Cityförskolan en förskola i massivträ

Transkript

1 Cityförskolan en förskola i massivträ Framtagning av konstruktion samt ekonomisk jämförelse Cityförskolan A preschool of solid wood system Construction design and economic comparison Elin Frimodig Hanna Håkansson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet 22,5 hp Handledare: Kenny Pettersson Examinator: Asaad Almssad

2 Sammanfattning För att kommande generationer ska ha tillgång till jordens resurser krävs det att en hållbar utveckling eftersträvas. Ekologisk hållbarhet är en del av den hållbara utvecklingen och för att byggbranschen ska bidra till detta bör materialen väljas med omsorg utifrån dess miljöpåverkan. Trä är det byggnadsmaterial med längst historia i Sverige eftersom det alltid har funnits gott om skog här. Trä kan användas på många olika sätt i byggnaderna, inte bara som den bärande stommen utan även till bland annat fasad och isolering. Den största fördelen med trä som stommaterial är att det är ett ekologiskt hållbart material eftersom det är förnybart och har låg miljöbelastning. Detta är en faktor som bör beaktas när valet av stommaterial görs. Det finns olika typer av träkonstruktioner. En variant är en massivträkonstruktion som är en homogen konstruktion där den bärande stommen består av korslimmade träskivor (KL-Skivor) som både är bärande och isolerande (Ekobyggportalen 2016b). En massivträkonstruktion är ett alternativ som gynnar den hållbara utvecklingen. Sweco Architects har fått uppdraget av Karlstads kommun att ta fram en programhandling för Cityförskolan. Det är planerat att förskolan ska byggas på Kanikenäsbanken. Tomten är begränsad och därför kompletteras skolgården med en friyta på plan 3 i form av en takterrass. Förskolan inspireras av Reggio Emilia-pedagogik och har fyra avdelningar med plats för 80 barn. Swecos programhandling har fungerat som underlag till examensarbetet. Syftet med det här examensarbetet är att visa att en massivträkonstruktion är ett alternativ vid nybyggnation av skolbyggnader samt att ta reda på om kostnaden är en anledning till att massivträ är ett sällan förekommande alternativ. För att ta reda på detta görs en dimensionering med de laster som påverkar byggnaden. Utifrån den erhålls tjocklekarna på KL-skivorna som behövs för respektive del. En Konstruktionslösning tas fram med störst andel träbaserade material. Till sist sammanställs kostnaden för massivträ-, betong- och limträkonstruktionen och jämförs med varandra. Dimensioneringens resultat visar att det är möjligt att bygga Cityförskolan med en massivträkonstruktion. Eftersom det används olika dimensioner i konstruktionen kan både kostnad och materialanvändningen minskas jämfört med om det enbart varit en och samma dimension. I kostnadsjämförelsen mellan de olika konstruktionerna visades att kostnaden för massivträ är det lägsta. Slutsatsen som kan dras av detta är att kostnaden inte är den avgörande faktorn att massivträ är ovanligare än de andra alternativen. i

3 Abstract The aspiration of a sustainable development is a crucial perspective, in order to secure the access to the resources of The Earth for future generations. Ecological sustainability is part of the broader concept of a sustainable development. The positive contribution of the building business is largely depending upon a thoughtful material selection with environmental impact as a main criterion. In Sweden, wood has the longest history of use of all building materials, due to the abundant supply of forests. Wood can be used in many ways in buildings; not only as the constructional material but also as façade or insulation material. The greatest advantage of wood is its modest ecological footprint, because it is a renewable resource. This is a fact that should be taken into consideration when choosing the constructional material. There are different types of wooden constructions. One type is the solid wood system, which is a homogeneous construction where the loadbearing part consists of cross-laminated wooden boards, which act as insulation as well. The solid wood system is a choice of construction that supports sustainability. Sweco Architects got the commission from the municipality of Karlstad to make a design proposal for Cityförskolan. This nursery school is planned to be located at Kannikenäsbanken. The size of the plot is limited and therefore the schoolyard will be supplemented by a roof top terrace. The nursery school will have a pedagogic guideline inspired by Reggio Emilia principles and contains four classes with 80 children in total. Sweco s design proposal has been the starting point of this thesis. The aim with this thesis project is to suggest the solid wood system as a constructional option for new school facilities and to examine whether an excessive cost is the reason why solid wood systems are used relatively rarely. The examination involves a structural dimensioning with relevant loads for the building considered. The result gives the required thicknesses of every CL-board involved. A constructional solution is then designed, with predominantly wooden based materials. Finally an economical comparison between the solid wood system, concrete and glue laminated wood has been developed. The result of the dimensioning process shows that it is possible to build Cityförskolan with a solid wood construction. Since the dimensioning of every part is optimized, the cost and material consumption can be reduced. The economical comparison shows that the solid wood construction cost is the lowest. The conclusion drawn from this result is that cost alone cannot be the decisive reason why the solid wood construction is rare compared to its alternatives. ii

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... i Abstract...ii 1. Inledning Bakgrund Cityförskolan Syfte Mål Problemformulering Avgränsningar Cityförskolan Allmänt Planlösning... Fel! Bokmärket är inte definierat Plan 1... Fel! Bokmärket är inte definierat Plan 2... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 Utemiljö Gården Takterrassen Fasad... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Trä Hållfasthet Brand Träkonstruktioner Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2 Träregelkonstruktion... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3 Limträkonstruktion... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4 Massivträkonstruktion... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.5 Stomval... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Massivträkonstruktioner Allmänt Sammanfogningar Akustik Ingående skikt B1

5 5.4.1 Fasadskikt Isoleringsskikt Skikt av KL-skiva Ytskikt Infästningar Metod Arbetsgång Litteraturstudie Val av stommaterial Metodutformning Dimensionering Lastnedräkning Bärförmåga Nedböjning Svikt Brand Konstruktionslösning Ekonomi Resultat Dimensionering Konstruktionslösning Ytterväggar plan 1 och Takbjälklag Sedumtak Innerväggar Mellanbjälklag Ekonomi Utvärdering av resultat Utvärdering av arbetet Relation till hållbar utveckling Slutsats Tackord Referenser Bilagor

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Dagens samhällsutveckling skapar tydliga miljöproblem på grund av ökade avfallsmängder. Bygg- och fastighetssektorn ger upphov till ca 40 % av den totala energi- och materialresursanvändningen (Gluch et al. 2007), varför samhällets hållbara utveckling till stor del påverkas av besluten som fattas inom byggsektorn. Det är därför viktigt att hållbart byggande finns med i ett tidigt skede i alla byggnadsprojekt. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (World Commission on Environment and Development 1987). För att skapa en hållbar utveckling i byggbranschen krävs det att materialen och metoderna som används har en så liten miljöpåverkan som möjligt. Sverige har alltid bestått av mycket skog och på knappt hundra år har den produktiva skogsmarken ökat med 80 % (Skogsstyrelsen 2016). Det beror framförallt på en produktions- och tillväxtfrämjande skötsel av skogarna (Sveriges lantbruksuniversitet [SLU] 2015). Trä är ett miljövänligt och förnybart byggnadsmaterial som kommer från naturen och har ett mindre ekologiskt fotavtryck, än t.ex. stål och betong (Block & Bokalders 2009). Det binder också koldioxid när det växer och efter användningen kan det återföras till det ekologiska systemet igen. Alla dessa faktorer gör att trä är ett ekologiskt hållbart material. Trots dessa fördelar är ingenjörer och arkitekter ofta tveksamma till att föreslå en trästomme, detta beror till stor del att det saknas kunskap och erfarenhet (Roos et al. 2009). Endast 20 % av flervåningshusen som byggs idag har en trästomme och 40 % av de nybyggda hallbyggnaderna har en bärande konstruktion av trä (Svenskt trä 2016a). Trä är det äldsta byggnadsmaterialet i Sverige. På grund av flera stora stadsbränder infördes år 1874 ett förbud att bygga trähus i högre än två våningar och förbudet höll i sig fram till 1994 (Svenskt Trä, u.d.). Trots att förbudet upphörde byggdes få byggnader med stora spännvidder och höga höjder i trä. Idag är det viktigt med hållbart byggande och det är därför relevant att upplysa byggbranschens aktörer om träets fördelar. En positiv utveckling sker trots allt eftersom det blir vanligare med flervåningshus i trä. När massivträ används i detta examensarbete syftar det på ett konstruktionsmaterial som är korslimmade brädor, s.k. KL-skiva. Ska ej förväxlas med det vardagliga uttrycket massivt trä som betyder att det enbart består av ett stycke, till exempel en stock. 3

7 1.1.1 Cityförskolan Idag väljer fler barnfamiljer att bo mer centralt i Karlstad vilket gör att behovet av förskoleplatser i dessa stadsdelar ökar. På Kanikenäsbanken i Karlstad planeras därför nybyggnation av bostäder och en ny förskola med plats för ca 80 barn. På grund av tryck på exploatering och kommunens detaljplan är tomten begränsad. Cityförskolan kommer därför att byggas i tre våningar och eftersom det finns krav på friyta utomhus utnyttjas plan 3 som en takterrass för att komplettera gården. Kommunen har en hållbarhetsvision för Cityförskolan och ambitionen är att bygga mer i trä. De har ännu inte bestämt vilket material som kommer att användas till konstruktionen men enligt kommunen är en massivträkonstruktion är ett dyrare stomval. I detta examensarbete väljs den konstruktionen på grund av Cityförskolans hållbarhetsvision. Det görs också en kalkyl för att ta reda hur kostnaden för massivträ skiljer jämfört med andra material för att också ta reda på om det är en anledning till att massivträ väljs bort. Sweco Architects har tagit fram en programhandling för den nya Cityförskolan i samarbete med en projektgrupp från kommunen. Dokumentet har fungerat som underlag till examensarbetet. Figur 1. 3D-skiss på cityförskolan (Sweco 2016). 4

8 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att visa att en massivträkonstruktion är ett alternativ vid nybyggnation av skolbyggnader. Syftet är också att ta reda på om kostnaden för massivträ är anledningen till att det inte används i större utsträckning. 1.3 Mål Målet är dels att ta fram konstruktionslösning och dimensionera en stomme i massivträ samt att göra en ekonomisk jämförelse mellan massivträ, betong och limträ som stommaterial till Cityförskolan. 1.4 Problemformulering Hur kan Cityförskolans stomme konstrueras utifrån programhandlingen? Hur skiljer sig kostnaden för den bärande konstruktionen av massivträ jämfört med en av limträ eller betong? Är kostnaden en anledning att massivträ inte används i större utsträckning? 1.5 Avgränsningar En del avgränsningar görs för att målet för examensarbetet ska uppnås. Bland annat så görs inga fukt- och energiberäkningar. Isoleringens tjocklek som används i bjälklag och väggar väljs efter rekommendationer för att nå kraven för ljud och energi. Beräkningar görs endast på byggnaden, hållfastheten i betongplattan eller bärigheten i marken kommer därför inte att beräknas. Detta för att byggnaden ska kunna placeras på vilken tomt som helst, dessutom är inte några geotekniska undersökningar gjorda i på tomten på Kanikenäsbanken vilket gör det omöjligt genomföra beräkningar i dagsläget. Håltagningar för fönster beaktas inte. 5

9 2. Cityförskolan 2.1 Allmänt Karlstad kommun planerar att bygga Cityförskolan på det nya bostadsområdet på Kanikenäsbanken som ligger endast 1 km söder om Karlstads centrum. Närheten till centrum och Vänern är stora kvaliteter för området. Fakta Placering: Kanikenäsbanken BTA: 1937 kvm Rumshöjd: 3,3 m Våningsplan: 3 Avdelningar: 4 Antal barn: 80 Preliminär byggstart: 2017 Figur 2. Karta över Karlstad där pilen pekar på tomten (Google Map 2016). I cityförskolan kommer ca 80 barn att rymmas på två plan med totalt 4 avdelningar. Tomten är liten och därför kompletteras gårdens friyta med en takterrass. Förskolan kommer att ha en trekantig form med rundade hörn för att passa in bra på tomten. Det är tänkt att den ska kläs i en träfasad med ribbor. Ribborna kommer att fortsätta upp en bit ovanför plan två och fungerar som ett staket runt takterrassen. Figur 3. Cityförskolan (Sweco 2016). 6

10 2.2 Utemiljö Utemiljön har temat himmel och jord och ligger i två olika nivåer. Både på marknivå och som en takterrass på tredje plan. Skolgården kompletteras med takterrassen då det ska finnas tillräckligt stor lekyta utomhus för barnen (Järfälla kommun 2012). Figur 4. Cityförskolans delar av utemiljön (Sweco 2016) Gården På skolgården, som speglar temat jord, finns ett flertal uppbyggda zoner för barnen att leka på. Mycket är gjort av trä och det är en naturnära känsla över det. Gården ligger i anslutning till områdets park och lekplats och tanken med den nya skolgården är att den ska vara öppen för allmänheten efter skoltid som en lekplats i området. Figur 5. Planerad utformning av skolgården på markplan (Sweco 2016). 7

11 2.2.2 Takterrassen Temat himmel finns på förskolans tak där den andra delen av skolgården finns. Denna del är anpassad för de yngre barnen och det finns olika fasta leksaker här och en hel del grönska. Runt takterrassen finns ett högt staket av ribbor och på vissa ställen finns stora glasfönster. Det finns två små byggnader på takterrassen. Den ena består av trapphuset, en toalett och ett förråd och den andra består av fläktrummet samt en spiraltrappa. Taktäckningen på dessa småhus består av sedum. Takbjälklaget har en lutning på 1,5 grader för att vattenavrinningen ska vara enkel. Takterrassen är en plan påbyggnad ovanpå bjälklaget. Figur 6. Planerad utformning på takterrassen (Sweco 2016). 8

12 3. Trä 3.1 Allmänt Trä är ett förnybart material och kommer alltid att finnas så länge det finns koldioxid, solljus och vatten. Träden använder fotosyntesen och tar upp koldioxid från luften under hela livstiden (Holmen 2012). När trädet har blivit en byggbar produkt som till exempel en bräda eller planka finns fortfarande kolet lagrat och återförs inte till naturen förrän det komposteras eller förbränns. Det finns gott om skog och träd i Sverige och virkesförrådet ökar hela tiden. För varje träd som fälls planteras två nya (Svenskt trä 2016b). Genom att göra plats för nya träd kan mer koldioxid bindas till träden. Eftersom trä är ett förnybart material bör det användas i den mån det går. Däremot, om det sätts krav på stora spännvidder och höga byggnadshöjder, kan betong eller stål vara mer lämpade att använda. Världens högsta trähus finns i Bergen i Norge och är 14 våningar högt. De bärande delarna är av limträ och på grund av att trä är förhållandevis lätt har var femte våning kompletterats med betong för att huset ska bli tyngre och stabilare (Innovasjon Norge 2016). Det är viktigt att försöka minimera användningen av metall och betong eftersom dessa material inte är förnybara (Block & Bokalders 2009). Trä är ett organiskt material och är därför känsligt för fukt. Om trä utsätts för detta är det viktigt att torkning kan ske ordentligt så att träet kan fortsätta vara naturligt beständig mot angrepp som till exempel mögel. För att undvika onödiga problem är det alltså viktigt att byggandet utförs på rätt sätt. Det är en fördel om träelementen prefabriceras inomhus i fabrik och levereras på rätt sätt eftersom det minskar risken för att trä utsätts för fukt. På byggarbetsplatsen går det snabbt att resa stommen och därmed blir byggnaden tät tidigare än om det byggs med lösvirke (Block & Bokalders 2009). Dessutom sparas tid och kostnader för platsarbeten. Om ett projekt har planerats utifrån förutsättningarna för stål eller betong är det svårt att uppfylla kraven om det senare i planeringen byts till en träkonstruktion. För att kunna anpassa mått och funktioner till trämaterialets egenskaper bör detta beaktas i ett tidigt skede. 3.2 Hållfasthet Trä är ett anisotropt material, d.v.s. att egenskaperna varierar i olika riktningar och vid kvistar etc. Det har också betydelse vilken del av stammen som används. Kärnveden är tätare än splintveden och är därför också starkare. Träet är starkast i fiberriktningen och där det inte finns några kvistar eller skarvar. Styrkan påverkas också av virkets fuktighet, temperatur och tiden den belastas. Till exempel så är ett torrt och kallt virke starkare än ett fuktigt och varmt och dess hållfasthet minskar ju längre det belastas (Svenskt trä 2016c). Genom att limma ihop många brädor i flera lager sprids fördelningen av de svaga punkterna och träskivan blir mer isotrop, dvs. oberoende av riktning och läge. Hållfastheten är därför högre för massivträ och limträ än för konstruktionsvirke. 9

13 3.3 Träkonstruktioner Trähus har många fördelar jämfört med andra hus som är byggda av t.ex. sten eller betong. Bland annat så är trä ett lätt material och kräver inte lika mycket markarbete som andra tyngre material. Det är också enklare att borra hål och såga i en trävägg vilket underlättar när installationer görs. Till skillnad från betong så är trä torrt från början och kräver därför inga torktider, det innehåller heller inga giftiga ämnen eller tillsatser i naturligt tillstånd. Dock behandlas mycket virke som används utomhus för att det är ett billigare alternativ jämfört med de träslag som har en naturlig beständighet. Ett trähus kan stå i över 100 år och är lätt att bygga om eller göra tillbyggnad. Dessutom är det enkelt att odla fler träd och tillväxten av produktiv skog är stor i Sverige. (Folkhem 2016) Jämförs miljöbelastningen för olika konstruktionsmaterial är trä alltid att föredra framför armerad betong. I diagrammet nedan jämförs miljöprofiler för ett betongbjälklag och ett isolerat träbjälklag, båda med trägolv. Figur 7. Jämförelse av miljöprofiler för ett bjälklag av betong och ett av trä. (Block & Bokalders 2009, s. 54) 10

14 3.4 Brand En anledning till att trä inte används oftare kan vara att många förknippar trähus med stor brandrisk efter många omfattande bränder i de svenska stadskärnorna. Den största orsaken till stadsbränderna var att husen låg för nära varandra i kombination med träfasad och trätak. Det berodde alltså inte på trästommen som många trott (Husbyggaren 2003). På grund av okunskap infördes förbud mot att bygga hus med trästomme högre än två våningar. Idag finns bättre kännedom om materialet och det går att bygga minst lika brandsäkert som vilket annat material som helst (Husbyggaren 2003). Så länge kraven uppfylls får trähusen byggas hur höga som helst. Trä har i själva verket goda brandtekniska egenskaper. Förkolningshastigheten är cirka 0,5-1mm/min och under den förkolnade ytan har träet kvar sin hållfasthet. Ju större dimensionerna är desto bättre står träet emot brand. (Svenskt trä 2016c) Det gör att en massivträkonstruktion har bättre brandegenskaper i jämförelse med en träregelkonstruktion (Ekobyggportalen 2016b). Utsätts stål för brand sker ett plötsligt brott vid en viss temperatur där hela konstruktionen kan vika sig på samma gång. Trä förkolnar istället långsamt och håller oftast längre än stålkonstruktionen. (Ekobyggportalen 2016b) Figur 8. Förkolning av trä vid brand (TräGuiden 2014). 11

15 4. Massivträkonstruktioner 4.1 Allmänt Den äldsta bevarade träbyggnaden i Sverige är från 1200-talet och är byggt av knuttimmer. Mellan 1000-talet och 1500-talet var knuttimring den byggteknik som dominerade och att byggnaden står än idag är ett bevis på att trä är ett beständigt och tåligt material. Ett knuttimmerhus är en variant på en massivträkonstruktion där träets naturliga isoleringsförmåga är en viktig del. När massiva träkonstruktioner byggs idag används en modernare variant med KL-skivor. KL-skivorna är både bärande och isolerande och används till väggar, tak och bjälklag (Ekobyggportalen 2016b). En KL-skiva är uppbyggt av tre eller flera lager med korslimmade brädor (Sundberg & Åsberg 2012). Massivträ har hög bärförmåga, klarar stora spännvidder och kan utföras med hög prefabriceringsgrad. Det har också låg vikt som är en fördel vid montering, transport och grundläggning. KL-skivorna kan användas med synlig träyta (TräGuiden 2016e). För att uppnå bättre värmevärden används ofta extra isolering. Det är viktigt att isoleringen placeras på ytterväggens utsida så att KL-skivorna behåller sin förmåga att lagra värme inifrån huset. Valet av isolering är fritt men i och med att konstruktionen för övrigt är fri från material som har stor miljöpåverkan bör även isoleringen väljas utifrån dess miljöpåverkan. T.ex. kan cellulosaisolering användas för att få en konstruktion helt av trä. (Ekobyggportalen 2016b) Ett hus med en massivträkonstruktion har en jämnare temperatur eftersom konstruktionen lagrar värme samt att uppvärmningen och avsvalningen sker långsammare i en tung konstruktion. Eftersom det bara är ett enda material rakt igenom konstruktionen minskas problemen med skarvar och vindläckage. (Ekobyggportalen 2016a) Konstruktionen är fuktbuffrande och brandegenskaperna är betydligt bättre än för en träregelkonstruktion, vilket är lätt att förstå eftersom en grov stock inte tar eld lika lätt som en tunnare sticka (Ekobyggportalen 2016b). Eftersom KL-skivorna prefabriceras i fabrik förkortas byggtiden väsentligt. Det gör också att risken för att konstruktionen ska drabbas av fuktproblem minskar. Massivträkonstruktionen bedöms i det här fallet vara den mest hållbara träkonstruktionen ur ett ekologiskt perspektiv och har valts som stommaterial till Cityförskolan. 4.2 Sammanfogningar Vanligaste sättet att sammanfoga brädorna till en massivträelement är att limma, skruva eller spika ihop dem. Men det finns fler sätt. Miljömässigt är det bäst att välja limfria element men en studie visar att korslimmat är det alternativ med störst hållfasthet och lägst kostnad (Buck 2013). Med hänsyn till ekologin värderas laskat högst i studien. I det här examensarbetet har korslimmade skivor valts vid beräkningarna eftersom det har hög hållfasthet. Det är möjligt med återanvändning och återvinning. Vid energiutvinning förbränns KL-skivan och utsläppen är liknande som för rent trä (Martinsons 2009). 12

16 I tabellen visas resultatet från studien där fjorton olika sammanfogningstekniker jämförts för att få en uppfattning om vilken teknik som är mest lämpad att använda. Det som har jämförts är pris, hållfasthet, kemikalieinnehåll, förnybar och råvaruutnyttjande. I studien värderas de sammanfogningarna med sex olika betyg: (++), (+), (0), (-), (--) och (S). (++) är bästa betyg, (--) är sämsta betyg och (S) betyder av uppgifter saknas. Tabell 1. Tabell från en tidigare studie där de olika sammanfogningsteknikerna betygsatts (Buck 2013). 13

17 4.3 Akustik På en skola finns det krav på ljudnivån inomhus. I BBR 10, BFS 2002:19 finns ett lägsta rekommenderade värde på luftljudsisolering på 48 db och högst rekommenderade värde på stegljudsnivå är 64 db (Larsson 2002). Martinsons har rekommendationer för hur bjälklag byggs för att dämpa stegljud (Martinsons 2014). Från samtal med Martinsons har också rekommendationer erhållits för hur tjocka innerväggarna bör vara för att klara de krav som finns i BBR. En vägg som är uppdelad på två 56 mm KL-skivor med en luftspalt mellan skivorna uppfyller de krav som ställ på en förskola. 120 mm tjocka KL-skivor har antagits räcker för att klara kraven utifrån de rekommendationer som fåtts. För att förbättra rumsakustiken kan även ett undertak installeras. 4.4 Ingående skikt Fasadskikt I fasadskiktet ingår fasadmaterialet, luftspalten samt vindskivan. Den yttersta delen av fasaden förhindrar regn att tränga in i konstruktionen och luftspalten bakom torkar ut vatten som lyckats ta sig igenom. Vindskivan förhindrar att vind och ev. kvarvarande vatten från att ta sig in till isoleringen. Från programhandlingen är fasaden bestämt till en träfasad med stående ribbor Isoleringsskikt Det finns ingen isolering som är helt fri från ämnen som påverkar miljön negativt men enligt en jämförelse mellan mineralull och cellulosafiberisolering var cellulosafiberisolering det bästa alternativet och därför har den valts (Petterson 2010). I klimatskalet ska isoleringen placeras på utsidan om KL-skivorna för att behålla skivornas fuktbuffrande egenskaper (Ekobyggportalen 2016b). I bjälklag behövs isolering för att förhindra spridningen av ljud mellan våningar. Isoleringen är, i sig, inte trycktålig och behöver därför distanser i form av reglar för att inte deformeras. Isoleringens tjocklek beror på KL-skivans dimension och väljs för att uppfylla BBRs krav på värmevärden (Sundberg & Åsberg 2012) Skikt av KL-skiva KL-skivan är det bärande och innersta skiktet av konstruktionen i både väggar, tak och bjälklag. Icke bärande innerväggar delas upp i tvåseparata skikt för att minska ljudspridningen mellan rum Ytskikt I taket sätts undertak upp för att dels dölja installationer men även för att förbättra de rumsakustiska egenskaperna. För att kunna använda KL-skivan som synligt ytskikt krävs att teoretiska kontroller på brand och ljud görs. Väggarna kan kläs in i gips om konstruktionen i sig inte klarar brandkraven. Gipset har också svagt ljuddämpande egenskaper. I badrum behövs extra ytskikt för våtrum. På 14

18 golven läggs linoleummattor och för att dämpa eventuella stegljud kan mattan väljas med ett stegljudsskikt. Linoleummattan är, liksom fasaden, bestämd från programhandlingen. 4.5 Infästningar Infästningarna som ska koppla de olika byggdelarna med varandra är från Martinsons handbok (2014) och visas enligt bilderna nedan Bjälklag Bjälklaget vilar till viss del på den bredare ytterväggen på plan 1. Figur 9. Infästning bjälklag mot vägg (Martinsons 2014) Tak Figur 10. Infästning tak mot vägg (Martinsons 2014). 15

19 Vägg Figur 11. Infästning innerväggar (Martinsons 2014). 16

20 5. Metod 5.1 Arbetsgång Figur 12. Arbetsgång 17

21 5.2 Litteraturstudie Inledningsvis görs en litteratursökning om framförallt trä men också om andra material för att få en uppfattning om vilket typ av material som är mest lämpad att använda till Cityförskolans konstruktion. Information om olika typer av träkonstruktioner samlas in och analyseras. Fördjupad sökning om massivträ genomförs för att få kunskap om bland annat sammanfogningstekniker samt olika byggtekniker. Detta görs för att ta reda på mer i detalj hur konstruktionen kan utformas. Kunskap samlas in om olika typer av isoleringar, dessa jämförs med varandra för att kunna fatta ett beslut om vilken isolering som ska användas. Eftersom det inte kommer göras någon energiberäkning eller kontroll av akustik behövs mer kunskap kring hur mycket isolering som behövs för att kunna skapa en rimlig konstruktion, därför genomförs även litteratursökning kring detta. 5.3 Val av stommaterial Efter att de olika konstruktionsmaterialen utvärderats och jämförts med varandra kan det material som anses mest ekologiskt hållbart väljas till Cityförskolans konstruktion. 5.4 Metodutformning Först efter en grundlig inläsning kring massivträ som konstruktionsmaterial kan examensarbetet delmoment planeras. Det är först nu som det är möjligt att dels ta reda på vilka moment som bör genomföras samt hur de ska struktureras för att nå målen. 18

22 5.5 Dimensionering För att dimensionera stommen kontrolleras bärförmåga, nedböjning, svikt och brand. För att optimera materialåtgången och minimera byggnadens vikt och kostnad bestäms olika dimensioner för olika delar av förskolan. Det kommer alltså, i detta fall, vara en dimension på ytterväggarna för de två byggnaderna på takterrassen, en för ytterväggar på plan två och en för ytterväggar på plan ett. Likadant görs med innerväggarna, en dimension på alla innerväggar på plan två och en dimension på alla innerväggar på plan ett. När det gäller bjälklagen har de delats upp på två olika dimensioner per plan eftersom det på ett ställe, vid torget, krävs längre spännvidd än på övriga ställen. Det är alltså en dimension på takterrassen ovanför torget, en för resten av takterrassen, en för mellanbjälklaget vid torget och en för resten av mellanbjälklaget. På takhusen är det en och samma dimension på båda. Optimal spännvidd för KL-skivorna till bjälklagen är cirka 5 meter eller mindre, vilket gör att många av innerväggarna behöver vara bärande. De innerväggar som är färglagda i figur är bärande i det här fallet. I dörröppningar behövs pelare och balkar av limträ för att bära bjälklaget. Väggarna har olika färger beroende på vilka kopplingar de har med varandra. Gul - väggarna går rakt igenom hela byggnaden på alla tre plan Grön - väggarna går från plan 1 till plan 2 Rosa - väggen finns enbart på plan 3 Blå väggen finns enbart på plan 2 Orange - väggen finns enbart på plan 1. De grå strecken visar åt vilket håll KL-skivorna ligger i mellanbjälklag (figur 13) och i takterrassen (figur 14). Figur 13. Bärande väggar på plan 1 samt riktning för KL-skivorna för mellanbjälklaget Figur 14. Bärande väggar på plan 2 samt riktning för KL-skivorna på takbjälklaget Figur 15. bärande väggar på plan 3 19

23 5.5.1 Lastnedräkning Massviträ beräknas som breda pelare och balkar, i de fall då värden saknas för massivträ har värden för limträ använts. Alla formler och värden för laster och limträ tas ur boken Formler & tabeller som är skriven av Rehnström & Rehnström (2014). Värden för massivträ hämtas ur Martinsons handbok (2014). För att kunna beräkna de laster som byggnaden utsätts för måste egentyngderna beräknas. Egentyngderna för KL-skivorna tas från Martinsons handbok (2014) där tyngderna för varje dimension finns. Resterande egentyngder räknas ut med formel 1. G k Tyngd [kn] V Volym [m 3 ] γ Tunghet [kn/m 3 ] G k = Vγ (1) Utöver egentyngderna tillförs variabla laster, i det här fallet snölast, vindlast och nyttig last. Snölasten beror på takform och geografiskt läge för byggnaden och beräknas med formel 2. s = μc e C t s k (2) s Snölast [kn/m] μ Formfaktor som beror av takytans form och risk för snöanhopning. C e Exponeringsfaktor som beror av omgivande topografi. C t Termisk koefficient som beror på energiförluster genom tak. s k Karakteristiskt värde för snölast på mark [kn/m 2 ] Nyttig last beror på vilken typ av byggnad det är, i den här studien förekommer två olika nyttiga laster, en för takterrassen och en för mellanbjälklaget, eftersom det är olika typ av aktivitet och olika typer av inredning. Den nyttiga lasten fås genom givna värden beroende på vilken av byggnad det är. I vissa fall behöver detta värde reduceras, det görs med formel 3 och 4. α A = 5 7 ψ 0 + A 0 A α A Reduktionsfaktor ψ 0 Reduktionsfaktor A 0 10,0 [m 2 ] A Belastad area [m 2 ] L Längd [m] s Centrumavstånd [m] 0,6 (3) A = L 2s (4) 20

24 Och vindlast beräknas med formel 5. F W = W A (5) W e = q p (z e )C pe W i = q p (z i )C pi } W k = q p (z) (C pe + C pi ) (6) F W totala vindlasten [kn/m 2 ] A area [m 2 ] W k karakteristiskt värde för vindlast [kn/m] q p (z) karakteristiskt hastighetstryck [kn/m] C pe C pi formfaktor för utvändig vindlast formfaktor för invändig vindlast Egentyngderna och lasterna är nu karakteristiska värden och måste dimensioneras och kombineras ihop för att kunna användas för kontroller, det görs med hjälp av formlerna 7 och 8. B1a: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i g k,i (7) B2a: q ed = 0,89 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5 γ d i>1 Ψ 0,i g k,i (8) q ed γ d g k Ψ 0 q k dimensionerad last [kn/m] partialkoefficient beroende på säkerhetsklass egentyngd [kn/m] lastreduktionsfaktor last [kn/m] För att veta vilken kraft som förs ner till väggarna från tak och bjälklag beräknas tvärkraften, det görs med formel 9. V max = R A = R B = ql 2 (9) V max R A R B tvärkraft stödreaktion i A [kn] stödreaktion i B [kn] q kraft [kn/m 2 ] l längd [m] 21

25 5.5.2 Bärförmåga Alla formler och värden för laster och limträ tas ur boken Formler & tabeller som är skriven av Rehnström & Rehnström (2014). Värden för massivträ hämtas ur Martinsons handbok (2014). Bärförmågan för balkar och bjälklag kontrolleras med formel 10. M Rd > M Ed (10) M Rd M Ed dimensionerande bärförmåga [knm] Böjmoment som uppstår av lasten [knm] Pelare som utsätts för knäckning kontrolleras med formel 11. N Rd > N Ed (11) N Rd N Ed pelarens bärförmåga [kn] Tryckkraften som uppstår av laster [kn] Och pelare som utsätts för böjknäckning kontrolleras med formel 12. k m M yed M yrd + M zed M zrd + N c,0,ed N c,0,rd 1,0 (12) k m koefficient som placeras vid den term som är lägst Böjmomentet som påverkas av lasten beräknas med formel 13. M Ed = M max = ql2 8 (13) Bärförmågan som beror på träets egenskaper och dimension beräknas med formel 14. M Rd = f md W (14) f md dimensionerande böjhållfasthet [MPa] W tvärsnittsarea [m 2 ] f md = f mk k mod γ m k h (15) f mk k mod k h γ m karakteristisk böjhållfasthet [MPa] korrektionsfaktor korrigeringsfaktor med hänsyn till volym partialkoefficient för materialegenskaper och bärförmåga 22

26 k h = min { (600 h )0,1 1,1 (16) h balkhöjd [m] Tryckkraftskapaciteten som beror på träets egenskaper och dimension beräknas med formel 17. N c,rd = k c f cd A (17) k c reduktionsfaktor för pelarens instabilitet f cd dimensionerande tryckhållfasthet [MPa] A pelarens tvärsnittsarea [m 2 ] λ rel = λ π f c,0,k E 0,05 (18) λ rel λ f,0,k E 0,05 relativa slankhetstalet slankhetstal karakteristisk tryckhållfasthet [MPa] elasticitetsmodul [MPa] λ = L cr i (19) L cr i stångens knäckningslängd [m] stångens tröghetsradie [m] k = 0,5[1 + β c (λ rel 0,3) + λ rel ] (20) k c = 1 k+ k 2 λ rel 2 (21) Tryckkraften som uppstår av laster (N Ed ) beräknas genom addition egentyngder och tvärkrafter som påverkar pelaren Nedböjning Alla formler och värden för laster och limträ tas ur boken Formler & tabeller som är skriven av Rehnström & Rehnström (2014). Värden för massivträ hämtas ur Martinsons handbok (2014). Det är viktigt att nedböjningen för balkar, bjälklag och tak inte är för stor. Nedböjningen kontrolleras med formel 28. q Ed = g k + Ψ 1 q k (22) 23

27 I = bh3 12 (23) I yttröghetsmoment[m 4 ] h höjd [m] b bredd [m] u fin,q = u inst,q (1 + Ψ 0 k def ) < L 200 (24) u fin,q u inst,q k def L deformation [m] omedelbar deformation [m] omräkningsfaktor längd [m] u inst,q = 5 q Ed l EI (25) u fin,g = u inst,g (1 + k def ) (26) u fin,g u inst,g deformation [m] omedelbar deformation [m] u inst,g = 5 g Ed l EI u fin = u fin,g + u fin,q < L 150 (27) (28) u fin slutlig deformation [m] Svikt Alla formler och värden för laster och limträ tas ur boken Formler & tabeller som är skriven av Rehnström & Rehnström (2014). Värden för massivträ hämtas ur Martinsons handbok (2014). För att inte människorna som vistas i byggnaden ska känna ett obehag av att bjälklaget sviktar för mycket får inte svikten överstiga 1,5 mm vilket kontrolleras med formeln 29. 1kN L 3 48EI 1,5mm (29) 24

28 5.5.5 Brand Alla formler och värden för laster och limträ tas ur boken Formler & tabeller som är skriven av Rehnström & Rehnström (2014). Värden för massivträ hämtas ur Martinsons handbok (2014). För att kontrollera att konstruktionen står i minst 60 minuter vid fullt utvecklad brand används formlerna Q d = G k + Ψ 1 Q k + Ʃ Ψ 2 Q k (30) d 0 = min { 0,35t 7 (31) d ef = β 0 t + d 0 (32) h ef = h n d ef (33) b ef = b n d ef (34) d ef t h ef b ef Förkolningsdjup [m] Tid [s] Effektiv höjd efter brand [m] Effektiv bredd efter brand [m] Därefter kontrolleras bärigheten med det nya tvärsnittet. 25

29 5.6 Konstruktionslösning Dimensioner till konstruktionslösningen avgörs av dimensioneringen och materialen anpassas för att uppnå önskad funktion samt en ekologiskt hållbar konstruktion. 5.7 Ekonomi Kostnaden är i många fall avgörande vid valet av stommaterial. Att bygga en konstruktion av massivträ är fortfarande relativt ovanligt. Beror det på att priset för massivträ är högre än andra material eller beror det på något annat? En tidigare studie visar att massivträkonstruktion är dyrare än en träregelkonstruktion men betydligt billigare än en betongkonstruktion (Sundberg & Åsberg 2012) Sweco har, i ett tidigt skede, gjort en kalkyl för Cityförskolan och tagit fram kostnaderna för en konstruktion av betong och en av limträ på kommunens begäran. Eftersom den gjordes tidigt så stämmer inte mängder och kostnader helt och för att få ett jämförbart resultat beräknas därför kostnaderna om för de två konstruktionerna. Swecos kalkyl används som underlag för att se vilka olika typer av väggar och bjälklag som används. Ur boken Sektionsfakta av Lilliequist (2015) tas kostnaderna för båda konstruktionerna som sedan jämförs med kostnaden för massivträkonstruktionen. Det är kostnaderna för de bärande stommarna som jämförs med varandra. För alla tre konstruktionerna beräknas den totala kostnaden för alla innerväggarna med. KL-skivorna levereras i olika ytskiktsklasser och går att få med ett finare ytskikt om skivorna ska vara synliga. KLskivorna är alltså kompletta precis som dem är. I de andra konstruktionerna är innerväggarna uppbyggda som regelväggar och kräver flera olika skikt för att bli kompletta. För att kunna få ett så likvärdigt resultat som möjligt jämförs kompletta innerväggar med varandra. Därför tas alla skikt till regelväggarna med i kostnaden förutom för väggarna i badrummen där kostnaden för kakel och fuktduk inte tas med i kalkylen. De icke bärande innerväggarna i massivträkonstruktionen består av två smalare väggar med en luftspalt mellan för att klara de ljudkrav som ställs på en förskola. Kostnaden för den väggen är i princip lika som för de bärande väggarna som har en tjocklek på 120 mm. Därför beräknas kostnaden för alla innerväggar, både bärande och icke bärande, som en bärande vägg med en tjocklek på 120 mm. För det mellanbjälklag som valts i Swecos kalkyl går det endast att få fram en kostnad för hela bjälklaget, inte bara den bärande delen. För att kunna få ett jämförbart resultat adderas en kostnad för isolering och de andra skikt som ingår i bjälklaget till den totala kostnaden för massivträkonstruktionen. I beräkningen för massivträkonstruktionen ingår kostnad för montering och skarvar. Arbetskostnad och omkostnadspålägg ingår i de andra konstruktionerna vilket motsvarar monteringskostnaden. För att kunna optimera kostnaden men ändå underlätta för de som bygger förskolan används endast ett antal olika dimensioner på KL-skivorna på olika delar av konstruktionen. Kostnaden för t.ex. markarbete eller platta på mark har inte tagits med utan endast väggar, tak och bjälklag. 26

30 De värden som använts vid beräkningarna redovisas i bilaga

31 6. Resultat 6.1 Dimensionering Följande tjocklekar på KL-skivorna krävs efter kontroll av bärförmåga, nedböjning, svikt och brand. Tabell 2. Visar de tjocklekar som behövs till Cityförskolans konstruktion. Tjocklekar (mm) 0,070 0,095 0,120 0,145 0,170 0,183 0,246 Läge och funktion för de olika dimensionerna på KL-skivorna och limträet som används redovisas i tabellen nedan. Tabell 3. Visar de dimensioner som krävs i de olika delarna av konstruktionen. Del h b Bjälklag Sedumtak 0,145 1,2 Takbjälklag 0,183 1,2 Takbjälklag, torg 0,246 1,2 Mellanbjälklag 0,170 1,2 Mellanbjälklag, torg 0,183 1,2 Yttervägg Yttervägg, takhus 0,070 1,2 Yttervägg, vån 2 0,070 1,2 Ytterväggar, vån 1 0,095 1,2 Innervägg Innerväggar, våning 2 0,120 1,2 Innerväggar vån 1 0,120 1,2 Limträbalk Balk, vån 3 0,405 0,140 Balk, 101 0,585 0,225 Balk, 102 0,585 0,185 Limträpelare Pelare, vån 3 0,140 0,140 Pelare, vån ,270 0,185 Pelare, vån ,270 0,185 28

32 6.2 Konstruktionslösning Figur 16. sektion med ingående material. 29

33 6.2.1 Ytterväggar plan 1 och 2 Skikten i ytterväggarna består av KL-skivan som både bärande stomme och det synliga innersta skiktet. Utanpå finns cellulosaisoleringen och lättreglar, vindskyddsskivan placeras utanpå isoleringen. Det sista skiktet är fasaden och luftspalten. De rundade hörnen löses genom att använda KL-skivor som är 600 mm breda istället för 1200 mm Takbjälklag De innersta skikten i takbjälklagen består, precis som ytterväggarna, av KL-skivan och isolering. Istället för lättreglar används här vanliga reglar. Därefter finns luftspalt, råspont och underlagspapp. Takbjälklaget har en lutning på 1,5 grader för att underlätta vattenavrinningen och takterrassen byggs sen upp ovanpå takbjälklaget som en plan yta Sedumtak Sedumtaket är uppbyggt på liknande sätt som takbjälklaget, istället för takterrassen placeras här ett sedumtak. Under sedumtaket behövs extra ytpapp för att inte få problem med fukt Innerväggar De bärande innerväggarna består endast av en 120 mm tjock KL-skiva och de icke bärande innerväggarna består av två 56 mm tjocka KL-skivor med luftspalt mellan Mellanbjälklag Mellanjälklaget består av KL-skivan och ovanpå den finns reglar med mellanliggande isolering. Ovanpå isoleringen finns golvspånskivor, stegljudsmatta och till sist linoleummatta som ytskikt. Det placeras ett innertak för att dölja installationer och förbättra de rumsakustiska egenskaperna. 30

34 Figur 17. Konstruktionens plan. 31

35 6.3 Ekonomi Enligt beräkningarna är kostnaden för massivträkonstruktionen cirka 3,6 miljoner och är den billigaste. Betongkonstruktionen kostar cirka 3,8 miljoner. Limträkonstruktionen kostar cirka 4,5 miljoner. Resultatet redovisas i tabellen nedan med både totalkostnad och hur mycket mindre kostnaden för massivträ är. Tabell 4. Visar totala kostnaden för konstruktionen av massivträ och betong samt skillnaden av kostnaderna. Resultat - massivträ-betong Massivträ Betong Skillnad Tabell 5. Visar totala kostnaden för konstruktionen av massivträ och limträ samt skillnaden av kostnaderna. Resultat - massivträ-limträ Massivträ Trä Skillnad

36 7. Diskussion 7.1 Utvärdering av resultat Dimensioneringen visar att ytterväggarnas tjocklek endast behöver vara 70 mm på våning 2 och 3 och 95 mm på våning 1. Detta är en markant skillnad jämfört med innerväggarna som har en tjocklek på 120 mm. Anledningen till att innerväggarna är tjockare än ytterväggarna är för att det är större belastning på dessa eftersom de påverkas av dubbla laster från takterrassen. Trots att ytterväggarna också utsätts för vindlast så är den såpass liten jämfört med den nyttiga lasten och snölasten att dimensionerna inte behöver vara större. Takbjälklaget ovanför torget är en kritisk del i konstruktionen, dels för att det är en spännvidd på 6 m och för att krafterna från takhuset ovanför går rakt ner på bjälklaget och inte direkt ner i en vägg. Dessutom är snölasten och den nyttiga lasten på takterrassen stora. För att klara de laster som påverkar bjälklaget krävs den tjockaste KL-skivan som Martinsons har i sitt sortiment. Den nyttiga lasten på mellanbjälklaget är inte lika stor som lasterna på takbjälklaget vilket gör att dimensionerna kan vara mindre. Kostnaderna för alla tre konstruktioner är schablonmässiga och stämmer därför inte helt med verkligheten. Detta gör att det är svårt att få ett exakt pris på vad konstruktionerna kommer att kosta. Trots att resultatet är en kalkyl bedöms det vara tillräckligt bra för att kunna dra en slutsats att kostnaden inte är en anledningen till att massivträ inte används oftare. 7.2 Utvärdering av arbetet Dimensionerna för bjälklag respektive väggar har optimerats till viss del. Teoretiskt hade det varit möjligt med ytterligare optimering eftersom det är det värsta fallet för varje del som har varit dimensionerande. Om samtliga väggar och bjälklag i varje del hade beräknats och dimension anpassats utifrån det hade mindre dimensioner kunnat användas på vissa ställen. På grund av dörröppningar krävs balkar och pelare av limträ som kan bära bjälklaget på vissa ställen för att inte spännvidden ska bli för stor. Konstruktionen behöver också kompletteras med en balk på plan 1 som tar upp de laster som kommer från ena takhuset eftersom det saknas en innervägg. Då detta examensarbete inte tagit hänsyn till energi har ett standardvärde på isoleringen valts för att kunna framställa en rimlig sektionsbild med alla lager i vägg och tak. Åtgärder för att förbättra rumsakustiken har gjort utifrån rekommendationer för att nå kraven eftersom möjligheten att kontrollera detta mer i detalj inte funnits. Åtgärderna gäller för bjälklag och icke bärande innerväggar. Antaganden har gjorts att bärande innerväggar, med en tjocklek på 120 mm, uppfyller kraven för akustik utifrån den information som funnits. Det som bör beaktas med Cityförskolan är att det ska vara rundade hörn och en takterrass som utnyttjas som skolgård. De runda hörnen går att lösa med KL-skivor med halva bredden, vilket är 600 mm. Takterrassen kommer vara en uppbyggd yta ovanpå taket som har en lutning på 1,5 grader. För att lägga till kostnaden för fler skikt till massivträkonstruktionen har boken Sektionsfakta använts. Det är även samma bok som varit grunden för kostnaderna för både betongkonstruktionen och limträkonstruktionen vilket gör att kostnaderna för mellanbjälklaget är jämförbara. 33

37 7.3 Relation till hållbar utveckling En massivträkonstruktion med cellulosafiberisolering är ett bra val ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom det till stor del enbart består av förnybara material. En fördel med en massivträkonstruktion är att det inte behövs någon plastfolie som fuktspärr eftersom KL-skivan är fuktbuffrande det behövs heller ingen gips om skivorna är dimensionerad utifrån att klara branden. Det finns sammanfogningar av massivträelementen som är bättre för miljön än vad limning är. Dock har korslimmade element används i denna rapport eftersom det är den sammanfogningstekniken med störst hållfasthet och den som Martinsons använder sig av. Andelen lim som exponeras är relativt liten i förhållande till den totala ytan vilket gör att det inte har stor miljöpåverkan. Dessutom är utsläppen likande vid energiutvinning för både KL-skivor och rent trä och har då antagits vara ett bra alternativ med tanke på hållbar utveckling. För att ta reda på om byggnaden är hållbar ur ett driftperspektiv är det relevant att göra vidare studier på energi för att kunna beräkna isoleringens mest gynnsamma tjocklek. Det är också möjligt att dra ner på materialåtgången genom att optimera dimensionerna ytterligare då en del konstruktionsdelar kan vara överdimensionerade. 34

38 8. Slutsats Cityförskolans stomme kan konstrueras med en massivträkonstruktion med de framräknade dimensionerna och med hjälp av några enstaka pelare och balkar i limträ för att stötta upp bjälklaget. Kostnaden för massivträkonstruktion är den lägsta och är därför inte anledningen till att massivträ är ovanligare än de andra konstruktionerna. Massivträkonstruktionen kostar cirka kr mindre än betongkonstruktionen och cirka kr mindre än limträkonstruktionen 9. Tackord Vi vill tacka Kenny Pettersson som varit vår handledare på skolan som hjälp oss med bland annat frågor kring beräkningar. Vi vill också tacka Sebastian Fors på Sweco Architects i Karlstad som också varit vår handledare. Utöver stöttningen har han försett oss med underlag till examensarbetet. Efter ett antal samtal vill vi till sist tacka Joakim Gustafsson på Martinsons som svarat på våra funderingar angående deras massivträelement. 35

39 Referenser Block, M. & Bokalders, V. (2009). Byggekologi. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Buck, D. (2013). Massivträ. Karlstad: Karlstad Universitet. Development, W. C. (1988). Vår gemensamma framtid. Stockholm: Prisma. Ekobyggportalen. (2016a). Att välja konstruktion. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Ekobyggportalen. (2016b). Trähus - Massiva. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Folkhem. (2016). Tio sannuingar om trähus. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Gluch, P., Brunklaus, B., Johansson, K., Lundberg, Ö., Stenberg, A.-C. & Thuvander, L. (2007). Miljöbarometer för bygg- och fastighetssektorn Göteborg: Chalmers. Google Maps. (2016). Karlstad. [Elektronisk]. Tillgänglig: 1!1e3!4m5!3m4!1s0x465cc9f9b01ca3af:0xc6b6638f88a93190!8m2!3d !4d [ ] Holmen. (2012). Holmen Årsredovisning Stockholm: Holmen. Husbyggaren. (2003). 2003_2_05. Stockholn: Byggingenjörerna. Innovasjon Norge. (2016). Verdens høyeste boligblokk i tre. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Larsson, A. (2002). Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler. Stockholm: Boverket författaersamling. Lilliequist, K. (2015). Sektionsfakta. Växjö: Wikells byggberäkningar AB. Martinsons. (2009). Byggvarudeklaration BVD 3. Bygdsiljum: Martinsons. Martinsons. (2014). Handbok i KL-trä. Bygdsiljum: Martinsons. Petterson, F. (2010). En jämförelse mellan mineralull och cellulosafiber. Karlstad: Karlstad Universitet. Rehnström, B. & Rehnström, C. (2014). Formler & tabeller för byggkonstruktion enligt eurokoderna. Karlstad: Rehnströms bokförlag. Roos, A., Woxblom, L. & Mccluskey, D. (2009). Arkitekters och byggingenjörers inställning till trä i byggande. Uppsala: SLU. Skogsstyrelsen. (2016). Skogsstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] 36

40 SLU. (2015). Produktiv skogsmark. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Sundberg, M. & Åsberg, D. (2012). Husväggar av massivträ: en kostnadsjämförelse. Jönköping: Tekniska högskolan i Jönköping. Sweco Architects. (2016). Programhandling. Karlstad: Sweco Architects. Svenskt trä. (2016a). Om trä. [Elektronisk]. Tillgänglig: Svenskt trä. (2016b). Bygg klimatsmart. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Svenskt trä. (2016c). Egenskaper hos barrträd. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Svenskt trä. (2016d). Om limträ. [Elektronisk]. Tillgänglig: Svenskt trä: [ ] Svenskt Trä. (u.d.). Småhus och flervåningshus. [Elektronisk]. Tillgänglig: Svensk trä: TräGuiden. (2014). Brandsäkerhet. [Elektronisk]. Tillgänglig: TräGuiden: [ ] TräGuiden. (2016). Generell beskrivning av massivträteknik. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] World commission on enviroment and devolopment. (1987). Our common future. Oslo: World commission on enviroment and devolopment. 37

41 Bilagor Bilaga 1: Tunghet för trä Material Tunghet Trä 5 (kn/m 2 ) Egentygder för delarna Sedumtak 1,28 kn/m Yttervägg, takhus 2,23 kn Takbjälklag 1,08 kn/m Takbjälklag, torg 1,38 kn/m Yttervägg, vån 2 1,96 Kn Innerväggar, våning 2 2,04 Kn Mellanbjälklag 1,06 Kn/m Mellanbjälklag, torg 1,12 kn/m Ytterväggar, vån 1 2,39 Kn Innerväggar vån 1 2,04 Kn Balk, vån 3 0,28 kn/m Balk, 101 0,66 kn/m Balk, 102 0,54 kn/m Pelare, vån 3 0,10 Kn Pelare, vån ,25 Kn Pelare, vån ,25 Kn B1

42 Bilaga 2: Indata för KL-skivor och limträ mm fmk fck E0,05 E ,3 11, ,6 9, ,3 12, , ,1 8, ,9 9, ,5 10, ,5 7, ,1 11, , ,8 9, , L40c 30,8 25,4 10,5 13 B2

