LAPPTRÄSK KOMMUN INGERMANSBY SJÖKULLA DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING. Planläggningsstart. Kommunstyrelsens godkännande

Transkript

1 1 LAPPTRÄSK KOMMUN INGERMANSBY SJÖKULLA DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING Planläggningsstart Kommunstyrelsens godkännande Kommunfullmäktiges godkännande Planområdets läge Beskrivning av detaljplanen och detaljplaneändringen. Beskrivningen gäller en detaljplanekarta daterad 8 juni 2004 och ändrad Detaljplanen och detaljplaneändringen gäller: Fastigheterna RNr 1:94, 2:57 och 6:17 samt jord- och skogsbruks-, gatu- och vattenområden i i Lappträsk kommun. Med detaljplanen och detaljplaneändringen bildas: Kvarter 6-16 och en del av kvarter 3 samt därtill hörande rekreations-, trafik-, special-, jord- och skogsbruks-, vatten- och gatuområden i i Lappträsk kommun Detaljplanen och detaljplaneändringen är uppgjorda av Ingenjörsbyrå Paavo Ristola Oy, Terveystie 2, Hollola, tel. (03) Planläggningen startade genom kommunstyrelsens beslut Information om att detaljplanering av området startat gavs i lokaltidningen och på kommunens anslagstavla Kommunstyrelsen godkände detaljplanen och detaljplaneändringen Kommunfullmäktige godkände detaljplanen och detaljplaneändringen Planområdet ligger i cirka fyra kilometer väster om Kapellby centrum i Lappträsk kommun. På grundkartan nedan anges planområdets ungefärliga läge och avgränsning.

2 2 Planområdets ungefärliga läge och avgränsning på grundkartan. (ÓLanmäteribyrån 3/MYY/03)

3 3 Sisällysluettelo 1 SAMMANDRAG Planläggningsprocessens skeden Detaljplan.Đ Förverkligande UTGÅNGSPUNKTER Utredning av förhållandena på planområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö Byggd miljö Markägare Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som gäller planläggningsområdet DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN Behov av att uppgöra en detaljplan Inledning av planeringen samt beslut om detta Deltagande och samarbete Intressenter Informering om start av planläggningen Förfarande för deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete Detaljplanens mål Mål enligt utgångsmaterialet Alternativa detaljplanelösningar och konsekvenser av dem Beskrivning av preliminära alternativ Val av detaljplanelösning samt motiveringar Valt alternativ Myndighetsutlåtanden i förslagsskedet och ändringar som gjorts enligt dem Miljöcentralens utlåtande Museiverkets utlåtande Vägförvaltningens utlåtande Ändringar som gjorts utgående från förslagsskedets utlåtanden och förhandlingar BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Service Områdesreserveringar Kvartersområden Service Bostadsområden Industribyggnader Andra områden Rekreationsområden Trafikområden...20

4 Specialområden Jordbruksområden Vattenområden Gator.Đ Grundvattenområde Konsekvenser av planen Konsekvenser för den byggda miljön Andra konsekvenser FÖRVERKLIGANDE AV DETALJPLANEN Förverkligande och tidpunkt...22 Förteckning över bilagorna till beskrivningen 1. Planen för deltagande och bedömning 2. Utkasterna A, B och C 3. Visualisering 4. Detaljplanens uppföljningsblankett Detaljplanekarta

5 5 1 SAMMANDRAG 1.1 Planläggningsprocessens skeden 1.2 Detaljplan 1.3 Förverkligande Planläggningen startade med kommunstyrelsens beslut Information om att detaljplanering av området startat gavs i lokaltidningen och på kommunens anslagstavla Planen för deltagande och bedömning fanns till påseende sommaren Utlåtanden om planutkasten begärdes av myndigheterna Planutkasten fanns offentligt till påseende i november Kommunstyrelsen godkände planförslaget Kommunfullmäktige godkände planförslaget Planförslaget fanns offentligt till påseende Planområdet är cirka 67 ha stort. Lappträsk utbildningscentrals område är anvisat som område för offentlig service och förvaltning, där bostadsbyggnader också tillåts. Områdets miljö och en del av byggnadsbeståndet är skyddade. Antalet byggnadsplatser för bostadsbyggnader är 39, varav antalet tomter för fristående småhus är 35. De är placerade i tre grupper. En av grupperna ligger intill Porlomvägen och de två övriga på vardera sidan om Lappträsk utbildningscentral. På Porlomvägens sida av planområdet finns ett kvartersområde för industribyggnader, där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art. Vid träskstranden finns en båthamn samt ett rekreationsområde med friluftsled och badstrand. Största delen av området är landskapsmässigt värdefullt åkerområde. Lappträsk å och strandzonen vid Lappträsket är vattenområde. Allén från Porlomvägen till utbildningscentralen bevaras. I norra delen av området finns ett område där grundvatten bildas. Där begränsas byggandet av förbudet att ändra och förstöra grundvattnet. Förverkligandet av området beror på efterfrågan på tomter, investeringsmöjligheterna och kommunens strategi.

