna beslut. Sammanställa lägesrapporter till Länsstyrelsen, och andra myndigheter. Skriva i WIS. Protokollföra stabsmöte. Dokumentera lägesbild i stort på White board eller digitalt. Registrera och distribuera ankomna dokument och rapporter. Dokumentera externt kommunicerad information. Dokumentations- analys- media- och upplysningsfunktionen och kommunikationschef/ansvarig måste arbeta nära varandra och samverka för att kunna upprätta och förmedla en samlad lägesbild. 6. Lokaler, utrustning och samband 6.1 Ledningsplatser Krisledningsplats för hela krisledningsorganisationen är Tjädern. Alternativa ledningsplatser med begränsad kapacitet finns också i kvarteret Lien (AB Hedemorabostäders och Räddningstjänstens lokaler), Vintergatan samt i Hedemora Energi AB:s lokaler på Ivarshyttevägen. Rum i Tjädern: Älgen Vargen Igelkotten Bävern Haren Receptionen Krisledningsnämnden Beredningsgruppen och sekreterare och dokumentation Upplysningsfunktionen Mediafunktionen Analys/Karta Presskonferenser 26

96 Havsörnen Tranan Ekorren (utanför) Utrymme där press kan arbeta Utrymme där press kan arbeta Matsal 6.2 Reservkraften För att säkerställa uthållighet så måste det tidigt fastställas hur mycket diesel det finns i tanken till reservkraftverket. Ansvarig för detta är fastighetsskötaren för Tjäderhuset. 6.3 Samband I ordinarie ledningslokaler finns Telefonförbindelser via IP-telefonin En analog telefonförbindelse vid sidan om kommunens växel. Förbindelse med SOS-alarm, Räddningstjänsten, Länsstyrelsen Dalarna och Polis via RAKEL på talgrupp DalaLedLän. 7. Samverkan Samverkan skall utifrån behov upprättas med andra myndigheter, kommuner, organisationer och näringsliv. Exempel: Upprätta och kontroll av sambandsvägar. Delge varandra bedömningar och beslut. Komma överens om gemensamma åtgärder och insatser. Fördela och prioritera personella och materiella resurser. Komma överens om informationsinsatser gentemot allmänhet och media. Utgöra stöd för andra myndigheter, kommuner, organisationer och näringsliv. 7.1 Regional samverkan Leds normalt av länsstyrelsen eller räddningsledare som länsstyrelsen har utsett vid händelsen. 7.2 Krishanteringsråd Lokal samverkan Inom kommunen finns ett lokalt krishanteringsråd med representanter från lokala näringslivet, organisationer och myndigheter. Detta råd har ingen beslutande roll under en EOH/kris. Krishanteringsråd I krishanteringsrådet medverkar viktiga aktörer, vilka alla kan bidra med sina respektive kompetenser om en extraordinär händelse skulle drabba kommunen. Rådets kontaktpersoner ska upplysas om de risker och den sårbarhet som finns inom kommunen som en del i förberedelsearbetet. Dessa bildar tillsammans ett värdefullt nätverk och ger i rådet ömsesidig information om vilka hjälpresurser som det finns möjlighet att utnyttja vid en extraordinär händelse. En av grundorsakerna till att skapa ett krishanteringsråd är lagen om hantering av extraordinära händelser, som säger att kommuner har ett samordningsansvar inom sitt geografiska område, vilket innebär att kommunen ska verka för att samordna alla aktörers insatser i syfte att nå så stor effektivitet som möjligt med tillgängliga resurser. Krishanteringsrådet bör träffas minst en gång om året. 27

97 8. Larmvägar 8.1 Larmvägar in till kommunen Andra myndigheters larmväg in till kommunen är under icke ordinarie arbetstid: Via SOS Via brandingenjör i beredskap (BIB) Säkerhetssamordnaren Kommunchef Kommunstyrelsens ordförande (ordförande krisledningsnämnd) Kommunstyrelsens vice ordförande (vice ordförande krisledningsnämnd) Beredskapssamordnare 8.2 Larmrutin Under ordinarie arbetstid så ringer växelpersonalen in krisledningsorganisationen. Telefonlistor i pappersform ska finnas i växeln och i akutväskan 1. Nyckelpersonal ansvar själva för att de har lagt in uppdaterade kontaktlistor i sina telefoner. 8.3 SMS-funktion Hedemora kommuns krisledningsorganisation har en sms-grupp där samtliga inom organisationen blir informerade/larmade om ev. EOH/kriser eller allvarliga händelser. I händelse av att telefonnätet är utslaget måste nya sambandsmetoder upprättas t.ex. via ordonnanser, radioapparater och/eller andra sätt. Kontroll/revidering av telefonlistorna ska ske minst två gånger om året. Säkerhetssamordnaren är ansvarig. Se också nedan på schematisk förklaring 1 Ett USB-minne som finns i arkivet (säkerhetsskåp) 28

98 Schematisk bild av larmvägar EOH/ Kris/ Övrig händelse SOS-Alarm Räddningstjänsten Länsstyrelsen Övriga Säkerhetssamordnare Kommunchef Krisledningsnämndens Ordförande Kommunikationschef/ ansvarig Kommunsekreterare/ växeln Ringer in övriga i krisledningsnämnd Ringer in övriga i Analysupplysnings- media- och dokumentationsfunktion Ringer in övriga i Beredningsgrupp, support- och IT-funktion SMS-funktion Medarbetare / övriga Till alla inom krislednings organisationen Samlad krisledningsorganisation i Hedemora kommun 29

99 9. Extra resurser 9.1 POSOM (Psykiskt- och socialt omhändertagande) Psykiskt- och socialt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer (POSOM) ska kunna erbjudas drabbade, anhöriga och övriga inblandade i samband med större olycka och katastrofer. Detta regleras i plan för POSOM för vilken POSOM-ansvarig ansvarar. POSOM-gruppens uppgift är att hjälpa till vid större olyckor och katastrofer när drabbade och deras anhöriga behöver hjälp med psykiskt och socialt omhändertagande. Gruppen består av personer med olika yrkeskunskaper, både från den kommunala organisationen och från andra organisationer. POSOM-gruppen ska exempelvis Ge samtals-/krisstöd i akuta situationer. Hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället för hjälp på längre sikt. I ett akutläge även bidra med praktiska insatser i form av hjälp med inkvartering, mat, kläder etc. Samverka med övriga av olyckan berörda organisationer. Den på fältet aktiva POSOM-gruppen organiseras av POSOM-ledningen, som företräds av socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, räddningstjänst, polis, skola, kyrka m.fl. Socialchefen är ansvarig för POSOM-verksamheten. Vid en krissituation och då brandingenjör i beredskap (BIB), kommunchef eller krisledningsnämndens ordförande bedömer att POSOM ska aktiveras, larmas socialchefen, som i sin tur sammankallar POSOMverksamheten. Socialchefen kan dock efter egen bedömning inkalla gruppen vid mindre omfattande händelser, då kommunens krisledningsorganisation inte är aktiverad. Socialchefen ansvarar för att både POSOMledningen och POSOM-gruppen får nödvändig utbildning och övning. POSOM ansvarar för samverkan med Landstingets PKL-grupp (Psykologiska KatastrofLedningsgrupp) och trossamfund. 9.2 Frivilliga resursgruppen Frivillig resursgrupp, FRG, är en förening som kommunen har samarbetsavtal med. Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar för samhället. Dess uppgift är att finnas till hands när kommunens ordinarie resurser behöver förstärkas i utsatta lägen. FRG har även en viktig uppgift att administrera tillkommande spontanfrivilliga. Larmlistor finns i akutväskan. Exempel på uppgifter för FRG Utdelning av vatten och bevakning vid mobila tankar. Utdelning av flygblad/skriftliga meddelanden i bostadsområden. Upprätta informationsställen i kommunen. Vara resurs för POSOM-gruppen. Sanering vid oljeutsläpp. Assistera vid utrymning, uppsamlingar, registreringar, ledsagning och inkvartering. Biträda med tillsyn av till exempel äldre och bistå vid transporter, värmestugor och samband. Samt i övrigt lämpliga uppgifter. 30

100 10. Avslut av krishanteringsarbetet Krisledningsnämnden eller kommunfullmäktige fattar beslut om när nämndens verksamhet ska upphöra samt göra avslut av den akuta krishanteringen. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Till kriser där krisledningsnämnden inte varit inblandad är det kommunchefen som beslutar om avslut. När beslut om avslut och återgång till normal organisation har fattats ska följande beaktas: Möjlighet till debriefing. Information till de som deltagit eller berörts. Dialog om behov av ledighet. Händelsens loggföring arkiveras Kostnadsredovisning Samtliga kostnader som beslutats av krisledningsnämnd eller beredningsgruppen ska redovisas separat och kunna vara underlag för eventuella framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk och även som ansökan för statsbidrag. I händelse av extra ordinär händelse skall samtliga uppkomna kostnader redovisas med projekt kod Krisberedskap. Den gemensamma projektkoden används av samtliga förvaltningar kombinerat med eget ansvar och verksamhet. Efter att insatsen utvärderats och samtliga kostnader sammanställts får vid behov eventuell omfördelningar av kostnader ske Utvärdering av en händelse Efter varje insats där hela eller delar av krisledningsorganisationen har varit aktiverad ska insatsen utvärderas. Kommunchefen ansvarar för utvärderingen (inklusive ekonomisk utvärdering) och att resultaten beaktas vid kommande revidering av planen. Samverkande myndigheters och organisationers iakttagelser av och uppfattning om det genomförda arbetet ska inhämtas. 11. Utbildning och övning Kommunchefen ansvarar för samordning av utbildningar och övningar i krishantering. Utifrån risk- och sårbarhetsanalyser och efter samråd med verksamheterna upprättas en plan för utbildning och övning. Planen sträcker sig över en fyraårsperiod men detaljplaneras inför varje år och ändras vid behov. Hedemora kommun ska: Delta i nationella och regionala övningar där scenariot är relevant för kommunen. Varje år delta i eller genomföra en övning som rör flera verksamheter inom kommunen. Informationsgruppen och POSOM ska genomföra minst en utbildning och/eller en övning varje år inom det egna ansvarsområdet. Krisledningsnämnden ska övas och/eller utbildas minst två gånger per mandatperiod. Verksamhetschefer och funktioner i verksamheterna som har en betydelse för Hedemora kommuns samlade krishanteringsförmåga ska delta vid utbildningar och övningar minst vartannat år. Övning i iordningställande av krisledningslokaler och utrustning minst en gång varje år. Larmövning minst en gång varje år. 31

101 32

102 12. Bilagor och checklistor Bilaga 1. 1(2) 12.1 Reglemente för krisledningsnämnden 1 Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning i samband med extraordinära händelser, då ordinarie/normala resurser är otillräckliga för att samhällets basfunktioner ska fungera på lägsta acceptabla nivå. 2 Krisledningsnämnden får, i samband med en extraordinär händelse, inom ramen för detta reglemente, överta beslutanderätt i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till just den extraordinära händelsens omfattning och art. Utöver detta reglemente ska kommunallagens bestämmelser tillämpas avseende t ex valbarhet, sammanträden, jäv, delegation och omröstningsregler etc. 3 Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd. 4 Ordföranden (eller vice ordförande när ordföranden har förhinder) bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Kallelse kan ske muntligt. 5 Ordförande (vice ordförande) får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska emellertid snarast anmälas till nämnden, dvs. så snart denna samlats. Detta innebär att ordförande (vice ordförande) i en akut situation har samma befogenheter som nämnden i sin helhet. 6 Det är inte möjligt att underlåta att sammankalla nämnden och i stället låta ordföranden eller vice ordföranden fatta nödvändiga beslut. Deras befogenhet att fatta beslut gäller endast i sådana brådskande situationer, där nämnden inte hinner sammankallas och dess beslut avvaktas. Så snart nämnden hunnit sammanträda upphör denna speciella befogenhet för ordföranden (vice ordföranden). 7 Krisledningsnämnden kan besluta om bistånd till andra kommuner, landsting och till enskilda personer. 8 För krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. 33

103 Bilaga 1. 2(2) 9 När förhållandena medger ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden eventuellt har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut kan fattas även om den extraordinära händelsen fortfarande pågår. 10 Efter det att krisledningsnämnden varit inkallad ska skriftlig redovisning av händelseförlopp, kostnader och utvärdering lämnas till fullmäktige. 11 Fullmäktige beslutar om en nämnd, pga. krisledningsnämndens övertagande av denna nämnds beslutsrätt, ska kompenseras för oförutsedda kostnader vilka uppstått genom beslut av krisledningsnämnden. 12 Krisledningsnämnden står under tillsyn av kommunens revision samt fullmäktige. 34

104 Lagen Bilaga 2. 1(5) 12.2 Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid 3 kap. Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda 5 kap. Statlig ersättning 6 kap. Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer 7 kap. Tystnadsplikt 8 kap. Överklagande av beslut 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 2 Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting. 3 Vad som sägs i denna lag gäller inte om annat följer av elberedskapslagen (1997:288). Definition 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 35

105 Bilaga 2. 2(5) 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Analys och planering 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Krisledningsnämnd 2 I kommuner och landsting skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden finns i detta kapitel. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Krisledningsnämndens verksamhet 3 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe. 4 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. 5 Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. 6 Kommun- respektive landstingsstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten skall upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra kan även fattas av fullmäktige. 36

106 Bilaga 2. 3(5) Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 3 kap. Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap Förberedelser 1 Kommuner och landsting skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser). Ledningsansvar 2 Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva. Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget skall bedriva. Lokal kristidsverksamhet 3 Kommunen skall under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen i särskilda fall beslutar, 1. vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor, 2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering, och 3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning. 37

107 Bilaga 2. 4(5) Geografiskt områdesansvar 4 Kommunstyrelsen skall under höjd beredskap verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. Rapportering 5 Kommuner och landsting skall under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget. 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. 2 Om en kommun eller ett landsting har en för totalförsvaret viktig uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada eller andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara, är andra kommuner och landsting skyldiga att lämna hjälp. Omfattningen av hjälpen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Stöd till enskilda 3 Kommuner och landsting får under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 5 kap. Statlig ersättning 1 Kommunerna och landstingen skall få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som rör extraordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens respektive landstingets verksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek. 38

108 Bilaga 2. 5(5) 6 kap. Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer 1 Enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna ska uppgifter om identitet, vistelseort, hälsotillstånd och liknande förhållanden som avser krigsfångar och andra skyddade personer som är i Sveriges våld lämnas till en officiell nationell upplysningsbyrå. Varje kommun och landsting som har sådana uppgifter ska, under tid när den nationella upplysningsbyrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och i fråga om andra skyddade personer till Migrationsverket. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Migrationsverket ska vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån. Varje kommun och landsting ska också till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet respektive Migrationsverket lämna uppsamlade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Migrationsverket ska lämna vidare uppsamlade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den nationella upplysningsbyrån. Lag (2010:455). 2 På begäran av Svenska Röda Korset skall varje kommun och landsting, som i krig eller under neutralitet kan få sådan information som avses i 1, i fred hjälpa Svenska Röda Korset med att förbereda den nationella upplysningsbyråns verksamhet. 7 kap. Tystnadsplikt 1 Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden. 2 Den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrå som avses i 6 kap. 1 får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en krigsfånge eller annan skyddad person som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, såvitt gäller vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Trots tystnadsplikten får den som deltar i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrån till Central Tracing Agency vid Internationella rödakorskommittén i Genève vidarebefordra sådana uppgifter som avses i 6 kap. 1 och motsvarande uppgifter som lämnats till den nationella upplysningsbyrån av statliga myndigheter. 8 kap. Överklagande av beslut 1 En statlig myndighets beslut om ersättning enligt 5 kap. 1 får överklagas hos regeringen. 2 Beslut som meddelats i frågor enligt 3 kap. 3 får inte överklagas. 39

109 Bilaga 3. 1(1) Checklistor för uppstart av krisledningsorganisationen Checklista Uppstart av krisledningsorganisationen Krisledningsnämnd Beredningsgrupp Informationsgrupp Aktivitet Ansvarig Åtgärdat Tid Sammankalla krisledningsorganisationen för genomgång och planering Kalla in berörda personer och grupper: Krisledningsnämnden Beredningsgruppen Informationsgruppen POSOM och ev. FRG Stämma av det aktuella läget med berörda Ta fram aktuella kartor och info om det inträffade För löpande anteckningar med beslut och kontakter med externa organisationer/partners utnyttja dagboksmall för löpande dokumentation i WIS och Löpande fördela arbetsuppgifter och bedöma behov av ytterligare resurser till grupperna. Se över behov av extra resurser i form av frivilligorganisationer eller övriga externa kontakter/samverkande Schemaläggning av verksamheten, säkerställa personella resurser E F T E R K R I S E N Ansvara för att samtliga grupper sammanfattar dokumentationen och utvärderar insatserna Kalla till uppföljningsträff för hela gruppen Tacka samtliga medverkande 40

110 Bilaga 4. 1(1) Checklista Beredningsgrupp/stab Alla funktioner Ev. förvaltningsstaber Övriga samverkande Aktivitet Ansvarig Åtgärdat Tid Verkställa de uppgifter som kommer från krisledningsnämnden Säkerställa tillgången till aktuell information Kritiskt granska informationen om händelsen, ev. kolla med källan igen Utnyttja dagboksmall för löpande dokumentation Säkerställa personella resurser E F T E R K R I S E N Ansvara för att samtliga grupper sammanfattar dokumentationen och utvärderar insatserna Kalla till uppföljningsträff för hela gruppen Tacka samtliga medverkande 41

111 Bilaga 5. 1(3) 12.5 Informationsgrupp Alla underliggande funktioner Hela krisledningsorganisationen Checklista 3 Aktivitet Ansvarig Åtgärdat Tid Kalla in informationsgruppen till Tjädern huset i Hedemora och informera om aktuellt läge: EOH, kris, allvarlig händelse Info. ledning Bestämma vem som har informationsansvar tillsammans med krisledningsnämnden. Bestämma vilka kanaler för samverkan som gäller. Klargöra informationssamordning med andra myndigheter Utse en informationskontaktperson i beredningsgruppen som bevakar frågor som berör infogruppen när informationsansvarig/ersättaren inte kan medverka Kritiskt granska informationen om händelsen, ev. kolla med källan igen Meddela kommunens växel skriftligt, intern info via e-post och anslagstavla om vad som hänt + Samla informationsgruppen. Fördela lokaler, telefoner med anknytnings nr, ansvar och uppgifter Planera löpande interna informationsträffar för informationsgruppen Bestämma tidpunkt och plats för den första presskonferensen och föreslå våra medverkande samt ange fasta tid-punkter varje dag för presskonferenser Skriv pressmeddelande och få innehållet godkänt Utse vem som visar runt media på olycksplatsen Kalla infogruppen och medverkande i panelen vid presskonferensen till möte 30 minuter innan konferensen för detaljförberedelser Analysera behovet av info på annat språk, Info. ledning Info. Ledning/ beredningsgruppen Info. ledning Analysfunktionen Info. ledning Info. ledning Info. ledning Krisledningsnämnd + info. ledning Info. ledning Info. ledning Info. ledning Info. ledning 42

112 ev. tolkar Samspel med teknisk sambandsansvarig = IT-chefen Säkerställa tillgången till inkommande aktuell information Säkerställa kanaler för utgående information. Webb, intern info, radio Direktiv att aktualisera sambandslistor Info. ledning m.fl. Analys- och media funktionen Analys- och media funktionen Info. ledning Förbereda lokaler med följande hjälpmedel: - Kartor - Telefoner - Mobiltelefoner (både med känt och hemligt nummer) - Datakommunikation - Bärbar dator - Digitalkamera - Namnskyltar - TV - Radio Löpande fördela arbetsuppgifter och bedöma behov av ytterligare resurser till grupperna samt se över behov av extra resurser i form av frivilligorganisationer eller övriga externa kontakter/samverkande Utnyttja dagboksmall för löpande dokumentation Planera förtäring Alla Support- och IT-funktionen Info. ledning + övriga alla Supportfunktionen Schemaläggning av verksamheten, säkerställa personella resurser Planera lokallösning för informationsgruppen vid elbortfall Analysera mediers bild av krisen Info. ledning Analysfunktionen Analysfunktionen Dokumentera frågor och svar vid presskonferenser samt markera vilka som är obesvarade Bedöma sammanställning av frågor som förs vid upplysningscentral Glöm inte att kolla med Analysfunktionen Analysfunktionen Analysfunktionen Kalla in växelpersonalen Kolla att växelpersonalen har tillgång till Info. ledning Upplysningsfunktionen 43

113 Internet och dagboksmall för dokumentation Säkerställa personella resurser för planerad upplysningscentral Säkerställa att tel.nr. är i drift som ligger utanför växeln Test av faxar och e-post samt digital kamera Förbereda och skicka mail till media vid stor särskild händelse Ställa i ordning lokal för presskonferens med nödvändiga hjälpmedel Säkerställa personella resurser för att bl. a. vara ersättare för info. Vid behov förbereda för information på olika språk Webbredaktören aktivera kriswebben och löpande presenterar information Glöm inte att kolla med Upplysningsfunktionen Upplysningsfunktionen Mediafunktionen Mediafunktionen Media- och supportfunktionen Media funktionen Google translate Tolkar Mediafunktionen Mediafunktionen Sprida intern information via e-post, intranät och anslagstavlor flera ggr/dag Sprida dagboksmall till krisledningsgruppen och resp. enhet i organisationen Sprida mall för dokumentation till ansvarig för upplysningscentral Efter manus skicka ut pressmeddelande Mediafunktionen Mediafunktionen Mediafunktionen Mediafunktionen E F T E R K R I S E N Ansvara för att samtliga grupper sammanfattar dokumentationen och utvärderar insatserna Kalla till uppföljningsträff för hela gruppen Info. ledning + alla Info. ledning Tacka samtliga medverkande Alla + sammanställning av dokumentationsfunktion 44

114 Bilaga 6. 1(1) 12.6 Sammanställning och uppstart av krisledningsorganisationen Inkallning/larmning av krisledningspersonal (telefon, sms) Iordningställande av lokaler o Närvarolista Manuell Digital o Sambandsutrustning RAKEL Datorer WIS Telefoner o Sambandskontroll och inhämtning av information från SOS-alarm Länsstyrelsen Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Angränsande kommuner Landstinget Övriga myndigheter o Tillträdesskydd till ledningsgruppen Dörrarna in till korridoren utanför Bävern/Haren och fikarummet låses Vid behov avsätt en vakt i entrén Sekreterare för förande av loggbok Stabschef tillfällig in tills ordinarie personal anlänt Information till personal om vad som har hänt o Om möjligt samlat till alla Fattande av ett formellt beslut om det är en extraordinär händelse o Krisledningsnämnden Planera för stabsgenomgång o Inhämtning av information från ev. skadeplats/händelse o Analyser från beredningsgruppen o Sammanställning med förslag som presenteras för krisledningsnämnden Handlingsplan som verkställs av beredningsgruppen Information till: o Övrig personal o Allmänheten o Press Uppföljning av verksamheten o Nästa stabsgenomgång kl.. o Förändringar av händelsen o Mer resurser? o Personalläget? o Uthållighet Mat Förläggning 45

