Att alla får vara med och bestämma

Transkript

1 Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Samhällskunskap Hanna Hörling Att alla får vara med och bestämma En studie av gymnasieelevers uppfattningar om demokrati The right of determination is for everyone A study of upper secondary school student s apprehension of democracy Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum: Handledare: Ann Bernmark-Ottosson

2

3 SAMMANDRAG Under min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati? Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens? Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara. Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta. Vidare kan jag se andra saker som eleverna lyfter fram men med större spridning, däribland rättvisa/att alla har samma rättigheter, åsiktsfrihet och att majoritet vinner över minoritet. Av det som eleverna finner relevant när det gäller demokratibegreppet så går det att utläsa skillnader mellan vad tjejer och killar tycker är viktigt.

4 ABSTRACT During my present training to become a social science teacher, I have found the subject about democracy very interesting. Since I am studying to become a teacher for children at upper secondary school, it is their wievs on the subject I have focused on in this paper. How does our students at upper secondary school look at democracy? Are there any differences between the genders? Robert Dahl shows a few examples of criteria that should be fulfilled in order to have democracy, but how well does this compare with what the students say about democracy? I have done my research in two upper secondary school classes, one with boys and one with girls. The method I ve used for my examination is that I ve given the students one open question to answer in writing. The most important issue for these pupils are to be able to influence and to be able to vote. Further on I also describe how they are interested in subjects such as freedom of rights, freedom of speech and that majorities wins over minorities. I also find that there are some differences between the boys and girls opinions.

5 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Tidigare forskning METOD Urval och genomförande Validitet Reliabilitet Resultatredovisning Analysmetod DEMOKRATITEORIER RESULTAT Kvalitativ resultatredovisning Kategorisering Kvantitativ resultatredovisning med kommentarer ANALYS Resultaten i förhållande till Dahls kriterier för demokrati Resultaten i förhållande till olika former av demokrati Kommentarer Didaktisk diskussion.23 LITTERATURFÖRTECKNING 25 BILAGA 1..26

6 1. INLEDNING Demokrati är ett begrepp med en enorm vidd och kan ha många olika betydelser för olika människor. Demokrati kan definieras på olika sätt och ses ur många olika synvinklar och för att inte glömma att det finns olika former av demokrati. För att inledningsvis nämna en definition av demokrati så finner jag denna passande; Demokrati innebär att statssuveräniteten tillkommer alla medborgare, som uttrycker sin makt i en folkförsamling eller ett parlament (BB 2000). Enligt författaren Axel Hadenius så gäller för demokrati att medborgarna i en demokratisk stat har rätt att styra sig själva, det är folksuveränitetens princip att all myndighetsutövning har sin legitimitet i den vilja som folket har uttryckt. Det finns två grundläggande principer som gäller för demokrati och den första är den politiska jämlikhetens princip som definierar det politiska medborgarskapet och den andra är frihetens princip som föreskriver att alla typer av politiska opinioner samt viljeyttringar skall få komma till uttryck i den politiska processen. Det är en fråga om att tillämpa spelregler som garanterar lika rösträtt och en lika rätt för alla att utnyttja demokratins politiska friheter (Hadenius 2006, s 10). Jag finner det intressant hur man som människa kan utveckla sitt tänkande och sitt sätt att se på demokrati. Om jag bara ser på mig själv så är mitt sätt att se på demokrati idag inte det samma som det sätt jag såg på demokrati när begreppet introducerades för mig för ungefär tolv år sedan. Jag är ganska säker på att jag kanske inte har en annan syn men en mer utvecklad syn på demokrati om ett tiotal år. Personligen så kan jag inte definiera demokrati på enbart ett sätt då demokrati för mig innefattar så många olika saker, däribland som styrelseform, ett sätt att styra en stat på som i sin tur bygger på principerna om allmän och lika rösträtt, alla människors lika värden, lika fri- rätt- och skyldigheter. När det gäller demokrati som beslutsprocess finns dock olika sätt att tillämpa detta på, för att nämna några kan man i stort skilja mellan direktdemokrati och representativ demokrati, något som jag ämnar återvända till senare i detta examensarbete. Sättet att se och uppfatta demokrati kan som sagt vara många för olika människor och när diskussioner om demokrati uppkommer så är det oftast de vuxnas röster man hör och de medborgare som senare kommer att medverka i vår demokrati hörs sällan. Det är våra gymnasieungdomar som är på väg in i vuxenvärlden för att förhoppningsvis leva upp till de demokratiska värderingar som skolan har som mål att eleverna skall uppnå. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och 1

7 att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Vidare har skolan en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Detta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla (Lpf-94 ur Lärarboken 2005, s 42). Vilken uppfattning av demokrati har då gymnasieeleverna? Har elever den syn på demokrati som det är tänkt att skolan skall förmedla och finns det någon könsrelaterad skillnad i sättet att uppfatta demokrati? Detta tycker jag är stora och viktiga frågor värda att fundera över då det är dagens ungdomar på väg in i vuxenvärlden som en dag kommer att ta över och verka i samhället. Frågan om hur gymnasieelever uppfattar demokrati och vad de tänker på, relaterar till när de hör ordet demokrati är vad detta examensarbete kommer att handla om. 2

8 1.1 Syfte Syftet med detta examensbete är att undersöka hur elever på gymnasiet uppfattar demokrati och om det finns någon klar skillnad mellan tjejers och killars demokratiuppfattning samt vad de relaterar till när det gäller demokrati. 1.2 Frågeställningar Hur uppfattar dagens gymnasieelever demokrati och vad relaterar dessa till när det gäller demokrati? Finns det någon tydlig skillnad mellan hur tjejer och killar på gymnasiet ser på demokrati? 3

