Likabehandlingsplan. Lindgårdsskolan F-6, Lindgårdsskolan 7-9 samt Lindbackens fritidshem Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan Lindgårdsskolan F-6, Lindgårdsskolan 7-9 samt Lindbackens fritidshem Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Styrdokument Diskrimineringslagen Skollagen (SFS 2010:800) Skollagen (SFS 2010:800) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Definitioner Definition av kränkande behandling Definition av trakasserier Definition av diskriminering Kränkningar Trakasserier Diskriminering Ansvarsfördelning Huvudmannens ansvar Rektors ansvar Personalens ansvar Elevernas ansvar Vårdnadshavarnas ansvar Förebyggande och främjande arbete när det gäller diskriminering och kränkande behandling 7 6. Förebyggande och främjande arbete när det gäller de sju diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet och uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Kartläggningsmetoder Arbetsgång med elevenkäter Arbetsgång med elevenkäter F Arbetsgång med elevenkäter Dokumentation vid problemsituationer Arbetsgång och åtgärder vid kränkningar Arbetsgång och åtgärder vid enstaka kränkningar (elev - elev) Arbetsgång och åtgärder vid upprepad kränkning (elev - elev)

3 8.3 Arbetsgång vid kränkning (personal-elev-personal) Läsåret med likabehandlingsplanen Augusti Augusti/september Oktober Februari Mars maj Prioriterade mål för läsåret Kontaktinformation Trygghetsgruppen F Arbetslaget på Sturen (7-9)

4 1. INLEDNING Från och med den 1 januari 2015 gäller diskrimineringslagen (SFS 2014:958). 2. STYRDOKUMENT 2.1 DISKRIMINERINGSLAGEN Lagens ändamål är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (1 kap 1 ) 2.2 SKOLLAGEN (SFS 2010:800) Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap 5 ) 2.3 SKOLLAGEN (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6 kap 8 ) 2.4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (2.1 Normer och värden) 4

5 3. DEFINITIONER Samtliga definitioner nedan a r ha mtade fra n Allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket 2014). 3.1 DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 3.2 DEFINITION AV TRAKASSERIER Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 3.3 DEFINITION AV DISKRIMINERING Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 3.4 KRÄNKNINGAR Kränkningar kan vara fysiska såsom att bli utsatt för slag, knuffar och ta andras saker. verbala såsom att bli hotad eller retad, bli kallad för nedsättande tilltal. psykosociala såsom att bli utsatt för ryktesspridning, miner och utfrysning. text- och bildburna såsom klotter, brev och lappar, mail, SMS, MMS och via sociala medier. 3.5 TRAKASSERIER Trakasserier kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. Trakasserier kan uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. 3.6 DISKRIMINERING Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person medvetet eller omedvetet. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Diskrimineringsgrunderna är kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionsnedsättning ålder 5

