Hjärtsvikt hos patienter på Mörby Akademiska Vårdcentral

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärtsvikt hos patienter på Mörby Akademiska Vårdcentral"

Transkript

1 Hjärtsvikt hos patienter på Mörby Akademiska Vårdcentral -Uppfylls behandlingsmål för läkemedel och Svensk Förening för Allmänmedicins kvalitetsmått? Georg Akin, ST-läkare, Mörby Akademiska Vårdcentral (AVC) Vårprogrammet 2016 Klinisk handledare: Alexander Hedman, spec. i allmänmedicin, Mörby Akademiska Vårdcentral, Vetenskaplig handledare: Christina Olsson, med.dr., samordnare Mörby Akademiska Vårdcentral, 1

2 Sammanfattning Bakgrund Hjärtsvikt är en sjukdom med hög mortalitet och morbiditet även vid rätt behandling. Studier visar att behandlingen i primärvård är klart bristfällig när det gäller måldosuppfyllnad av läkemedelsbehandling, något som visats vara viktigt för att minska mortaliteten. Syfte Syftet var att undersöka hur stor andel av patienterna som uppnådde minst 50 % av måldosen för behandling med RAAS- respektive betablockad och om det förelåg någon köns- eller åldersskillnad (>80år) beträffande detta. Uppfylldes SFAMs kvalitetsindikatorer för hjärtsvikt? Material och Metod Detta är en retrospektiv journalstudie utförd på Mörby Akademiska Vårdcentral Ur 58 patienters journaler med diagnosen hjärtsvikt hämtades data beträffande läkemedelsbehandling, kön och ålder. SFAMS kvalitetsindikatorer för hjärtsvikt noterades. Resultat Av 58 funna patienter med hjärtsvikt exkluderades 36 (62 %) och 22 återstod för analys, 9 kvinnor (41 %) och 13 män (59 %). Deltagarna behandlades till 86 % (19/22) med RAASrespektive betablockad (p=0,45 respektive p=0,0007 jämfört SFAMs mål). Behandling med >50 % av måldosen uppfylldes till 68 % (15/22) för RAAS- blockad och till 50 % (11/22) för betablockad. Ingen signifikant skillnad hittades avseende kön eller ålder. Prevalensen för hjärtsvikt i ålderskategorin år var 0,7 %. New York Health Association (NYHA)- klassificering fanns för 4,5 % av patienterna. Slutsats Denna tvååriga journalstudie på Mörby AVC visar att en majoritet av patienterna med hjärtsvikt hade behandling med RAAS- och betablockad och uppnådde en dos på >50 % av måldosen, utan signifikant skillnad för ålder och kön. Prevalensen för hjärtsvikt var låg och få hade NYHA-klass journalförd. MESH-termer Hjärtsvikt, Primärvård, Kvalitetskontroll, Patientjournaler, Farmaceutiska preparat 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Material och metod... 7 Statistik... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Diskussion Styrkor och svagheter Slutsats Referenser Bilaga

4 Bakgrund Hjärtsvikt definieras som en minskad förmåga hos hjärtat att upprätthålla adekvat blodcirkulation och leder därigenom gradvis till stort lidande för den drabbade patienten (1). Graden av symptom som en patient med hjärtsvikt har kan illustreras med New York Health Association (NYHA)-klassificering (2), se tabell 1. Tabell 1: Klassificering av funktionsgrad vid hjärtsvikt enligt NYHA Funktionsgrad NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV Klinisk bild Nedsatt vänsterkammarfunktion utan symptom Symptom vid mer än måttlig ansträngning Symptom vid lätt till måttlig ansträngning Symptom i vila. Prevalensen för hjärtsvikt i Sverige beräknas vara 2 % och i takt med stigande ålder ökar den från 1 % vid 50 år till över 10 % vid 80 år (3). Hjärtsvikt kan i sin prognos likställas med medelmaligna cancersjukdomar och mortaliteten är 50 % över 5 år (1,4). Även vid en mild grad är årsmortaliteten 5-10 % (1). Det finns god evidens för att mortalitet och morbiditet i hjärtsvikt historiskt minskat i takt med att effektiv behandling med Renin-angiotensin II-aldosteron-systemet (RAAS)-blockad och betablockerare införts (5). Samtidigt med detta har man även noterat tydliga effekter i form av minskad sjukhusvård och lägre NYHA-klass (5). Idag vet man även att det finns ett tydligt samband mellan dosering av ovan nämnda mediciner och slutlig effekt på mortalitet samt morbiditet (6,7). Dock bör behandlingsintensiteten hos de mest sjuka äldre vara styrd även av symptom och inte bara utifrån måldoser, se tabell 2. De mediciner som 2016 i första hand rekommenderas av Stockholms läns läkemedelskommitté är RAAS-blockad med Enalapril samt Kandesartan och betablockad med Bisoprolol (8). I en svensk observationsstudie inom primärvården som undersökt hjärtsviktpatienter med en medelålder på 79 år noterades pågående RAAS-blockad hos 74 % av studiepopulationen men endast 34 % av patienterna uppnådde en dos på >50 % av måldosen (9). 4

