PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING

Transkript

1 PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Seminarie-PM KPP306 D-nivå 15hp Mälardalens högskola februari 2008 Akademin för innovation, design och teknik, IDT Cecilia Grubbström, Inpre 4 Sandra Karlsson, Inpre 4

2 Innehållsförteckning PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING... 1 SEMINARIE-PM... 3 BAKGRUND... 3 INDUSTRIDESIGNER... 3 VAD ÄR INDUSTRIDESIGN (ID)?... 3 BEHOVET OCH VIKTEN AV ID... 3 ÄR INDUSTRIDESIGN VÄRD INVESTERINGEN?... 4 INDUSTRIDESIGNPROCESSEN... 4 LEDNING AV INDUSTRIDESIGNPROCESSEN... 5 BEDÖMNING AV KVALITÉN PÅ INDUSTRIDESIGN... 6 ANALYS OCH DISKUSSION... 7 DEFINITIONEN AV ID... 7 KOSTNADER FÖR INDUSTRIDESIGN... 7 VIKTEN AV INDUSTRIDESIGN... 7 VÄRDET AV ID... 7 INDUSTRIDESIGNPROCESSEN... 8 FÖRETAGSIDENTITETEN... 8 TEKNIK- OCH ANVÄNDARDRIVNA PRODUKTER... 9 KVALITETSBEDÖMNINGEN PÅ ID... 9 SEMINARIEFRÅGOR

3 Seminarie-PM Bakgrund Detta seminarie-pm ska dels leda till en sammanfattning av författarnas åsikter i ett specifikt kapitel i boken, Product Design and Development av Ulrich, T. och Eppinger, S. Det aktuella kapitlet som gäller är kapitel 10 som handlar om industridesign, Industrial Design. Utöver författarnas synpunkter på ID (industridesign) skall även diskussion och en kritisk analys formuleras. Slutligen skall ett antal frågor formuleras så att de kan behandlas vid det aktuella seminarietillfället. Industridesigner Industridesignerns primära uppgift är att få utseendet av en produkt att relatera till användarens upplevelse, så som produktens estetiska attraktion och dess funktionella gränssnitt. Vad är industridesign (ID)? IDSA (Industrial Designers Society of America) definierar industridesign som Den professionella service av att skapa och utveckla koncept och specifikationer som optimerar funktioner, värdet och utseendet för produkter och system, till nytta för både användaren och tillverkaren. Industridesigner fokuserar till största del på formen och användareinteraktionen hos produkter. Det finns fem kritiska mål som en industridesigner kan hjälpa ett produktutvecklingsteam att nå när en ny produkt ska utvecklas. 1 Användbarhet: Produktens gränssnitt ska vara säkert, enkelt att använda och intuitiv. Varje del bör vara formad så att den kommunicerar sin funktion med användaren. Utseendet: Färg, form, linje och proportioner ska sammansättas till en angenäm helhet. Lätt underhållen: Produkterna måste också designas för att kommunicera hur de ska underhållas och repareras. Låga kostnader: Färg och kännetecken har stor inverkan på verktygs- och produktionskostnader så dessa måste ses över med jämna mellanrum av teamet. Kommunikation: Produkternas design ska kommunicera företagets designfilosofi och mission via de visuella egenskaperna av produkterna. De tidigare Europeiska designerna trodde på att en produkt ska skapas och designas inifrån och ut. Formen skulle följa funktionen. Europas designer var i huvudsak arkitekter och ingenjörer medan de amerikanska designerna i själva verket var teaterdesigner eller illustratörer. De amerikanska designerna såg mer till utsidan än till funktionaliteten. Behovet och vikten av ID Kostnaderna för industridesign varierar enormt för olika produkter. För en produkt med ringa mänsklig interaktion som t.ex. industriutrustning ligger kostnaden för ID lågt, ca $10,000 och för en produkt som t.ex. en bil, kan kostnaderna för ID komma upp i flera miljoner dollar. Författarna tillägger att dessa kostnader ändå är låga i förhållande till vad summan för den totala produktutvecklingen hamnar på. 1 Dreyfuss (1967) 3