6 6 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning av förhållandena på planområdet Allmän beskrivning av området Planområdet gränsar i söder till industriområde och Porlomvägen, i väster till Lappträsk å, i norr till Lappträsket och i öster till området Husulabacken. Landskapet på området utgörs till största delen av jämn åker. Vid stranden av Lappträsket på en skogbevuxen kulle finns Lappträsk utbildningscentral. På utbildningscentralens område finns flera byggnader av olika ålder. I närheten av Porlomvägen finns några bostadsbyggnader. På området finns dessutom en spannmålstork och ett avloppsreningsverk. Foto av området snett uppifrån Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild Landskapet på området präglas av den vidsträckta åkerslätten, och norr om området finns träsket. Från Porlomvägen leder en björkallé till utbildningscentralen. Udden där utbildningscentralen finns är skogbevuxen och ligger högre än omgivningen. Vattendrag och vattenresurser

7 7 Lappträsk utbildningscentral Byggd miljö På utbildningscentralens område finns ett viktigt grundvattenområde, där det finns ett vattentag. Norr om området finns Lappträsket, som är grunt och eutrofierat. Vattennivån har höjts med hjälp av en byggd dammvall vid stranden. Jord- och skogsbruk Största delen av området består av åker. Befolkning och boende På området finns några bostadsbyggnader, och dessutom har utbildningscentralen övernattningsutrymmen för cirka 250 personer. Samhällsstruktur Planeringsobjektet ligger cirka 4 km från Lappträsk centrum. Området är avskilt från kommunens centrala samhällsstruktur. Å andra sidan bildar området vid utbildningscentralen en egen helhet på området, och den betjänas bl.a. av ett eget avloppsreningsverk. Planområdet gränsar till industriområde och bybosättningen i. Service På området finns vissa former av service, som främst hör ihop med verksamheten vid utbildningscentralen, men t.ex. kaféet betjänar också andra än utbildningscentralen. Arbetsplatser och näringsverksamhet

8 8 På området finns Lappträsk utbildningscentral, som för närvarande fungerar bl.a. som civiltjänstgöringscentral. På området arbetar cirka 30 personer. Rekreation På området finns några områden reserverade för utbildningscentralens interna rekreationsverksamhet (bl.a. bollplan), och vid stranden av Lappträsket finns en stig. Längs den kan man ta sig genom utbildningscentralens område. Det finns inga egentliga allmänna rekreationsområden på området. Trafik Strandstigen Planområdet gränsar delvis till förbindelsevägen Lappträsk-Porlom (nr 1771). Vägens genomsnittliga fordonstrafik utgör 591 fordon/dygn (2002). I omedelbar närhet av planområdet finns också riksvägen Helsingfors-Joensuu-Kajana (nr 6), vars genomsnittliga fordonstrafik vid planområdet är 5683 fordon/dygn (2002). Byggd kulturmiljö och fornminnen På utbildningscentralens gårdsområde finns ett stort trädbestånd och byggnader av varierande ålder, av vilka en del är arkitektoniskt värdefulla. Det finns inga uppgifter om fornminnen på området. Teknisk service

