6.8.2 Grundvattenmagasin 3:2b Karlavägen-Östermalmstorg

Transkript

1 grundläggning. Många av byggnaderna har ett stort kulturvärde. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10. Delar av området ligger inom Nationalstadsparken och i anslutning till grönytor och parkområden finns skyddsvärda träd. Energianläggningar förekommer i området Grundvattenmagasin 3:2b Karlavägen-Östermalmstorg Grundvattenmagasinet är beläget i två sänkor omslutande ett område med högt bergläge söder om Karlavägen, se figur Från nordväst bidrar magasin 3:2a med grundvattenflöde. Mot sydöst finns en gravitationsbunden vattendelare under kv Brandvakten. I övrigt avgränsas magasinet av höga berglägen samt av kraftigt avsänkta grundvattennivåer i sydväst, förmodligen pga. läckage till anläggningar i berg. Figur 6.18 Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 3:2b. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. PM Hydrogeologi

2 Jordlager Området domineras av lerfyllda sänkor mellan uppstickande partier med ytligt berg eller berg i dagen. Bergtopografin varierar kraftigt inom området och därmed även jordmäktigheten. Inom hela området är de ursprungliga markytorna täckta med fyllning av varierande uppbyggnad och mäktighet, under vilket förekommer lera och underst friktionsjord på berg. En geologisk profil tvärs magasinet visas i figur Figur 6.19 Schematisk geologisk profil genom Centrala Östermalm. För profilens läge se figur Jorddjupen varierar typiskt 5-15 meter. I magasinets norra del vid övergången mot magasin 3:2a i nordöst, är jorddjupen 4-5 meter och utgörs av drygt 1 meter fyllning på ca 2-3 meter lera vilket underlagras av ca 1 meter friktionsjord. Söderut ökar jordmäktigheten och består av 1-5 meter fyllning på 1-7 meter lera som underlagras av 1-4 meter friktionsjord. I norra delen av kvarteren Repslagaren och Brunfisken förekommer jordmäktigheter överstigande 20 meter, och det finns observationer med 10 meter lera på ställvis lika mäktiga friktionsjordlager. Berggrund Bergnivån sjunker mot söder från ca +10 centralt i magasinet till omkring -8 söder om Linnégatan. De mer djupa bergnivåerna sammanfaller med läget för de två zoner som sträcker sig i nordvästlig riktning genom området (306_NV och 307_NV), se figur Både borrning (13CW335HB) och kartering i tunnelbanan tyder på att berget har god kvalitet och har förhållandevis låg vattenförande förmåga. Grundvattenförhållanden Grundvattenmagasinet är kraftigt påverkat av ett flertal befintliga bergförlagda tunnlar, vilket skapat sänkta grundvattennivåer och ändrat flödesmönster (figur 6.18). Merparten av tillgängligt grundvatten i PM Hydrogeologi

3 jord dräneras till befintliga berganläggningar inom området. Detta betyder att det inte finns något nämnvärt grundvattenöverskott som bidrar till nedströms liggande undre grundvattenmagasin. I den nordöstra delen av magasinet ligger grundvattenytan 4-5 meter under markytan på nivåer kring +11, och i den sydvästra delen ca 8 meter under markytan på nivåer kring +4 längst i sydväst. Den mycket låga grundvattennivån i sydväst (kv Repslagaren) bedöms bero på lokal dränering via zon 307_NV (eller annan zon i närområdet). Grundvattennivåmätningar i undre grundvattenmagasin visas i figur Under början av 1970-talet ses störningar i grundvattennivån som ett resultat av byggnationen av tunnelbanan. Under 1990-talet registreras en höjning av grundvattennivån, sannolikt en effekt av infiltrationsanläggningar i samband med byggande av VA-tunnel. Tydligast syns detta i rör 46B218 som stiger mer än två meter under byggperioden. Uppmätta låga grundvattennivåer vid Norra Majorsgatan (rör 46B413) bedöms vara resultat från tunnel anlagd på 1950-talet. Figur 6.20 Uppmätta grundvattennivåer i undre grundvattenmagasin 3:2b. Observationspunkternas läge visas i figur Nivån i övre grundvattenmagasin tycks generellt följa markytans lutning mot söder. Utförda nivåmätningar visar små variationer över tid, figur Hydraulisk kontakt mellan övre och undre magasin bedöms vara begränsad. PM Hydrogeologi

4 Figur 6.21 Uppmätta grundvattennivåer i övre grundvattenmagasin 3:2b. Observationspunkternas läge visas i figur Riskobjekt och magasinets känslighet Med anledning av att området redan är kraftigt påverkat av dränerande anläggningar är grundvattenmagasinet känsligt för ytterligare grundvattenbortledning. Ett stort antal byggnader inom området har grundvattenberoende grundläggning. Många av byggnaderna har ett stort kulturvärde. I anslutning till grönytor och parkområden finns skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel Grundvattenmagasin 3:2c Västra Karlaplan-Strandvägen Grundvattenmagasinet sträcker sig från den gravitationsstyrda vattendelaren mot magasin 3:2b i nordväst ner till Strandvägen och Ladugårdslandsviken enligt figur Magasinet är beläget i en smal sänka i berget och är avgränsat av höga bergpartier. Närmast Ladugårdslandsviken utgör magasinet strandnära jordlager, vilka tidigare har legat under Saltsjöns vattenstånd. Grundvattenförhållandena är lokalt påverkade av dränering till befintliga berganläggningar. PM Hydrogeologi

5 Figur 6.22 Hydrogeologisk karta över magasin 3:2c Västra Karlaplan-Strandvägen. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Streckad grön linje anger tidigare strandlinje. Jordlager Området domineras av höga berglägen och mellanliggande jordfyllda sänkor med friktionsjord, lera och fyllning. Bergtopografin varierar kraftigt inom området och därmed även jordmäktigheten. Mäktigare jordlager finns i den nordvästligt orienterade sänkan samt i det strandnära området i söder. Inom hela området är de ursprungliga markytorna täckta med fyllning av varierande uppbyggnad och mäktighet, under vilket förekommer lera och underst friktionsjord på berg. Jorddjupen är som störst vid den östra delen av Kommendörsgatan samt nere vid Strandvägen där i båda fallen jorddjup omkring 20 meter observerats. Däremellan tunnar jordlagren ut och är som grundast i korsningen Narvavägen-Linnégatan. Lerlagren består i norr av lös lera ovan sandig lera och i söder vid vattnet av växellagrade jordar av lera sand och grus. Lerjordarnas totala mäktighet är störst vid Strandvägen där de överstiger 10 meter. Mäktiga lerlager på knappt 10 meter förekommer även strax norr om Linnégatan i kvarteret Harpan och i den djupare sänkan under Kommendörsgatan. Västerut längs med stranden förekommer naturliga jordlager med ställvis lösa lerlager på omkring 8 meter som tunnar ut mot höjden i norr och längst i väster. PM Hydrogeologi