6 4. ANSVARSFÖRDELNING Alla som arbetar på skolan och på fritidshemmet har ansvar för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Om någon som arbetar på skolan eller på fritidshemmet får kännedom om att en elev känner sig kränkt skall denne skyndsamt anmäla detta till rektor på avsedd blankett Rapportblad vid problemsituationer. Rektor skall skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. Uppföljningssamtal dokumenteras på avsedd blankett Uppföljningssamtal utifrån uppmärksammad problemsituation. 4.1 HUVUDMANNENS ANSVAR Huvudmannen ansvarar för att det finns ändamålsenliga rutiner för ansvar, rapportering, hantering och dokumentation. Huvudmannen är enligt lagen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller den kränkande behandlingen. Huvudmannen för Lindgårdsskolan har delegerat detta till rektor. Huvudmannen ansvarar för att hålla sig informerad om ärendet. 4.2 REKTORS ANSVAR Rektor ansvarar för att: skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller den kränkande behandlingen. informera huvudmannen om ärendet. en likabehandlingsplan upprättas, genomförs, följs upp och årligen utvärderas. Denna skall innehålla uppsatta mål för läsåret. personal, elever/barn och deras vårdnadshavare har kännedom om skolans likabehandlingsplan samt ges möjlighet att medverka i upprättandet av planen. utredning och åtgärder vidtas vid konstaterad likväl som vid misstänkt diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. skolans och fritidshemmets personal har de förutsättningar som krävs för att aktivt kunna arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. skolan har ordningsregler. 4.3 PERSONALENS ANSVAR Skolans och fritidshemmets personal ansvarar för att: skyndsamt anmäla uppgifter om kränkande behandling till rektor bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med elever/barn, vårdnadshavare och personal. respektera elever/barn och deras vårdnadshavare, personal och visa hänsyn mot andra. ta all information om diskriminering och kränkande behandling på allvar och att tydligt visa att diskriminering och kränkande behandling är fullständigt oacceptabelt. det förebyggande arbetet genomförs samt att agera enligt planen om de får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommit. informera elever/barn och vårdnadshavare om skolans ordningsregler samt arbeta för att de efterlevs och i de fall de inte efterlevs vidta lämplig åtgärd. 6

7 4.4 ELEVERNAS ANSVAR Eleverna/barnen ansvarar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer både med andra elever/barn och med personal. respektera andra elever/barn och personal och visa hänsyn mot andra. berätta för någon av skolans personal eller fritidshemmets personal om de eller någon annan på skolan har blivit utsatt av någon form av diskriminering eller kränkande behandling. skolans ordningsregler följs. 4.5 VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Vårdnadshavare ansvarar för att snarast kontakta personal på skolan om man får veta att någon diskriminering eller kränkande behandling förekommer så att åtgärder kan vidtas och att alla inblandade får hjälp. varje läsår ta del av Lindgårdsskolans ordningsregler tillsammans med sina barn. 5. FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE NÄR DET GÄLLER DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING All personal på Lindgårdsskolan samt på fritidshemmet ansvarar för att arbeta förebyggande och för tidig upptäckt för att minimera all form av diskriminering och kränkande behandling. Detta sker genom gemensamma trivsel- och ordningsregler tidig kontakt med vårdnadshavare tillämpning av ett demokratiskt arbetssätt i undervisningen ingen ska väljas bort eller ignoreras vid bildandet av arbetsgrupper eller placeringar i klassrummet eller matsalen etc de yngre eleverna har bestämda platser i matsalen samt i skolbussen klassråd elevråd rastvärdar kamratstödjare fadderverksamhet arbete med värdegrundsfrågor sker stadievis hälsosamtal med skolsköterskan i år 4 och år 6 samt under år 7-9 trygghetsgruppen trivselenkäter skolgårdskartor Skolan förebygger också genom att erbjuda mötesplatser mellan elever, vårdnadshavare och personal: Skolcafé Föräldramöten där klassens sociala klimat tas upp Föräldraråd Utvecklingssamtal där tid avsätts för samtal om varje elevs sociala situation Elevvårdskonferenser Möten mellan skolan, vårdnadshavare och elev 7