5 Tabell 2: Evidensbaserade måldoser för sjukdomsmodifierande läkemedel vid kronisk hjärtsvikt eller efter hjärtinfarkt (10). Läkemedel Måldos RAAS-hämmare Kaptopril a 50 mg x 2-3 Enalapril mg x 2 Lisinopril b mg x 1 Ramipril a 5 mg x 2 Kandesartan 32 mg x 1 Valsartan 160 mg x 2 Losartan bc 150 mg x 1 Betablockerare Bisoprolol 10 mg x 1 Karvedilol mg x 2 Metoprololsuccinat 200 mg x 1 Nebivolol c 10 mg x 1 a. RAAS-hämmare där måldosen är erhållen från studier vid hjärtsvikt efter hjärtinfarkt. b. Läkemedel där högre måldos har visats minska morbiditet-mortalitet jämfört med en lägre dos. Det saknas dock bra placebokontrollerade studier som visar detta varför den optimala dosen inte är given. c. Behandling som inte visats minska kardiovaskulär eller total mortalitet hos patienter med hjärtsvikt respektive hjärt-svikt efter akut hjärtinfarkt (alternativt visat non-inferior till en behandling med påvisad effekt). Hjärtsvikt var under 2016 också tänkt att uppmärksammas inom ramen för ett landstingsövergripande projekt som pågår i Stockholm läns landsting (11). Sedan länge har kvalitetsindikatorer för hjärtsvikt varit uppmärksammade via Svensk Förening för Allmänmedicin(SFAM) (12): Andel med diagnos av alla år på >4 % Andel med diagnosen baserad på UKG på >80 %. Andel med funktionsgrupp (NYHA) registrerad på >80 %. Andel med RAAS-blockad >80 %. Andel med betablockad >50 %. 5

6 Skälet till att just detta ämne valts som VESTA-projekt är att saknas kännedom avseende hur patienter med hjärtsvikt behandlas på Mörby Akademiska Vårdcentral (AVC). Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis behov av insatser för att förebygga en sjukdomsprogress och minska kliniska symptom för patienter med hjärtsvikt identifieras och genomföras. Om det finns utrymme för förbättringar så kan resultatet förhoppningsvis utmynna i ett senare kvalitetsarbete. Syfte Huvudsyftet med denna studie var att på Mörby AVC under perioden undersöka till vilken grad patienter med hjärtsvikt uppnådde måldoser för RAAS-blockad respektive betablockad. Jag ville även undersöka om det fanns skillnader i behandlingen avseende kön och ålder. Dessutom jämfördes vårdcentralens parametrar för hjärtsvikt med SFAMs kvalitetsindikatorer. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienter med hjärtsvikt på Mörby AVC uppnådde en dos på >50 % av måldosen avseende medicinering med RAAS-blockad respektive betablockad? 2. Fanns det någon signifikant skillnad mellan patienter, <80 år respektive 80 år avseende fråga 1? 3. Fanns det någon signifikant skillnad mellan könen avseende fråga 1? 4. Uppfyllde Mörby AVC fyra av dem fem behandlingsmålen som SFAM uppmärksammar för hjärtsvikt? Det vill säga följande parametrar: Andel med diagnos hjärtsvikt av alla patienter mellan 65 och 79 år Andel hjärtsviktspatienter med NYHA-klass registrerad Andel hjärtsviktspatienter med RAAS-blockad Andel hjärtsviktspatienter med betablockad 6

