Redesign av en produktserie hjälpmedel

Transkript

1 Sensagon AB Akademin för Innovation, Design och Teknik Redesign av en produktserie hjälpmedel Examensarbete, produktutveckling 30 hp, D-nivå Produkt- och processutveckling Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Rapportkod: 08:84 Uppdragsgivare: Sensagon AB Handledare (företag): Jan Beckius Handledare (högskola): Ragnar Tengstrand Examinator: Rolf Lövgren

2 Sammanfattning Att göra ett designutvecklingsarbete på ett mindre företag som tillverkar hjälpmedel är en utmaning och denna utmaning presenteras i denna rapport. Företaget som bidragit med detta projekt är Sensagon AB. Det är ett litet företaget som startade sin verksamhet våren De tillverkar produkter för att skapa en tryggare vardag för personer med specifika behov. Sensagon har ett uttalat problem gällande designen på deras produkter. Det finns en vilja att ändra på detta men de har ingen kompetens inom företaget att göra det själva. Företagets billiga tillverknings- och monteringsmetoder gör att de är begränsade gällande designen på produkterna. Då detta problem finns hos samtliga produkter som företaget har utvecklat så utvecklades idén att göra en design som skulle fungera för samtliga produkter. Något som knyter samman och gör produkterna till en produktserie. Målet för projektet är att finna den röda tråden. För att förstå vilka produktegenskaper och krav som ställs på kognitionshjälpmedel var det viktigt att sätta sig in i dessa innan idégenereringsarbetet kunde ta vid. Förutom att ta hänsyn till dessa krav och egenskaper har det varit av stor vikt att se till montering och material för de olika produkterna. Företaget vill att deras produkter ska utstråla exklusivitet och kvalitet men samtidigt ska de ha råd att tillverka dem så materialkostnaden får inte vara för hög. Detta stora problem löstes genom att utveckla ett par olika konceptförslag som sedan utvärderades med hjälp av utvärderingsverktyg för att minska den subjektiva bedömningen. Det valda konceptet justerades sedan för att passa önskemål från företaget men även så att den tekniska lösningen ska passa i produkterna. Resultatet är ett koncept som visar på olika sätt att uttrycka färg, form och struktur med hjälp av både färgsättning och olika ytor på produkterna men ändå behålla den enkelhet som eftersträvats. Viktigt för företaget är att tillverka sina produkter så att de inte ser amatörmässiga ut. Ett steg för att avhjälpa det är att applicera en logotyp, exempelvis företagsnamnet. Då detta arbete endast riktat sig mot fem av företagets produkter så har ett styrdokument för företagets framtida designstrategi utvecklats. Detta för att underlätta framtida produktutvecklingsarbeten hos Sensagon. Med denna rapport bifogas ritningsunderlag som företaget har som underlag för framtagning av produkterna. 2

3 Förord Ett varmt tack till handledare Ragnar Tengstrand och företagshandledare Jan Beckius. Ni har gett mycket bra och matnyttig information och feedback på designarbetet. Det har varit en givande termin med både uppförsbackar och nedförsbackar som tillslut har gett ett resultat att vara nöjd över. Även tack till examinator Rolf Lövgren som bidragit med kloka kommentarer om rapporten. Tack! 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Examensarbete PoP Sensagon AB 1 INLEDNING BAKGRUND Företaget Sensagon AB SYFTE MÅL PROJEKTDIREKTIV PROBLEMFORMULERING RESURSER OCH PROJEKTAVGRÄNSNINGAR TEORI OCH METOD TEORETISK REFERENSRAM Produktutvecklingslitteratur Projektspecifik litteratur Undersökningsspecifik litteratur PLANERING Kvalitetssäkring av projekt Projektplanering Ganttschema Projektdagbok PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN FÖRSTUDIE Nulägesanalys KRAVSPECIFIKATION Kundkrav Design Produktsemiotik DESIGNUTVECKLINGSARBETE Funktionsanalys QFD Inspirationskällor och visuell brief Idégenerering Utvärdering Justering och modifiering av valt koncept Detaljkonstruktion och prototyp KÄLLANALYS RESULTAT ANALYS REKOMMENDATIONER SLUTSATSER FÖRSTUDIE MÖTE MED SENSAGON AB NULÄGESANALYS AV FÖRETAGETS SITUATION Designutvecklingsstrategi i dagsläget Dagens och kommande produkter Valda produkter att utveckla Att utforma en röd tråd Analys av företagets nuvarande produkter Nuvarande tillverkningsmetoder och material KONKURRENTANALYS Slutsats av konkurrentanalys KUNDKRAV Köpare Användare Logotyp och färgsättning på befintliga produkter

5 4 RESULTAT AV FÖRSTUDIE NULÄGESANALYS Köpare och användare Konkurrentanalys Tillverkning och material Designanalys LOGOTYP OCH FÄRGSÄTTNING UTVECKLINGSARBETE DESIGNUTVECKLINGSARBETE Inspirationskällor och visuell brief Idégenerering Konceptförslag Konceptförslag Konceptförslag UTVÄRDERING AV KONCEPTEN Resultat av konceptutvärderingen Justering och modifiering av konceptförslag Montering, material och tillverkning Färgval och logotyp Designstrategi ett styrdokument Framtida applikationer RESULTAT VALT DESIGNKONCEPT Material, produktion och montering LOGOTYP OCH FÄRGSÄTTNING DESIGNSTRATEGI ANALYS AV RESULTAT DESIGNUTVECKLINGSARBETET Användarvänlighet Material, produktion och montering Design Designstrategi REKOMMENDATIONER DESIGNUTVECKLING SLUTSATSER SLUTSATSER AV PROJEKTET PERSONLIGA REFLEKTIONER REFERENSER LITTERATUR PUBLIKATIONER INTERNET MUNTLIGA KÄLLOR BILDKÄLLOR BILDKÄLLOR BILAGA 7 VISUELL BRIEF BILAGOR

6 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Kanomodellen..17 Figur 2. Sensagons nuvarande väggpanel..23 Figur 3. Sensagons nuvarande nyckelbricka..24 Figur 4. Sensagons nuvarande konsumentpanel 24 Figur 5. Sensagons nuvarande sladdsensor Figur 6. Sensagons nuvarande väggsensor.25 Figur 7. Gåstav i PC-plast..28 Figur 8. Klocka i ABS-plast...28 Figur 9. Spisvakt från Innohome 29 Figur 10. Elvakt från Innohome.29 Figur 11. Spisvarnare från Innohome.30 Figur 12. Produkten PåMinnaren från Falck Igel Sverige.30 Figur 13. Bild över Sensagons hemsida.32 Figur 14. Idégenereringsskisser.37 Figur 15. Konsumentpanel, konceptförslag 1 38 Figur 16. Nyckelbricka, konceptförslag Figur 17. Panel, konceptförslag Figur 18. Sladdsensor, konceptförslag 1 39 Figur 19. Väggsensor, konceptförslag 1 39 Figur 20. Konsumentpanel, konceptförslag 2 39 Figur 21. Nyckelbricka, konceptförslag Figur 22. Panel, konceptförslag Figur 23. Sladdsensor, konceptförslag 2 40 Figur 24. Väggsensor, konceptförslag 2 40 Figur 25. Konsumentpanel, konceptförslag 3 41 Figur 26. Nyckelbricka, konceptförslag Figur 27. Panel, konceptförslag Figur 28. Sladdsensor, konceptförslag 3 42 Figur 29. Väggsensor, konceptförslag 3 42 Figur 30. Modifiering av konsumentpanel, konceptförslag 2 45 Figur 31. Modifiering av panel, konceptförslag 2.45 Figur 32. Modifiering av sladdsensor 45 Figur 33. Förklaring på hur panelerna monteras 46 Figur 34. Slutligt resultat av panelerna..49 Figur 35. Slutligt resultat av nyckelbricka.49 Figur 36. Slutligt resultat av väggsensor 50 Figur 37. Slutligt resultat av sladdsensor...50 Figur 38. Färgexempel till produkterna...51 Figur 39. Logotyp i teckensnittet Broadway..51 6

7 TABELLFÖRTECKNING Examensarbete PoP Sensagon AB Tabell 1. Pughmatris. Utvärdering av de utvecklade koncepten 43 Tabell 2. Utvärderingsmatris, nyckelbricka...44 BILAGOR Bilaga 1 Ganttschema Bilaga 2 Projektplanering Bilaga 3 Övergripande kravspecifikation Bilaga 4 Funktionsanalys Bilaga 5 - Användare Bilaga 6 Visuell brief Bilaga 7 Idégenereringsskisser Bilaga 8 Grafisk funktionsanalys Bilaga 9 Utvärderingsmatriser Bilaga 10 Designstrategi Bilaga 11 - Konstruktionsritningar 7

8 1 INLEDNING Här presenteras projektarbetets bakgrund, syfte och mål. De resurser och direktiv som påverkat detta projekt samt företagets bakgrund kommer också att presenteras under denna rubrik. 1.1 Bakgrund Projektarbetet uppkom i samband med en diskussion med produktutvecklare Jan Beckius på företaget Sensagon AB (fortsättningsvis Sensagon). Företaget tillverkar hjälpmedel åt handikappade, kognitivt handikappade och åt personer som fått förvärvade hjärnskador. Då företaget är relativt nytt med flera produkter och få anställda så sattes designen på produkterna i andra hand. Detta har lett till att det idag finns runt sex produkter som inte har någon koppling till varandra utseendemässigt sett. Ett nystartat företag med få anställda kan ha svårt att se betydelsen av hur deras produkter samt hur företaget presenteras mot sina kunder. Det är viktigt att kunder kan identifiera en produkt med ett specifikt företag då konsumenter gärna köper produkter från företag de litar på och känner till. Det finns en önskan inom företaget att binda samman dessa produkter så att de inte ser amatörmässiga ut. Olika förslag på design kommer att läggas fram för att utvärderas och sedan ge ett färdigt och förhoppningsvis tillfredsställande resultat som företaget kan ta till sig och använda sig av. Då det är viktigt för företaget att inte öka sina utgifter så kommer även förslag på tillverkningssätt och material utvärderas för att vara så optimala som möjligt. För att binda ihop företaget till en helhet så kommer ett förslag på grafisk profil att presenteras och det görs utifrån den tänkta designen på produkterna Företaget Sensagon AB Sensagon AB är ett litet företag som utvecklar, tillverkar och säljer produkter som ska medverka till att skapa ett tryggare boende och en tryggare vardag. Produkterna riktar sig till människor med handikapp samt människor som har förvärvade hjärnskador eller är kognitivt handikappade. Det hela startade våren 2006 då Jan Beckius, produktutvecklare på företaget, och Dan Kjellander, vd, hade i syfte att kommersialisera ett par produktidéer som ingått i forskningsstudier. I dessa studier visade sig produkterna underlätta vardagen och skapa trygghet. I dag är det två aktiva som jobbar med företaget, Jan och Dan. Dan är vd och sköter allt runt omkring företaget samt kundkontakter. Jan är den som utvecklar och tillverkar produkterna. Idag tillhandahåller företaget ett flertal olika produkter som ingår i en produktfamilj. Utöver detta finns ett antal olika tillbehör. Företagets första egna produkt är H.KOM TM -systemet som är ett system för att påminna och uppmärksamma användaren på olika saker i hemmet. Detta system kan påminna om tillexempel spisen är på när brukaren lämnar bostaden. Systemet skapar tryggheten åt användarna. Detta system utvecklades 2006 och både Hjälpmedelsinstitutet (HI) och NUTEK har sett potential i företaget och dess produkter. De har därför bidragit med utvecklingslån. I början av 2007 var de första produkterna klara och den första kundinstallationen kunde genomföras i 8

9 april samma år. Systemet installerades i tio lägenheter ägda av Micasa i Stockholm. Efter utvärderingen av systemet kunde det konstateras att resultaten varit lyckade både tekniskt sett och sett ur ett användarperspektiv. Under resten av 2007 genomfördes fler installationer bland annat i Norrköping och under 2008 har ett återförsäljningsavtal tecknats mellan Sensagon AB och Gewa AB. Gewa AB säljer och marknadsför hjälpmedel till kommuner och landsting för förskrivning och bostadsanpassning. Företagets egna kunder är framförallt bostadsbolag som installerar produkterna i bostäder medan användarna av produkterna är de som bor i lägenheterna. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att säkerställa en design för företagets produkter så att dessa harmoniserar med varandra och med företagets vision. Projektet ska bidra till att ge Sensagon underlag på hur de kan förbättra designen på sina produkter så att de tilltalar köparna och blir det naturliga valet. Genom redesign ska alltså produkterna komma att tilltala såväl köpare som användare och bli det naturliga valet. Ett delmål är att medvetet arbeta med att applicera företagets logotyp på produkterna. För att företaget ska se enhetligt ut ska även deras hemsida och logotyp granskas och utvecklas. 1.3 Mål Målet med projektet är att ta fram prototyper av de produkter som företaget utvecklat samt ge företaget underlag i form av ritningar och CAD-filer. Det förslag som läggs fram till Sensagon är till för att få fler intresserade av deras produkter så att deras försäljning ökar och att kunderna blir nöjda och tillfredsställda. Materialvalet ska vara genomtänkt så att produkterna tillverkas till ett konkurrentkraftigt pris. För att minska tillverkningskostnaderna ska även arbetet utmynna i att produkterna blir lätta att montera. 1.4 Projektdirektiv Detta arbete ska resultera i 2 modeller som visualiserar tänkt design för företaget och deras kommande produkter. Då företaget har cirka fem produkter som redan är framtagna är det dessa som ska utvecklas och designas. Utöver dessa produkter finns kommande och tänkta produkter presenterade för att skapa en bild över företaget i dagsläget. Dessa produkter ska även de kunna anta den gemensamma designen. En röd tråd ska gå genom hela företagets produkter. För att det ska vara möjligt för företaget att kunna tillverka de framtagna produkterna måste tillverkningsmetod, material och montering tas i stor beaktning. 1.5 Problemformulering Vilka krav ställs på hjälpmedel för personer med kognitiv nedsättning eller förvärvade hjärnskador? Hur utformas produkterna för att skapa en produktlinje med en röd tråd? Vilken strategi ska företaget ha för att utveckla nya produkter och samtidigt följa den röda tråden? 9

10 Vilken tillverkningsmetod och vilket material är det bästa alternativet för företaget? 1.6 Resurser och projektavgränsningar Detta examensarbete utgör 30 högskolepoäng, vilket motsvarar 20 veckors heltidsstudier. Diskussioner med företagets handledare och handledare Ragnar Tengstrand kommer att föras vid eventuella frågor och handledning. Den kunskap som krävs vid förstudie samt för materialval och tillverkningssätt kommer att inhämtas från bland annat litteratur men även från kunniga personer. Vid prototypframtagningen tillhandahåller Mälardalens högskola med maskiner och eventuell hjälp. Detta arbete kommer leda till ett par fysiska modeller av företaget Sensagons produkter. Modellerna kommer inte att testas då den tekniska delen inte ingår i projektarbetet. De kommer dock vara utvärderade av alla inblandade parter och vara ett förslag till företaget som de kan välja att använda sig av eller välja något annat. Då tiden är begränsad kommer inte alla företagets produkter utvecklas i fysiska modeller utan enbart ett par stycken. De resterande produkterna kommer att visas som CAD-modeller. Val av material och tillverkningsmetod skall göras men det kommer inte att finnas någon kostnadsplan. Det kommer endast att finnas en uppskattning om materialkostnad samt ett föreslaget tillverkningssätt utifrån rådande kunskap. 10

11 2 TEORI OCH METOD I detta kapitel presenteras den teori och metod som ligger till grund för detta projektarbete. En precision av använd litteratur samt annat aktuellt material som varit användbart under projekttiden presenteras under denna rubrik. 2.1 Teoretisk referensram För detta produktutvecklingsprojekt krävs grundläggande litteratur som studerats genom utbildningens gång. Samtidigt kräver detta projekt utökad litteratur då det handlar om relativt obekanta ämnen så som kognition, förvärvade hjärnskador samt handikapphjälpmedel. För att få den kunskap som krävs för att utföra detta projekt har mycket ny kunskap fått inhämtats. Valet av den huvudsakliga litteraturen presenteras nedan medan en komplett referenslista finns presenterad under kapitel 10 Referenser Produktutvecklingslitteratur Under utbildningen har litteratur om produktutveckling använts. En del av denna litteratur har av naturliga skäl använts även i detta projektarbete. Bland annat har boken The Mechanical Design Process av Ullman, David G. använts. En annan bok som återkommer i detta arbete är Design i fokus för produktutveckling av Österlin, Kenneth. En tillkommande bok för detta projekt är Vilda idéer och djuplodande analys Om designmetodikens grunder av Landqvist, Jan. Det är en bok som egentligen är ämnad för institutionen för industridesign på Konstfack. Ytterligare en tillkommande bok för detta projekt är Produktutveckling effektiva metoder för konstruktion och design av Johannesson, Hans, Persson, Jan-Gunnar och Pettersson, Dennis. Denna litteratur har använts för att få en grundläggande kunskap och referens om utvecklingen av produkterna Projektspecifik litteratur Då detta projektarbete går ut på att utveckla en design på produkter för en specifik målgrupp krävdes kompletterande litteratur. För att förstå den tänkta målgruppen så studerades litteratur angående kognition, förvärvade hjärnskador samt annan relevant litteratur. Mycket av den information som inhämtats har funnits som pdfdokument men även olika böcker har använts. En konkret bok har varit Introduktion till kognitiv psykologi av Araï, Dariush Undersökningsspecifik litteratur Boken Introduktion till forskningsmetodik av Bell, Judith har bidragit med bra och konkreta synpunkter angående den inledande undersökningsdelen av arbetet. 2.2 Planering En god planering är ofta viktigt för en lyckad produktutvecklingsprocess. Alla produktutvecklingsprojekt bör inledas med en välarbetad planering. I detta projekt handlar det om att ge ny design åt redan befintliga produkter. Att planera ett arbete bör ske i tre bestämda steg. Först definiera vart projektet ska komma 11

