Äspenäs del av Högåsen 2:156 m.fl.

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SBN Äspenäs del av Högåsen 2:156 m.fl. Samrådsredogörelse upprättad

2 Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Kommunen ska vid utökat förfarande under minst tre veckor samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Synpunkter som har kommit in under samrådet om ett förslag till detaljplan redovisas i en samrådsredogörelse, och bemöts där av kommunen. 2

3 BAKGRUND OCH SYFTE Detaljplanen anger befintliga arrendetomter samt delar av tidigare åkermark för bostadsändamål. Planområdet omfattar naturmark, vattenområden samt kvartersmark. Gatunätet har tidigare förstärkts från nordost vilket gjort det möjligt att bygga sig vidare söderut och förse Äspenäs med ny tillfartsgata, och på så sätt avveckla den befintliga mer spontana grusvägen som angör området i dagsläget. Under våren, sommaren och hösten år 2016 har även reservvattenledningsprojektet, som innebär att förse Karlskoga lasarett med reservvatten från vattentäkt i Degerfors, gått mot färdigställande. Ledningen löper i mark mellan Degerfors och Äspenäs och sjöförläggs strax väster om bostadsmarken i naturmarken. I samband med ledningsdragningen kom tillfället att bilda permanentboenden i området. SAMRÅD Detaljplanen var ute på samråd mellan den 28 november och den 19 december Samrådshandlingarna har under perioden funnits tillgängliga i stadsbyggnadshusets entréhall och lokaler på Skrantahöjdsvägen 35 i Karlskoga, på Karlskoga bibliotek samt på kommunens hemsida, Fysiska och digitala handlingar har skickats till sakägare och obligatoriska remissinstanser, såsom Länsstyrelsen och Trafikverket, samt till allmänheten efter förfrågan. Handlingarna har varit offentliga på kommunens hemsida under samrådsperioden. SAMRÅDSTIDEN Ungefär 2-3 veckor före det att samrådsskedet inleddes informerade kommunen om detaljplanen genom en kungörelse i ortstidning och via internet. Av kungörelsen framgick bland annat samrådstiden, detaljplanens syften och omfattning osv. samt kontaktuppgifter till ansvarig handläggare. Tiden för ett samrådsmöte framgick även av kungörelsen, som därmed blev en offentlig inbjudan. SAMRÅDSMÖTE Ett samrådsmöte hölls den 7/12 kl. 18 på Skrantahöjdsvägen 35. På mötet deltog 3 arrendatorer i Äspenäs, samt en fastighetsägare i Degerfors. På mötet presenterades planförslaget mer ingående. Inga direkta invändningar/synpunkter angående detaljplanens utformning lyftes. Summering samrådsmöte Bäcken i östra delarna av planområdet diskuterades. Arrendatorn för strandtomten direkt öster om bäcken menar att bäcken som helhet behöver ses över inför exploatering. Vatten rinner långt norrifrån och avvattnar stora markområden norr om planområdet. Bäckens varierande storlek gör att vatten i vissa delar kan bli stående och sedan i perioder forsa mer kraftigt mot utloppet. Kommentar: Bäcken har tagits med i projekteringsutredningen mer utförligt. Detaljplanen justeras även så att ett större markområde vid bäckens utlopp kan avsättas för att underhålla eller utveckla området vid behov. Arrendatorerna på respektive sida av parkstråket mellan lokalgatan och vattnet informerar om att stranden i vissa lägen är så pass långgrund att det kan vara omöjligt eller svårt att anlägga 3

4 bryggor och badplatser. Det kan även vara svårigheter med att lägga i viss typ av båt p.g.a. grunda vattenförhållanden. Det växer även mycket vass i vattenområdet. Vassen slås av de boende i området och tenderar att växa snabbt och utbrett. Växtligheten kan innebära ökad skötsel för kommunen. Samrådsmötet avslutas med att diskutera faktorer som uppkommit i samband med dragningen av reservvattenledningen. Bland annat har tillfartsgatan breddats kraftigt för att göra det möjligt för större grävmaskiner att ta sig ned till vattnet. Mark- och exploateringschefen besökte området veckan efter samrådsmötet i samband med en besiktning av marken. I samband med besiktning/besök markerades i samarbete med arrendatorerna arrendetomternas gränser med käppar. Markeringarna mättes in för att kunna användas mer detaljerat till revideringen av plankartan. Inmätta och grovt utsatta arrendetomter. Arrendatorerna i områdets sydligaste delar var den 15/ på besök för att få en mer ingående beskrivning av planförslaget. Arrendatorerna var negativa till att bad- och båtplats anges i gräns till deras arrendetomt och önskar se att bad- och båtplatsen förläggs längre söderut och att marken istället delvis kan tillföras arrendetomten. Arrendatorerna menar vidare att strandområdet kan vara olämpligt att anlägga som bad- och båtplats på grund av de långgrunda förhållandena. Det är dels svårt att lägga i en båt på föreslagen plats. Man anser vidare att strandområdet bör behållas som i befintligt skick, då där växer vass som skyddar den sydligaste arrendetomten från vind. Arrendatorerna önskar i övrigt få gränserna för möjlig tomtmark utvidgade eller reviderade till en mer byggbar yta. 4