9 1.3 Tidigare forskning När det gäller tidigare forskning har jag upptäckt att det finns begränsat med material om just ungas demokratisyn. Demokratibegreppet är undersökt men jag har inte kunnat finna någonting när det gäller att jämföra tjejers och killars demokratiuppfattning samt om det finns någon skillnad mellan dessa och det är därför som jag tycker denna undersökning är intressant att genomföra. Generellt sett så har jag heller inte funnit så mycket vad det gäller demokratiuppfattningar i allmänhet bland gymnasieelever, bara några exempel som nedan kommer att redovisas. Då jag sökt efter tidigare forskning och annan relevant litteratur så har jag använt olika sökord/kombinationer 1. Som bakgrund till detta examensarbete redogör jag nedan den tidigare forskning jag funnit och valt att använda mig av. År 2003 kom Skolverket ut med en rapport; Ung i demokratin, som beskriver gymnasieelevers kunskaper och attityder i demokrati- och samhällsfrågor. Det är en undersökning om gymnasieelevers demokratiska kompetens som genomfördes år Syftet med studien var att kartlägga och analysera ungas engagemang, attityder och kunskaper i samhälls- och demokratifrågor (Skolverket 2003, s 10). Undersökningen Ung i demokratin hade ett viktigt inslag och det var att ta reda på vad ungdomar, i detta fall gymnasieelever, kunde om demokratins grundläggande principer och spelregler samt om de förstår syftet med dessa (Skolverket 2003, s 66). Resultatet av undersökningen gällande vad unga kan om demokrati enligt ett kunskapsprov som gjordes bland gymnasieelever visade att eleverna klarade kunskapsprovet mycket bra. Avsikten var att mäta elevernas kunskaper inom åtta olika kunskapsområden som anses särskilt viktiga för medborgarens demokratiska kompetens (Skolverket 2003, s 69). För att nämna några av dessa kunskapsområden så ingick demokratiska rättigheter och friheter, den representativa demokratin, demokratins problem samt jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Demokratins grundläggande innebörd kom att bli det delområde som gymnasieeleverna behärskade bäst (Skolverket 2003, s 69). Det som jag kan finna i undersökningen kunskapsmässigt sett så finns en skillnad mellan könen. Sett utifrån antal rätt svar på kunskapstestet så är tjejer och killar lika kunniga om demokrati men en skillnad går att finna i att tjejerna i större utsträckning klarar frågorna om jämlikhet och mänskliga rättigheter medan killarna i större utsträckning klarar frågorna om 1 Sökord/sökkombinationer; Demokratisyn, Demokratiuppfattning, Elevers demokratisyn, Elevers demokratiuppfattningar, Ungas demokratisyn, Ungas demokratiuppfattningar, Gymnasieelev+demokratisyn, Gymnasieelev+demokratiuppfattning. 4

10 ekonomi (Skolverket 2003, s 10). Ett annat spår som går att urskilja är att tjejerna också har en bredare kunskap när det gäller demokratins grundläggande innebörd (Skolverket 2003, s 71). Något som jag finner viktigt att lyfta fram när det gäller hur ungdomar uppfattar demokrati och vilka deras kunskaper är om demokrati och samhälle är hur deras sociokulturella bakgrund kan ha betydelse. Skolverkets rapport, Ung i demokratin lyfter fram att skolforskningen i många studier påvisat att elevers hembakgrund har betydelse för deras prestationer i skolan. I allmänhet så erhåller elever från högre samhällsklasser högre betyg samt i större utsträckning ägnar sig åt längre utbildningar och mer åt teoretiska studier än ungdomar från andra samhällsgrupper (Skolverket 2003, s 71). En intressant fråga som kommer fram i skolverkets rapport är huruvida elever kan mera om demokrati och samhälle efter genomgången gymnasieutbildning. I rapporten har resultatet jämförts mellan elever i åk 9 och i år 3 på gymnasiet av de frågor i kunskapsprovet som varit identiska. Det framkommer att överlag så har eleverna i åk 3 på gymnasiet fler rätt svar med undantag för elever på de mansdominerade gymnasieprogrammen med yrkesämne som ligger på samma nivå som elever i åk 9 på grundskolan (Skolverket 2003, s 73). Cecilia Eriksson kom ut med en avhandling 2006 och det är en studie av ungdomars föreställningar om demokrati. Det Eriksson kommer fram till är att de flesta ungdomar ser demokrati som något bra och detta eftersom demokrati är en styrelseform som rymmer alla människor. Folkstyrets grund är enligt dem att alla får vara med och bestämma, att alla har rätt att framföra sina åsikter och höras. Det finns likheter med Dahls starka jämlikhetsprincip (Eriksson 2006, s 224). Eriksson har sammanfattat ungdomarnas huvudsakliga föreställningar om demokrati i en tabell och där framkommer följande tre saker som demokrati innebär; Att alla får vara med och bestämma, grundläggande politiska rättigheter som allmän rösträtt och yttrandefrihet samt i praktiken i första hand att utse representanter som sedan styr/fattar beslut på nationell nivå (Eriksson 2006, s 226). Eriksson visar också i tabellen att demokrati är av värde för att alla får vara med (Eriksson 2006, s 226). Ungdomarna ser också yttrandefrihet som en av demokratins viktigaste grunder och det råder ingen tvekan om att svenska ungdomar starkt stödjer centrala politiska fri- och rättigheter. När tydliga frågor om exempelvis yttrandefrihet, demonstrationfrihet och rätten att välja politiska ledare ställs i en omfattande internationell studie som genomförts av International Association for the Evolution of Educational Achievement så är nästan alla tillfrågade svenska ungdomar positivt inställda. Huruvida demokrati är ett bra styrelsesätt möter också ett starkt stöd bland svenska ungdomar. Den mest framträdande föreställningen om vad demokrati betyder i praktiken är att 5

11 folket genom val utser sina företrädare (Eriksson 2006, s 224). Trots viss kritik mot den rådande demokratins sätt att fungera och en tämligen uttalad känsla av maktlöshet påtalar flera av ungdomarna att vanliga medborgare kan påverka, om man vill så går det och att ansvaret ligger framförallt på den enskilda individen. Att döma efter ungdomarnas diskussioner är demokratins kanske största svaghet att den kräver mycket av oss människor, saker som ibland kan vara tveksamt till om vi klarar av. Detta handlar dock inte främst om att människor har otillräcklig kapacitet i grunden utan främst om ointresse eller att de saknar viktiga erfarenheter (Eriksson 2006, s 225). 6