9 9 Huvudbyggnaden av Sjökulla gård Markägare De nya delarna av planområdet omfattas inte av samhällsteknisk service. Utbildningscentralen använder ett eget vattentag och ett eget avloppsreningsverk. Miljöskydd och miljöstörningar Störningar kan orsakas främst av trafiken på riksväg 6 och Porlomvägen. Andra eventuella miljöstörningar av mindre betydelse är verksamheten på industriområde, verksamheten på utbildningscentralens område samt inom ett mindre influensområde spannmålstorken. Kommunen äger fastigheten RNr 1:94, som innehas av utbildningscentralen. Resten av området är i privat ägo. 2.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som gäller planläggningsområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen (Statsrådets beslut , vann laga kraft ) Följande mål gäller planområdet: o vid planeringen av områdesanvändningen skall inga nya betydande bostadsområden placeras fristående från den befintliga samhällsstrukturen, om det inte med behovs- och konsekvensutredningar kan påvisas att byggandet är i enlighet med en hållbar utveckling o i planeringen skall tillräcklig tillgång på sunt vatten av god kvalitet tryggas, och vattentjänstlösningar för tätortsområdena skall kunna ordnas så att olä-

10 10 genheter av avloppsvattenbehandling förhindras o nationellt viktiga kultur- och naturarvs värden skall bevaras o behovet av skydd för grund- och ytvatten och att kunna utnyttja dem skall beaktas. Regionplan och landskapsplan I regionplanesammanställningen för Östra Nyland (fastställd ) är planområdet anvisat som delvis jord- och skogsbruksområden (MT) och delvis område för service och förvaltning (P, utbildningscentralens område). Dessutom är en del av området grundvattenområde, och på området finns ett område som med stöd av vattenlagstiftningen är skyddat eller skall skyddas (S3). På planområdet finns inga områdesreserveringar i Landskapsplan Utdrag ur sammanställningen av olika skeden av regionplanerna för Östra Nyland. Generalplan I delgeneralplanen för Lappträsk, som kommunfullmäktige godkände , är planområdet område för fristående småhus (AO-1), område för offentlig service och förvaltning (PY-2), industriområde (T), rekreationsområde (V), område för badstrand (VV) samt landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA). Dessutom är området delvis 1 klass grundvattenområde (pv1). Utbildningscentralens omgivning är också delvis ett område vars arkitektoniskt värdefulla byggnadsbestånd och miljö man vill bevara (rkm-1) och delvis ett område som är skyddat med stöd av byggnadsskyddslagen (srs).

11 11 Utdrag ur delgeneralplanen för Lappträsk. Gällande detaljplan På en liten del av planområdet finns en tidigare uppgjord byggnadsplan. I byggnadsplanen har de områden som finns på planområdet anvisats som jord- och skogsbruksområde (M). Till planområdet hör dessutom Sjökullavägens gatuområde enligt den gamla planen. Utdrag ur den detaljplan som avförs

12 12 Byggnadsordning Lappträsk kommuns byggnadsordning godkändes av kommunfullmäktige och trädde i kraft Tomtindelning och -register På området finns ingen gällande tomtindelning. Baskarta Detaljplanens baskarta 1:2000 utarbetades år 2002 och godkändes Byggnadsförbud På området finns inget gällande byggnadsförbud. Skyddsbeslut En del av utbildningscentralens område är skyddat med stöd av byggnadsskyddslagen. Byggnader som är skyddade med stöd av byggnadsskyddslagen är A-, B- och C-huset, byggnaden med tvättstuga och bastu, den gamla huvudbyggnaden och spannmålsboden. Beslutet om byggnadsskydd fattades av Nylands miljöcentral (Dnr ). Utredningar som gjorts för området vid utarbetningen eller tidigare Ingenjörsbyrå Paavo Ristola Oy har gjort upp en byggbarhetsutredning för området. Vid detaljplaneringen av området utnyttjas i tillämpliga delar de utredningar som gjordes för den delgeneralplan för Lappträsk som godkändes av kommunfullmäktige Utredningarna preciseras dock i tillämpliga delar. Detta gäller åtminstone följande frågor: o kulturhistoria o landskap o trafikförbindelser (också lätt trafik) o utgångspunkter för samhällstekniken o nuvarande och planerad markanvändning, särskilt utbildningscentralens område o sociala och ekonomiska konsekvenser