5 Kommentar: Parkmarksområdet med bad- och båtplats ligger så pass nära inpå arrendetomten till följd av reservvattenledningens sträckning. Denna typ av ledning bör, i så många fall det är tekniskt möjligt, ligga inom allmän plats eller kommunal mark för att säkerställa underhåll och drift. Tomtmarken går således inte att utöka ytterligare söderut på grund av ledningen och strandskyddet då den mark som önskas tas i anspråk inte är tillräckligt ianspråktagen för att kunna upphäva strandskyddet. Att strandområdet angets som bad- och båtplats är en faktor som syftar göra området mer attraktivt för bostadsmark som inte är direkt ansluten till strand och vatten. Bostäder på gärdet norr om tillfartsgatan får på så sätt en garanterad möjlighet att ta sig ner till vattnet. INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER Inkomna yttranden har sammanfattats nedan. YTTRANDEN FRÅN PRIVATPERSONER ELLER SAKÄGARE Inga skriftliga yttranden inkomna dialog generellt har hållits (se ovan). KOMMUNALA REMISSINSTANSER Samhällsbyggnadsförvaltningens Teknik- och fastighetsavdelning har tagit del av samrådshandlingarna men inte lämnat några synpunkter ( ). Projektet förs i samarbete med bland annat gatuenheten som ligger inom avdelningen. Kommentarer inkommer löpande inom det samarbetet. Samhällsbyggnadsförvaltningens Miljökontor har tagit del av samrådshandlingarna och vill uppmärksamma att bullerberäkning utifrån prognosticerad trafik år 2040 saknas i samrådshandlingen. Man önskar även se den bullerberäkning som produceras med hänsyn till järnvägsbron som i andra visionära dokument anges ca 120 meter norr om planområdet. Kommentar: Bullerberäkningen revideras i sin helhet eftersom tomtmark i granskningshandlingen föreslås närmre Degerforsvägen än vad samrådshandlingen gör. I den revideringen ingår en bullerberäkning från prognosticerad trafik från nämnd väg. Bullerberäkningen från järnvägsbron kan komma att färdigställas först efter att detaljplanen är färdig. Bron är som nämnt en vision, och det saknas en stor mängd data för att ta fram en konkret produkt i nuläget. Ingen vet hur långt ett tåg på banan är, hur många tåg om dagen som kommer trafikera spåret, eller hur högt ovan mark bron kommer löpa. Vad är det för 5

6 typer av tåg, godståg, passagerartåg? Kommer bron att konstrueras inkapslad (därmed totalt ljudisolerad) eller som en öppen stålkonstruktion? Ambitionen är att ha utredningen klar till exploateringsprocessen som en förutsättning inför markförsäljning. Som fastighetsköpare vet man då vad som kan, eventuellt möjligtvis, komma till stånd om ca år och vilka störningar det teoretiskt sett skulle kunna medföra. Utredningen ska, i vilket läge den än kommer, ses som en förutsättningsbeskrivning, och är inget underlag som ger utslag på hur marken disponeras i aktuellt planförslag. Kultur- och föreningsförvaltningen har läst handlingarna kring detaljplanen för Äspenäs - del av Högåsen 2:156 och har följande synpunkter: Gällande "Anslutningsväg byggs från Storängens handels- och industriområde där den ansluter till Finnebäcksvägen och befintlig korsning mot Degerforsvägen" - att hänsyn tas till att det finns ett belyst motionsspår i närheten, Aggerudsspåret, och att de som använder spåret gärna vill ha skog omkring sig och att inte träden fälls ner precis vid spåret. En kommunal badplats finns vid Äspenäs. Kommentar: Korsningen där tillfartsgatan löper genom motionsspåret är ca 2 km norrut, nordväst om bostadsområdet Storängsudden/Finnebäck. Korsningen eller motionsspåret berörs inte av planläggningen. Det pågår dock parallellt ett planarbete för området vid ljusspåret. Synpunkterna förs vidare till det arbetet. Badplatsen finns angiven i på plankartan, öster/norr om planområdet. Området berörs inte av planläggningen. Röd ruta visar var tillfartsgatan löper igenom motionsspåret. Grön ruta tillfartsgatan för Äspenäs. Samhällsbyggnadsförvaltningens Bygg- och miljökontor (Bygglov) har tagit del av samrådshandlingarna och lämnat synpunkter. Man har bland annat resonerat kring föreslagna tomtstorlekar, byggrätter och placering av bebyggelse, liksom tillgängligheten till bebyggelsen (se bilaga). Kommentar: Mycket bra synpunkter som används vid revideringen av planförslaget. 6