12 2. METOD Som tidigare nämnts så skall jag undersöka hur elever på gymnasieskolan uppfattar demokrati och se om det finns någon skillnad när det gäller demokratibegreppet mellan tjejer och killar. Den metod jag kommer att använda för min undersökning är en form av frågeformulär med öppna frågor, eller i detta fall en öppen fråga. Undersökningen skall gå till så att de elever som deltar i min undersökning kommer att få ett papper med en enda fråga skriven och den frågan lyder; Vad är demokrati för dig? Anledningen till att jag valt att göra min undersökning på detta sätt är att jag inte på något sätt vill vara med och styra elevernas svar. Jag har övervägt att använda mig av enkäter med ja- och nejfrågor eller att utforma ett frågeformulär med konkreta frågor där eleverna får skriva fria svar men släppt den tanken då jag inte på något sätt vill låsa elevernas tankar. Martyn Denscombe skriver i sin bok Forskningshandboken att fördelen med öppna frågor är att den information som samlas in genom svaren med stor sannolikhet kommer att återspegla hela rikedomen och komplexiteten i respondentens synpunkter samt att respondenterna får möjlighet att uttrycka sig med sina egna ord. Frågeformulär med öppna frågor är också ett bra tillvägagångssätt när frågan tenderar att vara kort (Denscombe 2007, s 122). Ytterligare ett argument för att jag valt detta tillvägagångssätt är att om jag exempelvis hade valt att göra en enkätundersökning med ja eller nej frågor, vilket i och för sig skulle bli lättare att sammanställa och analysera så skulle jag genom det sättet med all säkerhet få en hel del bortfall. Eftersom jag använder mig av en helt öppen fråga i min undersökning så gör detta att alla inkomna svar blir intressanta även om eleverna inte direkt svarat på frågan och det gör att jag inte behöver få några bortfall utan jag kan ta med alla respondenters svar vid min resultatredovisning. På detta sätt får respondenterna också chansen att fritt uttrycka sig och få fram hur de uppfattar demokratibegreppet samt vad de relaterar till och det är ju det som är intressant för min undersökning. 2.1 Urval och genomförande Min undersökning kommer att genomföras på en gymnasieskola med praktiska program. En anledning till detta är att när jag under min pågående lärarutbildning gör praktik så är jag på en skola med praktiska program och finner detta mycket intressant och lärorikt. Det finns mycket fördomar om hur omotiverade gymnasieelever är som går just på praktiskt inriktade program och att det kan vara svårt som lärare att få dessa elever intresserade. Jag har dock 7

13 upptäckt att det handlar ganska mycket om hur man undervisar, för visst går det att få elever på praktiska program att ta till sig undervisningen. Detta gjorde att jag ville göra min undersökning på en skola med praktiskt inriktade program för enligt min mening så har dessa elever något värdefullt att säga även om svaren tenderar att bli lite kortare än om jag exempelvis hade undersökt två klasser på samhällsvetenskapligt program. En annan anledning som gjorde att jag ville göra min undersökning i klasser som är praktiskt inriktade är det som framkom i Skolverkets rapport, att elever på mansdominerade gymnasieprogram med yrkesämne kunskapsmässigt sett ligger på samma nivå som elever i årskurs 9 på grundskolan. Jag menar att det skulle vara intressant att på något sätt uppmärksamma detta och därför faller mitt urval på ovannämnda klasser. Eftersom Skolverkets rapport visade det resultat jag tidigare beskrivit så menar jag att det blir extra intressant att se hur dessa elever ser på demokrati. Gymnasieeleverna som deltar i undersökningen läser samhällskunskap A och det krav jag satt innan jag bestämde mig för denna undersökningsmetod är eleverna skall ha behandlat avsnittet om demokrati som ingår i A-kursen. Eftersom det tenderar att vara relativt könsindelat på gymnasieskolor med praktiska program så har jag valt att göra min undersökning i två klasser, en med killar och en med tjejer, då jag vill ha så jämn könsfördelning som möjligt. Undersökningen kommer att gå till så att jag delar ut frågeformuläret till eleverna så får de skriva fritt under den tid de behöver. I klassen med killar så är det 19 elever som deltar i undersökningen och i klassen med tjejer deltar 17 elever. Jag gör klart för eleverna att detta är en anonym undersökning och att de inte behöver skriva sina namn på frågeformuläret. 2.2 Validitet Validitet innebär att man verkligen undersökt det man ville undersöka och ingenting annat (Thurén 2006, s 22). Med tanke på hur jag kommer att göra denna undersökning menar jag att min undersökning har ganska god validitet då min fråga Vad är demokrati för dig ger eleverna frihet att svara helt öppet och det var det jag ville ha ut av min undersökning. 2.3 Reliabilitet Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att mätningarna är korrekt gjorda. Exempelvis opinionsundersökningar måste bygga på ett representativt urval av personer så att inte tillfälligheter påverkar resultatet (Thurén 2006, s 22). Nu har ju inte jag i den bemärkelsen 8