8 Personalen tar upp förebyggande och främjande åtgärder vid: Skolans kontinuerliga planering Morgonmöten Arbetslagsträffar Arbetsplatsträffar Klasskonferenser/elevkonferenser 6. FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE NÄR DET GÄLLER DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA 6.1 KÖN Verksamheten skall genomsyras av ett genusperspektiv för ökad jämställdhet. Flickor och pojkar skall ges lika stort inflytande över verksamheten. Åtgärder: På skolan och fritidshemmet arbetar vi aktivt för att öka elevernas genusperspektiv och utmana traditionella värderingar och förhållningssätt. Vi vill öka allas medvetenhet om detta genom samtal och diskussioner. 6.2 KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET OCH UTTRYCK Med könsöverskridande uttryck menas att man bryter mot osynliga regler för hur tjejer och killar får se ut eller klä sig. Åtgärder: Vi strävar efter ökad förståelse genom att belysa detta på olika sätt. Vi vill även skapa en accepterande och trygg miljö där alla får se ut eller klä sig som de vill utan att ifrågasätta det. 6.3 ETNISK TILLHÖRIGHET Alla elever, oavsett etnisk tillhörighet, skall känna sig välkomna på vår skola och fritidshem. Åtgärder: På skolan och fritidshemmet arbetar vi för att eleverna/barnen ska acceptera alla människor, oavsett etnisk tillhörighet. Det är viktigt i arbetet med mångfald att visa mer på likheter än olikheter, men även att ta tillvara på alla elevers speciella förmågor. Varje år har vi som mål att uppmärksamma FN och dess arbete med barns rättigheter och allas lika värde. 6.4 RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Alla elever/barn, oavsett trosuppfattning, skall känna sig välkomna till vår skola och fritidshem. Åtgärder: Vi för en levande diskussion i vuxengruppen även runt dessa frågor. Vi tar in föreläsare som ger olika religioner ett ansikte och förklarar för eleverna hur religionen utövas och hur den kan påverka det dagliga livet. Vi har en tillåtande inställning där människor ges möjlighet att utöva sin religion. 8

9 6.5 SEXUELL LÄGGNING Öka förståelsen för olika sexuella läggningar. Åtgärd: Genom samtal och diskussioner integrerat i olika ämnen, t ex Svenska och Biologi. Ta upp de ord och uttryck som eleverna använder sig av och diskutera. 6.6 FUNKTIONSNEDSÄTTNING Skolmiljön och undervisningen skall vara tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning. Dagen skall anpassas till våra elever/barn och ta hänsyn till de behov eleverna/barnen har. Åtgärder: På skolan och fritidshemmet arbetar vi för att öka kunskapen och förståelsen för människor med olika funktionsnedsättningar, både synliga och icke synliga. 6.7 ÅLDER Med ålder avses enigt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Åtgärd: Vi arbetar för att ingen skall känna sig diskriminerad på grund av ålder. 7. KARTLÄGGNINGSMETODER Rektor ansvarar för att följande metoder används för att kartlägga skolans och fritidshemmets arbetsmiljö: Klassråd Fritidsråd Kamratstödjare Elevråd Morgonmöten Arbetslagsmöten Arbetsplatsträffar Trygghetsgrupp Elevenkäter Skolgårdskartor För Lindgårdsskolan F-6 samt fritidshemmet Lindbacken finns en trygghetsgrupp bestående av: en representant för F-3, en representant för 4-6, en fritidspedagog samt rektor. På Lindgårdsskolan 7-9 arbetar rektor kontinuerligt tillsammans med Sturens arbetslag med frågorna om likabehandling. På Lindgårdsskolan och fritidshemmet använder vi oss av elevenkäter med frågor som täcker in allt från trivsel, diskriminering, attityder och miljö. Enkäten fylls i av samtliga elever en gång per läsår (i februari). I årskurserna F-6 genomförs även skolgårdskartor i samband med elevenkäterna. Enkäten för Lindgårdsskolan F-6 och fritidshemmet Lindbacken har vi utarbetat själva. Enkäten för Lindgårdsskolan 7-9 är utformad utifrån en enkät som är utarbetad av Erik Flygare och Björn Johansson samt utifrån SKL s elevenkät. 9

10 7.1 ARBETSGÅNG MED ELEVENKÄTER ARBETSGÅNG MED ELEVENKÄTER LINDBACKENS FRITIDSHEM Enkäten fylls i av samtliga elever en gång per läsår. Fritidspersonalen sammanställer resultatet av elevenkäten gällande de frågor som rör fritidshemmet. Fritidspersonalen diskuterar resultatet med barnen på fritidsrådet, vilket dokumenteras och skickas till rektor. En av vårterminens arbetsplatsträffar har temat Likabehandlingsplanen. Vid detta tillfälle redovisar fritidspersonalen resultatet gällande fritids och de diskussioner som förts med barnen. Utifrån analys i arbetslaget identifieras problemområden samt vad fritidshemmet behöver rikta sina insatser mot under nästkommande läsår. Målen för nästkommande läsår skrivs in i Likabehandlingsplanen. I början av varje hösttermin arbetar F-6 med ett gemensamt tema: Jag och mina kompisar, där de satta målen för läsåret aktualiseras för eleverna. Under läsårets första möte för föräldrarådet aktualiseras Likabehandlingsplanen ARBETSGÅNG MED ELEVENKÄTER F-6 Enkäten fylls i av samtliga elever en gång per läsår. Varje klasslärare sammanställer klassens resultat av elevenkäten. Klassläraren bedömer utifrån resultatet vilka frågor som är intressanta att lyfta till diskussion i klassen, vilket dokumenteras. Dokumentationen skickas därefter till rektor. En av vårterminens arbetsplatsträffar har temat Likabehandlingsplanen. Vid detta tillfälle redovisar klasslärarna klassernas resultat och diskussioner. Utifrån analys i arbetslaget identifieras problemområden samt vad skolan behöver rikta sina insatser mot under nästkommande läsår. Målen för nästkommande läsår skrivs in i Likabehandlingsplanen. I början av varje hösttermin arbetar F-6 med ett gemensamt tema: Jag och mina kompisar, där de satta målen för läsåret aktualiseras för eleverna. Under läsårets första möte för föräldrarådet aktualiseras Likabehandlingsplanen ARBETSGÅNG MED ELEVENKÄTER 7-9 Enkäten fylls i av samtliga elever en gång per läsår. Rektor sammanställer enkäten för 7-9. All personal tar del av- och diskuterar sammanställningen på gemensam sittning. Tankarna och frågeställningarna dokumenteras. Personalgruppen bedömer också hur sammanställningen skall redovisas för elever och vårdnadshavare. Detta för att behålla anonymiteten. Resultaten diskuteras med elevrådet. Elevrådets reflektioner dokumenteras. De delar av resultatet som elevrådet vill diskutera vidare med övriga elever tas med till respektive klassråd. Klassrådens reflektioner dokumenteras. En av vårterminens arbetsplatsträffar har temat Likabehandlingsplanen. Vid detta tillfälle redovisas samtliga reflektioner. Utifrån analys i arbetslaget identifieras problemområden samt vad skolan behöver rikta sina insatser mot under nästkommande läsår. Målen för nästkommande läsår skrivs in i Likabehandlingsplanen. I början av varje hösttermin arbetar 7-9 kring med ett gemensamt tema där de satta målen för läsåret aktualiseras för eleverna. Under läsårets första föräldramöte aktualiseras Likabehandlingsplanen. 10

