Problem 2. Babylonierna använde basen 60 istället för 10 som vi använder. Hur skriver du 121 i basen 60? 1 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Problem 2. Babylonierna använde basen 60 istället för 10 som vi använder. Hur skriver du 121 i basen 60? 1 1"

Transkript

1 Inledning till algebran-maa701 Hans Frisk, MSI, VXU 14/ Inledning. Under de två första föreläsningarna skall jag upp en del av det som står i kapitel 1-5 i kursboken samt något om matematikens historia. Min förhoppning är att ni efteråt skall fått en klarare uppfattning om vad matematik är, och inte är. Läs också de inledande dialogerna i boken (kapitel 0). Först dock lite om växelspelet mellan matematiken och andra vetenskaper. Matematiska aktiviter har i historien oftast haft sitt ursprung i praktiska problem. Jordbruket, handeln, byggnadskonsten, planeternas rörelse, tämja elektriciteten och magnetismen, värme- och fukt-utbredning, datortomografi (skiktröntgen)..., listan kan göras lång! Förr i tiden behärskade de stora vetenskapsmännen och ingenjörerna både matematiken och andra ämnen. Den traditionen är bruten sedan minst 100 år och därför kan idag ibland matematiker och ingenjörer titta snett på varandra. Matematiker är världsfrånvända typer som håller på medproblemutannågon praktisk nytta och Ingenjörer slår och skruvar på sina burkar utan att fatta vad som egentligen händer är dumheter som man ibland kan få höra. Under kursens gång skall jag göra vad jag kan för att ta död på sådana myter. 1. Matematikens historia är lång! Ett år gammalt vargben hittades 1937 i Mähren (nuvarande Tjeckien). Det var föresett med skåror, ordnade i grupper om fem. Antagligen har en förfäder till oss försökt hålla koll på sittförråd av skinn eller nerlagda hjortar. Talbegreppet fanns alltsåredansålångt tillbaka men siffrorna kom långt senare. Vad vi vet idag så startar den matematiska utvecklingen på allvar cirka 3000 år f.kr. Speciellt i Egyptien och Mesopotamien (nuvarande Irak). Praktiska problem i jordbruket och byggnadskonsten drev utvecklingen framåt men också religösa motiv kan ha spelat en roll. Problem 1. Egyptierna skrev ==== och då menade de att 2 = Ett lodrät streck markerade ental och tiotal. Ett streck över ett tal visar att man skall ta det inverterade värdet, 1/ talet. Egyptierna vill helst ha 1 i täljaren och sådana bråktal kallar man stambråk. Täljaren 2 var i vissa fall acceptabel (man drog då två streck över talet) men större täljare förekom inte. Att se 2 som är faktiskt helt naturligt Förklara hur man på ett smidigt sätt delar 2 pizzor på 7personer!Skriv 3 som en 11 summa av stambråk. Att som i våra dagar se 2 som 2 1 började man göra långt senare 7 7 (Diophantus, 300 e. kr.). Problem 2. Babylonierna använde basen 60 istället för 10 som vi använder. Hur skriver du 121 i basen 60? 1 1 blev i latinsk översättning pars prima minuta (första lilla delen) och blev pars secunda minuta (andra lilla delen). Det är alltså därifrån vi har fått våra minuter och sekunder. Skriv 1 i basen 60. Räkna först ut hur många hela sextiondelar det är och sedan 8 hur många 3600-delar resten är. I Indien och Kina pågick samtidigt och även långt senare avancerade matematiska aktiviteter. De är från indierna via araberna vi fått våra siffror men nollan som är en förvånansvärt sen uppfinning 1

2 kan vara av kinesiskt ursprung. Vårt talsystembestår av tre delar: 1) Positionssystemet, 2) Sifforna, 3) Ett tecken för tom plats, nollan. Under åren 600 f kr e kr sker en fantastisk utveckling av matematiken i och omkring Grekland. En av de stora matematikerna från denna tid var Pythagoras. Hans berömda sats: a 2 + b 2 = c 2 ( a, b är kateter och c hypotenusan i en rätvinklig triangel) var känd redan för egyptierna men kanske var han den första som bevisade den. Problem 3. Studera ett bevis för Pythagoras sats så attdukan presentera det. Se kapitel 0 i boken eller sök på webben. En annan upptäckt som brukar förknippas med Pythagoras är upptäckten av de irrationella talen, alltså desominteär bråktal. Nu för tiden slår vi allt på våra minräknare men matematikern är noga med vad för slags tal hon jobbar med. Decimaltal med periodisk decimalutveckling kallas för rationella och de kan skrivas som bråk p där p och q är två heltal.några exempel q = = =1.0 = = =0.2 = = 3 14 = = och vi har idag inga som helst problem att skriva ner vilket decimaltal som helst t.ex π = utan någon periodicitet men Pythagoras känd inte till allt detta. Han trodde att diagonalen i en kvadrat med sidan 1, den längd som vi idag betecknar med 2, kunde skrivas som ett bråktal p där heltalen p och q saknar gemensamma delare men fann till q sin bestörtning att så inte var fallet. Beviset är ett sk motsägelsebevis; man antar att det går och visar sedan att det leder till en orimlighet. En annan av giganterna under grekiska epoken är Euklides. Han skrev 13 böcker som på latin heter Elementa och som har haft stort inflytande på matematiken fram till våra dagar. Verken som skrevs på grekiskaöversattes sedan till arabiskan och först sedan till latinet. Den första latinska tryckningen gavs ut i Venedig 1505 och då skallman veta att Euklides levde cirka 300 f kr!! När man skall bygga ett hus så startar man med en fast grund som man kan bygga vidare i från. Euklides är berömd för att ha infört samma tankegångar inom matematiken, speciellt för geometerin i planet. Den fast grunden utgörs av axiom (satser som tas för givna) och definitioner (talar om vad begreppen innebär). Ett axiom hos Euklides är: Givet två skilda punkter i planet så finns det precis en linje som går genom båda punkterna. Utifrån dessa fundament kunde han bygga vidare med satser eller teorem som de också kallas. som har en ändlig decimalutveck- Problem 4. Iexemplenovanpå decimaltal är det bara 1 och ling. 2

3 En oändlig följd av 9:or kan strykas om man ökar siffran till vänster med 1. Vilka bråktal har en ändlig decimalutveckling? Problem 5. Antag att 2= p där p och q är två för oss okända heltal som q inte har någon gemensam faktor ( I så fallförkortar vi bort den). Kvadera nu båda sidor och visa sedan att både p och q måste vara jämna vilket alltså strider mot antagandet att täljare och nämnare saknade gemensam faktor. Problem 6. Ett exempel på en sats hos Euklides är att vinkelsumman i en triangel är ett halvt varv (2 räta vinklar =180 grader). Studera ett bevis så att du kan presentera det. Det finns axiom för de reella talen också men det bygget blev inte helt färdigt förrän på talet. Jag skall inte trötta er med alla 14 axiomen utan bara ange några som ni känner igen från gymnasiet (a, b, c är reella tal) a + b = b + a och a b = b a (a + b)+c = a +(b + c) och(a b) c = a (b c) a (b + c) =a b + a c Självklara saker för alla som målat plank och summerat inkomster kan tyckas men matematikern måste ta det mera seriöst. Genom att ändra på ett axiom kan nya spännande världar öppna sig. Ett exempel är parallellpostulatet i Euklides geometri som säger att Givet en godtyckligt vald linje, l, och en punkt, P,sominte ligger på denna linje så finns det precis en linje som går genom punkten och inte skär den givna linjen. l P Uppenbart för alla som suttit och ritat i sandlådan men om man byter ut precis en mot minst två öppnar sig en underbar värld som heter hyperbolisk geometri. Är denna geometri användbar för oss jordvarelser? Ja, t ex använder man sk Smith diagram i mikrovågstekniken och de förstår man bättre om man tänker hyperboliskt. Den grekiska kulturen gick tillbaka kring år 400 e kr och nästa storhetsperiod inom matematiken sker hos araberna, speciellt kring Bagdad, under åren ungefär. Den siste store grekiske matematikern var Diophantus han hade liksom araberna en mer praktisk syn på matematiken. En av de stora araberna var al-khwarizmi som elegant löste problem som Problem 7. Utgå från en kvadrat med given sida. Lägg till två rektanglar med sidorna 5 respektive kvadratens sida, en ovanpå och en till höger om kvadraten. Den sammanlagda arean skall nu vara 39. Vilken måste kvadratens sida vara? Endast geometriskt resonemang tillåtet, inga x 2 och andra modernare påfund 3

4 som på 1600-talet. Problem 8. Man vet inte exakt när Diophantus levde men man tror sig veta hans ålder från vad som som stod på hans gravsten: Han levde 1 av sitt liv i barndom, 6 1 i ungdom och 1 som ungkarl. Fem år efter giftemålet föddes en son som blev 12 7 hälften så gammal som sin far och dog fyra år före fadern. Hur gammal blev Diophantus? Ok nu får du använda x! På 1200-talet kommer matematiken till Europa (Italien, Frankrike, England) och på 1600-talet skjuter det riktigt fart och det har hållt i sig ända fram till våra dagar med många framstående matematiker (nu även kvinnor!) i inte bara Europa utan även USA, Ryssland Japan. Det som hände på 1600-talet var att matematiken blev symbolisk, man började använda x, x 2,x 3 etc.( Ställ upp Problem 7 som en andragradsekvation och lös den). En fördel med de abstrakta symbolerna är att räkningarna underlättades enormt. Nackdelen är att matematiken kan bli för mekanisk, speciellt i skolundervisningen. Det blir lätt att man använder sin formel för t ex lösningarna till en andragradare slaviskt utan att veta vad man håller på med. På 1600-talet började också analysen (derivera och integrera) växa fram, mycket tack vare Newton och hans önskan att kunna beskriva planetbanorna matematiskt. Analysen kommer i en senare kurs. 2.Logik är ett ämne i gränslandet mellan matematik och filosofi som handlar om konsten att göra slutledningar, dvs utgående från ett antal premisser (förutsättningar) göra korrekta slutsatser. Det gör vi dagligen i vardagslivet utan tänka på detmenäven inom matematiken när vi skall bevisa något. I vardagsspråket har ordet logisk samma betydelse som konsekvent, rimlig och naturlig men det kan vi glömma här, det är slutledningarna det handlar om. Problem 9. Om premisserna är att: Alla Växjöbor är snåla och inga lokförare är snåla kanmanmandågöra en logisk slutledning och komma fram till slutsasen: Inga Växjöbor är lokförare? Samma fråga då premisserna är: Det finns växter med ätbara rötter och Det finns växter med ätbara blad. Slutsats: Det finns växter med ätbara rötter och blad? För att få lite struktur på dethelasåinförde man i slutet av 1800-talet en symbolisk logik, sekapitel1iboken. Viklararossiallmänhet utan denna men den kan vara av intresse vid en del bevis. T ex kontrapositionen på sidan 55, A B B A. Med ord: om man vill visa att påståendet A medför påståendet B så kan man istället visa att negationen (omvändningen) till B medför negationen till A. Den del av logiken som handlar om matematiska slutledningar och vad man kan bevisa i matematiken kallas naturligtvis matematisk logik. En smart man som hette Gödel visade 1931 att det finns satser inom den del av matematiken som handlar om heltalen, {... 2, 1, 0, 1, 2, 3...}, som inte kan avgöras med hjälp av axiomen. En chock som matematikerna inte har hämtat sig från ännu! En sådan sats är kanske Goldbachs förmodan som säger att varje jämnt postitivt heltal kan skrivas som en summa av två primtal, {2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19,...} alltså de som bara har sig själva och 1 som delare. Vi testar: 4=2+2, 6=3+3, 8=5+3, 10 = 7 + 3, 12 = Hur som helst så har ingen lyckats bevisa den trots flera hundra år av ihärdiga försök. Ja det här är spännande men komplicerade saker så vi rundar av detta avsnitt men två tankenötter. Problem 10. Du kommer till ett vägskäl där den ena vägen går till Växjö 4

5 och den andra till Alvesta. Vägskyltar finns ej men istället sitter där två gubbar, den ena talar ALLTID sanning och den andra talar ALDRIG sanning och du vet inte vem som är vem. Gubbarna känner till varandras egenheter. Du får endast ställa en fråga till en av dem. Vilken fråga skall du ställa för att ta reda på vägen till Växjö? Problem 11. På bifogat blad finner du sommarens fluga, den japanska sifferleken Sudoku. En utmärkt övning i slutledningsförmåga! 3. Mängder. En mängd är en samling objekt. Dessa kan vara i princip vad som helst; bandyspelare, kantareller, örnar, delmängder av talen från ett till hundra...i matematiken är man speciellt intresserad av talmängder. Kolla in de viktigaste på sidan 111 N = {0, 1, 2, 3,...} Z = {... 2, 1, 0, 1, 2,...} Q = { a a Z b Z b b 0} R mängden av rella tal (se avsnitt 1 ovan) Det finns fler! Redan i kapitel 7 skall ni få träffa på C, mängden av alla komplexa tal. Deras historia är en rejäl smocka (!) till alla dem som säger att matematikerna är världsfrånvända och inte håller på med praktiska saker. I Italien på 1400-talet fanns några entusiaster som tyckte om att lösa 2:a- och 3:e-gradsekvationer. De såg att teorin skulle vara snyggare om man införde komplexa tal i sådana att i 2 = 1. De brydde sig inte om nytta utan drevs av rent matematiskt intresse. Tänka sig, nu 600 år senare läser ingenjörer över hela världen om komplexa därför att de har visat sig så nyttiga. Det svänger i naturen (växelström, broar i vinden...) och där behövs de komplexa talen för den matematiska beskrivningen av sådana fenomen. Mängder är ett centralt begrepp i statistikkursen som flera av er skall läsa så ägna lite tid för att vänja er vid symbolerna. På sid finns nyttiga samband och bevis för några av dem. 4. Talteori, induktion. Talteori är den del av matematiken som handlar om de hela talen Z. En juvel inom matematiken tycker många. För att skicka hemliga meddelanden på ettsäkert sätt (kryptering) så använder man sig idag (t ex på internet) av talteoretiska resultat. En sats du skall känna till är aritmetikens (matematiken om de fyra räknesätten) huvudsats. Den säger att varje heltal 2 kan skrivas som en produkt av primtal på ett, så när som på ordningen, unikt sätt. T ex 15 = 5 3, 36 = , 81 = 3 4, 9295 = För riktigt stora tal med 100 siffror eller mer tar denna faktorisering förskräckligt lång tid att göra på en dator. Detta använder man sig av vid krypteringen, tjuvlyssnaren hinner inte dekryptera meddelandet. Kapitel 5 handlar om induktionsbevis. En bevismetod som påminner om att bygga en trappa. Först visar man att man står stadigt på ettstegsedanvisarmanattommanstår stadigt på ett steg så är även nästa steg stadigt. Då måste varje steg vara stadigt! Problem 12. Visa med ett induktionsbevis att följande formel gäller för varje positivt heltal n n = n (n +1). 2 5

6 Man kan bevisa induktionsprincipen om man i stället utgår från en speciell egenskap hos de positiva hela talen Z +,nämligen välordningsprincipen. Den säger att varje icke-tom delmängd av Z + innehåller ett minsta element. T ex {15, 3, 99, 989} har 3 som minsta element. Så är det ju inte för R + eftersom t ex {x 1 <x 3} inte har ett minsta element < 1.01 men < osv. 6

2 Matematisk grammatik

2 Matematisk grammatik MATEMATISK GRAMMATIK Matematisk grammatik.1 Skriva matematik Matematisk grammatik, minst lika kul som det låter, och hur man skriver matematik är nästan lika viktigt som vad man skriver. En grammatisk

Läs mer

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:.. Namn:.. 4-7 Pythagoras sats Inledning Nu har du lärt dig en hel del om trianglar. Du vet vad en spetsig och en trubbig triangel är liksom vad en liksidig och en likbent triangel är. Vidare vet du att vinkelsumman

Läs mer

Hela tal LCB 1999/2000

Hela tal LCB 1999/2000 Hela tal LCB 1999/2000 Ersätter Grimaldi 4.3 4.5 1 Delbarhet Alla förekommande tal i fortsättningen är heltal. DEFINITION 1. Man säger att b delar a om det finns ett heltal n så att a Man skriver b a när

Läs mer

Block 1 - Mängder och tal

Block 1 - Mängder och tal Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av talen i R Intervall Absolutbelopp Olikheter 1 Prepkursen

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8)

2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8) De naturliga talen. Vi skall till att börja med stanna kvar i världen av naturliga tal, N 3. Vi har redan använt (i beviset av Euklides primtalssats) att de naturliga talen är uppbyggda (genom multiplikation)

Läs mer

KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION

KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION SIFFERDJÄVULENS PERSPEKTIV JULIUSZ BRZEZINSKI MATEMATISKA VETENSKAPER CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET KOMMUNIKATION FORMELL : YRKESROLL, LÄRARROLL, MED- VERKAN

Läs mer

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I J A S, ht 04 1 Induktion Detta avsnitt handlar om en speciell teknik för att försöka bevisa riktigheten av påståenden eller formler, för alla heltalsvärden

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

Lösningar till udda övningsuppgifter

Lösningar till udda övningsuppgifter Lösningar till udda övningsuppgifter Övning 1.1. (i) {, } (ii) {0, 1,, 3, 4} (iii) {0,, 4, 6, 8} Övning 1.3. Påståendena är (i), (iii) och (v), varav (iii) och (v) är sanna. Övning 1.5. andra. (i) Nej.

Läs mer

Kapitel 2: De hela talen

Kapitel 2: De hela talen Kapitel 2: De hela talen Divisionsalgoritmen ( a a Z, d Z\{0} q, r Z : d = q + r ) d, 0 r d c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad där q kallas kvoten och r kallas principala resten vid heltalsdivision.

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4 VSNITT ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Är det möjligt att jämföra storleken av olika talmängder? Har det någon mening om man säger att det finns fler irrationella tal än rationella? Är det överhuvudtaget möjligt

Läs mer

Explorativ övning 11 GEOMETRI

Explorativ övning 11 GEOMETRI Explorativ övning 11 GEOMETRI Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk

Läs mer

Trigonometri. Sidor i boken 26-34

Trigonometri. Sidor i boken 26-34 Sidor i boken 6-34 Trigonometri Definition: Gren av matematiken som studerar samband mellan vinklar och sträckor i planet (och rymden). Det grundläggande trigonometriska problemet är att beräkna alla sidor

Läs mer

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla

Läs mer

Block 1 - Mängder och tal

Block 1 - Mängder och tal Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av

Läs mer

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013 LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant Matematik - Måldokument MATEMATIK ÅK 9 TAL Talet nio anses i många kulturer vara ett mystiskt och ibland också ett heligt tal. Innan kristendomen infördes i Norden ansågs talet 9 vara det mest heliga talet.

Läs mer

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Tal Tal är organiserade efter några grundläggande egenskaper: Naturliga tal, N De naturliga talen betecknas med N och innehåller alla positiva heltal, N =

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Tentamen i Matematikens utveckling, 1MA163, 7,5hp fredagen den 28 maj 2010, klockan 8.00 11.00 Tentamen består

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Explorativ övning Geometri

Explorativ övning Geometri Explorativ övning Geometri Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk

Läs mer

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma Explorativ övning 14 KOMBINATORIK Kombinatoriken används ofta för att räkna ut antalet möjligheter i situationer som leder till många olika utfall. Den används också för att visa att ett önskat utfall

Läs mer

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning Matematik, KTH Bengt Ek november 207 Material till kursen SF679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk 0 Inledning Talet π (kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter) är inte ett rationellt tal

Läs mer

INDUKTION OCH DEDUKTION

INDUKTION OCH DEDUKTION Explorativ övning 3 INDUKTION OCH DEDUKTION Syftet med övningen är att öka Din problemlösningsförmåga och bekanta Dig med olika bevismetoder. Vårt syfte är också att öva skriftlig framställning av matematisk

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Intervju med Stefan, testingenjör på Sony

Intervju med Stefan, testingenjör på Sony s. 10 TALSYSTEMETS Intervju med Stefan, testingenjör på Sony Fråga: Använder du matematik på ditt jobb? Svar: Jag använder matematik när jag testar hur stor brandbredd mobiltelefoner klarar av. Hastigheten

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET. Andreas Wannebo

LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET. Andreas Wannebo LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET Andreas Wannebo Vi ska studera egenskaper för heltalen. Det finns heltal såsom 1,2,3,4,... De är de positiva heltalen och det är dem vi vill studera. Först kan man ställa

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q

Läs mer

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II Inledning Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_äm nesplan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Svar och lösningar. Kängurutävlingen 2009 Cadet för gymnasiet

Svar och lösningar. Kängurutävlingen 2009 Cadet för gymnasiet Svar och lösningar 1: D 200 9 Ett tal är jämnt om entalssiffran är jämn. Det enda talet som uppfyller det villkoret är 200 9 = 1800 2: C 18 cm Stjärnans yttre består av 12 lika långa sidor med sammanlagd

Läs mer

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer LMA100 VT2005 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL 2 Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer Syftet med denna övning är att repetera gymnasiekunskaper om polynom och polynomekvationer samt att bekanta sig med

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet Avsnitt 2 Tillägg om kongruensräkning Detta avsnitt handlar om två klassiska satser som används för att förenkla kongruensräkning: Kinesiska restsatsen och Fermats lilla sats. Den första satsen används

Läs mer

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER Explorativ övning 8 POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER Syftet med denna övning är att repetera gymnasiekunskaper om polynom och polynomekvationer samt att bekanta sig med en del nya egenskaper hos polynom.

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen Föreläsning 3 Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen Mängder Induktion behöver inte börja från 1, Grundsteget kan vara P (n 0 ) för vilket heltal n 0 som

Läs mer

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 6: Undersökande arbetssätt med matematisk programvara Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 I texten Undersökande arbetssätt

Läs mer

TALTEORI FÖR ALLA 1 Juliusz Brzezinski

TALTEORI FÖR ALLA 1 Juliusz Brzezinski TALTEORI FÖR ALLA 1 Juliusz Brzezinski För exakt 10 år sedan publicerade Andrew Wiles sitt bevis av Fermats Stora Sats. Nyheten om hans resultat väckte enorm uppmärksamhet i hela världen. Vägen till lösningen

Läs mer

Uppsalas Matematiska Cirkel. Geometriska konstruktioner

Uppsalas Matematiska Cirkel. Geometriska konstruktioner Uppsalas Matematiska Cirkel Geometriska konstruktioner Matematiska institutionen Uppsala universitet Våren 2019 Några ord om Uppsalas Matematiska Cirkel Uppsalas Matematiska Cirkel bildades hösten 2018

Läs mer

Geometriska konstruktioner

Geometriska konstruktioner Stockholms Matematiska Cirkel Geometriska konstruktioner Lisa Nicklasson Gustav Zickert Institutionen för matematik KTH och Matematiska institutionen Stockholms universitet 2017 2018 Innehåll 1 Vad är

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Delkursplanering MA Matematik A - 100p Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Mats Boij 28 oktober 2001 1 Heltalen Det första kapitlet handlar om heltalen och deras aritmetik, dvs deras egenskaper som

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013 Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

9 Geometriska begrepp

9 Geometriska begrepp 9 Geometriska begrepp Rita figurer som visar vad vi menar med... 261 a) 4 cm och 4 cm 2 b) 5 cm och 5 cm 2 262 Rita två olika figurer som båda har arean 8 cm 2 263 Rita tre olika figurer som alla har arean

Läs mer

Explorativ övning Geometri

Explorativ övning Geometri Explorativ övning Geometri Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk

Läs mer

1.1. Fördjupning: Jämförelse av oändliga mängder

1.1. Fördjupning: Jämförelse av oändliga mängder Kapitel 1 Kardinalitet Den här texten är tagen från boken Diskret matematik av Asratian Björn Turesson (och delvis modifierad) Av den anledningen finns det visa hänvisningar på en del ställen som är ersatta

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

8-6 Andragradsekvationer. Namn:..

8-6 Andragradsekvationer. Namn:.. 8-6 Andragradsekvationer. Namn:.. Inledning Nu har du arbetat en hel del med ekvationer där du löst ut ett siffervärde på en okänd storhet, ofta kallad x. I det här kapitlet skall du lära dig lösa ekvationer,

Läs mer

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental. Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går

Läs mer

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK EXAMENSARBETEN I MATEMATIK MATEMATISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Matematiska bevis Beskrivning av olika bevismetoder och hur de används av Åsa Wall Månsson 2005 - No 2 MATEMATISKA INSTITUTIONEN,

Läs mer

INDUKTION OCH DEDUKTION

INDUKTION OCH DEDUKTION AVSNITT 3 INDUKTION OCH DEDUKTION Med induktion menar man vanligen en mycket vanlig resonemangsmetod: man gör flera observationer, upptäcker ett mönster (eller något som man tror är ett mönster) och därefter

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning... 2 Vad är matematik... 3 Det matematiska språket... 4 Några begrepp ur mängdläran... 4

Innehållsförteckning Inledning... 2 Vad är matematik... 3 Det matematiska språket... 4 Några begrepp ur mängdläran... 4 Innehållsförteckning Inledning... Vad är matematik... 3 Det matematiska språket... 4 Några begrepp ur mängdläran... 4 Talmängder... 5 Mängdoperationer, den tomma mängden... 9 Några begrepp ur logiken...

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter Johan Thim 15 augusti 2015 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför

Läs mer

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 006 Introduktionskurs i matematik för civilingenjörsprogrammet F Tentamen på Introduktionskursen i matematik äger rum lördagen den 6 september

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Analys 360 En webbaserad analyskurs Analysens grunder. Om de reella talen. MatematikCentrum LTH

Analys 360 En webbaserad analyskurs Analysens grunder. Om de reella talen. MatematikCentrum LTH Analys 60 En webbaserad analyskurs Analysens grunder Om de reella talen Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Om de reella talen () Introduktion Den matematiska analysen är intimt förenad

Läs mer

Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri

Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri 94 Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri Lars Gårding Lunds Universitet Meningen med detta förslag till enskilt arbete är att alla uppgifter U redovisas skriftligt med fulla motiveringar och att alla

Läs mer

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Modul 1 Mål och Sammanfattning Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016-2017 Lars Filipsson Modul 1 Mål och Sammanfattning 1. Reella tal. 1. MÅL FÖR MODUL 1 Känna till talsystememet och kunna använda notation

Läs mer

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL Explorativ övning 3 TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL Syftet med detta avsnitt är att titta närmare på positionssystemet och på heltalens multiplikativa struktur. De viktigaste begreppen är presentation

Läs mer

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Första delen av övningen handlar om begreppet funktion. Syftet är att bekanta sig med funktionsbegreppet som en parbildning. Vi koncentrerar oss på tre viktiga

Läs mer

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Övningshäfte 2: Komplexa tal LMA100 VT007 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Explorativ övning euklidisk geometri

Explorativ övning euklidisk geometri Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer

Läs mer

UPP TILL BEVIS! Cirkelns omkrets är 2 π r och arean är π r 2. Hur vet du det att det gäller alla cirklar? Hur

UPP TILL BEVIS! Cirkelns omkrets är 2 π r och arean är π r 2. Hur vet du det att det gäller alla cirklar? Hur UPP TILL BEVIS! Cirkelns omkrets är 2 π r och arean är π r 2 Hur Hur vet du det att det gäller alla cirklar? Matematikbiennetten i Malmö 9 mars 2013 Marie Jacobson, Malmö högskola Matematisk bevisföring

Läs mer

1 Euklidisk geometri.

1 Euklidisk geometri. 1 Euklidisk geometri. Pythagoras (ca 570 497 f. kr.) grundade i Kroton i nuvarande södra Italien en skola vars motto var Allt är tal. Skolans medlemmar, pytagoreerna, försökte visa att allt i deras omvärld

Läs mer

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling Problemsamling Niels Chr. Overgaard & Johan Fredriksson 3 september 205 Problem 0. Skriv följande summor mha summationstecken. ( Dvs på formen q k=p a k där k är en räknare som löper med heltalssteg mellan

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Grafer och grannmatriser

Grafer och grannmatriser Föreläsning 2, Linjär algebra IT VT2008 Som avslutning på kursen ska vi knyta samman linjär algebra med grafteori och sannolikhetsteori från första kursen. Resultatet blir så kallade slumpvandringar på

Läs mer

Kongruens och likformighet

Kongruens och likformighet Kongruens och likformighet Torbjörn Tambour 23 mars 2015 I kompendiet har jag tagit kongruens- och likformighetsfallen mer eller mindre som axiom, vilket jag nu tycker är olyckligt, och de här sidorna

Läs mer

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER Övningens syfte är att bekanta sig med begreppet relation på en mängd M. Begreppet relation i matematiska sammanhang anknyter till betydelsen av samma ord

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför

Läs mer

LOGIK, MÄNGDER OCH FUNKTIONER

LOGIK, MÄNGDER OCH FUNKTIONER LOGIK, MÄNGDER OCH FUNKTIONER KOMPLETTERANDE STUDIEMATERIAL TILL MMA121 MATEMATISK GRUNDKURS VÅRTERMINEN 2014 ERIK DARPÖ 1. Utsagor, implikation och ekvivalens En utsaga är en påstående, formulerat med

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar

Läs mer

Kapitel 4. cos(64 )= s s = 9 cos(64 )= 3.9m. cos(78 )= s s = 9 cos(78 )= 1.9m. a) tan(34 )= x x = 35 tan(34 )= 24cm

Kapitel 4. cos(64 )= s s = 9 cos(64 )= 3.9m. cos(78 )= s s = 9 cos(78 )= 1.9m. a) tan(34 )= x x = 35 tan(34 )= 24cm Kapitel 4 4107 4103 a) tan(34 )= x x = 35 tan(34 )= 4cm 35 b) cos(40 )= x x = 61 cos(40 )= 47cm 61 c) tan(56 )= 43 x x = 43 tan(56 ) = 9cm d) sin(53 )= x x = 75 sin(53 )= 60cm 75 4104 a) tan(v )= 7 4 v

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska

Läs mer

Grupper och RSA-kryptering

Grupper och RSA-kryptering UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 26 oktober 2007 Grupper och RSA-kryptering Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen

Läs mer

Offentlig kryptering

Offentlig kryptering 127 Offentlig kryptering Johan Håstad KTH 1. Inledning. Denna uppgift går ut på att studera ett offentligt kryptosystem. Med detta menas ett kryptosystem där det är offentligt hur man krypterar, men trots

Läs mer

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n) Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén Algebra I, 5 hp Sammanfattning av föreläsning 9. Kongruenser Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5A matematik Koll på Skriva Facit 1 Tal i decimalform,3 1 a) 0,5 b) 0,7 c) 0, a) 4, b),1 c) 9,4 3 a) 35,8 b) 41, c) 0,9 4 a) 1,1 b) 4, c) 7,3 5 a) 13,4 b) 3,5 c) 91,7 a) 40,8

Läs mer