6 Någon till några meter friktionsjord finns vanligtvis närmast berg, men lokalt kan friktionsjord saknas (exempelvis i punkt 13CW355X). Fyllning på upp till 5 meter förekommer i svackans centrala del. Mäktiga fyllningslager förekommer även inom strandområdet, upp till 13 meter har observerats (se gräns för den historiska strandlinjen i figur 6.35). Berggrund Bergnivån sjunker mot söder och ligger på -4 sydväst om Karlaplan och kring -10 vid Strandvägen (figur 6.14). Däremellan grundar bergytan upp och har en förmodad tröskel på en nivå mellan + 5 och + 7 meter strax öster om Historiska museet. Enligt den byggnadsgeologiska kartan sträcker sig zon 305_NV längs med sänkans övre del. Det bedöms dock som mer sannolikt att zonen är lokaliserad centralt i sänkan. Grundvattenförhållanden Grundvattenmagasinets övre del är påverkat av dränering till tunnelbanan, vilket skapat sänkta grundvattennivåer och ändrat flödesmönster (figur 6.22). Från gravitationsvattendelaren vid gränsen till magasin 3:2b i nordväst, strömmar grundvattnet generellt mot sydöst i sänkan och rinner över bergtröskeln till Saltsjön. Grundvatten vid gravitationsdelaren ligger på nivån ca +11, vid bergtröskeln ca +7 varefter nivån faller snabbt ner till i nivå med Saltsjön vid Strandvägen. Strandnära samvarierar nivåerna i undre magasin med Saltsjöns vattenstånd. Utförda nivåmätningar redovisas i figur Sydväst om Karlaplan finns i anslutning till tunnelbanan ett antal grundvattenrör som uppvisar stora nivåskillnader inbördes samt över tid. Lägst grundvattennivå uppvisar rör 47A190 som i dagsläget ligger på +4 medan nivåerna i omgivningen ligger kring +9/+10. Det går inte att med befintliga rör exakt avgöra hur stort område som är avsänkt. Kvarvarande fråga är om det sker ett sydöstligt flöde förbi detta område, eller om det har utbildats en större sänka i grundvattennivån som förhindrar ett sydöstligt flöde förbi området. I det senare fallet har en gravitationsvattendelare skapats längre mot sydöst. Denna osäkerhet påverkar inte möjligheten att kontrollera påverkan från City Link etapp 2. I samband med byggande av tunnelbanan i området kring Karlaplan observerades kraftig sänkning av grundvattennivåerna i undre magasin. Då tunneln passerade området avsänktes grundvattennivån till ca -2 i grundvattenrör 47A190 (Andersson, A-C., & Berntsson, J., 1979) samt till +7,5 i rör 47A182 (figur 6.22). En infiltrationsanläggning anlades 1966 bestående av två djupinfiltrationsbrunnar nordöst om Karlaplan vid kv. Trumslagaren (inom grundvattenmagasin 3:3b Fältöversten) varvid grundvattennivån i området såväl nordöst som sydväst om Karlaplan höjdes något (Andersson, A-C., & Berntsson, J., 1979). Detta indikerar att det finns hydraulisk kontakt tvärs Karlaplan, sannolikt via konduktiva zoner i berggrunden. PM Hydrogeologi

7 Figur 6.23 Uppmätta grundvattennivåer i övre grundvattenmagasin 3:2c samt Saltsjöns vattenstånd. Observationspunkternas läge visas i figur Riskobjekt och magasinets känslighet Området är påverkat av dränerande anläggningar varför grundvattenmagasinet kan betraktas som känsligt för ytterligare grundvattenbortledning. I de strandnära områdena följer grundvattennivån Saltsjöns vattenstånd. Ett stort antal byggnader inom området har grundvattenberoende grundläggning. Många av byggnaderna har ett stort kulturvärde. I anslutning till grönytor och parkområden finns skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel Grundvattenmagasin 3:2d Träsksjön Under 1600-talet fanns vid nuvarande Jarlaplan, mellan Eriksbergsplan fram till Surbrunnsgatan, en grund långsträckt sjö som benämndes Träsksjön eller Stora Träsket, se markering i figur Grundvattenmagasin 3:2d ligger i huvudsak inom tidigare sjöyta. Området som numera är igenfyllt med avskräde och fyllning, har både ett undre magasin i friktionsjord på berg och ett övre magasin i fyllning. PM Hydrogeologi

8 Figur 6.24 Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 3:2d Träsksjön. Ungefärlig utbredning av tidigare Träsksjön visas med grön streckad linje. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Jordlager Närmast berg finns ett tunt lager av morän som innehåller ett undre grundvattenmagasin. Utförda borrningar har visat att moränlagrets mäktighet uppgår till ca 1 meter. Ovan moränen finns växellagrade jordar med omväxlade lera och friktionsjord. Övergången mellan lerlager och fyllning har varit svår att avgöra från befintliga borrningar. De lösa jordlagren övergår från siltig lera underst till alltmer organiska jordar bestående av gyttja, dy och torv. PM Hydrogeologi

9 Däröver ligger fyllningsjord med överlag stor mäktighet. Dessa består av allt från lerjordar till block, men innehåller även stora inslag av exempelvis tegel och organiska sediment. Fyllningarnas mäktighet varierar mellan 4 och 15 meter. Berggrund Längs Birger Jarlsgatans sträckning går en zon i berg med riktningen nordväst (301_NNV). Enligt byggnadsgeologiska kartan sträcker sig en mindre sprickzon (307_NV) ungefär i Karlavägens sträckning inom området. Bergnivåmodell med zoner i berg visas i figur Grundvattenförhållanden Inom grundvattenmagasinet förekommer undre grundvattenförande lager i djupare liggande friktionsjord. Magasinet avgränsas av höga bergpartier i öst och väst, och av en grundvattendelare i norr vid gränsen mot magasin 3:1a. Den generella grundvattenströmningen bedöms ske längs dalgången söderut mot magasin 3:3b. I fyllning ovan täckande leror där tidigare Träsksjön låg finns ett förhållandevis mäktigt övre magasin. I magasinets övre del ligger grundvattennivån mellan +7 och +8, mot söder fallande till ca +5 vid magasinets södra del (figur 6.24). Grundvattenförhållandena i västra delen av magasinet är påverkade av läckage till en äldre bergtunnel (se rör 36C388 i figur 6.25). I magasinets södra del uppkom grundvattenpåverkan under första halvan av 1990-talet i samband med byggande av VA-tunnel (rör 36C387 och 46A551). Figur 6.25 Uppmätta grundvattennivåer i undre grundvattenmagasin inom magasin 3:2d Träsksjön. Observationspunkternas läge visas i figur Den tidigare Träsksjön avvattnades söderut via en tröskel och vidare i en relativt trång klippravin och bildade här sannolikt en mindre fors ner mot Engelbrektsplan och Stureplan där grundvattennivåerna i PM Hydrogeologi