13 13 3 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 3.1 Behov av att uppgöra en detaljplan Man har velat få utbudet av tomter för egnahemshus i Lappträsk att bättre motsvara efterfrågan. Det har funnits behov att precisera generalplanens innehåll bl.a. beträffande utbildningscentralens byggnader och kulturmiljö samt att beakta områdets värden i planläggningen. Ett mål har också varit en noggrannare planering av områdets trafikarrangemang. 3.2 Inledning av planeringen samt beslut om detta 3.3 Deltagande och samarbete Intressenter Detaljplanen och detaljplaneändringen är uppgjord på initiativ av Lappträsk kommun. Kommunstyrelsen beslöt den att planläggningen skall inledas. Intressenter i planläggningsarbetet är bl.a.: o Lappträsk kommuns förvaltning o markägarna o rågrannarna o Nylands miljöcentral o Östra Nylands förbund o Museiverket o Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt o Lappträsk utbildningscentral o de som använder rekreationsområdena o alla andra, vilkas boende, arbete eller andra förhållanden väsentligt kan påverkas av planen Informering om start av planläggningen Information om att planläggningen inleds samt om planen för deltagande och bedömning ges på kommunens anslagstavla och i lokaltidningen Förfarande för deltagande och växelverkan Planen för deltagande och bedömning hålls till påseende på kommungården. Intressenterna kan framföra synpunkter om planens innehåll och tillräcklighet under hela planeringsarbetets gång. Intressenterna ges också möjlighet att föreslå för Nylands miljöcentral att förhandlingar skall föras om huruvida planen för deltagande och bedömning är tillräcklig. Miljöcentralen avgör om sådana förhandlingar behövs. Om det blir väsentliga ändringar i planen för deltagande och bedömning under planeringsarbetets gång, ges separat information om detta.

14 Myndighetssamarbete 3.4 Detaljplanens mål Vid behov kan kommunen och Nylands miljöcentral förhandla om huruvida planen för deltagande och bedömning är tillräcklig. Intressenter kan också ta initiativ till att sådana förhandlingar skall ordnas. Till förhandlingarna kallas enligt behov de myndigheter och samfund som finns i den bransch som berörs. Förhandlingar om planutkastet förs vid behov med olika myndigheter, och dessutom begärs vid behov också utlåtanden redan i utkastskedet. Utlåtanden om planförslaget begärs av myndigheterna Mål enligt utgångsmaterialet Målen för detaljplanen och detaljplaneändringen är att o verkställa generalplanen och precisera dess innehåll i behövliga delar (bl. a. kulturhistoria, utbildningscentralens område) o utöka bostadsområdena i Lappträsk med högklassiga områden för småhus o beakta områdets värden i planläggningen (speciellt kulturhistoria och landskap) o noggrannare planera områdets trafikarrangemang o beakta området vid Husulabacken i planläggningen (eventuell användning för bostäder i framtiden). 3.5 Alternativa detaljplanelösningar och konsekvenser av dem Beskrivning av preliminära alternativ Tre preliminära utkast till detaljplan gjordes upp: A, B och C. Alternativ B är baserat på rätlinjiga vägsträckningar. I alternativ A och C är vägarna inte raka. Beträffande placeringen av olika former och omfattning av markanvändning är alternativen mycket likartade. Alla har cirka 40 tomter för bostadshus eller fristående småhus placerade i tre grupper. En av grupperna finns i närheten av Porlomvägen och de två övriga nära stranden på vardera sidan om utbildningscentralen. I alla alternativ är största delen av området landskapsmässigt värdefullt åkerområde. På strandområdet finns en båthamn samt ett rekreationsområde. Alternativen presenteras i bilagorna Val av detaljplanelösning samt motiveringar Åsikter och beaktande av dem Utlåtanden om de tre alternativa planutkasten begärdes av bl.a. Östra Nylands förbund, Nylands miljöcentral, Vägförvaltningen och Lappträsk utbildningscentral. I deras utlåtanden konstateras följande: Östra Nylands förbund anser i sitt utlåtande daterat att det är viktigt att området planeras på det nationellt värdefulla kulturlandskapets villkor, vilket innebär bl.a. att de öppna, landskapsmässigt värdefulla åkerområdena bibehålls.