115 Bilaga 7. 1(1) 12.7 Checklista för avveckling och utvärdering av krisledningsorganisationen 1. Beslut om att kommunen har återgått till normal verksamhetsform. 2. Utse en person som ansvarar för avvecklingen och övriga som är behjälpliga. 3. Meddela samtliga verksamhetsområden att den aktuella ledningsfunktionen har upphört. 4. Allt material i form av dokument (även digitalt), anteckningar, OH-bilder, blädderblock, plotter mm insamlas och katalogiseras. 5. Personal som deltagit i lednings- och stabsarbetet intervjuas och resultatet dokumenteras. 6. Samverkanspartners synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas så snart som möjligt. 7. En analys av det genomförda arbetet tas fram med stöd av förd dagbok och övriga insamlade uppgifter. 8. Förslag till revideringar av organisation, planer och åtgärdskalendrar utarbetas. 9. Analys med slutsatser och förslag till förändringar och utvecklingsåtgärder föreläggs Kommunstyrelsen, samt delges samverkande och andra berörda. 46

116 Bilaga 8. 1(3) 13.Krishantering i Dalarnas län - Samverkan och ledning i praktiken 13.1 Mål för krishantering i Dalarnas län Vi samverkar för en väl fungerande krishantering vid allvarliga störningar, stora olyckor och kriser. Vi använder samhällets resurser på ett effektivt sätt för människors bästa Kontaktuppgifter SOS Alarm Vid behov av snabb samordning eller samverkan kontakta Länsstyrelsens TiB via SOS Alarm eller Rakel: SOS Alarm: SOS behöver veta vilken organisation som ringer, ärende och kontaktuppgift innan de larmar vidare. Rakel: ISSI MSISDN Telefonnummer:

117 Bilaga 8. 2(3) 13.3 Underlag för samlad lägesbild Skickas innan samverkansmöte till: Alternativt läggs i särskild händelseflik i WIS Rubriker Aktuell händelse Bedömd omfattning/konsekvenser Åtgärder Resurser - Insatta - Behov av förstärkning - Tillgängliga resurser Samverkansbehov Övrigt Kontaktuppgifter 48

118 Bilaga 8. 3(3) 13.4 Dagordning för samverkansmöte - På regional och lokal nivå Samverkansmöte kan ske via Rakel, telefon eller fysiskt på Länsstyrelsen Dalarna. 1. Syfte med mötet 2. Agenda samt förväntad längd på mötet 3. Finns behov av akut informationsinsats? 4. Närvarokontroll 5. Föredragning av regional/lokal lägesbild av vidtagna åtgärder 6. Komplettering av i förväg insänd lägesbild 7. Kommunikation a. Insatta resurser och tillgängliga resurser b. Behov på kort och lång sikt c. Samverkansbehov med annan aktör a. Aktuellt kommunikationsläge i länet b. Behov av kommunikativa åtgärder c. Finns något behov av gemensamma budskap? 8. Vilken är värsta tänkbara händelseutveckling? a. Skulle denna eventuella utveckling kräva särskilda samverkansbehov? b. Finns behov av fördjupad analys inom något område? 9. Redogör för konsekvenser för eller information till särskilt utsatta grupper 10. Sammanfattning och samlad lägesbild 11. Övriga frågor 12. Nästa möte 49

119 Bilaga 9. 1(2) 14. Larmlista för Hedemora kommuns krisledningsorganisation Krisledningsnämnd Namn Kort nr: Arbetsmobil Hem nr: Privat KS ordförande KS vice ordförande KS ledamot Ersättare Ersättare Ersättare Kommunchef Beredningsgrupp Namn Kort nr: Arbetsmobil Hem nr: Privat Säkerhetssamordnare Kommunsekreterare IT/Samband Miljö och Byggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Vård och Omsorgsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Hedemora Energi AB AB Hedemora Bostäder Karta Beredskapssamordnare Räddningschef Informationsgrupp Namn Kort nr: Arbetsmobil Hem nr: Privat Kommunikationschef/ansvarig Dokumentationsfunktion Dokumentationsfunktion Dokumentationsfunktion Analysfunktion Analysfunktion Analysfunktion Analysfunktion Upplysning Upplysning Upplysning Upplysning Upplysning Kriskommunikatör Media Media Växel Växel Växel Reception Reception Reception 50

120 Supportfunktion Namn Kort nr: Arbetsmobil Hem nr: Privat Vaktmästare Arbetsledare Transporter MAS Jurist Fastighetsskötare i beredskap Snöröjning Sjuksköterska HSR Karta II (HEAB) 51

121 52

122 Kriskommunikationsplan Kriskommunikationsplan Hedemora kommun Enligt lag (2006:544) om kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige Kriskommunikationsplan 53

123 Information om kriskommunikationsplanen Titel: Publikation: Version/datum: Rev. Version/datum: Kriskommunikationsplan Hedemora kommun Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Kriskommunikationsplan Hedemora kommun Ver.1.1/ /Kommunfullmäktige Ver.1.2/ /RS Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: Kontaktperson: Amanda Hedin, Kommunikatör Telefon: E-post: Versionshistorik Version 1.0/Ny utgåva/ah Version 1.1/ Uppdaterad medielista + mindre ändringar i text/ah Version 1.1/ Antagen av kommunfullmäktige Version 1.2/Ändring inför styrdokument/rs 54

124 1. Kriskommunikationsplan 1.1 Inledning Denna plan ska användas som ett komplement till Hedemora kommuns krisledningsplan. Den här planen ska ge en bra bild över hur kommunikationen under krisen ska hanteras med dokumentation och kommunikation, både internt och externt. Det är svårt att veta vilken händelse som kommer att bli en större kris. Det är därför bättre att ta kontakt med alla som kan bli inblandade en gång för mycket än en gång för lite. 1.2 Viktiga begrepp POSOM Psykisk och socialt omhändetagande Blir inkallade av brandingenjör som är i beredskap vid större olyckor eller katastrofer där människor behöver extra stöd. RAKEL Radio Kommunikation för Effektiv Ledning Är ett kommunikationsverktyg som används nationellt för samverkan och ledning. Rakel kan användas av alla organisationer som arbetar med ordning, säkerhet och hälsa. Rakel är batteridrivet och används vid till exempel strömavbrott. MAS Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska MSB Myndigheten för samhällskydd och beredskap Är ett statligt ägd myndighet som har i uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. De finns också som ett stöd till de ansvariga när krisen har inträffat och MSB ser till att organisationen lär sig något av krisen. WIS Webbaserat informationssystem WIS är ett internt informationssystem som drivs av MSB. Systemet är till för att underlätta informationsdelningen mellan de som är delaktiga i krisen Är ett nummer till SOS som finns för allmänheten för att underlätta för kommunen, detta nummer svarar på de vanligaste frågorna och upprättas vid allvarliga olyckor och kriser. Krisledningsnämnden - Kommunstyrelsens arbetsutskott Beredningsgrupp - Kommunchef, förvaltningschefer, VD för bolagen, IT-chef, kommunikationschef, säkerhets- och beredskapssamordnare. 1.3 Syfte och mål Syftet med denna plan är att den ska användas vid en händelse som betecknas som extraordinär händelse i fredstid eller en allvarlig händelse som utsätter kommunen för stor påfrestning, även allmänheten blir lidande och behöver få information om vad som händer. Mål med kriskommunikationsplanen är att få en organiserad plan över hur en kris ska kommuniceras internt och externt. 1.4 Krishanteringsprincipen Hedemora kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan förvaltningarna, bolagen och andra myndigheter och organisationer. Tre principer är grundläggande för Hedemora kommuns krishantering och även kriskommunikation: Ansvarsprincipen De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva verksamheten. Likhetsprincipen Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. 55

125 Närhetsprincipen En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. 1.5 Förvaring och dokumentation Denna plan ska finnas tillgänglig tillsammans med Hedemora kommuns krisledningsplan. Se krisledningsplan för var 2. När ska vi kommunicera? Efter att larmmottagaren har motringt larmet så kommer säkerhetssamordnaren att ta ett beslut om vad som ska göras och sedan påbörja larmrutinen (kapitel 12). Det är när kommunikationschefen har tagit ett beslut om vad som ska kommuniceras beroende på omfånget av kris, som det kommunikativa arbetet kan börja. 3. Exempel på identifierade riskområden/typhändelser som kan drabba Hedemora kommun Alla exempel på kriser i det här kapitlet i kriskommunikationsplanen finns även nämnda i riskoch sårbarhetsanalysen för Hedemora kommun. I risk- och sårbarhetsanalysen så finns identifierade riskområden/typhändelser, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område, och där förklaras varje tänkbar kris/eoh mer. Värmebölja Störningar i Storm och extremt dricksvattenförsörjni väder ngen och Snöoväder avloppssystem Översvämning Störningar i Skyfall livsmedelsförsörjning en Ras och skred Störningar i Skogsbrand finansiella system Solstorm Störningar i Jordbävningar och elförsörjningen vulkanutbrott Störningar i Anläggningar med elektroniska hantering av farliga kommunikationer ämnen Störningar i Farligt gods värmeförsörjningen Allvarlig händelse i Störningar i publikt område drivmedelsförsörjnin Stor trafikolycka gen Brand i särskilda Störningar i objekt transporter Händelse på annan Vansinnesdåd och plats med stora pågående dödligt konsekvenser för våld kommunen Dammbrott Kärnteknisk olycka Terror/våldsbejakan de extremism Social oro Sociala risker Subversiv verksamhet Pandemi/epidemi Epizooti och zoonos 56

126 4. Krisledningscentralen Krisledningsplats för hela krisledningsorganisationen är Tjädernhuset. Alternativa ledningsplatser då Tjädernhuset skulle vara obrukbar finns också i kvarteret Lien (AB Hedemorabostäders och räddningstjänstens lokaler), Vintergatan och Hedemora Energi AB:s lokaler på Ivarshyttevägen. Dock är alla dessa platser begränsade något men de funkar att bedriva verksamheten ifrån. Rum i Tjädernhuset fördelas på följande sätt: Älgen Krisledningsnämnden Vargen Beredningsgruppen och sekreterare och dokumentation Igelkotten Upplysningsfunktionen Bävern Mediefunktionen Haren Analys/Karta Receptionen Presskonferenser Havsörnen Utrymme där press kan arbeta Tranan Utrymme där press kan arbeta Stora matsalen Grupparbetsplats Ekorren (utanför) Matsal 5. Målgrupper Målet med att ha en fungerande kommunikation ut till målgruppen men även att ha en tvåvägskommunikation med målgrupperna under en kris är att upprätthålla relationen till dem. Det är viktigt att målgrupperna har ett förtroende och fortsätter att ha det för sin kommun efter krisens slut för att kommunikationen ska vara hållbar. Exempel på målgrupper följer nedan men de skiljer sig från kris till kris. Gemensamt är dock att både SOS-alarm och Länsstyrelsen Dalarna SKA informeras. 5.1 Internt Det är viktigt att de interna målgrupperna inte glöms bort under en kris. De har lika mycket rätt att få information om vad som händer som de externa målgrupperna. Medarbetare på kommunen kan agera som bra kommunikatörer för krisen i sina egna nätverk om de får bra information från ledningen. Den interna kommunikationen sköts via e-post och intranät. 5.2 Externt De externa målgrupperna är beroende på kris men oftast är det de direkt drabbade av krisen som är den primära målgruppen. Det som är viktigt att tänka på är att besökare och turister också blir en målgrupp om det inträffar en större kris. Andra intresserade av krisen till exempel medier och en orolig allmänhet (som inte är drabbade). Andra organisationer och myndigheter som till exempel livsmedelsverket, jordbruksverket och trafikverket är också vid vissa tillfällen en målgrupp för kommunikationen. Vid varje kris SKA både SOS-alarm och Länsstyrelsen Dalarna informeras. Utöver detta så bör följande informeras: Drabbade som bor i kommunen. Turister. Medier. Andra organisationer och myndigheter. Orolig allmänhet. 51

127 6. Kommunikationen på Hedemora kommun Centrum för informationsgruppen är den som är kommunikationschef. Denne personen ansvarar för all kommunikation under krisen, då både internt och externt. Kommunikationschef ansvarar för att kontakten med media sköts på ett bra sätt och för att fördela arbetsuppgifterna till de andra i informationsgruppen. Kommunikationschefen ansvarar också för att utvärderingformulären som ska bli insamlade av respektive ansvarig på funktionerna ska granskas. Det absolut viktigaste för all kommunikation under krisen är att vi intern för en dialog med varandra. Kommunikationschef eller funktionsföreträdare för media: Ringa in respektive ansvarig på varje informationsfunktion. Planera löpande interna informationsträffar. Bestämma tidpunkt och plats för presskonferens (beslut med krisledningsnämnd). Godkänna pressmeddelanden innan de skickas ut (beslut med kommunchef). Se till att informationsgruppen fungerar och fördela arbeten. Förbereda och kalla in media vid extra stor händelse. Visa runt medier på olycksplats. Kalla in de som behövs till presskonferensen, ca 30 min innan för detaljförberedning. Löpande fördela arbetsuppgifter och bedöma behov av ytterligare resurser. Vid behov av information på annat språk skall det ringas in tolk/tolkar. 6.1 Intern kommunikation När en kris inträffar är det bra att den interna kommunikationen fungerar till sitt yttersta. Att ha en god kommunikation med sina medarbetare är viktigt för att få en samspelt extern kommunikation. Den interna kommunikationen är att upprätthålla informationen på både intranätet för alla om jobbar på kommunen, samt att uppdatera WIS. E-post och intranät kommer att användas till de som är anställda på kommunen för att delge information om krisen Dokumentationsfunktionen Dokumentationsfunktionen är ansvarig för all dokumentation under en kris. Det är viktigt att mediefunktionen och dokumentationsfunktionen arbetar nära varandra och samverkar under en kris. Detta för att kunna upprätta och förmedla en lägesbild. Ansvarig för dokumentationsfunktionen under en kris är funktionsföreträdare som också ansvarar för att sin grupp blir inkallas vid en kris. Under krisen: Upprätta dagbok. Ge mall för dokumentation av inkomna frågor till upplysningsansvarig. Dokumentera tagna beslut. Sammanställa lägesrapporter till Länsstyrelsen och andra myndigheter. Protokollföra stabsmöten. Dokumentera lägesbild i stort på White board. Registrera och distribuera ankomna dokument och rapporter. Dokumentera externt kommunicerad information. Anasvarar för utskick av intern information utifrån ledningens underlag eller ledningens godkännande. Information till samverkande organisationer efter underlag från beredningsgruppen. Uppdatera WIS. Uppdatera övriga medarbetare på kommunen om läget via intranät och mejl. 52

128 Efter krisen: Sammanställa dagbok. Ansvarig delar ut och samlar in utvärderingsformuläret som finns i kapitel 13 och delar ut till de som jobbat i dokumentation under krisen. Dessa ges sedan i samlad bunt vidare till kommunikationschefen. 6.2 Extern kommunikation Den externa kommunikationen vid en kris är otroligt viktigt för att kunna hålla allmänheten uppdaterade om vad som händer. Den externa kommunikationen är också viktigt för att kunna hålla en enkel tvåvägskommunikation med allmänheten och för att kunna svara på deras frågor så snabbt som möjligt. För att nå ut till så många som möjligt så är det bra att vända sig till de kanaler som används vid ett normalläge. Det är viktigt att snabbt få ut information om händelsen och att texterna är lättförståeliga och raka. Inget byråkratiskt språk och inga förkortningar. Informationen som lämnas ut ska vara fullständig och öppen Analysfunktionen Analysfunktionens uppgifter är att inhämta och källgranska inkommen information. Ansvarig för analysfunktionen under en kris är funktionsföreträdare som också ansvarar för att sin grupp blir inkallas vid en kris. Under krisen: Utarbeta beslutsunderlag för den strategiska/centrala ledningen. Kontrollera, sortera och bearbeta inkommande information. Genom omvärldsbevakning skapa aktuella lägesbilder som rapporteras kontinuerligt till kommunchefen. Arbeta med konsekvensfrågor. Rekvirera och konsultera externa resurser och expertis. Planera för alternativ händelseutveckling (omfallsplanering, worst case). Planera för åtgärder på längre sikt. Svara för upplöjningen av vidtagna åtgärder. Källgranska. Omvärldsbevaka. Analysera mediers bild av krisen. Dokumentera frågor och svar vid presskonferenser. Markera vilka som är obesvarade. Söka information om krisen i WIS. Omvärldsbevakningen under en kris ska göras av analysgruppen men även av mediefunktionen i den mån att det handlar om kommunikationen med allmänheten. Det är de som har koll på vad allmänheten säger på sociala medier och det är upplysningsgruppen som har koll på vilka frågor som kommer in till kommunen via telefon. Mediefunktionen ska själva aktivt också söka efter information om vad som har hänt och vad det skrivs om det på sociala medier och i pressen. Efter krisen: Ansvarig delar ut och samlar in utvärderingsformuläret som finns i kapitel 13 och delar ut till de som jobbat i analysfunktionen under krisen. Dessa ges sen vidare till informationschefen Upplysningsfunktionen Upplysningsfunktionens uppgift i en kris är att ta emot samtal från allmänheten. De ska vid ett tidigt stadium leta på en person som har stor kännedom om krisen för att få svar på de vanligaste 53

129 frågorna. Till exempel, kan vi dricka vattnet? och måste jag hämta mitt barn från skolan? Upplysningscentralen får inte svara på frågor som de inte har fått bekräftat. Om det skulle komma in en fråga eller frågor som de inte har svaret på ska de samla ihop dessa frågor och ge vidare till media och meddela personen som har ringt in om att hålla sig uppdaterad på sociala medier och/eller hemsida. Media ansvarig tar i sin tur reda på svaret och skriver ut det i ett samla dokument för att sedan publicera det på hemsidan. Information om att det finns ett inlägg om frågorna ska publiceras på Facebook. Skulle personen i fråga inte ha tillgång till internet så ber upplysningscentralen om att få återkomma och går själva och finner svaret på frågan för att sedan återkomma. Det är viktigt att allmänheten får svar på sina frågor och att det är en öppen och rak kommunikation. Ingen ska bli bortglömd. Ansvarig för upplysningsfunktionen under en kris är funktionsföreträdare som också ansvarar för att sin grupp blir inkallas vid en kris. Vid start: Kontrollera att all utrustning fungerar och ta reda på de vanligaste frågorna som kan komma från allmänheten, fråga någon som har stor kännedom om krisen i sig. Kolla att växelpersonal har tillgång till dagboksmall. Kolla att växelpersonal har tillgång till internet. Om inte, kontakta IT-chef. Under krisen: Huvuduppgiften är att besvara på frågor som kommer in från allmänheten. Om kommunen inte äger frågan så hänvisa dem vidare. Samla in de frågor från dem som ringer som ni inte kan ge svar på och ge dessa papper vidare till informationschefen. Svara på frågor från dem som ringer med de uppgifter som är bekräftade. Föra anteckningar om vem som ringde och när, även vilket nummer personen har. Det ska också finnas med vad personen frågade och vilket svar denne fick. Analysera behovet av information på annat språk. Kontakta kommunikationschef om det finns behov. Upprätta FAQ (Frequently Asked Question (s)). Ta nr i bruk eller analogt nummer (Kontakta säkerhetsamordnare för detta). Efter krisen: Samla ihop alla anteckningar från alla frågor som kommit in under krisen. Dessa anteckningar ska lämnas till dokumentationsfunktionen. Ansvarig delar ut och samlar in utvärderingsformuläret som finns i kapitel 13 och delar ut till de som jobbat i upplysningsfunktionen under krisen. Dessa ges sen vidare till kommunikationschef Mediafunktionen Att ha en väl uppdaterad hemsida under kris är bra eftersom det minskar både samtalen in till organisationen och återhämtningsfasen efter en kris blir kortare om allmänheten har någonstans att vända sig för information. Det som skrivs på hemsidan bör vara så detaljerat som möjligt vid det specifika tillfället. Sociala medierna ska uppdateras och det är viktigt att svara på de frågor som kommer in till kommunen. Alla frågor ska få ett svar. Om det inte går att svara på en gång, så skriv ett var där du berättar att du kommer att återkomma. All fakta som publiceras ska vara ägd av kommunen, det betyder alltså att det inte ska gå ut med någon information om saker vi inte bestämmer över eller vet hur det ligger till med. Ansvarig för media under en kris är funktionsföreträdare som också ansvarar för att sin grupp blir inkallas vid en kris. Under krisen: Uppdatera hemsidan med så mycket detaljerad information som möjligt. 54

130 Tidig, snabb och kontinuerlig information. Meddela om kommunens växeltelefonnummer till allmänhet. Informera om att kan svara på frågor kring krisen (om det är bestämt att det numret ska tas i bruk). Sociala medier ska uppdateras med kortare information. Akta dock så att inlägg inte staplas på varandra. Facebook ska användas för en tvåvägskommunikation med allmänheten. Frågor som kommer in via sociala medier ska svaras på. Svara bara på frågor som kommunen äger, hänvisa vidare annars. All information som publiceras ska vara ägd av kommunen och faktabaserad. Det är förbjudet att spekulera kring en fråga. All text som publiceras ska vara lättförståelig. Använd inte förkortningar. All text ska vara övertydlig. Alla ska förstå! Skriva pressmeddelanden (mall som bilaga 1), dessa ska godkännas av kommunikationschef (eller funktionsföreträdare) och kommunchef innan publicering. Förmedla myndigheternas svar på frekventa frågor från allmänheten till Sveriges radio och andra medier för att avlasta upplysningscentralen. Ställa iordning inför de kommande presskonferenserna. Frågor som kommer in från upplysningsfunktionen ska besvaras och läggas upp på hemsidan och information på Facebook att det finns svar på frågorna på hemsidan. Analysera behovet av information på annat språk. Kontakta kommunikationschef. Omvärldsbevaka på sociala medier om vad som skrivs om krisen. Efter krisen: Gör en innehållsanalys på Facebook för att se om allmänhetens frågor blev besvarade och hur lång tid de fick vänta. Svara på allmänhetens inlägg på sociala medier. Även de negativa. Ansvarig delar ut och samlar in utvärderingsformuläret som finns i kapitel 13 och delar ut till de som jobbat i media under krisen. Dessa ges till kommunikationschef. Hela tiden: Kommunikationen ska vara korrekt, hålla ett enkelt språk där inga facktermer, svåra ord eller förkortningar används. All kommunikation externt ska hållas i en vänlig ton och alla frågor ska besvaras snabbt. Den interna kommunikationen ska ha en öppen dialog. 6.3 Övrig kommunikation, växel och reception (IT) Arbetet på växeln och receptionen under en kris är likartat med det vardagliga arbetet. Ansvarig för övrig kommunikation under en kris är funktionsföreträdare ser till att sin grupp blir inkallas vid en kris. Det vill säga de som ska jobba i växeln och receptionen för att underlätta för de andra funktionerna vid en kris. IT-funktionens ansvarsområden ses i krisledningsplanen. Under krisen: Upprätthålla arbetet som de normalt skulle göra för att underlätta för de som jobbar med kommunikationen. Växeln ska hjälpa upplysningsfunktionen med att koppla sina samtal. 55

131 Växeln kommer att få ökat tryck på samtalen då det kommer att ringa in mer folk, de ska hänvisa dem vidare till upplysningsfunktionen eller koppla dem vidare till de som vet mer om frågan. Receptionen kommer att bli centrum för presskonferenser. Efter krisen: Ansvarig delar ut och samlar in utvärderingsformuläret som finns i kapitel 13 och delar ut till de som jobbat i övrig kommunikation under krisen. Dessa ges sen vidare till kommunikationschef. 7. Supportfunktionen Supportergruppen innehåller personer som kommunen kan komma att behöva hjälp av under en kris. Dessa människor kommer då att ringas in av ansvarig vid det fallet att de behöv på plats för att hjälpa till under krisen. Vaktmästaren kommer vid varje kris att bli inkallad (se kapitel 7.1). Ansvarig för supportgruppen är funktionsföreträdare. 7.1 Vaktmästare - utrustning och tillbehör All utrustning som behövs under en kris såsom iordningställande så att en presskonferens ska kunna hållas ställs iordning av vaktmästare. Att ställa iordning matsal och mat är också vaktmästarens roll. Före kris: Se till att det finns stolar och bord i de lokaler som ska finnas tillgängliga under krisen. Se till att de personer som behöver tillgång till de olika lokalerna eller ingångarna via sina taggar har det. Under kris: Ställa iordning lokaler. Ställa iordning presskonferens. Ordna med mat. Stå till förfogande om något annat behövs ordnas. Transporthjälp. Efter kris: Ställer tillbaka lokalerna till hur det var innan krisen. Ansvarig delar ut och samlar in utvärderingsformuläret som finns i kapitel 13 och delar ut till de som jobbat i supportergruppen under krisen. Dessa ges sen vidare till kommunikationschef. 56