4 Alla produkter kan förbättras med hjälp av industridesign. Desto mer mänsklig interaktion en produkt kräver, desto viktigare är industridesignerns arbete med ergonomi och estetik av produkten för att produkten ska nå framgång. Utifrån de två behoven, ergonomi och estetik, går det att värdera vikten av industridesign. För att förtydliga de ergonomiska behoven används frågor så som; hur lätt är det att använda och sköta produkten? Hur många interaktioner krävs för produktens funktioner? Och vilka är säkerhetskraven för produkten? Det går att kartlägga de estetiska behoven med hjälp av frågor så som; kräver produkten visuell differentiering? Hur viktigt är image, ägarstolthet eller mode för produkten? Kommer en estetisk produkt att hjälpa till att motivera de som ingår i utvecklingsteamet Är industridesign värd investeringen? Chefer vill ofta veta hur mycket pengar som ska investeras i ID för en viss produkt eller tjänst. Det är svårt att svara på denna fråga exakt men det finns olika sätt att se på kostnaderna och vinsterna vid investering i ID. Kostnaderna för ID innefattar direkt kostnad 2, produktionskostnad 3 och tidskostnad 4. Fördelarna med att använda sig av ID inkluderar både en produkt som appellerar kunden och större kundtillfredsställelse genom ytterligare eller bättre karaktärsdrag, stark identitet genom märke och differentiering. Dessa fördelar kan ofta översättas med att ett högt pris kan sättas på produkten och/eller stora marknadsandelar kan erövras. Enligt författarna är det alltså svårt att se hur mycket som ska investeras i ID och hur mycket som utvinns av det. Genom att få insikt i de olika kostnaderna och vad eventuella fördelar skulle kunna ge kan en uppskattning av ID-investering göras. Boken ställer frågan hur industridesign kan vara grundläggande för företagsidentitet. Företagsidentiteten visar företagets ansikte utåt och det är ofta det första som kunden ser. Identiteten skapas genom reklam, logotyper, uniformer hos de anställda, byggnader och förpackningar. I produktbaserade företag spelar ID en viktig roll vid bestämmandet av företagets identitet. Industridesign bestämmer produktens utseende som direkt kopplas samman med kundernas uppfattning om företaget. Ett företag som skapar olika produkter med konsekvent design och utseende känns igen av marknaden. Detta igenkännande kan skapa en positiv association till kvalité och förmå kunder att försätta köpa företagets produkter. Några exempel på företag som utifrån satsningar på ID har lyckats skapa sig starka företagsidentiteter är Apple Computer Inc., Bang & Olufsen a/s, BMW AG och Motorola Inc. Industridesignprocessen De flesta industridesigners följer en process för utformningen av estetiken och ergonomin hos en produkt. Denna process kan variera en del beroende på företaget och projektet i sig. Men i stort följer industridesignprocessen dessa sex steg: 1. Analys av kundkrav Utföra marknadsundersökningar, intervjuer, sätta ihop en fokusgrupp. Det gör så att industridesignern får en betydande förståelse för interaktionen mellan kund och produkt. 2 Kostnad för designers, material, modeller och övriga kostnader. 3 Ytfinish, form, färg m. fl. detaljer påverkar kostnad för verktyg och/eller produktionskostnaden. 4 Ibland krävs ändringar i produkten och då krävs återgång i produktionen vilket leder till försenad lansering av produkten och därmed extra kostnader. 4

5 2. Konceptframtagning Här bör industridesignern arbeta tätt ihop med ingenjörerna. Skisser av olika koncept tas fram. Produktens form och användargränssnitt ligger i fokus. Koncepten grupperas och utvärderas i förhållande till kundbehov, teknik, kostnad och tillverkningssätt. 3. Vidareutveckling av koncept Framtagning av mjuka modeller av de mest lovande koncepten. Dessa modeller är viktiga för att kunna visualisera produkten i tre dimensioner där man kan ta och känna på produkten. 4. Fortsatt vidareutveckling och val av koncept Framtagning av hårda modeller och renderingar av ritningar. Renderingarna används ofta för färgstudier och för att se kundernas reaktioner på produkten. Hårda modeller kostar ofta väldigt mycket, så utvecklingsteamet tar bara fram någon enstaka. 5. Kontrollritningar eller kontrollmodeller Dessa ritningar eller modeller dokumenterar funktioner, utmärkande drag, storlek, färgval, ytbehandling och huvuddimensioner och används för att sätta ihop den slutliga designmodellen eller andra prototyper. 6. Samarbete med ingenjörer, tillverkare och återförsäljare Industridesignern måste fortsätta att arbeta nära ingenjörerna och tillverkarna i den efterföljande produktutvecklingsprocessen. Med hjälp av 3D CAD program kan industridesignern snabbare arbeta fram detaljerade koncept, vilket leder till fler innovativa lösningar. Dessa program kan hjälpa till med kommunikationen inom produktutvecklingsteamet vilket kan eliminera många misstolkningar som manuella skisser kan ge. Ledning av industridesignprocessen Timingen av ID beror på vad för sorts produkt som ska designas. För att förklara timingen av ID klassificeras produkten som en teknikdriven produkt eller som en användardriven produkt. Utvecklingen av en teknikdriven produkt kräver mer av ingenjören än av industridesignern, eftersom kunden oftast köper produkten på grund av det tekniska innehållet. Industridesignerns roll blir här begränsad till att paketera in kärntekniken. De användardrivna produkterna har en hög grad av interaktion med användaren. Därför är det viktigt att användargränssnittet är säkert, enkelt att använda och enkelt att underhålla. Produktens design är viktig för att differentiera produkten på marknaden och för att skapa stolthet hos ägaren. Den tekniska funktionen hos produkten kan vara viktig, men den särskiljer inte produkten. Industridesignerns roll blir här viktigare då utvecklingsteamet fokuserar på användarvänligheten. Industridesign är med först vid slutet av produktutvecklingsprocessen av teknikdrivna produkter, men vid utvecklingen av användardrivna produkter är industridesignern med genom hela processen enligt boken. Där kan den till och med dominera i produktutvecklingsprocessen. 5

6 Bedömning av kvalitén på industridesign Enligt boken finns det vissa parametrar att ta hänsyn till vid bedömning om en färdig produkt upp nått sitt mål vad gäller industridesignen. Det finns fem olika kategorier för att utvärdera produkten och dessa matchar Dreyfuss s fem kritiska mål för ID (se ovan). Varje kategori har ett antal olika frågor kopplade till sig. Kvaliteten på användargränssnittet. Produktens emotionella lockelse. Möjligheten att underhålla och reparera produkten. Resursanvändandet. Produktens differentiering. 6

7 Analys och diskussion Definitionen av ID Starten för gruppen diskussion var författarnas definition av industridesign. Definitionen löd: The professional service of creating and developing concepts and specifications that optimize the function, value, and appearance of products and systems for the mutual benefit of both user and manufacturer. Författarna anser att denna definition är så bred att den inkluderar alla aktiviteter i hela utvecklingsprocessen. Vi har analyserat och funderat över vilka steg som finns med i utvecklingsprocessen för en produkt eller tjänst. Genom vår analys över processen har vi kommit fram till att författarnas definition är så pass bred som de påstår. Dock har en fundering uppstått då vi undrar när processen tar slut. En produkt har en viss livstid och vad händer med produkten efter dess död. Många produkter innehåller flera olika delar, bland annat delar i plast eller elektronikdelar. Gruppen tycker att ID bidra till att produkten enkelt och smidigt ska kunna återvinnas eller återanvändas. Kostnader för industridesign Författarna tar upp att kostnaderna för ID varierar enormt för olika produkter beroende på hur mycket interaktion produkten har med användaren. Vi i gruppen håller med om att det är rimligt, eftersom produkter som t.ex. en hårddisk inte behöver så mycket ID som en mobiltelefon. På en hårddisk är det tekniska innehållet som användaren är intresserad av och inte utsidan, utan ID s uppgift blir enbart att paketera tekniken. En mobiltelefon bör däremot vara mycket ergonomisk och ha en design som gör att ägaren känner stolthet, vilket gör att ID s roll blir mycket större. Sen när det kommer till att kostnaderna för ID är låga i förhållande till den totala summan för utvecklingen av vissa produkter är förståeligt eftersom tekniken ofta kostar många gånger mer än ID som t.ex. för en Jumbo Jet kostar ID runt $100,000 men den summan ligger ändå nere på ca 2 % av den totala kostnaden. Vikten av industridesign Behovet av ID är självklart beroende på vad det är för sorts produkt om ska utvecklas. Eftersom en del produkter inte kräver någon större interaktion med användaren så behöver inte det läggas så mycket tid på ID för just den produkten. Författarna skriver att vikten av ID kan mätas utifrån de två kategorierna ergonomi och estetik. Gruppen anser att en produkt som kommer att vara i ögonfånget av användaren eller av andra personer, som t.ex. en bil, kommer att öka i status om ID har fått en stor roll under framtagandet av produkten, men för en produkt som knappt kommer att synas behöver inte ID involveras förens mot slutet av projektet. Värdet av ID Det är alltid svårt att bedöma hur mycket som ska satsas på ID när en ny produkt eller tjänst ska utvecklas. Diskussionen i gruppen kretsade kring att det och vilket företag det gäller. Det hela beror på vilken målgrupp en viss produkt eller tjänst ska nå och vilket syfte denna produkt ska ha för användaren. Det finns alltid kostnader att ta hänsyn till och utifrån dessa sedan avgöra hur mycket som är värt att lägga på ID. Är det tillexempel en slaskrensare som används för sin funktion och inte för sitt utseende så finns inte ett stort behov av ID. Det är en enkel produkt och som ska produceras i miljoner. Är det däremot en produkt som användaren 7