10 stort följer Saltsjöns nivå. Sjöns avgränsning mot söder bedöms ha legat vid rör 46A551. Grundvatten förutsätts vara allmänt förekommande i fyllningsjorden inom området. Hydraulisk kontakt kan antas förekomma mellan övre och undre grundvattenmagasin, dels genom läckage genom leran och dels i randområde mot berg där lertäcke ofta saknas. Mätningar indikerar grundvattennivåer i övre magasin som ligger ca 0,5 meter över nivåer i undre magasin (Nehrfors, U., 1988). Den svaghetszon som går i Birger Jarlsgatans sträckning (figur 6.14) förväntas ha en förhållandevis hög vattenförande förmåga och god kontakt med ovanliggande friktionsjord (Nehrfors, U., 1988). Hydraultester har utförts i jordbrunn 13CW304RB. Försöket indikerade förhållandevis hög vattenförande förmåga på ca 1 x 10-4 m/s i undre magasin. Riskobjekt och magasinets känslighet Inom grundvattenmagasin 3:1d Träsksjön har det historiskt varit stora problem med sättningar i byggnader och markytor. Merparten av de sättningskänsliga byggnaderna har nu rivits eller åtgärdats. Det finns dock kvar ett antal byggnader med sättningskänslig och grundvattenberoende grundläggning. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel Grundvattenmagasin 3:2e Humlegården-Nybroviken Grundvattenmagasinet sträcker sig från Humlegården i norr via sänkan längs Birger Jarlsgatan söderut till Nybroviken, se figur Undre grundvattenmagasin längs Birger Jarlsgatan, Berzelii park och västerut via området kring Norrmalmstorg, tillhör samma vattenförande geologiska bildning som Stockholmåsens isälvsmaterial. För att förtydliga beskrivningen beskrivs Stockholmsåsen som ett separat grundvattenmagasin i kapitel Jordlager Området utgörs av jordfyllda bergsänkor mellan uppstickande partier med ytnära berg (figur 6.26). De västra områdena karakteriseras av stora jorddjup där sand- och grusavlagringar från Stockholmsåsen ligger under mäktiga lager av lera och fyllning. Inom Humlegården uppgår jorddjupet till ca 7 meter och utgörs av någon meter friktionsjord på vilken är avlagrat 4-7 meter lera och silt. Den största uppmätta jordmäktigheten har observerats vid Nybroplan (ca 23 meter) men även vid Engelbrektsplan har jorddjup på nära 20 meter uppmätts. Mäktiga fyllningslager förekommer strandnära vid Nybrokajen och Berzelii park samt längs södra delen av Birger Jarlsgatan. Tidigare sträckte sig Nybroviken längre norrut över Norrmalmstorg och upp längs nuvarande Birger Jarlsgatan. Vattenlinjens position kring 1640-talet redovisas i figur Senare landhöjning och utfyllning har flyttat strandlinjen söderut till dagens position, och lokalt uppgår fyllningarnas mäktighet till ca 10 meter. PM Hydrogeologi

11 Under fyllningslagren finns upp till 12 meter lera i de södra delarna. Därunder finns isälvsavlagringar eller svallade isälvsavlagringar, vilka har god hydraulisk kontakt med Stockholmsåsen i väster. I magasinets västra del har 2-14 meter mäktiga lager av sand och grus observerats, se profil i figur Mellan Humlegården och Armémuseet ligger en smal sydöstligt orienterad jordfylld sänka. Jorddjup på uppemot 14 meter förekommer i sänkan och dessa utgörs av 2-4 meter fyllning på 2-5 meter lera på friktionsjord. Sänkan böjer av mot söder vid Armémuseet och dess centrala del passerar öster om Dramaten. Berggrund Bergytan lutar generellt söderut mot Nybroviken (figur 6.14). Distinkta sänkor med låga bergnivåer förekommer längs Birger Jarlsgatan, öster och söder om Humlegården samt i Nybrovikens förlängning mot nordväst. Dessa sänkor antas vara knutna till zoner i berg, exempelvis zon 301_NNV längs Birger Jarlsgatan. Grundvattenförhållanden Grundvatten förekommer i ett undre, slutet magasin under leran och ett övre öppet i fyllning ovan leran. Analys av utförda grundvattennivåmätningar visar att Saltsjön har stor inverkan på grundvattennivåerna i såväl övre- som undre grundvattenmagasin både strandnära samt inom åsen (se rastrerat område i figur 6.26). Ett tillskott av grundvatten från grundvattenmagasin 3:2a norr om Humlegården kan förekomma i samband med höga grundvattennivåer. Allt grundvatten som inte bortleds till tunnlar och andra dräneringar avleds till Nybroviken. Grundvattennivån i magasinets centrala del ligger mellan +1 och +0. Grundvattennivån i Humlegårdens centrala ligger ca 7 meter under markytan på nivån ca +2,0. Högre nivåer (+5) finns i dalsänkan längs Birger Jarlsgatan mot nordväst vid vattendelaren mot magasin 3:2d. Närmare Nybroviken styrs grundvattennivån av Saltsjöns vattenstånd (MW medelnivå -0,4, typiskt varierande mellan MLW medellågvattenstånd -0,8 och MHW medelhögvattenstånd +0,2). PM Hydrogeologi

12 Figur 6.26 Hydrogeologisk karta över grundvattenmagasin 3:2e Humlegården-Nybroviken. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Streckad grön linje anger tidigare strandlinje. PM Hydrogeologi

13 Figur 6.27 Schematisk geologisk profil Stockholmsåsen tvärs Stockholmsåsen. Profilens läge redovisas i figur Grundvattennivåerna inom Humlegården ligger lågt och på stort djup under markytan. Detta medför att grundvattenmagasinet i denna del har begränsad utbredning och mäktighet. Stabila grundvattenförekomster har endast noterats i Humlegårdens sydöstra del. Orsaken till dessa låga nivåer antas vara konduktiva jordlager samt dränering av flera berganläggningar, bland andra tunnelbanan, Kungliga bibliotekets bergrum och VA-tunnel. Området uppvisar tydliga störningar av grundvattennivån från diverse större byggprojekt: Under till 70-talet byggdes ett stort bergrum inom kv Skravelberget Större. Under till 1970-talet byggdes Röda tunnelbanan med Östermalms tunnelbanestation i berg. Under första halvan av 90-talet byggdes VA-tunnel i berg. Grundvattennivåer norr om Stureplan visas i figur 6.28, i området kring Nybroplan och vid Saltsjön i figur 6.29 och figur Grundvattennivåer i övre delen av magasinet norr om Stureplan visas i figur De högsta nivåerna över +3 finns i dalsänkan vid Armémuseet. Från grundvattendelare vid rör 13CW353U och angränsande höga berglägen avrinner grundvattnet mot jordlagren vid Strandvägen och vidare till Nybroviken. PM Hydrogeologi