132 8. Lista på viktiga medier Uppdaterad: 15 februari Mejl Telefonnummer Mobilnummer Fax Annonsbladet Redaktion Annonsbladet Länsstyrelsen Info.dalarna@lansstyrelsen.se Dalanytt (P4 Dala) dalanytt@sr.se Gävledala gavledala@svt.se Vardagar 05-22, Lördagar 07-16, Söndagar Övriga tider Dalademokraten red@daladem.se eller Södran och Sdt.red@dt.se eller - - Borlänge Tidning SR Dalarna dalanytt@sverigesradio.se (daglig Publicistiska frågor: nyhetsproducent) (nyhetssändare) (programfrågor) Anna Gullberg, kanalchef Hans-Olof Sundin, bitr. kanalchef Magasin Bergslagen annika@frokenkumlin.se Mitt Dalarna Redaktör nyhet@mittdalarna.nu hampus@mittdalarna.nu Övriga contact@meetingpoint.se vasiliki@altzora.com 57

133 9. Presstalesperson/personer och presskonferenser Personen eller personerna som är de som ska göra talan mot pressen är de som har störst tillförlitlighet hos allmänheten rörande krisen. Till exempel ska vård och omsorgsförvaltningschef göra uttalande vid kriser rörande vård och omsorg och vid en skolbrand chefen för bildförvaltningen göra uttalanden. Denne personen ska backas upp av räddningstjänstansvarig, lämpliga politiker och eventuellt andra personer som har mycket att tillföra under presskonferensen. Uttalanden ska vara förberedda noggrant. Talespersonen ska vara förberedd på det viset att den har god kunskap om krisen och att denne personen har förberett sig inför mötet med media så att den kan svara på förväntade frågor. Det är viktigt att kommunen inte blir mer skadad av att inte svara på frågorna med försiktighet. Ha klart för dig över var huvudbudskapet för kommunen är. Ska bjuda in sig själv på samverkanskonferenser och andra träffar för att skapa sig en bild av situationen och ha mer koll på läget. Spekulera inte i händelsen. Det är bättre att erkänna att du inte har någon information. Svara bara på frågor som kommunen äger. Var rak och ärlig. Det är bättre att säga som det är men var försiktig så du inte säger för mycket information som inte är säkerställd ännu. Om du ber att få återkomma med ett svar till en journalist. Se till att du gör det! För att kunna svara på vanliga frågor från pressen så tänk dig att de kommer att vilja vet vad som har hänt och när, hur och varför. De kommer att vilja veta hur många som är drabbade, hur många som kommer att bli drabbade och vad konsekvenserna kommer att bli, kortsiktigt och långsiktigt. Beroende på kris kommer det såklart andra frågor som, kan man dricka vattnet? Kommer det bli en smitta? När är faran över? Och till sist för att komma undan att journalister ringer in till kommunen och frågar saker hela tiden. Berätta när nästa presskonferens kommer att äga rum och vart den kommer att vara. Plats för presskonferenserna kommer att vara i entrén vid Tjädernhuset. Om den lokalen inte är brukbar så kommer presskonferenserna att vara i annan lokal, i sista hand används krisledningslokalerna (se kap. 4). 9.1 Presstalespersoner på närliggande organisationer Till exempel Hedemora energi och Hedemora bostäder. Talespersonerna är i första hand VD och ordföranden. Kontaktinformation till dessa finns i larmlistan. 10. Annan information/dokumentation Annan dokumentation i form av kartor och viktiga dokument ska finnas i ett säkerhetsskåp som finns i arkivet (Tjädernhuset). 11. Lista på tolkar För att kommunikationen med personer som inte förstår eller kan göra sig förstådda på antingen svenska eller engelska så behövs det kallas in tolkar. Dessa blir inkallade av informationschefen och ska hjälpa oss att kommunicera verbalt och skriftligt. Även teckenspråkstolkar ska finnas med på listan. Det finns i dagsläget inga anställda tolkar på kommunen utan vid behov så beställs dessa genom Borlänge tolkningsförmedling ( ). Om den här kriskommunikationsplanen ska användas så föreslås det att kommunen ska använda sig av de lärare i kommunen som har modersmål i andra språk än svenska. Det finns också en möjlighet till att använda sig av språklärare till tolkning. Dessa måste ta kontakts med och kolla att de vill ställa upp som tolkar vid en kris. Inväntar lista från Bildningsförvaltingen efter beslut i KSAU 58

134 12. Larmrutin och larmlista Se krisledningsplan 13. Utvärderingsformulär Alla som har varit delaktiga på ett eller annat sätt under krisens gång ska fylla i ett utvärderingformulär. Dessa delas ut och samlas in av ansvarige på respektive funktion. Dessa formulär kommer att sammanställas och användas till att förbättra arbetet till nästa gång en kris sker. Om du behöver mer plats, skriv på baksidan. Finns med som bilaga. 59

135 Bilaga 1 Pressmeddelande RUBRIK Ingress. Tre till fyra rader med den viktigaste informationen. Brödtext. Inklusive uttalande från någon eller några. För mer information kontakta: Förnamn efternamn, telefonnummer, epostadress. Viktigt att komma ihåg är att göra journalisten jobb. Skriv ordentligt så att journalisterna sen inte behöver ändra så mycket. Det gör att informationen inte behöver ändras och då trycks våra egna ord, vilket gör att informationen blir korrekt. Hedemora kommun, Box 201, Hedemora, tel , kommun@hedemora.se 60

136 Bilaga 2 Utvärderingsformulär vid extraordinära händelser Din funktion under krisen? Har du fått den informationen du har behövt för att kunna göra ditt jobb under krisen? Om nej, vad skulle du vilja haft mer information om? Har du haft tillräckligt med utrustning och material under krisen? Om nej, vad skulle du vilja haft mer av? Vad har gått bra under krisen tycker du? Vad har gått mindre bra under krisen tycker du? Vad tycker du ska förbättras till nästa gång? 61

137 Övriga reflektioner. Tack för din medverkan! (Lämnas till ansvarig på din funktion) 62

138 63

139 Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Hedemora kommun Enligt lag (2006:544) om kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige 2015-MM-DD Risk- och sårbarhetsanalys 64

140 Information om Risk- och sårbarhetsanalysen Titel: Publikation: Version/datum: Rev. Version/datum: Risk- och Sårbarhetanalys Hedemora kommun, Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser RSA Hedemora kommun Ver.1.1/ DD/Kommunfullmäktige Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: Kontaktperson: Robert Sundin, Beredskapssamordnare Telefon: E-post: Version 1.0/Ny utgåva/rs Versionshistorik DD Version 1.1/Antagen/Kommunfullmäktige 65

141 Förord Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några nationsgränser. Nya risker och hot uppstår ständigt, exempelvis tsunamikatastrofen (2004), stormen Gudrun (2005), smittat dricksvatten i flera kommuner, askmolnet från Island (2010), självmordsbombaren i Stockholm (2010), knivattacken på IKEA i Västerås (2015), terrorattacken i Oslo (2011), andra terrorhandlingar världen över och skogsbranden i Västmanland (2014). Ett annat växande problem är klimatförändringar som bl.a. leder till stigande temperaturer och fler extrema väderhändelser exempelvis höga temperaturer (sommaren 2014) extremt oväder i Götaland med tromber och kraftigt regn (2014), regnoväder i Malmö (september 2014) och kraftiga regnoväder i mellan Sverige (Hallsberg september 2015). Andra hot är allvarliga epidemier, terrorhot, omfattande elavbrott och kollapsande IT-system. Dessutom har det under sista åren blivit en mer hotfull situation med tanke på Rysslands agerande och deras annektering av Krimhalvön och intåg i östra Ukraina, ska kalla kriget åter komma tillbaka? En annan kris som just nu håller på är Islamiska Statens (IS) härjningar i Syrien och Irak och övriga mellanöstern. Denna kris medför känningar för hela Europa, i samband med IS rekryteringar i alla länder och inte allra minst de stora flyktingströmmar som drabbat syd Europa men även Sverige, Dalarna och Hedemora kommun. Alla händelser/kriser/eoh måste i största möjliga mån förhindras, men vi måste även kunna hantera situationen om de skulle inträffa. Målen för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet, och att värna om Sveriges förmåga att upprätthålla landets grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Samhällets krisberedskap är en viktig del i det samlade arbetet med att säkerställa ett tryggt, säkert och fungerande samhälle. Målen med samhällets krisberedskap är att: minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män hindra eller begränsa skador på egendom och miljö Det är alltså viktigt att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna samt att säkerställa människors nödvändigaste vardagliga behov. Därmed handlar samhällets krisberedskap om att förebygga, motstå och hantera olika former av allvarliga händelser och kriser i samhället. Samhället måste kontinuerligt arbeta förebyggande och förberedande för att kunna hantera en allvarlig händelse eller kris. Det förebyggande arbetet börjar med att identifiera de hot och risker inom samhällets olika nivåer som bedöms kunna leda till allvarliga händelser eller kriser. Det finns flera olika metoder för att identifiera sådana händelser och kritiska beroendeförhållanden. I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) fått en framträdande roll eftersom kommuner, landsting, länsstyrelser och övriga statliga myndigheter enligt lag ska upprätta sådana. 66

142 En kris påverkar ofta flera samhällssektorer och därmed flera verksamheter samtidigt, vilket gör att förberedelserna måste ske både inom sektorerna och över sektorsgränserna. Detta ställer krav på samverkan och samordning mellan olika aktörer. Samhällets krisberedskap är samhällets samlade förmåga att förebygga, motstå och hantera allvarliga händelser och kriser genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. Det svenska krisberedskapsarbetet är uppbyggt kring tre grundprinciper: Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen För ytterligare förklaring se avsnitt 9 (sid 150) 67

143 Risk- och sårbarhetsanalys 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 Beskrivning av Hedemora kommun Hedemora är Dalarnas äldsta stad med cirka innevånare, arean på kommunen är 934 km 2 och vackert belägen strax intill södra Dalälven. Kommunen är en blandning av stad och land, med sju tätorter och omgivande landsbygd. Centralorten Hedemora är trevlig att besöka, här finns kulturkvarter och en stadskärna med en bra blandning av service och handel. Loppis- och caféutbudet är stort i staden och väl värt ett besök. Förflyttar man sig utanför Hedemora finns Långshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan, Stjärnsund, Husby och Västerby. Hedemora kommun ligger centralt i en befolkningstät region i södra Dalarna. Kommunikationerna är goda. Riksväg 70 passerar Hedemora och är en pulsåder för trafiken mellan Mälardalen och Dalarna. Med tåg kan man flera gånger per dag transportera sig till eller från Uppsala och Stockholm, samt norrut. Ur riskhänsyn genomkorsas Hedemora av europaväg 16 (E16), Rv.69, Rv.70 samt länsvägar och järnväg som transporterar stora mängder farligt gods till industrier inom kommunen eller genomtransporteras till andra. Dalälven rinner genom kommunen och är en risk med sina dammar och höga flöden samt övriga vattendrag. Det finns både större och mindre industrier inom gruvnäring, metall, mejeri och trä. Att skapa god livskvalitet och god omsorg för medborgarna är Hedemoras strategiska och övergripande mål. Vi vill att människor ska trivas och vilja bosätta sig här. Hedemora kommuns vision är att skapa en bygd med framtidstro, där människor och näringsliv utvecklas. Karta över Hedemora kommun med tätorter: 68

144 1.2 Hedemora kommuns roll och uppgifter vid krishantering Kommunen ska bidra till att skapa goda förutsättningar för att klara sina åtaganden även under extrema förhållanden som vid t.ex. extraordinära händelser. Kommunen har det geografiska områdesansvaret men skall även kunna vara behjälpliga till närliggande kommuner om dessa drabbas av en samhällsviktig kris eller extraordinära händelser. Vid en särskild händelse eller extraordinär händelse aktiveras kommunens krisledningsorganisation bestående av krisledningsnämnd, beredningsgrupp samt informationsgrupp eller delar av dessa för att lösa uppgiften/händelsen. Larmväg in till kommunen kan ske via SOS-alarm AB eller via Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. 1.3 Hedemoras krisledningsorganisation 69

145 1.4 Kommunens organisation 1.5 Skyddsvärt i samhället I Sveriges säkerhetsstrategi ligger tyngdpunkten på samhällets säkerhet. Det handlar om händelser och förhållanden som skadar samhällets funktionalitet och som enskilda individer saknar förutsättningar att själva hantera fullt ut. De övergripande målen för vår säkerhet enligt säkerhetsstrategin är att värna: Befolkningens liv och hälsa Samhällets funktionalitet Förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter och miljön samt ekonomiska värden Inom kommunens gränser kan skyddsvärda områden eller verksamheter vara av varierande grad och omfattning. Exempelvis kan skyddsvärt, sett ur ett kulturhistoriskt intresse vara något skilt från skyddsvärt betraktat ur ett samhällsekonomiskt intresse. Denna rapport fokuserar på det som är skyddsvärt eller samhällsviktigt ur ett krisberedskapsperspektiv. 70

146 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Uppdrag Kommuner och landsting skall enligt 1, Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landstinget. Resultatet av arbetet skall sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 2.2 Mål och syfte Målet är att skydda och rädda liv, egendom och miljö, trygga samhällets tekniska försörjning, minimera risker och skadekostnader inom kommunkoncernens enheter samt väga in risk- och säkerhetsfaktorer i den fysiska planeringen. Risk och sårbarhetsanalyser ska finnas till grund för vår kommuns bedömning av förmågan att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter och funktioner vid extraordinära händelser och andra kriser. Analyserna ska överskådligt belysa de prioriterade riskområdena Övergripande beskriva kommunens krisledningsförmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning Övergripande beskriva kommunens krishanterande aktörers operativa förmåga att hantera extraordinära händelser Ge en samlad bild över samt belysa vilken förmåga som finns för respektive riskområde Innehålla förmågebedömningar med förslag till åtgärder och fortsatt arbete Bidra till att uppfylla Hedemora kommuns geografiska områdesansvar genom att bidra till en effektiv och varaktig samverkan med grannkommuner, landsting, myndigheter och övriga intressenter Utgöra ett underlag för beredskapsplanering för övning och utbildning Bidra med ett regionalt samhällsperspektiv på risker och sårbarheter till regionala och centrala myndigheter och organisationers risk- och sårbarhetsarbete i krishanteringssystemet Syftet med risk- och säkerhetsarbetet i Hedemora kommun är att utifrån en helhetssyn minska riskerna för att det ska inträffa och konsekvenserna av eventuella inträffade händelser. Risk och sårbarhetsanalyser ska påvisa vilken förmåga och vilka brister i förmåga som kommunen har i fråga om att upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid extraordinära händelser och kriser. Analyser ska även ge vägledning i frågan om vad kommunen bör åtgärda på kort respektive lång sikt. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska bidra till att bygga och upprätthålla ett robust, tryggt och säkert samhälle. Analyserna är ett viktigt underlag för åtgärder som syftar till att förebygga de identifierade extraordinära händelserna och stärka beredskapen inför dessa samt öka medvetenheten om de lokala riskerna och dess konsekvenser. Områdesansvaret innebär bland annat att Hedemora kommun ska ha en lokal och regional bild av risker och sårbarheter inom kommunens gränser. Utifrån den bilden kan sedan kommunen verka för att inblandade aktörers insatser för att överbygga risker och stärka beredskapen samordnas. Analysen ska bl.a. ligga till grund för framtida övningar och utbildningar inom prioriterade riskområden samt användas som ett inriktningsdokument. 71

147 2.3 Målgrupp Den lokala risk- och sårbarhetsanalysen är avsedd att utgöra ett kunskapsunderlag för kommunen, samverkande myndigheter och samhällsviktiga verksamheter på lokal och regional nivå. Men analysen är framför allt ett verktyg för kommunens egen del att kunna stärka den egna krisberedskapsförmågan och bygga en robust kommun. För varje ny mandatperiod (år ett) ska det göras en ny RSA. Under resterande mandatperiod ska RSA:n årligen revideras och skickas till Länsstyrelsen Dalarna. 2.4 Metod och genomförande I kommunen finns en risk- och säkerhetsgrupp (RSA-grupp) som arbetat med risk- och sårbarhetsanalyser i ett flertal år. Gruppen består av folk från olika verksamheter inom kommunen tillsammans med säkerhets- och beredskapssamordnarna och Hedemora Energi AB samt AB Hedemora Bostäder. Metoden som har används är Rosa-metoden tillsammans med erfarenheter från tidigare lokala RSA:er och från deltagare inom gruppen samt genomförda övningar/utbildningar genom åren med hela krisorganisationen. Samtliga kommuner i Dalarna har också ett nära samarbete med Länsstyrelsen Dalarna via övningar, utbildningar och länsgemensamma träffar, där RSA-arbetet tas upp. 2.5 Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Nedan presenteras de lagar och förordningar som är viktiga att ta hänsyn/följa vid genomförandet av en kommunal risk- och sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (LSO och FSO) Lagen och förordningen definierar räddningstjänst samt kommunala och statliga räddningstjänstmyndigheter. Lag (2006:544) och förordning (2006:637), om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och Sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och Sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Se även avsnitt 10 (lagstiftning) 2.6 Avgränsningar i arbetet med RSA Utifrån de identifierade och värderade riskerna/typhändelser inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmåge- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker/typhändelser och hot är tids- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär att det blir viktigt att variera analyserade risker/typhändelser och hot från år till år så att fler områden analyseras mer utförligt över tid. 2.7 Sekretess och spridning av RSA Denna risk- och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Det finns ingen hemlig bilaga, förutom detaljplaneringen gällande samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område, I denna RSA står det mer övergripande om samhällsviktiga verksamheter. Risk- och sårbarhetsanalysen publiceras på (extern webb) och internt inom intranätet. 72

148 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 3.1 Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Nedan presenteras en översiktlig lista över samhällsviktiga verksamheter identifierade i Hedemora kommun. För detaljplaneringen (sekretess) finns en mer detaljerad lista som beskriver samhällsviktiga verksamheter som finns inom kommunen Kommunala verksamheter: Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) o Brandstation Hedemora o Brandstation Långshyttan Kommunledning, krisledningen, o Rådhuset o Tjädern o Krisledningslokaler Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Tjädern o Krisledningslokaler o Serverrum Vård- och omsorgsförvaltningen, o Särskilda boenden Munkbohemmet Vinstragården Norden Granen o Hemtjänst o Bostadsanpassning o Personlig assistans o Daglig verksamhet o Ledsagning Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Barn- och ungdomssektionen o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning o Bonvena o Vuxensektionen 73

149 o Boendestöd o Mini-Maxi Bildningsförvaltningen, o Utbildning o Kultur o Fritid o Måltidsverksamhet o Elevhälsa Elevhälsans resursteam Skolhälsovård Ung livsstil i Hedemora Skoldatateket o Familjecentralen o Förskolor och familjedaghem Bikupan Björkbacken Ekorren Jaktstigen Kristallen Regnbågen Smedby Smultronstället Stallgården Stjärnsunds förskola Svedjans förskola Noaks ark (ej kommunal) Snödroppen (ej kommunal) Olympicaskolans förskola (ej kommunal) o Grundskola, fritids och förskoleklass Fyrklöverskolan och Galaxen/Kometen Garpenbergs skola och Piraten Jonsboskolan med Fritids i Långshyttan Smedby skola och Kompis i Husby Stureskolan Vasaskolan 7-9 Vikmanshyttans skola och Rönnen Västerby skola och Hjortronmyren Annaskolan 1-9 i Dormsjö (ej kommunal) Dormsjöskolan 1-9 (ej kommunal) Olympicaskolan F-9 (ej kommunal) o Musikskola o Martin Koch-gymnasiet o Utbildningscentrum Gruvorten o Vuxenutbildning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen o Miljö och hälsoskydd Livsmedel Hälsoskydd 74

150 Miljötillsyn Renhållning Avfallshantering Dricksvatten Skadedjur Kemiska produkter PCB Radon Strand- och bassängbad o Plan och bygg Bygglov Rivningslov Marklov Bygganmälningar Översiktlig planering Detaljplanering Sektors utredningar o Trafik och planering Kollektivtrafik Trafikföreskrifter Parkeringstillstånd Skrotbilar Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur Statistik Samhällsanalyser och prognoser o Kart och mät Inmätning Utsättning Primärkarta Karttillverkning Geografiskt informationssystem (GIS) AB Hedemorabostäder, kommunalt helägt bolag o Allmännyttigt bostadsföretag Kommunfastigheter Hedemora AB, kommunalt helägt bolag o Förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter o Yttre- och inre underhåll o Städ service Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Hedemora Kraft och Värme AB o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB 75

151 o Distribuerar elenergi Externa verksamheter: Företag inom: Gruv Metall Mejeri Transport Bygg och anläggning Dagligvaruhandel Bensinstationer o OKQ8 o Statoil o Din-X o St1 Polis Apotek o Apotek Hjärtat o LloydsApotek El, data, telekommunikation och IT Försäkringskassan Svenska kyrkan o Hedemora-Garpenbergs församling o Husby församling Posten (PostNord) Banker o Södra Dalarnas Sparbank o Handelsbanken Samhällssektorer och samhällsviktig verksamhet inom Hedemoras geografiska område: Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme Hedemora Kraft och Värme AB o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB o Distribuerar elenergi Vattenfall Dala Energi AB Hofors Energi AB Bensinstationer o OKQ8 76

152 o Statoil o Din-X o St1 Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel Banker o Södra Dalarnas Sparbank o Handelsbanken Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning Försäkringskassan Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Hemköp ICA (Hedemora) ICA (Långshyttan) Köpmanaföreningen Boliden AB (gruvverksamhet) Byggpartner AB Karl Hedin Bygghandel Hedemora Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Hedemora vårdcentral Apotek o Apotek Hjärtat (Hedemora och Långshyttan) o LloydsApotek Veterinär o Hedemora Smådjurspraktik AB o Hästklinik i bil o Distriktveterinärerna Hedemora o Veterinär Anna Dahlsten AB o Veterinär Ingela Johansson AB Vård- och omsorgsförvaltningen o Särskilda boenden Munkbohemmet Vinstragården Norden Granen Och ett flertal gruppbostäder o Hemtjänst o Bostadsanpassning o Personlig assistans o Daglig verksamhet o Ledsagning 77

153 Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Barn- och ungdomssektionen o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning o Bonvena o Bonesto o Vuxensektionen o Boendestöd o Mini-Maxi Information och kommunikation Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier Posten (PostNord) Dala-Demokraten AB Södra Dalarnes Tidning Tidningstjänst AB Annonsbladet Dalarna Telebolag Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Hedemora kommun o Trafik och planering Kollektivtrafik Trafikföreskrifter Parkeringstillstånd Skrotbilar Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur Statistik Samhällsanalyser och prognoser Kommunfastigheter Hedemora AB Snöröjning och halkbekämpning Vägskötsel o Entreprenörer Snöröjning och halkbekämpning Vägskötsel Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel Mejeri (Grådö) Hemköp 78