8 har hög interaktion med finns tydliga krav på satsningen på ID. Det är en produkt som även ska vara visuell för användaren. Företag som utvecklar och producerar sådana produkter bör enligt gruppen satsa relativt stora summor pengar på ID för att lyckas. Här håller vi alltså med författarnas resonemang på sida 191. Eftersom kostnaderna för ID kan beräknas genom summan av direkta kostnader, produktionskostnader och tidskostnader gäller det hålla dessa kostnader nere. Där har gruppen kommit fram till att det bästa är om ID är med från start i processen. Detta för att minimera att ändringar måste göras i slutet och tidskostnaderna ökar beror på från produkt till produkt. Industridesignprocessen I det här kapitlet går boken igenom industriprocessens sex steg. Dessa steg följer i stort de steg som vi i gruppen fått lära oss i våra studier. Vi tycker att de verkar vara logiska. I det första steget ska marknaden läsas av och en fokusgrupp ska sättas samman. Detta för att få en bra förståelse för kunder, produkt och marknad. Vi i gruppen stämmer helt in med boken, men vill även tillägga att det ofta är viktigt att industridesignern är med redan från början av projektet för att tillsammans med ingenjörerna få fram kraven på produkten. Konceptframtagning är det andra steget. Här bör ID arbeta nära ingenjören. Olika konceptskisser tas fram där användargränssnittet ligger i fokus. Koncepten utvärderas i förhållande till kundbehov, teknik, kostnad och tillverkningssätt. Gruppen anser att ID och ingenjören absolut ska arbeta nära varandra i den här fasen. Det gör att det inte kan uppstå lika många missförstånd dem emellan, vilket leder till färre problem i senare delar av projektet. I steg tre där vidareutveckling av koncept sker, tas mjuka modeller fram av de mest lovande koncepten. Det här steget är mycket bra att inte missa anser gruppen. Här kan utvecklingsteamet se och känna på produkten och få lite mer verklig uppfattning av den. Steg fyra går ut på vidareutveckling och val av koncept. Här görs rendering av ritningar och framtagning av hårda modeller. Gruppen tycker att det här steget är bra för att presentera produkten för eventuella kunder och för att själva få en bättre uppfattning om hur produkten ser ut i sin rätta miljö. Kontrollritningar och kontrollmodeller ingår i steg fem. Det är dessa modeller eller ritningar som den slutgiltiga modellen eller prototypen byggs efter. Vi i gruppen kan bara hålla med om att det är logiskt. I det sista steget, steg sex, ska ID fortsätta det nära samarbetet med ingenjörerna och tillverkarna. Här förstår inte gruppen riktigt varför det nära arbetet ska fortsätta. Vi anser att ID inte kan tillföra något i den fortsatta processen då ritningar och modeller är godkända om det inte blir några sista ändringar innan produkten släpps på marknaden. Företagsidentiteten För ett företag är ID väldigt viktig. Företagets bild utåt är logotyper, uniformer och produktutseende. För att skapa en igenkännande linje hos ett företag är det viktigt för dem att satsa på ID. Vi håller med författarna om att företagsidentiteten påverkar ett företags position på marknaden 5 (sida 196). Producerar ett företag en produkt som ger ett mervärde för kunden kan kunden fortsätta köpa just det företagets kommande produkter. En bra upplevelse ger mersmak. 5 Olins (1989) 8

9 Teknik- och användardrivna produkter Boken beskriver att timingen när ID kommer in i projektet är viktigt beroende på om det är en teknikdriven produkt eller en användardriven produkt. För den teknikdrivna produkten kommer ID sent in i projektet. Detta beror ofta på att det är en produkt som företaget vill få ut snabbt på marknaden eller en produkt som inte behöver något estetiskt intryck. De produkter som kommer ut snabbt på marknaden får senare konkurrenter, vilket leder till att produkterna behöver vidareutvecklas och då kommer ID att spela större roll. Enligt boken ska en användardriven produkt vara ergonomisk, lätt att använda och vara enkel att underhålla. Detta gör att ID bör vara med redan från början av utvecklingsprocessen. Gruppen anser att ID skapar mervärde för produkten vilket gör att produkten särskiljs från andra produkter vilket leder till vinst på marknaden. Kvalitetsbedömningen på ID För att utvärdera kvaliteten listar författarna fem olika faser som ska analyseras. Under dessa faser ställs ett antal frågor som vi känner är relevanta och ger ett bra underlag för utvärderingen. Gruppen funderar på om inte några av dessa frågor kan användas under hela utvecklingsarbetets gång. Vi utvärderingen av kvaliteten kan det finnas något som inte motsvarar önskad effekt och då kan det bli kostsamt att göra om ett eller flera steg. Genom att se över dessa frågor tidigt i processen kanske det går att minimera extra kostnader på grund av dålig kvalitet. Seminariefrågor Vad är det som gör att ID är viktigt för att en produkt ska gå med vinst? Vilka typer av produkter skulle inte gynnas av ID? Varför behöver inte ID vara med från början vid utvecklingen av teknikdrivna produkter? Vad skulle ID kunna tillföra om ID skulle vara med från ett tidigare stadium i ett sådant projekt? ID kan beräknas genom vissa kostnader. Vad skulle kunna göras för att minimera tidskostnaderna? Diskutera olika lösningar. Vad kan göras av en ID för att minska tillverkningskostnaderna? 9