14 Figur 6.28 Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 3:2e, norr om Stureplan och vid Armémuseet. Observationspunkternas läge visas i figur Grundvattenmagasinet inom Humlegården har sin högsta grundvattennivå i rör 46B452 på ca +2. Grundvattennivån sjunker söderut och ligger på ca +0,5 vid Humlegårdens sydöstra hörn. Avrinningen sker mot sydväst mot högkonduktiva jordlagren vid Norrmalmstorg och Berzelii park, där grundvattennivåerna varierar kring nivån ±0 beroende på Saltsjöns vattenstånd. I magasin 3:2e finns ett förhållandevis stort antal rör i övre magasin, se figur 6.26 och figur Generellt ligger nivåerna något över nivåerna i undre grundvattenmagasin. Figur 6.29 Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom magasin 3:2e vid Norrmalmstorg, Berzelii park och Blasieholmen. Observationspunkternas läge visas i figur PM Hydrogeologi

15 Figur 6.30 Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:2e. Observationspunkternas läge visas i figur Genom brunnstester i filterbrunn 13CW330RB vid södra Humlegården och i brunn 13CW352RB vid Norrmalmstorg, har konstaterats att jordlagren har mycket hög vattengenomsläpplighet (isälvsmaterial) på ca 1 x 10-3 m/s respektive 1 x 10-2 m/s. Borrning i berg (tre borrhål) har genomförts med syfte att undersöka berggrundens vattenförande egenskaper inklusive zoner i berg. Krosszon 301_NNV har genomborrats av kärnborrhål 13CW333KBH och från hydrauliska tester utvärderas en transmissivitet på 2 x 10-5 m 2 /s, vilket tyder på en måttligt konduktiv zon. Från hydrauliska tester i 13CW335HB och 13CW373HB utvärderas en låg transmissivitet på 3 x 10-7 m 2 /s respektive en hög på 1 x 10-4 m 2 /s. Det högre värdet tyder på att brunn 13CW373HB har genomkorsat en konduktiv zon. Riskobjekt och magasinets känslighet Speciellt i området i och kring Humlegården är grundvattensituationen sedan tidigare kraftigt störd av befintliga dränerande anläggningar. Ytterligare grundvattenbortledning riskerar att här sänka eller helt dränera grundvattnet i jordlagren. I strandnära partier samt vid Berzelii park och upp mot Stureplan, bedöms grundvattensituationen vara mindre känslig för påverkan eftersom god kontakt bedöms föreligga med Saltsjön och Stockholmsåsens stora grundvattenmagasin. Ett stort antal byggnader inom området har grundvattenberoende grundläggning och har stora kulturhistoriska värden. Även gator och ledningar finns förlagda på sättningsbenägna lerområden. I Humlegården finns ett stort antal skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10. PM Hydrogeologi

16 6.9 Delområde 3.3 Östra Östermalm Delområde 3.3 Östra Östermalm är beläget ungefär 500 meter öster om tunnelanläggningens planerade sträckning, se figur Området utgör en ca 2 km lång jordfylld nordnordvästligt orienterad bergsvacka och innehåller två större grundvattenmagasin i jord: Magasin 3:3a Starrbäcksängen-Tennisstadion Magasin 3:3b Fältöversten Delområdet avgränsas i huvudsak av höjdpartier förutom vid Karlaplan där gränsen mot magasin 3:2c är oklar och sannolikt innebär viss hydraulisk kontakt med delområde 3.2 Centrala Östermalm. Avrinningen sker i två riktningar, mot norr till Värtanområdet och mot söder till Djurgårdsbrunnsviken. Delområdet består av två separata avrinningsområden och tillika två grundvattenmagasin: Nordligt avrinningsområde: Den södra gränsen vid Starrbäcksängen ligger marktopografiskt i ett flackt område utan tydliga vattendelare. Bergnivån ligger dock lokalt djupt vid Starrbäcksängen varvid ett mäktigt magasin förekommer där i jord. I söder finns höga berglägen som bildar gräns för avrinningsområdet och magasin 3:3a. Avrinningen mot norr följer lågpartier i berggrunden mot Storängsbotten. Sydligt avrinningsområde: Avrinningsområdets västra gräns till delområde Centrala Östermalm utgör en sydlig del av en bergrygg som kan följas norrut till Lill-Jansskogen. Den östra gränsen utgör höga bergpartier i norr och av Gärdets flacka ytor i söder. Avrinningen mot söder följer lågpartier i berggrunden på båda sidor om ett bergparti vid Gustav Adolfsparken. I norra delområdet bildar bergytan en tydlig nord-sydlig sänka omgiven av höga bergpartier, medan bergytan mot söder flackar ut och öppnar sig (se figur 6.32). Djupa bergnivåer förekommer vid Storängsbotten och nordväst om Gustav Adolfsparken. Berg i dagen förekommer sparsamt i delområdets centrala delar och morän och lerjordar har avsatts i sänkorna och skapat en relativt flack markyta. Fyllning förekommer frekvent. Grundvattensituationen är kraftigt påverkad av dränerande berganläggningar, men även av den allmänna stadsutvecklingen, vilket ger en komplicerad flödesbild i detalj. Speciellt stor inverkan på grundvattennivåer förekommer i anslutning till tunnelbanan, där särskilt Karlaplan och kvarteret Fältöversten kan nämnas. Tolkade bergnivåer och zoner i berg redovisas i figur Zonerna har huvudsakligen nordvästlig orientering, förutom zon 208_NNV som böjer av mot norr i delområdets norra del. PM Hydrogeologi

17 Figur 6.31 Hydrogeologisk karta över delområde 3.3 Östra Östermalm. I figuren visas utbredning av grundvattenmagasin 3:3a Lill-Jansskogen och 3:3b Starrbäcksängen-Tennisstadion. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. PM Hydrogeologi

18 Figur 6.32 Bergnivåmodell över delområde 3.3 Östra Östermalm med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg. För kartlegend hänvisas till figur Grundvattenmagasin 3:3a Starrbäcksängen-Tennisstadion Magasinet Starrbäcksängen-Tennisstadion ligger i en jordfylld bergsvacka med mycket flack marknivå i söder (figur 6.31). Norr- och västerut finns högre liggande bergpartier och brantare marktopografi. Söder om Starrbäcksängen ligger en gravitationsstyrd vattendelare som avgränsar mot magasin 3:3b. Starrbäcksängen utgjorde före 1880-talet ett våtmarksområde som avvattnades via en bäck norrut förbi området där Tennisstadion nu ligger. Sedan dess har stora utfyllnader gjorts och marknivån är numera PM Hydrogeologi