7 Material och metod Studiedesign Journalstudien var kvantitativ och retrospektiv. Material Studiepopulationen bestod av patienter listade på Mörby Akademiska Vårdcentral. En Akademisk vårdcentral innebär i korta drag ett extra uppdrag med att sammanföra utbildning, utveckling och forskning med primärvårdens vardag, där man ska fungera som ett nav för ett större kluster av primärvårdsenheter. Vårdcentralen bemannas av 8 specialister i allmänmedicin fördelade på ca 5 heltidstjänster och har ca 8000 listade patienter med relativt hög medelålder, detta i ett område med relativt högt socioekonomiskt index (13,14) Metod Patientdata inhämtades via statistikprogrammet Medrave4 från tidsperioden och inklusionskriterier var ålder 18 år samt ICD-10 diagnoser för hjärtsvikt (I50.0 hjärtsvikt (akut) (kronisk), I50.1 vänsterhjärtsvikt samt I50.9 högerhjärtsvikt) (15). Patienter som var avlidna, avlistade eller där diagnosen senare eventuellt hade ändrats exkluderades. Patienter som primärt behandlades för sin hjärtsvikt via annan klinik, som exempelvis kardiologmottagning eller särskilt boende exkluderades också. Detsamma gällde patienter där man i journalen noterat ett försök till dosökning mot måldoser, alternativt haft medicinering som utsatts, och förklarat explicit att det inte kunnat fortsättas på grund av biverkningar eller kontraindikation. Ett annat exklusionskriterium var om diagnosen nyligen satts och det inte funnits rimlig tid till att dostitrera. Rimlig tid ansågs vara 8 veckor. I FASS, som ges ut av branchorganisationen för forskande lämedelsbolag i Sverige, nämns att en dostitrering till måldos för en av de mest använda medicinerna för hjärtsvikt; Enalapril bör göras inom 4 veckor (16). I nästföljande steg infördes patientdata i Excel där avidentifiering skedde genom att ersätta namn och personnummer med en kod. En kodnyckel skapades och förvarades inlåst på Mörby AVC. En manuell granskning av journalerna utfördes för att undersöka läkemedelsbehandlingen samt om målet med behandling med minst 50 % av måldosen 7

8 uppfylldes eller ej. Måldoser justerades för patienter med njursvikt där 75 % av måldosen accepterades för stadium 3 och 50 % för stadium 4. Vid journalgranskningen noterades även om NYHA-klassificering hade utförts. Statistik Deskriptiva data togs fram och statistiska beräkningar utfördes med hjälp av datorprogrammet PAST3, version 3.11 (Oyvind Hammar, Natural History Museum, University of Oslo) och (IBM SPSS Statistics for Windows, Version Armonk, NY: IBM Corp). Åldersgrupp, kön och uppgift om uppnådd måldos av läkemedel är variabler av nominaltyp. Statistisk analys för kön respektive åldersgruppjämförelse utfördes med Chi2 eller Fischer s exakta test. Ett p-värde på <0.05 betraktades som statistiskt signifikant. Single proportion användes för analys om SFAMs kvalitetsindikatorer (fyra av fem) för hjärtsvikt uppfylldes på Mörby AVC. Etiska överväganden Det förelåg en risk för att studiedeltagarna utsattes för integritetsintrång vid journalgenomgång. Innan start av datainsamling har tillstånd att genomföra studien ansökts hos verksamhetschefen och beviljats. Information om att studien ska genomföras i kvalitetsutvecklande syfte har anslagits i vårdcentralens väntrum (Se bilaga 1). Kollegor har muntligen informerats om studien vid läkarmöte. Riskerna vid datainsamling och bearbetning har minimerats genom avidentifiering av personnummer och namn samt användande av kodnyckel som förvaras inlåst på säker plats tillgänglig endast för studieledare. Efter avslutad studie kommer kodnyckeln att förstöras. Alla analyser sker på gruppnivå och inga enskilda individer kan identifieras utifrån resultatet. Riskerna för integritetsintrång bedöms efter noggrant övervägande vara mindre än det potentiellt positiva kvalitetsutvecklande resultatet. Detta eftersom resultatet och den potentiella nyttan med studien förväntas leda till kvalitetsförbättring som kan komma patienterna till gagn. 8

