Att förbereda sin förlossning

Transkript

1 Att förbereda sin förlossning

2 Detta kurshäfte är framtaget av Malin Bergström ) och Ulla Waldenström, Karolinska Institutet. Avsnitten om avslappning, andning och massage har skrivits i samarbete med Anna Wilsby, Profylaxgruppen AB.

3

4 Att förbereda sin förlossning 7 Kroppslig förberedelse 7 Mental förberedelse 8 Värkarbetet 11 Förlossningens olika faser 13 Smärtlindring 14 Avslappning och andning 17 Avslappning 17 Andningsträning 18 Djupandning 18 Mellanandning 19 Lättandning 19 Krystandning 20 Så här kan du träna 20 Hyperventilering 21 Mental förberedelse 23 Om rädsla 23 Brev till förlossningsbarnmorskan 25 Drömförlossningen 25 Tanken på barnet 26 Målbilder 26

5 Till dig som ska vara med vid förlossningen 29 Andas tillsammans 31 Massage 31 Några råd till dig som ska vara med 36 Smärtlindring 39 Naturliga smärtlindringsmetoder 39 Avslappning och andning 39 Dusch och bad 39 Fysisk aktivitet 40 Massage 40 Värme 40 Sterila kvaddlar 40 Transkutan nervstimulering - TENS 41 Akupunktur 41 Medicinsk smärtlindring 42 Lustgas 42 Ryggbedövning (epiduralblockad) 43 Spinalbedövning 44 Morfinliknande preparat 45 Vill du läsa mer? 46 5

6 6

7 Att förbereda sin förlossning Man kan förbereda sig inför förlossningen på olika sätt. Vissa tänker ständigt på hur det ska bli och läser allt de kommer över. Andra tänker att det ger sig när det väl är dags. Men de flesta gör som du - deltar i föräldrautbildning på MVC! De kunskaper du får under föräldrautbildningen kan hjälpa dig att förstå vad som är viktigt för just dig när ditt barn ska födas. Det här häftet är ett komplement till föräldrautbildningen och innehåller både sådant som ni kan diskutera i föräldragruppen och övningar som du kan använda om du vill träna själv hemma för att förbereda dig. Det är en fördel om både du som ska föda och du som ska vara med under förlossningen läser. Det sista kapitlet riktar sig speciellt till dig som ska vara med som ett stöd. Kroppslig förberedelse Längre fram i häftet hittar du avslappnings- och andningsövningar samt förslag på olika typer av massage. Övningarna är desamma som de ni tränar på i föräldragruppen. För att övningarna verkligen ska ha effekt och sätta sig är det bra om ni också tränar tillsammans hemma du som ska föda och du som ska vara med. Samarbetet ska man helst hitta redan innan förlossningen och när ni tränar tillsammans blir det lättare också för dig som partner att veta hur du ska stödja, eller coacha, på ett bra sätt. Under förlossningen har man 7

8 inte mycket tid att tänka och ju mer man har förberett sig innan desto lättare blir det när det väl gäller. Mental förberedelse Eftersom förlossningsupplevelsen påverkas av hur man mår känslomässigt finns också ett avsnitt om mentala strategier. Om du på förhand tänker igenom hur du vill ha det under förlossningen, vad du är rädd för och vad du drömmer om, så förstår du dig själv bättre och kan tala om för andra vad du behöver. Att ha förberett sig på hur man ska tänka under förlossningen gör det lättare att möta värkarna. Också du som ska vara med under förlossningen har god hjälp av att förbereda dig så här. Om kvinnan får stöd under födandet, så att hon känner tillit och trygghet, ökar chansen att förlossningsupplevelsen blir positiv. Hur du som partner känner inför förlossningen och din roll som coach har stor betydelse för ert samarbete. Om ni på förhand pratar igenom hur ni ser på förlossningen blir det lättare för dig att veta hur du ska stödja. 8

9 9

10 10

11 Värkarbetet Ingen förlossning är den andra lik. Förlossningar tar olika lång tid och värkarna kan upplevas på olika sätt. Att förlossningen är ett hårt arbete är de flesta ense om. Men forskning har visat att de flesta mammor tycker att förlossningen varit en positiv upplevelse. Även om värkarna varit mycket smärtsamma har de ändå upplevts som hanterbara. Orsaken till smärta under förlossningen är att livmodermuskulaturen arbetar, vidgar livmoderhalsen och pressar ned barnet så att det trycker mot intilliggande vävnad. Att man inte kan kontrollera förlossningsarbetet med huvudet innebär inte att det är kaotiskt. Födelsearbetet flödar mellan ansträngning och vila i olika intervall. Varje enskild värk är rytmisk och kan liknas vid en vågrörelse. Efter en inledande stigning når värken sin kulmen för att sedan klinga av när livmodermuskeln slappnar av igen. För många blivande föräldrar är förlossningssmärtan en källa till oro under graviditeten. Men smärtan under förlossningsarbetet är annorlunda än den du upplevt tidigare i livet. Under förlossningen är den ett tecken på att livmoderns sammandragningar, det vill säga värkarna, blivit kraftiga och att förlossningen går framåt. Till skillnad från smärta vid sjukdom och skada är förlossningssmärtan ett tecken på friskhet. Den visar att barnet är på väg ut. Förlossningssmärtan är dessutom olik annan smärta genom att den kommer 11