154 ICA (Hedemora) ICA (Långshyttan) Långdahls Åkeri AB (transport) Måltidsverksamheten (Bildningsförvaltningen, kostenheten) Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Kommunledning, krisledningen, o Rådhuset o Tjädern o Krisledningslokaler Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Tjädern o Krisledningslokaler o Serverrum Begravningsverksamhet o Fonus o Begravningsbyrån Lavendla AB o Dalabygdens Begravningsbyrå o Runo Anderssons Begravningsbyrå AB o Långshyttan & Säters Begravningsbyrå AB Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevakningsoch säkerhetsverksamhet Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner o Brandstation Hedemora o Brandstation Långshyttan Polismyndigheten o Polisen Securitas Sverige AB o Inget eget kontor i Hedemora (finns i Avesta) Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik Hedemora Miljö AB (transporter) Långdahls Åkeri AB (transporter) Hedemora Tanktransport AB Maserfrakt AB Taxi Hedemora Palmbergs Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen o Trafik och planering Kollektivtrafik 79

155 Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur 80

156 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Nedan presenteras en översiktlig lista över kommunens samhällsviktiga verksamheter med allmän förklaring, redundans och kritiska beroenden identifierade. För detaljplaneringen(sekretess) finns en mer detaljerad lista som beskriver samhällsviktiga verksamheter som finns inom kommunen. Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommun o Brandstationen i Hedemora, den är kopplad till reservkraft, personal finns alltid i tjänst, interna planer för olika typer av händelser finns, redundans finns för utlarmning av resurser o Brandstationen i Långshyttan, den är kopplad till reservkraft, personal finns alltid i tjänst, interna planer för olika typer av händelser finns, redundans finns för utlarmning av resurser o Handlingsprogram enligt LSO 2003:778 som styr verksamheten, finns för hela förbundsområdet o Ledningsplaner finns för ledning/arbete även under höjd beredskap o Riskanalyser för hela förbundsområdet finns o Hög övnings- och utbildningsnivå på samtlig personal o Kritiska beroenden Svårt att rekrytera ny personal Långa köravstånd/tider innan förstärkningsresurser anländer Svårt att lösa flera större larm/händelser samtidigt Beroende på inträffad händelse (EOH) kan det vara svårt att lösa personalbehovet vid alla tillfällen Kommunledning, krisledningen o Ledning- och informationsplaner finns framtagna och kända hos dem som ingår i krisledningsorganisationen. o Har anpassade lokaler för ledning av kris och information. o Har utsedda reservstabsplatser. o Ledningsplatserna har tillgång till reservkraft. o Krisledningsorganisation genomför kontinuerligt övningar och utbildningar. o Larmvägar övas kontinuerligt. o Larmlistor finns inom organisationen men även spritt till samverkande myndigheter. o Kritiska beroenden Uthållighet Personal måste ta sig till ledningsplatserna System för larmning kan störas eller slås ut Ledningsplatsens funktionalitet Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Tillgången till korrekta data El 81

157 Fungerande nätverk Kyla till serverrummen Förmågan att kommunicera med omvärlden Arbetsplatser Personal Uthållighet över en längre tid Vård- och omsorgsförvaltningen o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Personal Tillgång till för verksamheten fungerande lokaler El Vatten Värme Att fordon tar sig fram Tillgång till fungerande informationssystem Journaler Arbetsscheman Socialförvaltningen o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Personal Tillgång till för verksamheten fungerande lokaler El Vatten Värme Att fordon tar sig fram Tillgång till fungerande informationssystem Journaler Arbetsscheman Bildningsförvaltningen, skolor/utbildning o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Personal Tillgång till för verksamheten fungerande lokaler El Vatten Värme Att skolskjutsen fungerar Tillgång till fungerande informationssystem Journaler Arbetsscheman 82

158 Menyer Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, miljö, hälsa, byggnader o Har fungerande lokaler o Kritiska beroenden Tillgången till korrekta data Fungerande nätverk Förmågan att kommunicera med omvärlden Arbetsplatser Personal AB Hedemorabostäder, kommunalt helägt bolag, allmännyttigt bostadsföretag o Har fungerande lokaler o Planer för att evakuering av boende o Kritiska beroenden Tillgången till korrekta data Arbetsplatser Fungerande nätverk Förmågan att kommunicera med omvärlden Personal Uthållighet över en längre tid Nöjda hyresgäster Kommunfastigheter Hedemora AB, kommunalt helägt bolag, förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter o Har fungerande lokaler o Verksamhetsjour o Driftlarmer o Kritiska beroenden Personal Arbetsplatser Tillgången till korrekta data Fungerande nätverk Förmågan att kommunicera med omvärlden Uthållighet över en längre tid Nöjda hyresgäster Tillgång till drivmedel Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Hedemora Kraft och Värme AB o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB o Distribuerar elenergi o Har beredskapsplaner för störningar o Har informationsförmåga att vid störningar kunna informera kunderna 83

159 o Verksamhetsjour o Kritiska beroenden Personal och deras förmåga att verka under en längre tid Bränsle Tillgång till korrekt information Förmåga att kommunicera med omvärlden Fungerande nät 84

160 5. Identifierade och analyserade risker eller typhändelser för kommunens geografiska område 5.1 Kriterier för bedömning av kommunens generella krisberedskapsförmåga Förmågebedömningen baseras på en fyrgradig skala: Nivå Bedömning 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga God, innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. I huvudsak god men har vissa brister, innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Bristfällig, förmåga innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Mycket bristfällig, innebär att kommunen står i det närmaste oförberedd. 5.2 Kriterier för Sannolikhets- och konsekvensbedömning Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser för bedömning av scenariers (eller riskområden/typhändelser) sannolikhet att inträffa samt bedömning av möjliga konsekvenser. Utgångspunkter för konsekvensbedömningen är: människors liv och hälsa samhällets funktionalitet grundläggande värde som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter miljön och ekonomiska värden Konsekvens människa/befolkningens liv och hälsa: Katastrofala: döda och/eller drabbade Mycket allvarliga: 10 döda och/eller 25 drabbade Allvarliga: 5 döda och/eller 15 drabbade Betydande: 1 döda och/eller 10 drabbade Begränsade: 0 döda och/eller 5 drabbade Konsekvens samhällets funktionalitet: Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. (Finns ingen tydligare definition enligt MSB) 85

161 Konsekvens politiska/sociala/grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati: Katastrofala: anarki, statskupp, kommunkupp, terroraktioner Mycket allvarliga: civil olydnad, upplopp, grov vandalism, sabotage, organiserad brottslighet Allvarliga: gängkriminalitet, hatbrott, aktioner och konflikter med personskador, konkreta hot mot demokratin Betydande: kränkande skriverier i media, störande av politiska sammanträden Begränsade: förtal, missnöjesyttringar i medier Politiska: kommunens varumärke, förtroende Sociala: psykosociala, social oro Konsekvens ekonomi/miljö/skador på egendom och miljö Katastrofala: > SEK Mycket allvarliga: miljoner SEK Allvarliga: 1 10 miljoner SEK Betydande: SEK Begränsade: < SEK Förtydligande: när det gäller miljön, så menas den fysiska miljön och gällande ekonomin, så menas ekonomin i stort. 86

162 5.3 Tabeller och kriterier för Sannolikhets-, konsekvens- och osäkerhetsbedömning Nivå Konsekvens Bedömning/förklaring 1 Begränsade 2 Betydande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution. Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende. Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. Nivå Sannolikhet Antal/år 1 Mycket låg sannolikhet 2 Låg sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 5 Mycket hög sannolikhet < 1 gång/1000 år 1 gång/ år 1 gång år 1 gång/1-10 år Oftare än 1 gång/år Osäkerhetsbedömning (MSB:s förklaring, motivering till bedömningen) Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Förklaring Stor erfarenhet, god tillgång på statistik och datakällor talar för bedömningen. Det finns ändå möjlighet att bedömningen är felaktig, men det är inte troligt. Experter är eniga om att bedömningen är korrekt. Det finns tillgång till viss statistik och data. Experter anser att bedömningen som är gjord är den rimligaste, men det finns ett klart utrymme för att den skulle vara felaktig. Det finns ytterst lite statistik, data och erfarenhet att stödja sig på i frågan och möjligheten för fel är överhängande. Alternativt att experter är oeniga. 87

163 5.4 Identifierade riskområden/typhändelser i riskmatris Nedan presenteras en översiktlig bild av hot och risker inom det geografiska ansvarsområdet i form av en matris. Matrisen syftar till att belysa samtliga riskområden/typhändelser och fungera som en övergripande prioritering av samtliga identifierade riskområden/typhändelser inom Hedemora kommun. Riskmatris Mycket låg risk Låg risk Medelhög risk Hög risk Mycket hög risk Mycket hög sannolikhet 5 Hög sannolikhet 4 Medelhög sannolikhet 3 Låg sannolikhet 2 S A N N O L I K H E T 4, 18, , 6, 15, , 3, 9, 12, 23, 28 5, 10, 11, 13, 14, 29 8, 16, 20, 22, 24, 25, 27, 30 17, 26 Mycket låg sannolikhet 1 K O N S E K V E N S 1 Begränsade 2 Betydande 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Figur ovan visar övergripande värdering av identifierade riskområden/typhändelser enligt numreringen här nedan. Naturolyckor och extrema väderhändelser 1. Värmebölja 2. Storm och extremt väder 3. Snöoväder 4. Översvämning 5. Skyfall 6. Ras och skred 7. Skogsbrand 8. Solstorm 9. Jordbävningar och vulkanutbrott Andra olyckor 10. Anläggningar med hantering av farliga ämnen 11. Farligt gods 12. Allvarlig händelse i publikt område 13. Stor trafikolycka 14. Brand i särskilda objekt 15. Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen 16. Dammbrott 17. Kärnteknisk olycka Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 18. Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem 19. Störningar i livsmedelsförsörjningen 20. Störningar i finansiella system 21. Störningar i elförsörjningen 22. Störningar i elektroniska kommunikationer 23. Störningar i värmeförsörjningen 24. Störningar i drivmedelsförsörjningen 25. Störningar i transporter Antagonistiska hot och social oro 26. Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 27. Terror/våldsbejakande extremism 28. Social oro 29. Sociala risker 30. Subversiv verksamhet Sjukdomar 31. Pandemi/epidemi 32. Epizooti och zoonos 88

164 5.5 Identifierade riskområden/typhändelser i Hedemora kommun Nedan presenteras identifierade riskområden/typhändelser i Hedemora kommun. Numreringen återkommer sedan i matrisen ovan (5.4) för värdering av Hedemora kommuns riskområden/typhändelser. De är uppdelade i följande områden: Naturolyckor och extrema väderhändelser Andra olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Varje område har sen flera riskområden/typhändelser under sig. 84

165 Naturolyckor och extrema väderhändelser Värmebölja Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn, som löper stor risk. Det kan även ge flera problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. I och med klimatförändringarna blir värmeböljor allt vanligare, både i Sverige och globalt. Vi kommer att få uppleva kraftigare och mer långvariga värmeböljor, och de kommer att förekomma oftare än vi är vana vid nu. MSB har därför tagit fram en rapport som fokuserar på vad som kan göras med kort framförhållning (några månader) och vad som kan göras under en värmebölja. Innehållet bygger i huvudsak på vad som rapporterats i tidigare studier kring effekter av värme på samhällsviktiga verksamheter i Sverige. Hedemora kommun har i samarbete med Lanstinget Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna skapat rutiner och planer för att lindra följderna, framför allt inom Vård och omsorgsförvaltningen. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 85

166 5.5.2 Storm och extremt väder Kraftiga stormar där träd knäcks eller rycks upp med rötterna och elledningar som slits sönder kan få allvarliga konsekvenser för kommunen och samhället i form av skador på infrastruktur. Det kan också leda till skador på människor och byggnader. Att världen i framtiden kommer att uppleva klimatförändringar är forskarna ense om. I vilken utsträckning dessa beror på miljöutsläpp, normala förändringar eller en kombination av båda råder olika meningar om. Oavsett detta kan vi slå fast att det med största sannolikhet kommer att bli så att Sverige i en nära framtid går mot varmare somrar och mer regniga och blåsiga vintrar. Hedemora kommun är till viss del förskonat mot de mest akuta hoten i form av översvämningar från sjöar, åar och älven. Däremot har vi så mycket skog att vi riskerar att drabbas extra hårt av exempelvis nedfallna träd eller stora skogsbränder. En mer uppenbar risk är dock att ökat regnande och extrema flöden vid skyfall riskerar att drabba de kommunala avloppsnäten och vattentäkterna på ett sätt som vi inte ser idag. De klimatscenarier som uppmålas för den kommande 100-årsperioden innebär stora påfrestningar på våra samhällens förmåga att avleda ökande nederbördsmängder och dränera bebyggelsen. Samtidigt förväntar sig medborgarna att avloppssystemen för uppsamling och rening av spillvattnet alltjämt fungerar med så lite störningar som möjligt. Även vår förmåga att tillhandahålla vatten till våra medborgare kan riskeras i och med ett förändrat klimat. Framförallt är det den mikrobiologiska hotbilden som förändrats både genom ökande kunskaper och genom faktiska förändringar. Riskerna för vattenburen smitta genom parasiter och virus bedöms som större och kommer sannolikt att öka ännu mer i takt med en kraftigare nederbörd. Även kemiska föroreningar riskerar att hamna i våra vattentäkter till följd att ökat regn och fler kraftiga skyfall. De senaste händelserna runt om i Sveriges kommuner med smittat vatten och alla konsekvenserna däromkring det belyser ytterligare problemet och att sannolikheten är ganska hög. Om byggnader på grund av storm rasar skulle det innebära stora konsekvenser för människorna och den tekniska infrastrukturen. Kommunala och privata byggnader och bostäder riskerar att drabbas av skador. Även människor riskerar givetvis att skadas eller till och med avlida. Driftstopp avseende teknisk infrastruktur till och inom husen kommer att ske under kortare eller längre perioder och med omplacering av boende som följd av detta. Vetenskapligt ökar olika typer av extremt väder vilket innebär att även om Hedemora tidigare inte varit drabbat av extremt väder så måste man planera i framtiden för sådana händelser. Hedemora har hitintills klarat sig från svåra stormar med stora konsekvenser, men med klimatförändringarna som kommer så räknas det att öka risken för mera extrema väderfenomen. 86

167 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög Snöoväder Snöoväder kan leda till stora störningar i infrastrukturen. Häftiga snöfall kan förstöra elledningar, telefonförbindelser och omöjliggöra bil- och övrig trafik genom att orsaka halka eller försvåra sikten. I december 2009 samt i januari, februari och mars 2010 drabbades södra Sverige återkommande av flera kraftiga snöoväder som skapade stora problem i trafiken och som också ledde till att ett stort antal tak rasade in på grund av tyngden från snön. På vissa platser i landet slogs även nya rekord för snödjup. Hedemora och södra Dalarna har klarat sig bra hitintills mot riktigt svåra snöoväder, där hela samhället blir lamslaget. Hedemora har entreprenadavtal med lokala snöröjare och inhämtar under säsong dagligen rapporter och prognoser från SMHI om väderlek och nederbörd. Snöröjningen på våra öppningsgator, gång- och cykelvägar, parkeringsplatser, torg och bostadsgator påbörjas då snödjupet är ca: 8 cm. Öppningsgatorna bör vara snöröjda före kl och parkeringsplatserna före kl Vi prioriterar först centrumområdet och de centrala busshållplatserna samt de större gatorna, bl.a. Åsgatan, Gussarvsgatan, Brunnsjögatan, Bergslagsgatan, Åkargatan och Sätervägen. Därefter snöröjs det övriga vägnätet. I övriga tätorter och på enskilda vägar är det vägföreningar, respektive vägsamfälligheter, som svarar för vinterväghållningen. På det allmänna vägnätet sköter Vägverket snöröjning och halkbekämpning. Samhällsviktiga transporter är prioriterade vid svåra förhållanden som t.ex. Blåljusmyndigheter, hemtjänsten mm. 87

168 Hemtjänsten ser numera till att byta till fyrhjulsdrivna fordon för bättre framkomlighet och säkerhet för att lösa deras uppgifter. Risken finns för extrema snöoväder liknande det i Gävle 1998, med väldigt svåra konsekvenser som följd. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 88

169 5.5.4 Översvämning I Sverige uppstår översvämningar oftast genom att sjöar och vattendrag svämmar över efter perioder med riklig nederbörd eller i samband med snösmältning och isproppar. I sådana lägen påverkar också avrinningsområden, topografi och geologi hur översvämningen utvecklas. Översvämningar kan också orsakas av brustna dammar och fördämningar eller i samband med kraftiga skyfall. Vattenansamlingarna har en förmåga att på kort tid orsaka stora skador på fastigheter, infrastruktur (framförallt vägar och banvallar) samt påverka sanitet- och hygienförutsättningar genom att störa vattenrening och skapa grogrund för smittspridning. Frekvensen på översvämningarna väntas kunna öka i ett framtida klimat. Längs Dalälven: Under har vattenregleringsföretaget tagit fram ett GIS-material som ska användas för översvämningsplanering längs Dalälven. 100-års flöden bör vara norm för byggnation i anslutning till älven. Det finns inga större samhällsviktiga verksamheter inom 100-årsflödet men det kan finnas mindre anläggningar t.ex. ställverk som kan medföra mindre störningar för samhället om de slås ut. Planer och rutiner har tagits fram. Övning har genomförts 2014, men det finns fortfarande en del planering kvar att göra. Bland annat måste alla samhällsviktiga objekt och anläggningar matchas mot/över GIS-materialets skikt för olika nivåer. Därefter måste krisledningsorganisationen uppdateras och utbildas på planen. Övriga delar av kommunen: Genom kommunen rinner det ett antal större åar som vid höga flöden kan påverka intilliggande fastigheter och anläggningar. Nedanstående åar har även dammar. Långshytteån Mässingboån/Broån Klosterån Lustån Någon större erfarenhet av hantering vid större översvämningar finns inte i kommunen då det inte varit aktuellt på senare tid. Däremot har det varit några mindre översvämningar kring Stora Norn, Brunnsjön och Vikmanshyttan genom åren. Kritiska beroenden: Förmågan hos kommunen och räddningstjänsten är inte prövad då det inte har varit några större akuta störningar i området. Behov av varningar från SMHI om att kommunen kan komma drabbas av höga flöden eller översvämningar. Klimatpåverkan: Med ändringar i klimatet så kommer vi i större utsträckning att påverkas av större nederbördsmängder som får till följd att låglänta områden kommer att påverkas i större omfattning. 89

170 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 90

171 5.5.5 Skyfall Med ett förändrat klimat kommer troligen skyfallen bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omdirigeringar av trafiken. El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten kan påverkas och även avloppsreningsverken. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 91

172 5.5.6 Ras och skred Ras har inträffat i Hedemora kommun i samband med höga flöden i vattendrag och Dalälven. Sannolikheten är medelhög. Ras och skred är plötsliga och snabba processer som kan få allvarliga konsekvenser och inträffade ras har hotat bebyggelse och raserat vägar, järnvägar, broar och elledningar. Klimatanalyser visar på en ökning av nederbörden vilket påverkar jordars stabilitet negativt, vilket i sin tur ökar faran för ras och skred. Enligt undersökningar av Statens geotekniska institut kommer säkerheten och jordslänters stabilitet försämras med 5 30 procent i och med ett förändrat klimat. De flesta ras och skred inträffar under vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. Under 2015 skedde en sättning i den skoning som genomförts tidigare i Myckelby. Inom Hedemora kommun finns risker för ras och skred i strandkanter längs Dalälven samt i Bolidens gruva i Garpenberg. Gruvan har varit utsatt för rasolyckor under senare år varför krishanteringsförmågan från samhället och bolaget har ställts på sin spets. Bolaget tillsammans med räddningstjänst har återkommande kontakter i dessa frågor. Vad gäller utsatta områden längs Dalälven så finns det en inventering i kommunen på utsatta områden. Inom Myckelby och Smedby har det gjorts en fördjupad geologisk undersökning på primära riskområden för skred. En åtgärdsplan bör tas fram för att så långt det är möjligt minimera riskerna för ras och skred i dessa orter. Idag finns det inte några tagna riktlinjer hur myndigheten ska hantera scenariot annat än i de fall då områden klassas som katastrofområden. Genom de olyckor som har inträffat i Bolidens gruva i Garpenberg har företaget byggt upp en god organisation med resurser för att hantera olyckor av denna art. Gruvindustrin och räddningstjänsten har en relativt god förmåga att klara störningar av denna typ. Kritiska beroenden och klimatpåverkan: Kommunala beredskapen borde höja sin förmåga genom väl utarbetade rutiner och planer Genom förändringar i klimat som medför större nederbördsmängder kommer mark som är känslig för nederbörd att påverkas negativt i utsatta områden längs Dalälven Inom gruvindustrin arbetar man kontinuerligt med att förbättra säkerhetsrutiner genom utbildningar, bättre teknik och mer materiella resurser i verksamheten, varför logiskt sett borde risken för störningar minska. Det är dock en verksamhet med fortsatt mycket höga risker En bra dialog med myndigheter, näringsliv och fastighetsägare ger förutsättningar för att förebygga riskerna i så stor utsträckning som möjligt Vid expolatering i lutande terräng bör geologoska undersökningar göras innan byggandet 92

173 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 93

174 5.5.7 Skogsbrand Risken för skogs- och vegetationsbrand varierar regionalt i Sverige. Vissa delar av landet drabbas värre av torka än andra, samtidigt som skillnader i vegetationen gör att bränder som startar beter sig på olika sätt. De flesta och svåraste skogsbränderna inträffar vid stor torka. När risken för skogs- och vegetationsbrand är stor krävs extra uppmärksamhet och bevakning för att upptäcka och släcka små bränder tidigt. Den sammantagna riskbilden styrs av både väderförhållandena och vegetationen. Det förebyggande skyddet måste därför anpassas lokalt efter aktuell riskbild. Ett verktyg som kan användas för att få en uppfattning om aktuell brandrisk är de brandriskprognoser som SMHI tar fram åt MSB. Vid torka eller andra extrema förhållanden kan särskilda brandskyddsåtgärder vara befogade. Kommuner eller länsstyrelser kan också besluta om eldningsförbud. Den 31 juli 2014 startade den stora skogsbranden i Västmanland. Branden utvecklades till den största och mest svårhanterliga skogsbranden i modern tid i Sverige. Hela samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser sattes på prov. Skogsbranden i Västmanland drabbade inte kommunen direkt, men kommunen tog bland annat emot ett asylboende och förberedde för att ta emot folk från vårdboenden mm. Norbergs kommun beslutade att evakuera några boenden som skickades till Hedemora. För övrigt skötte kommunen bevakningen av branden och lägesbilden, uppdaterades ständigt via hemsida och sociala medier. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund gick upp i beredskap och byggde upp en inre stab för att kunna hantera den stora påfrestningen för både personal och materiel i samband med branden. Samtlig personal inom förbundet vart involverade i den stora skogsbranden på ett eller annat sätt under en lång period. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 94