19 högst i mitten vid Tennisstadion. Avvattning av ytliga flöden sker via ledningssystem. Bergytan sluttar storskaligt mot norr och den generella grundvattengradienten likaså. Jordlager Inom högre liggande partier i terrängen domineras geologin av tunna jordlager med morän eller berg som går i dagen (figur 6.31). Vid Starrbäcksängen utgörs översta jordlagret av fyllning med en mäktighet som varierar mellan 1-9 meter, varunder ligger upp till 9 meter lera och lokalt upp till 15 meter friktionsjordlager. De största mäktigheterna av fyllning, lera och friktionsjord återfinns i den centrala delen av sänkan. Jorddjupet varierar som mest kring meter och återfinns vid Lidingövägen samt i sydöstra delen av området. Däremellan stiger bergnivån så att jorddjupen begränsas till 15 meter. Fyllningen består huvudsakligen av friktionsmaterial. Leran är varvig och innehåller skikt av silt och friktionsmaterial (silt, sand och grus). Området var vattenfyllt till och med 1880-talet då det dikades ut. Organisk jord återfinns här mellan fyllning och lera. Friktionsmaterialet under leran består huvudsakligen av grov morän men även sorterat material som sand och grus kan förekomma. I området kring Tennisstadion bedöms jordlagren utgöras av lera som överlagrar morän, samt varierande inslag av fyllning. I byggnadskomplexet Starrbäcksängen har omfattande markförstärkningsåtgärder utförts i samband med byggnation. Efter utfyllnad pågick sättningar under lång tid, och när området väl bebyggdes grundlades inte bara husgrunder på pålar utan även parkmark och vägar är förstärkta i stor omfattning. Berggrund Bergytan har en lågpunkt i Starrbäcksängen men sluttar i övrigt mot norr. Svackan följer svaghetszon 208_NNV som även går vidare ner öster om höjdpartiet vid Gustav Adolfsparken (figur 6.32). Grundvattenförhållanden Grundvatten förekommer förutom i bergets system av öppna sprickor och zoner i ett undre magasin under lera och ett övre i fyllning ovan lera. I figur 6.31 visas en hydrogeologisk karta där bedömningar avseende grundvattenmagasinets utbredning, grundvattenströmning och grund- och ytvattendelare framgår. Inom området förekommer fyllning på lera vilket utgör ett övre vattenförande lager som innehåller ett övre grundvattenmagasin. Allt grundvatten som inte bortleds till tunnlar och andra dräneringar avleds norrut och vidare till Husarviken. Grundvattnet i undre magasin strömmar från södra delen av sänkan vid Starrbäcksängen, där grundvattennivån ligger på ca +12, mot norr genom sänkan vid Tennisstadion och viker där av mot de nordöstra delarna av sänkan där grundvattennivån ligger runt +10. Avrinning härifrån sker både rakt österut och mot Storängsbotten i nordöst. Grundvattennivån i Storängsbotten är ca +4 (47A365). PM Hydrogeologi

20 Utförda grundvattennivåmätningar inom grundvattenmagasinet redovisas i figur 6.33 och interpolerad grundvattennivå i figur Grundvattenrör 36B69 förmodas visa grundvattennivån i en lokal sänka i bergpartiet som sluttar ner mot Tennisstadion. Grundvattnets nivåvariation bedöms i huvudsak vara styrd av årstidsvariationer i grundvattenbildningen. Figur 6.33 Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:3a Starrbäcksängen-Tennisstadion. Observationspunkternas läge visas i figur Riskobjekt och magasinets känslighet Området ligger inom Nationalstadsparken och bland annat finns ett stort antal skyddsvärda träd inom magasinets randområden. Magasinets känslighet för grundvattenpåverkan bedöms som måttlig Grundvattenmagasin 3:3b Fältöversten Området ligger meter öster om tunnelanläggningens planerade sträckning och utgörs av en delvis utfylld sänka som sträcker sig i nordväst-sydöstlig riktning, se figur I väster avgränsas magasinet av en bergrygg i princip hela vägen ner till Nobelparken vid Djurgårdsbrunnsviken. Norrut står magasinet i kontakt med magasin 3:3a via en gravitationsstyrd grundvattendelare. I nordöst avgränsas magasinet av höjdpartier i norr och öster om Tessinparken. Inom magasinet sker avrinningen mot Saltsjön i sydöst som dock nås utanför utredningsområdet. Jordlager Inom högre liggande partier i terrängen domineras geologin av tunna jordlager med morän eller berg som går i dagen. Mäktigare jordlager finns i sänkor i berggrunden och utgörs av upp till 7 meter fyllning, varunder ligger upp till 10 meter lera och 4 meter friktionsjord. Jorddjupen varierar stort inom området och uppgår inom de djupare lägena i den nordvästra sänkan till ca meter. Störst jorddjup förekommer vid kv Kornetten (norr om Karlaplan) där jordlagren består av 5 meter fyllning följt av 5-10 PM Hydrogeologi

21 meter varvig sandig-grusig lera på upp till 3 meter friktionsjord (sandig morän). Vid kv. Fältöversten minskar jorddjupen för att sedan åter tillta österut. Nordöst om Karlaplan finns ett större lertäckt område som mot sydöst övergår i två sänkor på ömse sidor om bergpartiet på vilket Gustav Adolfskyrkan är placerad. Öster om Karlaplan (kv. Trumslagaren) har upp till 17 meter jorddjup noterats med 1-5 meter fyllning på upp till 8 meter lera (varav övre 1-2 meter utgörs av torrskorpelera). Under leran förekommer upp till 7 meter med sand och grus eller grov morän, förutom lokalt inom de högre partierna där leran ligger direkt på berg. Sand- och grusavlagringen har av Andersson & Berntsson (1979) beskrivits som sediment som ställvis kan överlagra ett tunt lager av morän på berg. I sänkorna kring Gustav Adolfsparken förekommer upp till 14 meter jordlager bestående av upp till 4 meter fyllning, 5 meter torrskorpelera och 6 meter friktionsjord. Berggrund Berggrunden bildar en nordvästligt orienterad sänka följande zon 302_NV samt en mer sydlig gren följande zon 308_NV (figur 6.32). Partier med lokalt lägre bergnivåer har lokaliserats till kv. Trumslagaren och Furiren samt längs Valhallavägen nordöst om Gustav Adolfskyrkan. Grundvattenförhållanden Grundvatten förekommer i bergets system av zoner samt i vattenförande lager under lera vilka bildar ett undre magasin. I figur 6.31 redovisas en hydrogeologisk karta där grundvattenmagasinets utbredning, grundvattenströmning och grund- och ytvattendelare visas. Inom området förekommer allmänt fyllning som innehåller ett övre grundvattenmagasin. I det undre magasinets övre nordvästra del ligger grundvattennivån kring +12 fallande mot sydöst till +8 vid kv. Kornetten och Fältöversten, därefter ytterligare fallande mot sydöst till +5 vid delområdesgränsen. Grundvattnet följer vidare jordfyllda sänkor mot sydöst och Djurgårdsbrunnsviken. Vid kv. Fältöversten ligger nivåerna i övre magasin på mellan +7,5 och +9,5. Sannolikt finns hydraulisk kontakt mellan magasin på ömse sidor om Karlaplan. Grundvattnet i både övre och undre magasin strömmar generellt mot sydöst genom området. Inläckage till befintliga bergtunnlar påverkar grundvattenförhållandena. Påverkan från tunnelbanan vid mitten av 1960-talet kan ses i rör 47A374, 47A260U och 47A354 (figur 6.31). Vattenförande egenskaper i undre grundvattenmagasin har utvärderats från hydrauliska tester i en filterbrunn nordväst om kv. Kornetten (13CW359RB). Den hydrauliska konduktiviteten har utvärderats till ca 5 x 10-5 m/s. I området kring Karlaplan har det varit stora problem med avsänkta grundvattennivåer orsakade av tunnelbanans sträckning genom området. Detta har resulterat i omfattande sättningsproblematik i kringliggande byggnader. För att undvika fortsatta sättningar hålls grundvattenytan uppe genom skyddsinfiltration. Under åren infiltrerades sammantaget 4 l/min i genomsnitt till undre grundvattenmagasin. Tidigare utförda grundvattennivåmätningar i observationsrör inom grundvattenmagasinet redovisas i figur PM Hydrogeologi