14 gjort en opinionsundersökning men jag anser det ändå värt att fundera över tillförlitligheten och att undersökningen är korrekt gjord vilket jag menar att min undersökning är. Mitt urval av gymnasieelever gör att mina resultat inte är generaliserbara men de kommer ändå att visa hur två klasser på yrkesförberedande gymnasieprogram uppfattar demokrati. När det gäller tillförlitligheten så kommer antagligen dessa resultat inte att hålla för all framtid. Jag är ganska säker på att om jag skulle göra en likadan undersökning i en liknande klass om exempelvis fem år så skulle resultaten antagligen komma att vara något annorlunda men just nu vid tiden för min undersökning så får jag säga att mätningarna är korrekt gjorda och att undersökningen är tillförlitlig. För att vidare förklara att mätningarna är korrekt gjorda och att det går att lita på resultaten så innebär det att en annan person skall kunna använda samma/liknande urval av personer, göra en likadan undersökning och få samma/liknande resultat vid ungefär samma tidpunkt (Thurén 2006, s 22) och jag tror att om så skedde så skulle resultaten bli desamma med eventuellt några få tillägg eller bortfall men svaren som helhet tror jag skulle komma att vara mycket väl överensstämmande. När det gäller reliabilitet så kan svaren dock aldrig bli exakt desamma på grund av att det kan finnas olika påverkansfaktorer. En påverkansfaktor när det gäller min undersökning skulle exempelvis kunna vara att det är mer stressig tidpunkt för eleverna eller att det hänt något i omvärlden som gör att man kanske just nu känner extra mycket för demokrati eller har fått mindre tilltro för demokratin. 2.4 Resultatredovisning För att sammanställa mitt material så kommer jag att använda mig av både kvantitativ och kvalitativ resultatredovisning. Kvalitativ på det vis att jag kommer att numrera respondenternas svar och redovisa dessa för att sedan utifrån deras svar söka olika kategorier att dela in de olika demokratiuppfattningarna i för att se vad respondenterna anser viktigt. Efter detta kommer jag att presentera resultaten kvantitativt i en tabell. Att kategorisera sätt att se på demokrati och sedan sammanställa resultatet kvantitativt innebär att jag kan se om det finns någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati, på detta sätt blir resultatet klart och tydligt. Detta för att demokrati är ett sådant stort begrepp och jag tror att en kvantitativ redovisning av svaren kommer att tydliggöra det kvalitativa resultatet. Jag måste också på något sätt sammanställa resultatet och då jag valt att använda mig av en öppen fråga så finner jag detta som det bästa sättet för att sammanställa mitt resultat. Jag kommer att inleda min resultatredovisning kvalitativt då jag lättare kan förstå sammanhang av elevernas 9

15 svar och lättare läsa mellan raderna för att få ut så mycket som möjligt av respondenternas svar. De kategorier som jag skall sätta upp för olika demokratiuppfattningar kommer att vara baserade på den kvalitativa resultatredovisningen och utgöra grunden för den kvantitativa presentationen av resultatet. 2.5 Analysmetod I min analys kommer jag att jämföra respondenternas svar med demokratiteorier och med tidigare forskning för att se hur väl de stämmer överens. Den kvalitativa presentationen av resultatet gör jag för att besvara den första av de frågeställningar jag har satt upp, Hur uppfattar dagens gymnasieelever demokrati samt vad innehåller demokratibegreppet för dem? Den kvantitativa resultatredovisningen kommer att visa hur många elever som placerade sig i de olika kategorierna och besvarar min andra frågeställning, Finns det någon tydlig skillnad mellan hur tjejer och killar på gymnasiet ser på demokrati? Efter en kvantitativ sammanställning kan jag lättare visa om det finns någon skillnad och i så fall hur tydlig denna är. 10

16 3. DEMOKRATITEORIER Det finns som tidigare nämnts två olika former av demokrati och vidare olika varianter av dessa två former, direkt demokrati och representativ demokrati. Den direkta demokratin är den urgamla formen för folkstyre, även kallad för folkmötet. Den direkta demokratin har sina begränsningar då den bara kan tillämpas i ganska små och nära sammanhang (Hadenius 2006, s 72). Den idag vanligaste tillämpningsformen för demokrati är den representativa demokratin, då det är ett antal valda företrädare för befolkningen som fattar besluten (Hadenius 2006, s 78). Vidare finns det också olika sätt att se på demokrati olika demokratiteorier. Robert Dahl för en teori om den demokratiska processen och han säger att det är viktigt att för att styra så måste folket ha ett sätt att styra på, en styrelseprocess (Dahl 2002, s 165). Dahl ser demokrati som en slags politisk ordning och han har satt upp vilka kriterier som utmärker en demokratisk politisk ordning (Dahl 2002, s 165). De kriterier Dahl angivit för en demokratisk process kan också beskrivas som normer eller ideal (Dahl 2002, s 169). Kriterierna representerar idéer om mänskliga möjligheter som den aktuella verkligheten kan jämföras med och de är användbara som instrument för att värdera de verkliga möjligheter som finns även om de aldrig helt skulle kunna uppfyllas. Det första kriteriet är ett effektivt deltagande som innebär att under hela processen fram till att man fattat det bindande beslutet bör medborgarna ha lika möjligheter att uttrycka vilket slutligt avgörande de föredrar. Medborgarna skall vidare ha lika möjligheter att föra upp frågor på dagordningen (Dahl 2002, s 170). Lika rösträtt vid det slutliga avgörandet är det andra kriteriet som Dahl för fram. Detta kriterium har också varit grunden i all demokratisk praktik och teori och Dahl anser att kravet vilar på den praktiska bedömningen att det är nödvändigt med lika rösträtt för att principen om jämlikhet och förutsättningen om personlig självstyrelse skall kunna upprätthållas bland medborgarna (Dahl 2002, s 171). Upplyst förståelse är det tredje kriteriet som Dahl lyfter fram (Dahl 2002, s 173) och det innebär att medborgarna bör ha lika möjligheter att upptäcka och begrunda de val som tjänar deras intressen bäst (Dahl 2002, s 175). En vidare förklaring är att alternativa tillvägagångssätt för beslutsfattande bör värderas utifrån medborgarnas möjligheter att skaffa sig insikter om mål och medel samt förståelse för de förväntade konsekvenserna av olika alternativ. Om folkets intresse kräver att man ser till det gemensamma bästa så bör också medborgarna ha möjlighet att skaffa sig insikter om vad som är allmännyttigt (Dahl 2002, s 175). Om alla tre kriterier är uppfyllda kunde den med rätta betraktas som en fullständig proceduriell demokrati med 11