15 Valt alternativ Östra Nylands förbund motsätter sig krokiga vägsträckningar, som inte är motiverade av terrängformationer och inte stöder alléns plats i landskapet. Östra Nylands förbund fäster dessutom vikt vid de riktningar som bostadsområdena öppnar sig mot och deras placering, så att de kompletterar det redan befintliga bostadsbeståndet, samt hur genomfartstrafik kan undvikas på bostadsområdena. En splittring av samhällsstrukturen skall också annars undvikas. De nuvarande vägsträckningarna skall enligt Östra Nylands förbund beaktas vid planering av vägnätet i planen. Detaljplanebestämmelserna för kvartersområdet för offentlig service och förvaltning (PY-1) skall styra tilläggsbyggande på området. På det eventuella området för idrotts- och rekreationstjänster (VU) borde en fotbollsplan rymmas. Nylands Miljöcentral vill i sitt utlåtande att ett alternativ skall utarbetas, där bostadskvarteret planeras så att civiltjänstgöringscentralens område utgör en utvecklingskärna och att man samtidigt har som mål att placera byggnadsplatserna som byar, så att de bildar en växande funktionell helhet stödd på befintlig struktur. Vägförvaltningen konstaterar i sitt utlåtande daterat att gatuförbindelsen mellan och Lappträsk centrum parallellt med riksväg 6 borde beaktas i detaljplanen, likaså eventuellt behov av bullerskydd. Lappträsk utbildningscentrals chef Eero Soinio konstaterar i sitt ställningstagande , att det borde vara raka vägsträckningar på området. Man måste spara på åkerlandskapet och bevara utsikten mot träsket. Soinio betonar också att de nuvarande vägarna skall beaktas vid planering av vägarna på området. Dessutom anser han att lättrafikleder från utbildningscentralen till Porlomvägen är viktiga. Soinio anser att björkallén inte skall anvisas endast för lätt trafik, och inga tomtanslutningar får göras från allén. Soinio motsätter sig planläggning av det lilla huset på utbildningscentralens område som kvartersområde för fristående småhus. Planläggningsbestämmelsen PY-1 borde möjliggöra företagsverksamhet i liten skala på utbildningscentralens område. I planläggningsbestämmelsen pv-1 borde det enligt Soinio finnas ett omnämnande att inga ingrepp i lerbäddsavlagringarna, som skyddar grundvattnet, får göras i samband med grävnings- och pålningsarbeten. Han föreslår också att reserveringen för en kraftlinje på åkerslätten mellan torken och fähuset borde avlägsnas. Utgående från utlåtandena om de alternativa utkasten uppgjordes alternativ D, som har utgjort grund för det planutkast som är daterat De krokiga vägsträckningarna kritiserades i utlåtandena från bl.a. Östra Nylands förbund och utbildningscentralen. I utkast D är gatorna till största delen rätlinjiga. De befintliga vägbottnarna har beaktats vid planeringen av gatorna, likaså att åkerområdena skall bevaras så enhetliga som möjligt. Grundlösningen i alternativ D är likartad som de tidigare alternativen och följer generalplanen.

16 Myndighetsutlåtanden i förslagsskedet och ändringar som gjorts enligt dem Miljöcentralens utlåtande Museiverkets utlåtande Vägförvaltningens utlåtande Enligt Nylands miljöcentrals utlåtande skall nybyggen förbjudas på byggnadsskyddsområde (srs). Utanför srs-område skall byggandet styras noggrannare bl.a. genom att nybyggenas omfattning skall fastslås. Nya byggnaders förhållande till srs-området skall övervägas, t.ex. avstånden till befintliga byggnader, parkeringsplatsernas placering och de nuvarande byggnadernas byggrätt. Klara skyddsobjekt skall anges. Förutom utbildningscentralen skall också miljön skyddas. Det är skäl att precisera anvisningarna om byggnadsytor. Vid placeringen av byggnadsytorna på de mest låglänta tomterna måste eventuell översvämning från Lappträsket och Lappträsk å beaktas. I planbestämmelserna är det skäl att nämna byggnadernas och tomtgränsernas minimiavstånd. I MA-detaljplanebestämmelserna kan följande text avlägsnas: För landskapsändrande åtgärder krävs landskapsarbetstillstånd enligt 128 i markanvändnings- och bygglagen. På AO- och AP-områdena borde byggrätten antecknas separat för varje byggnadsyta. Enligt museiverkets utlåtande är planförslaget för Sjökulla alltför allmänt hållet och styr inte tillräckligt detaljerat bevarandet av det nuvarande byggnadsbeståndet eller nybyggenas omfattning, placering och byggnadssätt på utbildningscentralens område. Förbindelser för lätt trafik, lösningar för parkeringsplatser, eventuellt behov att skydda naturomgivningen och mål för detta skall anvisas på PY-området. Enligt Vägförvaltningens muntliga utlåtande skall byggnadsytorna på tomterna intill Porlomvägen flyttas 20 m från vägens mittlinje Ändringar som gjorts utgående från förslagsskedets utlåtanden och förhandlingar Utbildningscentralens område Utbildningscentralens planbestämmelse PY-1 ändras till PY-1/s, område för offentlig service och förvaltning, där omgivningen skall bibehållas parkliknande. På utbildningscentralens område har byggnadsytan för varje befintlig byggnad samt nya byggnaders byggnadsytor angetts. Byggrätterna och antalet våningar är antecknade för varje byggnadsyta. Rkm-1-området är avgränsat att gälla hela utbildningscentralens område. Förutom de byggnader som är skyddade med stöd av byggnadsskyddslagen har det angetts vilka byggnader som skall skyddas (sr). Historiskt värdefulla bygg-