175 5.5.8 Solstorm Solen har nu passerat aktivitetsmaxima och under de närmaste åren kommer aktiviteten sakta att avta för en tid. Men det betyder inte att risken för kraftiga solstormar minskar. Snarare sker det relativt fler kraftiga solstormar när aktiviteten är på nedgång. Men vad är en solstorm och hur kan de påverka samhället? Solen gör konstant av med den energi som uppkommer i solens kärna när väte omvandlas till helium. Tidvis får solen mycket kraftiga energiutbrott som består av strålning eller laddade partiklar, så kallade solstormar. Utbrotten av laddade partiklar kallas för koronamassutkastningar och kan orsaka geomagnetiska stormar på jorden. När solstormar riktas mot jorden kan de påverka jonosfären och störa ut de radiovågor och satellitsignaler som antingen ska studsa mot jonosfären eller passera genom den. Solstormar kan även framkalla elektriska fält i jordytan. Strömmarna kan orsaka störningar bland annat i elnätet och telenätet, i signalsystemen för tågtrafik, samt orsaka korrosion i rörledningar. Majoriteten av de solstormar som drabbar jorden är hanterbara i avseende på styrka och de konsekvenser som följer. Emellertid ökar samhällets sårbarhet för solstormar i och med den tekniska utvecklingen och det växande beroendet av el och elektronik som kan ge omfattande konsekvenser om störningar eller avbrott skulle uppstå. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 95

176 5.5.9 Jordbävningar och vulkanutbrott Både vulkanutbrott och jordbävningar beror på rörelser i jordens yttre delar. Rörelserna uppstår på grund av storskaliga processer i planetens inre. Jordklotet är uppbyggt av koncentriska skikt. Innerst finns kärnan, som omges av manteln, och ytterst finns jordskorpan. Jordskorpan och översta delen av manteln är uppdelad i flera så kallade litosfärplattor. Plattorna ligger inte still, utan rör sig i förhållande till varandra. De kan röra sig mot varandra, längs med varandra och ifrån varandra. I samband med dessa rörelser uppstår jordbävningar (jordskalv, seismisk aktivitet). Faktum är att det är genom mätningar av den seismiska aktiviteten, som vi idag vet var plattgränserna går. På en del ställen där plattorna glider mot eller ifrån varandra uppstår vulkanisk aktivitet, det vill säga vulkanutbrott av olika slag. Vulkanutbrott som indirekt drabbat Sverige är: Vulkanutbrott i Grímsvötn, mitt i glaciären Vatnajökull, maj 2011 Eyjafjallajökull 20 mars till 9 juli 2010 Absolut största utbrottet på Island, i Laki 1783 som orsakade stor förödelse både på Island och i Europa. Det utbrottet producerade 14 kubikkilometer lava, stora mängder fluor gas och svaveldioxid som tillsammans med askan förmörkade Europa i månader, 50% av den isländska boskapen dog till följd av förgiftning och den efterföljande hungersnöden gjorde att närmare 25% av befolkningen omkom. Var inträffar jordbävningar: De flesta jordbävningar och vulkanutbrott inträffar där litosfärplattorna rör sig i förhållande till varandra. I Sverige, som ligger långt in på den euroasiatiska plattan, förekommer visserligen jordbävningar men mycket svaga sådana. Däremot är kraftiga jordbävningar vanliga i områden där plattorna kolliderar (kollisionszoner). Några välkända områden där plattorna rör sig mot varandra och orsakar vulkanism eller jordbävningar är Nord- och Sydamerikas västkust, Himalaya, Turkiet och Japan. Ibland förekommer också vulkaniskt aktivitet inne på plattorna, till exempel på Hawaii och Kanarieöarna samt längs den Östafrikanska riften. I sådana fall antas aktiviteten bero på så kallade hot spots (heta punkter) i den underliggande manteln. Små rörelser i jordskorpan kan ske även utan att plattektoniska processer är inblandade. Ett exempel är rörelser som uppstår på grund av att jordskorpan häver sig upp, till exempel efter avsmältningen av en tung och tjock inlandsis. Den gren av geovetenskaperna som behandlar jordplattornas rörelser kallas plattektonik. Jordbävning som har känts av i Hedemora kommun, men bara som lätta skakningar i marken :09: Ett skalv med magnitud 4.1 inträffade 15:08 i södra Härjedalen ca 42 km söder om Sveg, 73 km norr om Mora och 91 km väst om Ljusdal. Skalv av denna magnitud är ovanliga i Sverige, i medeltal inträffar ett skalv med magnitud över 4 per årtionde. Dylika skalv kan skada intilliggande dammar och på sådant sätt påverka Hedemora kommun. I ett scenario där vi skulle ha kraftigt utflöde av gaser och aska så att det skulle dra in över Sverige så kan det bli stora konsekvenser i samhället. 96

177 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 97

178 Andra olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Till farliga anläggningar brukar räknas alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner, och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom. Inom Hedemora kommun finns det en anläggning som klassas enligt Sevesolagen. Det är Boliden Mineral AB i Garpenberg som hanterar stora mängder farliga ämnen. Boliden Mineral AB är skyldiga att ha beredskapsplaner för hur de skall varna allmänheten vid olyckor enligt 2 kap 4 Lag (2003:778) om Skydd mot olyckor. Övriga verksamheter inom Hedemora kommun som hanterar kemikalier är: Erasteel kloster AB i Långshyttan och Vikmanshyttan Mejeriet i Grådö Samt övriga mindre företag som hanterar mindre mängder. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 98

179 Farligt gods Miljontals ton av farligt gods transporteras varje år på vägar och järnvägar i Sverige, och även med båt och flyg. Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. CBRNE är ett samlingsbegrepp för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära medel och ämnen (N) och explosiva medel och ämnen (E). Genom avsiktlig spridning eller annan händelse kan samhället drabbas av allvarliga konsekvenser. Händelser med skadliga kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning och explosiva ämnen är alltid allvarliga och kan kräva stora sjukvårds- och räddningsinsatser. Transport av farligt gods: Vid en olyckshändelse i närheten av bostäder, järnvägsstation, äldreboende, skolor, förskolor, samlingsplatser m.fl. kan det bli allvarliga konsekvenser för medborgarna. Utsläpp eller läckage kan leda till miljöproblem till exempel i form av föroreningar i mark och vatten. Vid en olycka med farligt gods kommer Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund vara på plats i det akuta läget med resurser från räddningstjänstförbundet. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden (till exempel bostadsområden eller platser som ICA, Hemköp, idrottsanläggningar, järnvägsstationen och liknande) förorening av mark och vatten. Fram tills det att räddningstjänsten har kommit fram och fastställt vilken typ av gods det är så måste kommunens verksamheter och allmänheten vara ytterst försiktiga med att vistas i närheten av olycksplatser med farligt gods. Miljö- och byggförvaltning utövar tillsyn och vid ev. händelse kommer de ansvara för kontroller av att området är sanerat efter en olycka. Räddningstjänsten övar kontinuerligt åtgärder vid dessa typer av olyckor. Olyckor kan påverka kommunens förmåga att utöva verksamheten i ordinarie lokaler. En olycka i direkt anslutning till en vattentäkt kan komma att påverka leveransen av vatten till kommunens medborgare. Hedemora Energi AB:s har tagit fram beredskapsplaner för sina täkter. Användandet av GPS för navigering i transportbranschen kan orsaka problem. Ett antal fall har rapporterats där långtradare med farligt gods befunnit sig på helt fel vägar. Fortsatt påverkan på transportbranschen genom samarbete med bland annat Trafikverket. Utformande av lokala trafikföreskrifter så att transporter av farligt gods inte sker inom tätbebyggda områden. Kommunen har en uppställningsplats för lastbilar som transporterar farligt gods i anslutning till Ivarshyttevägen, däremot är platsen inte beslutad politiskt samt utmarkerad för åkarna. Mot bakgrund av att allt fler företag transporterar gods på våra vägar pga. att järnvägsnätet är överbelastat och inte fungerar tillfredsställande. Och kommer så att förbli under flera år framöver. När man transporterar via järnväg så transporteras farligt gods i stor utsträckning nära bebyggt område som ökar sannolikheten för en olycka. 99

180 Erfarenheter av extraordinär händelse är liten då vi har varit förskonade från en större olycka. Det finns en god förmåga till samverkan mellan de operativa myndigheterna i händelse av olycka. Arbete med utbildning och övning samt att upprätthålla samverkan mellan kommunen och övriga myndigheter och intressenter kommer att fortsätta. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 100

181 Allvarlig händelse i publikt område En allvarlig olycka eller en katastrof i samband med ett sådant evenemang kan få stora konsekvenser för kommunen. En av svårigheterna med att samla väldigt många människor på en begränsad yta är att även en liten initial händelse kan leda till en serie av omständigheter som snabbt får allvarliga konsekvenser. Inga publika evenemang är riskfria och olyckor och katastrofer sker så gott som årligen. Kraven på den som arrangerar ett sådant evenemang är därför höga, men olyckan kan ändå vara framme. Ur ett samhällsperspektiv finns riskerna framförallt i att en stor mängd människor kan komma att påverkas vid en sådan händelse, vilket kan få effekter på personaltillgång och få stora psykosociala konsekvenser. Sådana scenarier leder också till en mycket hög belastning på blåljusmyndigheterna, vård, omsorg och informationsflöden. Exempel på platser är i ishallarna, skoldanser, folketspark, sporthallarna och tillfällig övernattning. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 101

182 Stor trafikolycka En stor trafikolycka med många skadade eller döda personer eller en flygolycka är exempel på en allvarlig händelse som normalt inte får stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Beroende på olyckans natur, vilka personer som är inblandade och andra omständigheter, samt med hänsyn tagen till kommunens läge med många transportleder och stora mängder med farligt gods som transporteras samt flygtrafiken till och från Romme, är det ändå händelser som kräver viss beredskap av kommunen. Kommunen genomförde en enklare övning inriktad mot trafikolycka under Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 102

183 Brand i särskilda objekt De flesta bränder som inträffar kan hanteras av räddningstjänsten och får mycket begränsad påverkan på samhällsviktiga funktioner. Dock kan brand i vissa särskilda objekt få stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och människors möjlighet till vardagsliv. Några exempel kan vara brand i samhällsviktiga anläggningar som värmeverk, ställverk, viktiga ledningsnät eller andra större byggnader. Men även bränder i farliga anläggningar, vissa lagerplatser och andra knutpunkter kan få påverkan för människor i form av spridning av farlig rök eller att viktiga platser på annat sätt blir otillgängliga. Sannolikheten för att kommunen skall drabbas av en anlagd brand i sina lokaler är stor, under 2013 vart kommunen drabbad av en totalbrand i en av sina skolor i centrala Hedemora. Kommunen hanterade hela händelsen på ett mycket bra sätt och även om det vart ett omfattande arbete som direkt följd av branden, så löstes hela händelsen på ett bra sätt. Upprättade planer följdes och delar av krisledningsorganisationen fick arbeta under lång tid med frågor/åtgärder/problem för att lösa händelsen. Skolan ska byggas upp igen, men under tiden löser kommunen skolgången för eleverna med tillfälliga lösningar. Men det genererar problem och ökade kostnader för kommunen. Aktuell forskning visar det finns ett direkt samband mellan dåligt underhållna byggnader och ökad risk för anlagda bränder, därför är det viktigt att behålla en hög ambition för underhållet av kommunens byggnader framöver. Kommunen har under de senaste åren haft några anlagda bränder i byggnader som har stor samhällsviktig betydelse (Fyrklöverskolan, Vasaskolan och Vasahallen). Ett nytt utbildningspaket har tagits fram av brandskyddsföreningen via räddningstjänsten för att utbilda 7-8 klasser på högstadiet för att förebygga anlagda bränder i våra skolor och andra byggnader. Mycket av detta med anlagda bränder hamnar också under sociala risker i samhället. I många av kommunens byggnader bedrivs verksamheter där byggnaderna har anpassats efter verksamhetens specifika krav. Därför kan det vara svårt att finna lämpliga ersättningslokaler om byggnaden slåss ut av till exempel en brand. I kommunens byggnader vistas det ofta mycket folk som normalt inte vistas där och/eller har funktionshinder som gör att de har problem vid utrymning. I allmänna byggnader är det viktigt med en tidig varning vid en brand. Byggnaderna som brinner kommer att kosta kommunen mycket pengar om de måste ersättas med nya byggnader. Rutiner för kontroll av larmens funktion måste säkerställas genom regelbundna funktionskontroller. Serviceavtal som säkerställer att vi snabbt kan laga skadad utrustning som används för att skydda byggnaderna måste finnas. Verksamheterna måste regelbundet öva utrymning av lokalerna samt bedriva ett förebyggande systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Utlokalisering av personal i händelse av brand i Tjäderhuset: Förvaltning/verksamhet: Tillfällig placering: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Hedemora Energi AB Ekonomi Rådhuset IT-avd. Hedemora Energi AB Socialförvaltningen Vintergatan, St. Paulusgården Vaktmästeriet Lien Bildningsförvaltningen Sturegatan 21, Vasa och Martin Koch Utlokalisering av hyreshus: 103

184 I Hedemorabostäders fastighetsbestånd finns det ett antal kvarterslokaler som kan inrymma kontor och driftpersonal. Dessa lokaler kan även användas som samlingslokaler för hyresgäster vid ev. brand i hyreshus. Vid brand i hyreshus så kan hyresgäster inledningsvis få skydd i närliggande skolbyggnader. Därför är det av stor vikt att kommunens beredskap skyndsamt blir informerad om större bränder inom tätorterna. Frivilliga resursgruppen (FRG) har tillgång till filtar och kläder i källaren i kvarteret Lien. Utlokalisering av Hedemora Energi AB: Vid brand hos Hedemora Energi AB får personalen vid behov omplaceras i lokaler som kommunen och AB Hedemora bostäder ställer i ordning. Kritiska beroenden: Kommunen har byggt sin förmåga till krisledning på att krisledningslokalerna är i brukbart skick Det innebär avsevärda svårigheter att bedriva krisledning på annan plats än den som är avsedd om det inträffar en storbrand i förvaltningshuset (Tjädern) samtidigt som t.ex. ett större elavbrott Det systematiska brandskyddsarbetet vidareutvecklas Utbyggnad av brandlarm i de lokaler som saknar En larmpolicy bör tas fram Budgeteras för utbyggnad av brandlarmsystem Brandpostnätets underhåll och ev. ombyggnationer Dålig uppslutning av 7-8 klasser som tar del av räddningstjänstens utbildning i anlagd brand (upp i rök) Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 104

185 Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen Erfarenheter från händelser som Estoniakatastrofen 1994, jordbävningen i Sydostasien 2004 och i viss mån även vulkanutbrottet på Island 2010 samt den stora flyktingströmmen till Europa och Sverige 2015 har visat att en händelse på en plats kan få konsekvenser inom andra geografiska områden. Sådana händelser kan drabba vissa arbetsplatser, nyckelpersoner eller kommundelar särskilt hårt eller påverka transporter och resor, ibland i sådan utsträckning att det får effekt på samhällsfunktioner. Behovet av beredskap för psykosocialt omhändertagande av anhöriga, hemvändande drabbade och flyktingar kan också bli påtagligt. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 105

186 Dammbrott Dammbrott kan inträffa till följd av bristfälligt underhåll av en damm men det kan också inträffa på grund av till exempel elfel, underdimensionering, sabotage eller genom dominoeffekter om dammar uppströms brister. Höga dammar med stora magasin utgör den största risken och finns det bebyggelse nedströms kan skadorna och konsekvenserna bli mycket allvarliga. Inom Hedemora kommun finns idag 34 dammar upptagna i länsstyrelsens register över dammar i Dalarnas län. Någon uppföljning av dammarnas kondition och status har vad kommunen vet inte skett under 2000-talet, förutom Bolidens dammar. För äldre dammar, som egentligen inte används, kan ansvarsförhållande vara oklara. Normalt är det fastighetsägaren som äger dammen men det kan vara så att dammen ägs av annan person. Det är damm-ägaren som ansvarar för en damms underhåll och skötsel, det leder i många sammanhang till bristande underhåll i dammsäkerhetsfrågor. Bristande underhåll och ökad nederbörd gör att dammarna i allt större utsträckning kommer utsättas för mera störningar i framtiden. Någon akut händelse av större omfattning har inte skett inom kommunen vilket har gjort att beredskapen inte har testas i någon större utsträckning. Vi vet att i närområdet finns det centrala materiellager för invallning och styrning av vatten. Dalälven Under har vattenregleringsföretaget tagit fram ett GIS-material som ska användas för dammbrottsplanering i Dalälven och för översvämningar. Ett dammbrott kommer att kunna medföra att samhällsvikta anläggningar kommer att skadas. Broar kommer då att stängas in tills att de har godkänts för användande igen. El-, fiber- och Va-anläggningar kommer att kunna skadas. Detta kan medföra att även områden som inte direkt är översvämmade kan behöva utrymmas som följdverkan. Nedan riskvärdering gäller en större damm: Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 106

187 Kärnteknisk olycka Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är problemen i beredskapen för händelser med radioaktiva ämnen i synnerhet antagonistiska händelser och att räddningstjänsten i allmänhet inte har någon praktisk erfarenhet från vardagsolyckor, eftersom olyckor med radioaktiva ämnen inträffar ytterst sällan. Sannolikheten för en kärnteknisk olycka är låg. Närmsta kärnkraftsanläggning är Forsmark, och konsekvenserna av en olycka i Forsmark eller någon annanstans skulle kunna bli katastrofala. Radioaktiva och nukleära ämnen transporteras genom kommunen och används i viss verksamhet, främst inom sjukvården och industrin. Räddningsledning vid en kärnteknisk olycka leds av länsstyrelsens utsedda räddningsledare. Kommunen kommer dock själva att få stå för ledningen av kommunens dagliga- och vanliga verksamhet. Personal från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen gör regelbundet (med 7-månadersintervaller) bakgrundsmätningar och dessa resultat sammanställs hos länsstyrelsen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för indikering av nedfall. Indikeringsutrustningen förvaras hos miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Dock saknas skyddsutrustning och utbildning för övriga personalen. Utrustning för saneringsplatser saknas men torde gå relativt snabbt att införskaffa i händelse av en olycka. Under själva händelsen påverkas verksamheterna inte direkt då all verksamhet troligen går att bedriva normalt i lokalerna. Inomhus miljöerna kommer dock att bli sämre då ventilationsaggregaten kommer att stängas av för att förhindra spridning av nedfall inomhus. Problem blir det för personal och besökare då de inte kan röra sig utomhus i normal omfattning. Detta medför att kommunens verksamheter som bedriver uppsökande verksamhet kommer att ha problem med att fungera normalt. För att skydda sig måste personal ha tät klädsel vilket kan innebära svårigheter för dem att förflytta sig normalt. Det kan även uppstå problem med att folk uteblir från sina arbetsplatser då de inte vill exponera sig för nedfallet vilket kan medföra personalbrist ute i verksamheterna. Radioaktivitet kan påverka livsmedelsproduktion och vattenförsörjning under en mycket lång tid efter nedfallet vilket kan medföra långvariga problem med leveranser till kommunens- och samhällets medborgare. Kommunen deltog i övningen Mårten som visade på många problem men också lösningar för att kommunen ska kunna fungera så normalt som möjligt. Planer skapades under och efter övningen ute i verksamheterna. Kritiska beroenden: Tidig alarmering Vädrets påverkan på eventuellt nedfall Kan medföra elbrist om det är en svensk reaktor som skadats Stor allmän oro i samhället, kommunen kommer att få det svårt för verksamheterna att fungera normalt 107

188 Fortsatt arbete: Omvärldsbevakning Revidera planer och rutiner Några kärnkraftsolyckor i världen: Tjernobylolyckan Tjernobyl olyckan var en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (som då tillhörde Sovjetunionen). Olyckan inträffade natten till lördagen den 26 april 1986 klockan (lokal tid) när reaktor fyra i utkanten av staden Pripjat förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa och Sverige. Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Anställda vid Forsmark, 1100 km från Tjernobyl, upptäckte förhöjd radioaktivitet måndag morgon den 28 april. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Fukushima Block 1, 2 och 3 i Fukushima I, liksom tre andra närliggande kärnkraftverk, stoppades automatiskt den 11 mars 2011, kl. 14:46 lokal tid, vid jordbävningen i havet utanför Sendai. Intensiteten i skakningarna på platsen uppmättes till 6+ (shindo), på en sjugradig skala. Jordbävningen slog ut det allmänna elnätet. I och med detta snabbstoppades block 1, 2 och 3 vilka vid tillfället var i drift. En knapp timme senare, kl. 15:42, slogs de dieseldrivna reservgeneratorerna ut av den tsunami som följde på skalvet. I och med att även generatorernas bränsleförråd spolades bort stod det klart att anläggningen skulle stå utan ström under längre tid. Läget var nu kritiskt. Några strålningsincidenter i Sverige: Studsvik 2002, Studsvik Nuclear AB skickade tre stycken 37 mm höga kapslar med pellets av den radioaktiva isotopen iridium-192 i en strålskyddad behållare typ 2835 A 27 december Kapslarna innehöll ungefär 1000 stycken pellets med en totalvikt på 21,5 gram. Behållaren 2835 A är cylindrisk med diameter 43 cm, höjd 54 cm och väger 126 kg. Materialet skulle användas av ett företag i Louisiana som fotograferar svetsfogar i metallkonstruktioner. En av kapslarna öppnades och pellets kom ut från behållarens strålningsbarriär. Detta upptäcktes vid ankomsten till en lastterminal i New Orleans den andra januari Aitikgruvan 2010 Flera personer utsattes för strålning vid felsökning och reparation av en röntgenutrustning som används för att analysera metallhalten i malm. Forsmark 2006 Efter en kortslutning i ett yttre ställverk som ansluter anläggningen till det nationella stamnätet. Kortslutningen gjorde att Forsmark 1:s automatiska säkerhetssystem snabbstoppade och stängde ner reaktorn. Vid händelsen påverkades utrustning som är viktig för säkerheten så att den inte fungerade som avsett. Barsebäck 1999 Vid provning av sötvattenskylningens två kanaler stängdes båda kanalerna av och sötvattenskylningen upphörde tillfälligt. 108

189 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala X Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X 109

190 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem För människors överlevnad behöver vi tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet. I Sverige använder vi dagligen ungefär 70 liter vatten per person för dryck, till matlagning och personlig hygien. För disk, tvätt, städning med mera används ytterligare cirka 130 liter vatten per person och dygn. I ett krisläge tillhör dricksvatten ett av de nödvändigaste behoven för den enskilda individen och befolkningen som helhet. Endast ett fåtal kommuner har reservvattentäkter till sina huvudvattentäkter. I vissa fall ligger vattentäkterna nära större vägar och järnvägar där transporter går med ämnen som är farliga för vattentäkten. De flesta kommunerna i länet har reservkraftsförsörjning till sina vattenverk, antingen i form av fast stationerade reservkraftverk eller i form av mobila elverk som kan placeras ut vid behov. Sårbarhet finns främst hos de vattenverk som inte har fullständig reservkapacitet och som bara är till för att driva vattenverket och inte för distributionssystemets olika behov. Flera kommuner i länet har haft störningar i dricksvattenförsörjningen de senaste åren och sannolikheten är hög. En större störning skulle få allvarliga konsekvenser. Klimatförändringarnas konsekvenser för dricksvattenförsörjningen kan enligt klimat- och sårbarhetsutredningen bli avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkter kan påverkas negativt av stigande temperaturer och större variationer i nederbörd och flöden. Även risken för skador på vattenledningar och föroreningar av dricksvattnet ökar på grund av ökad risk för översvämningar, ras och skred. Samtliga större orter i Hedemora kommun har sin dricksvattenförsörjning från det allmänna Vanätet för vilken Hedemora Energi AB är huvudman. Den allmänna anläggningen består av 14 distributionsområden fördelat på 11 grundvattentäkter och samma antal vattenverk. Ca: innevånare får sitt dricksvatten från den allmänna anläggningen medan ett flertal fastigheter på landsbygden har enskild vattenförsörjning från egna anläggningar. De privata anläggningarna är ca: 900 till antalet. För den allmänna vattenförsörjningen i Hedemora finns en utförlig avbrotts- och beredskapsplan och riskanalys som omarbetats år 2014 och som revideras fortlöpande. Efter riskkartläggningen har följande risker analyserats och värderats: förorening av dricksvatten, vattenburen smitta, avbrott i vattenförsörjningen och sabotage eller inbrott. Förmåga: Det finns en utförlig beredskapsplan för vattenförsörjningen Reservförsörjning av el finns i form av mobila elverk Vattentankar för nödvattenförsörjning finns Samtliga va-anläggningar är larmade och en övad beredskapsorganisation finns Kloreringsutrustning för dricksvatten finns Kommunen har tillgång till reservkraftaggregat Rutiner för vattenförsörjning med mobila tankar finns 110

191 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 111

192 Störningar i livsmedelsförsörjningen Livsmedelsförsörjningens system är komplext och livsmedelsflödet innehåller ofta många olika steg från råvara till färdig mat hos konsumenten. Livsmedelsförsörjningen består av flera verksamheter som livsmedelsproduktion, lager, dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Beroendet av fungerande tele- och datakommunikationer har successivt ökat i och med den tekniska utvecklingen inom livsmedelssektorn. Livsmedelsförsörjningen är starkt beroende av transporter i alla verksamheter. Konceptet just in time används inom livsmedelsförsörjningen och innebär att lagerhållningen är liten och sker till stor del på vägarna. Transporter behövs för att förflytta produkter i livsmedelskedjan och elförsörjningen är viktig för att hålla igång de flesta verksamheter. Kommunens kök lagar mat till förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och kommunens särskilda boenden. Det är c:a 2500 personer som mer eller mindre dagligen är beroende av fungerande kök för sina måltider. De förvaltningar som direkt blir berörda vid en eventuell kris inom livsmedelshanteringen är främst bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Inom förvaltningarna har olika scenarier analyserats enligt följande: Brand i kökslokaler Omfattande elavbrott Omfattande vattenläcka Förgiftningsutbrott Råvarubrist Pandemi Personalbrist En beredskapsplan inför och vid extraordinära händelser finns sedan 2007 antagen för Hedemora kommuns kostorganisation, planen revideras ständigt och en ordentlig genomgång görs under 2015/2016. Planen innehåller bl.a. inventerade riskområden med tillhörande analys, konsekvensbeskrivning, åtgärdsplan och beroendekedja. För säkerställande av kostförsörjningen finns förutom kommunens egen organisation en överenskommelse tecknad mellan länets kommuner och landstinget för att stärka beredskapen vid stora påfrestningar/kriser. Ett utökat samarbete planeras med dagligvaruhandeln i närtid för att vidare hantera fördjupade riskanalyser och bättre krisberedskap. Även ett utökat samarbete med grannkommuner och regionala företrädare skall sökas kring dessa frågor. Vidare kartläggningar skall genomföras av försörjningskedjorna samt hur krisinformation effektivt kan distribueras till olika medintressenter i Hedemora kommun. Ytterligare resurser som kan utnyttjas är kommunens övriga storkök och restauranger samt olika frivilligorganisationer, vilka finns listade i planen. 112

193 Kritiska beroenden: Reservkraft finns inom organisationen genom Hedemora Energi AB. Reservkraften är provkörd och testad med belastning för inkoppling i Vasaskolans kök. En riskanalys inom vård och omsorgsförvaltningen bör göras på samma sätt som utbildningsförvaltningens kostorganisation har gjort. En återkommande plan för olika krissituationer bör framställas för att behålla kompetensen och aktualisera alla rutiner som finns. Behovet av reservkraft på andra anläggningar bör ses över. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 113

194 Störningar i finansiella system Allmänhet och företag kan i huvudsak betala på fyra sätt: med kontanter, betalkort, via girering (bankgiro, postgiro och plusgiro) eller Internetbank. Mindre betalningar sker ofta med sedlar och mynt. Kontanter tas ut från bankkontor eller uttagsautomater som inte fungerar utan el. Sannolikheten för störningar i de finansiella systemen är låg men konsekvenserna skulle bli mycket allvarliga. En störning i de finansiella systemen skulle också leda till social oro i samhället. Vid ett omfattande elavbrott är det sannolikt att bankkontoren skulle stänga eftersom inte heller datorer, larm och andra viktiga system fungerar utan el. Dessutom blir betalkorten i stor utsträckning obrukbara eftersom terminalerna kräver el, och enligt Svenska bankföreningen sker 59 procent av alla betalningar med kort. Utan el är det också omöjligt att betala räkningar via girering. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 114

195 Störningar i elförsörjningen Elförsörjningen innefattar produktion, distribution och slutanvändning av el som i sin tur består av tre systemnivåer med stamnät, regionnät och lokala nät. Även om det svenska elsystemet är driftsäkert är det sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder. Lokalnäten utsätts ofta för avbrott i samband med väderrelaterade händelser medan region- och stamnäten inte är lika känsliga, särskilt inte stamnäten. Ungefär 40 procent av avbrotten i elförsörjningen beror på väderrelaterade problem. Även om leverantörerna har grävt ner många elledningar under de senaste åren och därmed skapat större robusthet i näten, är sannolikheten för en störning i elförsörjningen medelhög och risken för avgrävda kablar ökar istället. I dagens elberoende samhälle är vi sårbara utan el och ett elbortfall får mycket allvarliga konsekvenser även för den enskilda människan. Hur allvarliga konsekvenserna blir är bland annat beroende av hur långvarig störningen är, hur stort område som berörs, samt av årstid och väderlek. Konsekvenserna av ett omfattande elavbrott beror också på vilken reservkraft med tillgång till bränsle och andra reservåtgärder som kan användas. Inom Hedemora kommun finns fyra lokala elnätsföretag (Hedemora Energi AB, Vattenfall, Dala Energi AB och Hofors Energi AB) som distribuerar el. Kommunen har en lista för prioriterade samhällsviktiga verksamheter. Kommunen har inom ramen för Styrelsprojektet analyserat vilka verksamheter/förbrukare som måste ha el i händelse av en elbrist. Under 2015 ska planerna uppdateras och fastslås. Inom kommunen finns idag ett antal mobila reservkraftaggregat att tillgå för prioriterade byggnader/verksamheter. Kommunen har inte haft något större elavbrott under de senaste åren vilket gör att vi har en låg praktisk erfarenhet. Kritiska beroenden: Viktigt är att mobila reservelverk kan användas där det behövs vid en störning, och förberedelser finns för snabb inkoppling i anläggningarna. Behovet av säker elförsörjning till kommunens vårdboenden måste prioriteras då användandet av eldriven medicin teknisk apparatur ökar. Svårt sjuka personer vårdas på boenden istället för på sjukhus. 115

196 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 116

197 Störningar i elektroniska kommunikationer Det svenska samhället blir allt mer beroende av elektronisk kommunikation. Många samhällsfunktioner är beroende av att kunna utbyta information, mellan individer, organisationer och tekniska system. Om kommunikationerna slås ut kan det få allvarliga konsekvenser för samhället. Elavbrott, stormar och andra väderfenomen är allvarliga hot som kan leda till avbrott. Telekommunikationerna är ett systemområde med många beroenden som är relevanta i krissituationer som möjligheten att nå SOS Alarm, polis och räddningstjänst. Även elproduktionen och distributionen styrs av telekommunikation. Den tilltagande användningen av IPTV och webbmedier leder också till ett växande beroende av fungerande elektroniska kommunikationer hos hushållen. Luftledningar och master kan vid ett förändrat klimat komma att påverkas då risken för stormfällning ökar. Trots att telekommunikationen nu går mot radiolösningar och nedgrävda ledningar återstår fortfarande luftledningar i många delar av landet, vilket innebär en fortsatt sårbarhet inom den närmaste tiden. Hedemora kommun genomkorsas av fiberoptisk förbindelse i flera stråk, dels längs med järnväg och dels längs vägnätet och kraftledningar. Hedemora kommuns eget nät för tele- och datakommunikation är beroende av flera faktorer för sin funktion. Vid en kris kan generellt sägas att kommunens egen beredskap med reservkraft är god för upprätthållande av kommunikation men beroendet av andra aktörer gör att förbindelser med omvärlden kan slås ut. Lokalt: Hedemora kommun har beslutat att arbeta enlig MSB:s metod BITS för IT-säkerhetsarbetet. Det har inneburit att planer finns för övergripande säkerhetsrutiner och för IT-infrastrukturen samt att planer för de viktigaste systemen finns. Alla servrar är försörjda av dubbla nätaggregat. Serverrum är utrustat med batteribackup som klarar driften upp till 25 minuter samt ett driftlarm kopplat till fastighetsberedskapen. Kommunens televäxel är utrustad med batteribackup för 30 minuters drift. Reservelverket i förvaltningshuset levererar ström vid avbrott efter max 3 minuter. Vård och Omsorg: Verksamheten är idag till stor del beroende av IT-system för att kunna säkerställa säker vård. Hemtjänsten använder sig av IT och telefonteknik baserade larmsystem och låssystem. De har under senaste åren haft ett flertal störningar i IT-systemen som gör att det till viss del finns en grundläggande förmåga att arbeta i en IT-lös miljö. Socialtjänst: Verksamheten är idag till stor del beroende av IT-system för att kunna säkerställa rätt handläggning. Vid långvariga störningar måste stödinsatser till hjälpbehövande ske manuellt. Bildningsförvaltningen: IT-stöd krävs för en stor del av utbildningen likaså direkt datautbildning. Vid IT-problem får man göra schemaomläggningar. Kostenheten: Vasaköket arbetar med kostdataprogram för att få ut etiketter, recept, underlag för produktion, beställningar av koster mm. Alla beställningar av mat från kökets kunder går via mail. Vid driftsstörningar måste allt detta göras manuellt vilket tar mer tid och enklare menyer får ev. användas. 117

198 Kostenheten i övrigt drabbas inte i någon större omfattning förutom inköp av varor där man kan övergå till manuella rutiner. Fastighetsförvaltning: Larm och stor del av driften av kommunens byggnader styrs via data och teleteknik. En störning i data och teletekniken kommer att medföra en hel del driftlarm till kommunens beredskapsgrupper som i värsta fall måste stänga av en del anläggningar. Detta kommer att medföra att man kan bedriva verksamhet i lokalerna men man kan inte räkna med samma höga säkerhet och inomhuskomfort. I de byggnader som inhyser mycket folk och brandlarmet stängs av måste verksamheterna använda sig av brandvakter för att säkerställa fullgott brandskydd. Kommunen är beroende av omvärlden för kommunikation via telefoni och IT. Den praktiska erfarenheten av att hantera större incidenter i IT-systemen är bristfällig. När system slutat att fungera är det ett fåtal personer som reagerar. IT-systemen är redan idag hårt drabbade av många mindre störningar och alla verksamheter är mer eller mindre beroende av att allt måste fungera. Ingen satsning har gjorts på att utveckla säkerhetsrutiner för IT-miljön. Kommunens IT-personal är mycket kunniga och engagerade och kan sköta många uppgifter på distans, men har dock inte satts på prov så många gånger, varför det saknas erfarenhet. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 118

199 Störningar i värmeförsörjningen Uppvärmningen är inte bara en komfortfråga utan även viktig för vår hälsa och för vatten, avlopp och byggnader. I Sverige anser vi att en behaglig temperatur inomhus är grader. Nästan alla uppvärmningsformer är beroende av en fungerande elförsörjning, framförallt fjärrvärmen. När uppvärmningen av hus och lokaler slutar fungera, behöver det inte vara ovanligt kallt för att samhället snabbt ska hamna i en krissituation. Fjärrvärmen är den övervägande formen för att värmeförsörja befolkningen. Många akutsjukhus baserar sin värme på fjärrvärme och saknar egna reserver vilket gör dem sårbara. Fjärrvärmesystemen är starkt beroende av transporter för en ständig tillgång till bränsle, eftersom det är svårt att lagra så stora volymer som krävs. Hedemora Energi AB är det största elnätsföretaget i kommunen och levererar värme och el till kunder i hela kommunen förutom området i och runt Garpenberg där Vattenfall är leverantör. Fjärrvärmeanslutningen är hög i Hedemora tätort. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 119

200 Störningar i drivmedelsförsörjningen Dagens samhälle är i mycket hög utsträckning beroende av fungerande elförsörjning, men även av fungerande bränsleförsörjning i form av drivmedel för fordon samt bränsle för uppvärmning av fastigheter och som energikälla i industriprocesser. Drivmedel behövs för att driva både fordon och reservkraftverk. Förutom transportsektorn är polis, räddningstjänst, bevakning, avfallshantering, akutsjukvård och äldreomsorg beroende av drivmedel till sina fordon. Många samhällsviktiga verksamheter är försedda med reservkraftverk och vid ett elavbrott behöver dessa drivas med huvudsakligen dieselolja men också bensin. Den totala förbrukningen för landets samtliga reservkraftverk motsvarar den mängd diesel som normalt konsumeras i landet. De flesta samhällsviktiga verksamheterna har bara diesel för några dagars drift och inga kommuner i länet har idag egna lager av bränsle utöver detta. Vatten-, avlopps- och fjärrvärmesystemen skulle drabbas vid en drivmedelsbrist på grund av de indirekta transportberoendena. Vid en drivmedelsbrist skulle avfallshanteringen drabbas hårt. Erfarenheter från stormen Gudrun visar att det är oerhört viktigt att drivmedelsstationer säkerställer att de kan leverera drivmedel ur sina tankar även vid ett elavbrott. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 120

201 Störningar i transporter I princip är all samhällsviktig verksamhet beroende av transporter av något slag. Viktiga vägtransporter på de stora genomgående vägarna i kommunen samt järnvägen är av stor betydelse och konsekvenserna av en störning skulle bli allvarlig. Klimatförändringarnas konsekvenser för vägnätet och järnvägen, kommer enligt klimat- och sårbarhetsutredningen, att bli betydande. Höga flöden, översvämningar och skyfall innebär ökad risk för översvämningar av vägar, järnvägar, tunnlar och broar, och vägbankar riskerar att spolas bort. Andra risker/typhändelser kan också påverka samhällsviktiga transporter som exempel: Naturolyckor och extrema väderhändelser Andra olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Sjukdomar Strejker Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 121

202 Antagonistiska hot och social oro För att få en helhetsbild över de risker som finns i länet och i Hedemora kommun är det viktigt att även ta hänsyn till de sociala riskfaktorerna och de som anknyter till regeringens övergripande mål för vår säkerhet vad gäller grundläggande värden. De gäller värden som att värna vår förmåga att upprätthålla demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Även risker som misstro mot politiska institutioner, sociala risker och antagonistiska hot behöver identifieras Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Inom flera av kommunens verksamheter är våld och hot om våld tyvärr ofta förekommande. Det kan rikta sig mot personal eller förekomma mellan individer. Det är viktigt att våldsutsatta arbetsplatser arbetar systematiskt och löpande med denna typ av problem, även om antalet allvarliga inträffade incidenter i Hedemora hittills varit få. Attentat mot verksamheten, med personskador eller dödsfall bland personal eller brukare som följd kan inträffa. Under senare år har även flera så kallade vansinnesdåd inträffat i Sverige. Begreppet beskriver ofta en personlig våldsakt utan uppenbara avsikter. Det går inte att utesluta att ett vansinnesdåd skulle kunna inträffa i Hedemora kommun. Det skulle ställa stora krav på kommunens krishanteringsförmåga och förmåga till psykosocialt omhändertagande. Parallellt med detta kommer också forskning och erfarenheter som visar på att vi i Sverige bör börja ta problemen med pågående dödligt våld i skolmiljö på allvar. Pågående dödligt våld i skolan är ett samlingsbegrepp där så kallade skolskjutningar är den allvarligaste formen. Skolskjutningar är mycket allvarliga fenomen som är mycket svåra att upptäcka i förväg, trots att gärningsmännen vid tidigare händelser ofta i förväg signalerat till sin omgivning att de planerar att begå en våldshandling. Upptäckt ställer stora krav på samordning och strategi inom skolan. Att hantera en situation med pågående dödligt våld när den väl inträffar, är också något som ställer mycket komplicerade krav på både skola, polis och räddningstjänst. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala X Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X 122

203 Terror/våldsbejakande extremism Terrorismen har förändrats i och med globaliseringen. Den internationella terrorismen har berört Sverige i mindre grad än i andra länder, även om terrorhotet mot Europa har ökat de senaste åren. Mitt under julruschen i december 2010 skedde flera explosioner i centrala Stockholm och en man sprängde sig till döds. Sprängdåden rubricerades av Säpo som ett terroristbrott. I juli 2011 avled uppemot 100 människor i terrordåden i grannlandet Norge. I Sverige är det Säkerhetspolisen (Säpo) som ansvarar för terrorismbekämpningen. Den grova organiserade brottsligheten har en stor påverkan på samhället i form av allvarliga effekter på fysisk och psykisk hälsa, genom mord, misshandel, hot, trakasserier och social påverkan. Det kan medföra social otrygghet i kommunen och samhället där samhällets värderingar påverkas, förtroendet för myndigheter och samhället minskar och krav på insatser från samhället ökar. Vår omvärld har under senare år drabbats av flera tragiska grova våldsdåd i form av så kallade skolskjutningar, som medför stor uppmärksamhet och oro för att något liknande skulle kunna inträffa också i Sverige. Forskning och erfarenheter visar att vi i Sverige bör börja ta problemen med pågåendedödligt våld i skolmiljöer på allvar. I Malmö 2004 stoppades en 16-årig elev från att genomföra en planerad massaker och flera fall av hot om våldsdåd mot skolor har förekommit i övriga Sverige också. Våldsfrämjande radikalisering och terrorism Det går inte att peka ut någon enskild profil på individer som dras till våldsbejakande extremism. Våldsbejakande radikalisering beror ofta på ett samspel av olika faktorer. Begreppet våldsbejakande radikalisering syftar här till den process då en person eller grupp börjar främja olagligt våld i politiskt eller ideologiskt syfte. Främjandet kan handla om att verbalt uppmana andra till att utföra våldshandlingar och attentat, ge logistiskt och finansiellt stöd till terroristgrupper eller att delta i planering, förberedelse och genomförande av terrorattentat. Våldsfrämjande radikalisering måste inte leda till terrorism, utan kan sluta i andra allvarliga våldsbrott och otillåten påverkan. Tre grundläggande komponenter: Våldsfrämjande radikalisering går att urskilja i skilda religiösa och kulturella sammanhang både historiskt och i nutid. Generellt beror våldsfrämjande radikalisering på tre grundläggande komponenter. Det finns upplevda orättvisor eller kränkningar, vilka kan ha en reell grund. Det finns också en våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna. Slutligen krävs också ett socialt sammanhang där ideologin internaliseras. Dessa tre komponenter kombineras på unika sätt hos individer och har varierande betydelse. Vissa personer går med i våldsfrämjande grupper utifrån sökande efter spänning och gemenskap, andra är mer ideologiskt intresserade och vissa hamnar i våldsfrämjande grupper eftersom flera i deras familj eller sociala närmiljö redan är våldsfrämjande. Ibland finns en karismatisk ledare som genom undervisning och mentorskap driver på radikaliseringen. I vissa fall existerar etablerade terrornätverk som försöker rekrytera individer. Ofta radikaliserar dock personer varandra utan tydliga ledare. Radikalisering sker ofta via sociala kontakter, men även genom föreläsningar och propaganda. Mycket av detta sker i dag via sociala medier och andra delar av internet. Ideologins betydelse 123

204 varierar mellan individer, den kan inspirera till och stärka avsikten att delta i terrorism, men den kan även fungera som legitimering av ett våldsamt beteende som till stor del har andra orsaker. Åtgärder mot radikalisering: Säkerhetspolisen (SÄPO) arbetar endast med våldsfrämjande extremistiska miljöer när det finns information om brottslig verksamhet. Kommunen har en utsedd tjänsteman som ska samordna kommunens verksamhet med andra myndigheter. För att motverka våldsfrämjande radikalisering krävs en samlad insats från samhället. Det behövs utbildning och spridande av kunskap, dialog och samverkan mellan olika samhällsparter, såväl som riktade åtgärder och stöd till personer som redan hamnat i våldsfrämjande extrema miljöer. Förebyggande arbete fundamentalt: En viktig del av Säkerhetspolisens förebyggande arbete handlar om att främja kontakt och dialog. En nödvändig del är att få information från allmänheten. Arbetet handlar också om att bygga upp ett samarbete med andra myndigheter i syfte att identifiera och motverka de nätverk som begår brott. Säkerhetspolisen har också en uppgift att delta i det offentliga samtalet, att problem lyfts i det offentliga och diskuteras är ett effektivt sätt att bedriva kontraterrorism. I dag finns det personer i Sverige som stödjer terrorism i olika delar av världen. Det finns också personer som reser utomlands för att delta i träning kopplad till terrorism och andra olagliga våldshandlingar. Säkerhetspolisen arbetar därför med att förhindra att Sverige används som bas för rekrytering, logistiskt stöd, finansiering eller attentatsplanering och för att motverka att svenskar deltar i terrorism utomlands. En del i det förebyggande arbetet är att Säkerhetspolisen i yttranden till Migrationsverket förordar att personer med koppling till terroristverksamhet inte beviljas inresa, uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 124

205 Social oro Det finns olika risker som kan orsaka instabilitet i samhället. Ökat utanförskap och segregering i samhället är exempel på sociala risker som har sitt ursprung i bristande sociala och socioekonomiska förhållanden. Även ökad främlingsfientlighet och minskad social sammanhållning är risker som kan leda till social oro och få allvarliga konsekvenser. För Hedemoras del finns det en risk på grund av segregeringen och främlingsfientligheten. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 125

206 Sociala risker En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt i samhället. Det kan ha sitt ursprung i sociokulturella och socioekonomiska förhållanden, och medföra negativa konsekvenser för människor, grundläggande samhällsfunktioner samt skada tillit, trygghet och grundläggande uppfattningar om demokrati och mänskliga rättigheter. I analysarbetet för identifiering och de sociala riskerna i Hedemora kommun deltar bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Processledare för denna arbetsgrupp är folkhälsostrategen i kommunen. Arbetsprocessen för sociala risker behandlas i fyra steg utifrån länsstyrelsens metodhandbok Sociala risker. Skyddsvärt Följande bör prioriteras som särskilt skyddsvärt i kommunen: Medborgarnas liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati och mänskliga rättigheter Ekonomi och miljö Riskidentifiering och riskvärdering Baserat på indikatorer för Dalarnas län, SKL:s öppna jämförelser samt den förstärkta nationella folkhälsoenkätundersökningen (Hälsa på lika villkor) har analysgruppen utgått ifrån fyra prioriterade riskområden. Ett undantag i dessa prioriterade områden är risken för sociala motsättningar där analysgruppen med utgångspunkt av kommunens stora mottagande av asylsökande har gjort en egen riskbedömning. Arbetslöshet: I Hedemora kommun har vi en hög arbetslöshet framförallt bland ungdomar. Andelen öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitets stöd (18-24år) är 12,80% enligt indikatorer för Dalarnas län. Andel öppet arbetslösa av registerbaserad arbetskraft samt sökande i program med aktivitetsstöd (18-24år) är 18,70% från samma källa. Att vara arbetslös är en stor påfrestning för individen både ekonomisk och socialt. Det finns stora risker såsom utanförskap och psykisk ohälsa som konsekvens. I en längre tids arbetslöshet kan individen få stora svårigheter att komma in i arbetslivet. Riskvärdering: Medelhög sannolikhet för sociala risker Begränsade konsekvenser beträffande social oro Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp som innefattar en rad olika aspekter av psykiska problem. Det gäller allt ifrån besvär såsom oro och ångest, känt sig olycklig, känt sig värdelös till depression och olika former av psykisk sjukdom. Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett omfattande folkhälsoproblem och flera undersökningar visar kraftiga ökningar bland unga sedan 1990-talet. Hedemora är inget undantag. I SKL: s öppna jämförelser kan utläsas att trenden generellt har vänt något sedan men fortfarande är det en stark indikator. I enkäten Hälsa på lika villkor kan vi utläsa att bland kvinnor i ålderskategorin år är det 28,6 % som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. d.v.s. nästan var tredje kvinna uppger att de upplevder sig ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande i Hedemora år

207 Riskvärdering: Hög sannolikhet för social samhällspåverkan Begränsade konsekvenser beträffande social oro Generellt låg utbildning: Analysgruppen har också valt utbildningsnivån hos kommunens invånare som en social riskfaktor. Bristen på utbildning ger en sämre möjlighet till egen försörjning och en större risk för arbetslöshet. Utbildningsnivån är generellt låg i Hedemora, där bl. a andelen högskoleutbildade är lägre än riksgenomsnittet och att endast 45 % av gymnasiets avgångselever är behöriga till högskolestudier (enligt behörighetskrav 2010). Andelen elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieprogram motsvarar riksgenomsnittet, men andelen elever som hoppar av gymnasiet är högre än den nationella nivån. Riskvärdering: Medelhög sannolikhet för social samhällspåverkan Begränsade risker för social oro Flyktigmottagande och bostadssegregation: Kommunen har ett stort mottagande av asylsökande människor. Under asylprövningen erbjuds flertalet av dessa boende i huvudsak i tätorterna Vikmanshyttan och Långshyttan, där det kommunala bostadbolaget erbjuder lägenheter åt Migrationsverket. Det finns risker för sociala motsättningar då många av de asylsökande placeras inom begränsade områden på små orter, både inom gruppen asylsökande och i kontakt med ortens övriga invånare. Asylsökande är ofta särskilt sårbara, socialt och hälsomässigt, eftersom de lever i ovisshet om de får stanna i landet. Många har levt i flykt under en lång tid och flertalet har traumatiska upplevelser med sig. Det går inte att utesluta risker för att det kan uppstå konflikter mellan människor när koncentrationen av asylsökande är så uppenbar. Det finns redan en del indikationer på främlingsfientlighet och sådant som snabbt kan skapa fysiska motsättningar mellan människor. Den sociala kontrollen försvagas i dessa områden, främst p.g.a. att genomströmningen av människor är hög. Det går inte att utesluta motsättningar och scenarios där människor tar till våld. Det har hänt på andra orter, oftast med främlingsfientliga och rasistiska förtecken. Integrationen i skolorna fungerar oftast väl, främst bland de yngre barnen. Men det är uppenbart att språkliga och kulturella skillnader också skapar brist på ömsesidig förståelse och konflikter ibland. När barn kommer i rätt skolmiljö lär dem sig språket snabbt, men det är både en stor utmaning och en möjlighet för skolan att undanröja hinder för en bra integration. Trots en stark boendesegration har motsättningar i olika former hittills tillhört undantagen. Hedemoraborna visar oftast en stor förståelse för nyanländas situation. Men det blir allt mer uppenbart att riskerna för motsättningar påverkas av det allmänna opinionsläget, där avsaknaden av en tillräckligt bra nationell integrationspolitik också utgör risker på lokal nivå. Kommunen har en organiserad samverkan mellan bl.a., migrationsverket, socialförvaltningen, bildningsförvaltningen, Hedemora bostäder, Röda Korset, Svenska kyrkan med flera, där integrationsstrategen i kommunen är sammankallande. Fokus på risker för ökade sociala motsättningar och våldsbejakande handlingar måste öka, bl.a. i form av ytterligare förebyggande åtgärder. Riskvärdering: Medelhög risk för social samhällspåverkan Mycket allvarliga konsekvenser beträffande social oro Förmågebedömning 127

208 Det finns en ganska god kunskap inom kommunen om de sociala risker som finns och dess eventuella konsekvenser. Därför finns ett antal pågående och planerade förebyggande och riskminimerande åtgärder se punkt 4. Åtgärdsförslag och prioriteringar för att förebygga sociala risker Individ-, grupp- och strukturell nivå för att minska risker av arbetslöshet, psykisk ohälsa, låg utbildningsnivå och för sociala motsättningar. Arbetsmarknadsenheten Källan: En plats där ungdomar med olika grader av psykiska svårigheter kan få hjälp och stöd att hjälp att hitta sin plats i samhället. Målet är att bryta isolering och komma ut i arbetslivet, få en praktikplats eller kanske påbörja studier. Kraften: En verksamhet som bygger på samverkan mellan Södra Dalarnas Samordningsförbund, Hedemora kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget utifrån visionen om "en gemensam ingång". Ökad skolnärvaro tidiga insatser 3-årigt utvecklingsarbete i samverkan mellan utbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvården, finansierat ur den kommunala insatsbudgeten för barn- och ungas psykiska hälsa. Plats för föräldraskapet tidiga insatser 3-årigt utvecklingsarbete i syfte att utveckla ytterligare kursverksamhet och andra stödverksamheter för föräldrar i kommunen, finansierat ur den kommunala insatsbudgeten för barn- och ungas psykiska hälsa. Utökad samhällsorientering, familj och föräldraskap normer och värderingar i det svenska samhället Särskild utbildning för migranter som beviljats uppehållstillstånd och valt att bosätta sig i Hedemora. Familjecentral Fortsatt utveckling av familjecentralen i syfte att erbjuda öppen förskola till alla småbarns föräldrar i syfte att kunna möta alla föräldrar utifrån förutsättningar och behov. Särskilda aktiviteter för att öka integrering och utbyte mellan svenska och nyanlända småbarnsföräldrar. En mötesplats som bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande generellt, tidigt förebyggande och stödjande som riktar sig till föräldrar och barn. Stärka samverkan mellan myndigheter, bolag och frivilligorganisationer i integrationsarbetet Ökad närservice i praktiskt integrationsarbete i bostadsområden med hög andel nyanlända Jämnare fördelning av nyanlända inom kommunens bostadsbestånd Jämnare spridning av nyanlända elever bland kommunens grundskolor Ungdomsmottagningen Verksamhet vänder sig till ungdomar från tidiga tonåren till och med 23 års ålder. 128

209 Det övergripande målet är att främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa, stärka dem i sin identitetsutveckling samt att förebygga oönskade graviditeter. Verksamheten bedrivs i samarbete med Landstinget Dalarna. Ytterligare: De elva nationella folkhälsomålen där vi har valt prioriteringsområden som: barn- och ungas uppväxtvillkor delaktighet och inflytande i samhället fysisk aktivitet arbetet mot användande av tobak, alkohol och droger. De sju landmärkena: Mer kroppsrörelse i vardagen mer frukt och grönt i kosten plats för mänskliga möten plats för föräldraskapet balansera stressen närhet till naturen och närhet till kulturen ska användas som medelför planer aktiviteter och kommunikation i folkhälsoarbetet Dessa landmärken använder kommunen tillsammans med landstinget som riktmärken för hälsa och hållbar utveckling. Det är ett nära samarbete med Landstingets hälsofrämjande arbete hälsa på lika villkor och hållbar utveckling. Hedemora kommunstyrelse antog den 1 sep en ny organisation för det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ). En beredningsgrupp har skapats som ska sköta det operativa arbetet. Lokala brottsförebyggande rådet har ett mycket nära samarbete med den lokala polisen. En gång per år stämmer Polisen Dalarna och Säkerhetspolisen av med kommunledningen om det aktuella läget. Där finns också Hedemora kommuns lokala BRÅ-samordnare representerad. Lokala brottsförebyggande rådet tecknar varje år ett avtal med Polisen Dalarna om vilka områden man ska arbeta med. Lokala brottsförebyggande rådet har ett löpande pågående arbete vilket gör att krisberedskapen bedöms som god. Under 2014 ägnades särskild uppmärksamhet åt att förstärka samverkan i insatser kring barn- och ungas psykiska hälsa. I det tidigare analysarbetet har man bl.a. utgått från Länsstyrelsens sammanställning indikatorer Dalarnas län samt andra mätningar. 129

210 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga X 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 130

211 Subversiv verksamhet Omstörtande subversiv verksamhet syftar till att förändra eller störta hela eller delar av samhällsordningen. Gränsen mellan handlingar som faller inom ramen för terrorism och subversiv verksamhet kan ibland vara oklar. Men i grunden syftar subversiv verksamhet på aktioner som underminerar den rådande samhällsordningen utan att som terrorismen ha sitt ursprung i ideologisk övertygelse. Några exempel på subversiv verksamhet kan vara organiserad brottslighet, svarthandel och korruption. Ingen av de aktörer som Säkerhetspolisen följer bedömdes under 2014 utgöra ett säkerhetshot, det vill säga ett hot mot det demokratiska statsskicket som helhet. Med det menar vi att den grova organiserade brottsligheten inte hade förmåga att skaffa sig ett så långtgående eller omfattande inflytande över de grundläggande demokratiska funktionerna att det skulle undergräva demokratin. Vi menar också att extremistmiljöerna saknade förmåga att omsätta sina avsikter i praktiken, det vill säga att ersätta det nuvarande statsskicket med ett annat. Våldsbrott mot grundläggande demokratiska funktioner är relativt ovanliga i Sverige. Även om det finns flera tänkbara och ibland utpekade måltavlor är det i praktiken få av dem som drabbas. Det beror bland annat på att det är ett begränsat antal personer som själva använt eller kan tänka sig att använda våld för att nå sina politiska eller ekonomiska mål. Skrämselkapital: Men även om aktörerna inte utgör ett hot mot demokratin som sådan utgör de ett relativt allvarligt hot mot enskilda individer, inte bara genom att använda våld. Uppmärksamheten kring aktörerna bidrar också till att aktörerna fått ett skrämselkapital, där människors uppfattning om vilket hot extremistmiljöerna och den grova organiserade brottsligheten utgör, innebär att det ofta räcker med hot uttalade eller förtäckta för att påverka människor. Om detta leder till att enskilda personer inte vågar föra fram en åsikt eller på annat sätt använda sig av sina grundlagsfästa fri- och rättigheter, är det i förlängningen ett hot mot demokratin. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 131

212 Sjukdomar Ett framtida förändrat klimat kommer att ställa högre krav på samhällets samlade förmåga att förhindra och hantera störningar. Infektionssjukdomar kan öka, då risken för ras och skred kan frilägga kemisk-toxiska deponier och sprida smittämnen som förorenar vattentäkter och badvatten. Ett varmare klimat med ökad nederbörd kan resultera i flera utbrott av vattenrelaterade sjukdomar Pandemi/epidemi En pandemi är en världsomfattande smittsam sjukdom som sprider sig genom befolkningsgrupper över ett stort område, till exempel en kontinent, eller i hela världen. En epidemi är en smittsam sjukdom med stor spridning inom ett mer begränsat geografiskt område på en enskild ort, i ett enskilt område, i flera områden eller i en eller flera nationer. En pandemi/epidemi kan få stor påverkan på samhället som helhet när ett stort antal människor insjuknar. Hälso- och sjukvården samt den kommunala omsorgen kan utsättas för stor belastning under en längre tid. Ett stort antal arbetsplatser kan drabbas av personalbortfall som kan ge problem i många verksamheter. Stora delar av landet kan drabbas samtidigt, liksom stora delar av vår omvärld. Om nyckelpersoner som arbetar inom samhällsviktig verksamhet blir smittade kan det påverka verksamheten och samhället negativt. Det kan även bli brist på medicin och utrustning. I mars 2009 drabbades världen av en influensa, som visade sig ha orsakats av en ny typ av influensavirus A(H1N1). Hedemora kommuns sårbarhet för en epidemi eller pandemi beror dels på hur stor andel arbetskraft som kommunen kan klara sig utan vid en given tidpunkt, dels på hur beroende kommunen är av enstaka nyckelpersoner. Det är främst frånvaro av nyckelpersoner med specialistkompetens som kan innebära problem och resultera i allvarliga konsekvenser för vissa verksamheter inom kommunen. Konsekvenserna av den nya influensan blev begränsade, men de kan bli mycket allvarligare och tidigare pandemier har orsakat mer betydande sjuklighet och störningar i samhällsviktig verksamhet. I Smittskyddsinstitutets Smittskyddlägesrapport redovisas viktiga och uppmärksammade smitthändelser. Nedan beskrivna smittrisker är prioriterade ur den totala lägesrapporten. Vattenburen smitta: Vattenburen smitta förorsakad av parasiter. Utan systematiska åtgärder finns en risk att denna typ av smitta uppstår med konsekvensen att många insjuknar. Vattenburna utbrott är svårhanterliga då de kan bli mycket omfattande. Ur smittskyddssynpunkt är det viktigt att se hela vattenkedjan, inte bara dricksvatten. Pandemi: WHO definierade 2010, H1N1-viruset(svininfluensan) som en postpandemi. Det innebär att den influensatypen tillhör samma grupp som influensa A och B. Epidemisk spridning av dessa virustyper sker regelbundet varje vintersäsong. Virustyperna har en förmåga att förändra sig och därför förorsaka större epidemier. Om väldigt förändrat virus börjar spridas uppstår en pandemi. Utbrotten börjar på södra halvklotet, det finns då möjligheter att vidta förebyggande åtgärder som vaccination. Smittskyddslägesrapporten påtalar inte risk för pandemi i nuläget. 132

213 Landstinget (smittskyddsläkaren) och Socialstyrelsen i samverkan med Länsstyrelsen Dalarna har viktiga roller vid pandemier. Länsstyrelsen Dalarna kan bistå Landstinget med prioriteringsunderlag från kommunerna och samverkansledning vid pandemi enligt Landstingets epidemiplan. Ebola: Sedan början av 2014 pågår ett utbrott av den allvarliga sjukdomen ebola i några länder i Västafrika. Dessa länder ska utföra hälsokontroller vid utresa från internationella flygplatser, hamnar och större gränsövergångar för att upptäcka möjlig infektion med ebola. Det går inte att utesluta att någon enstaka resenär kommer hit och blir sjuk, men risken att någon i Sverige ska komma i kontakt med ebola är mycket liten. Skulle misstanken om ebola uppstå i Sverige har vi kapaciteten att snabbt diagnostisera, isolera och vårda patienten så att det inte sker någon spridning i det svenska samhället. Mellan människor sprids ebolafebervirus via kontakt med blod och andra kroppsvätskor från infekterade personer samt föremål som nyligen varit i kontakt med infekterade kroppsvätskor. Smittan sker i första hand vid vård och omhändertagande av sjuka personer. Det är framförallt den sjukes familjemedlemmar och oskyddad sjukhuspersonal som löper störst risk att smittas. Smittrisken för resenärer är mycket begränsad. En infekterad person smittar inte innan han eller hon har börjat få symtom. Smitta överförs inte genom luften, utan genom direkt kontakt med blod, saliv och andrakroppsvätskor. Sjukdomen börjar med influensaliknande symtom som feber, muskelvärk, svaghet och huvudvärk. Kräkningar, diarré och buksmärtor är vanliga. Svårt sjuka får ofta ymniga blödningar i huden och från slemhinnorna. Risken att smittas ombord på flygplan är mycket låg. Personer med ebola är vanligen försjuka för att resa och smittan sprids inte genom luften. Om du nyligen har besökt de drabbade länderna i Västafrika och får feber inom tre veckor efter hemkomsten eller om du skulle komma i kontakt med någon som nyligen varit i dessa länder och personen har fått feber, ring genast 1177 Vårdguiden för rådgivning. Mer information om ebola kan du få genom att ringa eller på Ehec: Ehec är en mag- och tarminfektion förorsakad av bakterier som sprids via nötkreatur. Smittvägar är dåligt upphettat kött och dåligt sköljda grönsaker. Vanlig komplikation till infektion är njursvikt och symtom från nervsystemet. Övriga utbrott: Ökat resande och turism kan komma att innebära flera importerade smittsamma sjukdomar, t.ex. denguefeber. Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner: Antibiotikaresistensen är ett globalt problem. Ökad rörlighet mellan länder möjliggör spridning och vårdmiljöer är mest riskfyllt. Smittspridning kan ske genom att en person vårdats utomlands och överförs till svensk vård, risk uppstår då för andra vårdtagare och personal. Ytterligare riskmiljöer är förskolor, skolor, idrottsanläggningar, vårdboende samt hushåll där hemtjänst utför insatser. ESBL bildande tarmbakterier är den vanligast förekommande samtidigt med MRSA som fortfarande ökar. Utöver den kommunala krishandledningsplanen med delplaner upprättar berörda förvaltningar lokala planer. Den tidigare utarbetade pandemiplanen kan användas som modell vid hotande andra smittor. 133

214 Samverkan med landstinget är av yttersta vikt och ska initieras omgående. Landstingets smittskyddsenhet med Vårdhygien har tillsammans med länets MASAR(medicinskt ansvariga sjuksköterskor) utarbetat länsövergripande vårdhygienrutiner i syfte att minska utbrott av vårdrelaterade infektioner. I rutinerna ingår handhavandet av personer med multiresistenta bakterier. Inom vård och omsorgsförvaltningen registreras vårdrelaterade infektioner. Samtliga vårdtagare inom kommunens vårdboende erbjuds årligen influensa vaccination. Företagshälsovården involveras i smittskyddsarbetet genom att de erbjuder Hepatitvaccination till samtlig personal som utför injektioner i sitt arbete. Vårdpersonal erbjuds vid nyanställning Hälsodeklaration mot TBC vilket bedöms av företagshälsovården och eventuella åtgärder vidtas. Vårdpersonal som drabbas av diarré efter utlandsvistelse ska kontakta vårdcentral för provtagning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska får kontinuerligt smittskyddsrapportering från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Regelverk: AFS 2005:1, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan och överkänslighet SFS 2004:168, Svensk författningssamling, Smittskyddslag Materiella resurser: Material för att upprätthålla smittskydd finns alltid inom vård och omsorg. Specialmaterial, som till exempel speciellt klassade munskydd kan beställas via avtal, dock kan efterfrågan begränsa tillgången. Vid akuta behov kan vård och omsorgs lager ev. också utnyttjas av andra verksamheter. Personella resurser: Vård- och omsorgsförvaltningen riskerar att bli mera utsatta vid allvarlig smitta då den mesta verksamheten är samhällsviktig och prioriterad. Verksamheten kommer att behöva omprioritera personal men är också i behov av att inventera frivilliga och eventuellt lämplig personal från övriga förvaltningar som kan undvaras. I vård- och omsorgsförvaltningens lokala plan finns lägsta bemanningsnivå beskriven. Alla förvaltningar har reviderat prioriteringen av lägsta minimibehov av personal till Länsstyrelsen. Möjlighet att flytta verksamhet: Beroende på hur smittan yttrar sig får ställning tas till vilken strategi som behövs. Antingen att smittade personer isoleras på enhet, vilket det finns förutsättningar att göra då särskilt boende har enrumslägenheter med toalett, eller vårda alla sjuka på en speciell enhet. Ett alternativ kan vara att utrymma korttidsverksamheten och använda den som speciell enhet. Förändrad vårdarena: Fler personer vårdas i dag i ordinärt boende med insatser från hemsjukvård och hemtjänst. Vid svåra väderleksförhållanden kan andra verksamheter och FRG bistå med transporthjälp till brukare och behövande. Kommunen är i flera situationer beroende av landstingets verksamheter och även att apotek och varuförsörjning fungerar. Fortsatta träffar med landstinget behövs för att klargöra samverkan i liknande situationer. 134

215 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 135

216 Epizooti och zoonos I ett förändrat klimat och med människor som reser allt mer finns en ökad risk för sjukdomar orsakade av bakterier, virus och parasiter. Allt fler transporterar och importerar sällskapsdjur som kan medföra sjukdomar som smittar mellan människor och djur och som ännu inte är etablerade i Sverige. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för djurhälsan och för att bekämpa smittsamma djursjukdomar. Vissa beslut i denna hantering kan delegeras till länsstyrelserna. Länsstyrelsen ansvarar för det förebyggande smittskyddet när det gäller djur i länet och samordnar bekämpningen av vissa allvarliga smittsamma sjukdomar. En del är väldigt smittsamma och får stora konsekvenser för djuren och djurhållningen, så kallade epizootier (till exempel blåtunga samt mul- och klövsjuka). Andra sjukdomar smittar mellan djur och människor och kan orsaka allvarliga sjukdomar på människor, så kallade zoonoser (till exempel salmonella, tuberkulos och rabies). Ända sedan 2003 har företeelsen pandemi, då främst fågelinfluensan, analyserats och åtgärder vidtagits i samverkan med Landstinget Dalarna. I mars 2006 påbörjade Länsstyrelsen Dalarna en registrering av fjäderfän i länet. En uppmaning gick ut till alla hobbyuppfödare i länet samt till dem som enbart hade enstaka djur att rapportera in sin verksamhet. Detta dels för att få en uppfattning om hur omfattande hobbyuppfödande är i länet och dels för att kunna göra en effektiv avgränsning vid eventuell smitta samt för att begränsa spridningen av eventuell fågelinfluensa. Fågelinfluensan är en luftburen influensa som i första hand sprids med andfåglar. H5N1 är en av många subtyper som förekommer. Smittan har visat sig vara överförbar från djur till människor. Inom Hedemora kommun finns Hovranområdet som är länets största fågelområde och är ett potentiellt smittoriskområde. I samband med de upptäckta fallen av fågelinfluensa i Sverige 2005 gjordes det en genomgång av resurser och organisation inom Hedemora kommun. En beredskapsplan upprättades och kontaktuppgifterna sågs över. Skyddskläder införskaffades och eventuella platser för nedgrävning av döda djur inventerades. Kommunen har en viss beredskap för händelser av aktuell typ i och med förberedelser som vidtogs inför en eventuell fågelinfluensa. Frågan som sådan bedöms i dagsläget ha liten inverkan på samhällsviktig verksamhet men det är ovisst beroende på händelsens karaktär. Kommunen är i det aktuella fallet beroende av länsveterinär, jordbruksverkets och landstingets insatser. Kommunen fortsätter bevaka forskning och utveckling av kunskap inom berörda myndigheter gällande ämnet. 136

217 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande X 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga X 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög X Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög X Mycket hög 137

218 5.6 Inträffade händelser i Hedemora kommun Händelser som var kriser/eoh eller kunnat leda till att bli en kris eller extraordinär händelse Störningar i GIS (programvara) ca: 2 veckor. Vattenbrist, Garpenberg, Smedby, Stjärnsund, Hedemora Energi AB körde skyttetrafik med tankbilar för att tillgodose vattenbehovet. Bussolycka i Dormsjö, skolbuss som körde av vägen och snurrade runt, som tur var voltade inte bussen, alla skolbarn klarade sig utan skador, hade kunnat sluta riktigt illa. Väderhändelser, klass 2. Ammoniakläckage vid ishallen i Hedemora under pågående verksamhet (ungdomsmatch) 2014 Fyrklöverskolan, kraftig brand, totalskada, Krisledningen aktiverad, stor påfrestning på bildningsförvaltningen men också på övriga kommunen. Höga flöden i Dalälven IT- störningar o av grävd kabel i Borlänge o störningar i stadsnätet o kylproblem i serverrum o nätverksproblem (certifikat) Värmebölja Skogsbranden i Västmanland Krisledningen aktiverad till viss del, FRG personal på plats, mottagning av V&O boenden från Norberg, SDR(räddningstjänsten) hög belastning på personal och övriga resurser. Övriga skogsbränder Några andra skogsbränder inträffade i Hedemora kommun under samma period som den stora skogsbranden i Västmanland, men bränderna lyckades räddningstjänsten släcka innan de spred sig för långt även med hjälp av helikopter. Trafikolyckor Några större olyckor (lastbilar) på RV-70 i anslutning till stadskärnan, ingen som ledde till att krisledningen vart aktiverad men det transporteras stora mängder med farligt gods på vägarna och sannolikheten att det kan inträffa en svår olycka med farligt gods inblandat ökar. 138