17 avseende på sin dagordning och med avseende på folket. Kriterierna borde uppfattas som olika aspekter av det bästa möjliga politiska systemet sett ur en demokratisk synvinkel. Om inget system kan förväntas tillgodose alla kriterierna fullständigt så kan olika system anses vara mer eller mindre demokratiska och i detta avseende bättre eller sämre beroende på hur väl de tillgodoser kriterierna (Dahl 1994, s 41). Dahl föreslår därför ett fjärde kriterium och det finns en uppfattning om jämlikheten som leder fram till detta kriterium som är kontroll över dagordningen. Innebörden är att folket måste ha en suverän möjlighet att fatta beslut som avgör vilka frågor som ska och inte ska bestämmas via den proceduriella demokratins metoder. Så länge folket har reella möjligheter att återkalla varje fråga till sitt beslutsområde är kriteriet tillgodosett (Dahl 1994, s 42-43). Slutligen lyfter Dahl fram ett femte kriterium, allomfattande medborgarskap, som innebär att medborgarna (folket) ska bestå av samtliga vuxna människor som omfattas av den demokratiska beslutsprocessen (Dahl 2002, s 164, 181). Det finns som ovan beskrivits vissa saker som borde vara uppfyllda när demokrati råder och vidare så kan man också se en skillnad mellan olika former av demokrati. I demokratidiskussionen är det viktigt att lyfta fram frågan om hur institutioner och beslutsregler skall utformas för att på bästa sätt tillgodose kraven på folklig makt. Centralt i denna diskussion är frågan om medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet, alltså valet mellan direkt och indirekt demokrati (Eriksson 1984, s 128). I dag är folkomröstningar den normala formen för direkt demokrati (Hadenius 2006, s 72) och denna form är inte alltför vanlig. Ett betydligt vanligare sätt att utforma en demokrati på idag är den indirekta eller representativa formen av demokrati. Det är ett antal valda företrädare för befolkningen som fattar besluten i den representativa demokratin (Hadenius 2006, s 78). Det finns ett synsätt som säger att representativitet bör vara det primära kravet för demokratins sätt att fungera. Demokratin skall handla om att avspegla befolkningens uppfattningar i olika politiska frågor (Hadenius 2006, s 62). Ett annat synsätt är att demokratin kräver ett aktivt medborgarskap och här är graden av folkligt deltagande viktigt i den demokratiska processen. Ett argument för detta synsätt är att genom ett aktivt deltagande i det politiska livet kan befolkningen tillgodogöra sig bättre kunskap i olika sakfrågor och detta ger även en större förmåga att agera politiskt. Medborgarna får också bättre möjligheter att utöva inflytande (Hadenius 2006, s 63). Axel Hadenius lyfter också fram ett tredje synsätt när det gäller demokratiteorier, deliberativ demokrati. Här är idén att demokrati måste ske genom diskussion, genom ställningstaganden som är grundade på sunda och väl övervägda argument (Hadenius 2006, s 63). 12

18 4. RESULTAT 4.1 Kvalitativ resultatredovisning Alla inkomna svar är numrerade och nedskrivna och går att utläsa fullt ut i bilaga 1 som finns med i slutet på detta examensarbete. Av de elever som svarat seriöst på frågan Vad är demokrati för dig, vilka för övrigt är merparten av respondenterna så kan jag generellt sett se att de flesta av dessa har liknande demokratiuppfattningar även om det uttrycks på olika sätt. Ser jag till svaren som helhet så är mitt intryck av de inkomna svaren att ordet demokrati är kopplat till något positivt. Som helhet av respondenternas svar, både bland tjejer och killar så kan jag urskilja vissa ord eller sammansättningar av ord som är ständigt återkommande. Dessa är; - att få vara med att påverka/bestämma, - röst, som är kopplat till både rösträtt, att rösta i viktiga frågor eller att alla har en röst. - lika värde som något som eleverna finner viktigt men just de orden förekommer inte direkt men jag tycker att det finns med underförstått i de flesta elevers svar. - jämställdhet, rättvisa och rättighet kan jag också finna återkommande men inte i lika stor utsträckning som de två första orden/ordsammansättningarna som jag finner är mest återkommande. Då det gäller att få vara med och påverka/bestämma ser respondenternas svar se ut så här; demokrati för mig är att jag har ett val att påverka nånting (nr 3) demokrati är när alla får vara med att bestämma (nr 8), att få påverka eller iaf chansen till det utan att bli hindrad av staten eller dylikt (nr 9), När folket får vara med och bestämma (nr 10), Demokrati för mig är att man ska få vara med och bestämma, alla får vara med och påverka vad som händer (nr 11), att folket får vara med och bestämma, man ska kunna vara med och påverka (nr 12), Att alla får vara med och bestämma (nr 14), Att få vara med och bestämma (nr 19), Jag tycker att demokrati är när alla, fattig som rik har rätt att bestämma i samhället (nr 21), Att alla ska ha rätten till att kunna påverka (nr 22), 13

19 Att ha rätt att få vara med och bestämma (nr 23), Alla får vara med och bestämma (nr 30), det är inte bara en som bestämmer utan alla har rätt till att påverka (nr 31), Att alla får vara med att bestämma (nr 32), Att alla är med och bestämmer (nr 33), Folket får vara med och bestämma (nr 34). Folket får bestämma. (nr 35) Det är hälften av respondenterna som i någon form inbegriper att få vara med och påverka/bestämma. Det är just detta som jag finner att eleverna mest har som gemensamt svar, vare sig det står för sig självt eller i samband med något annat så finns det fortfarande med och det tycker jag tyder på att detta är något som eleverna finner viktigt och i hög grad relaterar demokratibegreppet till. Ett ord till som urskiljs i ganska hög grad urskiljer från elevernas svar är ordet röst, som relateras till lite olika saker, jag finner dock att ordet är positivt laddat. Så här ser elevernas svar ut som innehåller ordet röst; att det finns en chans att tycka till där varje röst räknas och gör en skillnad. (nr 3), Att alla har rätt att göra sin röst hörd. Alla röstar på det dom vill (nr 4), Demokrati är när alla har samma värde och när allas röster är av samma värde (nr 7), Alla har en egen röst (nr 11), När man lever fritt och har möjlighet att rösta på det man själv tycker (nr 13), Demokrati för mig är att jag har röst rätt (nr 15), alla får vara med, med sin röst. (nr 28), Att man röstar i olika frågor. Flest röster vinner. (nr 32), Alla är med och röstar fram olika beslut. (nr 33). Som man kan utläsa här så är det ungefär en tredjedel av eleverna som relaterar ordet demokrati till ordet röst, ordet kan dock som jag tolkar det ha olika innebörder. Respondenterna för fram vikten av alla medborgare har en röst och att man har rätt att rösta på det man vill samt att alla röster är av samma värde. En elev (nr 32) har också skrivit att flest röster vinner och detta tycker jag är intressant då eleven egentligen relaterar detta till majoritetprincipen som tillämpas vid val. Det finns två elever till som relaterar sitt svar till just majoritetprincipen; Alla röstar på det dom vill och det som majoriteten väljer blir det. (nr 4), Majoriteten bestämmer, ingen enskild tar stora beslut. Det är viktigt. (nr 14). 14