17 17 nader får inte utan tvingande skäl rivas. Byggnadernas särdrag skall bevaras då de renoveras. Det finns riktgivande anvisningar för placering av parkeringsplatser och körförbindelser. Friluftsleden vid stranden har flyttats till den befintliga platsen. Intill Johansvägen skall en rad med träd planteras. Kvartersområden för bostadsbyggnader Byggnadsytorna på tomterna intill Porlomvägen har ändrats enligt Vägförvaltningens utlåtande. Byggnadsytorna på tomterna intill Lappträsk å har avgränsats så att de placeras längre bort från ån. Den lägsta nivån för golvytan i byggnaderna i kvarteren 6 och 7 vid åstranden skall vara minst på nivån och i kvarteren vid träskstranden minst Byggrätterna är utmärkta separat för varje byggnadsyta på AO- och AP-tomterna. Rekreationsområden Byggnadsytorna för bastubyggnader på rekreationsområdena norr och öster om utbildningscentralen har ändrats så att de nu är riktgivande (förhandling på Nylands miljöcentral).

18 18 4 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 4.1 Planens struktur Dimensionering I detaljplanen bildas följande byggnads-, rekreations-, jordbruks-, vatten, trafikoch gatuområden: Planbeteckning Areal (ha) Våningsyta (m²) A 0, AP 1, AO 5, PY-1 7, TY 1, VP 0,0635 VL 3,4485 VU 1,4965 VV 0,2639 LV 0,6133 ET 0,0909 MT 1,2916 MA 31,7122 W 8,2955 Gator 3,3012 Lättrafikleder 0,5625 Sammanlagt 66,6930 Exploateringstal e Service På utbildningscentralens område kan det finnas småföretag, som erbjuder service också till andra än utbildningscentralen. Servicen i Lappträsk centrum i Kapellby finns cirka 4 kilometer från planområdet.

19 Områdesreserveringar Kvartersområden Service Bostadsområden Lappträsk utbildningscentrals område är anvisat som område för offentlig service och förvaltning, där miljön skall bevaras parkliknande (PY-1/s). På området är det också tillåtet att bygga bostäder. En del av utbildningscentralens område är med stöd av byggnadsskyddslagen skyddat område (srs). Byggnaderna och deras gårdsmiljöer skall skötas och användas så att Lappträsk utbildningscentrals (tidigare behandlingshem) kulturhistoriska värde permanent bibehålls. Ändringar som behövs i byggnaderna skall göras så att byggnadernas särdrag och arkitektoniska värden inte äventyras. I första hand skall byggnadernas exteriör värnas. För betydande reparationer och ändringar i byggnaderna krävs godkännande av Museiverket. Museiverket har rätt att bevilja mindre avvikelser från skyddsbestämmelserna. På srs-området finns sex byggnader som är skyddade med stöd av byggnadsskyddslagen. De skyddade byggnaderna är utmärkta i planen. I övrigt är utbildningscentralens tomt ett område vars arkitektoniskt, kulturhistoriskt eller landskapsmässigt viktiga byggnadsbestånd eller miljö skall bevaras (rkm-1). Nya byggnader skall byggas så att de beträffande läge, form, färgsättning och fasad följer särdragen hos de byggnader som finns på området. Museiverket skall beredas tillfälle att ge utlåtande innan tillståndsansökningar för det här området avgörs. En del av byggnaderna på rkm-1-området skall enligt anvisningarna skyddas (sr). De byggnader som skall skyddas är historiskt värdefulla. Vid reparationer skall byggnadernas särdrag bevaras. Byggnaderna får inte utan tvingande skäl rivas. Nybyggen är möjliga närmast på den tomtdel som vetter mot Johansvägen. De byggnader som inte är skyddade på srs-området får ersättas med nya. Byggrätterna och antalet våningar anges separat för varje byggnadsyta. För parkeringsplatserna och vägförbindelserna samt de delar som skall planteras på området finns riktgivande angivelser. Intill Johansvägen skall enligt anvisningarna en rad med träd planteras. En friluftsled går tvärs över en del av tomten vid stranden. Byggnadsplatsen i kvarter 13, som hör till utbildningscentralen och ligger i nordöstra delen av området, är planlagd som kvartersområde för bostadsbyggnader (A). Antalet våningar är II och exploateringstalet e=0.20. På planområdet finns tre tomter för små bostadshus (AP), där det finns gamla byggnader. Antalet våningar är I, och i vindsvåningen får dessutom byggas ett utrymme som räknas som våningsyta på 2/3 av byggnadens största vånings våningsyta. Byggrätten är 400 våningskvadratmeter per tomt. En del av kvarter 6 är område vars arkitektoniskt, kulturhistoriskt eller landskapsmässigt värdefulla