11 7.2 DOKUMENTATION VID PROBLEMSITUATIONER Personalen ansvarar för att diskriminering och kränkning alltid rapportereras till rektor samt att ärendet alltid dokumenteras. Rektor ansvarar för att rapportering av diskriminering och kränkning alltid dokumenteras. Särskilt rapportblad finns för detta. Dokumentationen av ärendet lämnas till rektor som bedömer och beslutar om åtgärd samt när uppföljning ska ske. Rektor informerar huvudmannen, vilket dokumenteras. Uppföljning sker och dokumenteras. Särskild blankett finns. Dokumentationen för uppföljningen lämnas till rektor som bedömer om ärendet kan avslutas eller om ytterligare åtgärd krävs. Trygghetsgruppen/arbetslaget på Sturen tar del av de inkomna ärendena. Rektor gör en sammanställning över ärenden i slutet av varje läsår, vilken lämnas till huvudmannen. 8. ARBETSGÅNG OCH ÅTGÄRDER VID KRÄNKNINGAR 8.1 ARBETSGÅNG OCH ÅTGÄRDER VID ENSTAKA KRÄNKNINGAR (ELEV - ELEV) Den personal som först involveras i kränkningen samtalar med berörda elever/personal. Budskapet till de berörda eleverna/barnen är att kränkning inte är acceptabelt och att hen ska sluta omedelbart. Kränkningen dokumenteras. Rektor informeras och vid behov kontaktas trygghetsgruppen/arbetslaget på Sturen. Rektor informerar huvudmannen. Vårdnadshavare kontaktas. Övrig personal informeras om situationen kräver det. Rektor bedömer om eventuell uppföljning och om ytterligare åtgärder. Rektor ansvarar för att avslutade fall utvärderas. 8.2 ARBETSGÅNG OCH ÅTGÄRDER VID UPPREPAD KRÄNKNING (ELEV - ELEV) Om bedömning görs att det handlar om upprepad kränkning ska rektor kontaktas omgående. Rektor i samråd med Sturens arbetslag/trygghetsgruppen utser ansvariga för utredning och dokumentation. De ansvariga har enskilda samtal med de inblandade eleverna. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare och kallar till samtal. Bedömning och åtgärder bestäms utifrån varje enskilt fall. Övrig personal informeras. Uppföljningssamtal sker tills dess att kränkningarna upphört helt. Rektor ansvarar för att varje avslutat fall utvärderas inom en (1) månad. 8.3 ARBETSGÅNG VID KRÄNKNING (PERSONAL-ELEV-PERSONAL) Om en elev/personal upplever sig kränkt av en elev/personal ska rektor kontaktas omedelbart. Rektor ansvarar för att kontakta berörd elev/personal och utreda vad som hänt. Vid varje fall görs en bedömning om ärendet ska anmälas till socialtjänsten, polisen eller 11

12 arbetsmiljöverket. 9. LÄSÅRET MED LIKABEHANDLINGSPLANEN Målet är att hålla likabehandlingsplanen levande och utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret arbetar vi med likabehandling enligt följande årshjul: AUGUSTI Rektor aktualiserar likabehandlingsplanen och de prioriterade arbetsområdena för läsåret för all personal. AUGUSTI/SEPTEMBER Lärare informerar elever/barn och vårdnadshavare om att det finns en likabehandlingsplan och att den finns på hemsidan under fliken Likabehandlingsplan. Under de första veckorna under höstterminen arbetar personal och elever på Lindgårdsskolan F-6 med skolans likabehandlingsplan under temat Jag och mina kompisar. Under de första veckorna under höstterminen arbetar personal och elever på Lindgårdsskolan 7-9 med skolans likabehandlingsplan under några temadagar. OKTOBER Kamratstödjarna presenterar sig och sitt arbete för F-6. FEBRUARI Elevenkät genomförs av samtliga elever. Lindgårdsskolan F-6 kompletterar elevenkäten med en skolgårdskarta för att ge personalen en bild över hur elever upplever sin skolmiljö. Eleverna får markera om det finns ställen på skolgården som de upplever som otrygga, om det finns platser där eleverna upplever att vuxna sällan rör sig eller om det finns ställen där kränkningar eller bråk förekommer. Eleverna får även markera var de oftast befinner sig och var de helst vill vara. FEBRUARI/MARS Elevenkäterna sammanställs. MAJ Likabehandlingsplanen revideras. 10. UTVÄRDERING AV MÅLEN FÖR LÄSÅRET Följande mål sattes upp för läsåret : Lindgårdsskolan F-6 samt Lindbackens fritidshem 12