7 ÖVRIGA REMISSINSTANSER VA-bolaget har tagit del av samrådshandlingarna samt kontrollerat placering av pumpstation i planområdets sydligaste delar. Placeringen överensstämmer med VA-bolagets önskemål. Karlskoga stadsnät AB har tagit del av samrådshandlingarna men inte lämnat några synpunkter. Bergslagens räddningstjänst har tagit del av samrådshandlingarna men inte lämnat några synpunkter ( ). Region Örebro län, Infrastruktur och samhällsplanering har tagit del av samrådshandlingarna och lämnat synpunkter: Region Örebro län är positiva till att Karlskoga kommun verkar för bostadsbebyggelse i attraktiva lägen, både utifrån närheten till vacker natur men också utifrån närheten till kollektivtrafiken. Det finns goda möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling i stråket Degerfors-Karlskoga (längs väg 243 och sjön Möckeln). Konkret ligger busshållplatsen Espenäs södra ca 400m från planområdet och busshållplatsen Finnebäck ca 1,2km från planområdet. Avstånden bedöms som rimliga att gå eller cykla till och turtätheten som god. Sammanlagt ger det mycket goda möjligheter för hållbar pendling till både Karlskoga och Degerfors. Denna attraktiva tillgång till kollektivtrafiken bör lyftas in i planbeskrivningen (saknas idag helt). Utöver det bör gång- och cykelnätverket både inom och i anslutning till planområdet (och specifikt till och från busshållplatserna) beskrivas tydligt i planbeskrivningen. Även det kommunala cykelvägnätet och en planering för cykelpendling till Karlskoga och Degerfors borde finnas med i planarbetet. Kommentar: Mycket bra synpunkter som används vid revideringen av planförslaget. Kollektivtrafikens roll beskrivs mer utförligt, liksom planområdets kopplingar till gång- och cykelvägnätet och vägar av kommunal, mellankommunal eller regional betydelse. 7

8 STATLIGA REMISSINSTANSER Trafikverket har tagit del av samrådshandlingarna och bidragit med synpunkter ( ): Områdets planeras att ansluta till det statliga vägnätet och väg 205/243 via befintliga enskilda vägar. När trafikmängden ändras till det aktuella området kan det krävas en justering av anslutningen till den statliga vägen för att den ska uppfylla kraven i VGU och för att trafiksäkerheten skall vara god. Det framgår inte av det inkomna materialet om det finns behov av att se över och justera anslutningen till Degerforsvägen. Trafikverket därför vill upplysa om att man alltid måste ha tillstånd från väghållningsmyndigheten även för ändra en anslutning, till exempel bredda eller flytta den. Reglerna för ny eller ändrad utfart finns i 39 väglagen (1971:948). Mer information om det finns på: Om en ombyggnation av anslutningen blir aktuellt ska kostnaderna tas av kommunen. Kommentar: Trafikfrågor, anläggningar eller åtgärder kring väg-/gatunät hanteras av Samhällsbyggnadsförvaltningens Teknik- och fastighetsavdelning gatu- och transportenheten och/eller Trafikenheten. Synpunkterna/informationen skickas vidare dit. För förtydligandets skull planeras inte området att anslutas till väg 205/243, utan är anslutet till den kommunala lokalgatan Skogsbovägen. Skogsbovägen har i sin tur kopplingar till Degerforsvägen lägre söder. Det innebär att inga nya tillfarter, avfarter eller liknande bildas. Degerforsvägen (väg 205/243) berörs inte av planeringen. Länsstyrelsen Örebro län har tagit del av samrådshandlingarna och lämnat skriftligt yttrande ( ). Planförslaget är i sin nuvarande utformning prövningsgrundat enligt PBL 11 kap 10 PBL. Med hänsyn till strandskydd och skredrisk. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer att fastigheten Högåsen 2:161 samt arrendetomten i söder inte är ianspråktagen på så sätt att strandskyddet kan upphävas såsom kommunen har redovisat i detaljplanen. Länsstyrelsen anser att ett upphävande av strandskydd behöver begränsas till de delar av fastigheten och arrendetomten som kan betraktas som ianspråktagna. Kommentar: Arrendetomterna är bebyggda och bebodda. Strandskyddet syftar dels trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden. För att ta sig ner till, eller gå längs med, stranden behöver man gå mellan byggnader, genom trädgårdar, ibland över staket och uteplatser. Kommunen bedömer att stranden för arrendetomterna är ianspråktagen på ett sätt som gör att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Fastigheten Högåsen 2:161 är en avstyckad bostadsfastighet. Det södra hörnet av fastigheten som länsstyrelsen menar inte är i anspråkstagen på ett sätt som hindrar allemansrättslig tillgång till vattnet, är en del av den privata trädgården, som blir svåråtkomlig på grund av fastighetens triangulära form. Området har vidare ingen roll i sammanhanget för genomgående stråk, tillgänglighet eller vistelse vid stranden. Det område som inte är ianspråktaget består mestadels av träd och sly. Den del av fastigheten planläggs med prickmark då området inte är tillräckligt ianspråktaget för att medge bebyggelse. Byggrätten 8

9 för den sydligaste arrendetomten revideras till att endast omfatta det som anses vara ianspråktaget. Det innebär att byggrätten minskar för den sydligaste arrendetomten. Med ovanstående revideringar på plankartan prövas upphävande av strandskydd åter under granskningen för nämnda områden. Fastighet Högåsen 2:161 Arrendetomt i planområdets södra del Länsstyrelsen bedömer vidare att området där bryggor, bad- och båtplats, servicebyggnad och in- och utfart föreslås strider mot strandskyddets syften (bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten), på grund av att bäckravinen beskrivs av en av kommunens tjänstemän samt Skogsstyrelsen som ett område med högt bevarandevärde. Skogsstyrelsen beskriver området som ett naturvärde, som innebär områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop, men som ändå kan vara viktiga för den biologiska mångfalden. Kommentar: För området där bryggor, badplats och servicebyggnad medges görs revideringar i granskningshandlingarna. Området för bad och bryggor kvarstår men där hänsyn tas till bäckravinen. Planbestämmelsen om båt samt in- och utfart (f-in) tas bort då det bedöms som direkt olämpligt att anlägga en in- och utfart över ravinen. Angöring till båt går inte att anlägga på någon lämplig plats och därför utgår planbestämmelsen båt. Område för servicebyggnad tas bort då det går att söka strandskyddsdispens för att uppföra en servicebyggnad inom användningen parkmark, bad. Servicebyggnad(er) som är till för badplatsen är ett angeläget allmänt intresse, detta förtydligas i planhandlingarna. Att område för servicebyggnad tas bort innebär att detaljplanen inte reglerar dess lämplighet, tillgänglighet eller exakta placering. Strandskyddets syfte är dels att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Kommunen bedömer inte att fastläggandet av en befintlig badplats och en brygga i en detaljplan äventyrar livsvillkoren för djur- och växtlivet på land och i vatten. Skredrisk Enligt Länsstyrelsens ras- och skredkartering finns en skredrisk i stora delar av planområdet. I planbeskrivningen anges att grundläggning genom pålning kan bli aktuellt i planområdet. Länsstyrelsen anser att det i planprocessen behöver göras en geoteknisk utredning och en stabilitets-beräkning för att utreda var i planområdet det kan vara lämpligt att uppföra bebyggelse och anläggningar samt vilka åtgärder som 9

10 krävs för att bebyggelse och anläggningar ska bli stabila. Kommentar: En markgeoteknisk undersökningsrapport har tagits fram efter samrådsskedet. Rapporten redovisas länsstyrelsen separat och biläggs detaljplanen under granskningstiden. Den markgeotekniska undersökningsrapporten beskrivs mer utförligt i granskningshandlingarna. Kommunen gör i regel inledningsvis generell geotekniska undersökningar över planområdet, därefter en eventuellt mer detaljerad utredning för varje tomt inför försäljning. En geoteknisk utredning är betydligt mer komplext och detaljerad än en undersökning, och behöver göras på olika sätt beroende på vilket hus man avser bygga, och mer var exakt huset kommer byggas. Vilken typ av hus ger utslag på vikt etc. För att kunna redovisa vilka åtgärder som krävs för att bebyggelse och anläggningar ska bli stabila krävs det att vi vet vilken hustyp det kommer uppföras inom respektive byggrätt. I ett såhär tidigt skede vet ingen vilken typ av hus eller vilka anläggningar som kommer anläggas. Däremot kan man i en geoteknisk kartläggning och markundersökning bedöma markens generella lämplighet med hänsyn till byggnation vilket har gjorts inför upprättandet av granskningshandlingarna. Utöver prövningsgrundade teman ovan (strandskydd, skredrisk) har länsstyrelsen lämnat råd. Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte strider mot översiktsplan, eller kan innebära en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen bedömer att det kan förekomma tidigare okända fornlämningar inom det tänkta planområdet, som därför behöver omfattas av en arkeologisk utredning. Enligt KML ska kostnaden för den arkeologiska utredningen bekostas av den som vill genomföra de berörda åtgärderna, dvs. Karlskoga kommun. Kommentar: Efter samrådsskedet beställdes en arkeologisk utredning och den är nu genomförd och påvisar inga fynd (fornlämningar) inom planområdet. Länsstyrelsen anser vidare att åkerholmarna bör undantas från bebyggelse och bevaras som naturmark inom detaljplan, eftersom de har höga naturvärden då de ligger inom område som Skogsstyrelsen inventerat som naturvärde, se nedan. Om åkerholmarna 10

11 planeras att tas bort helt eller delvis rekommenderar Länsstyrelsen att kommunen ansöker om biotopskyddsdispens inom planprocessen. Kommentar: Åkerholmarna på gärdet har mer noggrant mätts in i grundkartan, och undviks så mycket som möjligt. Någon typ av åtgärd, anläggande av gångväg, dike för dagvattenhantering eller skötsel/röjning kräver dispens mot det allmänna biotopskyddet. Ambitionerna är därför att så gott det går låta holmarna vara ett naturligt inslag i villabebyggelsen. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver utreda om stenmuren i planområdet är biotopskyddade odlingsrösen eller stenmur enligt definition. Likaså om trädbeståndet längs gång- och cykelvägen i norr är en biotopskyddad allé enligt definition. Enligt Naturvårdsverkets vägledning kring biotopskydd behöver träd inte vara planterade som alléträd utan det räcker med att de har röjts fram och skötts som alléträd för att omfattas av skyddet. Kommentar: Stenmuren som länsstyrelsen nämner i sitt yttrande hamnar utanför planområdet enligt granskningshandlingarna och har därför inte utretts närmre. Kommunbiologen har besökt området för att göra en bedömning huruvida det trädbestånd som växer längs med den vägsträckning som benämns som kommande gata samt gång- och cykelväg i planhandlingarna skulle kunna definieras som en biotopsskyddad allé. Vägsträckning som omnämns har en bakgrund som traktorväg in i området för skötsel av omgivande åkermarker. Följande definition gäller enligt Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. angående biotopsskyddsbestämmelser för allé Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Vanligast vid allébildning är att det är lövträd av en eller ett fåtal lövträdsarter samt att träden står med ett regelbundet avstånd till varandra där det tydligt framgår att dessa är planterade eller sparade med avsikt. Ovanstående definition samstämmer inte med utseendet på det trädbestånd som växer intill kommande gata samt gång- och cykelväg. Kommunbiologen bedömer inte att trädbeståndet är att definiera med en allé utan består istället av en tätbevuxen träd- och buskbård som naturligt kommit upp längs med den gränszon som blivit mellan traktorvägen och åkermarken. Träd- och buskskiktet består av en variation av trädslag, även inslag av ung gran och även en variation i trädålder med en dominans av unga och medelålders individer. I planbeskrivningen anges att dagvatten i området omhändertas lokalt genom infiltration eller bortledning via bäckar och diken med utlopp i Möckeln. Då marken består av lera anser Länsstyrelsen att infiltration inte räcker som åtgärd för dagvattenhanteringen, utan kommunen behöver utreda fler åtgärder, vilket även anges i detaljplanens bifogade naturvärdesinventering. Kommentar: Infiltration räcker inte som åtgärd, utan dagvattenhanteringen behöver kompletteras med bortledning. Sådana tekniska lösningar hanteras i projekteringsplaneringen som förs av kommunens Teknik- och fastighetsavdelning i 11

12 samarbete med VA-bolaget, som är det företag som har ansvaret för dagvattenhantering inom verksamhetsområde för VA. Hur projekteringen i detalj löses fastläggs under planprocessens gång då det samspelas med andra gräv- och markarbeten, såsom ledningsdragningar och gatuprojektering. En summering av planerade åtgärder finns med i granskningshandlingen. För genomförande av detaljplanen krävs en anmälan enligt 12 kap. 9 miljöbalken om att ta jordbruksmark ur produktion. Anmälan ska skickas till Länsstyrelsen. Kommentar: Anmälan om att jordbruksmark tas ur produktion behöver inte göras om den planerade verksamheten tillståndsprövas på annat sätt. Eftersom detaljplanen tillståndsprövas av länsstyrelsen under planprocessen behöver inte en anmälan göras till länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att det är bra att kommunen har för avsikt att ta fram en bullerberäkning/simulering som utreder planområdets påverkan av järnvägsbuller från den planerade nya järnvägssträckningen över Möckeln. Länsstyrelsen anser att beräkningen/simuleringen bör redovisas i granskningsskedet. Kommentar: Simuleringen från järnväg har avbrutits då den visat sig vara tekniskt komplicerad att ta fram. Det saknas avgörande data för att simulera en bild som inte är missvisande. Bland annat hur högt över mark och vatten löper bron, vilket material är bron konstruerad i, vad är det för typ av räls, ligger järnvägen tillsammans med motorväg på bron, är bron inkapslad eller öppen, är motorvägen fyrfilig, är spårvägen ett dubbelspår, hur mycket godståg kontra pasagerartåg och motorfordon går per dygn? Utöver en mängd frågetecken finns det också en risk att det finns ny teknik om ca år om projektet då skulle vara aktuellt. Kanske har maglevtåg blivit ekonomiskt rimligt? Vad det är för typ av räls, hastigheter på tåg etc. är då en ickefråga. Länsstyrelsen anser att anslutning till det statliga och kommunala vägnätet från planområdet behöver förtydligas i detaljplanen. Kommentar: Hur planområdet förhåller sig till annat gatunät närmre tätorten redovisas på en karta i planbeskrivningen inför granskningen. Länsstyrelsen har i övrigt gett råd angående planbestämmelser. 12

13 REVIDERINGAR I GRANSKNINGSHANDLINGARNA Följande revideringar görs i granskningshandlingarna: Enligt ovanstående kommentarer revideras plankartan avseende bad- och båtplats, badplats, f-in, naturmark, parkmark, andelen prickmark och byggrätten för den sydligaste arrendetomten. Därtill har andra revideringar gjorts som har tillkommit i utredningsskedet efter samråd. Planbeskrivningen revideras enligt de revideringar som sker på plankartan samt förtydligande kring anslutning till det kommunala vägnätet, dagvatten och markförutsättningar. Lina Jönsson Planarkitekt 13

14

15

16

17

18

19 Diarienummer: MI Handläggare: Jennie Karlsson Datum: Y T T R A N D E Yttrande över samrådshandling för detaljplan för Äspenäs del av Högåsen 2:156 m.fl., Karlskoga kommun Bygg- & miljökontoret har följande synpunkter på samrådshandlingen för Äspenäs del av Högåsen 2:156 m.fl. Kontakt: Miljökontoret i Karlskoga och Storfors kommuner Servicecenter: kommun@karlskoga.se Postadress: Karlskoga kommun Bygg-& Miljökontoret Karlskoga Enligt Karlskoga kommuns översiktsplan ska exploatering längs den tänkta E18 sträckningen vara återhållsam. (Översiktsplan för Karlskoga kommun antagen s. 62) Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader som gäller både spår och vägtrafik säger; 8 Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Bullerberäkningar för framtida dragning av E18 med järnväg saknas. Enligt notering på sidan 12 i samrådshandlingen ska bullerberäkningar tas fram under samrådsskedet. Detta har inte gjorts och samrådshandlingen visar inte att 3-5 i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader uppfylls. Bullerberäkningar för befintlig dragning av Degerforsvägen men med framtida trafikförhållanden saknas även i samrådshandlingen. Vänliga hälsningar Jennie Karlsson Miljöinspektör i Karlskoga och Storfors kommuner telefon: , e-post: jennie.a.karlsson@karlskoga.se