219 2015 Branden i Boliden (gruvan) Brand på 826 meters nivån, larmet kom kl mars, SDR där med styrkor från Hedemora och Avesta, personalen i gruvan evakuerades till räddningskammare i gruvan, 166 st. personer fanns i gruvan när branden utbröt, när räddningstjänsten var på plats togs beslut om att utrymma gruvan, rä.tj personal åkte ner i gruvan till brandplatsen och släckte branden, kl var branden släckt, kl var all personal utrymda ur gruvan, inga personskador. Krisledningen vart informerade om händelsen i tidigt läge, information gavs via WIS i tidigt läge, delar av informationsgruppen var igång under händelsen. Allt fungerade bra vid detta tillfälle, men konsekvenserna kunde ha blivit mycket värre. IT-attack Liknande den i Smedjebacken, dokument/filer som försvann, som tur var såg en medarbetare vad som höll på att hända, därigenom vart det inte så stora konsekvenser. Flyktingströmmarna Samverkan med Länsstyrelsen Dalarna och Migrationsverket samt övriga kommuner för att lösa flyktingströmmarna till Sverige och Dalarna. 134

220 135

221 6. Bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga Indikatorer för bedömning av kommunens generella krisberedskap Ledning och riskhantering Kommunen har för mandatperioden rapporterat en sammanställd risk och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 i MSBFS 2015:5. JA Motivering: Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen har fastställts av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. JA Motivering: Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten och eller stärka kommunens krishanteringsförmåga hos: berörda verksamheter JA kommunalägda bolag NEJ kommunalförbund NEJ Motivering: Vid arbete med översiktplanen har RSA-arbetet involverats, men för kommunalägda bolag och kommunalförbund har inte planläggningen (RSA) tagits in i arbetet med deras planer mm, detta kan implementeras mycket bättre framöver. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen är, i de delar som är relevanta, förankrad och känd hos: beslutsfattare JA anställda inom kommunen (berörda förvaltningar eller motsvarande, bolag och kommunalförbund) JA* berörda aktörer inom det geografiska området JA* Motivering: * den är känd hos dem som på något sätt blir involverad med RSA, se föregående frågeställning gällande bolag och kommunalförbund. Övriga aktörer inom geografiska området får vetskap om RSA genom kommunens riskhanteringsråd där flera representanter ingår. Följande delar av kommunens verksamhet har involverats i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. (Här avses verksamheter oavsett om de bedrivs i förvaltningsform, eget bolag, kommunalförbund, gemensam nämnd eller upphandlas.): Central administration inkl. IT och informationsverksamhet JA Äldreomsorg JA Individ- och familjeomsorg JA Stöd och service till funktionshindrade * Förskola JA 136

222 Grund- och gymnasieskola JA Vatten och avlopp JA Samhällsplanering JA Miljö- och hälsoskydd JA Väghållning JA Renhållning JA Räddningstjänst JA Kommunala bostadsbolag JA Fjärr-/närvärmeförsörjning JA Lokal elförsörjning JA Övriga verksamheter, beskriv vilka under motivering Motivering: * vet inte innebörden! Men det ligger under individ och familjeomsorg Det finns en Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. (Funktionen har som uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid extraordinära händelser.) JA Motivering: BIB! Brandingenjör i beredskap (SDR) som har ständig beredskap och är En av flera vägar in till kommunen. Fastighetsjour finns med ständig beredskap Sjuksköterskor inom V&O finns ständigt i tjänst Kommunen bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för extraordinära händelser. JA Motivering: kommunen är med i veckovisa lägesbildsmöten med Lsty, polis, försvarsmakten, trafikverket, landsting, andra kommuner via Rakel och WIS. Egen omvärldsbevakning sker via informationsgruppen, säkerhetssamordnare och beredskapssamordnare Planering Kommunen har fastställt ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap som innehåller: JA en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet JA en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtgärderna i enlighet med överenskommelsen från 2013 mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap3 JA en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden JA en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse (krishanteringsorganisation) JA hur kommunens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse JA 137

223 vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse JA Motivering: 3 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, Stockholm den 17 maj 2013 (SKL 12/6159, MSB ). Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. JA Motivering: Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen. JA Motivering: Det finns en beslutsordning med angivet mandat för krishanteringsorganisationen. JA Motivering: Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva: operativ ledning JA samverkan JA omvärldsbevakning JA framtagande av lägesbild JA kriskommunikation JA analys av händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt JA Motivering: Det finns rutiner och planer (kontinuitetsplaner) för att upprätthålla de mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver eller ansvarar för. NEJ Motivering: Det finns till viss del men detta är inte något som har prioriterats och detta kan bli mycket bättre. Det måste bli ett bättre arbete med detta ute i verksamheterna. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov. JA Motivering: Samverkan Kommunen har tagit initiativ som möjliggör för aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 138

224 att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. JA Motivering: Kommunens krishanteringsråd Kommunen är sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer involverade i arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår. JA Motivering: Kommunens krishanteringsråd Kommunen har rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser. JA Motivering: Kommunen har rutiner för deltagande i samverkanskonferenser. JA Motivering: Kommunen har rutiner för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas. JA Motivering: Kommunikation Det finns informationskanaler, såsom WIS eller Rakel, för att ta emot och dela information vid extraordinära händelser: internt inom kommunen JA till länsstyrelsen och andra kommuner JA Motivering: Det finns alternativa lösningar, särskilt med avseende på it-, tele- och radiosystem, för att upprätthålla kommunens prioriterade kommunikation: inom kommunen JA till länsstyrelsen och andra kommuner JA till allmänheten vid inträffad händelse JA Motivering: Det finns rutiner för spridning av information till allmänheten via: sociala medier JA kommunens webbplats JA Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) JA (via SDR) kommunens upplysningscentral JA 139

225 informationsnumret JA Sveriges Radio P4 JA Motivering: Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. JA (SDR) Motivering: Detta sköts av Räddningstjänstförbundet Informationssäkerhet Kommunen hanterar information säkert genom att: kommunen bedriver ett systematiskt arbete med informationssäkerhet i enlighet med tillämplig informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001, ISO/IEC 27002) på området kommunen har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för kommunens verksamhet kommunen har rutiner för att identifiera och hantera säkerhetsbrister i industriella informations- och styrsystem (SCADA) av betydelse för samhällsviktig verksamhet inom kommunalteknisk försörjning NEJ NEJ NEJ Motivering: Kommunen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till andra aktörer: när informationshantering upphandlas av extern leverantör NEJ när kommunal verksamhet upphandlas av extern leverantör NEJ Motivering: Kompetens och utbildning Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året utbildats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid: Krisledningsnämnd JA Övriga förtroendevalda JA Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen JA Informationsfunktionen JA Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande JA Krisstöd (POSOM) JA Tjänsteman i beredskap eller motsvarande JA Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning JA Frivillig resursgrupp (FRG) JA Övrig personal (beskriv vilka under motivering) 140

226 Motivering: Personal i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och kommunens roll och ansvar vid en extraordinär händelse. JA Motivering: Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. JA Motivering: Övning Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året övats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Krisledningsnämnd JA Övriga förtroendevalda JA Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen JA Informationsfunktionen JA Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande JA Krisstöd (POSOM) JA Tjänsteman i beredskap eller motsvarande JA Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning JA Frivillig resursgrupp (FRG) JA Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Motivering Kommunen har under det gångna året deltagit i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövning på regional eller nationell nivå, rörande till exempel rutiner för samlad lägesbild, deltagande i samverkanskonferenser eller samordning av information till allmänheten vid en extraordinär händelse. JA Motivering: Dammbrottsövning, storövning inför skid-vm Kommunen har under det gångna året genomfört någon samverkansövning med externa aktörer inom kommunens geografiska område, och eller tillsammans med andra kommuner. JA Motivering: Dammbrottsövning, storövning inför skid-vm Kommunen har utvärderat de övningar som genomförts under det gångna året. NEJ 141

227 För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos kommunens egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska kommunens förmåga att samverka med andra aktörer ha utvärderats. Motivering: Till viss del har vi utvärderat övningarna men inte fullt ut enligt ovan. Kommunen har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar. JA Motivering: Resurser Kommunen har gjort en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som är särskilt kritiska för att hantera extraordinära händelser. NEJ Motivering: Till viss del, men ute i verksamheterna måste det bli bättre analyser. Kommunen har under det gångna året uppdaterat sin dokumentation av vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en extraordinär händelse. (Exempelvis mobil reservkraft och översvämningsskydd) NEJ Motivering: Till viss del, men ute i verksamheterna måste det bli bättre dokumentation om vad som finns mm. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på de materiella resurser som finns att tillgå vid extraordinära händelser. JA Motivering: ja när det gäller inom krisledningsorganisationen/krisledningslokaler men ute i verksamheterna måste det bli bättre. Det finns avtal och eller överenskommelser med externa aktörer om förstärkningsresurser vid extraordinära händelser. NEJ Motivering: Ja, när det gäller FRG (FRG har förstärkningsresurser som kan användas vid extraordinära händelser) Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och personella) från externa aktörer (lokala/regionala/ nationella/internationella) i samband med extraordinära händelser. NEJ Motivering: Ja, till viss del inom vissa riskområden/typhändelser men inte till alla, detta kan bli mycket bättre. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med avseende på: 142

228 elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst en vecka JA it-försörjning JA tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. via Rakel och WIS) JA tillgång till vatten för hantering av mat och dryck samt för hygien som medger uthållighet om minst en vecka JA Motivering: Det finns utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen. JA Motivering: 143

229 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Redovisningen kan exempelvis avse behov av kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning och övning eller tekniska åtgärder. Indikatorerna förbedömning av kommunens generella krisberedskap enligt bilagan till denna författning kan användas som stöd för att identifiera dessa behov. Redovisningen bör där det är möjligt och lämpligt inkludera behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet. 7.1 Ledningsplaner och beredskapsplaner Kommunledning kommer under denna mandatperiod att med stor sannolikhet behöva påbörja arbetet med att planera för civilt försvar och stöd till försvarsmakten. Förvaltningarna och bolagen måste i samband med det göra sårbarhetsanalyser för alla verksamheter och utifrån dessa skapa handlingsplaner. Förvaltningar och de kommunala bolagen måste bryta ner kommunens krisledningsplan och arbeta fram planer för hur de ska leda sina verksamheter allt från enklare störning till extraordinär händelse. 7.2 Identifierade sårbarheter 7.3 Identifierade förmågebrister 7.4 Kritiska beroenden 144

230 8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 8.1 Behov av utbildning 8.2 Behov av övning 8.3 Behov av åtgärder Behov av tekniska åtgärder Behov utanför kommunen egen verksamhet 8.4 Övrigt 8.5 Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys Riskområde/typhändelser: Tidigare analys Analys 2015 Övad år Inträffad händelse Fördjupad analys Utb. Anmärkning: Naturolyckor och extrema väderhändelser 1 Värmebölja 2 Storm och extremt väder 3 Snöoväder 4 Översvämning X Samverkan med Lanstinget Dalarna och fortsatt analys och framtagande av rutiner X X 2016 Klimatanpassnings analyser X 2018 X X Fortsatt arbete med analyser och planläggning Analyser konsekvenser av klimatförändringar 5 Skyfall X Samverkan med Lsty, HEAB Klimatanpassnings analyser 6 X X Inom 2018 Ras och skred Boliden 7 Skogsbrand X X 2015 (SDR) Inom SDR 8 X 2017 Solstorm 9 X Jordbävningar och vulkanutbrott Andra olyckor 10 X X Inom Samverkan med Boliden Mineral 145

231 Anläggningar med hantering av farliga ämnen 11 Farligt gods 12 Allvarlig händelse i publikt område 13 Stor trafikolycka 14 Brand i särskilda objekt 15 Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen 16 Dammbrott 17 Kärnteknisk olycka Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 18 Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem 19 Störningar i livsmedelsförsörjningen 20 Störningar i finansiella system 21 Störningar i elförsörjningen 22 Störningar i elektroniska kommunikationer 23 Störningar i värmeförsörjningen 24 Störningar i drivmedelsförsörjningen 25 Störningar i transporter Antagonistiska hot och social oro 26 Vansinnesdåd och pågående dödligt våld X X SDR AB, analysera, skapa planer 2017 Inom SDR Fortsatt arbete med analyser, följa upp, skydda skyddsområden för vattentäkt uppställningsplatser för FG, koll av vad som transporteras genom kommunen, skapa rutiner X X 2013 Skapa rutiner, planer samverkan med POSOM mm X X X X X X X X X X X HEAB har övat 2018 Inom SDR 2016 Inom SDR Samverkan med SDR Samverkan med SDR, utveckling av SBA-arbetet Skapa rutiner, planer samverkan med POSOM mm. Fortsatt arbete med utrymningsplan för kommunen i samverkan med Landsting och polisen samt Lsty Samverkan med Lsty, analyser och planer 2016/ 2017 X X Fortsatt samverkan med Hedemora Energi AB X 2018 Samverkan med Lsty, banker mm. analysera och planera X X 2005 HEAB X X X HEAB 2017/ 2018 X X X 2016/ Fortsatt samverkan med Hedemora Energi AB 2016 Aktualisera/Fortsatt arbete med uppföljningsrutiner, säkerhetsanalyser mm. Fortsatt samverkan med Hedemora Energi AB Samverkan med Lsty, myndigheter X POSOM 2018 Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm. 27 X Samverkan med Polis, SÄPO, 146

232 Terror/våldsbejakande extremism 28 Social oro 29 Sociala risker 30 Subversiv verksamhet Sjukdomar 31 Pandemi/epidemi 32 Epizooti och zoonos inom BRÅ, Soc. mm. X 2018 Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm. X X Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm. X 2018 Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm. X X / 2017 X X / Samverkan med Lanstinget Dalarna, Lsty och rev. Av befintliga planer Samverkan med Lsty, Länsveterinär, rev. av befintliga planer 147

233 9. Termer och begrepp inom risk och sårbarhetsområdet 9.1 Ordförklaringar och begrepp Ansvarsprincipen Med ansvarsprincipen avses att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden även ska ha samma ansvar under en kris. Ansvaret inkluderar att vidta de åtgärder som krävs för att både skapa robusthet och krishanteringsförmåga. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra, ofta sektorsövergripande. Närhetsprincipen Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. Likhetsprincipen Med likhetsprincipen avses att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Förmåga Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det ska finnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. Kris En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Krisberedskap Med krisberedskap avses förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 148

234 Hot Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Sårbarhet Betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. Verksamhets- och ansvarsområde Här avses myndighetens eget verksamhetsområde samt det samhällsområde som myndigheten har ett särskilt ansvar inom. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse Allvarlig händelse är ett begrepp som främst används inom hälso- och sjukvårdsområdet. Socialstyrelsen har definierat begreppet som en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Kontinuitetsplanering En metod för att säkerställa en organisations leveransförmåga genom att planera för fortsatt verksamhet vid nedsatt förmåga. Det vill säga att trots avbrott kunna leverera de tjänster och produkter som är viktigast för organisationen och dess målgrupper. 149

235 9.2 Psykologiska faktorer och allmänhetens perspektiv Denna rapport anlägger främst ett tekniskt perspektiv på risk och avser exempelvis inte att inom varje riskområde analysera psykologiska faktorer. Ett renodlat tekniskt perspektiv ser risk som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga anses kunna leda till och fokuserar oftast en eller några aspekter (t ex dödsfall eller samhällsekonomiska kostnader). Det är dock viktigt att komma ihåg att ett tekniskt perspektiv inte är fullkomligt. Tillexempel utesluts det faktum att alla människor inte bedömer risk eller dess konsekvenser på samma sätt. 9.3 Sekretess samt spridning av materialet Grundregeln i Sverige är att allmänna handlingar ska vara offentliga. Dock kan uppgifter komma att omfattas av sekretess om de anses röja sådan information som kan anses vara skadlig för myndigheter, verksamheter eller personer. Inom området för risk- och sårbarhetsanalyser gäller att information ska beläggas med sekretess om det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Hedemora kommun har bedömt att innehållet i denna rapport inte skall omfattas av någon sekretess. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Sekretessmarkering 5 kap 5 Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange: 1. tillämplig sekretessbestämmelse 2. datum då anteckningen gjordes 3. myndighet som har gjort anteckningen. Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande. Försvarssekretess 15 kap 2 Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid. Risk- och sårbarhetsanalyser m.m. 18 kap 13 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Lag (2009:612). Materialet delges Länsstyrelsen Dalarna som i sin tur sammanställer och delger MSB och regeringskansliet. Utöver det så sprids det internt inom kommunen. 150

236 10. Referenser 10.1 Publikationer och litteratur bedomning_sa_har_gor_du.pdf?epslanguage=sv FOI:s modell för Risk- och sårbarhetsanalyser (FORSA) Hedemora kommuns tidigare RSA arbete Örebro läns stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser Faller en faller då alla (MSB) Risker och förmågor 2013 (MSB) Övergripande utmaningar för samhällsskydd och beredskap 2032 (MSB) Översvämningar i Sverige (MSB) Vägledning för samhällsviktig verksamhet (MSB) 10.2 Internetkällor för faktainhämtning (bilder på första sidan) 10.3 Lagstiftningar, förordningar och föreskrifter Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap MSBFS 2015:5 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Epizootilagen (1999:657) Epizootiförordning (1999:659) Zoonoslagen (1999:658) Zoonosförordning (1999:660) Smittskyddslag (2004:168) Tryckfrihetsförordningen (1949:105)( offentlighetsprincipen) 149

237 Kommunallagen (1991:900) Ordningslag (1993:1617) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förvaltningslagen (1986:223) Personuppgiftslagen (1998:204) Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken (1998:808) Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) 150

238 151

239 Utbildnings- och övningsplan Utbildnings- och övningsplan för krisberedskap i Hedemora kommun Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige 2015-MM-DD Utbildnings- och övningsplan 152

240 Information om Utbildnings- och övningsplanen Titel: Publikation: Version/datum: Rev. Version/datum: Utbildnings- och övningsplan för krisberedskap i Hedemora kommun Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Utbildnings- och övningsplan Hedemora kommun DD Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: kommun@hedemora.se Kontaktperson: Per Torsell, Säkerhetssamordnare Telefon: E-post: per.torsell@hedemora.se Version 1.0/Ny utgåva/pt, RS Versionshistorik DD Version 1.1/Antagen/Kommunfullmäktige 153

241 1. Syfte Upprätthålla en regelbunden och systematisk övningsverksamhet som skapar förutsättningar för god krishanteringsförmåga i kommunen. Uppfylla den nationella övningsinriktningen. 2. Målgrupp Kommunens krisledningsorganisation Samverkande organisationer och myndigheter. 3. Planeringsförutsättningar Kommunens risk- och sårbarhetsanalys Regionala och nationella övningar. Det aktuella behovet av utbildning och övningar av kommunens krisledningsorganisation. Uppföljning av åtgärdsbehov som framkommit vid tidigare övningar. Projekt för att öka robustheten inom olika riskområden kan påverka val av scenario som övas. Följande förmågor ska övas under perioden Grundutbildning för alla som ingår i krisledningsorganisationen, RSA-gruppen och ordförande för samtliga nämnder. Samverkan med andra myndigheter för att skapa en gemensam lägesbild. Kommunikation- och informationssamordning. 4. Övnings- och utbildningsplanering 4.1 Generellt Rapportering och genomförande av den veckovisa lägesavstämningen kommer att läggas på fler personer för att säkerställa att fler lär sig metoden, utrustningen och program som används. Kommunen ska deltaga på Länsstyrelsen Dalarnas Beredskapsdagar, Riskforum och andra samverkande övnings- och utbildningsträffar Grundutbildning av alla personal som kommer i kontakt med krisledningsarbete. Befattningsutbildning för informations- och beredningsgrupperna. WIS Larmövning minst 2 st. Utbildning av strålningsmätning (ny personal). Larmövning minst 4 st. Klimatanpassning seminarieövning Kärnteknisk olycka seminarieövning Befattningsutbildning för eventuellt nya i krisledningsorganisationen. Flygplatsrelaterad olycka 154

242 Larmövning minst 4 st. Regional samverkansövning kritiska beroenden och höjd beredskap kunskapshöjande aktivitet med Försvarsmakten MRM (Militär Region Mitt). Befattningsutbildning för eventuellt nya i krisledningsorganisationen. Storbrand Larmövning minst 4 st. Kunskapshöjande aktiviter Befattningsutbildning för eventuellt nya i krisledningsorganisationen. 155

243 156

244 Budget för krisberedskap Budget för krisberedskap i Hedemora kommun Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige 2015-MM-DD Budget 157

245 Information om budget: Titel: Budget för krisberedskap i Hedemora kommun Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser Publikation: Version/datum: Rev. Version/datum: Budget Hedemora kommun 2015-MM-DD Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: kommun@hedemora.se Kontaktperson: Per Torsell, Säkerhetssamordnare Telefon: E-post: per.torsell@hedemora.se Version 1.0/Ny utgåva/pt, RS Versionshistorik DD Version 1.1/Antagen/Kommunfullmäktige 158

246 Syfte Visa och beskriva kommunens kostnader och intäkter för hantering av arbetet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Målgrupp Kommunens krisledningsorganisation Kommunens revisorer Länsstyrelsen Dalarna och Myndigheten för samhällsskydd och bereskap (MSB) Planeringsförutsättningar Budgeten ska uppfylla mandatperiodens utbildnings- och övningsplan. För att erhålla statlig ersättning ska det upprättas en budget som visar kommunens intäkter och kostnader kopplat till arbetet enligt lag (2006:544) om kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. MSB vill också att kommunen ska skjuta till egna medel som ungefär motsvara det statliga stödet. Hedemora kommun har i budgeten inte valt att lägga in någon egen del i budgeten mer än 30 tkr för att täcka hyran för FRGs lokaler. Huvuddelen av kommunens insatser består av personalkostnader som uppstår i samband med övningar, utbildningar och arbeten med risk- och såbarhetsanalysen. Respektive förvaltning och bolag står med andra ord själv för sina kostnader. Budget i tabellform 159

247 Tabell 1. Budget för Hedemora kommuns krisarbete. Interna kostnader Planerings förutsättningar: Medellönen är framräknad som en medellön av alla anställda, förutom Vård- och omsorgsförvaltningens personal. 4.1 RSA Arbetsgruppen träffas 4 gånger á 4 timmar på våren och två gånger på hösten. Utöver arbetsgruppens planerade möte bedöms varje person lägga ner 8 timmar på eget arbete. Arbetsgruppen består av Robert Sundin (beredskapssamordnare), Per Torsell (säkerhetssamordnare) Britt Andersson (MAS), Petra Andersson (kostenheten), Krister Willborg (socialförvaltningen), Peo Herou (planerings-sekreterare), Hans Andersson (miljöinspektör), Anders Engdahl (Vice VD Hedemora Energi AB), Anders Wickholm (säkerhetssamordnare AB Hedemorabostäder mm), Lasse Bengtsson (samordnare Bildningsförvaltningen), Amanda Hedin (Kommunikatör) och Kjell Lidholm (Folkhälsostrateg). Bedömd kostnad: 56 tkr 4.2 Krisledningsorganisationen Utbildning och övning krisledningsorganisationen två hela dagar/år och antalet tjänstemän är 38 personer + krisledningsnämnden 5 personer. Antalet personer framgår av krisledningsplanen. Bedömd kostnad: 171 tkr 160