12 gradvis och på så sätt ger dig möjlighet att vänja dig vid den successivt. Mellan varje värk kommer också en paus då du kan vila och hämta kraft. Men även om förlossningssmärtan är normal och kvinnokroppen som gjord för att föda så kan det ändå vara svårt att acceptera smärtan. Den är en kroppslig signal som vi vant oss vid att tolka som tecken på något farligt. Om vi bränner oss på spisen rycker vi reflexmässigt bort handen. När vi får huvudvärk tar vi en värktablett och hoppas att vi inte håller på att bli sjuka. Därför kan det vara svårt att ställa om sig inför förlossningen och se värk arbetet som något positivt. Det kan vara svårt att hitta tilltron till att kroppen faktiskt klarar av att föda och att smärtan går att hantera. Och vägen till att hitta tilliten till kroppen kan se olika ut. Men vetskapen om att det finns mycket man kan göra, både innan och under förlossningen, för att påverka upplevelsen av smärtan är en trygghet för de flesta. Hur du kommer att uppleva värkarna påverkas av många faktorer. Hur du förberett dig, vilka förväntningar du har, hur din relation är till den som ska vara med och vem du är själv som person, spelar stor roll. Hur man upplever och hanterar smärta är något djupt personligt. När du förbereder dig inför din förlossning måste du därför utgå från dig själv och dina egna erfaren heter. Men det finns också sådant som är gemensamt för alla kvinnor som ska föda. Känslan av kontroll, stöd och trygghet är viktig för alla. Att du är förberedd och har kunskap om vad som händer under förlossningen ger smärtlindring. Om du kan se smärtan som meningsfull och begriplig och samarbeta med den, så kommer din upplevelse att påverkas positivt. Din partners inställning och attityd påverkar också din upplevelse. Om den som finns med i förloss ningsrummet förmedlar att allt är som det ska så ökar din trygghet och värkarna blir lättare att hantera. Hur du kommer att uppleva värkarna beror alltså inte enbart på hur förlossningen förlöper rent fysiologiskt. Hur du mår känslomässigt spelar också stor roll. 12

13 Förlossningens olika faser Under förlossningens första fas, latensfasen, mjukas livmoderhalsen upp, tunnas ut och vidgas till 3-4 centimeter. Det är i regel förlossningens längsta fas. Den kan vara från ett par timmar till ett dygn eller mer. Värkarna brukar vara glesa och inte särskilt starka. Under den här fasen vänjer sig din kropp vid att hantera smärta genom att producera kroppens egna smärtstillare endorfinerna. Smärtan känns oftast i ryggen och nedåt ljumskarna. Se till att hitta rytmen i ditt värkarbete under den här fasen och passa på att vila så att du hämtar kraft inför det fortsatta förlossningsarbetet. Öppningsskedets mer aktiva fas innebär att värkarna blir tätare, mer intensiva och att de varar längre. Livmoderhalsen vidgas ännu mer, tills den är öppen ungefär tio centimeter. Barnets huvud pressas allt länge ner i förlossningskanalen. Smärtan förskjuts ofta från ryggen till nedre delen av livmodern, ljumskarna och höfterna. Under den här fasen är det viktigt att du möter värkarna koncentrerat och följer rytmen i värkarbetet. En rörlig, upprätt kroppsställning underlättar förlossningsarbetet. Massage där det gör ont kan vara skönt liksom att byta kroppsställning. Övergången från öppningsskedet till utdrivningsskedet beskrivs ofta som den mest påfrestande delen av förlossningen. Värkarna kan vara mycket starka och följa tätt på varandra. När barnets huvud passerar den smalaste delen av bäckenet kan vissa kvinnor må illa och kräkas. Under övergångsskedet är det bra om du andas den ytliga lättandningen som beskrivs senare. Liksom tidigare är det viktigt att vila i pauserna. Partnern och barnmorskan kan vara till stor hjälp under det här skedet genom att ge uppmuntran och bekräftelse. Utdrivningsskedets första fas, platåfasen, innebär att livmodermunnen är helt vidgad och att barnets huvud tränger ner mot bäckenbotten. Här kan värkarna avta i styrka så att du hinner återhämta dig inför krystningen. 13

14 Utdrivningsskedets mer aktiva fas inleds när barnets huvud står mot bäckenbotten och avslutas med att barnets krystas fram. Krystreflexen kan vara mycket stark. Ibland kan barnet födas fram på endast några få kraftiga krystvärkar men denna fas kan också ta en timme eller mer. Pressen mot ändtarmen och känslan när vävnaderna i bäckenbotten och slidans mynning tänjs ut kan kännas skrämmande, men många kvinnor upplever krystvärkarna som en mäktig kraft som hjälper dem att föda fram barnet. Kvinnor berättar ofta att kroppen tar över i det här skedet och att det bara är att följa med. Tanken på att barnet snart är ute ger ofta ny kraft och tillförsikt. Efterbördsskedet innebär att moderkakan föds fram. Det kan kännas när livmodern drar ihop sig för att moderkakan ska komma ut. Eftervärkar, som kan komma dagarna efter förlossningen, är ett tecken på att livmodern drar ihop sig till normal storlek och känns mest hos omföderskor. Smärtlindring Den medicinska säkerheten i samband med förlossningen är mycket hög i Sverige och du kan lita på att personalen kommer att göra sitt allra bästa. Möjligheten att få effektiv smärtlindring är god. Att kunna få smärtlindring kan kännas som en trygghet och göra att värkarbetet känns hanterbart. Hur du kommer att uppleva din förlossning beror dock oftast på annat än om du använder smärtlindring eller inte. Forskning har visat att upplevelsen av smärta visserligen har betydelse för hur man minns sin förlossning, men att känslan av delaktighet och kontroll är mer avgörande, liksom stödet från personalen. Smärtlindring finns i form av naturliga metoder och som medicinsk smärtlindring. De naturliga smärtlindringsmetoderna påverkar inte förlossningsförloppet och har inga biverkningar för dig eller ditt barn. Medicinsk smärtlindring kan vara mycket effektiv men ha vissa biverkningar. De vanligaste formerna av medicinsk smärtlindring är lustgas och ryggbedövning. I slutet av kurshäftet ges en mer detaljerad beskrivning av de vanligaste smärtlindringsmetoderna. 14

15 Du får själv ta ställning till om du vill använda smärtlindring och i så fall på vilket sätt. Vissa kvinnor vill vara så effektivt smärtlindrade som möjligt under större delen av förlossningen medan andra istället vill föda så naturligt som möjligt, till exempel genom att undvika ryggbedövning och bara använda naturlig smärtlindring eller ingen smärtlindring alls. 15

16 16

17 Avslappning och andning Att träna avslappning och andning är ett sätt att förebygga smärta och syrebrist i musklerna under förlossningen. När man får ont spänner man sig reflexmässigt och håller andan vilket gör att man får ännu ondare. Genom att träna avslappning och andning under graviditeten bryter du det mönstret och lär dig att reagera på smärta på ett mer avspänt sätt. Att koncentrera sig på andningen kan också vara ett bra sätt att behålla koncentrationen under förlossningen. Kvinnor som är rädda för att tappa kontrollen tycker ofta att fokuserad andning är en hjälp. Eftersom barnafödande är ett hårt arbete är det bra om du kan hushålla med din energi under förlossningen. Det gör du bäst genom att så länge som möjligt hålla fast vid en lugn och långsam andning och försöka slappna av i kroppen. Mellan värkarna andas du som vanligt och utnyttjar pausen till vila. När nästa värk är på väg möter du den med ett djupt andetag för att sedan andas så som känns bäst utifrån värkens styrka. Andningsträning handlar om att hitta och bli medveten om sin egen andning och tempot i den. Målet är att du ska kunna andas lugnt och kontrollerat även under kraftiga värkar. Avslappning Under större delen av förlossningen är pauserna längre än värkarna. Om du utnyttjar pauserna till avslappning och vila orkar du mer. 17

18 Avslappningsträning gör det lättare att slappna av på kommando och minskar risken att du spänner dig och arbetar mot kroppen under förlossningen. Kombinera din andningsträning med avslappning genom att inleda varje andningspass med följande avslappningsövning. Avslappningsövning Ligg eller sitt bekvämt och slappna av i kroppsdel efter kroppsdel genom att först spänna muskeln och sedan låta den slappna av. Gå igenom hela kroppen. Börja med att spänna fötterna, låt dem slappna av, spänn dem och slappna av igen. Fortsätt upp genom vaderna, låren, sittmuskulaturen, ryggen, magen, axlarna och armarna. Avsluta med att spänna musklerna i ansiktet och huvudet och sedan låta dem slappna av. Andas långsamt och djupt under hela avslappningen. Andningsträning De andningssätt som brukar vara lämpliga under förlossningens olika faser beskrivs nedan. Träna de olika andningssätten så att du lär dig att känna skillnad på dem. Det bästa är att träna ungefär tjugo minuter om dagen. Det är bättre att träna lite varje dag än mycket en gång i veckan. Men kom ihåg att lite träning är bättre än ingen alls! Förslag på hur du kan lägga upp din träning hittar du efter beskrivningarna av de olika andningssätten. Djupandning Den andning du ska använda under värkarbetet i början av förlossningen är en djup och långsam andning. Du andas in genom näsan och ut genom munnen. Munnen och ansiktet ska vara avslappnade och utandningen ska låta som en avslappnad suck. När du andas in gör du det mjukt och lugnt och vid utandningen släpper du ut luften med avslappnade läppar utan att forcera. Pröva och försök hitta din egen rytm! Föreställ dig att du fylls med energi och kraft när du andas in och känn hur kroppen slappnar av när du andas 18

19 ut. Tänk inte på hur du ser ut och låter, bara på att slappna av! Mellanandning När värkarbetet blir mer intensivt, kanske när du öppnat dig ungefär tre till fem centimeter, kan det vara svårt att hålla kvar vid djupandningen. Istället kan du då andas in så lätt som möjligt. När du börjar ana att värken är på väg laddar du först med 1-2 djupa andetag för att slappna av. När värken kommer kortar du av inandningen och fokuserar istället på utandningen. När du spänner dig och har ont är det just utandningen som är lätt att glömma. Därför bör du koncentrera dig på den. Inandningen ska vara avslappnad och lätt, så att den knappt hörs och utandningen ska fortfarande vara med avslappnade läppar, som en suck. Tänk på att slappna av i ansiktet och i kroppen! Lättandning När värkarna är som tuffast behöver du använda den lättaste formen av andning. Lättandningen är ytligare än mellanandningen och har ännu starkare fokus på utandning. Lättandningen, som också kallas flämtandning, innebär att du andas med mycket korta andetag, både in och ut. Det finns två varianter av lättandning - pröva vilken som passar dig bäst. Näsa-mun: Du andas in genom näsan och ut genom munnen, precis som tidigare. Inandningen ska vara lätt och avslappnad och utandningen ska komma som en suck genom avslappnade läppar. Behåll ett lugnt tempo även om andetagen är små. Näsa-näsa: Du andas både in och ut genom näsan, med munnen stängd. Det kan vara svårt att hålla munnen avslappnad när man andas så här men det underlättar om man fokuserar på avslappningen och på utandningen. Krystandning 19

20 När du ska krysta ut barnet känner du att värkarna ändrar karaktär. De övergår från att värka till att mer trycka nedåt. Många tycker att det känns som en lättnad. Andra kan tycka att kryst värkarna är jobbiga för att de är kraftfulla och svåra att hålla emot. I det här skedet är det bra om du kan flyta med och låta kroppen styra. Du kan också underlätta krystningen genom att använda de muskler som trycker på livmodern uppifrån. När du ska krysta under förlossningen är det andra muskler som ska arbeta än när du går på toaletten och är hård i magen. Om krystvärkarna är mycket starka under förlossningen, eller när barnets huvud just ska födas fram, kan barnmorskan ibland säga att du istället för att trycka på bara ska flämta, som i lättandningen. Genom att andas så lätt som möjligt minskar du då trycket i krystningen och låter barnets huvud glida ut varsamt. Följande övning kan hjälpa dig att hitta rätt muskler för att underlätta krystningen: Krystövning Ta ett djupt andetag, in genom näsan, ut genom munnen och sedan in igen, slappna samtidigt av i benen. Tryck nu på med de övre magmusklerna, håll andan och gör en liten mini-situp med övre delen av ryggen. Tänk uppifrån och ned! Du kan också prova att låta medan du trycker på så här. För många känns det rätt att säga K-K-K! För andra passar det bättre att pressa ut luft mellan läpparna. Pröva vad som passar dig! Ett annat sätt att hitta rätt muskler är att andas ut som om du långsamt försökte blåsa ut ett ljus. Tänk dig att ljuset inte ska slockna helt utan att din utandning bara ska få lågan att fladdra. Så här kan du träna Se till att du sitter eller ligger skönt. Inled med avslappningsövningen. Känn att du slappnar av i kroppen och i ansiktet. Börja andningsträningen med att djupandas några gånger, övergå sedan till antingen mellanandning, lättandning eller krystandning under 20

21 någon minut och avsluta med några djupa andetag. Vila någon minut genom att andas som vanligt. Upprepa sedan träningen med något av de fyra andningssätten. För att träningen ska likna värkarbetet under förlossningen är det bra om du tränar att andas i intervall och sedan vilar genom att andas som vanligt emellan. Börja och avsluta alltid med djupa andetag. Upprepa så länge det känns bra. Träna gärna ungefär tjugo minuter per dag. Hyperventilering När du tränar andning ska du känna efter hur din kropp reagerar. Om du får stickningar runt munnen eller i fingrarna eller om du känner dig yr av övningen så har du antagligen hyperventilerat. Genom att hålla andan en liten stund eller andas med dina händer kupade framför munnen kan du återställa balansen. Bästa sättet att undvika att hyperventilera är att andas lugnt och lägga fokus på utandningen. 21

22 22

23 Mental förberedelse När man talar om förlossningsförberedelse tänker man ofta på konkreta saker som att packa väskan som man ska ha med sig till förlossningen. Men den största förberedelsen är egentligen den som pågår utan att du tänker på det. När du drömmer om att föda, när du lyssnar på andras förlossningsberättelser eller när du pratar med din partner, är det just det du gör - förbereder dig inför det okända. Utifrån tankarna och samtalen växer det fram en bild av vilken slags förlossning du önskar dig. Den bilden kan sedan vara till hjälp för att du ska uppnå just det du vill. Genom att fundera på hur du brukar reagera i andra krävande situationer kan du också få en antydan om vad du behöver under din förlossning. Om rädsla Alla känner vi oss rädda för det okända ibland. När man väntar sitt första barn är det svårt att föreställa sig hur en förlossning kan kännas. Det kan vara omöjligt att förstå hur barnet ska kunna komma fram ur den lilla slidöppningen och hur det ska kännas i kroppen när livmodern drar ihop sig i värkar. Nästan alla blivande mammor oroar sig inför förlossningen och tvivlar stundtals på om de verkligen ska klara av att föda fram sitt barn. Oron hör liksom till under graviditeten och är en del av den mentala omställningen inför föräldraskapet. Men om oron blir alltför stark kan den bli ett 23

24 hinder för det positiva i graviditeten. Känner du så bör du tala med din barnmorska om din rädsla. För samtidigt som förlossningen är en utmaning som kan verka skrämmande i sin kraftfullhet så kan den också vara en utmaning i positiv bemärkelse. När man föder delar man en erfarenhet som kvinnor i alla tider upplevt. Att föda barn är att ge liv och en positiv förlossningsupplevelse kan göra att man växer både som kvinna och människa. Förlossningen är en möjlighet att lära sig mer om sig själv och om livet. Det är inte fel i att se förlossningen som en stor prestation, för det är den. Och efter alla prestationer brukar vi uppleva stor inre tillfredsställelse. Så kan det också vara efter en förlossning. Att fundera över nedanstående frågor kan hjälpa dig att förstå mer om dig själv och dina känslor inför förlossningen. Frågor att fundera kring: Vad behöver jag för att känna mig trygg? Vad gör mig rädd och orolig? Vad får mig att känna mig mindre rädd? Hur brukar jag reagera på smärta? Hur kommer jag att hantera smärtan under förlossningen? Vilket slags stöd vill jag ha? Hur kommer min partner att reagera när jag får ont? Hur vill jag att barnmorskan ska vara? Vad gör vi om vi inte får förtroende för barnmorskan? 24

25 Vad brukar få mig att slappna av? Hur vill jag ha det i förlossningsrummet? Vad vill jag ha på mig under förlossningen? Vilken kroppsställning vill jag ha under förlossningen? Hur vill jag ha det när barnet är fött? Brev till förlossningsbarnmorskan Ibland skriver blivande mammor ett brev till barnmorskan på förlossningsavdelningen för att berätta lite om sig själva och sina önskemål under förlossningen. Eftersom barnmorskan inte känner dig är det ett bra sätt att tala om för henne vilket slags stöd du önskar. I brevet kan du berätta lite om vem du är, om det finns sådant du vill undvika under förlossningen och sådant som du gärna vill ha. Är du mycket rädd och orolig kan du berätta det och tala om vad som skrämmer dig. Din inställning till smärtlindring och vilka förlossningsställningar du tror att du föredrar kan också vara bra för barnmorskan att känna till. Fundera över vad du tycker är viktigt att barnmorskan vet om dig för att hon ska kunna ge dig stöd på bästa sätt. Försök att fatta dig kort och tydligt! Drömförlossningen Ett annat sätt att förbereda sig inför födandet är att föreställa sig sin drömförlossning. Skriv ner den eller fantisera om den innan du somnar på kvällarna. Att fantisera om sin drömförlossning är dock inte alltid lika lätt som det låter. Det kan nästan kännas lite förmätet eller som att utmana ödet. Men oron och de negativa fantasierna finns hos oss ändå när vi står inför något okänt. Kan vi utmana dem med positiva fantasier ökar chansen att få en positiv upplevelse. Forskning har faktiskt visat att positiva förväntningar är viktiga. Försök därför att våga ge dig hän åt hur du vill att din förlossning 25

26 ska bli, om alla resurser finns tillgängliga och allt går precis som du önskar dig! Tänk dig att allt du drömmer om går i uppfyllelse! Att fantisera om sin drömförlossning är ett sätt att lära känna sig själv och öka förståelsen för vad som är viktigt. Ju mer man skriver eller fantiserar om drömförlossningen ju mer detaljerad brukar berättelsen bli. Detaljerna kan ge viktig information om både hur du vill ha det och inte ha det. Tanken på barnet Ett sätt att få kraft och ork under förlossningen är att tänka på att du snart får möta ditt lilla barn. Du kan till exempel tänka att värken innebär att ditt barn bankar på en dörr inom dig och att när du slappnar av i underlivet så öppnar du dörren för barnet. Fortfarande vet vi inte exakt vad som sätter igång förlossningen men troligen är det faktorer hos både mamman och barnet som styr. Tänk på det och se förlossningsarbetet som något ni gör tillsammans, du och ditt barn. Det är en stor ansträngning för er båda men belöningen väntar på andra sidan. Då får ni lära känna varandra på ett nytt sätt! Också här kan din partner vara till hjälp. Genom att påminna om att barnet snart kommer kan han hjälpa dig att hålla modet uppe under förlossningen. Målbilder Trots att varje värk under förlossningen gör ont så är den, paradoxalt nog, också positiv! För varje värk kommer du närmare mötet med ditt lilla barn. Men under förlossningen, när du bara är just här och nu, är det lätt att glömma bort att det finns en underbar belöning på andra sidan värkarbetet. I idrottssammanhang används ofta målbilder som ett sätt för idrottsmännen att orka lite mer och lite längre. Målbilder är personliga fantasibilder av hur det kommer att vara när man har uppnått sitt mål och njuter frukten av sin ansträngning. Tanken på belöningen som väntar på andra sidan är ett sätt att hitta kraft och ork i ansträngande lägen. Därför kan målbilder vara ett sätt att hålla koncentrationen och modet 26

27 uppe också under en förlossning. Fundera på vilken slags målbild du själv vill ha. Sätt ord på den och be din partner påminna om den när du föder. Kanske kan målbilden vara att bebisen ligger och värmer ditt bröst, eller ligger i pappas armar och snusar medan du njuter av välförtjänt kaffe och smörgås. Kanske är målbilden barnet som slår upp sina ögon för allra första gången och du möter dess blick. Använd dig av din målbild när du behöver kraft och tillförsikt. 27

28 28

29 Till dig som ska vara med vid förlossningen Att vara med på en förlossning kan vara magiskt. Det är en stark och gripande upplevelse att se ett nytt liv födas. Men samtidigt som man grips av det oerhörda som händer ska man som partner också vara ett stöd för den som föder. På samma gång som man är delaktig och känslomässigt närvarande ska man också förstå och förutse vad hon som föder behöver i stunden. Oftast är det barnets pappa som är med vid förlossningen men det kan också vara någon annan som kvinnan känner sig trygg med. Som partner kan du ibland känna att du verkligen är till hjälp, men du kan också stundtals känna dig otillräcklig, eller kanske till och med rädd. Vad du än kommer att känna under förlossningen så ska du veta att för den födande kvinnan är ditt stöd, eller bara din närvaro, värdefull. Det är inte särskilt lätt att vara det perfekta stödet under en förlossning. Under förlossningen kan kvinnan bete sig på ett nytt och oväntat sätt. Det kan vara svårt att tolka vad hon vill ha och behöver. Primitiva känslor väcks när man föder barn och som partner kan du både få en utskällning och bli totalt ignorerad. Ändå är det viktigt att du finns där och kan stå ut med den födande kvinnan precis som 29

30 hon är utan att ta åt dig personligen. Du är inte heller ensam om att ge stöd under förlossningen. Barnmorskan finns där för att stödja och för att vägleda dig i vad du kan göra. Tänk också på att det medicinska ansvaret under förlossningen helt vilar på barnmorskan och övrig personal. Ofta vet den som föder barn inte själv riktigt vad hon vill ha i stunden. Därför är det viktigt att du är uppmärksam på hennes behov och försöker tolka hennes signaler. Hur är det nu? Vill hon ha beröring, massage eller bara vara ifred? Det bästa är att pröva sig fram. Erbjud henne något att dricka, massage, uppmuntrande ord eller ögonkontakt och lita på att hon säger ifrån om hon inte vill. Vad som känns bra för henne kommer att variera under förlossningens olika faser. Samtidigt som du stödjer den födande kvinnan så kommer du som partner också att vara uppmärksam på allting annat som händer i förlossningsrummet. Det finns mycket i det rummet som kan verka främmande och skapa oro. Du kanske funderar över det som personalen säger och gör, tittar på klockan och undrar om förlossningen går framåt som den ska eller så stirrar du kanske blint på CTG-apparaten som registrerar värkarna och barnets hjärtfrekvens. Tänk på att personalen finns där också för dig som partner och fråga dem om det är något du undrar över. Du som står bredvid kan också få skuldkänslor eller känna vanmakt över att du inte kan hjälpa mer eller ta över kvinnans smärta. Det är svårt att se någon annan ha ont. Därför är det bra om ni innan förlossningen har talat om hur hon vill ha sin förlossning, om hon vill använda smärtlindring eller inte och vilket slags stöd hon önskar av dig. Om du själv känner dig orolig över någonting så bör du inte dela den oron med henne. Prata istället med barnmorskan. Om du får svar på dina egna frågor blir det lättare för dig att koncentrera dig på hennes behov. Tänk också på att unna dig att ta en paus om du känner att du behöver det under förlossningen. 30

31 Andas tillsammans I kapitlet andningsträning beskrivs hur man kan andas under de olika faserna av förlossningen. Att andas tillsammans med den som föder är ett bra sätt att ge stöd och visa delaktighet. Att hålla nära ögonkontakt och andas tillsammans kan för kvinnan vara ett sätt att fokusera och behålla kontrollen över det som sker i kroppen. Det kan ge lugn och trygghet i känslan att hon inte är ensam, utan delar ansträngningen med dig. Verkar hon orolig och rädd kan du också uppmuntra och lugna henne med ord och beröring. Men vissa födande kvinnor vill inte ha någon kontakt alls under värkarna, varken i form av massage eller ögonkontakt. Då kan dina lugna andetag ändå vara ett sätt att visa att du är nära henne. Andra kvinnor vill ha både massage, beröring och ögonkontakt under hela förlossningen. Du får vara följsam utifrån hur hon reagerar och pröva dig fram! Det som inte passar i stunden kanske är helt rätt lite senare. Den bästa förutsättningen för att du ska känna dig bekväm med att andas tillsammans under förlossningen skapar ni om ni tränar andning redan under graviditeten. Under förlossningen försöker ni sedan möta värken när den är på väg med ett djupt andetag. Under värken andas du tillsammans med kvinnan och när pausen kommer kan du hjälpa henne att slappna av genom lätt massage, beröring och genom att tala om för henne hur duktig hon är. Om du känner att du inte vet hur du ska stödja kan du fråga barnmorskan. Hon har stor erfarenhet av födande kvinnor och vet vad de kan tycka om. Massage I föräldragruppen får ni pröva olika massagetekniker som kan vara sköna under förlossningen. Om du vill öva på att ge massage hemma kan du utgå från beskrivningarna och illustrationerna på följande uppslag. 31

32 Handlovsmassage: Med relativt hårda och roterande cirkelrörelser masserar du ryggslutet med din handlov. Ju hårdare desto bättre brukar hon tycka! En variant är att du trycker din handlov strax under svanskotan/ korsbenet och att hon trycker emot med rumpan. Se framför dig hur björnen Baloo gnuggar sig mot en trädstam. Profylaxgruppen Skaka äpplena: Om hon står framåtlutad mot någonting kan du med dina händer skaka sidorna av skinkorna och höfterna rytmiskt upp och ner under värken. Det är skönare än det låter! Testa innan och låt henne känna efter. Profylaxgruppen 32

33 Tryckvågsmassage: Här förstärker du och hjälper henne att hitta sin egen andning samtidigt som du får henne att slappna av. När hon andas in trycker, alternativt kramar, du om hennes muskler med dina händer. Ta ganska hårt! När hon andas ut lättar du på händernas tryck utan att släppa helt. Jobba dig nedåt från huvudets sidor, axlarna, överarmarna, underarmarna ända ner till fotvalven. Massagen kan användas både under och mellan värkarna. Massagen är särskilt bra om värkarna är oregelbundna eftersom hon då redan är i andning när värken kommer och på så sätt förberedd. Profylaxgruppen Fjärilsmassage: Under naveln, på magens nedre del, är nervändarna ytliga. Om du stryker dina fingertoppar lätt från sida till sida under magen brukar det lindra smärta från ljumskarna. Du kan också stryka på samma sätt, från sida till sida, i ryggslutet med din andra hand. Massage i stereo alltså! Tänk på att stryka långt ner på magen. Övre delen av livmodern kan vara mycket känslig. Profylaxgruppen 33

34 Knäpress: Sitt framför kvinnan med dina händer på hennes knän. Se till att hon lutar ryggen mot någonting. När hon andas ut pressar du med händerna mot hennes knän, när hon andas in släpper du på trycket. Detta kan kännas skönt för kvinnan och hjälpa henne att hålla rytmen i andningen. Profylaxgruppen Marathondansen: Stå bredbent och låt kvinnan hänga sig om din hals med armarna. Hon ska knäa lätt och kan vagga från sida till sida. Tänk på hur du själv står så att du inte får ont i ryggen! Profylaxgruppen 34

35 Magstödet: Stå bakom kvinnan med händerna på undersidan av hennes mage. Luta dig mot något så att du står stadigt. När värken kommer lyfter du försiktigt upp magen underifrån. Genom att böja på knäna kan kvinnan reglera hur mycket du lyfter. Profylaxgruppen Bäckenpress: Det är skönt om du pressar ihop hennes höfter med dina händer under förlossningen. Hon kan luta sig mot dig med armarna om din hals medan du trycker ihop höfterna. Profylaxgruppen 35

36 Några råd till dig som ska vara med Prata med henne innan om hur hon vill ha det. Hur vill hon ha sin förlossning? Hur vill hon att du ska stödja? Vad är hon rädd för? Se till att hon äter och dricker inför och under förlossningen. Ät och drick själv så att också du orkar! Ta paus när du behöver. Var lyhörd för vad hon vill och förmedla stöd, uppmuntran och lugn oavsett hur du själv känner dig inuti. Stärk hennes självförtroende! Säg sådant hon tycker om att höra! Födande kvinnor har ofta svårt att tala om vad de vill. Pröva dig fram och lita på att hon säger ifrån när hon inte vill ha något. Andas tillsammans. Vägled henne in i och ut ur värkarna. De gör mer ont om man inte är beredd. Hjälp henne att slappna av genom att föreslå massage, bad, dusch eller varma riskuddar. Om hon fryser - föreslå en varm dusch, varm dryck eller att hon rör på sig. Om hon svettas stryk henne med en kall handduk eller föreslå en dusch. 36

37 Hjälp henne att hitta en kroppsställning som känns bra. Olika ställningar passar olika bra beroende på var i förlossnings arbetet hon befinner sig. Se till att hon inte fastnar i en ställning utan rör på sig ibland. Stå för kontakten med personalen. Tala om för barnmorskan hur hon vill ha det, berätta för henne vad som händer men oroa henne inte i onödan! Ta reda på vad hon har för målbild och påminn henne om den under förlossningen. Påminn henne om att barnet snart kommer. Barnet är belöningen och det kan vara skönt att tänka på när man har det jobbigt! 37

38 38

39 Smärtlindring Naturliga smärtlindringsmetoder Avslappning och andning Andning och avslappning är den mest effektiva av de naturliga smärtlindringsmetoderna. Genom att andas och slappna av under förlossningen förebygger du smärta och syrebrist i musklerna. När man får ont spänner man sig reflexmässigt och håller andan vilket gör att man får ännu ondare. För att kunna slappna av och andas på bästa sätt under förlossningen är det därför bra att träna andning och avslappning under graviditeten. På så sätt bryter du det reflexmässiga mönstret och lär dig att reagera på smärta på ett mer avspänt sätt. Att koncentrera sig på andningen kan också vara ett bra sätt att behålla koncentrationen under förlossningen och minska risken att få panikkänslor eller att tappa kontrollen. Dusch och bad Dusch och bad har en lugnande och smärtstillande effekt. Handduschen kan användas så att man riktar den mot det smärtsamma området och på så sätt avleder smärtan. Badvattnet ska vara varmt, 39

40 men inte alltför varmt så att du bli matt och får förhöjd puls, och det ska helst täcka hela kroppen. På så sätt befrias kroppen från tyngdkraften och avslappningen underlättas. Värkarbetet kan ibland stanna upp något när man lägger sig i badet. Det kan ge en välbehövlig paus under en lång latensfas. Annars bör du spara badet tills värkarna är starka och regelbundna. Efter vattenavgång avrådes från badkarsbad på grund av infektionsrisken. Fysisk aktivitet Upprätta ställningar och rörlighet kan lindra smärta. Med upprätta kroppsställningar riktas tyngdkraft och tryck åt rätt håll. Det underlättar andningen och förbättrar effektiviteten i värkarna. Den upprätta ställningen har också en psykologisk effekt genom att ge en känsla av kontroll och medvetenhet. Massage Massage är bra smärtlindring för många kvinnor. Här kan partnern delta aktivt. Värme Värme är en klassisk metod för smärtlindring. Riktigt heta, urvridna frottéhanddukar, värmekrus, ris-, vetekudde eller fetvadd kan placeras på det smärtsamma området. Under krystningen tycker många att det lindrar och känns skönt om barnmorskan trycker lätt med en varm, urvriden frottéhandduk mot underlivet. Sterila kvaddlar Sterilt vatten injiceras direkt under huden där smärtan är som störst. Vanligtvis ges injektioner på fyra ställen i ryggslutet. De kan också läggas vid ljumskarna eller vid nedre delen av magen. Injektionerna 40

41 ger i sig kraftig smärta som varar i sekunder. Det gör att kroppens egen smärtlindring aktiveras. Den smärtstillande effekten varar i 1-2 timmar. Därefter kan nya injektioner ges om det behövs. Transkutan nervstimulering - TENS TENS verkar genom små elektriska stötar som i sin tur blockerar smärtan. En batteridriven generator, i storlek som en free-style, är kopplad med ledningar till fyra gummiplattor. Plattorna fästs med tejp på var sida av ryggraden eller med två plattor vid ljumskarna och två bak över ryggen. Plattorna ska inte kopplas ihop över livmodern och barnet. En mycket svag elektrisk ström ger stötar som känns ungefär som när man sätter handduschen, hårt påskruvad, mot huden. Du reglerar själv stötarnas intensitet och frekvens. TENS kan också användas mot eftervärkar. Akupunktur Vid många kliniker har barnmorskorna lärt sig akupunktur. De tunna nålarna, en eller flera, sticks in under huden på vissa punkter. Nålarna kan sättas fast med tejp så att du är fri att vara uppe och röra dig. Nålarnas placering kan ändras under förlossningen gång. Metoden kan kombineras med annan smärtlindring när som helst under förlossningen. Akupunktur kan också användas mot eftervärkar. 41

42 Medicinsk smärtlindring Det finns många typer av medicinsk smärtlindring på förlossningskliniken. De vanligaste formerna är lustgas, ryggbedövning och morfinliknande spruta. Lustgas Lustgas är den vanligaste formen av medicinsk smärtlindring. Lustgasen är en kemisk förening av kväve och syre. Syrehalten i den gasblandning som används är aldrig lägre än 30 procent för att garantera att syresättningen inte blir för låg. Syrehalten i luften vi andas är 21 procent. Koncentrationen lustgas-syrgas anpassas till ditt behov av smärtlindring. Doseringen kan ändras under förlossningen gång. Lustgasen är färglös med en svag sötaktig lukt. Lustgasapparaten med tillhörande slang och mask finns i anslutning till sängen i förlossningsrummet. Du andas in lustgasen genom en andningsmask eller direkt ur slangen, om du föredrar det. Tillförseln ska starta så fort värken börjar kännas. Börja med en forcerad utandning. Andas sedan lugnt, ut och in, i masken. Avstå gärna från lustgasen under utdrivningsskedet så att du känner hur du ska krysta. Effekten kommer efter några andetag och kvarstår någon minut. Den kan upplevas som en känsla av lätt berusning. Du kan bli mottaglig för suggestioner (lugnande, uppmuntrande tilltal) från partnern eller barnmorskan. För att berusningseffekten inte ska bli för stark bör du göra ordentliga uppehåll under värkpauserna. En fördel med lustgas är att du styr tillförseln själv. Djupa, snabba andetag ger snabb effekt. Om du känner dig omtöcknad av gasen kan du göra en paus. Lustgas ger många kvinnor en bra smärtlindring. Den går att kombinera med olika förlossningsställningar. Lustgasen försvinner snabbt ur kroppen och har inga kända negativa effekter på barnet eller på värk arbetet. 42

43 Några kvinnor kan känna motvilja mot masken och mot gasens lukt som kan framkalla illamående. Vissa kvinnor känner sig förvirrade och omtöcknade av lustgas. Ibland kan minnesluckor uppträda. Den smärtlindrande effekten är mycket individuell. Ryggbedövning (epiduralblockad) Ryggbedövning innebär att ett lokalbedövningsmedel ges genom en tunn kateter in i det s k epiduralrummet i ryggraden. Nerverna som förmedlar smärta från livmodern till hjärnan blockeras. Benämningen stå-upp-epidural innebär att lokalbedövningsmedlet blandas med ett morfinliknande preparat. Därigenom kan dosen lokalbedövningsmedel minskas så att du kan behålla din rörlighet. Ryggbedövningen läggs när förlossningsarbetet är igång och livmoderhalsen bör helst ha vidgats till 3-4 cm. Därefter kan bedövningsmedel tillföras efter hand under hela förlossningen. Det kan tillföras manuellt av barnmorskan eller kontinuerligt via en pump. Foster övervakning med CTG krävs oftast. I samband med att bedövningen läggs får du en kanyl i handen eller armen genom vilken du får dropp med vatten-salt-lösning för att motverka blodtrycksfall och ibland dropp för att stimulera värkarbetet. Bedövningen läggs av en narkosläkare. Du ligger på sidan eller sitter ihopkrupen med hakan mot bröstet och knäna mot magen. Området där nålen ska föras in steriltvättas och lokalbedövas. En kanyl förs in mellan två kotor i ryggraden. Det gör inte ont men kan kännas obehagligt. Ibland knakar det då nålen förs genom ett ligament. Genom kanylen sticks sedan en tunn mjuk slang, tunnare än stiftet på en blyertspenna. Vissa kvinnor kan uppleva en obehaglig, pirrande, stötliknande känsla då bedövningen läggs. Det beror på att slangen kommit i kontakt med en nervrot. Obehaget är kort varigt och ofarligt. När kanylen tas bort fästs slangen med plåster på ryggen. En testdos ges för att kontrollera att katetern ligger rätt. Efter ca 5 minuter ges en huvuddos i katetern. Förberedelsetiden för en epiduralblockad är cirka minuter. 43

44 En väl utförd epiduralblockad ger i det närmaste total smärtlindring. Bedövningen bör ha nått full effekt efter ca minuter. Den varar i 1-2 timmar och kan därefter fyllas på allt efter behov eller kontinuerligt om pump används. Det är framför allt smärtor från livmodern och livmoderhalsen som lindras. Effekten på smärtor från bäckenbotten är ofta något mindre. Ryggbedövning är den mest effektiva smärtlindringsmetoden. För kvinnor som är angelägna om att uppleva så lite smärta som möjligt är ryggbedövning den bästa metoden. Ryggbedövning kan också ha en del biverkningar. Den kan göra att förlossningsförloppet förlängs och att värkarbetet dämpas så att du måste få värkstimulerande dropp. Klåda är en vanlig biverkning liksom svårighet att kissa. Tyngdkänsla i benen och svårigheter att stå och gå kan också förekomma. Krystreflexen kan påverkas av ryggbedövning och det är något vanligare att sugklocka behöver användas. Blodtrycksfall kan förekomma men är relativt sällsynt. Frossa kan uppstå i samband med att bedövningseffekten sätter in. Blockaden kan ibland orsaka huvudvärk och ryggsmärtor. Dessa besvär brukar i så fall uppträda en eller ett par dagar efter förlossningen. Man har noterat att barn till mödrar som fått ryggbedövning kan ta något längre tid på sig att komma igång med amningen. Spinalbedövning är en form av ryggbedövning som kan användas när förlossningen är långt framskriden och man behöver en bedövning som är snabbare än epiduralblockaden. Då tekniken är något annorlunda än vid en epidural kommer den smärtstillande effekten snabbare. Nackdelen är att den bara kan ges en gång. Spinalbedövning är också den vanligaste bedövningsformen i samband med kejsarsnitt. Skillnaden är att dosen bedövningsmedel då är större. 44

45 Morfinliknande preparat Petidin, morfin och ketogan är lugnande, och därmed i viss mån smärtstillande, medel som kan ges under öppningsskedet. I början av 70-talet användes petidin vid närmare hälften av alla förlossningar, men siffran är nu nere i 5 procent. Preparaten ges i form av spruta i muskel eller blodkärl. Medlen är smärtlindrande vid rätt dosering, men har mycket olika effekt på olika kvinnor. Vissa kvinnor tycker att medlen verkar avslappnande och därmed dämpar smärtan. De kan ge hjälp att sova under en lång latensfas. Eftersom dessa medel påverkar medvetenhetsgraden kan de göra att du känner dig borta och får minnesluckor. Yrsel och dåsighet kan medföra att din rörlighet minskar. En vanlig biverkning är illamående och kräkningar. Petidin och liknande preparat kan också ha en negativ påverkan på barnet. Barnets andningsreflex kan störas. Detta kan dock motverkas med en medicin som gör att barnet andas bättre. Effekten av petidin blir större ju mindre barnet är. Barn vars mödrar fått petidin kan ha sämre färg och lägre temperatur vid födelsen och deras vakenhetsgrad och koncentrationsförmåga kan vara nedsatt. Det kan påverka barnets förmåga att ta till sig bröstet. 45

46 Vill du läsa mer? Texten i denna broschyr är inspirerad av nedanstående böcker. Fler lästips får du på ditt bibliotek! Att föda av Gudrun Abascal, Albert Bonniers förlag, Att bli mamma av Malin Bergström, Albert Bonniers förlag, Innan du föder av Anna Wilsby, B. Wahlströms förlag,

47 Här kan du anteckna.

48 Här kan du anteckna.

49 Här kan du anteckna.

50 Här kan du anteckna

51

52