22 Figur 6.34 Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:3b Fältöversten. Observationspunkternas läge visas i figur Riskobjekt och magasinets känslighet Grundvattenmagasinet är sedan tidigare kraftigt påverkat av dränerande anläggningar. Området bedöms som lokalt känsligt för ytterligare bortledning av grundvatten. Inom området förekommer ett antal byggnader som har grundvattenberoende grundläggning. Inom grundvattenmagasinet och dess närområde förekommer också skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel Delområde 3.4 Stockholmsåsen Stockholmsåsen är en mäktig isälvsavlagring som sträcker sig rakt genom Stockholms innerstad från Brunnsviken i norr via Gustav Adolfs torg, Helgeandsholmen, Gamla stan, Södermalm, Hammarby och vidare söderut. Delområde 3.4 Stockholmsåsen avser dess utbredning mellan Brunnsviken i norr och Strömmen i söder. Området ligger i sin helhet väster om tunnelanläggningens planerade sträckning. Själva åsryggen har idag till stora delar schaktats bort och markytan är tämligen flack. Under den förhållandevis plana markytan återstår dock avlagringar av betydande mäktighet. Figur 6.35 visar en detalj ur SGUs geologiska kartblad (SGU, 1964). I figuren är åsen utritad som ett relativt smalt band som sammanfaller med åsryggens läge. Av figuren framgår att isälvsavlagringen kastat i sidled i anslutning till det höga bergläget vid Observatoriekullen, varför åsen kan delas in i en sydlig och nordlig del. Den sydliga och mer östliga delen benämns ibland Brunkebergsåsen. I föreliggande dokument används beteckningen Stockholmsåsen för hela isälvsavlagringen. PM Hydrogeologi

23 Figur Del av Geologiska kartbladet, Stockholm NO, Serie Ae nr 1, 1964 (SGU, 1964). Kartbladet kan jämföras med figur 6.36 som visar byggnadsgeologiska kartans tolkning (Stockholms stadsbyggnadskontor). I denna framgår att isälvsmaterial förekommer inom ett större område också vid sidan av åskärnan. Det förekommer således isälvsmaterial även i området mellan de ursprungliga åsryggarna och det finns god hydraulisk kontakt mellan dessa med 5 till 10 meter djupa lager av åsmaterial under grundvattnets trycknivå (Banverket, 2007). Delområde 3.4 Stockholmsåsen är beläget ungefär meter väster om tunnelanläggningens planerade sträckning, se figur Området utgör en ca 3 km lång jordfylld nordnordvästligt orienterad bergsvacka och innehåller ett större grundvattenmagasin i jord: Magasin 3:4a Stockholmsåsen Utredningsområdet omfattar endast södra halvan av Stockholmsåsen varför geologisk och hydrogeologiska analyser begränsas till sträckan söder om Observatorielunden. Avrinning sker söderut mot Strömmen. Magasinet har hydraulisk kontakt med magasin 3:2e Humlegården i sydöst söder om Stureplan. Magasinet har även hydraulisk kontakt med grundvattenmagasin Tegelbacken i sydväst. Tolkade bergnivåer och zoner i berg redovisas i figur Zonerna har huvudsakligen nordvästlig orientering (312_NV och 313_NV). PM Hydrogeologi

24 Figur 6.36 Hydrogeologisk karta över magasin 3:4a Stockholmsåsen. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Streckad grön linje anger tidigare strandlinje. PM Hydrogeologi

25 Grundvattenmagasin 3:4a Stockholmsåsen Jordlager Tolkat från geologiska kartbladet (figur 6.35) och bergnivåkartan (figur 6.37) kan åskärnan beskrivas enligt följande. Söder om Observatorielunden ner till Adolf Fredriks kyrka följer åsens centrala delar i princip en sänka i berget längs Sveavägen. Vidare söderut förskjuts åsen något österut och den centrala delen följer Malmskillnadsgatan ner mot Brunkebergstorg och Gustav Adolfs torg i söder. Från Sergels torg och söderut är den ursprungliga åsryggen i princip helt utplånad av bebyggelsen, i huvudsak i samband med den omfattande byggnationen på och 1960-talen. Under den numera förhållandevis plana markytan återstår dock avlagringar av betydande mäktighet. Åsen är som mäktigast vid Brunkebergs torg, ca 40 meter, men hade ursprungligen en mäktighet på upp till ca 50 meter (VBB Viak, 1996). Även vid korsningen mellan Tegnérgatan och Sveavägen förekommer stora bergdjup och mer än 30 meter isälvsmaterial. Åsens centrala delar har avsatts i djupa sänkor i berggrunden och består i huvudsak av sand, grus, sten och block som vilar direkt på berg. Lokalt är isälvsmaterialet avlagrat på rester av morän. Mäktigare lager av morän förekommer sannolikt vid Brunnsgatan och upp mot Johannes kyrka. Moränavlagringar sträcker sig vidare längs östra sidan av Stockholmsåsen ända upp mot Brunnsviken. Enligt den byggnadsgeologiska kartan (figur 6.36) finns, som nämnts, isälvsmaterial inom ett stort område utanför åsens centrala del. I dessa distala områden karakteriseras jordlagren av omväxlande sand och finsediment. På berg förekommer morän i varierande omfattning. Vid senare landhöjning och svallningsprocesser har sandigt åsmaterial avsatts på ytan. I modern tid har omfattande fyllningar utförts. En profil tvärs över Stockholmsåsen från bergpartiet vid Klara Kyrka till T-banestationen vid Östermalmstorg visas i figur Lokala förekomster av finsediment finns till exempel vid Norrmalmstorg-Stureplan och längs Hamngatan (Nordström, A., 1971). Det sistnämnda området utgör rester av före detta Katthavet, den inre delen av Nybroviken som med tiden slammade igen och därefter fylldes ut under 1850-talet. Ytligt liggande finsediment förekommer i området. Öster om Sveavägen ligger ett band med växellagrade sediment. Bandet följer i princip Stockholmsåsens östra sida ända upp till Brunnsviken. Enligt byggnadsgeologiska kartan förekommer växellagrade partier även på några platser vid åsens centrala delar. PM Hydrogeologi

26 Figur 6.37 Bergnivåmodell över grundvattenmagasin 3:4a med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. PM Hydrogeologi

27 Berggrund Enligt byggnadsgeologiska kartan förekommer två svaghetszoner som följer Stockholmsåsens centrala del. Karteringar utförda under arbetet med Citybanan visar att zonerna är vattenförande. Den större zonen korsar tunnelanläggningen strax söder om Skeppsholmen. Ett antal svaghetszoner korsar även under Stockholmsåsen i mer öst-västlig riktning, se figur Grundvattenförhållanden Inom Stockholmsåsens magasin finns grundvatten i avlagringens grövre sediment. På grund av jordlagrens betydande genomsläpplighet finns, förutom lokalt vid förekomst av lera, inga övre grundvattenförande lager i jord. Genom sin höga vattenförande förmåga har Stockholmsåsen stabiliserande effekt vid eventuell påverkan från dränerande anläggningar eftersom god kontakt föreligger med kringliggande ytvattenmagasin. Åsens grundvattennivåer styrs i delar av Saltsjöns och Brunnsvikens vattenstånd. I Stockholmsåsen finns rikliga mängder med grundvatten som historiskt på olika sätt utnyttjats eller påverkats. Under mitten av 1850-talet fanns ett stort antal bryggerier med egna brunnar, varav ett flertal låg kring Adolf Fredriks kyrka. I samband med byggnationerna på och 1960-talet förekom ett flertal stora pumpningar och incidenter som orsakade betydande grundvattenbortledning och sänkta grundvattennivåer. Under samma tid byggdes flera tunnlar, vilka fortfarande påverkar grundvattenförhållandena. Grundvattennivån i åsens centrala del ligger lågt i förhållande till omgivande områden. Detta är en effekt av åsens höga vattenförande förmåga samt den goda hydrauliska kontakten med angränsande vattenområden. I åsens södra del ligger grundvattennivån tidvis under nivån i Saltsjön, se figur Den huvudsakliga orsaken bedöms vara att åsens magasin inte fullt ut kan följa Saltsjöns snabba vattenståndsförändringar. I norra delen av Stockholmsåsen kan noteras grundvattennivåsänkningar i samband med byggande av Norra länken och andra tunnlar. Grundvattennivåerna i magasin 3:4a (södra delen av Stockholmsåsen) ligger relativt stabilt kring +0,3 och varierar mycket marginellt, huvudsakligen beroende på Saltsjöns vattenstånd (figur 6.38). Vattenståndet i Mälaren ligger ca 0,5 meter högre. Grundvattendelarens position i Stockholmsåsen visualiseras i figur De högsta nivåerna noteras ca 1 km söder om Brunnsviken, något söder om Observatorielunden (35D441 och 36C507). Grundvattennivåerna vid vattendelaren ligger endast 0-0,5 meter över vattenstånden i Saltsjön och Brunnsviken. Dagliga mätningar under två korta perioder i november 2005 och januari 2006 visar att området har god kontakt med Saltsjön (Banverket, 2007). PM Hydrogeologi

28 Figur 6.38 Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:4a Stockholmsåsen. Observationspunkternas läge visas i figur Figur 6.39 Grundvattennivåer i Stockholmsåsen norr om Kungstensgatan samt Saltsjöns vattenstånd. Observationspunkternas läge visas i figur Riskobjekt och magasinets känslighet Med anledning av åsens relativt stabila grundvattennivåer som i stort följer Saltsjön förväntas grundvattensituationen vara förhållandevis okänslig för dränering. Ett stort antal byggnader inom området har grundvattenberoende grundläggning. Inom området förekommer energianläggningar såväl i berg som i jord. Inom delområdet finns enstaka skyddsvärda träd. För detaljer om områdets riskobjekt och hur skador ska undvikas genom kontroll- och skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8 till kapitel 10. PM Hydrogeologi

29 6.11 Delområde 3.5 Saltsjön Delområde 6.5 Saltsjön utgörs av de öar som ligger mellan Östermalm och Södermalm, se figur Planerad City Link etapp 2 sträcker sig rakt under Skeppsholmen. Figur 6.40 Hydrogeologisk karta över delområde 3.5 Saltsjön. För kartlegend hänvisas till figur 3.9. Avrinningen sker i huvudsak mot lägre liggande vattenstånd i Saltsjön (inklusive Strömmen och Ladugårdslandsviken). Grundvattenflödet i Gamla stan är östligt beroende på att Mälarens vattenstånd ligger över Saltsjöns. Grundvattenmagasin i jord förekommer i hela Gamla stan, längs Skeppsholmens och Kastellholmens stränder samt inom lerfyllda områden på Djurgården. Delområdet har indelats i tre magasin (figur 6.40): Magasin 3:5a Gamla stan Magasin 3:5b Skeppsholmen och Kastellholmen Magasin 3:5c Västra Djurgården Bergytan är kraftigt kuperad inom delområdet vilket framgår av figur Inom vattenområdet visas inga interpolerade bergnivåer eftersom nivådata endast finns i begränsad mängd. Zoner redovisas enligt Stockholms byggnadsgeologiska karta. PM Hydrogeologi

30 Figur 6.41 Bergnivåmodell över delområde 3.5 Saltsjön med tolkade bergnivåer och svaghetszoner i berg. För kartlegend hänvisas till figur Grundvattenmagasin 3:5a Gamla stan Stadsdelen Gamla stan är uppbyggd på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Strömsborg mellan Norrmalm i norr och Södermalm i söder. Öarna skiljer Mälaren från Saltsjön. Vattenståndet i Mälaren regleras vid Karl Johansslussen och medför att Mälarens nivå ligger högre än nivån i Saltsjön. Vid jämförelse av vattenståndsmätningar för Mälaren (SMHI Vattenwebb) och Saltsjön under perioden låg vattenståndet för Saltsjön i genomsnitt 0,66 meter under Mälarens nivå. Helgeandsholmen bestod under medeltiden av tre öar som steg för steg har vuxit samman genom utfyllnader och landhöjning. Berggrund Stockholmsåsen följer en svaghetszon i berg (313_NV) hela vägen mellan Brunnsviken och Slussen. Zonen passerar under Gamla stan. Hydrauliska tester utförda under arbetet med Citybanan visar att denna zon i Norrmalm är vattenförande. Bergnivåmodell med svaghetszoner i berg presenteras i figur Jordlager Gamla stan är byggd på Stockholmsåsen vilket präglar de geologiska förhållandena på platsen, se figur Åsen har avsatts som en sammanhängande enhet från Norrmalm till Stadsholmen varefter föregångare till Norrström brutit igenom åsen och här eroderat bort material. Åsens centrala delar utgörs till stor del av rundade block och stenar kring vilka sand och grus är lagrade med växlande sammansättning. Generellt är Stockholmsåsen avlagrad i djupa sänkor eller dalstråk i berggrundsytan vilket också tycks gälla för åsens läge vid Gamla stan. Vid Storkyrkan har isälvsmaterialets mäktighet uppmätts till 48 meter (SGU, 1964). PM Hydrogeologi

31 Åsen har en komplicerad uppbyggnad då denna omformats vid svallning i samband med landhöjningen. Vid åsens sluttningar på Stadsholmen finns nedsvallat material med sand och grus som överlagrar lera. Postglacial lera och organiskt material täcker i stor utsträckning öns östra sida. Även på västra sidan förekommer lösa jordlager. Både den västra och den östra stranden av Stadsholmen täcks av stora mäktigheter fyllning. Helgeandsholmen är till stora delar uppbyggd av fyllning. Fyllningslagret uppgår till ca 10 meter i de västra delarna och centrala delarna och ca 5 meter i de östra delarna. Under fyllningslagret följer åsmaterial som blir grövre på större djup. Mellan åren installerades en tätskärm med syftet att säkra grundvattennivån under östra och västra Riksdagshuset. Grundvattenförhållanden I jordlager inom Stadsholmen förekommer grundvatten i fyllning ovan lera och i åsens isälvsmaterial. Grundvattenbildningen sker direkt på åsens yta men främst genom inläckage av ytvatten från Mälaren. I samband med hydrogeologisk utredning i Slussenprojektet utfördes tester av isälvsmaterialets vattenförande förmåga (Stockholms stad, 2012). Dessa antyder att den hydrauliska konduktiviteten, i Stadsholmens södra delar i anslutning till Slussen, uppgår till lägst 3 x 10-4 m/s. Det kan dock förväntas att den vattenförande förmågan i åsmaterialet ställvis är betydligt högre. Grundvattnet i isälvsmaterialet har en mycket god kontakt med ytvattnet och följer vattenstånden i Mälaren och Saltsjön. Vattenståndsskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön speglas i tidigare utförda grundvattennivåmätningar i undre magasin. Grundvattenströmningen inom Stadsholmen sker österut från Mälaren till Saltsjön se figur 6.40 och figur Figur 6.42 Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:5a Gamla stan. Observationspunkternas läge visas i figur PM Hydrogeologi

32 Även grundvattnet i övre grundvattenmagasin i fyllning på lera och andra finsediment i strandnära lägen speglar nivån i Mälaren och Strömmen, vilket tyder på att kontakten med ytvattnet är god. Det kan dock inte uteslutas att lokalt avgränsade magasin förekommer i fyllning. I figur 6.43 redovisas historiska grundvattenmätningar i ett urval av befintliga mätpunkter i övre grundvattenförande lager. Figur 6.43 Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:5a Gamla stan. Observationspunkternas läge visas i figur Riskobjekt och magasinets känslighet I området finns stora kulturhistoriska värden och ett flertal byggnader har grundvattenberoende grundläggning. Med anledning av jordlagrens goda vattenförande förmåga och god hydraulisk kontakt med kringliggande ytvatten bedöms det inte föreligga risk för grundvattenpåverkan från City Link etapp 2. Som ett resultat av landhöjningen riskerar dock omfattande sättningsproblematik att uppkomma. Ett flertal byggnader inom Gamla stan har med anledning av detta grundförstärkts Grundvattenmagasin 3:5b Skeppsholmen och Kastellholmen Skeppsholmen och Kastellholmen är två öar i Saltsjön mellan Gamla stan och Djurgården. De utgör toppar på en bergrygg som sträcker sig från Blasieholmen mot sydöst. Planerad City Link passerar rakt under Skeppsholmen och ca 200 meter väster om Kastellholmen. God hydraulisk kontakt med Saltsjön gör att området är okänsligt för grundvattenpåverkan. Området beskrivs kortfattat. Jordlager Enligt byggnadsgeologiska kartan utgörs Skeppsholmens och Kastellholmens ytjordarter av morän som ligger på berg, se figur Moränen har ringa mäktighet. Stora delar av Skeppsholmens strandnära och lägre partier har byggts upp av fyllning. Närmast Skeppsholmsbron samt längs öns södra delar överlagras moränen av lera. Lermäktigheten vid 13CW349 är ca 2,5 meter. PM Hydrogeologi

33 Berggrund På Skeppsholmen domineras berggrunden av gnejs som övertväras av talrika och oregelbundna pegmatitgångar; grovkornig granit förekommer underordnat. Ett flertal större zoner omgärdar såväl Skeppsholmen och Kastellholmen. Berget som bygger upp öarna förväntas vara förhållandevis sprickfattigt. Enligt byggnadsgeologiska kartan korsas Skeppsholmen av två zoner med riktningen nordväst-sydöst. Bergnivåmodell med svaghetszoner i berg visas i figur Enligt utförd bergteknisk besiktning (Tyréns, 2006) av berganläggningen på Skeppsholmen finns två dominerande sprickriktningar. Nordöst-sydväst och sydöst-nordväst med brant stupande sprickor, men även nordliga sprickriktningar förekommer. Ungefär samma orientering gäller för enstaka sprickzoner och gnejsens förskiffring. Grundvattenförhållanden Inom Skeppsholmen finns sannolikt ett flertal små, separerade och öppna grundvattenmagasin i morän som avgränsas av berggrundstopografin. Där berget når under Saltsjöns nivå står både morän och fyllning som överlagrar moränen i kontakt med Saltsjön. Utförda grundvattennivåmätningar tyder på att även morän som underlagrar lera står i kontakt och att grundvattennivåer ligger nära Saltsjöns vattenstånd. I fyllning på lera inom strandnära partier finns ett övre grundvattenmagasin. Även detta magasin bedöms ha god kontakt med Saltsjön. Figur 6.44 Uppmätta grundvattennivåer i övre magasin i jord inom grundvattenmagasin 3:5b Skeppsholmen och Saltsjöns vattenstånd. Observationspunkternas läge visas i figur På Kastellholmen förekommer endast ett mindre grundvattenmagasin i morän ovan berg. Grundvattenmagasinet i moränlagret står troligen i direkt kontakt med Saltsjön. PM Hydrogeologi