9 Resultat Den slutliga studiepopulationen bestod av samtliga patienter med hjärtsviktsdiagnos (ICD I50) som besökt Mörby AVC under perioden Totalt 58 patienter med hjärtsvikt hittades vid journalsökning med hjälp av Medrave4 och därav exkluderades 36 patienter. Av de exkluderade var 15 avlidna, 2 avlistade, 1 med skyddat personnummer, 7 där diagnosen var arbetsdiagnos eller senare hade ändrats, 10 som sköttes via annan mottagning (8 via hjärtläkare och 2 på särskilda boenden) samt en utländsk patient med reservnummer vars journal ej gick att följa. Således återstod 22 patienter för analys. Av de 22 inkluderade patienterna var 41 % (9/22) kvinnor och 59 % (13/22) män. Totalt 36 % (8/22) av patienterna var under 80 år och 76 % (14/22), 80 år eller äldre. Totalt 68 % (15/22) av patienterna med RAAS-blockad uppnådde en dos på mer än 50 % av måldosen. Det fanns ingen signifikant skillnad för uppnådd måldos avseende kön (p=0,38) eller ålder (p=0,199). Totalt 50 % (11/22) av patienterna med betablockad nådde en dos på mer än 50 % av måldosen. Det fanns ingen signifikant skillnad för uppnådd måldos avseende kön (p=0,39) eller ålder (p=0,66). Se figur % Måldosuppfyllnad 70 RAAS-blockad Måldos >50% betablockad Måldos >50% Ålder <80 Ålder 80 Kvinnor Män Figur 1: RAAS-blockad/betablockad, måldosuppfyllnad avseende kön och ålder. 9

10 Avseende kvalitetsindikatorerna från SFAM gavs behandling med RAAS- respektive betablockad till 86 % (19/22) av studiepopulationen. Av de 22 patienterna var 8 patienter i åldersspannet års ålder. Under samma tidsperiod besöktes vårdcentralen av 1068 patienter i åldersgruppen år vilket ger en hjärtsviktsprevalens på 0,7 % (8/1068). NYHA klass var registrerad för 1 av 22 patienter vilket motsvarar 4,5 %. Tabell 3: SFAMs kvalitetsindikatorer med önskvärda målnivåer vid hjärtsviktsbehandling jämförda med resultat från Mörby AVC. P-värden erhållna med single proportion test. SFAMs kvalitetsindikatorer SFAMs målnivåer Resultat Mörby AVC P-värden Andel med diagnos av alla år 4 % 0,70 % 0,34 Andel med NYHA-klass registrerad 80 % 4,50 % < 0,0001 Andel med RAAS - blockad 80 % 86 % 0,45 Andel med betablockad 50 % 86 % 0,

11 Diskussion Denna tvååriga journalstudie på Mörby AVC visar att en majoritet av patienterna med hjärtsvikt hade behandling med RAAS- och betablockad och uppnådde en dos på >50 % av måldosen utan signifikant skillnad beträffandeför ålder och kön. Prevalensen för hjärtsvikt var låg och få hade NYHA-klass journalförd. Studieresultatet avseende kvaliteten av hjärtsviktsbehandling som rör måldosuppfyllnad till minst 50 % uppfylldes hos 68 % av patienterna med RAAS-blockad samt hos 50 % av patienterna med betablockad. I en Svensk studie från 2009 observerades retrospektivt 2093 patienter på 158 slumpmässigt utvalda vårdcentraler. Man fann att behandlingen avseende måldosuppfyllnad 50 %, var ytterst underutnyttjad med 37 % måldosuppfyllnad för RAAS-blockad samt 31 % för betablockad (9). I en annan svensk studie från 2010 följdes 250 patienter på 45 vårdcentraler. Studien visade initiala data på måldosuppfyllnad 50 % för RAAS-blockad med 37,7 % och för betablockad med 65,2 %. Efter en upptitreringsperiod på nio månader förbättrades måldosuppfyllnaden till 62,7 % respektive 90,7 % (17). I den förstnämnda studien ses klart sämre resultat än för Mörby AVC vilket kan bero på att primärvården fått en ökad medvetenhet kring hjärtsvikt sedan En förklaring till skillnaden i resultat kan också vara att när patienter som inte behandlas för hjärtsvikt (dvs. att det är en arbetsdiagnos som senare ändrats) exkluderas som i denna studie ses klart bättre resultat. De diagnosförda hjärtsviktspatienterna på kardiologmottagningar uppfyller rimligen till en klart större grad en verklig hjärtsviktsdiagnos. I den andra studien var ett inklusionskriterium UKG verifierad hjärtsvikt med EF < 50 % och med den studien ses mer likvärdiga resultat. Att RAAS-blockadsbehandlingen var tydligt bättre på Mörby AVC kan troligen förklaras med att måldoserna minskades i relation till grad av njursvikt. I en portugisisk studie från 2016, vid en specialiserad öppenvårdsmottagning på universitetssjukhus, följdes under 3 års tid 138 patienter >70 år avseende sin hjärtsviktsbehandling. Man såg att måldosuppfyllnad >50 % för RAAS-blockad, hos åringar minskade mortaliteten, men att för patienter som var 80 år eller äldre endast spelade roll om medicinering fanns eller inte. (18) På Mörby AVC sågs en mindre grad av måldosuppfyllnad (en skillnad på ca 30 %) för patienter >80 år, dock så var inte skillnaden statistisk signifikant. Då en klar majoritet (76 %) 11