43 Bilaga 3: Indata för laster Laster Snölast, sedum Snölast, takterrass Vindlast Nyttig last, takterrass Nyttig last, bjälklag 2,00 kn/m2 6,9 kn/m2 0,59 kn/m 4,80 Kn/m 3,00 Kn/m γd 1,00 Ψ0 Ψ1 Ψ2 Nyttig 0,7 0,7 0,6 Snö 0,7 0,4 0,2 Vind 0,3 0,3 0 Vindlast Klimatklass 1 k,def Lastvaraktighet kmod 0,9 γm 1,25 βc 0,1 Medellång Klimatklass 1 k,def 0,6 Lastvaraktighet kmod 0,8 γm 1,25 βc 0,1 β0 0,7 mm/min B3

44 Bilaga 4: Martinsons dimensioner på KL-skivorna B4

45 Bilaga 5: Sektionsbilder med numrerade bjälklag och väggar. B5

46 Bilaga 6: Lastnedräkning för sedumtak B302 L, hus 2 5 Snölast som huvudlast B1a qd 3,83 B2a qd 4,54 V 11,36 M 14,19 Snölast som bilast B1a qd 3,83 B2a qd 3,64 V 9,58 M 11,38 B6

47 Bilaga 7: Kontroller för sedumtak Bärförmåga B302 MEd 14,19 knm MRd kh 5,29 > 1,1 1,1 1,1 fmd 7,11 MPa w 0,00 MRd 29899,2 29,90 knm > 14,19 knm ok! Brand t 60 min b 1,2 m h 0,145 m l 5,00 m Snö som huvudlast qd 1,98 kn/m MEd 6,20 knm RA 4,96 d0 0,021 0,007 def 0,04 m bef 1,20 hef 0,10 W 0,00 MRd, crit 15,08 > 6,20 OK Nedböjning snö och nyttig u,fin <L/200 <L/150 I 0,0003 m4 Längd 5 m B7.1

48 q,ed 2,08 kn g,ed 1,73 u,fin,q 0,012 < L/200 0,025 ok! u,fin,g 0,014 u,fin 0,026 < L/150 0,03 ok! B7.2

49 Bilaga 8: Lastnedräkning för yttervägg på takhus. YP303 L 4,1 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,26 NEd 14,36 M 0,56 Vindlast som huvudlast, snölast som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,88 NEd 12,59 M 1,85 B8

50 Bilaga 9: Kontroller för ytterväggar på takhus. Bärförmåga YP303 längd 4,1 NEd 14,36 MEd 0,56 NcRd λ 169,08 λrel 2,59 fcd 8280 k 1,91 kc 0,20 NcRd 135,83 MRd kh 6,12 > 1,1 1,1 1,1 fmd 8949,60 w 0,00 MRd 8,77 0,17 < 1 ok Brand t b h l 60 min 1,200 m 0,070 m 4,10 m Vind som huvudlast qd MEd Vind som bilast qd MEd 0,176 kn/m 0,37 knm 0,000 kn/m 0,00 knm MRd, crit B9.1

51 d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 1,20 hef 0,03 W 0,00 MRd, crit 1402,60 Ned 7,97 kn NRd fcd 8280,0 kc 0,195 NRd 54,32 0,15 < 1 ok B9.2

52 Bilaga 10: Lastnedräkning för takbjälklag vid torget. B 201 L 6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 14,14 B2a qd 17,04 V 51,13 M 88,66 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 14,14 B2a qd 16,10 V 48,29 M 82,93 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 14,14 B2a qd 13,94 V 42,43 M 73,21 B10

53 Bilaga 11: Kontroller för takbjälklag vid torget. Bärförmåga B201 MEd 88,66 knm MRd kh 4,76 > 1,1 1,1 1,1 fmd 8,31 MPa w 0,01 MRd , ,54 knm > 88,66 knm ok! Brand t b h l 60 min 1,2 m 0,246 m 6 m Snö som huvudlast, nyttig last som bilast qd 7,016 kn/m MEd 31,57 knm RA 21,05 Nyttiglast som huvudlast, snölast som bilast qd MEd 6,116 kn/m 27,52 knm MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 bef 1,20 hef 0,20 W 0,01 MRd, crit 69,14 > 31,57 OK B11.1

54 Nedböjning I 0,0015 m4 Längd q,ed 7,50 g,ed 1,86 6 m u,fin,q 0,015 < L/200 0,03 ok! u,fin,g 0,005 u,fin 0,021 < L/150 0,04 ok! Svikt Svikt 0,0005 m < 0,0015 ok! B11.2

55 Bilaga 12. Lastnedräkning för takbjälklag. B 204 L 5,05 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 13,74 B2a qd 16,69 V 42,13 M 53,19 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 13,74 B2a qd 15,74 V 39,75 M 50,18 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 13,74 B2a qd 13,58 V 34,70 M 43,80 B12

56 Bilaga 13: Kontroller för takbjälklag. Bärförmåga B204 MEd 53,19 knm MRd kh 5,05 > 1,1 1,1 1,1 fmd w 0,01 9,50 MPa MRd 63655,9 63,66 knm > 53,19 knm ok! Brand t b h l 60 min 1,2 m 0,183 m 5,050 m Snölast som huvudlast, nyttig last som bilast qd MEd Ra Nyttig last som huvudlast, snölast som bilast qd Med 6,719 kn/m 21,42 knm 16,96 Kn 5,819 kn/m 18,55 knm MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 1,20 hef 0,14 W 0,00 MRd, crit 37,79 > 21,42 OK B13.1

57 Nedböjning I 0,0006 m4 Längd 5,050 m q,ed 7,20 g,ed 1,46 u,fin,q 0,025 < L/200 0,02525 ok! u,fin,g 0,005 u,fin 0,029 < L/150 0,034 ok! Svikt Svikt 0,0006 m < 0,0015 ok! B13.2

58 Bilaga 14: Lastnedräkning för yttervägg på plan 2. YP202 L 3,6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,26 NEd 41,85 M 0,43 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,26 NEd 39,63 M 0,43 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,88 NEd 34,56 M 1,43 B14

59 Bilaga 15: Kontroller för yttervägg på plan 2. Bärförmåga YP202 längd 3,6 NEd 39,63 MEd 0,43 NcRd λ 148,46 λrel 2,29 fcd 8280 k 1,74 kc 0,22 NcRd 150,41 MRd kh 6,12 > 1,1 1,1 1,1 fmd 9108,00 w 0,00 MRd 8,93 0,31 < 1 ok Brand t b h l 60 min 1,2 m 0,070 m 3,600 m Vind som huvudlast qd 0,176 MEd 0,29 Vindlast som bilast B15.1

60 qd 0,000 Med 0,00 MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 1,20 hef 0,03 W 0,00 MRd, crit 1427,42 Ned 6,59 fcd 8280,0 kc 0,216 NRd 60,15 0,11 < 1,00 OK B15.2

61 Bilaga 16: Lastnedräkning för innerväggar på plan 2. P204 L 3,6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast NEd 89,54 M 0,00 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast NEd 84,62 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast NEd 74,76 B16

62 Bilaga 17: Kontroller för innerväggar på plan 2. Bärförmåga P204 längd 3,6 NEd 84,62 NcRd λ 86,60 λrel 1,38 fcd 7200 k 1,24 kc 0,32 NcRd 334,42 > 84,62 ok Brand t b h l 60 min 1,2 m 0,120 m 3,6 m d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 1,20 hef 0,04 W 0,00 Ned 37,233 NRd fcd 7200,0 kc 0,323 NRd 100,29 > 37,233 OK B17

63 Bilaga 18: Lastnedräkning för mellanbjälklag vid torget. B 101 L 6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 4,66 B2a qd 4,50 V 13,99 M 20,98 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 4,66 B2a qd 5,85 V 17,54 M 26,31 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 4,66 B2a qd 4,50 V 13,99 M 20,98 B18

64 Bilaga 19: Kontroller för mellanbjälklag vid torget. Bärförmåga B101 MEd 20,98 knm MRd kh 5,05 > 1,1 1,1 1,1 fmd 9,50 MPa w 0,01 MRd 63655, ,66 knm > 20,98 knm ok! Brand t b h l 60 min 0,183 m 1,2 m 6 m Nyttig last som huvudlast qd 3,159 kn/m MEd 14,22 knm RA 9, Nyttig last som bilast qd Med 2,859 kn/m 12,87 knm MEd 26,31 MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 0,18 hef 1,12 W 0,04 MRd, crit 361,01 > 26,31 OK B19.1

65 Elementet håller för 1 timmes brand Nedböjning I 0,0006 m4 Längd q,ed 3,22 g,ed 1,51 6 m u,fin,q 0,017 < L/200 0,03 ok! u,fin,g 0,010 u,fin 0,027 < L/150 0,040 ok! Svikt Svikt 0,0010 m < 0,0015 ok! B19.2

66 Bilaga 20: Lastnedräkning för mellanbjälklag. B 104 L 5,05 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 4,58 B2a qd 4,42 V 11,56 M 14,60 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 4,58 B2a qd 5,77 V 14,58 M 18,40 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 4,58 B2a qd 4,42 V 11,56 M 14,60 B20

67 Bilaga 21: Kontroller för mellanbjälklag. Bärförmåga B104 MEd 14,60 knm MRd kh 5,12 > 1,1 1,1 1,1 fmd 6,97 MPa w 0,01 MRd 40284,288 40,28 knm > 14,60 knm ok! Brand t 60 min b 1,2 m h 0,170 m l 5,05 m Nyttig lat som huvudlast qd MEd 3,159 kn/m 10,07 knm Nyttig last som bilast qd 3,179 kn/m Med 10,13 knm RA 8,03 MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 1,20 hef 0,09 W 0,00 MRd, crit 10,31 > 10,07 OK Nedböjning B21.1

68 I 0,0005 m4 Längd 5,05 m q,ed 3,16 g,ed 1,43 u,fin,q 0,014 < L/200 0,02525 ok! u,fin,g 0,008 u,fin 0,022 < L/150 0,03 ok! Svikt Svikt 0,0010 m < 0,0015 ok! B21.2

69 Bilaga 22: Lastnedräkning för yttervägg på plan 1. YP102 L 3,6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,26 NEd 55,26 M 0,43 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,26 NEd 55,84 M 0,43 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,26 B2a qd 0,88 NEd 47,96 M 1,43 B22

70 Bilaga 23: Kontroller för yttervägg på plan 1. Bärförmåga YP102 längd 3,6 NEd 55,84 MEd 0,43 NcRd λ 109,39 λrel 1,82 fcd 9072 k 1,48 kc 0,26 NcRd 269,94 MRd kh 5,76 > 1,1 1,1 1,1 fmd 10533,60 w 0,00 MRd 19,01 0,23 < 1 ok Brand t 60 min b 1,200 m h 0,095 m l 3,6 Vind som huvudlast qd 0,176 MEd 0,00020 Vindlast som bilast qd 0,000 Med 0,00 MRd, crit B23.1

71 d0 0,021 0,007 def 0,00 mm bef 1,20 hef 0,09 W 0,00 MRd, crit 19010,35 Ned 17,84 fcd 9072,0 kc 0,261 NRd 269,92 0,07 < 1,00 OK B23.2

72 Bilaga 24: Lastnedräkning för innervägg på plan 1. P104 L 3,6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast NEd 115,43 M 0,00 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast NEd 116,46 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast NEd 100,65 B24

73 Bilaga 25: Kontroller för innervägg på plan 1. Bärförmåga P104 längd 3,6 NEd 115,43 NcRd λ 86,60 λrel 1,38 fcd 7200 k 1,24 kc 0,32 NcRd 334,42 NcRd 334,42 > 115,43 ok Brand t 60 min b 1,2 m h 0,120 m l 3,600 d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 1,20 hef 0,04 W 0,00 Ned 55,817 NRd fcd 7200,0 kc 0,323 NRd 100,29 > 55,817 OK B25

74 Bilaga 26: Lastnedräkning för balk på plan 3 BA 301 L 2,705 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,38 B2a qd 0,34 VA 16,84 VB 16,84 M 16,34 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,38 B2a qd 0,34 VA 16,84 VB 16,84 M 13,84 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,38 B2a qd 0,34 VA 16,84 VB 16,84 M 13,84 B26

75 Bilaga 27: Kontroller för balk på plan 3. Bärförmåga BA301 MEd 16,34 knm MRd kh 4,31 > 1,1 1,1 1,1 fmd w 0,00 21,68 MPa MRd 82987, ,99 knm > 16,34 knm ok! Brand t 60 min b 0,140 m h 0,405 m l 2,705 m Snölast som huvudlast qd 2,367 kn/m MEd 2,16 knm RA 3,20 Snölast som bilast qd MEd 1,967 kn/m 1,80 knm MEd 16,34 MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 0,06 hef 0,36 W 0,00 MRd, crit 26,66 > 16,34 OK B27

76 Bilaga 28: Lastnedräkning för pelare på plan 3. PE301 L 3,6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,1323 B2a qd 0, NEd 17,08 M 0,19 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,1323 B2a qd 0,11775 NEd 17,08 M 0,19 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,1323 B2a qd 0,11775 NEd 17,08 M 0,19 B28

77 Bilaga 29: Kontroller för pelare på plan 3. Bärförmåga PE301 längd 3,6 NEd 17,08 MEd 0,00 NcRd λ 636,26 λrel 9,97 fcd k 5,97 kc 0,06 NcRd 20,39 > 17,08 ok Brand t 60 min b 0,140 m h 0,140 m l 3,600 d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 0,06 hef 0,10 W 0,00 Ned 3,334 NRd fcd 18288,0 kc 0,057 NRd 5,71 > 3,334 OK B29

78 Bilaga 30: Lastnedräkning för balk nummer 1 på plan 1. BA 101 L 5,7 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,89 B2a qd 0,79 V 23,72 M 110,22 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,89 B2a qd 0,79 V 30,13 M 137,56 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,89 B2a qd 0,79 V 23,72 M 110,22 B30

79 Bilaga 31: Kontroller för balk nummer 1 på plan 1. Bärförmåga BA101 MEd 137,56 knm MRd kh 4,00 > 1,1 1,1 1,1 fmd 21,68 MPa w 0,01 MRd , ,27 knm > 137,56 knm ok! Brand Nyttig last som huvudlast qd MEd t b h l 60 min 0,225 m 0,585 m 5,7 m 15,943 kn/m 64,75 knm Snölast som huvudlast qd 16,943 kn/m Med 68,81 knm RA 48,29 Vindlast som huvudlast qd MEd 15,339 kn/m 62,30 knm MEd 137,56 MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 0,14 hef 0,54 W 0,01 B31.1

80 MRd, crit 150,22 > 137,56 OK Elementet håller för 1 timmes brand B31.2

81 Bilaga 32. Lastnedräkning för pelare nummer 1 på plan 1. PE101 L 3,6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,1323 B2a qd 0, NEd 24,05 M 0,00 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,1323 B2a qd 0,11775 NEd 30,46 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,1323 B2a qd 0,11775 NEd 24,05 B32

82 Bilaga 33. Kontroller för pelare nummer 1 på plan 1. Bärförmåga PE101 längd 3,6 NEd 30,46 NcRd λ 249,66 λrel 3,91 fcd k 2,64 kc 0,14 NcRd 124,25 > 30,46 ok Brand t 60 min b 0,185 m h 0,270 m l 3,600 d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 0,10 hef 0,23 W 0,00 Ned 48,624 NRd fcd 18288,0 kc 0,136 NRd 57,27 > 48,624 OK B33

83 Bilaga 34: Lastnedräkning för balk nummer 2 på plan 1. BA 102 L 4,5 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,73 B2a qd 0,65 V 35,94 M 101,59 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,73 B2a qd 0,65 V 33,16 M 93,50 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,73 B2a qd 0,65 V 31,16 M 87,68 B34

84 Bilaga 35: Kontroller för balk nummer 2 på plan 1. Bärförmåga BA102 MEd 101,59 knm MRd kh 4,00 > 1,1 1,1 1,1 fmd 21,68 MPa w 0,01 MRd , ,80 knm > 101,59 knm ok! Brand Nyttig last som huvudlast qd MEd t b h l 60 min 0,185 m 0,585 m 4,5 m 18,047 kn/m 45,68 knm Snölast som huvudlast qd 20,247 kn/m Med 51,25 knm RA 45,56 Vindlast som huvudlast qd MEd 17,440 kn/m 44,15 knm MEd 101,59 MRd, crit d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 0,10 B35.1

85 hef 0,54 W 0,00 MRd, crit 107,60 > 101,59 OK Elementet håller för 1 timmes brand B35.2

86 Bilaga 36: Lastnedräkning för pelare nummer 2 på plan 1. PE102 L 3,6 Snölast som huvudlast, vindlast och nyttig last som bilast B1a qd 0,34 B2a qd 0,30 NEd 36,28 M 0,00 Nyttig last som huvudlast, vindlast och snölast som bilast B1a qd 0,34 B2a qd 0,30 NEd 33,50 Vindlast som huvudlast, snölast och nyttig last som bilast B1a qd 0,34 B2a qd 0,30 NEd 31,49 B36

87 Bilaga 37: Kontroller för pelare nummer 2 på plan 1. Bärförmåga PE102 längd 3,6 NEd 36,28 MEd NcRd λ 249,66 λrel 3,91 fcd k 2,64 kc 0,14 NcRd 124,25 > 36,28 ok Brand t 60 min b 0,185 m h 0,270 m l 3,600 d0 0,021 0,007 def 0,04 mm bef 0,10 hef 0,23 W 0,00 Ned 45,894 NRd fcd 18288,0 kc 0,136 NRd 57,27 > 45,894 OK B37

88 Bilaga 38. 3D-bild på de bärande väggarna. B38

89 Bilaga 39. 3D-bild på de bärande väggarna. B39