12 (målsättningen). Andra steget är att definiera vad som ska göras för att nå målet. Slutligen bör en planering över tiden göras (Österlin, s. 29). En planering ger nödvändig information till rätt personer vid rätt tillfälle under projekttiden (Ullman, s. 89). En planering kan även innehålla en undersökning av marknaden, alltså en marknadsanalys. Detta görs för att se om det finns ett behov av ny design på en produkt. I detta fall var behovet uttalat från företaget och därför anrättades ingen marknadsundersökning för att ta reda på detta Kvalitetssäkring av projekt För att projektet ska uppnå de uppsatta målen gjordes olika åtgärder i uppstartsfasen för att säkerställa arbetets gång. Det finns olika sätt att kvalitetssäkra ett projektarbete. Det kan handla om att upprätta ett gruppkontrakt om det ingår flera personer i arbetet eller göra ett schema, så kallat Ganttschema, för olika delmoment. Även en projektplanering är ett dokument som kvalitetssäkrar projektarbetet. I detta projekt ingår endast en person och därför var det inte nödvändigt att upprätta ett gruppkontrakt. Istället upprättades en projektplanering som under projektets gång fungerar som styrdokument för vad projektet ska leda till. Ett Ganttschema upprättades för att tydligt visa start- och slutdatum (se bilaga 1). Att arbeta med olika verktyg så som QFD, Pugh-matris och andra typer av utvärderingsverktyg. är också sätt att kvalitetssäkra projekt Projektplanering I inledningen av detta projekt har en kort planeringsrapport upprättats för att bland annat visa på syfte och mål med detta arbete. Denna planering kan ses i bilaga 2. I denna planering finns även kontaktuppgifter för de inblandade i projektet. En projektplanering fungerar även så att den grundläggande informationen som behövs för att starta projektet insamlas Ganttschema Ett Ganttschema är ett enkelt verktyg där olika delmål och moment kan radas upp och tidsbestämmas efter axlar (Österlin s. 30). Det är lätt att få en överskådlig blick över tiden som står till förfogande för projektarbetet och hur lång tid varje delmoment får ta. Vid uppbyggandet av ett Ganttschema finns möjligheten att välja hur många delmoment som skall finnas med. Ibland kan det vara bra att lista så många olika delmoment som möjligt för att samtidigt ge en form av planering över vad som ska göras. Detta kan dock bli väldigt många delmoment och på så sätt kan det bli svåröverskådligt. Därför kan det ibland vara bra att lista de stora delmomenten och låta resten ingå i dessa men då krävs det ofta en annan planering för att inte missa något. Det är inte alltid som en detaljerad tidsplan kan åtföljas men med hjälp av en sådan syns det om något blivit försenat eller om mer tid kan läggas på annat (Bell, s. 44). I detta projektarbete var det lämpligt att lista de stora delmomenten samt dela in tidsaxeln veckovis då arbetet sträcker sig över en så pass lång tidsperiod. 12

13 2.2.4 Projektdagbok För att lätt kunna överskåda vad som har blivit gjort och vad som bör göras är det effektivt att skriva en projektdagbok. I denna projektdagbok ska det finnas information om hur arbetet fortlöpt under veckorna och vad som behöver göras nästkommande vecka. Att skriva en projektdagbok kan ge värdefull information om mönster och händelser i arbetet (Bell, s. 175). Detta kan vara speciellt viktigt då arbetet sker på egen hand och inte har någon fast punkt där det utförs. 2.3 Produktutvecklingsprocessen Detta arbete är i sig ett produktutvecklingsprojekt då det gäller att utveckla befintliga produkter. Det är dock inte ett projekt som syftar till att utveckla tekniken i produkten utan detta projekt syftar till att utveckla produktens yttre. Då kan det vara bra att veta basen för all designmetodik. Behov analys visualisering/gestaltning resultat/produkt Detta är en kedja som ligger till grund för planeringen av arbetet. Det finns antingen ett definierat problem eller påtalat behov som behöver en förbättring. Utifrån detta görs en analys av problemet. För att åskådliggöra förslagen som analysen ger så kan detta göras med skisser, CAD-ritningar, prototyper, modeller m.m. För att slutligen resultera i ett resultat som är optimalt och med analysens krav tillgodosedda (Landqvist, s. 15). 2.4 Förstudie Förstudien ligger till grund för att få ett lyckat arbete i slutändan. Det handlar alltså om att vaska fram information som är relevant för arbetet. Detta kan vara lättare sagt än gjort då det i inledningen av ett projekt kan vara svårt att veta vad som är viktigt och inte. I förstudien förekommer inläsning av relevant litteratur och publikationer samt en nulägesanalys. Ett projekt är oftast tidsbegränsat och det gäller därför att begränsa sig i sin informationsinsamling. Det är omöjligt att ta reda på allt därför bör en gräns sättas upp så att inte datainsamlingen tar för lång tid (Bell, s. 91). Det är viktigt att i förstudien fundera på vad som är viktigt att veta. På så sätt kan relevant information inhämtas och onödig information uteslutas lättare. Förstudien är grunden för den kravspecifikation som sätts upp inför arbetet. Den ska alltså leda till grunden för arbetet. Är förstudien noggrant gjort så underlättar detta fortsatt arbete. I detta produktutvecklingsprojekt ska arbetet utmynna i en förbättring av designen hos ett antal olika produkter. Det gäller alltså att samla information om hur situationen ser ut idag. En nulägesanalys måste alltså göras. I nulägesanalysen kan problemet med dagens design uttryckas i ord och på så sätt definieras problemet. I förstudien ingår även en konkurrentanalys där andra befintliga produkter och företag presenteras för att veta vad som redan finns på marknaden. Det är en viktig del i arbetet då det gäller att både undvika redan känd design och teknik samt att införskaffa sig idéer för utvecklingsarbetet. Det gäller alltså att ta reda på 13

14 vad som är gjort så att det i slutet av arbetet inte blir något för att det redan finns patent på den tänkte designen eller tekniken (Landqvist, s. 60) Nulägesanalys Det finns flera sätt att utföra en nulägesanalys på. Det kan tillexempel göras bland annat genom studiebesök och intervjuer. Då en förbättring av designen på företagets produkter skall göras bör även analyser av dessa göras för att få en egen uppfattning om var problemet ligger. Det finns olika sorters källor som finns att ta del av vid ett projektarbete. Det kan handla om primärkälla som är en källa som kommer tillstånd under projektets gång eller en sekundärkälla. En sekundärkälla är en tolkning av saker och ting som ägt rum och som baserats på en primärkälla. Exempel på primära källdokument är (Bell, s ): Material från nationella databaser. Utvärderingsrapporter. Tryckta broschyrer från en yrkesorganisation (t.ex. ett lärarförbund). Hemsidor på Internet (t.ex. för ett lärosäte). 2.5 Kravspecifikation En kravspecifikation visar på kraven som ställs på den nyutvecklade produkten. Det kan röra sig om kraven som ställs på material, ekonomi, design, säkerhet, miljö samt produktion (Österlin, s. 43). Denna kravspecifikation ställs upp utifrån det underlag som resulterat från förstudien och kan sedan ändras och kompletteras under projektets gång. Det är alltså ett dokument som styr produktutvecklingen åt rätt håll (se bilaga 3). Vid slutet av projektet används kravspecifikationen som facit vid utvärderingen. Uppnåddes de uppsatta målen? (Österlin, s. 43). En utarbetad kravspecifikation väntas bidra till att utvecklingstiden blir kortare tack vare tidigare och färre kostnader samt minskade utvecklingskostnader. Den förväntas även bidra till bättre kvalitet och därmed konkurrenskraftigare produkter samt kunskapsöverföring till nästa produktgeneration (Johannesson et al, s. 110) Kundkrav Allt handlar om att möta den tänkta kundens krav på produkten. Viktiga frågor att utgå ifrån är bland andra: vem är produkten till för? Vad värdesätter köparen? Vad påverkar upplevelsen av produkten? När dessa frågor är utredda går det att lokalisera vilken som är kärnan i produktens utseende. Alla köpare och användare är olika även om de tillhör samma målgrupp så det gäller att hitta en gemensam nämnare. Förr utgick konsumenten från vad denne fick för sina pengar eller om varan byttes mot något likvärdigt. Fanns det två produkter som fungerade på liknande sätt och gav samma värde för köparen så valde så klart konsument den som den tyckte såg bäst ut. Idag är det svårare. Produkterna blir mer och mer komplexa. Detta gör det svårt för konsumenten att jämföra bruksvärdet. Det medför att det yttre intrycket blir alltmer viktigare vid köpet i butiken (Österlin, s ). 14

15 För många år sen utvecklade psykologer och ingenjörer ett begrepp som står sig än idag och som är speciellt viktigt i detta sammanhang. När begreppet utvecklades kallades det människa-maskin-system men idag refereras detta till person-maskin-system. Detta begrepp togs fram under andra världskriget då ingenjörerna upptäckte nödvändigheten att användaranpassa de avancerade instrumenten som militärerna använde sig av. Med begreppet menas att utrustning som används av en person måste designas så att den integrerar med operatörens fysiska, kognitiva och motivationella kapacitet och begränsningar (Araï, s. 23). Att anpassa produkter och instrument gäller inte bara inom det militära. Självklart gäller det de allra flesta produkterna som är tänkta att nå en marknad. Det är dock framförallt viktigt att tänka på det när det gäller produkter som riktar sig till en marknad där användarna har nedsatt fysisk och kognitiv kapacitet Design En produkt bör tilltala köparen vid första anblick. Därför är produktens formgivning viktig då den utgör en del av gränssnittet mellan människa/produkt. Den tänkta kundens första kontakt sker oftast genom synintrycket. Det är sällan produkten får testas innan den köps. Det betyder att det finns två centrala designmål. När produkten visas ska produkten upplevas som estetiskt attraktiv och att produktens design beskriver produktens funktioner och egenskaper. Då produkten används gäller det att produkten fungerar så som den såg ut att göra då den tänkta kunden såg produkten första gången. Det är viktigt att produkten uppfattas som prisvärd. Det vill säga att funktionen, prestandan, kvaliteten och statusen ska stämma överens med priset. Priset indikerar på det stora hela vilka förväntningar som kunden kan ställa på produkten i jämförelse med konkurerande produkter (Johannesson et al, s ). Allt som upplevs tolkas av hjärnan. Tolkningen sker tillexempel genom att ögat skickar sitt ljusintryck vidare till hjärnans syncentrum. Där gäller det att hjärnan ska få grepp om bildens virrvarr av färger. Hjärnan samlar ihop information för att se ett mönster eller en figur som den kan jämföra med något som finns i hjärnans begreppsvärld för att den ska kunna förstå vad det är. När detta sker så är hjärnan ekonomisk. Den väljer den figur som är enklast att upptäcka så att upplevelsen får någon ordning (Österlin, s. 86). Det gäller alltså att inte krångla till det i onödan. Detta för att skapa en positiv upplevelse på ett tidigt stadium. Genom att göra en produkt som snabbt uppfattas och tolkas när den ligger på hyllan i butiken gör kunden mer inställd till att köpa den. Dock finns det undantag som med allt annat. Självklart finns det de som gillar när det är svårt att förstå vid första anblick. Dessa människor söker en utmaning med produkten. Det är alltså viktigt att lokalisera vilka som är de tänkta kunderna. För att produkterna ska sticka ut och kännas igen av kunderna gäller det att eftersträva att skilja sig från sina konkurrenter. Detta görs genom en specifik produktprofil som är tydlig och ger ett alternativ till de redan befintliga produkterna (Österlin, s. 90). 15

16 2.5.3 Produktsemiotik En av funktionerna som en produkt ska ha är att den ska kommunicera med användaren. Kommunikationen sker vanligtvis med hjälp av utseendet, alltså produktens yta. Andra sätt att kommunicera är ljud, dofter och värme/kyla. En produkt kan uttrycka karaktär, identitet och funktion och det är designern som ser till att detta förmedlas. Detta kan vara enkelt i vissa lägen och mer komplext i andra. För att produktens budskap ska vara tydligt finns några punkter att tänka på. Produktutformningen ska ha en stark gestalt och vara lagom komplex. Den absolut viktigaste punkten är att produkten stämmer överens med individens behov och referensram. En produkt kan uttrycka olika saker. Den kan uttrycka stabilitet, exakthet, rörelse eller instruktioner. Det är inte bara formen som kan uttrycka olika funktioner, även färgen är viktig. Med hjälp av olika färger kan produkter exempelvis se tunnare ut (Österlin, s. 89). 2.6 Designutvecklingsarbete För att göra om en design på en produkt krävs ett utvecklingsarbete. Detta arbete innefattar många olika delar och ligger sedan till grund för det framlagda förslaget. Utvecklingsarbetet går ut på att i ett tidigt skede sätta upp en funktionsanalys där funktioner listas. Utifrån detta och förstudien kan idégenereringen ta vid. När ett antal idéer och koncept tagits fram är det viktigt att utvärdera dessa med hjälp av något lämpligt utvärderingsverktyg. När det utvalda konceptet är framtaget är det tid för detaljkonstruktioner och prototyper Funktionsanalys I ett tidigt skede av projektet görs en funktionsanalys (se bilaga 4). Denna funktionsanalys är till för att visa på funktioner och inte färdiga lösningar. Den ligger även till grund för att visa på om allt är tänkt på innan den skapande processen påbörjas (Landqvist, s. 34). En funktionsanalys består i huvudsak av huvudfunktionen och sedan stödfunktioner och delfunktioner. Funktionerna byggs upp med hjälp av verb och substantiv (Österlin, s. 37). Ett exempel är bilen. Dess huvudfunktion är att medge transport. För att uppfylla denna funktion måste bilen åstadkomma rörelse, medge utrymme (för personer). En bil behöver inte stolsvärme för att medge transport och detta blir då önskvärda stödfunktioner QFD QFD, Quality Function Deployment, är ett verktyg för produktutveckling som ursprungligen kommer från Japan. Det är en typ av matris där det gäller att matcha kundkvaliteter med produktfunktioner. Denna metod kan användas för att utvärdera om input ger det output som önskas (Österlin, s. 56). QFD används till större del för evolutionär vidareutveckling av etablerade konceptlösningar. Alltså används metoden mindre för radikal nyutveckling (Johannesson et al, s. 250). Kvalitet är ett viktigt men flersidigt begrepp när det gäller kundtillfredsställelse. Det finns en modell som visar hur kundtillfredsställelsen ökar eller minskar 16

17 utifrån kundens krav och produktens egenskaper. Denna modell heter Kanomodellen. Kundens upplevelse + Plusvärden Normal kundtillfredsställelse - Baskrav + Produktens egenskaper - Figur 1. Kanomodellen. Det finns outtalade krav på en produkt. Dessa krav kallas baskrav och skall finnas på produkten. Tillexempel att ratten på en bil ska finnas. Finns inte den blir kunden missnöjd eftersom ett grundläggande krav är borta. Finns det däremot andra värden, så kallade plusvärden på produkten blir kunden positivt överraskad. En kund förväntar sig högre prestanda av en lyxbil än en budgetbil, förväntningarna beror alltså på produkttypen (Österlin, s. 56). Då det i detta arbete gäller att fastställa en gemensam design för företagets produkter så kan det kännas överflödigt att göra en QFD där kundbehov och konkurrenter jämförs. Därför görs ingen QFD i detta arbete Inspirationskällor och visuell brief För att få idéer och inspiration till den nya designen kan andra branscher bidra med idéer. Exempelvis kan mobiltelefonbranschen eller båtinredningsbranschen bidra till inspiration. Det gäller att inte låsa sig inom ett specifikt område för då är det svårt att komma vidare i utvecklingen. Alla branscher hämtar inspiration utifrån. Det önskade formspråket eller uttrycket som företaget vill ha ska specificeras i designkravspecifikationen eller som ett visuellt tema (visuell brief). Det gäller alltså att på något sätt visa vilka typiska detaljer, färger och former som eftersträvas (Österlin, s. 90) Idégenerering För att få fram ett stort antal idéer krävs brainstorming, alltså idégenerering. Vid ett produktutvecklingsarbete gäller det att komma på så många idéer som möjligt för att sedan sortera ut de idéer som är genomförbara. Vid idégenerering kring en ny produkt ska varje idé dokumenteras så att ingen försvinner eller att någon kan utvecklas (Landqvist, s. 69). Samma gäller även för idégenerering kring 17

18 utvecklandet av en ny design. Det gäller att dokumentera de idéer som finns. Alltså bör allt skissas ner för att det ska vara lätt att överskåda samt att det ska gå att utveckla idéer längre fram i arbetet. Ju fler idéer som kommer fram desto bättre för den kommande sållningen. Det gäller att vara kreativ i denna fas av arbetet. Det finns många metoder att gå efter men för att få inspiration kan det vara så enkelt som att bläddra i en tidsskrift eller kataloger. Det kan även handla om att gå på promenader, eller byta miljö för att få inspiration. Inspiration för detta arbete kommer sökas överallt, i nya miljöer, på promenader eller bara sökande på Internet. Det finns en uppsjö av olika metoder att använda sig av vid brainstorming. Det finns bland annat dessa metoder: omvandling, tänk om, slumpord, frågeord, problemhierarki samt många fler (Österlin, s. 50). Många av metoderna fungerar både som gruppövningar och för enskilda personer. För detta arbete är brainstormingmetoden skissa den bästa. Det gäller att komma på nya designidéer för samtliga produkter och detta görs bäst genom att skissa upp olika förslag för att välja några att utvärdera Utvärdering Efter idégenereringen handlar det om att utvärdera sina idéer. Detta för att veta vilka idéer som är värda att satsa vidare på. I en utvärdering blir det lätt en del tyckande. Det blir ofta subjektivt men det går inte att komma ifrån. På det stora hela gäller det att utvärderingen pekar i rätt riktning. Enkla lösningar är bäst. Produktegenskaper som inte gör kunden/användaren några fördelar finns det ingen mening att satsa utvecklingsresurser på. Lösningar och viktiga fördelar är sådant som bör prioriteras (Österlin, s. 52). Utvärderingen innebär att varje alternativ ska analyseras med avsikten att bestämma dess värde/kvalitet i förhållande till de krav och önskemål som finns i kravspecifikationen (Johannesson et al., s 128). Det finns många utvärderingsmetoder att välja på. Vid arbete i grupp kan varje gruppmedlem få rösta för de förslag som de tycker är bäst. Detta fungerar inte vid enskilt arbete. Det bästa för det här arbetet är att göra någon form av matrisutvärdering. Alla kriterier ställs upp och värdesätts sedan utifrån vad de tillför produkten. Ett effektivt verktyg är Pugh-matrisen. I denna matris jämförs de olika konceptens lösningar mot en referens som kan vara en befintlig lösning eller en konkurrent. Jämförelsen görs mot de krav som ställts upp i kravspecifikationen Justering och modifiering av valt koncept Innan en detaljkonstruktion kan göras måste det valda konceptet justeras om sådant behov finns. Det kan röra sig om att ändra någon vinkel eller se över vilket material som är bäst för just detta koncept Detaljkonstruktion och prototyp Att göra en modell av den tänkta lösningen är den bästa lösningen. Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord medan en modell säger mycket mer (Österlin, s. 67). Skissmodeller säger mycket men att verkligen få känna och ta på en riktig modell ger fler infallsvinklar på lösningen samt att det är lätt att upptäcka om något inte fungerar tillfredsställande. Att ta fram modeller kan ske på många sätt. 18

19 Det kan göras genom att klippa och limma de material som finns tillgängliga, arbetas fram i verkstaden med hjälp av borr och skruv eller tas fram med hjälp av en 3D-fräs. Att ta fram en modell med hjälp av en 3D-fräs är en mycket exakt metod som används för att få en realistisk och trovärdig modell. För att göra denna modell krävs det att skisserna ritas upp i ett CAD-program. Det kan tillexempel vara ProEngineer eller SolidWorks. Med hjälp av CAD-program finns det även möjlighet vid produktutveckling att använda friformframställning, FFF. Formerna byggs upp lager för lager i exempelvis plast (Österlin, s. 70). Den bästa metoden för att ta fram modeller i detta projekt är att använda sig av en 3D-fräs. Då detta arbete är tidsbegränsat och det finns många produkter att arbeta med kommer endast ett par av produkterna att tas fram som modeller. Däremot kommer alla att finnas som 3D-skisser och ritningar. För att lättare skapa en förståelse för produkterna i dess verkliga miljö visas de som datorrenderingar. En datorrendering görs utifrån en tredimensionell datormodell så att en fotoliknande bild skapas. Bilden ljussätts och redigeras utifrån den tänkta miljön (Johannesson et al, s. 530). 2.7 Källanalys Det är viktigt att alltid reflektera över de källor som används i ett projekt. Att hitta skevheter och ifrågasätta det som används som underlag (Bell, s. 92). Det gäller att finna den litteratur som finns och studera vad de olika böckerna har att ge. Ofta säger de samma sak men det kan ibland vara bra att få olika synvinklar på ett och samma problem. Mycket av den kunskap som använts för detta projektarbete har inhämtats under utbildningens gång. Litteraturen som tillkommit under detta arbete motsäger inte den kunskap som fåtts genom utbildningen. Den litteratur som finns om kognition, förvärvade hjärnskador samt funktionshinder är betydligt bredare. Dock är detta ämnen som hela tiden utvecklas då det forskas inom dem. Alltså kommer mycket nytt material ut varje år. Därför är det viktigt att se till att använda sig av relativt nyutgiven information samt även utnyttja publikationer som läggs ut på nätet. 2.8 Resultat Detta arbete ska resultera i en ny design för företagets befintliga produkter. Designen ska även kunna appliceras på kommande produkter. Resultatet är det slutliga förslaget till företaget. Företaget kan välja att använda sig av hela eller delar av resultatet. 2.9 Analys Analyskapitlet ger en grundläggande analys över det slutliga resultatet. Här kan olika ansatser av resultatet analyseras samt att ett resonemang förs. I detta kapitel verifieras att alla delar i kravspecifikationen som är relevanta är uppfyllda Rekommendationer För att kunna fortsätta arbetet med företagets produkter fäller det att dela med sig av det projektet har gett. Kanske finns det intressanta resultat som kräver mer utforskning eller kanske finns det tillvägagångssätt som kan förbättra arbetet. Det 19

20 kan finnas resultat att dela med sig av för att någon inte ska göra samma misstag till exempel Slutsatser En kort summering av problemställningen presenteras och slutsatser från framförallt resultat och analyskapitlen sammanfattas för att skapa helhet och överskådlighet över vad arbetet har lett till. 20

21 3 FÖRSTUDIE För att få ökad förståelse kring problemet som skall lösas genom detta projekt har en förstudie genomförts och nedan kommer denna förstudie att presenteras. Aspekter som är viktiga för detta projekt har varit en nulägesanalys av företaget och deras befintliga och kommande produkter. För att lättare förstå varför dessa produkter behövs på dagens marknad har litteraturstudier gjorts kring bland annat demens, kognition och förvärvade hjärnskador. Då ett förslag på tillverkningsmetod samt tillverkningskostnad skall läggas fram har även en studie kring tillverkningsmetoder och material gjorts. 3.1 Möte med Sensagon AB Projektet startade med ett uppstartsmöte med Sensagon AB. I mötet deltog Sensagons produktutvecklare Jan Beckius samt handledare Ragnar Tengstrand. Detta möte var till för att möta alla parter samt att bestämma den aktuella projektuppgiften. Sensagon ville ha hjälp att lösa ett problem som funnits från start vilket var designen på produkterna. Gemensamt beslutades att fokusera på att göra en gemensam design som kan passa samtliga nuvarande produkter men även på kommande. Alltså finna en strategi som företaget kan använda sig av i framtiden. Förutom att koncentrera sig på det yttre hos produkterna så bör tillverkningsmetod och material tas i beaktning. Detta var en önskan från företaget men även en självklarhet då det är ett litet företag med knappa resurser. I dagsläget bör även alla tillverkare av något slag tänka på att minimera materialspill då det slösas med resurserna allt för mycket. Det finns även en önskan från företaget att designen på produkterna ska uttrycka exklusivitet och kvalitet då produkterna befinner sig i ett relativt dyrt prisintervall. Flera möten har under projektets gång förekommit för att diskutera hur arbetet framskridit samt om något nytt har upptäckts. Alla inblandade parter har gemensamt fått tycka till om de olika konceptförslagen. 3.2 Nulägesanalys av företagets situation För att utveckla en ny design åt Sensagons produkter krävs självklart en genomgående analys av produkterna men även företaget som helhet måste analyseras. Detta för att få en bra bild av hur utveckling m.m. fungerar. Annan viktig information att få fram är hur företaget vill framhäva sina produkter. I dagsläget är det två anställda på företaget varav endast en arbetar med att utveckla och testa produkterna. Det finns ständigt en efterfrågan på nya produkter så det är svårt för produktutvecklaren att hinna göra allt. Detta är en anledning till att produkterna idag ser amatörmässiga ut och att de är spretiga i designen. Produktutvecklaren har ingen kunskap eller erfarenhet för att kunna utveckla produkternas yttre utan han är mer insatt i den tekniska delen. Detta skulle kunna avhjälpas genom att anlita en industridesigner som är en vanlig lösning inom företag. Dock är det för Sensagon ingen tänkbar lösning för tillfället då deras ekonomi inte tillåter detta. 21

22 Volymmässigt producerar inte företaget några jättestora mängder av varje produkt. Detta gör att priset för varje enhet blir högt. Utifrån det ligger priset för varje produkt på en viss nivå. Det handlar alltså inte om massproduktion av produkterna och då blir priset lite högre. Sensagon vill att produkterna ska utstråla någon form av exklusivitet så att utseendet stämmer bättre överens med priset än vad det gör idag. Kunden ska alltså förstå vad denne betalar för. Det är sällan kunder är villiga att betala ett relativt högt pris för något som inte ser ut att ligga i det prisintervallet Designutvecklingsstrategi i dagsläget Företaget har idag ingen utvecklad strategi för designen på produkterna. Det finns heller ingen specifik strategi för utveckling av helt nya produkter. Produkter utvecklas med hjälp av plastlådor och annat lättillgängligt material. För att kunna utveckla produkternas design har det varit viktigt att analysera varje enskild produkt och vad de utstrålar idag. Viktigt i detta fall är även att analysera produkterna tillsammans för att se hur de harmoniserar och agerar med varandra. Eftersom företaget har många produkter, både befintliga på marknaden och kommande, så har det varit lämpligt att titta närmare på fem av produkterna och samtidigt ge en beskrivning av hur de fungerar Dagens och kommande produkter Idag finns det ett flertal produkter som ingår i en produktfamilj samt ett antal tillbehör. För att få en förståelse över produkternas utseende har en analys gjorts utifrån dessa produkter. Nedan följer en analys av varje produkt. De produkter som finns lanserade på marknaden idag är följande produkter: Väggpanel Nyckelbricka Dörrsensor Apparatsensor Spissensor Utöver dessa utvecklar företaget ett flertal kommande produkter som ska komplettera de produkter som redan finns tillgängliga. De produkter som ligger för utveckling idag är: Konsumentpanel en mindre och smidigare panel som är avsedd för konsumentmarknaden. Brickstyrningen en micropanel som ligger dold och samlar information från sensorer och förmedlar till nyckelbrickor. Sladdsensor en ny apparatsensor som är smidigare och enklare att använda. Väggsensor För inbyggnad i vägguttag. Kontrolldosa kontrolldosa till spissensorn. Trådlös spistimer Centralenhet för inbyggnad i proppskåp 22

23 Nyckelbricka med symboler Valda produkter att utveckla Då projektet är tidsbegränsat har det varit naturligt att välja ut fem produkter att arbeta med. Analysen har endast gjorts på fem utvalda produkter som idag finns på marknaden eller som är nära att släppas på marknaden Dessa produkter är: 1. Väggpanel 2. Nyckelbricka 3. Konsumentpanel 4. Sladdsensor 5. Väggsensor De produkter som valts är produkter som interagerar med användaren. Exempelvis så syns inte spissensorn och det finns alltså ingen större anledning att se över designen för denna i nuläget. Spissensorns design är fungerande och det som skulle kunna ge effekt av att se över designen är om materialet kan minskas eller liknande. Dörrsensorn är en annan produkt som inte syns så mycket då den är monterad vid en dörr eller ett fönster. Dock finns det åtgärder att göra för den men i dagsläget är den smidig och diskret så det är mer givande att utveckla andra produkter. Anledningen till att valet föll på sladdsensorn istället för apparatsensorn är att sladdsensorn är den sensor som är troligast att företaget kommer att övergå helt till. Detta då den ursprungliga apparatsensorn är klumpig och svår att åtgärda utseendemässigt utan att det kostar mycket. För att förstå vad alla produkter gör och hur de fungerar kommer nedan en förklaring över de produkter som är utvalda i detta projekt. Väggpanel Figur 2. Sensagons nuvarande väggpanel. Väggpanelen är en panel som kan fästas vid ytterdörren eller annat lämpligt ställe för användaren. Den har sex olika segment som lyser beroende på vilken sensor som är aktiverad. Upp till åtta sensorer kan kopplas till varje segment. Det kan handla om att påminna om spisen är på eller om balkongdörren är öppen. Det går att koppla samman de ljusfält som finns så att det finns valmöjlighet att ha sex, tre, två eller ett stort ljusfält. Användaren kan själv välja om det ska vara text eller symboler som visas. Sensorerna som finns är alltså till för att sättas på de olika enheter som brukaren vill bli påmind om. Det finns sensorer som inte syns, tillexempel spissensorn som sitter bakom spisen. Dörrsensorn är en sensor som kan monteras på exempelvis balkongdörr men även på fönster. Denna sensor är relativt liten och diskret. För att produkten ska fungera är den kopplad till ström via en sladd som fästes nertill i panelen. Väggpanelen är helt enkelt en panel som tydligt ska visa användaren om vad som händer i hemmet. 23

24 Nyckelbricka Nyckelbrickan är en produkt som ska hjälpa användaren att se om ytterdörren är låst eller ej. I dörren monteras en låsswitch. Är dörren låst känner denna låsswitch av det och skickar en signal till nyckelbrickan som indikerar ett lås som är låst. Skulle dörren vara olåst när brukaren lämnar hemmet så skickar låsswitchen en signal och nyckelbrickan indikerar då ett olåst lås. Nyckelbrickan i dagsläget fungerar så att den endast indikerar om det är låst eller inte. Det går alltså inte att manövrera dörren med hjälp av produkten. Figur 3. Sensagons nuvarande nyckelbricka Konsumentpanel Figur 4. Sensagons nuvarande konsumentpanel. Konsumentpanelen är en uppföljare till den vanliga väggpanelen. Denna produkt är tänkt att rikta sig till konsumentmarknaden. Alltså till personer som inte lider av något handikapp eller liknande. Tanken är att den ska säljas på vanliga teknikkedjor samt att den ska kunna installeras av köparen själv. Det är en mindre och smidigare panel som i dagsläget visar symboler istället för text annars fungerar den på samma sätt som väggpanelen. Sladdsensor För att väggpanelen och konsumentpanelen ska kunna indikera om exempelvis kaffebryggaren är på så måste Figur 5. Sensagons nuvarande sladdsensor. något slags sensor anslutas till kaffebryggaren. Sladdsensorn är en sådan sensor. Föregångaren som finns på marknaden är apparatsensorn som är klumpig och inte alls utseendemässigt snygg. För att slippa denna klumpiga dosa finns nu istället sladdsensorn. Denna sensor finns kopplad på en sladd så som namnet indikerar. Den går alltså att koppla ihop med vilken produkt användaren än vill bli påmind om som kräver ström genom en sladd. Den är smidig och är inte i vägen på samma sätt som föregångaren. 24

25 Väggsensor Detta är en produkt som ska gå att bygga in i vägguttag precis som en lampknapp i väggen. Den ska manövrera spissensorn och fungera som av och på knapp för spissensorn. Nuvarande väggsensor är tillverkad av en standardlåda. Figur 6. Sensagons nuvarande väggsensor Att utforma en röd tråd Det finns många sätt att utforma en röd tråd genom ett företags produkter för att kunderna ska kunna känna igen företaget i dem. Det kan göras med hjälp av en enhetlig färg, exempelvis att färgen orange förekommer på samtliga av företagets produkter. Idag är det även populärt att låta en speciell produktserie gå i en speciell färg för lättare skapa nya och moderna produkter. Det är även ett sätt för företaget att kunna rikta sina produkter mot en helt ny målgrupp om de önskar det. Andra sätt att skapa en röd tråd är genom formen och ytan på produkterna. Raka enkla eller kurviga och sneda linjer kan finnas för att skapa ett särpräglat yttre. Ett sätt kan vara att använda sig av olika material. Att använda sig av ett helt oväntat material på en produkt kan skapa ett kännetecken där kunden kan relatera till företaget. Exempelvis göra en osthyvel i trä istället för i metall eller plast Analys av företagets nuvarande produkter Produkternas form ska förmedla en viktig del av budskapet. Det gäller alltså att ta reda på hur produkterna gör det. Det gäller att undersöka vad produkterna har för alfabet. Alla linjer och ytor skapar mer eller mindre dynamiska former. Skarpa former indikerar spänningar och strömlinjeformer och diagonaler ger intryck av rörelse (Österlin, s. 89). Det gäller alltså att analysera formspråket som produkten uttrycker. Vid en analys av varje enskild produkt kan ett antal frågor ställas (Österlin, s. 90). Hur är huvudformen? Hur utformas ytor och kanter? Vilka karaktäristiska detaljer används? Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Nedan följer en analys av varje produkts formspråk utifrån ovanstående frågor. För bilder se kapitel 3.2.2, sida

26 Väggpanel Hur är huvudformen? Huvudformen på denna produkt uttrycker tydlighet, enkelhet och liten budget. Den är fyrkantig och tråkig. Den utstrålar på det stora hela en fyrkantig låda med lock. Hur utformas ytor och kanter? Det finns två huvuddelar på produkten. Det ena är ytan där informationen visas. Alltså ljusfältet som är tydligt och enkelt. Den andra ytan är ramen runt detta ljusfält som är i svart pianolackliknande färg. Hörnen på locket är avrundade och känns smidiga och får den annars så fyrkantiga lådan att kännas mindre kantig. Låddelen som är i vit plast är kantig och har en yta som också är glansig. Vilka karaktäristiska detaljer används? Karaktärsdragen för denna produkt är den svarta färgen som skapar en skarp kant mot ljusfältet. Samt de skruvhuvuden som syns på fronten. Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Färgsättningen på denna produkt är enkel. Den är till mestadels vit, blank. Runt displayen finns en svart färg som ger känsla av pianolack för att rama in det väsentliga på produkten, vilket är displayen. Nyckelbricka Hur är huvudformen? Denna produkt skiljer sig från de övriga produkterna som företaget har. Detta på grund av att en professionell designer har arbetat med denna produkt. Huvudformen på denna produkt är mjuk och formad för att passa handen. Eftersom nyckelbrickan är en produkt som användaren håller i handen för att se status så är det viktigt att formen är mjuk. För att uttrycka den mjuka formen är produkten avsmalnad i nedre änden och lite bredare upp till. Hur utformas ytor och kanter? Den har rundade kanter och mjuka hörn. Inget ska vara vasst och kännas obehagligt. Storleken är så pass liten som den kan vara för tillfället men samtidigt får den inte bli för liten då användarna måste kunna se en tydlig display. Förutom displayen så är det rena ytor som är blanka och i ett antal valbara färger. Vilka karaktäristiska detaljer används? Det finns inga speciella karaktärsdrag på denna produkt förutom att den finns i ett par valbara färger. Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Då ytstrukturen är blank så blir produkten len och känns mjuk när den ligger i handen. Denna produkt känns inte som något hjälpmedel och påminner mycket om bankdosorna för att logga in på Internetbanken som finns idag. Konsumentpanel Hur är huvudformen? Denna produkt är väldigt lik väggpanelen. Detta på grund av att företaget har använt sig av nästan likadana delar som väggpanelen består av. 26