12 av patienterna var över 80 år kan det vara av värde, att uppmärksamma att patienter med hjärtsvikt i den ålderskategorin inte har samma association till minskad mortalitet med ökad medicineringsgrad. En större uppmärksamhet kan minska den potentiella överbehandling såsom förbättra resursallokeringen. RAAS-blockad likväl som betablockad fanns förskrivet till 86 % av patienterna. Det är signifikant högre förskrivningsgrad än SFAMs riktlinje för betablockad på mer än 50 % och även högre men inte signifikant än riktlinjen för RAAS-blockad, där målet är mer än 80 %. Studieresultatet visar en låg prevalens av patienter med hjärtsvikt, 0,7 %, på Mörby AVC jämfört med SFAMs riktlinje på 4 %. Att prevalensen av hjärtsviktspatienter på Mörby AVC var låg jämfört med rikssnittet kan troligen till viss del tillskrivas att tillgången på privata kardiologer är mycket hög i Stockholm men även att de socioekonomiska förutsättningarna gör det lättare att söka privat vård. Då det är antaget att så mycket som 10 % av patienterna över 80 år har hjärtsvikt så bör det även rimligtvis finnas ett mörkertal med patienter som inte är identifierade överhuvudtaget. En del av mörkertalet kan bero på att vissa patienter troligen inte har hjärtsviktsdiagnosen journalförd men behandlas för den under en annan diagnos som exempelvis hypertoni eller förmaksflimmer. Andelen med NYHA-klassificering är låg, då endast 4,5 % av hjärtsviktspatienterna har registrerats avseende sin funktionsgrad, vilket är klart lägre än SFAMs riktlinje på 80 %. Det bör dock nämnas att SFAM i sina egna riktlinjer bedömer den som orealistisk då registrering endast undantagsvis sker inom primärvårdsjournaler men att det på sikt bör komma in som en viktig kvalitetsindikator (12). Den låga andelen registrering av NYHA-klass är något som försvårar ställningstagande till rätt medicinering och med det en förbättrad behandling. En registrering gör det rimligen även lättare att bestämma hur och när en patient ska följas upp, framförallt om den journalförande läkaren inte ska träffa patienten själv vid nästa vårdtillfälle. Då en av riskerna med en kraftfull medicinering av äldre patienter är överbehandling och biverkningar hade det varit intressant att titta närmare på de variablerna men även på hur livskvaliteten påverkas av behandlingen. Styrkor och svagheter En av studiens styrkor är att de patienter som verkligen behandlas för hjärtsvikt via Mörby AVC har identifierats i och med att patienter som behandlas annorstädes har exkluderats och 12