20 Det som jag också ser förekomma relativt mycket i respondenternas svar är orden jämställdhet, rättvisa och rättighet. Av dessa ord så är det rättvisa och rättighet som förekommer flest gånger och så här har dessa elever svarat; Demokrati för mig är ett mer rättvist och jämnställt samhälle (nr 6), Alla har samma rättigheter! (nr 24), rätten att få vara sig själv (nr 25), Rättvisa (nr 27), Rättvisa (nr 28), Demokrati betyder rättvisa för mig. (nr 31). Det finns ett par elever som relaterar demokrati till jämställdhet och så här ser deras svar ut; Jämställdhet mellan olika folkslag (nr 5), Demokrati för mig är ett mer rättvist och jämnställt samhälle (nr 6) Jag har också funnit några svar som jag tolkar som att eleverna relaterar demokrati till något vidare än bara en eller ett par saker. Det finns två elever som är inne på detta spår; När alla har samma tillgång till information som underlag för att göra sina egna val. (nr 7), Att inget döljs för folket (nr 10). Dessa två svar är viktiga att lyfta fram för att de underförstått talar för den öppenhet som borde råda i en demokrati och hur viktigt det är att folket har tillgång till information om vad som sker i samhället och att inget skall komma att döljas för befolkningen. Detta relaterar jag i min tur till något som tillämpas i Sverige, offentlighetsprincipen, som finns fastslagen i vår grundlag Tryckfrihetsförordningen. Några fler elever relaterar demokrati till besluts- eller styrelseprocess; Helt enkelt att staten och Svensson ska ha stor chans att påverka hur landet styrs etc. (nr 9), Demokrati är när beslut beslutas genom val (nr 15), Det ska vara dem som lever i landet som ska bestämma. Inte en diktator. Demokrati är viktigt och det är nog det bästa styret. (nr 21), När svenska folket får vara med och styra hur samhället ska se ut. (nr 36). Tex vilka som ska vara med i rikstan och hur vi vill att Sverige ska ledas (nr 12). Nummer 21 här visar att demokrati kan ses i ett vidare perspektiv då eleven sätter upp det mot dess motsats, diktatur. 15

21 Några elever är inne på spåret åsiktsfrihet som jag då vidare relaterar till vår grundlag Yttrandefrihetsgrundlagen; Att kunna säga vad man tycker utan att bli avbruten mitt i, typ. Och att man inte behöver vara rädd för att tycka (nr 9), Demokrati för mig är även tycka till och uttrycka sig och låta andra lyssna och säga sitt (nr 12), och att få leva fritt, med egna tankar. (nr 19) Att alla ska få vara med och ha en åsikt (nr 22), Men demokrati är väl allmänt att alla ska få delta och säga sina åsikter. (nr 29), Det är att alla har rätt att säga sin åsikt (nr 31). Det finns också de elever som svarat något som egentligen inte har med demokrati att göra men eftersom jag har gjort en undersökning med en öppen fråga så kan jag ändå ta med dessa respondenters svar i mitt resultat för deras svar är av vikt om man funderar vidare på dessa; Är en grupp människor som gör vad dom vill med sitt parti. (nr 1), Det är lite folk med dumma förslag som röstas fram av inkompetenta människor och pensionärer. (nr 2), är ej insatt i demokrati så jag rättar mig till det som blir (nr 16), En grupp tjockisar som styr och låter folk rösta på skit saker. (nr 17), Sveriges politik Göran Persson (GP) (nr 18), Jag är inte särskilt intresserad eller insatt så jag har ingen större erfarenhet! Men visste man mer så vore det säkert roligare Demokrati för mig är nog något som inte jag kan göra något åt (nr 26), Jag är otroligt oinsatt i demokrati och framförallt ointresserad!... (nr 29). 4.2 Kategorisering Jag ska nu utifrån resultatet jag ovan presenterat skilja ur några kategorier som jag finner passande för att komma vidare och besvarat min andra fråga, finns det någon tydlig skillnad mellan hur tjejer och killar på gymnasiet ser på demokrati? Kategorierna kommer att vara formulerade så att de kan besvara frågan som jag använde när jag gjorde undersökningen dvs. Vad är demokrati för dig. De kategorier som jag kommer att använda mig av för min kvantitativa resultatpresentation har jag urskiljt från det kvalitativa resultat som ovan presenterats och kommer nedan att ställas upp i tabellform. Kategorierna är baserade på vad 16

22 eleverna relaterar till när det gäller demokrati och är följande; Att få vara med att påverka/bestämma, Att man får vara med att rösta, Att alla har ett lika värde, Jämställdhet, Att det är rättvist/att alla har samma rättigheter, Att majoritet vinner över minoritet, Att alla har rätt till en åsikt samt Ointresserad/oinsatt (eller svar som inte är direkt relaterade till undersökningsfrågan). Eftersom de flesta elever relaterar till mer än en sak när det gäller demokrati så har jag valt att redovisa allt som inrymmer elevernas svar. Detta innebär att det i tabellen kommer att finnas fler svar än antalet elever som deltagit i undersökningen och det är för att jag vill få med kompletta svar och inte välja bort något som respondenterna svarat då detta kommer att vara underlag för slutsatser, analyser och diskussion. 4.3 Kvantitativ resultatredovisning och kommentarer KATEGORI TJEJER (antal) KILLAR (antal) Att få vara med att 10 8 påverka/bestämma Att man får vara med att 3 6 rösta Att alla har ett lika värde 1 Jämställdhet 2 Att det är rättvist/att alla 5 1 har samma rättigheter Att majoritet vinner över 2 3 minoritet Att alla har rätt till en åsikt 3 3 Ointresserad/oinsatt (svar som inte direkt är 2 5 relaterade till undersökningsfrågan) - Att få vara med att påverka/bestämma; totalt 18 - Att man får vara med att rösta; totalt 9 - Att alla har ett lika värde; totalt 1 - Jämställdhet; totalt 2 - Att det är rättvist/att alla har samma rättigheter; totalt 6 - Att majoritet vinner över minoritet; totalt 5 - Att alla har rätt till en åsikt; totalt 6 - Ointresserad/oinsatt; totalt 7 17

23 Jag har fått in 36 svar som kommer att vara underlag för detta resultat, 19 inkomna svar är från killar på den gymnasieskola där jag gjort mina undersökningar och 17 svar är från tjejer. Som tabellen visar kan inte jag vid en första anblick utläsa någon tydlig skillnad mellan vad tjejer och killar relaterar till när det gäller demokrati. Jag kan däremot se att det finns relativt stora likheter. Den största likheten jag finner är både tjejer och killar i hög grad relaterar demokrati till vikten av att få vara med att påverka/bestämma. Det är nio av respondenterna som lägger stor vikt vid att man får vara med att rösta. Här kan jag dock se en skillnad då antalet killar är dubbelt så många än tjejerna. Om man bortser från denna skillnad och ser till hela antalet elever så tolkar jag det som att respondenterna finner det viktigt med rösträtten. Då det gäller kategorin att alla har ett lika värde så finns det bara en elev, en kille som uttryckt detta i skrift men jag menar om man läser mellan raderna att fler elever finner ett lika värde som viktigt, dels för att alla har ett lika värde kanske inte är det första man relaterar demokrati till då vi i Sverige i alla fall ser detta som inbakat i demokratin och dels för att det inte finns någon respondent som sagt emot demokratin och förespråkat en annan styrelseform. Då det gäller jämställdhet så finns en klar skillnad tycker jag. Det är ingen av tjejerna som skrivit detta i sina svar men två av killarna. Detta tycker jag var intressant då när det pratas om jämställdhet så är det enligt min mening oftast kvinnliga röster som hörs. Jag menar med detta inte att män skulle vara mot jämställdhet men i denna debatt är det oftast kvinnor som leder och därför blev jag lite förvånad över att det var två killar som skrivit detta ord och ingen av tjejerna. Då jag ser till kategorin att det är rättvist/att alla har samma rättigheter kan jag också här se en klar skillnad. Det är betydligt fler tjejer än killar som relaterar demokrati rättvisa och rättigheter så detta tolkar jag som något som tjejer finner viktigt och faktiskt tänker på då det gäller demokrati. När det gäller majoritetprincipen så utläser jag ingen direkt skillnad mellan könen, det är en kille mer i denna kategori men kanske inget att lägga någon större vikt vid tycker jag. Att alla har rätt till en åsikt tolkar jag som något som eleverna finner viktigt. Sex elever har skrivit detta och med jämn könsfördelning så här finns ingen skillnad. I den sista kategorin som jag satt upp, ointresserad/oinsatt, alltså svar som inte är direkt relaterade till min undersökningsfråga kan jag finna en tydlig skillnad. Det var de svar som faller in under denna kategori som i många fall hade setts som bortfall men som jag valt att ta med i mitt resultat för jag tycker att det faktum att dessa elever svarat som de gjort säger en hel del och det är relevant att ta med denna kategori då jag tycker att det i viss mån är 18

24 representativt för hur verkligheten ser ut. Det kommer alltid att finnas människor som inte är ett dugg intresserade av demokrati och politik etc. eftersom vi alla är olika och intresserade av olika saker så jag menar jag att det var talande att jag fick med dessa respondenters svar. Vissa av dessa svar finner jag särskilt intressanta för jag tycker att det någonstans speglar en hel del människors åsikter. Det finns en del som inte bryr sig, är ointresserade, oinsatta och faktiskt tycker att politik inte är något att ha och därför bara rättar sig till det som blir. Jag tycker därför att det var bra att jag i min undersökning fick några sådana svar då detta faktiskt är representativt för hur verkligheten ser ut, enligt min mening. Jag kan dock i denna kategori utläsa en tydlig skillnad mellan tjejer och killar. Killarna är fem stycken medan en tjej faller in under denna kategori, vad detta i sin tur beror på eller om könsfördelningen är representativ för hur det ser ut i verkligheten kan jag inte svara på. 19

25 5. ANALYS 5.1 Resultaten i förhållande till Dahls kriterier för demokrati I min analys ska jag jämföra respondenternas svar med de demokratiteorier jag skrivit om samt jämföra med den tidigare forskning som redogjorts för i kapitel 1.3. För att demokrati skall råda så har Robert Dahl angivit fyra kriterier. Det första som jag tidigare nämnt är ett effektivt deltagande som innebär att fram till att bindande beslut är fattat bör medborgarna ha lika möjligheter att uttrycka vilket slutligt avgörande de föredrar. Detta tycker jag stämmer ganska väl överens om jag slår ihop två av de kategorier jag delat in respondenternas svar i, nämligen att få vara med att påverka/bestämma och att alla har rätt till en åsikt. I detta kriterium finns även spår av en annan kategori, att alla har samma rättigheter. Så uppfattar jag innebörden av detta kriterium och då menar jag att mina respondenter som sammanslaget var ganska många i dessa kategorier finner kriteriet, effektivt deltagande som viktigt. Likaså Dahls andra kriterium, lika rösträtt vid det slutgiltiga avgörandet utläser jag också att eleverna anser som viktigt för demokratin, speciellt då bland killarna. Dahl lyfter också fram kriteriet som innebär att medborgarna bör ha lika möjligheter att upptäcka och begrunda de val som tjänar deras intressen bäst, upplyst förståelse. Detta kriterium stämmer i liten utsträckning överens med respondenternas svar och har därför inte kommit att hamna under en kategori men jag menar att det finns två elever som faktiskt nämner detta kriterium ganska precist. När alla har samma tillgång till information som underlag för att göra sina egna val skriver nr 7 och Dahl beskriver vidare detta kriterium att alternativa tillvägagångssätt för beslutsfattande bör värderas utifrån medborgarnas möjligheter att skaffa sig insikter om mål och medel samt förståelse för de förväntade konsekvenserna av olika alternativ. Ser vi närmare på elev nr 10 som skrivit, Att varje man och kvinna får vara med och ta del i vad som bestäms. Att inget döljs för folket, att de som styr ska ta konsekvenser för vad som händer här i världen och inte döljer nått så finner jag att dessa stämmer överens väl. Det som jag tycker är mest intressant med elevernas svar då jag funderar vidare över dessa är att jag undrar huruvida eleverna är medvetna om deras ingående beskrivningar och vad dessa innebär. Då jag återvänder till det fjärde kriteriet Dahl lyfter fram, som är kontroll över dagordningen, som innebär att folket måste ha en suverän möjlighet att fatta beslut som avgör vilka frågor som ska och inte ska bestämmas via den proceduriella demokratins metoder och jag kan enligt mina tolkningar inte finna att någon elev berört detta kriterium. Dahls femte kriterium, allomfattande medborgarskap kan jag 20

26 urskilja i många av respondenternas svar, dock inte i den bemärkelsen att respondenterna rakt av nämner att medborgarna skall bestå av samtliga vuxna människor som omfattas av den demokratiska processen utan detta finner jag redan är förutsatt då respondenterna talar om alla och folket. Jag kan i alla fall inte se att någon elev uttryck att någon skall exkluderas i beslutsprocessen, förutom de som är under 18 år och detta då eleverna (men all säkerhet) vet att vi har en rösträttsålder i Sverige på 18 år. 5.2 Resultaten i förhållande till olika former av demokrati Då jag går vidare till olika former för demokrati, direkt eller representativ demokrati så finner inte jag att någon elev direkt uttryckt nämner detta. Det finns en elev, nr 12, som nämner riksdagen,.att folket får vara med och bestämma. T ex vilka som ska vara med i rikstan och hur vi vill att Sverige ledas och det är ju de som representerar folket i Sverige. Vad det beror på att med undantag för denna elev att inga andra respondenter nämner olika sätt att tillämpa demokrati på tror jag beror på att den svenska tillämpningsformen är självklar för eleverna. Jag hade ju ett fåtal krav innan jag valde ut mina respondenter och ett var att eleverna skulle ha genomgått demokratiavsnittet i A-kursen och däri följer mycket om den svenska tillämpningsformen. Axel Hadenius lyfter fram synsättet deliberativ demokrati som innebar att demokrati måste ske genom diskussion och ställningstaganden som är grundade på sunda och väl övervägda argument. Jag menar att två elever, alla killar, faktisk berör detta synsätt, inte direkt, att de använder orden deliberativ demokrati men då jag läser mellan raderna så tolkar jag att eleverna lyfter fram detta. Att kunna säga vad man tycker utan att bli avbruten mitt i, typ. Och att man inte behöver vara rädd för att tycka. Detta beskrivet av nr 9 och jag tycker att han på något sätt berör att det är viktigt att föra diskussion då han skriver att man ska få säga vad man tycker utan att bli avbruten och det innebär ju också att man får ge detsamma tillbaka och lyssna på andra. Elev nr 12 uttrycker en liknande mening, dock lite tydligare, Demokrati för mig är även tycka till och uttrycka sig och låta andra lyssna och säga sitt. Man ska kunna vara med och påverka utan att folk ska såga en innan man sagt sitt: Jag menar att eleven lyfter fram ömsesidigheten när det gäller diskussion, både att säga sina åsikter men också hur viktigt det är att lyssna på andra. 21

27 5.3 Kommentarer Enligt de kategorier jag satt upp baserade på respondenternas svar så kan jag se att de inte är helt överensstämmande med demokratiteorierna även om elevernas svar på många sätt berör dessa punkter indirekt enligt min tolkning. Jag menar att detta till ganska stor del beror på att som jag tidigare nämnde så har eleverna läst ganska mycket om hur det fungerar i Sverige och därför utgår de från detta. Personligen finner inte jag detta konstigt då det är så nästan alla fungerar, vi utgår från det vi själva vet. Däremot så får jag säga att om vi då utgår från den representativa demokratin så menar jag att eleverna lyft fram högst väsentliga saker för demokrati. Att säga så finner jag också lämpligt då jag kikar på den tidigare forskningen som gjorts. Jag beskrev tidigare i mitt arbete ett kunskapstest som elever fått göra och kom demokratins grundläggande innebörd att vara det delområde som eleverna behärskade bäst. Ser jag till helheten av mina resultat och till de kategorier jag fått fram så menar jag att jag får visst stöd för mina resultat. De kategorier som jag fått fram speglar någonstans demokratins grundläggande innebörd och det som anses viktigt för att demokrati skall råda. Cecilia Eriksson har också i sin avhandling sammanfattat sina respondenters huvudsakliga föreställningar om demokrati där hon lyfter fram att de flesta ser demokrati som något bra och viktigt är att demokratin inrymmer alla människor, att alla får vara med och bestämma samt att alla har rätt att framföra sina åsikter och höras. Det resultat som Eriksson för fram menar jag är liknande de resultat jag ovan presenterat. Det beror på hur utförligt man analyserar respondenternas svar men den allmänna uppfattningen bland ungdomar verkar vara att demokrati står för något bra och inom begreppet demokrati så är olika saker mer eller mindre viktiga för olika elever. Eriksson lyfter också fram saker som hennes respondenter anser att demokrati innebär, att alla får vara med och bestämma, grundläggande politiska rättigheter som allmän rösträtt och yttrandefrihet samt att demokrati är av värde för att alla får vara med. Att alla får vara med och bestämma var också det som var viktigast för eleverna i denna undersökning men här finns uppfattningen att rösträtten är viktig. Sammanfattningsvis finner jag i stort att gymnasieelever har positiva uppfattningar av demokrati samt den syn som skolan har som mål att eleverna skall uppfylla. De fokuserar på olika saker som de finner mest relevanta för demokratin men de flesta håller sig inom samma område och framförallt verkar tycka att demokrati står för någonting bra. 22