13 Använda oss av bildstöd och sociala berättelser i större utsträckning för att synliggöra olika sociala situationer i arbetet med eleverna för att på så sätt skapa förståelse för socialt samspel visuellt. Lindgårdsskolan 7-9 Arbeta med allas lika värde samt vårt språk (även kroppsspråk), jargong och attityder gentemot varandra. Vi kommer att göra en tydligare plan för och arbeta mer strukturellt med målet LINDGÅRDSSKOLAN F-6 SAMT LINDBACKENS FRITIDSHEM Under läsåret har vi valt att använda oss av bildstöd och sociala berättelser i större utsträckning för att tydliggöra det sociala samspelet eleverna emellan. Vi upplever att detta är en mycket bra metod för att tydliggöra samt skapa förståelse för eleverna. Metoden är även bra för pedagogerna då den kan skapa förståelse för elevers upplevelser och agerande i sociala sammanhang. Nackdelen är dock att metoden tar mycket tid i anspråk LINDGÅRDSSKOLAN 7-9 Under läsåret har arbetat strukturellt med målet. Det har bland annat inneburit att vi har haft målet som en tydlig stående punkt på varje klassråd och elevråd. Vi har haft två temadagar kring målet. Personalen och eleverna upplever att arbetsmiljön med avseende på målformuleringen har blivit bättre under läsåret. Eleverna uttrycker att de är nöjda med hur personalen agerar om det uppstår en problemsituation. Pedagogerna upplever dock att tolkningarna kring vad som är ett bra språk att använda i skolan skiljer sig mycket mellan elever och personal. Ett ständigt samtal om detta pågår på olika sätt. Vi kommer att fortsätta arbeta med detta område då det rör vår arbetsmiljö men dock inte som priorterat mål. 11. KARTLÄGGNING OCH PRIORITERADE MÅL FÖR LÄSÅRET KARTLÄGGNING Lindbackens fritidshem Personalen uppger att det är svårt att tolka resultaten av enkätsvaren då barnen oftast svarar utifrån dagsform eller vad som precis hänt innan de ska fylla i enkäten. Personalen upplever även att det är omöjligt att få barnen att svara utifrån ett längre tidsperspektiv än dagläget. Personalen anser att arbetet med skolgårdskartan är en bra metod för att synliggöra barnens upplevelser av skolgården och lokalisera områden där problemsituationer uppstår vilket blir ett konkret underlag för var rastvärdarna behöver befinna sig. Kartläggningen visar att: Några uttrycker att det kan vara stökigt och högljutt i hemmet och i byggrummet. Några säger att de inte blir lyssnade på av kompisar när de säger sluta. Resultaten av skolgårdskartan visar att det på följande ställen på skolgården kan uppstå konflikter: iskanan, fotbollsplanen, snöborgen och baksidan vid basketkorgen. Lindgårdsskolan F-3 Lärarna uppger att det är svårt att tolka resultaten av enkätsvaren då eleverna oftast svarar utifrån dagsform eller vad som precis hänt innan de ska fylla i enkäten. Lärarna upplever även att det är omöjligt att få eleverna att svara utifrån ett längre tidsperspektiv än dagläget. Lärarna 13

14 anser därför att de efterföljande diskussionerna med eleverna utifrån enkätsvaren är en förutsättning för att få en tydlig bild över elevernas upplevelser och vad vi som skola behöver arbeta vidare med. Lärarna uppger att elevenkäterna är ett mycket bra samtalsunderlag för givande diskussioner med eleverna. Lärarna anser att arbetet med skolgårdskartan är en bra metod för att synliggöra elevernas upplevelser av skolgården och lokalisera områden där problemsituationer uppstår vilket blir ett konkret underlag för var rastvärdarna behöver befinna sig. Kartläggningen visar att: Några av de yngsta eleverna uppger att det finns några av de äldre eleverna som de är rädda för. Några av de yngsta eleverna uppger även att de äldre eleverna använder fula ord. En del elever upplever att det används fula miner bland en del tjejer. Låset till toaletten på nedre plan har krånglat vid några tillfällen vilket gjort att en några elever undvikit att gå där då de känt sig osäkra. Eleverna tycker att killarnas toalett är äcklig då det är kiss bredvid och på toaletten. I duschen i P-O hallen finns en dörr mellan killarnas och tjejernas duschrum. Denna är alltid låst men skapar ändå oro över att de på andra sidan skall öppna den. I en av klasserna uttrycker några elever att studieron inte är ok. Några elever uppger att de sett elever som varit ensamma på raster. Elever uppger att det uppstår konflikter vid lek i samband med att regler förändras. Resultaten av skolgårdskartan visar att det på följande ställen på skolgården kan uppstå konflikter: iskanan, fotbollsplanen, snöborgen och baksidan vid basketkorgen. Lindgårdsskolan 4-6 Lärarna uppger att det även i dessa årskurser är svårt att tolka resultaten av enkätsvaren. Lärarna upplever att det är möjligt att få eleverna att svara utifrån ett längre tidsperspektiv än dagläget. Lärarna anser dock att de efterföljande diskussionerna med eleverna utifrån enkätsvaren fortfarande är en förutsättning för att få en tydlig bild över elevernas upplevelser och vad vi som skola behöver arbeta vidare med. Lärarna uppger att elevenkäterna är ett mycket bra samtalsunderlag för givande diskussioner med eleverna. Lärarna anser att arbetet med skolgårdskartan är en bra metod för att synliggöra elevernas upplevelser av skolgården och lokalisera områden där problemsituationer uppstår vilket blir ett konkret underlag för var rastvärdarna behöver befinna sig. Kartläggningen visar att: På samtliga klassråd har det framkommit att eleverna tycker att det finns för lite att göra på rasterna. Det finns elever som använder ett ovårdat språk. Resultaten av skolgårdskartan visar att det inte finns någon plats på skolgården där elever uppger att de är otrygga. Däremot anser flera att det är oroligt kring toaletterna, detta då de är oroliga över att någon skall låsa upp dörren utifrån. I en av klasserna framkommer det att man hämtar en vuxen då någon annan blivit kränkt, vilket man inte gör om man själv blivit kränkt. Lindgårdsskolan 7-9 Det som pedagogerna i de lägre årskurserna uppger som en svårighet delas av pedagogerna även i de högre årskurserna. Eleverna svarar ofta utifrån dagsform även efter uppmaningen att tänka efter utifrån ett längre perspektiv innan de svarar på enkäten. Denna uppfattning delas även av elevrådet. I den del av trivselenkäten som handlar om likabehandling samt protokoll från klassråd, elevråd, rapportblad vid problemsituationer samt minnesanteckningar från temadagar visar att: 14

15 Eleverna tänker till när de blir regelbundet blir påminda om de prioriterade målen. Eleverna tycker att detta är en bättre arbetsform än temadagar. Elever har inte kopplat ihop skojbråk och fysiskt våld förut men gör det när de ser resultatet från elevenkäten. Både elever och personal är överens om att det går åt för mycket tid i onödan när man skojar och tar andras grejer, t ex mobiltelefoner. Det har förekommit att någon har låst upp en låst toalettdörr när någon annan har befunnit sig där. Efter samtal med eleverna om detta framkommer att det finns en oro kring detta även om det nästan aldrig händer PRIORITERADE MÅL FÖR LÄSÅRET Prioriterade mål för läsåret Utifrån kartläggningsmetoder samt reflektioner och utvärdering från elever, vårdnadshavare och personal har följande mål prioriterats: Lindbackens fritidshem Fritidspersonalen måste närvara i hemmet och i byggrummet i större utsträckning. Dörren till hemmet skall vara öppen. Personalen skall se över och använda sig av fler rum för att på så sätt sprida barnens bygglek. Personalen måste uppmana samt lära barnen att säga nej och sluta på ett tydligt sätt så att andra barn förstår. Personalen måste uppmana samt lära barnen att lyssna samt respektera andras nej och sluta. De ställen som lyfts där konflikter uppkommer är ställen där många barn vistas. Vi ser att det handlar om tolkning av regler samt turtagning. Fritidshemmets personal är medveten om dessa ställen och finns till hands. Lindgårdsskolan F-3 Personalen behöver utreda varför de yngsta eleverna är rädda för några av de äldre eleverna samt vidta lämpliga åtgärder. Personalen uppger att de informerat berörda lärare. Upplysa de äldre eleverna om att de yngsta eleverna tycker att de använder sig av fula ord samt påminna om skolans ordningsregler. Påminna eleverna om att fula miner inte tolereras och att de genast måste sluta. Lärare har kontaktat vaktmästare som bytt lås på toaletten. Lärarna har sedan berättat detta för eleverna som nu kan känna sig säkra. Diskussioner i klasserna har förts återigen om killarnas nedkissade toalett. Toaletterna städas varje dag och det är endast killarna som använder toaletten vilket innebär att det är de som orsakar kisset. Åtgärd: Sitta ner och kissa. Känn inte på dörren mellan killarnas och tjejernas duschrum i P-O hallen då det skapar en större oro, den är alltid låst. I den klass där studieron lyfts har läraren tillsammans med eleverna diskuterat samt sett över hur studieron i klassrummet kan förbättras. Läraren har även berättat för eleverna att det ibland finns tillfällen där eleverna måste tala med varandra. Uppmuntra eleverna att gå fram till den som upplevs vara ensam på rasten och fråga om den vill vara med, samt berätta för en vuxen. Personalen kommer att införa gemensamma lekar i perioder samt ge eleverna idéer för rastaktiviteter. 15

16 Komma överens på elevrådet om vilka regler som ska gälla vilka följs upp på klassråden. De ställen som lyfts där konflikter uppkommer är ställen där många elever vistas. Vi ser att det handlar om tolkning av regler samt turtagning. I samband med elevers frustration uppstår svordomar. Skolans personal är medveten om dessa ställen och finns till hands i form av rastvärdar. Lindgårdsskolan 4-6 För att öka trivseln under rasterna kommer vi att prioritera skolgårdsmiljön och rastaktiviteter. Vi behöver påminna eleverna om skolans ordningsregler gällande elevers språkbruk. Klassråden kommer att ha kvar den stående punkten språket i skolan för att ständigt göra eleverna medvetna om sitt språkbruk samt att det sker en kontinuerlig utvärdering. Personalen har samtalat med eleverna om att det är förbjudet att låsa upp toalettdörren utifrån. Klassläraren har samtalat med eleverna om vikten av att berätta för någon vuxen då man själv blivit kränkt. Detta för att skolan skall kunna utreda omständigheterna kring detta samt vidta lämpliga åtgärder för att kränkningarna skall upphöra omedelbart. Lindgårdsskolan 7-9 Vi har kvar punkten arbetsmiljö med läsårets prioriterade mål på klassråden och elevrådet för att kontinuerligt påminna oss om dem. Respektera andras nej. Vi skojbråkar inte på skolan. Alla ska känna sig trygga. Vi låter bli andras grejer för det kan skapa konflikter. Ryck inte i toalettdörren om det är låst. Det skapar oro. 12. KONTAKTINFORMATION 12.1 TRYGGHETSGRUPPEN PÅ LINDGÅRDSSKOLAN F-6 SAMT FÖR LINDBACKENS FRITIDSHEM Fritidspedagog Petra Iwarsson tel petra.iwarsson@svenskakyrkan.se Representant för 1-3 Carina Bredin tel carina.bredin@svenskakyrkan.se Representant för 4-6 Maria Liljeqvist tel maria.liljeqvist@svenskakyrkan.se Rektor Jennie Svedberg tel jennie.svedberg@svenskakyrkan.se 12.2 ARBETSLAGET PÅ LINDGÅRDSSKOLAN 7-9 Lärare 16

17 Ann-Christine Edberg Christina Englöf tel Andreas Wennemyr tel Resurser Ann-Sofie Andersson tel Helené Arnqvist tel Amanda Hellman Anna Jokela tel Ricky Mähl tel Rektor Anna Segerbo tel