27 Huvudformen är alltså väldigt kantig och oinspirerande. Grundlådan är en vit blank plastlåda. Locket är det samma som på väggpanelen men delat så att det passar den mindre konsumentpanelen. Hur utformas ytor och kanter? Även här är ytorna uppdelade i ljusfältet som visar information och ramen runt. Ljusfältet som visar information på denna panel ser inte ut som ett hjälpmedel då fälten är runda och visar symboler. Hörnen på denna produkt är inte rundade vilket gör att de ser vassa ut. Vilka karaktäristiska detaljer används? Karaktärsdragen som går igen är den svarta färgen och den fyrkantiga lådan. Ett annat karaktärsdrag är fältet som visar symboler istället för text. Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Ramen runt ljusfältet är den samma som på den andra panelen. Alltså högblank och svart. Ytstrukturen på denna produkt är som på de andra slät och blank. Sladdsensor Hur är huvudformen? Denna produkt är i dagsläget gjord av en standardlåda som inhandlas på en vanlig teknikaffär och som sedan modifieras för att passa till ändamålet. Huvudformen är oval. Produkten är även oval på höjden. Den är tunnare ut mot ändarna och tjockare på mitten. Hur utformas ytor och kanter? Ytorna är stora och outnyttjade. Då produkten inte har någon display skulle det finns utrymme för att arbeta med logotyp eller liknande. Ytorna är inte släta utan det finns nersänkningar eftersom lådan är tänkt till annat ändamål egentligen. Kanterna är avrundade vilket gör produkten mjukare. Vilka karaktäristiska detaljer används? Det finns inga speciella karaktärsdrag. Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Färgen är äggskalsvit och strukturen är lätt skrovlig. Den har alltså inte samma blanka yta som de övriga produkterna. Väggsensor Hur är huvudformen? Denna produkt är tillverkad av en helt vanlig insats för en lampknapp. Den är alltså inte skapad med en tänkt design som talar Sensagons formspråk. Huvudformen är enkel, ren och fyrkantig. Hur utformas ytor och kanter? Ytorna är rena med mjuka rundade kanter som gör intrycket mjukare av denna fyrkantiga produkt. Hörnen är avrundade och tjockleken minskar ut mot kanterna. Detta skapar en utstickande yta för att tala om att det är något på väggen. Vilka karaktäristiska detaljer används? Karaktärsdragen på denna produkt är den vita blanka färgen som är typisk för denna typ av produkter. 27

28 Hur är färgsättningen och ytstrukturen? Färgen är alltså standard för dessa produkter men samspelar ganska väl med panelerna och brickan. Analysen av de valda produkterna har visat på att produkterna i stort sätt saknar karaktärsdrag som binder samman produkterna och som kan härleda produkterna till företaget Sensagon Färgsättningarna på produkterna är enkla ofta svarta och vita. Ytorna på de olika produkterna är olika, ibland lätt skrovliga och ibland helt släta. Det finns heller ingen sammanknytning mellan ytor och kantor då dessa varierar från produkt till produkt Nuvarande tillverkningsmetoder och material Idag tillverkas de flesta produkterna av standardlådor i plast som finns att inhandla på diverse inköpsställen så som ELFA 1. Dessa bearbetas utifrån varje enskild produkt. Monteringen sker i dagsläget på kontoret av produktansvarige. Det är i nuläget för dyrt för företaget att lägga ut monteringen på entreprenad. Några av produkterna tillverkas däremot av plast som fräses och bearbetas. Plasten som används till dessa produkter är PC-plast (polykarbonat) och ABS-plast (akrylnitrilbutadienstyren). PC-plast är en plast som finns både färgad och transparent. Den kan användas till många olika användningsområden. Främst används den till säkerhetsavskärmningar runt maskiner, arbetsplatser och förarhytter (Vink 2 ). Andra exempel på användningsområden är armbandsur, handtag på gåstavar och på senare år även som skummaterial. Egenskaper hos polykarbonat är: Extremt hög slagtålighet, till och med vid låga temperaturer. Dimensionsstabilt och värmebeständigt material. Hög elektrisk isoleringsförmåga. Hög ljusgenomgång - transparens. God styvhet och krypresistens. Figur 7. Gåstav i PCplast. Figur 8. Klocka i ABS-plast. ABS är en plast som är mycket använd. Eftersom den är smidig och stryktålig används den ofta till produkter som ska vakuumformas, exempelvis resväskor, kåpor eller skärmar av olika slag. När komponenter masstillverkas används ABS i mycket stor utsträckning. Den ingår ofta i hushållsapparater, leksaker och elektriska apparater. ABS förekommer alltså i produkter som används dagligen. Ytan på ABS-komponenter är riktigt god och passar då bra till produkter där design och stilfullhet har stor betydelse. Det finns situationer där ABS ska användas med försiktighet och det är vid kontakt med starka lösningsmedel och utomhus (UV-strålning). Egenskaper hos akrylnitrilbutadienstyren (ABS) är: 1 ELFA säljer elektronikprodukter via katalog och butiker. 2 VINK producerar och levererar plastprodukter inom bygg & konstruktion, skylt & reklam och industri. 28

29 Hög slagstyrka. Utomordentlig ytfinnish. Högt motstånd mot spänningssprickbildning. Bra styv- och hållfasthet. Enkel att bearbeta. Examensarbete PoP Sensagon AB Eftersom de två plasterna som har analyserats är de mest lämpade är det därför ett bra val att företaget använder dem till samtliga produkter. Båda plasterna har de egenskaper som eftersöks och det finns alltså ingen anledning att byta ut dessa. 3.3 Konkurrentanalys Marknaden för produkter som hjälper människor att komma ihåg påslagna elektriska produkter i hemmet ökar. Dock finns det inte många produkter ute på marknaden för alla. De som finns på marknaden i dag är ganska dyra och ser ut inte alls bra ut. Dessa produkter ser fortfarande ut som hjälpmedel för handikappade eller äldre trots att vissa företag även vänder sig till bland annat familjer eller stressade människor. Utbudet av dessa produkter domineras idag av ett antal spisvakter som fungerar mer eller mindre på liknande sätt. Även sensorer som fungerar till andra hushållsapparater så som diskmaskin, kaffebryggare och tv finns tillgängliga. Utifrån den analys som gjorts har ingen produkt hittats som visar hushållsprodukters status på någon panel. Däremot finns det påminnare som påminner om dörrar, fönster, spis m.m. genom förinspelade meddelanden. Innohome Innohome är ett finskt företag som erbjuder produkter som hjälper personer att komma ihåg olika saker i hemmet. De säljer säkerhetsutrustning för bland annat spisar, mindre elapparater samt tvättmaskiner. Dessa produkter säljs i Sverige via en återförsäljare, Innohomes produkter är utvecklade för att förebygga och förhindra bränder och vattenskador som är orsakade av hushållsmaskiners felaktiga användning samt andra fel. Företaget skriver på sin hemsida att deras produkter är lätta att installera samt att det inte krävs några ändringar i lägenhetens fasta elinstallationer eller elkablar. Deras produkter kan användas såväl i nya som gamla fastigheter och eftersom de fungerar automatiskt krävs ingen tillsyn av användaren. De påstår även att brand- och elvakterna sparar energi så de betalar tillbaka sig i bästa fall lika snabbt som lågenergilampor. Innohome Hushållsvakten fungerar på så sätt att den automatiskt bryter hushållsmaskinens el- eller vattentillförsel genom timern som förutser eventuella fel eller då fel uppstår. Designen som Figur 9. Spisvakt från Innohome. Figur 10. Elvakt från Innohome. Hushållsvakten är en helt vanlig timerlåda som finns att köpa i vanliga elektronikaffärer. Företaget har alltså inte lagt ner någon tid på det yttre utan enbart koncentrerat sig på tekniken i produkten. De övriga produkterna som företaget erbjuder skiljer sig inte nämnvärt från Hushållsvakten. Spisvarnaren och Spisvakten har båda en vit fyrkantig låda som skal. Något som Innohome däremot 29

30 har gjort på sina produkter är att märka dem med sin logotyp. Detta är ett bra sätt att marknadsföra sig på. Figur 11. Spisvarnare från Innohome. Innohome säljer även en brand- och elvakt som bryter strömmen då brand- eller spisvarnaren larmar. Med en automatisk timer kan vakten även bryta strömmen om användaren glömt stänga av spisen. Huvuddelen av Innohomes produkter fungerar genom att de bryter strömmen till apparaten när brandvarnaren larmar och hindrar bränder att bryta ut. Falck Igel Sverige Figur 12. Produkten PåMinnaren från Falck Igel Sverige. Falck Igel är ett företag som utvecklar produkter för kognitivt handikappade människor. De har produkter så som KomiHåg-klockor, kalendrar, minnestavlor, manöverknappar, fjärrkontroller och mycket mer. De har en produkt som är snartlik den väggpanel som Sensagon tagit fram. Falck Igel kallar sin produkt för PåMinnaren. Den fungerar genom att ett förinspelat meddelande spelats in och läses upp. För att PåMinnaren ska aktiveras måste magnetsensorn brytas. Den kan sitta på dörrkarmen till ytterdörren till exempel. För att denna produkt ska fungera på flera olika apparater så som på spisen kan magnetsensorn bytas ut mot andra sensorer, till exempel linjedetektor, rörelsedetektor, larmmatta eller manöverkontakt. Denna produkt känns något mer utformad än de andra liknande produkterna som finns på marknaden. Den har dock ett tråkigt och intetsägande utseende. Denna produkt har ingen panel som visar status utan endast en ljudfunktion Slutsats av konkurrentanalys De produkter som finns på marknaden idag är få och snarlika. Det finns inget företag som tagit steget att utveckla utsidan i den utsträckning som det är möjligt. Känslan är att samtliga företag är på samma nivå vad gäller den designmässiga delen och här finns mycket att vinna för det företag som tar steget först. Många av de produkter som finns idag är någon typ av elvakt eller spisvakt. Det finns ingen direkt konkurrent som använder sig av displayer för att upplysa sina brukare om statusen på olika produkter. 3.4 Kundkrav Kundens och användarens krav på hjälpmedel är höga. Detta för att det är en viktig produkt som ska hjälpa användarna i sin dagliga miljö. Kraven från kunderna är att produkterna ska vara lätta att använda och lätta att förstå. Produkterna ska kommunicera med användaren om hur de fungerar. Då användaren inte är köparen så finns det krav från köparen som också ska uppfyllas. Det gäller att produkterna är relativt lätta att montera i lägenheter samt att de tilltalar köparna både utseendemässigt och teknikmässigt. 30

31 3.4.1 Köpare De som köper produkterna idag är bostadsföretag som låter produkterna installeras i lägenheter, exempelvis seniorbostäder eller liknande temaboenden. När företag inhandlar produkter för att installera dem permanent i exempelvis lägenheter så är det ofta i huvudsak två olika parametrar som avgör. Den ena är självfallet priset på produkten och vad det kostar att installera den. Den andra är om produkten medför någon nytta för bostadsbolaget. Finns automatisk spistimer installerad kan bränder förhindras. Detta är till nytta för både enskild person och bostadsbolaget. I nuläget är det inte användarna som köper produkterna men i framtiden är det tänkt att produkterna ska kunna köpas av privatpersoner och att de ska kunna installera dem själva. När produkterna finns att köpa för privatpersoner innebär det att designen på produkterna ska tilltala många Användare Användarna av produkterna är handikappade, dementa, kognitivt handikappade samt de som fått förvärvade hjärnskador (se bilaga 5). Alla dessa grupper har minnesnedsättning som medför att de har svårt att minnas vardagliga saker och saker som nyligen skett. En person inom någon av grupperna har ofta problem med att komma ihåg att tillexempel slå av spisen, kaffebryggaren eller komma ihåg att låsa ytterdörren. För att deras vardag ska fungera någorlunda bra så är de i behov av hjälpmedel som kan hjälpa dem att bli påminda om saker. Alla individer vill kunna klara sig själv och det är en viktig del i människans integritet. De personer som är kognitivt handikappade har ofta svårt att förstå logiska saker och skeenden. Förmågan att ta emot och bearbeta information är allstå nedsatt hos dessa personer. Det kan exempelvis vara svårt för en person med kognitiva nedsättningar att förstå att om de trycker på en knapp så öppnas ytterdörren. Det är alltså inget logiskt med att en knapp öppnar en dörr om personen alltid har öppnat dörren med ett handtag. Det får alltså inte bli för invecklat och krångligt. Det finns en del punkter att tänka på vid utveckling av hjälpmedel för de med kognitiva nedsättningar och minnessvårigheter. Hjälpmedelsinstitutet har tagit fram ett dokument som ger riktlinjer vid framtagning av kognitionshjälpmedel Guide för provning och bedömning av kognitionshjälpmedel. Bland annat beskriver de att ovidkommande information ej bör finnas med då detta kan försvåra varseblivning och orientering. Vid behov av påminnelse ska signal med ljud/vibrator/ljus användas. Om användaren inte önskar en viss funktion ska denna kunna väljas bort. Det är viktigt att produkterna är självinstruerande så att användaren inte ska behöva en instruktionsmanual. Information som hjälpmedlet utsänder ska ges med relevanta begrepp. Det ska alltså framgå tydligt vad som menas ett ord eller ett begrepp. Symboler som används ska ge adekvat association och de bör vara symboler som är vanligt förekommande i andra sammanhang. För att användaren ska förstå att de utfört en handling, exempelvis stängt av spisen ska någon form av feedback ges. Detta kan ske genom att en lampa slocknar eller att någon ljudsignal låter. 31

32 Att rikta sig till så pass många olika användare kan tyckas märkligt men som redan påpekat så har de samma nedsatta minnesfunktion. Marknaden för hjälpmedel som hjälper personer att minnas är inte så utvecklad ännu och för att skaffa sig en stor marknadsandel är det viktigt att fånga upp så många kunder som möjligt i ett tidigt skede Logotyp och färgsättning på befintliga produkter I dagsläget finns det som sagt ingen röd tråd genom företagets produkter. Det finns heller ingen röd tråd för företagets hemsida och logotyp. Eftersom företaget är relativt nytt och litet så har de inte lagt ner mycket tid på hemsidan ( På hemsidan finns endast kortfattad information om ett par produkter och om vilken vision företaget har. Även kontaktuppgifter finns tillgängliga. Det bedrivs alltså ingen försäljning av produkterna via hemsidan, det finns heller ingen förteckning över samtliga produkter. Färgerna på hemsidan är blå, vit och röd. Tyvärr känns hemsidan intetsägande och den utstrålar nybörjare. Det finns alltså ingen röd tråd mellan produkterna och hemsidan. Logotypen som de använder sig av finns endast på hemsidan och i produktbladen, alltså inte på produkterna. Logotypens teckensnitt känns rätt och flyter på bra. Företaget använder sig av samma layout på deras produktblad vilket är konsekvent och ger ett seriöst intryck. Nedan är en bild över företagets hemsida. Färgsättningen på produkterna i dagsläget är måttlig. Det är endast nyckelbrickan som finns i ett flertal olika kulörer, röd, svart, grön och antracitgrå. Dessa färger är anpassade att samverka med nyckelbrickans display. Eftersom displayen inte är upplyst gäller det att anpassa färgerna så att symbolerna på displayen syns optimalt. Detta beroende på att denna produkt tillverkas i gjutformar Figur 13. Bild över Sensagons hemsida. som företaget beställt. De övriga produkterna tillverkas av redan färdiga plastlådor. Plastlådorna är oftast vita och därför förblir de vita när företaget är färdig med produkterna. 32

33 4 RESULTAT AV FÖRSTUDIE För att få en klar bild över vad förstudien har resulterat i, presenteras ett sammanfattande resultat i detta kapitel. Vad har undersökningen av användarna gett och vad har analysen av de befintliga produkterna utmynnat i? Hur ser Sensagons logotyp och hemsida ut i dag och vad är deras svaga punkter? Det är några av de svaren som presenteras nedan. 4.1 Nulägesanalys I nuläget finns ingen röd tråd som knyter samman produkterna, det finns heller ingen röd tråd som knyter samman produkterna med företagets hemsida och produktblad. Företaget är i ett skede där de måste ta beslut om produkternas yttre och hur de ska presenteras för intresserade. Än så länge producerar de inga stora volymer av produkterna men efterfrågan ökar hela tiden Köpare och användare De som köper och de som använder produkterna idag är två olika grupper. Köparna är ofta bostadsbolag som köper och installerar produkterna i deras lägenheter. Köparnas kriterier på produkterna är att de ska fungera väl och att det finns någon nytta med att installera dem. Priset får heller inte vara för högt. Användarna är personer med problem att minnas saker. De har alltså en nedsatt minnesfunktion och behöver därför hjälp att minnas viktiga saker i sin vardag. Då deras kognitiva uppfattning är nedsatt måste produkterna tala till användarna hur de ska bruka produkterna. Designen och funktionerna får inte vara så invecklade att de behöver hjälp för att förstå hur de fungerar. Enkla rena funktioner eftersträvas för att minska missuppfattning och feltolkning. Riktlinjer att hålla sig till vid utveckling av kognitionshjälpmedel är dessa: Ovidkommande information som försvårar varseblivning och orientering bör ej finnas med. Vid påminnelse ska signal med ljus/ljud/vibrator användas. Produkterna ska vara självinstruerande. Relevanta begrepp ska användas för att tydliggöra information. Användning av vanligt förekommande symboler. Att företaget har valt att rikta sig till en så pass bred användargrupp beror på att det är viktigt att komma in på marknaden och att sälja många produkter. Detta för att i slutändan få ner produktionskostnaderna. En annan anledning till den breda användargruppen är att samtliga lider av i stort sett liknande problem. Minnesnedsättning och kognitiv nedsättning Konkurrentanalys Marknaden för minneshjälpmedel som är elektronisk är i dagsläget begränsad. Det finns en uppsjö av produkter där brukaren själv skriver upp det som ska kommas ihåg, eller gör scheman på almanackor och liknande. Det finns få produkter som hjälper brukaren att komma ihåg exempelvis spisen, tv, kaffebryggaren eller att 33

34 stänga dörrar och fönster. Förutom Sensagon finns två företag som säljer produkter som är inom samma kategori. Det ena företaget är finskt och riktar sig mer till allmänheten än till personer med nedsatta funktioner. Deras produkter är främst utvecklade för att bryta strömmen då brandlarmet går vilket kan vara försent om det gäller spisen. Det tar ett tag innan plattan kyls av och då kan eldsvåda redan ha uppstått. Det andra företaget som säljer liknande produkter har en produkt som är lik Sensagons väggpanel. Den ska informera användaren om exempelvis dörren är öppen. Det som skiljer denna panel från Sensagons är att den har ingen display utan fungerar genom röstmeddelanden. För att dessa meddelanden ska läsas upp måste panelen förprogrammeras av någon vilket också skiljer från Sensagons väggpanel. I övrigt var det svårt att finna liknande produkter. Spisvarnare är det enda som det finns flera företag som säljer och dessa säljs till alla Tillverkning och material Ett problem som finns hos företaget är deras budget. Detta visar sig i produktionen. Produkterna tillverkas av standardplastlådor och komponenterna monteras samman på företaget. De har inte råd att köpa in gjutformar för alla produkter så i dagsläget är det flera produkter som inte har någon tänkt design. Då monteringen sker på företaget är det av stor vikt att det är enkelt att montera samman produkterna. Detta har företaget tänkt på men de har inte nått hela vägen fram. Det finns mycket kvar att göra i den delen av processen. Förändring kan ske av monteringen och minska monteringstiden. För att produkten ska gå att tillverka relativt billigt gäller det att välja material som är billigt men samtidigt passande för produkterna. Under förstudien har det visat sig att plasten som företaget använder sig av idag till bland annat nyckelbrickan är billig och så pass tålig som plasten behöver vara. Detta betyder att produkterna fortsättningsvis ska tillverkas i denna plast (PC- och ABS-plast) Designanalys Den övergripande analysen gjordes över ett antal utvalda produkter för att arbetet inte skulle bli för stort. Det var fem produkter som valdes ut, somliga redan befintliga produkter och andra nyutvecklade och snart på marknaden. Varje produkt analyserades enskilt för att få en förståelse för samtliga produkter. Slutsatsen av analysen är att ingen av produkterna hör samman och utstrålar samma design. De två panelerna är de enda produkter som samspelar något även om de i sig inte är utseendemässigt snygga. En del av produkterna är tillverkade av standardlådor i plast och på så sätt blir designen spretig och inte alls sammanhängande. Produkterna talar inget tydligt designspråk. De har inga speciella karaktärsdrag som tillexempel utarbetad färg, struktur eller form. Viktigt för företaget är att få med deras logotyp på produkterna så att de marknadsför sig själva. Det gäller dock att logotypen inte ska sticka ut för mycket. Det får inte vara ett störande moment för de som ska använda produkterna. Knappar och annat som brukaren ska interagera med måste vara tydliga och genom sin design förklara vad de är till för och hur de används. 34

35 Det finns ingen utvecklad strategi som företaget använder sig av vid utveckling av nya och gamla produkter. 4.2 Logotyp och färgsättning I dagsläget finns ingen logotyp på produkterna utan endast i produktblad och på hemsida. Det finns ingen möjlighet för köpare eller användare att välja färg på sin produkt förutom på nyckelbrickan där det idag finns cirka fyra olika kulörer att välja mellan. 35

36 5 UTVECKLINGSARBETE I detta kapitel presenteras utvecklingsarbetet i detalj. Allt från inspirationskällor till de olika förslagen som tagits fram för ny design och logotyp. För att få en rättvis utvärdering av de olika förslagen har utvärderingsverktyg använts. Dessa verktyg har anpassats utifrån de kriterier som ställs på designen. Utvecklingsarbetet har strävat efter att uppfylla kravspecifikationen. 5.1 Designutvecklingsarbete Denna uppgift innebär att ge en tydlig och sammanhängande design åt företagets produkter. För att företaget ska lyckas använda den tänkta designen i kommande produkter kommer en designstrategi utarbetas. För att få inspiration den här uppgiften så har material inhämtats från en rad olika produktgrupper. Inspiration har sedan lett till att idégenereringen kunnat startas för att sedan utmynna i tre olika konceptförslag. Dessa idéförslag har sedan utvärderats för att se vilka delar som är de bästa så att de har kunnat sammanfogas till ett slutligt förslag. Idéförslagen är anpassade så att de ska passa användarna men även för att de ska vara lätta att tillverka och montera Inspirationskällor och visuell brief För att kunna börja idégenereringen behövdes inspiration. Denna inspiration hämtades från alla möjliga håll. Olika produkter kan ge idéer och inspiration till en helt ny design på en helt annan produkt. Det finns mycket inspiration att hämta från branscher som inte alls har med hjälpmedel att göra. Detta är bra att tänka på vid utvecklande av produkter i alla situationer. I detta fall var det nästan ett måste att tänka utanför hjälpmedelsbranschen då den nya designen inte skulle uttala hjälpmedel. Områden som har varit extra inspirerande har varit datorer och mobiltelefoner men även köksinredning och vitvaror (se bilaga 6 för visuell brief) Idégenerering I Idégenereringens första fas handlade det enbart om att skissa upp olika former utan att tänka på om de fungerar i verkligheten eller ej. I början gäller det att inte blockera sig. Det gäller att inte tänka på färdiga lösningar utan se möjligheter. Förslagen som kom fram har skissats ner mer eller mindre noggrant. Detta för att inte glömma någon idé. I inledningen av idégenereringen har ingen hänsyn tagits till teknik eller material- och produktionskostnader. Detta för att inte låsa sig till några få idéer. Detta projekt går ut på att i första hand finna en gemensam design som fungerar för samtliga produkter som företaget har och som företaget kommer att utveckla. Idégenereringen utmynnade i ett antal olika skisser. De flesta skisserna utgick från panelerna då dessa ligger i fokus (se bilaga 7 för idéskisser). De förslag som sedan var de mest lämpliga skissades fram för samtliga produkter först i detta stadium. Koncepten och skisserna har inte gjorts i hänseende till den tekniska lösningen. Det koncept som väljs modifieras så att produkten fungerar med den tekniska lösningen samt att de går att montera samman på ett effektivt sätt. 36

37 Funktionsanalysen är viktig att ha i åtanke vid idégenereringen. Denna visar och påminner om vilka funktioner som skall finnas med. För att underlätta förståelsen av funktionsanalysen kan det vara bra att göra en grafisk funktionsanalys (se bilaga 8) Då tiden för detta projekt är begränsad räcker tiden inte till för att utvärdera alla förslag som kommit fram eftersom det är fem produkter i varje koncept. Istället är det tre olika förslag som lagts fram för utvärdering. Dessa förslag är valda utifrån diskussion med handledare på företaget och skola. Förslagen är även till för att visa på den bredd som finns gällande utvecklingen av dessa produkter. Konceptförslagen visar på vilka olika vägar det finns att gå med hänsyn till bland annat material, form, färg och teknik. Vid detta stadium är inte alla tekniska detaljer lösta därför kan det valda förslaget komma att ändras något men ändå behålla sin ursprungliga form. Först har en beskrivning av varje förslag tagits fram för att sedan utvärderas med hjälp av utvärderingsverktyg. Då det finns ett flertal utvecklade produkter samt ett antal kommande produkter så var det uppenbart att en begränsning behövdes. Utifrån en analys av samtliga produkter fanns det mest potential att utveckla konsumentpanelen, panelen, nyckelbrickan, väggtimer samt sladdsensorn. Att beakta är att måtten på konceptförslagen inte är skalenliga och utseendet kan därför skilja sig en aning från kommande resultat. Figur 14. Idégenereringsskisser. 37

38 5.1.3 Konceptförslag 1 Figur 15. Konsumentpanel, konceptförslag 1. Konsumentpanel Detta förslag visar på att det inte behöver vara en fyrkantig låda som ligger till grund för designen. Lite mjuka linjer ger en mer välkomnande känsla och påminner inte om de klassiska plastlådor som finnas att köpa på vanliga teknikaffärer. Väggpanelen är tänkt att vara en mörk digital display som meddelar i lysande text om någon sensor är aktiverad. Materialet i bakstycket ska vara i plast medan fronten är av metall. Hörnen ska vara rundade med en liten radie så att de inte är vassa eller skapar ett hårt intryck. Denna panel ska vara mer kvadratisk än den andra panelen. Tanken är att baksidan ska fräsas i plast medan framsidan ska vara i metall för att ge en exklusivare känsla. Fördelen med den tänkta displayen är att det inte uttalar hjälpmedel och den blir diskretare. Nackdelen är den dyra produktionskostnaden som blir. Figur 16. Nyckelbricka, konceptförslag 1. Figur 17. Panel, konceptförslag 1. Nyckelbricka Nyckelbrickan har här antagit samma form som panelen. Även denna produkt ska kännas mjuk och behaglig. Det är extra viktigt för denna produkt eftersom användaren ofta håller produkten i handen. Då denna produkt ska sitta på nyckelknippan som de flesta lägger i fickan är det bra om den är så liten som möjligt men ändå greppbar och så pass tydlig att brukaren kan använda den. Idén är att produkten ska vara tunn och vara tillverkad i plast förutom ett tunt lager av metall på ovansidan. Väggpanel Här är panelen med samma design som de tidigare. Även här skapar linjerna en mjuk och inbjudande form. Denna panel är tänkt att ha kvar sina ljusfält då målgruppen för denna produkt är annan än den för konsumentpanelen. Det är även här tänkt att bakstycket ska göras i plast medan frontstycket görs i metall. Tanken är borstad metall som inte avslöjar fingeravtryck lika tydligt som blankputsad metall. Panelen behåller sin avlånga fyrkantiga form som den ursprungliga varianten har. 38

39 Figur 18. Sladdsensor, konceptförslag 1. Sladdsensor Detta är en produkt som är tänkt att kopplas i ett eluttag eller skarvsladd för att sedan kopplas samman med en produkt som användaren vill övervaka. Det är därför viktigt att den inte är klumpig. Därför är tanken att den ska vara så tunn som möjligt så att den känns elegantare. Produkten ska vara i plast men med en kant av metall runt om för den lyxiga känslan. Figur 19. Väggsensor, konceptförslag 1. Väggsensor Tanken här är att grunden är gjord av plast men runt kanten ska det vara metall. Detta föra att urskilja denna knapp från exempelvis vanliga lysknappar. Här behålls den ursprungliga tanken med en tunn sviktande plast på en tryckknapp. Produkterna i detta koncept binds samman genom i första hand formen men även metallen som i detta fall blir signaturen. Metallen är till för att skapa ett exklusivare uttryck. De olika fördelarna och nackdelarna presenteras nedan. Fördelar Mjuk tilltalande form som är enkel att tillverka. Design som fungerar för samtliga produkter. Användarvänliga, inget som kan misstolkas. Inslag av metall ger en exklusivare känsla. Nackdelar: Dyrt att köpa in metall. Kan vara svåra att montera. Mer materialåtgång i och med de rundade hörnen Konceptförslag 2 Figur 20. Konsumentpanel, konceptförslag 2. Konsumentpanel Tanken bakom denna design är att det ska vara lätt att montera samman de olika delarna men samtidigt inge den lyxiga känslan. Tanken är att bakstycket ska vara i plast och fronten i plexiglas. Det ska vara enkelt att ta bort fronten för att lätt kunna byta ut symbolerna. Utsidan ska vara snygg och kantig men inte med för skarpa hörn. Det tekniska i produkten ska få plats i 39

40 plasten upptill och nertill. Konsumentpanelens front är kvadratisk medan bakstycket gör att den blir mer avlång till sin helhet. Figur 21. Nyckelbricka, konceptförslag 2. Nyckelbricka Nyckelbrickan ändras inte mycket från sin ursprungliga form. Det som är den stora förändringen är det lilla fönstret som monteras över hela brickan och ger en större display än tidigare. Tanken är även att brickan ska tunnas ut längre ner. Detta för att minimera vikt och material men även för att den ska se smidigare ut. Den kantiga formen som övriga produkter har fått i konceptförslag 2 passar inte på nyckelbrickan så här skiljer sig produkterna åt i detta förslag. Figur 22. Panel, konceptförslag 2. Figur 23. Sladdsensor, konceptförslag 2. Väggpanel Denna liknar konsumentpanelen och skiljer sig enbart genom att den är mer avlång. Det ska vara enkelt att byta ut dekalerna så att de lätt kan anpassas till den tänkta användaren och dennes behov. I och med att konsumentpanelen och denna panel har liknande design ska det vara enklare att tillverka dem. Sladdsensor Sladdsensorn i detta förslag har inga mjuka hörn. Denna produkt behöver inte vara lätt att ta isär för användaren så därför är den tänkt att vara i två delar, ett ovanstycke och ett understycke som monteras samman med två skruvar. För att denna produkt ska ha samma formspråk som de övriga är tanken att ändarna ska vara målade i mattfärg medan mittenpartiet är i högglansig färg. På så sätt skapas de olika fälten som blir på de produkter som har display. Även här är tanken att den ska vara så smal och smidig som möjligt. Figur 24. Väggsensor, konceptförslag 2. Väggsensor Denna produkt är tänkt att monteras på väggen precis som lysknappar och vägguttag därför finns det en del begränsningar. I detta förslag har den väldigt lika utseende som tidigare med den skillnaden att den är väldigt tunn och har skarpa hörn. Storleken kan inte vara större eller mindre än hålet i väggen där den ska monteras. I detta förslag är det tänkt att den ska vara gjord helt i plast. 40

41 I detta konceptförslag handlar det om att skapa ytor och strukturer som knyter samman alla produkter. Ytorna ska vara rena och raka. De ska skapa tydlighet. De produkter som har en display får automatiskt en yta som är blank. Detta ska på övriga produkter återskapas med hjälp av matt och högblank färg. Fördelar: Relativt billigt material. Lätta att montera. Gemensam design som fungerar på alla produkter. Företagets logotyp är lätt att applicera på produkterna. Lätta att tillverka då det är enkla former. Nackdelar: Kan ge ett tråkigt och intetsägande intryck. Svårt att få alla delar att fästa så att inte användaren tar isär produkten. Lätt att det kommer in fukt mellan två delar Konceptförslag 3 Figur 25. Konsumentpanel, konceptförslag 3. Konsumentpanel Tanken med detta förslag är att det ska vara enkelt men ändå något speciellt som sticker ut. Genom att fräsa ett spår i produkten är det lätt att se samhörigheten med övriga produkter. De runda hörnen ska skapa en mjukhet. En tanke är att låta framsidan vara klädd i sammetsliknande tyg eller i gummi. Detta för att få ett varmt och mjukt yttre. På denna panel ska endast symboler synas och lysas upp när de inkopplade sensorerna är aktiverade. Nyckelbricka Nyckelbrickan har fått en skåra samt en fyrkantig form. Detta förslag var ett försök att hitta en annan form på nyckelbrickan. Dock är det en form som kan vara otymplig och inte alls smidig. Även denna produkt är tänkt att bli klädd i sammet eller ha ett yttre i gummi. Detta skulle göra den mjukare och skönare att hålla i. Figur 26. Nyckelbricka, konceptförslag 3. 41

42 Väggpanel Det som skiljer denna panel från konsumentpanelen är längden. Detta för att denna panel ska kunna ha ord i fälten medan den andra är tänkt att enbart visa symboler. Liksom de andra produkterna i detta förslag är tanken att den ska vara inklädd i sammet eller gummi. Det frästa spåret återkommer för att knyta samman alla produkter. Figur 27. Panel, konceptförslag 3. Figur 28. Sladdsensor, konceptförslag 3. Sladdsensor Även i denna produkt återkommer det frästa spåret. Knappen är i detta förslag placerad mitt på produkten för att det ska vara geometri. Tanken är att denna sladdsensor ska vara helt inklädd i sammet eller gummi. Det ger en mjukhet mot golv eller andra hårda underlag som denna produkt kommer att vara mot. Figur 29. Väggsensor, konceptförslag 3. Väggsensor Då det är svårt att radikalt ändra utseendet på denna produkt så är det lätt att ge den en personlig prägel med hjälp av det frästa spåret. Hörnen är rundade för att smälta in om den skulle sitta bredvid lysknappar. Även denna är tänkt att vara klädd i sammet eller gummi för den lyxiga och mjuka känslan. Detta konceptförslag visar på ett enkelt sätt för ett företag att märka sina produkter. Istället för en logotyp med företagsnamnet så är tanken att ett kurvigt, fräst spår ska skapa en signatur för företaget. Ytorna på produkterna är tänkta att vara klätt i sammet eller gummi för att skapa mjukhet och inte uttrycka plast. Fördelar: Tyg eller gummi skapar ett exklusivt helhetsintryck. Genom att använda sig av ett fräst spår behövs inte logotypen sättas på alla produkter. Designen är lätt att applicera på alla produkter. Lätta att montera. 42

43 Nackdelar: Dyrt att fräsa ett extra spår. Lätt att det samlas damm och skräp i spåren. Formen ger inte ett exklusivt utseende. En del av produkterna känns klumpiga och stora. Examensarbete PoP Sensagon AB 5.2 Utvärdering av koncepten För att finna den design som passar bäst för samtliga produkter har en utvärdering gjorts. Genom att använda sig av utvärderingsverktyg minskar risken med en allt för subjektiv bedömning och handledaren på företaget får vara med och tycka till. Dock blir värderingarna av varje krav något subjektiv, det går inte att koma ifrån. För att få en trovärdig utvärdering har de tre koncepten ställts upp i en Pughmatris. En Pugh-matris fungerar genom att kraven från kravspecifikationen ställs upp. Dessa krav viktas sedan utifrån hur viktiga de är i just detta projekt. Den referens som är uppställd är de produkter som redan finns. För att få fram ett resultat görs en bedömning så opartiskt som möjligt. Värden som används är 0 som representerar att den är likvärdig med referensen, -1 som visar att konceptet är sämre än referensen och 1 som visar att konceptet är bättre än referensen. Pughmatris Koncept Krav från kravspecifikation Vikt Ref Exklusivt material Materialet ska vara lätt att bearbeta Design som sammanknyter produkterna Priset ska utstråla det som köparen verkligen betalar för Produktens design ska tala om hur produkten används Produkterna ska inge förtroende Höga krav på användarvänligheten Tåla viss väta och fukt Ej kunna monteras isär av misstag Billiga att tillverka, billigt material Lätta att montera Lätta att installera Tåligt material Poängsumma oviktad Poängsumma viktad Tabell 1. Pughmatris. Utvärdering av de utvecklade koncepten. För att säkerställa att koncept 2 är det bästa konceptet har även en utvärdering gjorts med hjälp av en annan matris. Denna matris fungerar på liknande sätt men i detta fall har de olika produkterna jämförts mot varandra. Alltså har de tre förslagen på konsumentpanelen jämförts mot varandra, väggpanelerna och de 43

44 övriga produkterna likaså. Istället för att utgå från en referens har de olika förslagen fått olika poängsummor tilldelade. I detta fall har fem viktiga punkter satts upp. Dessa är tagna från kravspecifikationen och de är: material, design, produktion, säkerhet och användarvänlighet. Dessa punkter viktas utifrån hur viktiga de är i detta sammanhang. Den totala summan ska vara 100 för de tre koncepten tillsammans. Så för punkten material delas 100 poäng ut för de tre koncepten. Det gäller att vara objektiv i sin bedömning och inte favorisera något koncept. Ett förslag på utvärderingen finns nedan, för att se utvärderingen i sin helhet (se bilaga 9). Tabell 2. Utvärderingsmatris, nyckelbricka. För att få en tydlig bild över poängen för de olika koncepten visas även diagram. Detta gör det lättare att analysera de olika resultaten Resultat av konceptutvärderingen Utifrån utvärderingen av de tre koncepten så finns en klar och tydlig vinnare. Det är konceptförslag 2 som har fått högst poäng vid både den viktade och den oviktade summan. Att just detta förslag fick högst summa beror till stor del på materialvalet. De andra koncepten har tänkta material som är dyra och svåra att bearbeta. Koncept 3 är tänkt att ha ett fräst spår som visar att det är en produkt från Sensagon utan att behöva använda en logotyp på produkten. Detta är dock en extra kostnad för produktionen som gör att det blir dyrare än att göra en slät produkt. Alla tre koncepten har en bra helhet och binder samman samtliga produkter. Detta är den stora skillnaden från de ursprungliga produkterna Justering och modifiering av konceptförslag 2 Konceptförslag 2 var det koncept som i utvärderingen fick högst betyg. Dock finns det några justeringar som behöver göras för att alla produkter i detta koncept ska gå lätt att tillverka samt att några önskemål från företaget har kommit fram. Dessa justeringar har gjorts endast i syfte att förenkla tillverknings- och 44

45 monteringsprocessen. Ändringarna ska inte påverka formspråket och gäller endast tre av produkterna. Figur 30. Modifiering av konsumentpanel, konceptförslag 2. Figur 31. Modifiering av panel, konceptförslag 2. Den väggfasta panelen har blivit modifierad för att lättare kunna monteras. Eftersom lösningen som företaget tagit fram gällande avskärmningen i lådan är det bästa i dagsläget att öka höjden på understyckets väggar. Därmed blev det även en förändring i det genomskinliga frontstycket. Kanterna går hela vägen ner och möts inte av lådans bakstycke. För att lätt montera samman lådan har frontstycket fått utstickande ändar som ska hålla stycket på plats. Toppen på panelen tas av för att sedan tryckas på. Detta ska kunna ske utan att skruvar behöver användas. Konsumentpanelen har fått samma justeringar som den väggfasta panelen. Anledningarna är desamma. Figur 32. Modifiering av sladdsensor, konceptförslag 2. Sladdsensorn har även den modifierats en aning. Detta för att passa bättre överens med företagets önskemål. Produkten behåller sin ursprungliga form men får en välvd toppyta med lutande ändar. Detta för att göra produkten rundare men att den ändå behåller den kantiga formen som de övriga produkterna har. 45

46 5.2.3 Montering, material och tillverkning Eftersom montering för Sensagons nuvarande produkter är tidskrävande fanns ett stort behov att lösa detta på ett enklare sätt. I första hand har det varit panelerna som har tagit tid att montera då dessa monteras samman med ett antal skruvar. Konceptförslag 2 har Figur 33. Förklaring på hur panelerna monteras. stora fördelar vad gäller monteringen för panelerna då skruvar utesluts helt. Monteringen ska alltså ske genom att delarna träs på varandra och sedan håller sig kvar i position. För att även underlätta tillverkning av panelerna så består de av likadana ändbitar samt att frontglas och bakstycke endast är kortare på konsumentpanelen än till väggpanelen. Det material som är lämpligt att använda är även fortsättningsvis PC-plast och ABS-plast för att deras egenskaper passar bra till produkterna och ligger i företagets prisklass. Dessa plaster kan göras tunna och samtidigt går det att få plasten genomskinlig. Detta behövs för att tillverka displayerna. För att tillverka plastkomponenterna till alla produkter är det lämpligt att formspruta dessa Färgval och logotyp De produkter som Sensagon har idag har mer eller mindre genomtänkt färgsättning. Det är endast nyckelbrickan som kunderna får valmöjligheter då det gäller färgvalet. För att sammanknyta produkterna bör samtliga produkter finnas i flera kulörer beroende på kundens önskemål. Dock bör det endast finnas ett fåtal färger att välja bland för att underlätta för företaget. De färgnyanser som bör finnas måste fungera bra med tillexempel displayen på nyckelbrickan. Blir det fel nyans på färgen syns symbolerna på displayen dåligt då den inte är upplyst. Företaget har i dagsläget valt ut ett antal färger som fungerar tillsammans med displayen så att symbolerna syns tydligt. Det är färger som är dämpade i nyansen. Det rör sig bland annat om antracitgrå, mörkgrön, mörkröd och svart. Eftersom Sensagon redan har testat dessa färger så är det lämpligt att fortsätta med dem men även komplettera med färgen vit. För att skapa en struktur och en yta som är levande i produkterna finns det olika vägar att gå. Det finns olika sorters färg att välja mellan. Det kan vara matta eller högblanka färger. Det finns färger som ger en yta som kan liknas vid sammet, eller så kan metallicfärger användas. Det finns alltså många olika varianter att beakta vid detta val. Det finns även flera sätt att använda sig av en logotyp på produkterna. Bland annat att bara använda ett klistermärke, eller göra en stansning eller fräsa ett spår. Det går även att måla på logotypen. I detta fall ska högblanka och matta färger av samma kulör användas för att skapa de olika ytorna som är tanken bakom konceptförslag 2. Specifika ytor ska ha 46

47 högblank färg medan övriga ska ha matt färg. Eftersom logotypen inte får vara ett utstickande moment på produkterna då detta kan misstolkas av användaren så är valet att göra logotyp i samma färg som produkten. Exempelvis vitt-på-vitt. Genom att måla logotypen i högblank vitfärg på en matt vitfärg skapas en struktur samtidigt som logotypen syns svagt i visst ljus. På detta sätt kan inte användaren missta logtypen för något annat då den knappt syns men den finns ändå där för att marknadsföra produkten. För att skapa ett enhetligt intryck för hela företaget bör hemsida och produktblad ha samma formspråk som produkterna. Företaget bör alltså uppdatera dessa och ändra till harmoniserande färger och en layout som speglar produkterna väl. Hemsida och produktblad är ofta det första som köparen och kunden kommer i kontakt med Designstrategi ett styrdokument För att underlätta för framtida designutvecklingsprojekt inom företaget är det viktigt att ha ett styrdokument att håll sig efter. Detta underlättar genom att ge konkreta ledningar till vad företaget ska sträva efter. Dokumentet hjälper även till att spara tid vid dessa utvecklingsprojekt vilket är viktigt när det gäller att snabbt få ut produkterna på marknaden. Ett styrdokument för designutveckling hos nya produkter hjälper företaget att kommunicera så att alla är medvetna om vilka mål som ska uppnås. Då minskar risken för att missförstånd uppstår. Detta dokument är framtaget med hänsyn till det designspråk som uttrycks i konceptförslag 2 samt vad produkterna vill uttrycka gentemot köparna och användarna (se bilaga 10). Dokumentet är endast utvecklat på de punkter som är behandlade i denna rapport. Det vill säga formspråk, material och tillverkningsmetod. Övriga punkter i styrdokumentet bör Sensagon själva fylla i. Det kan även hända att de får justera en del punkter för att uppnå deras krav och mål Framtida applikationer Under utvecklingsdelen av arbetet framkom en hel del applikationer som är bra och önskvärda på produkterna. Konceptförslag 1 har en konsumentpanel som skiljer sig från de övriga. Tanken där är att det ska vara en digital display som visar status på de produkter som användaren valt att koppla in. Detta skulle då göra produkten mer tilltalande för den yngre marknaden. Ett annat förslag som kommit fram under utvecklingsarbetet har varit ljud. Panelerna ska kunna prata med användaren om denne trycker på en knapp till exempel. På så sätt kan även blinda eller personer med väldigt nedsatt synförmåga använda sig av produkten. En möjlighet skulle vara om en panel placeras vid en användares ytterdörr. Varje gång någon passerar denna panel så ger den ifrån sig ett ljud om exempelvis spisen står på. Antingen kan det vara en röst som säger att spisen är på eller en signal som informerar så att användaren själv får se på displayen vilket föremål som står på. Fler applikationer för blinda kan exempelvis vara blindskrift på skärmen samt någon form av värmeutstrålning. Värmeutstrålningen skulle fungera på så sätt att värmen ska komma från det eller de fält som är aktiverade. 47

48 Tänkbara applikationer: Ljud Blindskrift Värme Digital display Vibrering 48

49 6 RESULTAT I detta kapitel presenteras det resultat som uppnåtts under arbetets gång. Resultatet visar lösningen på de problem som ställdes upp i inledningen på projektet. Färg, form och material presenteras, samt lämpligt tillverkningssätt. 6.1 Valt designkoncept Konceptförslaget som valdes med hjälp av utvärderingsverktygen var konceptförslag 2. Sensagons produkter ska utvecklas utifrån raka och rena linjer som skapar olika ytor på produkterna. För att företaget själva ska kunna utveckla designen på sina produkter i framtiden utvecklades ett styrdokument som styr utvecklingsarbetet åt rätt håll. Alla produkter som Sensagon säljer och utvecklar har inte displayer. För att på andra produkter skapa den yta som displayen utgör så används vinklar som skapar denna yta. Storleksmässigt har i stort sett alla fem produkter behållit sin ursprungliga storlek. Det kan skilja ett par millimeter mer eller mindre. Detta beror på att den tekniska lösningen som finns i produkterna är så pass stor att det inte går att förminska produkterna i nuläget. Produkterna har förändrats på en rad olika punkter. Vissa produkter har genomgått en större förvandling än andra. Konsumentpanel och väggpanel Rena raka linjer. Montering av panelerna kan nu ske utan skruvar då komponenterna håller samman produkterna. Symbolerna på konsumentpanelen är desamma som tidigare då dessa är symboler som är vanligt förekommande och då lätt känns igen av personer med kognitionsnedsättning. Figur 34. Slutligt resultat av panelerna. Nyckelbricka En behaglig form att hålla i handen, lite mjukare linjer mot nuvarande nyckelbricka. Renare linjer för att bättre framhäva formen. En större display för att skapa olika ytor samt för att likna panelerna. Figur 35. Slutligt resultat av nyckelbrickan. 49

50 Väggsensor Rena raka linjer med sneddad topp och botten för att skilja sig från övriga knappinsatser och liknande. Behåller den sviktande plasten ovanpå tryckknappen för att ge ett rent intryck. Symbolen har ändrats från en blixt till en spis då det är lättare att förknippa det med att slå på strömmen för spisen. Sladdsensor Figur 36. Slutligt resultat av väggsensor. Raka linjer med välvd yta för att skapa både rena, hårda och mjuka linjer på samma gång. De mjuka linjerna finns där för att skapa en behaglig produkt att ta och se på. De raka linjerna finns där för att knyta samman till övriga produkter, alltså följa den röda tråden. Figur 37. Slutligt resultat av sladdsensor. Designen speglas av genomgående raka linjer som kombineras för att framhäva olika ytor på produkterna Material, produktion och montering Material som företaget ska använda sig av i sina produkter är ABS- och PC-plast. Dessa plaster använder de sig av redan idag men långt ifrån till alla produkter. Dessa plaster har bra egenskaper och kan dessutom göras genomskinliga så att de inte behöver använda sig av något annat material i displayerna. Produktionen av företagets produkter ska ske i huvudsak genom formsprutning. Eftersom båda panelerna bygger på samma grund ger detta att företaget inte behöver tillverka lika många olika komponenter. För ritningar (se bilaga 11). Enklare montering av panelerna då skruvar uteslutits helt. Kortare monteringstid vilket ger mer tid till utveckling av produkterna och eller marknadsföring. 6.2 Logotyp och färgsättning De färger som är tänkta att finnas som alternativ för kunden är antracitgrå, svart, mörkröd, mörkgrön och vit. Vit är den färg som är tillagd för att passa i köksmiljö och då främst med tanke på väggsensorn för spis. De övriga färgerna är testade av företaget så att de fungerar bra tillsammans med displayen på nyckelbrickan. Nedan visas de tänkta färgerna men inte med exakt färgblandning. 50

51 Figur 38. Färgexempel till produkterna. Samtliga produkter är utvecklade så att de innehar olika fält. Antingen delas produkten in i fält genom att en display bryter av ytorna eller så delas produkterna in i fält genom att delar av produkten är vinklad för att bryta av en yta. De produkter som har en display får automatiskt en blank yta och då ska övriga produkten målas med en matt färg i önskad kulör. Skulle produkten istället ha ytor utan en display så målas den mittersta ytan i högblank färg medan övriga ytor målas i samma kulör men med en matt färg. Detta skapar struktur i produkten som ger ett kännetecken för just Sensagons produkter. Logotypen, företagets namn, kan appliceras på två olika sätt. Dels genom att på en matt yta måla logotypen i högblank färg i samma kulör. Detta skapar effekten vitt-på-vitt (beroende på vilken kulör som används). Samma effekt kan uppnås genom att logotypen skrivs på blankt klisterpapper i samma kulör som produkten. Figur 39. Logotyp i teckensnittet Broadway. 6.3 Designstrategi För att företaget själva ska kunna utveckla kommande produkter med samma formspråk har ett styrdokument tagits fram. Detta dokument ska ses som riktlinjer för att styra företaget mot uppsatt mål. Detta dokument kan ses i bilaga 11. Underlag för designutveckling och tänkt formspråk. Ett underlag för att minska missförstånd inom företaget. Används för att fokusera på rätt områden vid ett utvecklingsprojekt. Dokumentet skall ses som en checklista där företaget kan bocka av de punkter som är avklarade. För att komplettera dokumentet bör företaget själva fylla i de delar som framförallt berör teknik och ekonomi. Det ska vara lätt att ändra delar av mallen om förändringar i produktutseendet önskas. 51

52 7 ANALYS AV RESULTAT Under denna rubrik presenteras en diskussion och argumentering kring det resultat som framkommit. Här kommer även arbetet verifieras mot den uppställda kravspecifikationen. 7.1 Designutvecklingsarbetet Detta arbete har utvecklats utifrån en kravspecifikation (se bilaga 3) som ställdes upp i början av projektet. Det är viktigt att de punkter som ingår i kravspecifikationen är uppfyllda. Dock kan det vara svårt att uppnå alla punkter till fullo i ett tidsbegränsat projekt. Det kan även vara svårt att uppnå dessa punkter utifrån företagets budget och därför görs prioriteringar. Resonemanget kring de ändringar och förslag som tagits fram följer nedan för att ge en klar bild över tankegången Användarvänlighet Vilka krav ställs på hjälpmedel för personer med kognitiv nedsättning eller förvärvade hjärnskador? Kraven som ställs på hjälpmedel för de med nedsatt minnesfunktion, exempelvis kognitivt handikappade, dementa och människor med förvärvade hjärnskador, är höga. De produkter som utvecklas som hjälpmedel i alla kategorier är till för att bistå dessa personer i vardagen. Det ska vara enkelt att förstå hur produkterna fungerar och produkterna ska visa med designen hur de ska användas. Det är då viktigt att dessa produkter lever upp till användarnas krav och att de ska vara hållbara. Den lösning som är utvecklad är till för att det inte ska kunna uppstå några oklarheter kring hur produkterna används. För att underlätta användandet av produkterna är onödiga detaljer borttagna. Genom att skapa raka och rena linjer på produkterna ger det mindre störningsmoment för användaren. Logotypen är applicerad på produkten för att det är viktigt för företaget att marknadsföra sina produkter och produkterna ser dessutom exklusivare ut med företagets logotyp på. Att applicera logotypen på produkterna så att det inte innebär något störningsmoment för användaren är viktigt. Lösningen blev därför diskret vitt-på-vitt. Funderingar finns om det hade varit bättre att använda sig av ett spår eller liknande som konceptförslag 3 hade. Detta kan vara en fördel om lämpligt uttryck utvecklas, dock kan det bli till ett störande moment för användaren. För att inte förvilla och missleda användarna så används väl kända och relevanta symboler. Sensagon har varit duktiga på att använda tydiga symboler och därför har det inte funnits anledning att byta ut dessa. Dock har en symbol bytts ut och det är symbolen på väggsensorn. Att använda en blixt visar på ström men det kan vara svårt att uppfatta att den knappen bryter strömmen till spisen. Därför föll valet istället på en spis som symbol. 52

53 7.1.2 Material, produktion och montering Vilken tillverkningsmetod och vilket material är det bästa alternativet för företaget? De krav som är uppställda gällande material är framförallt kostnadsmässiga krav men även att materialet ska utstråla exklusivitet och vara lätt att bearbeta. I detta fall har det varit svårt att uppnå samtliga krav då det finns många faktorer som ska samspela. Plast är ett material som är billigt jämfört med metall. Det är även lätt att bearbeta och många plaster har goda egenskaper. Dock utstrålar plast inte exklusivitet på samma sätt som metall. Här gäller det att bedöma vad som är viktigast och om det går att utveckla något på ett annat sätt så att kraven ändå kan eftersträvas. Den plast som företaget har använt sig av i några produkter är ABSoch PC-plast. Det är bra plaster med goda egenskaper och under arbetets gång har ingen bättre plast hittats. En viktig del i detta produktutvecklingsarbete är att ta hänsyn till produktionen samt monteringen av produkterna. Detta är viktiga delar som ett företag kan spara pengar på. Genom att utesluta skruvarna helt på panelerna minskar monteringstiden för dessa. Det är viktigt för företaget att snabbt kunna montera sina produkter så att de kommer ut till köparna. Detta då de inte har möjlighet att lägga produkter på lager, framföralt för att stort kapital då binds upp. Vid kortare monteringstid minskar arbetsbelastningen på den enda person som idag monterar företagets samtliga produkter. Det skulle vara möjligt att utveckla de flesta produkterna så att skruvar kan uteslutas helt. Lösningen som då skulle användas är komponenter med snäppfästen. Ett problem med dessa är att de lätt kan gå sönder vid för hård belastning exempelvis. Detta är en metod som skulle vara till nytta om produkten ska kunna monteras isär med jämna mellanrum. Produkterna ska vara säkra och det ska inte kunna uppstå fel. Detta har mycket med den tekniska lösningen att göra så det är svårt att påverka säkerheten med hjälp av det yttre. Dock finns det saker att tänka på vid designarbetet. Det gäller att användaren inte ska kunna fastna eller göra sig illa på produkterna. Nyckelbrickan ska vara behaglig att ha i handen vilket den är med sin runda form. Väggpanelerna ska sitta på en vägg och det är därför viktigt att ingen ska kunna fastna med kläder eller liknande vid passage. Vassa kanter får heller inte förekomma. Då den är tillverkad för att sitta tätt mot väggen är risken för att fastna i den minimal. De skarpa hörnen är inte så pass skarpa att de är vassa. Ingen av de övriga produkterna har vassa hörn eller något som kan skada användaren. Det är dock alltid svårt att utesluta alla skador som kan uppstå men har detta beaktats så är risken att något sker minimerad. Panelerna i denna produktserie ska kunna väggmonteras och det finns en rad olika sätt att göra detta på. Tänkt lösning är att den ska monteras med hjälp av två skruvar via nyckelhål på baksidan. Dessa hål är dock inte utplacerade på ritningarna då kunskapen om den tekniska lösningen i produkterna är okänd. 53

54 Därför är det osäkert var dessa hål ska placeras men det kan göras i efterhand av företaget Design Hur utformas produkterna för att skapa en produktlinje med en röd tråd? Projektet har gått ut på att hitta en design som knyter samman företagets produkter och som kunder kan förknippa till företaget. Detta kan göras på många sätt och alla har olika åsikter om hur saker ska se ut och inte. Det är väldigt lätt att bli subjektiv i en bedömning angående färg, form och struktur. Risken för detta minimeras vid användning av olika verktyg så som utvärderingsverktyg av olika slag. Eftersom det är en så pass bred målgrupp som företaget riktar sig till är det därför viktigt att hitta ett yttre som fungerar för de flesta, något som inte sticker i ögonen på folk. Det är svårt att finna den röda tråden genom en hel produktserie. Därför kan utvecklingsarbetet ta lång tid och det kan krävas många justeringar innan det blir helt bra. Därför bör alla inblandade vara beredda på att det kan ta tid och det kan krävas många justeringar under en lång tid. Någonstans måste utvecklingen börja och alla förändringar som närmar sig det slutliga är positiva förändringar. I detta fall har det varit svårt att finna en bra design som fungerar fullt ut. Detta på grund av att den tekniska lösningen redan var framtagen och så pass avancerad att ändringar på den skulle kräva för mycket tid. Utifrån att den tekniska lösningen kräver viss yta och specifika detaljer så gäller det att bygga utifrån det. Konceptet som utvecklats för de utvalda produkterna är i detta fall en bra lösning för framförallt panelerna. De övriga produkterna är dock svårare att binda samman till panelerna men ett i nuläget acceptabelt resultat har arbetats fram Designstrategi Vilken strategi ska företaget ha för att utveckla nya produkter och samtidigt följa den röda tråden? Det är svårt att utforma en designstrategi som passar företaget så det är därför viktigt att de själva får vara med och bestämma upplägget. Vid ett designutvecklingsarbete är det väldigt lätt att utvärderingar blir subjektiva. Det är därför viktigt att företaget själva kan styra dokumentet och därför har en del lämnats öppet för vidare utveckling. Även om ett företag kan tycka att det är självklara punkter som står i detta dokument så är det alltid bra att ha något att hålla sig till. Det är en tydlig bild över företagets mål med designen på sina produkter. Detta dokument minskar även risken för att missförstånd ska uppstå om det kommer nya medarbetare till företaget. 54

55 8 REKOMMENDATIONER Examensarbete PoP Sensagon AB I detta kapitel följer de rekommendationer som Sensagon bör tänka på vid fortsatt arbete både med produkter och hemsida och marknadsföring. 8.1 Designutveckling Det är viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet även om ett koncept för samtliga produkter har utvecklats. Än så länge är dessa produkter endast i startfasen och har lång bit kvar innan de är fullstädning utvecklade. Det viktigaste i detta skeende är att testa produkterna i verkligheten. Utveckling av upphängningsanordningen för panelerna är viktig kanske finns det en bättre och smartare lösning än nyckelhålen. Det är lättare för företaget att se vilken upphängningsanordning som passar bäst. De färger som är utvalda är subjektivt valda och företaget måste själva välja de färger som de trivs med. Dock bör det ta hänsyn till vilka färger som fungerar bäst mot displayerna. För att skapa ett exklusivt yttre är det viktigt att företaget så snart som möjligt kan beställa gjutformar till samtliga produkter då det inte är snyggt med standardlådor som modifieras efter hand. Det intressantaste i detta skeende är att undersöka det samhällspolitiska intresset djupare. Det ligger i tiden för att utveckla produkter som gör att människor kan bo hemma längre. Det kan vara bra att ha konkreta siffror på vad samhället tjänar på dessa produkter istället för att låta människor flytta till speciella boendeformer. Detta är ett bra argument vid förhandlingar och marknadsföring av produkterna. Det gäller att anpassa produkterna efter dagens användare. De personer som är äldre idag har inte haft kontakt med tekniska produkter så som dagens unga har. Därför är det viktigt att ha dessa i åtanke vid utveckling. Detta är något som förändras med tiden och därför är det viktigt att företaget med jämna mellanrum anpassar sina produkter efter rådande situation. Den generation som är ung idag är uppväxta med tekniska produkter och kommer således att ha andra krav när de blir äldre. För att nå ytterligare kunder är det viktigt att synas och marknadsföra sig själv. En viktig rekommendation till företaget är att använda sig av sin logotyp på sina produkter. Detta är ett sätt att marknadsföra sig på. Det bästa Sensagon kan göra är att göra en logotyp på produkterna som inte sticker ut för mycket. Förslaget som framlagts i denna rapport är till för att få företaget medvetna om olika alternativ som finns. En rekommendation till Sensagon är att se över behovet av framtida applikationer så som ljud, blindskrift, värme och vibration för att kunna ge sina användare valmöjligheter. Viktigt är att hemsida och produktblad talar samma formspråk som produkterna. Det är därför viktigt att se över dessa delar om förändringar sker på produkterna. Ett tips till Sensagon är att presentera samtliga produkter på hemsidan så att intresserade kan skapa sig en uppfattning redan där. 55

56 9 SLUTSATSER I detta kapitel presenteras de slutsatser som framkommit och vilka konsekvenser detta arbete kan få för företaget. En kort summering av problemställningen presenteras. För att få en helhetsbild sammanfattas resultat och analyskapitlet. Slutsatser och egna reflektioner om lösningen på problemet är det bästa eller om metoden för utförandet kunde vara någon annan ges också. 9.1 Slutsatser av projektet Problemställningen som fanns i inledningen av projektet handlade om att Sensagons produkter inte gick att sammankoppla varken med varandra eller med företaget. Företaget har alltså inte själva lyckats sätta sin signatur på de produkter de tillverkar. Detta projektarbete har lett till en design som har en röd tråd genom samtliga produkter. För att skapa denna röda tråd gäller det att se till montering och materialkostnader. Att skapa ytor och kanter som går igen på samtliga produkter ger en röd tråd, dock finns det mycket att utveckla vidare inom detta. Företaget måste dock börja och då är detta en bra start som de sedan kan utveckla. Genom att utesluta skruvar helt på de två panelerna minskar även monteringstiden radikalt vilket är ett stort problem för företaget. Det var också ett viktigt mål som uppfyllts över förväntan. Då de två olika plasterna som valdes redan var beprövade och det inte fanns någon bättre så fick dessa bli fortsätta material att arbeta med. Här skulle dock en djupare analys kunna göras för framtida arbete. Det dokument som har skapats för utvecklingen av produkter kan utvecklas mycket av företaget själva men det är en bra mall som de kan hålla sig till. Mycket finns att göra gällande tillverkningsmetod. Detta är något som kan utvecklas mycket mer då detta inte prioriterades högst i projektet. 9.2 Personliga reflektioner Tidigare projektarbeten har lagt grunden för detta arbete och i dessa arbeten har lärdomen om de olika sätten att ta fram ny design utarbetats. Det finns ett flertal olika tillvägagångssätt då exempelvis ett företag vill ta fram en ny design för en produkt. Det kan vara svårt att i förväg avgöra vilken metod som är den bästa för just det kommande projektet. Så var det även i detta fall. I detta fall var det extra svårt då det var så många produkter som ingick i projektet och att de skulle ingå i en produktserie. Ytterligare svårare är det att ensam utveckla produkter då det alltid uppstår en subjektiv bedömning när val ska göras. Detta går inte att komma ifrån men är man medveten om detta då projektet startar är det lättare att försöka tänka objektivt. Ett sätt att undvika subjektiv bedömning är att diskutera med handledare både på företaget och på skolan. Funderingar har gjorts om det hade varit bättre att jobba närmare företagets produktutvecklare eller inte. Svaret är både ja och nej. Ja för att lättare få en förståelse över tekniken och för att ha någon att dela idéer med, någon som är insatt i produkterna. Nej för att det lätt hade blivit konflikter då det kan vara lätt för företaget att vilja dra åt ett håll utan att se möjligheter åt ett annat håll. Nu var fallet sådant att tiden inte fanns hos företaget att jobba med detta projekt så av den anledningen blev detta projekt ett enmans projekt. Däremot saknades en frekvent kommunikation med företaget. Detta har 56

57 gjort att endast en övergripande förståelse för produkterna och företaget utvecklats. Båda parter är medvetna om detta. Metoden som valdes för att ta fram idéer och koncept fungerade väl för detta projekt och utgången blev god. Alltid finns det saker och val som går att förbättra men samtidigt måste gränsen dras när tiden inte räcker till. Det är alltid svårt att bedöma design och om det är bra design eller inte. Om konceptet som valdes i detta projekt är det bästa eller inte är svårt att svara på innan vidare utveckling och testning har utförts. Förhoppningsvis är detta arbete något som Sensagon kommer att ta till sig och utveckla vidare. De har nu fått möjligheten att se det breda spektra som finns vid utveckling av designen för dessa produkter. Troligen är de mer medvetna nu om vad som måste förbättras vilket kan leda till att de utvärderar sina framtida planer en gång till innan de bestämmer något konkret. Detta arbete har varit en lång bergochdalbana som först på slutet har planat ut. Det har stundvis varit svårt att vet hur projektet ska fortgå och många gånger har det känts hopplöst. Att det har varit svårt har till största del berott på att det varit så många produkter att arbeta med samtidigt. Vid tidigare produktutvecklingsprojekt har endast en produkt legat i fokus. Det har varit svårt att förstå den tekniska lösningen i produkter och tekniken har även satt en viss begränsning i utformningen hos samtliga produkter. Det är första gången som jag arbetar med ett projekt där det är så många produkter att ta hänsyn till men det har varit en givande resa som jag är nöjd med. Självklart vet jag inte om det är den bästa lösningen på problemet men jag känner att det är en lösning som kan fungera. Dock visar detta sig inte förrän det är testat i verkligheten. Att få hjälpa ett litet och nystartat företag är roligt och det arbete som görs syns och tas tacksamt emot. 57

58 10 REFERENSER 10.1 Litteratur Araï, Dariush (2001), Introduktion till kognitiv psykologi, 2:a upplagan, Studentlitteratur, Lund. Bell, Judith (2006), Introduktion till forskningsmetodik, 4:e upplagan, Studentlitteratur, Lund. Johannesson, Hans, Persson, Jan-Gunnar, Pettersson, Dennis (2004). Produktutveckling effektiva metoder för konstruktion och design, 1:a upplagan, Liber AB, Stockholm. Landqvist, Jan (1994), Vilda idéer och djuplodande analys Om designmetodikens grunder, 1:a upplagan, Carlssons Bokförlag, Lund. Ullman, David G (2003), The Mechanical Design Process, 3:e upplagan, McGraw-Hill, New York. Österlin, Kenneth (2003), Design i fokus för produktutveckling, 1:a upplagan, Liber AB, Malmö Publikationer Hjälpmedelsinstitutet, (2005), Guide för provning och bedömning av kognitionshjälpmedel 0kognitionshjm.pdf Nilsson, John (2003), Förvärvade hjärnskador och IT-baserade bostadsanpassningar och hjälpmedel En nytto- och kostnadsstudie, Hjälpmedelsinstitutet Internet Demensförbundet Falck Igel Innohome Landstinget Uppsala län aspx

59 Sensagon Spisvakt Tierps kommun 910e31e html Muntliga källor Jan Beckius, Produktuvecklare, Sensagon AB Ragnar Tengstrand, handledare, Mälardalens högskola 10.5 Bildkällor Figur 1. Österlin (2003) Figur 2-6. Produktkatalog Sensagon AB (2008) Figur 7. ( ) Figur 8. ( ) Figur 9. ( ) Figur ( ) Figur ( ) Figur ( ) &prod=4069 Figur ( ) Bildkällor bilaga 7 visuell brief Figur 1. Metall ( ) 59

60 Figur 2. Modern lägenhetsvåning ( ) gatan114.jpg Figur 3. Plastpärlor ( ) Figur 4. Modernt kylskåp ( ) pg Figur 5. Telefoner ( ) phone-24ct-gold2.jpg Figur 6. Formad metall ( ) Figur 7. Plastbestick ( ) Figur 8. Designförslag på en pir ( ) Figur 9. Sony laptop ( ) Övriga bilder, figurer och tabeller utgörs av eget material. 60

61 11 BILAGOR Bilaga 1 Ganttschema Bilaga 2 Projektplanering Bilaga 3 Övergripande kravspecifikation Bilaga 4 Funktionsanalys Bilaga 5 - Användare Bilaga 6 Visuell brief Bilaga 7 Idégenereringsskisser Bilaga 8 Grafisk funktionsanalys Bilaga 9 Utvärderingsmatriser Bilaga 10 Designstrategi Bilaga 11 - Konstruktionsritningar 61

62 Bilaga 1 Ganttschema 1

63 Bilaga 2 Projektplanering Planeringsrapport Syfte och direktiv Syftet med examensarbetet är att säkerställa en design för företagets produkter så att dessa harmoniserar med varandra och med företagets vision. För att åskådliggöra resultatet av arbetet skall modeller av produkterna tas fram. För att ytterligare visa åt vilket håll företaget ska arbeta kommer en designprofil arbetas fram. Denna designprofil ska vara övergripande för hela företaget. Det är viktigt att hitta en gemensam design för produkterna så att potentiella kunder lätt kan förknippa produkten med företaget. Litteratur Den litteratur som ligger till grund för detta arbete är till största del den litteratur som använts under utbildningens gång. Detta presenteras mer preciserat senare under arbetets gång då det är svårt i detta stadium att bestämma relevant litteratur för arbetet. Preliminära avgränsningar För att arbetet skall ligga inom den tidsram som sats upp finns vissa begränsningar. Modeller på de produkter som ska få gemensam design kommer att framställas. Beroende på hur mycket tid det finns kommer så många av produkterna att framställas som modeller. De produkter som inte hinner bli modeller inom tidsramen kommer att finnas som 3D objekt. Alla produkter och förslag kommer att analyseras och utvärderas. De arbetsuppgifter som är prioriterade är framförallt att ta fram modeller men även att utveckla den grafiska profilen för företaget. Att kunna presentera en färdig grafisk profil är viktigt. Ansats och metod Arbetet kommer göras utifrån studier av dagsläget i företaget. Detta kommer göras genom information från kontaktpersonen på företaget. Denna undersökning kan göras utifrån en person då företaget är litet och har få anställda. Utifrån denna studie kommer underlag för ny gemensam design av produkterna att tas fram genom konceptframtagning och idégenerering. Dessa förslag kommer att utvärderas genom olika verktyg för ändamålet. För att framställa modeller kommer en 3D modelleringsfräs att användas. Tidplan En preliminär tidplan har tagits fram i ett Excel dokument (se bilaga Ganttschema). Tidplanen är upplagd veckovis för att lättare överskåda de delar som finns med i planeringen. Även inplanerade handledarmöten finns med i denna tidplan. Tidplanen är utformad så 1

64 Bilaga 2 Projektplanering att den ska kännas realistisk men att den kan komma att revideras under arbetets gång ifall något skulle tillkomma. Kontaktuppgifter Mina uppgifter: Stavlundsvägen Strängnäs Telefon: Mobil: E post skolan: skn04006@student.mdh.se E post privat: karlsson@eskilstuna.cc Kontaktpersonens uppgifter: Jan Beckius Sensagon AB Krossgatan 22 B, 3 tr Vällingby Telefon: Fax: E post: jan.beckius@sensagon.se 2

65 Bilaga 3 Övergripande kravspecifikation Övergripande kravspecifikaktion Nyutveckling av produkter Material Produkterna ska vara i ett sådant material att det utstrålar exklusivitet men är relativt billigt. Materialet ska vara lätt att bearbeta. Designkrav Produkterna ska ha genomgående samma design så att de är lätta att knyta samman. Produkterna kostar mycket att tillverka och skall därför utstråla sådan exklusivitet att det är värt att köpa dessa produkter. Produktens yttre ska tala om hur produkten används. Produkterna ska inge förtroende. Användarvänlighet Produkterna får inte vara krångliga och svåranvända då kunderna ställer höga krav på användarvänligheten. Produkterna får inte utstråla dubbla kommandon. Produkterna får inte ha några delar som kan förväxlas med knappar eller liknande. Produkten ska vara prisvärd. Varseblivning och orientering får ej försvåras av ovidkommande information. Relevanta begrepp och symboler ska användas. Säkerhet Produkterna ska kunna tåla viss väta och fukt. Produkterna ska sitta samman så att de ej kan tas isär av misstag. Produktion Produkterna ska vara lätta och relativt billiga att tillverka. Produkterna ska kunna serietillverkas. Produkterna ska vara lätta att montera. Produkterna ska vara lätta att installera i den tänkta miljön. Rengöring Produkterna ska vara av så pass miljövänligt material så att människor och natur inte kommer till skada. 1

66 Bilaga 4 Funktionsanalyser Funktionsanalys Väggpanel och konsumentpanel Funktion Klassifikation Anmärkning Användning: Påminna brukare HF Äga användbarhet N Vara tydlig N Uttrycka funktion N Vara lättanvänd N Målgrupp som kräver det Undvika lösa delar Ö Äga smidighet Ö Inte se klumpig ut Äga montering N Kunna monteras på väggen Material: Medge rengöring Ö Tåla väta Ö Vid avtorkning Vara miljövänlig Ö Vara prisvärd Ö Prisvärt material Uttryck: Tilltala konsument Tilltala öga Uttrycka exklusivitet Uttrycka kvalitet Ö Ö Ö Ö Produktion: Medge produktion N Minimera materialspill Ö Underlätta serieproduktion Ö Medge montering N Vara lättmonterad Ö Ska kunna monteras snabbt Minimera arbetsoperationer Ö 1

67 Bilaga 4 Funktionsanalyser Funktionsanalys Väggsensor Funktion Klassifikation Anmärkning Användning: (Påminna om tid) Äga användbarhet Uttrycka funktion Undvika lösa delar Äga smidighet Vara lättanvänd Vara tydlig HF N N Ö Ö Ö Ö Material: Medge rengöring N Det blir lätt flottigt i kök Tåla väta N Stänk förekommer i kök Vara miljövänlig Ö Vara prisvärd Ö Prisvärt material Tåla stötar N Lätt att komma åt med köksredskap Uttryck: Tilltala konsument Tilltala öga Uttrycka exklusivitet Uttrycka kvalitet Ö Ö Ö Ö Produktion: Medge produktion N Minimera materialspill Ö Underlätta serieproduktion Ö Medge montering N Vara lättmonterad Ö Ska kunna monteras snabbt Minimera arbetsoperationer Ö 2

68 Bilaga 4 Funktionsanalyser Funktionsanalys Nyckelbrickan Funktion Klassifikation Anmärkning Användning: Påminna brukare Äga användbarhet Uttrycka funktion Vara lättanvänd Äga smidighet Vara greppvänlig HF N N N Ö Ö Material: Tåla slitage N Skaver mot nycklar m.m. Tåla fukt N Displayen måste tåla viss fukt Vara miljövänlig Ö Medge rengöring Ö Vara prisvärd Ö Prisvärt material Uttryck: Tilltala konsument Tilltala öga Uttrycka kvalitet Ö Ö Ö Produktion: Medge produktion N Minimerar materialspill Ö Underlätta serieproduktion Ö Medge montering N Vara lättmonterad Ö Ska kunna monteras snabbt Minimera arbetsoperationer Ö 3

69 Bilaga 4 Funktionsanalyser Funktionsanalys Sladdsensor Funktion Klassifikation Anmärkning Användning: Påminna brukare HF Skicka signal till panel Äga användbarhet N Uttrycka funktion N Vara lättanvänd N Äga smidighet Ö Material: Tåla slitage N Slitage mot golv och liknande Tåla fukt N Vara miljövänlig Ö Medge rengöring Ö Vara prisvärd Ö Prisvärt material Uttryck: Tilltala konsument Tilltala öga Uttrycka kvalitet Ö Ö Ö Produktion: Medge produktion N Minimerar materialspill Ö Underlätta serieproduktion Ö Medge montering N Vara lättmonterad Ö Minimera arbetsoperationer Ö 4

70 Bilaga 5 Användare Minne hos en människa Det finns mycket forskning gjord kring minnet och hur det fungerar. Här presenteras endast en samlad bild över minnet och hur det fungerar. Ordet minne har två olika betydelser i vardagsspråket. Det ena handlar om att minnas vad man skall göra och det andra innebär att minnas vad man har gjort. Enkelt uttryckt ska vi minnas framtida planer eller händelser i det förflutna. Att minnas det som ska ske i framtiden kallas för prospektivt medan att minnas det som skett kallas för retrospektivt. Den största delen av forskningen som pågått kring minnet har i första hand handlat om det retrospektiva minnet men på senare år har forskning skett kring det prospektiva minnet också (Araï, s. 71). I det dagliga livet är det många som inte tänker på att minnet används ofta. Mycket kan gå på ren rutin men för att det ska göra det måste det lagras i minnet för att sedan plockas fram då händelserna sker. Ibland kan det hända att någon kör hem från jobbet och kommer till garagefarten och inser att de inte alls minns vilken väg de åkt. Detta för att det går på rutin. Det är omöjligt att kunna lagra alla händelser som sker i minnet även om det är mycket som stannar där. Att stänga av spisen när maten är klar är ofta en rutin sak men det kan vara lätt att glömma det ibland. För att lättare beskriva minnet så har forskare försökt komma fram till olika modeller och en av de tidigaste modellerna som utvecklats föreslogs av två forskare, Atkinson och Shirrin (1968). Denna modell kallas för den klassiska eller traditionella modellen av minnet. Modellen delar in minnet i tre olika termer (Araï, s. 79). Sensoriskt minne Relativt liten kapacitet och kan endast lagra information för en mycket kort tid. Korttidsminne (KTM) Liten kapacitet men kan lagra information provisoriskt för en längre period. Långtidsminne (LTM) Stor kapacitet och kan lagra information för en mycket lång tid, kanske livet ut. Det sensoriska minnet lagrar undra några tiondels sekunder all information som våra sinnesorgan registrerar. Det handlar om den information som kommer då vi hör, ser, känner eller äter något. Den mesta av informationen passerar obemärkt och går förlorad. Dock så uppmärksammas och bearbetas en del av informationen i korttidsminnet och lagras eventuellt senare i långtidsminnet. I korttidsminnet lagras information från ett par sekunder upp till ett par minuter. Förmågan att behålla information över en kort tid är fundamental i de flesta aktiviteter i vardagslivet. För att utföra en uppgift fullt ut måste vi minnas vad vi nyss gjort. Att komma ihåg det vi nyss läst för att förstå det vi läser. För att behålla information i korttidsminnet måste den upprepas. Exempelvis för att minnas en sifferrad eller ett telefonnummer upprepas det till det används. Om det är ett nummer som används ofta så lagras det i långtidsminnet. Korttidsminnet är ett temporärt utrymme för information på väg till långtidsminnet. Forskning har visat på att korttidsminnets spännvidd är sju enheter. En enhet kan vara en bokstav, ett tal eller ett ord. Om det däremot är långa ord eller tal så minskar antalet enheter som kan behållas i korttidsminnet. 1

71 Bilaga 5 Användare Det är svårt att riktigt få grepp om hur minnet fungerar och hjärnan har en del knep att ta till i vissa situationer. Bland annat så kan långa sifferharanger eller ord omgrupperas så att en del av informationen kommer i större enheter. Exempelvis telefonnummer som är: kan grupperas om till (Araï, s. 81). Långtidsminnet är alla beroende av för att klara vardagen. Alla minnen och erfarenheter lagras här. Information som återhämtas ur långtidsminnet är exempelvis namn på vänner, vägen hem och att kunna cykla. Även för långtidsminnet fungerar upprepning som inkodningsmetod för information (Araï, s. 82). Demens Demens innebär att sjukliga förändringar i hjärnan påverkar minnes- och tankeförmågor och orsakas alltid av sjukdom. Demens är alltså inte en normal ålderförändring. Vanliga demenssjukdomar är bland annat Alzheimers och blodkärlsdemens. För att kunna ställa diagnosen vid en demenssjukdom räcker inte enbart minnesförlust, det krävs att någon annan funktion också är påverkad. De funktioner som brukar drabbas är bland annat förmågan att tänka, planera, skapa överblick, att tala och förstå språket, att hitta i miljön, att ta egna initiativ m.m. Symptomen är alltså väldigt lika de symptom som uppstår vid förvärvade hjärnskador (Demensförbundet). Kognition Kognition handlar helt enkelt om hjärnans funktioner att ta emot, bearbeta och förmedla information. När de kognitiva funktionerna är nedsatta påverkas en rad olika delar av vår uppfattningsförmåga. Det kan tillexempel påverka minnet, tidsuppfattningen och problemlösningsförmågan. Detta kan leda till praktiska problem i vardagen som personer utan dessa störningar inte tänker på. För personer med nedsatta kognitiva funktioner kan det vara svårt att exempelvis laga mat, städa och planera vardagen. För alla människor finns en känsla av värde av att själv kunna utföra sysslor i vardagen. En viktig del i vardagen är minnet, sviker det så är det lätt att glömma saker som är viktiga, tillexempel spisen, låsa dörren eller sina mediciner. Detta skapar en oro i vardagen för de människor som har minnesnedsättning vilket leder till att livet blir svårare (Tierps kommun). Förvärvade hjärnskador I Sverige beräknas det att ca människor årligen överlever en förvärvad hjärnskada. En förvärvad hjärnskada är skada som inte är medfödd eller som inte har uppstått under de första levnadsåren. En förvärvad hjärnskada kan uppstå utav många orsaker. Det kan handla om yttre våld eller slaganfall, även kallat stroke. Även tumörer, infektioner och syrebrist efter drunkning är vanliga orsaker till hjärnskada. Det finns ett antal fler orsaker till att förvärvade hjärnskador uppstår men de vanligaste är alltså yttre våld och slaganfall. Varje år insjuknar ca personer i slaganfall. Symptomen varierar från mycket lindriga, ibland övergående till mycket svåra där den drabbade blir helt hjälpberoende. Slaganfall orsakas av en propp (i ca 80 % av fallen) eller 2

72 Bilaga 5 Användare blödning från någon av hjärnans blodkärl. Vid en propp får den drabbade en hjärninfarkt på grund av att blodförsörjningen till en del av hjärnan stängs av. Vid blödning får den drabbade en skada på grund av blodets tryck mot hjärnvävnaden. Den andra vanliga orsaken till förvärvade hjärnskador är traumatisk hjärnskada, alltså yttre våld mot huvudet och varje år drabbas ca personer i Sverige. Yngre män drabbas mest men även äldre människor är överrepresenterade. Ofta handlar det om att personen råkat ut för trafikolycka, fallolycka eller misshandel. Dessa skador orsakar oftast tryck mot eller slitning av hjärnvävnaden. Skadans symptom kan variera från mycket lindrig och snabbt övergående efter hjärnskakning, till mycket svår där den drabbade aldrig återfår medvetandet. Idag beräknas det att det finns som lever med någon form av förvärvad hjärnskada. En hjärnskada kan ge många olika funktionsnedsättningar som kan vara synliga eller osynliga. Det kan handla om motoriska och sensoriska bortfall, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, ökad uttröttbarhet, svårigheter att hålla flera bollar i luften, irritabilitet, känslighet för ljud och ljus. Vid hjärnskador uppstår ofta svårigheter att delta i samhällslivet och komplexa livsaktiviteter som att arbeta, studera, sköta sitt hem och sin ekonomi drabbas. En hjärnskada kan ge svårigheter i det sociala livet. Ofta påverkas relationer negativt till närstående (Landstinget Uppsala län). Samhällsnytta Att idag kunna bo och leva ett värdigt liv hemma när åldern stiger är viktigt för alla. Människor vill kunna klara sig själva utan hjälp. Detta är ett viktigt grundläggande behov. Utöver detta finns det andra fördelar med att människor har möjlighet att bo hemma längre innan de tvingas flytta in på ett vårdhem eller liknande. Det handlar främst om att spara pengar, både för kommuner och för den drabbade. För de som drabbas av funktionshinder, exempelvis blir rullstolsburen, görs ofta många åtgärder i lägenheten. Det kan handla om tröskelborttagningar och justeringar i badrum. Detta kostar mycket pengar men är nödvändigt för att brukaren ska kunna bo hemma och klara sig själv. För de som drabbas av förvärvade hjärnskador är skadan för de allra flesta ett dolt handikapp. Även om inte skadan är synlig för omvärlden så har skadan ofta en avgörande betydelse för den drabbades livskvalitet. Lågt räknat lever idag med någon form av förvärvad hjärnskada, lite mindre än hälften av dessa är strokedrabbade. Sammanlagt kostar stroke samhället 14 miljarder kronor per år. Totalt uppgår antagligen kostnaderna för förvärvade hjärnskador till över 20 miljarder kronor per år eftersom strokedrabbade utgör mindre än hälften av gruppen med förvärvade hjärnskador (Nilsson, John). Den största delen av denna kostnad är vård och rehabilitering. Dock är det alltid en kostnad för bostadsanpassning och hjälpmedel. Den sammanlagda kostnaden för detta är ca 8000 kronor då det inte är allvarliga skador. Då är kostanden för hjälpmedel och bostadsanpassning högre. Anpassningarna som görs i hemmet samt de hjälpmedel som förskrivs är oftast enbart ämnade att exempelvis underlätta förflyttning. Det är sällan andra lösningar, så som IT-baserade lösningar, görs för bland annat kognitiva funktionshinder trots att tekniken finns idag. De allra 3

73 Bilaga 5 Användare flesta som drabbats av en hjärnskada får kognitiva störningar av endera slaget. Ofta kan dessa störningar framstå som mer funktionshindrande än tillexempel rörelsehinder. (Nilsson, John). Även om det kan kosta kommuner och landsting att anpassa en bostad så tjänas detta igen då färre behöver flytta in på särskilda boenden. Den grupp människor som är gamla idag utgör en stor del av den totala befolkningsmängden i Sverige. Detta gör det svårt att få plats med alla på särskilda boenden. 4

74 Bilaga 6 Visuell brief Visuell brief Figur 1. Metallrör Figur 2. Modern lägenhetsvåning Figur 3. Plastpärlor Figur 4. Modernt kylskåp Figur 5. Bang & Olufsen telefoner Figur 6. Formad metall Figur 7. Plastbestick Figur 8. Designförslag på en pir Figur 9. Sony laptop 1

75 Bilaga 7 Idégenereringsskisser Idégenerering 1

76 Bilaga 8 Grafisk funktionsanalys Grafisk funktionsanalys Påminna användaren ÄGA ANVÄNDBARHET TILLTALA KONSUMENT MEDGE PRODUKTION Uttrycka funktion Vara självinstruerande Undvika lösa delar Äga smidighet ÄGA FÖRSTÅELSE Uttrycka symboler Uttrycka begrepp Utsända signal Tilltala öga Uttrycka exklusivitet Vara prisvärd Uttrycka kvalitet Minimera materialspill Underlätta serieproduktion Minimera produktionstid MEDGE MONTERING Minimera monteringstid Vara lättmonterad Minimera arbetsoperationer Minimera skruvar 1

77 Bilaga 9 Utvärderingsmatriser 1

78 Bilaga 9 Utvärderingsmatriser 2

79 Bilaga 9 Utvärderingsmatriser 3

80 Bilaga 9 Utvärderingsmatriser 4

81 Bilaga 9 Utvärderingsmatriser 5

82 Bilaga 10 Designstrategi Designstrategi PC och ABS plast. Formsprutning. Tillverkning Material Behov Enkelhet. Självinstruerande. Digital display. Ljud. Blindskrift. Vibrering. Värme. Vitt på vitt. Högblank på matt färg. Företagets namn. Teckensnitt Broadway. Framtid Konkurrenter Logotyp Miljöanpassa materialen. Utbytbart batteri. Teknisk lösning MARKNAD Miljö TEKNIK ETIK Socialt ansvar DESIGNSTRATEGI Tillgänglighet ERGONOMI FORMSPRÅK EKONOMI Tid Material Tillverkning Form Uttryck Struktur Färg Raka linjer. Linjer som skapar rena ytor. Valmöjlighet. Antracitgrå. Svart. Vit. Mörk grön. Mörk röd. Exklusivitet. Hållbar. Enkelhet. Matta ytor. Blanka ytor. Montering Sträva efter montering utan skruvar. Minimera antalet komponenter. 1

83 DESIGNSTRATEGI 1.0 Datum: Företag: TEKNIK KOMMENTARER UTFÖRT Tillverkning Material Formspruting PC och ABS plast plaster som har goda egenskaper för ändamålet och som är billiga. Teknisk lösning MARKNAD KOMMENTARER UTFÖRT Framtid Logotyp Konkurrenter Digital dispaly, ljud, värme, blingskrift och vibrering är olika funktioner att sträva efter. "Vitt på vitt" för att skapa en "dold" logotyp, företagets namn, högblank färg på matt färg. Teckensnitt Broadway ( Sensagon). FORMSPRÅK KOMMENTARER UTFÖRT Form Uttryck Struktur Färg Raka linjer, Linjer som skapar rena ytor. Inga utstickande detaljer som kan förvilla brukaren. Exklusivitet, hållbarhet och enkelhet är tre ledord. Matta och blanka ytor varieras för att skapa olika effekter. Det ska finnas valmöjligheter, antracitgrå, mörkröd, mörkgrön svart och vit. EKONOMI KOMMENTARER UTFÖRT Tid Material Tillverkning Montering Minimera antalet skruvar på produkterna. Sträva efter att utesluta skruvar helt på panelerna. Viktigt att försökta minimera antalet komponenter på varje produkt.

84 ERGONOMI KOMMENTARER UTFÖRT Behov Enkla och självinstruerande produkter. Tillgänglighet ETIK KOMMENTARER UTFÖRT Miljö Socialt ansvar Miljöanpassa materialen, batterierna ska vara uppladdningsbara och helst utbytbara så att produkterna går att återanvända.

85 Bilaga 11 - Konstruktionsritningar A 5 A B 26 B C 10 C D TITLE: Konsumentpanel toppen o botten SolidWorks Student License Academic Use Only 1 2 MATERIAL: Plastic WEIGHT: DWG NO. SCALE:1:1 SHEET 1 OF 3 A4

86 Bilaga 11 - Konstruktionsritningar A A 2 80 B B C C TITLE: D Konsumentpanel låda SolidWorks Student License Academic Use Only 1 2 MATERIAL: Plastic WEIGHT: DWG NO. SCALE:1:1 SHEET 2 OF 3 A4

87 Bilaga 11 - Konstruktionsritningar A A 60 B B 1,03 5 0, C 1, ,80 C 94 TITLE: D Konsumentpanel display SolidWorks Student License Academic Use Only 1 2 MATERIAL: Plastic WEIGHT: DWG NO. SCALE:1:1 SHEET 3 OF 3 A4

88 Bilaga 11 - Konstruktionsritningar A 7 R5 R5 A R4 20, B 66,99 61,52 B 4 3 C 3 C 38,31 TITLE: D Nyckelbricka låda botten SolidWorks Student License Academic Use Only 1 2 MATERIAL: Plastic WEIGHT: DWG NO. SCALE:1:1 SHEET 1 OF 3 A4

89 , Bilaga 11 - Konstruktionsritningar A A R5 20,53 B 40,55 11,45 6,45 38, , ,07 38,26 B C 7 3 C TITLE: D Nyckelbricka låda front SolidWorks Student License Academic Use Only 1 2 MATERIAL: Plastic WEIGHT: DWG NO. SCALE:1:1 SHEET 2 OF 3 A4

90 , Bilaga 11 - Konstruktionsritningar A 1 A 38 B 15 B 7 37,17 36,28 C 0,97 C TITLE: D Nyckelbricka display SolidWorks Student License Academic Use Only 1 2 MATERIAL: Plastic WEIGHT: DWG NO. SCALE:2:1 SHEET 3 OF 3 A4