13 journaler granskats avseende om diagnosen för hjärtsvikt verkligen var uppfylld istället för att det eventuellt förmodats att den var det vid en särskild tidpunkt, alternativt använts som arbetsdiagnos. Antalet patienter har dock varit få och undersökningen är endast utförd på en vårdcentral varför det inte går att generalisera till primärvården i stort. Slutsats Studien på Mörby AVC visar att en majoritet av patienterna med hjärtsvikt hade behandling med RAAS- och betablockad och uppnådde en dos på >50 % av måldosen, utan signifikant skillnad för ålder och kön. Prevalensen för hjärtsvikt var låg och få hade NYHA-klass journalförd. Förhoppningsvis så kan denna studie få upp ögonen för hjärtsvikt lokalt på vårdcentralen och därmed leda till en bättre diagnostik, klassificering och behandling, med förbättrad livskvalité för hjärtsviktspatienterna på Mörby AVC som följd. För att bättre klargöra om hur aggressivt, biverkningar kontra förbättrade symptom, man bör behandla hjärtsvikt utifrån måldosuppfyllnad vore det dock önskvärt med mer studier som visar en tydlig koppling mellan måldosstyrd behandling och morbiditet samt mortalitet, detta framförallt för patienter över 80 år. Referenser 1. Allmänmedicin [Internet]. [cited 2016 Apr 5]. Available from: 2. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid hjärtsvikt 2006.pdf. 3. Eriksson HP Björn. Hjärtsvikt Läkemedelsboken [Internet]. [cited 2016 Apr 5]. Available from: 4. Mozaffarian D, Benjamin EJ, Go AS, Arnett DK, Blaha MJ, Cushman M, et al. Heart Disease and Stroke Statistics-2016 Update: A Report From the American Heart Association. Circulation Jan 26;133(4):e

14 5. Schaufelberger M, Swedberg K, Köster M, Rosén M, Rosengren A. Decreasing one-year mortality and hospitalization rates for heart failure in Sweden; Data from the Swedish Hospital Discharge Registry 1988 to Eur Heart J Feb;25(4): Poelzl G, Altenberger J, Pacher R, Ebner CH, Wieser M, Winter A, et al. Dose matters! Optimisation of guideline adherence is associated with lower mortality in stable patients with chronic heart failure. Int J Cardiol Jul 15;175(1): Follath F. Challenging the dogma of high target doses in the treatment of heart failure: Is more always better? Arch Cardiovasc Dis Nov;102(11): Hjärtsvikt - Janusinfo [Internet]. [cited 2016 Apr 14]. Available from: 9. Dahlstrom U, Hakansson J, Swedberg K, Waldenstrom A. Adequacy of diagnosis and treatment of chronic heart failure in primary health care in Sweden. Eur J Heart Fail Jan;11(1): Members AF, McMurray JJV, Adamopoulos S, Anker SD, Auricchio A, Böhm M, et al. ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure Eur Heart J Jul 1;33(14): vården H rätt i, resa P din, sjukresor F och, cookies O, webbplatsen O, oss K, et al. 4D Hjärtsvikt [Internet]. [cited 2016 Oct 13]. Available from: 4D/4D-Hjartsvikt/ 12. Kvalitetsindikatorer i primärvård framtagna av SFAM 2014.pdf. 13. Landets Skolkommuner [Internet]. [cited 2016 Oct 11]. Available from: livsvillkor-levnadsvanor-hälsa 2014 [Internet]. [cited 2016 Oct 11]. Available from: Diagnoskoder (ICD-10) [Internet]. [cited 2016 Apr 14]. Available from: Enalapril Actavis - FASS Vårdpersonal [Internet]. [cited 2016 Oct 4]. Available from: Persson H, Erntell H, Eriksson B, Johansson G, Swedberg K, Dahlström U. Improved pharmacological therapy of chronic heart failure in primary care: a randomized Study of NT-proBNP Guided Management of Heart Failure SIGNAL-HF (Swedish Intervention study Guidelines and NT-proBNP AnaLysis in Heart Failure). Eur J Heart Fail Dec 1;12(12): Sargento L, Simões AV, Longo S, Lousada N, Dos Reis RP. Treatment with Optimal Dose Angiotensin-Converting Enzyme Inhibitors/Angiotensin Receptor Blockers Has a 14

15 Positive Effect on Long-Term Survival in Older Individuals (Aged >70 Years) and Octogenarians with Systolic Heart Failure. Drugs Aging Sep;33(9):

16 Bilaga 1: Pågående Kvalitetsarbete På Mörby Akademiska Vårdcentral pågår en studie med syfte att förbättra och utveckla vården. Det innefattar granskningar av journaluppgifter i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen Britt-Marie Pla. 16

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum

Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum Projektarbete VESTA Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Nicklas Lindberg, ST-läkare, Aleris husläkarmottagning

Läs mer

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling

Läs mer

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland. Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Hjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACE-hämmare och betablockerare?

Hjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACE-hämmare och betablockerare? Rapport VESTA Hjärtsvikt på vårdcentralen Söderdoktorn i vilken utsträckning används ACEhämmare och betablockerare? Emma Wahlqvist Lotker, ST-läkare, Söderdoktorn Oktober 2012 Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

Farmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral. Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017

Farmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral. Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017 Farmakologisk behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt på Ekerö Vårdcentral Erik Norlander, ST-läkare Praktikertjänst Ekerö Vårdcentral 2017 erik.norlander@ptj.se Vetenskaplig handledare: Caroline

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska Universitetssjukhuset Programmeringsstrategier för basfrekvens

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Diagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång

Diagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång Diagnostik och behandling av patienter med diagnosen hjärtsvikt i primärvård en journalgenomgång Jens Lindqvist, ST-läkare, Region Örebro län Vetenskaplig handledare: Ann-Britt Zakrisson Huvudhandledare:

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,

Läs mer

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling Lars H. Lund Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis Hjärtsvikt 2017 vår allvarligaste folksjukdom 3% av befolkningen

Läs mer

Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering)

Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Sammanfattning Nedanstående tabell illustrerar genomsnittlig dosekvivalens baserat på gruppnivå. Sotalol utgör referens. Observera att det inte

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Diagnostik av Hjärtsvikt i primärvården

Diagnostik av Hjärtsvikt i primärvården Diagnostik av Hjärtsvikt i primärvården En studie om användningen av NT-ProBNP samt hur diagnosen hjärtsvikt sätts på en vårdcentral Marie-Louise Butler ST läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Klinisk

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Primärvård i framkant Om en stund har ni fått svar på Vad är PrimärvårdsKvalitet? Hur är en kvalitetsindikator uppbyggd? Vad kan PrimärvårdsKvalitet

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral?

Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral? Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral? Malin Segerpalm, ST-läkare i allmänmedicin, Liljeholmens vårdcentral 2017 maallin@hotmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer Förmaksflimmer Sara Själander, spec läk, kardiologen Sundsvall Allmänt om förmaksflimmer Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Rytmreglering vs frekvensreglering Förmaksflimmer och livsstil Två

Läs mer

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Vrinnevisjukhuset Norrköping MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?

Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Hypotyreos och subklinisk hypotyreos

Hypotyreos och subklinisk hypotyreos Projektrapport VESTA vårprogrammet 2017 Hypotyreos och subklinisk hypotyreos Förekomst, diagnostik och behandling på Kvartersakuten Surbrunn 2014-2016 Maria Månsson, ST-läkare, Kvartersakuten Surbrunn

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Effektskillnad mellan måldos och lågdos vid hjärtsviktsbehandling

Effektskillnad mellan måldos och lågdos vid hjärtsviktsbehandling Effektskillnad mellan måldos och lågdos vid hjärtsviktsbehandling Khalid Al-Ameri Examensarbete, 15 hp Receptarieprogram, 180 hp Rapporten godkänd: VT 2018 Handledare: Helena Norberg & Sofia Mattsson Examinator:

Läs mer

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care. Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Är förskrivning av ARB (Angiotensin Receptor-Blockerare) optimalt på Turebergs VC? Handledare

Är förskrivning av ARB (Angiotensin Receptor-Blockerare) optimalt på Turebergs VC? Handledare Är förskrivning av ARB (Angiotensin Receptor-Blockerare) optimalt på Turebergs VC? Gholamreza Zare ST läkare inom allmänmedicin Turebergs VC, Stockholm Läns Landsting Februari 2010 Handledare Marita Södergren,

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

1 Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av PRAC

1 Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av PRAC Bilaga I Vetenskapliga slutsatser, skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation 1 Vetenskapliga

Läs mer

Vetenskapliga slutsatser och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation

Vetenskapliga slutsatser och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser, skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation 1 Vetenskapliga

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st 2012-12-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Servier Sverige AB Box 725 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage

STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage Nationella koordinatorer Sverige: Eva-Lotta Glader/Johanna Pennlert, Norrlands universitetssjukhus Samordnande forskningssköterska i Sverige:

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003 Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad

Läs mer

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:

Läs mer

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete OP/IVAs utvärderingsgrupp Ryhov Jönköping Förbättringsarbete kopplat till SIR-data Modifierad Q5 Utvärderingsgrupp 2 läkare, 3 sjuksköterskor Stor

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral

Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral VESTA-projekt Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral Ninyas Shamoel, ST-läkare, Rosenlunds vårdcentral 2017 ninyas@gmail.com

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer