Emergianalys av ett Gotländskt jordbruk

Transkript

1 EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2017 analys av ett Gotländskt jordbruk En fallstudie av ekobonden Gunnar Bolins produktioner av betor och spannmål SARA KILANDER KTH SKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAP

2 TRITA IM-KAND 2017:36

3 Sammanfattning Den Gotländska gården Buters har utvärderats med hjälp av en emergianalys. är en analysmetod som mäter hållbarhet med hjälp av olika index, bland andra miljöbelastning, avkastning och nyttan av investerade resurser. Det unika med emerianalysen är att den möjliggör jämförelser mellan olika typer av flöden, material, tjänster och energier, genom att omvandla dem till en gemensam enhet, solemergijoule (sej). Med olika typer av flöden uttryckta i samma enhet möjliggörs systematiska jämförelser mellan dessa. analysen underlättar också jämförelser mellan system med olika produktionsvolymer då hållbarhetsindexen uttrycks som förhållanden mellan, till exempel, externa och investerade resurser. I analysen har systemgränser dragits kring de produktionssteg som sker på gården och rör därför inte transporter eller försäljning av råvaror. Två av gårdens odlingar har studerats i separata analyser, produktionerna för betor och spannmål. Hållbarhetsprognoserna som erhållts med hjälp av indexen har varit mycket goda. De är utformade för att indikera hållbarhet hos system och mäter andelen förnybara resurser, miljöpåverkan och hur väl systemen utnyttjar lokala och fria resurser. På gården Buters har miljöbelastningskvoten visat lågt tryck på miljön, för bägge produktioner. investeringen visar hur väl de lokala och fria resurserna uttnyttjas i förhållande till de investerade och resultaten från emergiavkastningen visar hur väl investeringar av externa resurser gynnar de lokala, och i sin tur ekonomin. Såväl avkastningskvoten som investeringskvoten har givit bra utslag för gårdens odlingar. Systemens hållbarhetsindex har vid bägge produktioner givit bra resultat vilket innebär ett system med hög effektivitet mot låga miljöbelastningar. Avgörande för ett hållbart system är höga andelar förnyelsebara resurser, vilket uppfylls väl för både spannmålen och betorna. En lokal bevattningsdamm, gödsel från gårdens egna kor och gemensamma maskiner och verktyg för gårdens olika produktioner har varit avgörande för Buters goda hållbarhetsresultat. En simulering av Buters produktioner för att se hur resultaten påverkas av ändrade flöden bekräftar god hållbarhet vid den nuvarande driftsformen, sett ur hållbarhetsperspektiv. När gården simulerats som konventionell med importerad bevattning, gödsel och besprutningsmedel har miljöbelastningen ökat tillsammans med minskade avkastnings- och investeringskvoter. Andelen förnyelsebara resurser har också minskat och systemet är inte lika effektivt kontra de högre miljöbelastningarna.

4 Abstract This study evaluates the farm Buters, located in Gotland, using the emergy analysing method. Emergy measures sustainability using various indexes such as environmental loading ratio, emergy yield ratio and investment ratio wich provide indications of the sustainability of a system from different perspectives. The emergy analysis is unique, in the sense that it allows comparisons between different types of flows, materials, services and energies, by converting them into a common unit, solemergijoule (sej). When these flows are expressed in the same unit, it becomes possible to make systematic comparisons between them. An emergy analysis also facilitates comparisons between systems with different production volyme when sustainability indexes are expressed in ratios between, for instance, local and imported resources. The studied process lines are those that occurs at the farm and therefore do not involve transport or sale of raw materials. Two of the farms cultures have been studied in separate analyzes, the productions of grains and beets. Sustainability forecasts obtained using the emergy indexes have been very positive. They are designed to indicate sustainability of systems measuring the proportion of renewable resources, environmental impacts and how well systems utilizes local and free resources. Environmental loadning ratio, wich is one of the indexes, shows low environmental pressure which is met by both productions. A good investment ratio shows that free and local resources are well utilized in relation to those invested and the investment ratio indicate that investment of external resources benefits local resources and, in turn, the economy. These indexes are very positive for Buters productionslines. In the productions of grains and beet the sustainability index has indicated relatively high numbers, which means a system with high efficiency and low environmental impacts. Crucial for a sustainable system is a high share of renewable resources, and these requirements are fulfilled by both productionlines. A local irrigation pond, manure from the farms own cows and common machines and tools for the various production lines have had a major impact on Buters good sustainability results. A simulation of Buters Eko performed in order to test the results with changed conditions confirmes positiv effects of the present workingmethods from a sustainability point of wiew. When the farm is simulated as conventional with imported irrigation, fertilizer and spraying agents, environmental impact has increased along with reduced yield- and investment ratios. The share of renewable resources also decreased and the system is not as effective as the ecological.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion till hållbar utveckling Mat och hållbar utveckling Fallstudien Syfte Frågeställning Teoretisk bakgrund Varför emergi? Aternativa utvärderingsmetoder & kritik mot emergianalysen Tidigare arbeten 5 3. Metod Buters Eko analysens metodik Transformiteter Index Baslinjen Insamling av data Resultat Nuvarande driftsform Scenariot konventionella odlingar Diskussion Referenser 2 7 Bilagor Bilaga 1 - Ekvationer tillhörande Tabell 3 Bilaga 2 - Ekvationer tillhörande Tabell 4 Bilaga 3 - Ekvationer tillhörande Tabell 6 Bilaga 4 - Ekvationer tillhörande Tabell 7

6 1. Inledning Under inledningen kommer de system som analyserats att presenteras med tillhörande utvärderingsmetod. En kort introduktion till huvudämnet hållbar utvekling, hur arbetet kommit att riktas in på jordbruksprocesser samt vilket syftet är kommer också att presenteras. 1.1 Introduktion till hållbar utveckling Uttrycket hållbar utveckling används ofta och av många. Idag finns hållbarhetstänket överallt med frågor om hur det moderna samhällets framtid kan komma att förändras. Den vanligaste definitionen av hållbar utveckling lyder; Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (KTH, 2017; Klimatupplysningen, 2012). Exakt vad som är hållbart har varit svårt att specificera, men det ovannämnda uttrycket definierar det gemensamma målet. Inkluderat i uttrycket är också att detta ska möjliggöras utan att påverka dagens levnadsstandard. För att lättare identifiera de områden som rör hållbar utveckling är det vanligt att dela upp dessa i tre dimensioner. Social, ekonomisk och ekologisk. Olika teorier finns på huruvida dessa hör ihop, i jämlik importans eller med dimensioner av olika stark bas som beror av varandra. (KTH, 2017) Motsägelsen i sammansättningen av just hållbar och utveckling är omdiskuterad då orden i miljödebatter kan tolkas som antonymer (Andrén, 2004; Stables & Scott, 2010). Mer viktigt än någonsin är väl planerade utvecklingsprocesser där hållbara lösningar är avgörande för att inte tvingas tillbaka i utvecklingen. 1.2 Mat och hållbar utveckling Med hållbar utveckling som grund har arbetet kommit att riktas in på de hållbarhetsfrågor som rör dagens matproduktion. En fjärdedel av människans klimatpåverkan kommer av den mat som konsumeras där det är processernas koldioxidutsläpp som ger problem (Livsmedelsverket, 2016). Mat i förhållande till miljöfrågor och hållbar utveckling har uppmärksammats under senare år och givit större medvetenhet hos konsumenterna (Svensk Handel, 2015). I och med den ökade medvetenheten har efterfrågan på bland annat närproducerade och ekologiska varor ökat tillsammans med olika typer av substitut för kött och mejeriprodukter. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökade med 45 procent år 2014 och trenden fortsätter (Livsmedelsverket A, 2017; Svensk Handel, 2015). Med ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel följer ökade behov av ekologiska jordbruk. Antalet bönder som riktar in sig på ekologiska odlingar ökar tillsammans med efterfrågan på de ekologiska produkterna men håller inte samma takt som det stora trycket från livsmedelbutikerna (Axfood, 2016; Bli ekobonde, 2016; ICA, 2016). 1

7 1.3 Fallstudien Gunnar Bolin är en av de bönder som övergått från konventionellt till ekologiskt jordbruk. Redan 1998 övergick han till ekologisk mjölkproduktion för att sedan 2014 övergå till grönsaksodlingar. Gården heter Buters och ligger i Eskelhems socken 2 mil söder om Visby, Gotland. I sammarbete med Gunnar Bolin har två separata emergianalyser studerat gårdens produktioner av gul- och polkabetor samt spannmålen höstvete och vårkorn. studerar och utvärderar hållbarhet utifrån investerade resurser till systemet. Mer om utvärderingsmetoden presenteras under i avsnitt Syfte Syftet med arbetet är att besvarar hur väl gården Buters uppfyller de index som emergianalysen använder sig av för att mäta hållbarhet. Detta i de studerade produktionerna för betor och spannmål. 1.5 Frågeställning Ur emergins perspektiv, är Buters produktioner för betor och spannmål hållbara? 2. Nedan presenteras emergianalysens grunder och visar hur produktionerna på Buters har utvärderats. I avsnittet diskuteras även varför metoden valts samt vilka för- och nackdelar som finns. Ytterligare detaljer kring hur utförandet går till och riktlinjer för tolkningar av indexens utslag beskrivs under Metod i avsnitt Teoretisk bakgrund analysen utvecklades av Howard T. Odum 1996 och grundar sig i en modell som studerar och jämför de flöden som använts för att skapa ny energi, en produkt eller en tjänst. Flöden är investerade resurser till systemet. Den stora innovationen är att i samma analys kunna utvärdera både ekonomiska och miljömässiga aspekter, såväl resurser från naturen som de som kommer av mänskligt arbete (Odum, 1996; Giannetti et al. 2005). För att underlätta jämförelser mellan olika typer av flöden omvandlas enheterna, till exempel joule eller kg till den ekvivalenta energienheten solemergijoule, förkortas sej. Med olika typer av flöden uttryckta i samma enhet möjliggörs systematiska jämförelser mellan material, tjänster och energier (Sayoko Nakajima & Ortega, 2014). För att möjliggöra denna omvandling använder emergianalysen sig av olika transformiteter. Transformiteten är den siffra som bestämmer med hur mycket ett specifikt flödes enhet behöver multipliceras för att ge den motsvararande energimängden i solemergijoule. Det innebär alltså den motsvarande mängd solstrålning ett flöde, till exempel trä i en byggnad, hade behövt om solen var den enda resursen (Hau, Bakshi, 2004). Transformitetsfaktorn varierar mellan olika material och flöden då den bestäms av förhållandet mellan investerad emergi och den emergi som slutenergin/produkten/tjänsten har (Odum, 1996). Solstrålningens transformitet har enligt 2

8 definitionen värdet ett (Odum, 1996; Brown & Ulgiati, 1999). Transformiteterna blir högre när processerna inte längre sker naturligt utan kräver tillfört arbete och/eller material. De olika transformiteterna grundar sig i baslinjen, som är en sammanställning av jordens alla energikällor. Det är jordens flöden av solstrålning, värme från jordens inre samt dragningskraften mellan himlakropparna som driver alla processer i geobiosfären (Odum, 1996). Alla transformiteter förhåller sig till jordens totala energikällor och har uppdaterats vid tre tillfällen (Ulgiati & Brown, 2009). Djupare förklaring på baslinjen och hur den används i analyserna finns beskrivet under Metod i avsnitt 3.5. Transformiteternas enheter beror på vilken typ av flöden det är som studeras. Det är huvudsakligen tre typer av transformiteter som används. Solemergi per joule (sej/j), solemergi per gram (sej/g) och solemergi per krona, (sej/kr). Vid analyser utanför Sverige ändras valutan till landets (Brown & Ulgiati, 2004). Enheten sej/j används för flöden som går att mäta direkt i energiform eller där flödet har standardiserade energiinnehåll. Enheten sej/g används för att omvandla den mängd materialflöden till enheter som är kompatibla med emergianalysen. per valuta används för att konvertera debiterade tjänster till enheter som kan användas i emergianalysen. Hur den valutabaserade transformiteten värderas beror på hur mycket pengar som finns i flöde samt vilka flöden ekonomin baseras av (Brown & Ulgiati, 2004). Analysen gynnar de processer som belastar miljön minimalt, vilket är en förutsättning för hållbar utveckling. Ju färre processer desto lägre miljöbelastning. Här kommer avkastningens transformitet att visa hur mycket som investerats (uttryckt i total emergi hos systemets inflöden) i förhållande till avkastningen, där transformiteten är denna kvot. Till exempel, om avkastningen uttrycks i joule, blir den nya transformiteten uttryckt i sej/j. Ett tydligt exempel på detta är elektricitet kontra ren solstrålning. Elektricitet har en högre energikvalitet än solljus, vilket innebär fler användningsområden men också mer bearbetning i form av tillförd emergi för att skapas (SkolVision, 2017). Det bekräftas av högre transformitet för elektricitet än för solljus (Hau & Bakshi, 2004). Från tidigare forskning finns transformiteterna hos många av de vanliga flödena som fossila bränslen, arbeten och material. Det möjliggör studier av specifika processer på småskaligare produktioner där systemets inflöden kan uttryckas i emergienheter. Med kända emergiflöden in i ett system kan avkastningens specifika transformitet bestämmas för det studerande systemet och mäta dess effektivitet. 2.1 Varför emergi? Att studera ett mindre system med en emergianalys har många fördelar. När en analys på ett jordbruk studeras kan det vara svårt se hur resultaten förhåller sig mot tidigare analyser. analysen underlättar jämförelser mellan olika typer av system, oberoende av deras produktionsintensivitet och storlek. Med index uttryckta i kvoter kommer inte storleken av det 3

9 studerade systemet att påverka resultaten. De flöden som definieras i emergianalysens flödestabeller är också väldigt lätta att ändra, för att se hur resultaten kan påverkas av ökade/minskade resurser eller andra flöden. Med emergianalysen kategoriseras systemets flöden efter egenskap för att kunna studeras i analysens index. De utvärderande indexen presenteras utförligt under Index i avsnitt 3.4. Det möjliggör bland annat jämförelser mellan förnyelsebara och ej förnyelsebara resurser, vilket är avgörande för långsiktig hållbar utveckling. Analysens index ger möjliggör också att studera hållbarhet ur olika perspektiv, såväl ekonomiskt som miljömässigt, där indikationer ges på hur väl systemet uppfyller de olika delarna av hållbar utveckling. 2.2 Alternativa utvärderingsmetoder Att komplettera emergianalysen med en livscykelanalys vore ett sätt att få en bättre uppfattning på miljöpåverkan baserat på de materialflöden som passerar systemet. Vid en livscykelanalys blir resultaten av systemets materialflöden specifikare och ser på miljöeffekter, även utanför systemgränser men ger inte en lika holistisk syn på systemet. Analysen tar inte heller hänsyn till det arbete som investerats i produkten eller det underhåll som eventuellt kommer att behövas. (Energihandbok, 2017). studerar istället förhållandet mellan investerade resurser kontra avkastningen och uttrycker effektiviteten i det slutna systemet. Utifrån det kan slutsatser dras om hållbarhet i olika dimensioner vilket ger emergianalysen fler användningsområden där indikationer på bland annat miljöbelastningar och investeringsmöjligheter ges. analysen används ofta i större skalor och ser på ett slutet system medan livscykelanalysen ser på hela livscykeln, från råvara till avfall eller återvinning. När emergianalysen visat vilka flöden som är dominerande för ett systems miljöpåverkan kan livscykelanalysen studera dessa specifika flöden för att se i vilket led de kan förbättras och vilka miljöproblem som kan orsakas. En sådan kombination av de olika analysmetoderna kan vara ett bra sätt att vidare studera det system som utvärderats med emergianalysen, när processernas flöden kartlagts och de som dominerar produktionerna går att urskilja. Att komplettera analysen med en livscykelanalys som fler är vana vid kan också höja intresset och förtroendet för emergianalysen som inte riktigt slagit igenom. Många har svårt för komplexiteten i analysen och acceptansen om att med olika transformiteter omvandla alla flöden i ett system till en gemensam enhet för att sedan ställa dessa mot varandra vid hållbarhetsanalyser. Detta trots de tvärvetenskapliga grunder och termodynamiska lagar som analysen bygger på. (Hau & Bakshi, 2004). analysen bygger på en stor mängd data som ofta antar väldigt höga värden. Det är svårt att hålla koll på storleksordningen och se hur rimliga resultaten är då det inte finns något intuitivt förhållningssätt till metodens utslag. Det krävs därför att användaren är mycket noggrann vid beräkningarna, jämför resultat med liknande studier och tillbringar mycket tid 4

10 på insamling av data för att få ihop en verklighetstrogen analys, vilket kan minska analysens attraktion. (Hau & Bakshi, 2004; Levin, 2011). 2.3 Tidigare arbeten Med emergi har Anna Levin studerat ett lantbruk i norra Sverige (Levin, 2011). Här kommer fler jämförelser att dras vid diskussioner om rimlighet men också hur de olika systemen förhåller sig till varandra i hållbarhet, samt vad som kan ligga bakom skillnaderna. Paralleller kommer också att dras från studier som studerat både konventionella och ekologiska odlingar, bland andra en analys av trädgårdsodlingar (Nakajima & Ortega, 2014), en studie på blodapelsiner (La Rosa et al. 2008) och en studie av tomatodlingar (Lagerberg Fogelberg, 2003). 5

11 3. Metod Nedan följer de steg som ligger till grund för de hållbarhetsresultat som beräknats fram ur emergianalysens utvärderingar av produktionerna för gårdens den ekologiska gården Buters. 3.1 Buters Gården Buters producerar ekologiska grödor som sedan säljs vidare till både privatpersoner och butiker. På gården finns också en gårdsbutik som har öppet om somrarna där grödor kan köpas direkt från gården. Gårdens åkrar har en sammanlagd yta på 58 hektar där ungefär 35 är försedda med automatisk bevattning. De odlingar som studeras har en yta på 1.9 hektar (betor) och hektar (spannmål). På gården finns också en bevattningsdamm som bidrar till all bevattning på odlingarna och rymmer ungefär kubikmeter vatten. Här samlas regnvatten för att nyttja den annars, i stor del förlorade resursen. Från tiden som mjölkproducerande gård finns ett fåtal av korna kvar på Buters. Det är från dessa kor gödseln till odlingarna kommer. I samband med bebyggelsen av dammen lades en sandbädd kring denna i sammarbete med länsstyrelsen. Detta för att ge hem åt utrotningshotade vildbin. Sandbädden har givit hem till många bin där både bin och tunnlar syns i sanden. Ekologiska jordbruk gynnar biologiskt mångfald, dels på grund av frånvaron av kemiska växtskydd som skapar mer variation i jordbruket där fler arter kan överleva (Rosenkvist, 2014). Mer om bilogiskt mångfald och ekologiskt jordbruk tas upp i Diskussion i avsnitt 5. analysen studerar den produktion som sker på gården och tar inte hänsyn till enstaka leveranser som rör odlingarna. Howard T. Odum, menar att avvikkelser på mindre än 5 procent av de totala flödena kan försummas (Odum 1996, s. 76). Analysen studerar enbart de processer som används vid framtagning av betor och spannmål. Den vinst som tillkommer systemet vid försäljning är inte medräknad i arbetet utan avkastningen är istället den energi som betorna och spannmålen har i slutet av processen, precis innan råvarorna går till försäljning. Därför har varken förpackningsmaterial eller förvaringslokaler förekommit i emergitabellerna. 3.2 analysens metodik Efter litteraturstudier och analyser av tidigare arbeten utvärderade med emergianalysen påbörjades det arbete som ligger till grund för analysen på gården Buters. Det första steget är att rita ett flödesschema över den process som ska studeras. I flödesschemat definieras allt som passerar systemet, såväl tjänster som material och energiformer. Att få med alla delprocesser som finns i systemet är avgörande för att kunna följa emergianalysens metodik. Flödena kategoriseras från vänster till höger där de förnyelsebara resurserna placeras längst till vänster för att succesivt övergå till mer och mer 6

12 bearbetade flöden, se Figur 1. De former som omsluter flödena symbolerar resursegenskaper och beskrivs i anslutning till Figur 1. (Brown & Ulgiati, 2004; Odum, 1996). Figur 1 - Uppbyggnad av flödesschema (Ulgiati S. et al. 2007; Odum, 1996; Odum 1983). Utifrån flödesschemat sammanställs emergitabellen där systemets flöden kategoriseras under tabellens rubriker. Rubrikerna är lokala förnyelsebara resurser, lokala ej förnyelsebara resurser, importerade förnyelsebara resurser, importerade ej förnyelsebara resurser samt avkastning. I den första kolumnen påbörjas numreringen av systemets flöden som också är siffran på den tillhörande ekvationen i bilagorna. I den andra kolumnen definieras det specifika flödet och i den tredje den enhet som är kompatibel med transformiteten. Ofta har omvandlingar krävts, exempelvis för trä där transformiteten är given i sej/j. Här har en omvandling från vikten av trä till hur många joule detta motsvarar, baserat på energiinnehåll i träslaget, beräknats fram. Den fjärde kolumnen definierar mängden av detta flöde och den femte dess transformitet. Den sista kolumnen är produkten av flödet och transformiteten, 7

13 vilket ger den ekvivalenta enheten solemergijoule/år. (Brown & Ulgiati, 2004). I Tabell 1 visas hur emergitabellen är uppbyggd, innan systemets flöden placerats in. Notering Objekt Enhet Enhet/år Transformitet Solemergi [sej/enhet] [sej/år] LOKALA FÖRNYELSEBARA RESURSER (R ) 1 Flöde 1 enh.1 enh.1/år sej/enh.1 sej/år 2 Flöde 2 enh.2 enh.2/år sej/enh.2 sej/år 3 Osv.. Summa: lokala förnyelsebara resurser (sej/år) LOKALA EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (N) Summa: lokala ej förnyelsebara resurser (sej/år) IMPORTERADE FÖRNYELSEBARA RESURSER (FR) Summa: importerade förnyelsebara resurser (sej/år) IMPORTERADE EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (FN) Summa: importerade ej förnyelsebara resurser (sej/år) Summa: Total emergi in Summa: /ha AVKASTNING (Y) Summa: avkastning (sej/år) Tabell 1 - Uppbyggnad av emergitabell. erna i varje delrubrik adderas sedan och summan ger den totala emergin tillhörande varje rubrik. Det är dessa summor som sedan kombineras i olika ekvationer för att ge indikatorer på hållbarhet som studeras under emergianalysens index, se indexförklaringar i kommande avsnitt. I slutet av emergitabellen definieras avkastningen med samma emergi som processernas inflöden. Termodynamikens förta huvudsats lyder; Energi kan inte förintas eller nyskapas; den kan endast omvandlas mellan olika energiformer (Beckman, 3017). Eftersom analysen bygger på 8

14 att det är ett slutet system som studeras, kommer energins bevarande att gälla. Därför måste summan av alla inflöden motsvara lika många solemergijoule som avkastningen. Det är alltså den totala mängden solemergijoule in i systemet som bestämmer vilken transformitet avkastningen kommer att få för att motsvara samma flöde ut ur systemet, avkastningen. Den nya transformiteten beror helt av hur mycket och vilka typer av emergier som använts i processen. Avkastningens transformitet fås av kvoten mellan investerade flöden (alla förnyelsebara och icke förnyelsebara, lokala och importerade) och avkastningens energiinnehåll och får i bägge produktioner enheten sej/j. (Brown & Ulgiati, 2004; Odum, 1996). Enheten blir i joule eftersom energiinnehållet i såväl spannmål som betor finns att hitta uttryckt i kilokalorier, för att sedan omvandlas till joule (Hainke, 2017; Convertworld, 2017) 3.3 Transformiteter För att genomföra en emergianalys behövs färdiga transformiteter för att omvandla enheterna i systemets inflöden till solemergijoule. I sin tur beräknas den egna transformiteten, där problem uppstår om transformiteter för systemets inflöden inte finns beräknade sedan tidigare. Då används den transformitet som stämmer bäst överens med systemets flöde där transformiteter väljs utifrån maximal liknelse av verkligheten (Sv Mayer 2008). I arbetet har transformiteterna i första hand tagits från samma källa som den analys på ett jordbruk i norra Sverige dit många paralleller dras. 3.4 Index analysen baseras på index där de resultat som ges av emergitabellerna kommer att studeras för att se hur väl Buters produktioner uppfyller olika typer av hållbarhet. Det är de olika rubrikerna i emergitabellerna som kommer att ställas mot varandra i olika kombinationer för att utvärderas ur de olika hållbarhetsaspekterna. I analysen har resultaten för miljöbelastningskvoten ELR, emergiavkastningskvoten EYR, emergiinvesteringskvoten EIR, Hållbarhetsindexet ESI och andelen förnyelsebara resurser, % Ren, analyserats. De variabler som används vid beräkningarna definieras i Tabell 2 och finns utskrivna i emergitabellernas rubriker. Olika typer av index har valts för att få en så bred hållbarhetsuppfattning av systemen som möjligt. Tabell 2 Definition av variabler Variabler Lokala förnyelsebara resurser (R ) Lokala ej förnyelsebara resurser (N ) Importerade förnyelsebara resurser (FR ) Importerade ej förnyelsebara resurser (FN ) Andel förnyelsebara resurser (% Ren) Avkastning (Y ) I ekvationerna (1) till (5) presenteras de index som använts i analysen och under rubrikerna vad de olika kvoterna indikerar. Indexens betydelser presenterades av Howard T. Odum i 9

15 boken Environmental accounting - EMERGY and environmental decision making (Odum, 1996). ELR Miljöbelastningskvot Miljöbelastningskvoten visar ett förhållande på summan av icke förnyelsebar emergi, lokal och importerad, mot de lokalt förnyelsebara. Resultatet visar processens påfrestningar på miljön där miljöbelastningskvoten mäter hur belastande processen är för ekosystemet. Ett värde under 2 visar ett lågt tryck, mellan 2 och 10 ett modernt tryck och över tio visar stort tryck på ekosystemet. ELR = ( N+F R +F N ) / R (1) EYR - avkastningskvot avkastningskvoten är förhållandet mellan all använd emergi i ett system, och den del av emergin som är importerad. Kvoten visar hur mycket externa investering kan möjliggöra en process som lättare nyttjar fria lokala resurser från ekosystemet vilket kan bidra till ekonomisk tillväxt. Det lägsta värdet emergiavkastningskvoten kan anta är 1 där processen är fullt baserad på importerade resurser. Ett EYR över fem visar att en mindre investering av externa resurser ger processen goda emergiflöden där lokala resurser nyttjats. Om avkastningskvoten ligger mellan 2 och 5 bedöms att systemet har möjlighet att tillföra något till ekonomin (Cavalett et al. 2006). EYR = ( R+N+F R +F N ) / ( F R +F N ) (2) EIR - investeringskvot Ett förhållande mellan importerad emergi och den som kommer gratis av naturen, såväl förnyelsebar som icke. Kvoten visar hur väl processen utnyttjar de investerade emergiflödena i förhållande till de naturliga alternativen. Höga värden på emergiinvesteringskvoten visar en större andel investerade resurser till systemet medan lägre kvoter visar ett system som tar tillvara på de naturliga icke kostsamma resurserna. EIR = ( F R +F N ) / ( R+N ) (3) ESI - Hållbarhetsindex Hållbarhetsindex ges av förhållandet mellan emergiavkastningskvoten (EYR) och miljöbelastningskvoten (ELR). Kvoten visar effektiviteten av en process i förhållande till hur mycket denna belastar miljön (Brown & Ulgiati, 2004). Resultat från tidigare forskning har styrt hur utslagen av hållbarhetsindexet tolkas. Höga siffror indikerar på ett system med hög produktion och låga miljöbelastningar, där det kan tolkas som en ekonomsikt outvecklad 10

16 process vid allt för höga värden. Värden lägre än ett säger att systemet är konsumentbaserat och värden mellan ett och tio visar på en utvecklad ekonomi. ESI = EYR / ELR (4) % Ren - Andel förnyelsebara resurser Förhållandet mellan systemets förnyelsebara och icke förnyelsebara emergier. Andelen förnyelsebara flöden indikerar på hur hållbart systemet är. I det långa loppet är bara processer med höga värden på % Ren hållbara (Brown & Ulgiati, 2004). 3.5 Baslinjen % Ren = ( R+F R ) / ( R+N+F R +F N ) (5) För att kunna studera ett system krävs att alla transformiteter kommer från samma baslinje. Om inte kan denna differens kompenseras av en faktor som gör transformiteterna kompatibla med varandra och möjliggör utvärderingar mot tidigare arbeten. När alla transformiteter i ett system är från samma baslinje kan kvoterna från indexen utvärderas mot vilket arbete som helst, oavsett när det är studerat eller vilken baslinje de baserats av. Det förutsätter givetvis att det andra arbetet också har alla transformiteter från samma baslinje, eller kompenserat för skillnaderna. Jordens energikällor ger idag baslinjen ett värde av 15.83E+24 solemergijoule/år. I analysen har de flesta flöden tagits från Howard T. Odums emergiberäkningar från 1996 då baslinjen var 9.44E+24. Det innebär att transformiteterna som tagits från den tidigare baslinjen har multiplicerats med 1.68 för att motsvara dagens energikällor, den rådande baslinjen. Multiplikationen innebär att den rådande baslinjen har 1.68 gånger högre emergiflöden än baslinjen från 1996 där 1.68 är kvoten mellan dessa. (Brown & Bardi, 2001; Odum, 1996; Odum et al. 2002; Brown & Ulgiati, 2004). Alla beräkningar som ligger till grund för resultaten i emergitabellerna finns under bilagorna 1-4 där det framgår från vilken baslinje de olika transformiteterna kommer och hur ekvivalensen beräknats fram. Eftersom baslinjen är grunden till de beräkningar som bestämmer emergiernas transformiteter är det extremt viktigt att ta hänsyn till de olika baslinjerna. 3.6 Insamling av data Efter två möten med ekobonden Gunnar Bolin samt ett besök på gården Buters kunde flöden för bägge produktioner sammanställas. Den mängd material, tjänster och arbetade timmar som presenteras i emergitabellerna kommer från gårdens dokumentation och är tagna från fjolårets produktioner. Gällande material, verktyg och maskiner har dessa slagits ut på tio år för uppskattade årskostnader. För verktyg som används för fler odlingar än de som analyserats har kostnaderna beräknats utifrån odlingens procentuella storlek. Trä och plåt är material i 11

17 lador där traktorer och redskap förvaras och har på samma sätt beräknats utifrån procentuell användning. Massorna har beräknats utifrån volym och materialens densiteter. Under arbetad tid på gården inkluderas plöjning, harvning, sådd, rensning av sten och ogräs samt skörd. Delar av dessa arbeten avser användning av traktor. I de fallen har, utöver arbetade timmar, den förbrukade bensinmängden adderats under flödet för bensin. Alla flöden, dess mängd och hur dessa omvandlats för att passa transformiteternas enhetsomvandlingar finns presenterade i bilagorna 1 till 4. I analysen för betor har gul- och polkabetor sammanslagits eftersom de produceras med samma resurser och den slutliga energimängden är identisk (Mat1, 2017; Mat2, 2017). Hos spannmålen höstvete och vårkorn finns små skillnader i energiinnehåll. Denna skillnad kommer därför att påverka grödans transformitet och har korrigerats procentuellt utifrån produktionsmängden av de olika spannmålen för att sedan summeras inför beräkningen av den gemensamma transformiteten. Små skillnader finns också i mängden gödsel, vilket har korrigerats på samma sätt. Det som presenteras i tabellerna är totala flöden för höstvete och vårkorn. Skillnaderna är marginella och behöver egentligen inte korrigeras enligt Howard T. Odums 5 procentliga marginal. Därför ges en gemensam transformiteten för spannmålen. Bilagorna 3 och 4 visar de ändrade och/eller adderade flöden som uppkommit för scenariot konventionella odlingar. De flöden som inte nämnts i de kompletterande bilagorna är identiska för Buters nuvarande driftform. Här har bevattningen för betorna flyttats från lokal förnyelsebar resurs till importerad. Det organiska gödslet har ändrats till 3 typer av konstgödsel och flyttats till importerade ej förnyelsebara resurser tillsammans med det adderade flödet pesticider. Vid simuleringen av Buters produktioner har uppgifter från en tidigare analys på ett svenskt jordbruk använts, där analysen använt sig av konstgödsel och besprutningsmedel. Jordbruket studerades av T. Rydberg för Sveriges Lantbrusuniversitet och analyserar ett jordbrukssystem ur ekologisk och konventionell synvinkel (Lantbruksuniversitetet, 1992). Systemet ser på den spannmålsproduktion som krävs för att tillgodose gårdens djur deras födobehov. Mängden besprutningsmedel och gödningsmedel beror på typ av odling, åkermark och medlets koncentration (Jordbruksverket A, 2013). Därför har det simulerade konventionella jordbrukets tillskott uppskattats procentuellt utifrån gram per hektar hos den ovannämnda analysen. På grund av detta skiljer sig mängden gödningsmedel från Buters nuvarande odlingar. 12

18 4. Resultat Nedan presenteras de resultat som beräknats fram ur emergianalysens olika index. Först presenteras resultaten från de två odlingarna enligt den nuvarande driftsformen. Den senare delen visar hur Buters skulle förhålla sig mot hållbarhetsindexen om produktionerna inte var ekologiska. Få flöden har adderats, de stora skillnaderna kommer i flödenas härkomst och innehåll, vilket ändrar hur dessa fördelas i rubrikerna och följaktligen indexens hållbarhetsutslag. 4.1 Nuvarande driftsform Figur 2 är det flödesschema som beskriver produktionsprocessen för betorna. Enligt den figursymbolik som finns beskriven i Figur 1 har systemets flöden kategoriserats i ordning och inringats av förutbestämd form och flödeslinje/linjer. Pilen ut ur systemet till höger visar den avkastning som produktionsprocessen ger, i fallet betor. Figur 2 - Flödesschema över betornas produktionsprocess. Flödesschemat för spannmålen är väldigt lik den för betorna. Skillnaden är att spannmålsproduktionen inte drar ström. Den elektricitet som används vid betproduktionen 13

19 används för bevattningen, där spannmålen klarade sig på den bevattning som kom direkt från nederbörd. De skillnader som åskådliggörs i emergitabellerna och sedan under hållbarhetsindexen kommer av produktionsstorlek, flödesmängd och avkastning. Figur 3 visar flödesschemat för produktionen av spannmål. Figur 3 - Flödesschema över spannmålens produktionsprocess. Med identifierade resurser har emergitabellerna fyllts för de specifika odlingarna. I Tabell 3 presenteras emergitabellen för betorna och i Tabell 4 för spannmålen. 14

20 Notering Objekt Enhet Enhet/år Transformitet Solemergi [sej/enhet] [sej/år] LOKALA FÖRNYELSEBARA RESURSER (R ) 1 Sol J 6.40E E+13 2 Vind J 5.67E E E+15 3 Nederbörd J 5.16E E E+15 4 Bevattning (samlat regnvatten) J 2.47E E E+14 5 Organiskt gödsel g 4.75E E E+15 Summa: lokala förnyelsebara resurser 8.89E+15 LOKALA EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (N) 6 Bortodling J 1.42E E E+14 Summa: lokala ej förnyelsebara resurser 1.76E+14 IMPORTERADE FÖRNYELSEBARA RESURSER (FR) 7 El J 7.20E E E+15 8 Trä i byggnader J 8.52E E E+13 9 Arbete - anställda på gården h 1.70E E E Arbete och service - utifrån kr 3.80E E E Service och underhåll - maskiner kr 7.86E E E Utsäde g 1.50E E E+08 Summa: importerade förnyelsebara resurser 3.05E+15 IMPORTERADE EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (FN) 13 Bensin och diesel J 2.82E E E Maskiner g 1.14E E E Plåt i byggnader g 7.62E E E+13 Summa: importerade ej förnyelsebara resurser 3.99E+15 Summa: Total emergi in sej/år 1.61E+16 AVKASTNING (Y) 16 Betor (gul, polka) J 7.25E E E+16 Summa: avkastning 1.61E+16 Tabell 3 - tabell betor Transformiteten för betornas produktion beräknades enligt ekvation (6) till sej/j. Transf. Betor = ( sej/år) / ( J/år) = sej/j (6) 15

21 Notering Objekt Enhet Enhet/år Transformitet Solemergi [sej/enhet] [sej/år] LOKALA FÖRNYELSEBARA RESURSER (R ) 1 Sol J 7.03E E+14 2 Vind J 6.24E E E+16 3 Nederbörd J 5.67E E E+16 4 Organiskt gödsel g 3.37E E E+16 Summa: lokala förnyelsebara resurser 7.19E+16 LOKALA EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (N) 5 Bortodling J 1.56E E E+15 Summa: lokala ej förnyelsebara resurser 1.93E+15 IMPORTERADE FÖRNYELSEBARA RESURSER (FR) 6 Trä i byggnader J 9.37E E E+14 7 Arbete - anställda på gården h 1.02E E E+14 8 Arbete och service - utifrån kr 4.99E E E+16 9 Service och underhåll - maskiner kr 8.64E E E Utsäde g 4.90E E E+11 Summa: importerade förnyelsebara resurser 1.82E+16 IMPORTERADE EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (FN) 11 Bensin och diesel J 3.91E E E Maskiner g 4.82E E E Plåt i byggnader g 8.37E E E+14 Summa: importerade ej förnyelsebara resurser 8.51E+15 Summa: Total emergi in sej/år 1.01E+17 AVKASTNING (Y) 14 Spannmål J 8.43E E E+17 Summa: avkastning 1.01E+17 Tabell 4 - tabell spannmål Transformiteten för spannmålsproduktionen beräknades enligt ekvation (7) till sej/j. Transf. Spannmål = ( sej/år) / ( J/år) = sej/j (7) Transformiteten för betorna är högre än för spannmålen. Det innebär att de investerade flödena hos betorna har varit större i förhållande till avkastningen än de varit vid 16

22 spannmålsproduktionen, detta uttryckt i emergi. De hållbarhetsindex som använts i analyserna har beräknats utifrån emergitabellernas rubriker och utslagen presenteras i Tabell 5. Tabell 5 - Indexresultat för de studerade produktionerna. Index Betor Spannmål ELR EYR EIR ESI % Ren Miljöbelastningskvoten ELR som visar på ekosystemsbelastningar har fått väldigt goda resultat för bägge produktionssystem. Miljöbelastningar under 2 visar ett lågt tryck där detta uppfyllts med goda marginaler. Betorna fick en miljöbelastningskvot på 0.81 och spannmålen på Rimligt är att ekosystemsbelastningen är ännu lägre för spannmålen eftersom produktionen använder sig av procentuellt mer lokala förnyelsebara källor, 71 procent mot betornas 55 procent. Dels då odlingsytan är större med mer sol och nederbörd. Miljöbelastningskvotens utslag gynnas också av spannmålens avsaknad av el vid bevattning, vilket är en resurs utifrån som står för ungefär nio procent av betornas totala emergiflöden. Användningen av bensin vid produktionsprocesserna är också mycket lägre för spannmålen där det knappt kommer upp till fem procent, vilket egentligen kan försummas helt. Betorna har en bensinåtgång som motsvarar närmare 20 procent av systemets flöden och får då ett större förhållande mellan importerade och lokala förnyelsebara resurser och följaktligen högre miljöbelastningskvot. Den högre andelen arbete och service utifrån påverkar dock spannmålens bensinmängd då vissa av tjänsterna inkluderar arbete med traktor och bensin. Här har det sammanlagt debiterats av en totalkostnad som hamnat under rubriken importerade förnyelsebara resurser och kompenserar upp den låga bensinanvändningen, dock inte tillräckligt mycket för att komma upp i bensin och debiterat arbete hos betorna. Totalt blir dessa 27 procent för betorna och 15 för spannmålen. avkastningskvoten EYR är det index som relaterar till ekonomin. En hög avkastningskvot, över fem, visar på ett system som med hjälp av externa investeringar ger goda emergiflöden som utnyttjar lokala resurser. Om avkastningskvoten ligger mellan 2 och 5 bedöms att systemet har möjlighet att tillföra något till ekonomin (Cavalett et al. 2006; Odum, 1996). Produktionen för spannmål har fått ett värde på 3.78 vilket visar att de investerade resurserna har varit gynnsamma. Betproduktionens avkastningskvot på 2.29 visar på lägre ekonomiska vinster i externa investeringar, dock ändå ekonomiskt gynnsamma. Precis som vid miljöbelastningen av de två produktionerna har spannmålen givit bättre resultat. Med emergiavkastning som kvoten mellan systemets totala flöden mot de importerade har färre importerade flöden givit högre kvot och där också bättre avkastning. 17

23 investeringskvoten EIR gynnas av stor andel fria och naturliga flöden där denna visar hur externa investeringar kan gynna dessa. Låga kvoter indikerar goda investeringar. Även här har båda produktionerna fått bra hållbarhetsresultat där spannmålen är ännu lite mer hållbara ur denna mätning, 0.36 mot betornas Analysens hållbarhetsindex ESI visar ett förhållande mellan emergiavkastningskvoten och miljöbelastningskvoten. Höga kvoter, över tio, indikerar på ett system med hög produktion och låga miljöbelastningar. Vid allt för höga värden kan det istället vara synonymt med en outvecklad ekonomi där empiriska data från tidigare arbeten har styrt hur hållbarhetsindex ska tolkas. Spannmålen ligger på gränsen då kvoten närmar sig 10. Rimligt är att produktionen av spannmålen kan tolkas som för bra och därför klassas som en outvecklad ekonomi då andelen förnyelsebara resurser kommer upp i 89 procent. Det är ett relativt litet system där de fria resurserna utnyttjats mycket väl och fjolårets nederbörd var tillräcklig för bevattning, vilket minskar de externa resurserna ytterligare. Det bekräftas av den mycket låga miljöbelastningen och de index som gynnas av utnyttjande av lokala resurser (EIR och EYR). Betorna har lite fler externa flöden på en mindre yta med färre andelar förnyelsebara resurser, 74 procent. Det är fortfarande väldigt goda hållbarhetssiffror och har givit bra värden på de olika indexen utan att vara så lågbelastande att systemet kan tolkas som outvecklat. Den höga andelen förnyelsebara resurser hos produktionerna går i hand med de goda hållbarhetsresultaten i emergianalysens index. Som nämnt tidigare, höga andelar förnyelsebara resurser är avgörande för långvarigt hållbara system. 18

24 4.2 Scenariot konventionella odlingar Vid simuleringen av Buters emergiflöden om gården var konventionell presenteras i Tabell 6 för produktionen av betor och Tabell 7 visar spannmålsproduktionen. Notering Objekt Enhet Enhet/år Transformitet Solemergi [sej/enhet] [sej/år] LOKALA FÖRNYELSEBARA RESURSER (R ) 1 Sol J 6.40E E+13 2 Vind J 5.67E E E+15 3 Nederbörd J 5.16E E E+15 Summa: lokala förnyelsebara resurser 3.07E+15 LOKALA EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (N) 4 Bortodling J 1.42E E E+14 Summa: lokala ej förnyelsebara resurser 1.76E+14 IMPORTERADE FÖRNYELSEBARA RESURSER (FR) 5 El J 7.20E E E+15 6 Trä i byggnader J 8.52E E E+13 7 Arbete - anställda på gården h 1.70E E E+14 8 Arbete och service - utifrån kr 3.80E E E+15 9 Service och underhåll - maskiner kr 7.86E E E Utsäde g 1.50E E E Bevattning g 5.00E E E+15 Summa: importerade förnyelsebara resurser 5.61E+15 IMPORTERADE EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (FN) 12 Bensin och diesel J 2.82E E E Maskiner g 1.14E E E Plåt i byggnader g 7.62E E E Konstgödsel kväve g 2.40E E E Konstgödsel fosfor g 4.64E E E Konstgödsel kalium g 6.86E E E Pesticider J 3.30E E E+14 Summa: importerade ej förnyelsebara resurser 6.33E+15 Summa: Total emergi in sej/år 1.52E+16 AVKASTNING (Y) 16 Betor (gul, polka) J 7.25E E E+16 Summa: avkastning 1.52E+16 Tabell 6 - tabell betor, konventionell simulering. 19

25 Transformiteten för det konventionella scenariot för betornas produktion beräknades enligt ekvation (8) till sej/j. Transf. Betor = ( sej/år) / ( J/år) = sej/j (8) Notering Objekt Enhet Enhet/år Transformitet Solemergi [sej/enhet] [sej/år] LOKALA FÖRNYELSEBARA RESURSER (R ) 1 Sol J 7.03E E+14 2 Vind J 6.24E E E+16 3 Nederbörd J 5.67E E E+16 Summa: lokala förnyelsebara resurser 3.38E+16 LOKALA EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (N) 4 Bortodling J 1.56E E E+15 Summa: lokala ej förnyelsebara resurser 1.93E+15 IMPORTERADE FÖRNYELSEBARA RESURSER (FR) 5 Trä i byggnader J 9.37E E E+14 6 Arbete - anställda på gården h 1.02E E E+14 7 Arbete och service - utifrån kr 4.99E E E+16 8 Service och underhåll - maskiner kr 8.64E E E+15 9 Utsäde g 4.90E E E+11 Summa: importerade förnyelsebara resurser 1.82E+16 IMPORTERADE EJ FÖRNYELSEBARA RESURSER (FN) 10 Bensin och diesel J 3.91E E E Maskiner g 4.82E E E Plåt i byggnader g 8.37E E E Konstgödsel kväve g 2.68E E E Konstgödsel fosfor g 5.10E E E Konstgödsel kalium g 7.53E E E Pesticider J 3.63E E E+15 Summa: importerade ej förnyelsebara resurser 3.44E+16 Summa: Total emergi in sej/år 8.83E+16 AVKASTNING (Y) 14 Spannmål J 8.43E E E+16 Summa: avkastning 8.83E+16 Tabell 7 - tabell spannmål, konventionell simulering. 20

26 Transformiteten för spannmålsproduktionen beräknades enligt ekvation (9) till sej/j. Transf. Spannmål = ( sej/år) / ( J/år) = sej/j (9) Tabell 8 visar hur den konventionella varianten av Buters produktioner förhåller sig mot emergianalysens hållbarhetsindex. Tabell 8 - Indexresultat för de studerade produktionerna, det konventionella scenariot. Index Betor Spannmål ELR EYR EIR ESI % Ren I stort förhåller sig hållbarhetsutslagen för det konventionella scenariots produktioner på samma sätt som vid det ekologiska där spannmålen ger bättre hållbarhetsindikationer. Dock är utslagen mindre hållbara än de ekologiska produktionerna. I den ändrade emergitabellen för Buters, för att efterlikna gården som konventionell, har miljöbelastningskvotens utslag efterliknat den nuvarande driftformen då ändringarna överlag har beräknats med ett procentuellt förhållande till antalet hektar. Spannmålen har även för detta scenario en lägre miljöbelastningskvot av samma anledningar som vid de nuvarande produktionerna. Skillnaderna kommer istället vid hur miljöbelastande processerna är, där trycket på ekosystemet stigit för såväl betor som spannmål. Miljöbelastningskvoten för spannmål har gått från 0.40 till 1.61 och för betorna från 0.81 till Det säger att betorna i denna driftform har en miljöbelastning som är normal för ett modernt samhälle medan spannmålen fortfarande faller under låga miljöbelastningar. Det faktum att spannmålsproduktionen har mycket lokala förnyelsebara resurser och ingen elektricitet eller bevattning som i det konventionella scenariot hamnar under importerade flöden kompenserar upp för de ökade investerade och icke förnyelsebara resurserna som adderats. Betorna har trots ändrade flöden med bevattningen flyttad från lokala förnyelsebara resurser och ökade icke förnyelsebara resurser inte kommit över gränsen för högbelastande systemet (över tio). Detta trots att betornas bevattning står för närmare 17 procent av systemets emergiflöden. Det visar på goda produktionsprocesser med höga hållbarhetsmarginaler för bägge produktioner. Vid ändrade flöden på gården följer produktionernas avkastningskvoter samma mönster där denna är bättre för spannmålen, dock inte ekonomiskt lönsamma för det konventionella scenariot till skillnad från det ekologiska. 21

27 På samma sätt har scenariot för ett konventionellt jordbruks investeringskvot och hållbarhetsindex givit spannmålen bättre resultat än betorna men med mindre hållbara produktioner. Även här förhåller sig resultaten mellan grödorna likt de ekologiska odlingarna eftersom de adderade och ändrade flödena är procentuellt beräknade utifrån antalet hektar. Trots de minskade förnyelsebara resurserna, ersatta av fler icke förnyelsebara resurser, har det konventionella scenariot förhållandevis höga andelar förnyelsebara resurser. Det som påverkar utslagen mellan den konventionella simuleringen och den nuvarande ekologiska produktionen allra mest är förflyttningen av gödsel, för bägge produktioner. På gården som den är idag står betornas gödselmängd för drygt 33 procent av systemets totala emergiflöden och nästan 38 procent för spannmålen. Vid simuleringen kommer flödet att flyttas från lokala förnyelsebara resurser till importerade, ej förnyelsebara resurser. Det kommer att ändra, och försämra, alla kvoter i analysen som på olika sätt förhåller sig mellan dessa flödesrubriker. Andelen importerade ej förnyelsebara resurser går från 25 till 42 procent för betorna och från 8 till närmare 40 procent för spannmålen. Trots att denna ökning inte står för lika stora emergiflöden som det organiska gödslet som används vid det ekologiska jordbruket kommer skillnaderna bli stora då summan av de lokala förnyelsebara resurserna samtidigt minskar med 35 procent för betorna respektive 33 procent för spannmålen. I de båda fallen, konventionellt och ekologiskt, är det den elektricitet som tillkommer vid betornas produktion tillsammans med högre andel lokala förnyelsebara resurser för spannmålens större odlingsyta som står för majoriteten av skillnaden mellan grödorna, och ger spannmålen bättre hållbarhetsindikationer. 22