20 Industribyggnader Andra områden Rekreationsområden Trafikområden Specialområden Jordbruksområden byggnadsbestånd skall bevaras (rkm-2). Nya byggnader skall byggas så att de beträffande läge, form, färgsättning och fasad följer särdragen hos de byggnader som finns på området. Det finns 35 tomter för fristående småhus (AO). Antalet våningar är I, och i vindsvåningen får dessutom byggas ett utrymme som räknas som våningsyta på 2/3 av byggnadens största vånings våningsyta. Byggrätten är 400 våningskvadratmeter per tomt. Vid kvarterets kanter som vetter mot åkern skall en rad med träd planteras. Norr om industritomterna intill Porlomvägen finns anvisat ett kvartersområde för industribyggnader, där miljön ställer speciella krav på verksamhetens art (TY). Antalet våningar är II och exploateringstalet e=0.50. Vid östra, västra och norra kanten av kvartersområdet för industribyggnader skall en rad med träd planteras. Nära stranden av Lappträsket finns en rekreationsområdeszon. Längs stranden finns en friluftsled. I östra delen av området finns en badstrand (VV). Intill båthamnen finns ett område för idrotts- och rekreationstjänster (VU). I hörnet av Sjökullavägen och Johansvägen finns en liten park (VP). Övriga rekreationsområden är områden för närrekreation (VL). Väster om utbildningscentralen finns en båthamn/båtplats. Väster om utbildningscentralen finns ett kvartersområde för byggnader som betjänar samhällsteknisk service. Där finns utbildningscentralens avloppsreningsverk. Största delen av området är landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA). Områdets kulturhistoriskt värdefulla helhet av odlingslandskap skall bevaras, och vid åtgärder som påverkar miljöns tillstånd måste man se till att områdets landskapsvärden inte försämras. På området tillåts placering av småskaliga jordbruksbyggnader anpassade till de befintliga byggnaderna och landskapet. Annat byggande tillåts inte på området. Genom åkerområdet från Porlomvägen till utbildningscentralen leder Sjökullavägen. Allén längs den här vägen skall bevaras. I östra delen av området finns ett jordbruksområde (MT).

21 Vattenområden Lappträsk å i västra kanten av området samt en del av Lappträsket är anvisade som vattenområde (W). I närheten av båthamnen/-platsen samt i nordöstra delen av området finns ett vattenområde där en båtbrygga får byggas Gator Grundvattenområde 4.3 Konsekvenser av planen Gatorna följer i mån av möjlighet gamla vägsträckningar. Ingen genomfartstrafik leds till bostadsområdena. I norra delen av planområdet finns ett område där grundvatten bildas. Det här området är viktigt för samhällets vattenförsörjning. På det här området finns utbildningscentralen samt den östligaste gruppen med egnahemshus. Byggande på området begränsas av förbudet att ändra (vattenlagen 18 ) och förorena grundvattnet (miljöskyddslagen 8 ). Avloppsvattenbehandlingen skall skötas enligt kommunens anvisningar om avloppsvattenbehandling. Oljetankar skall placeras inomhus eller i en skyddsbassäng vars volym motsvarar minst den maximala mängd olja som lagras där Konsekvenser för den byggda miljön Andra konsekvenser Utbildningscentralens arkitektoniskt, kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla miljö är skyddad i detaljplanen. Områdena för nybyggen är baserade på befintliga byggnadsgrupper. Planen gör det möjligt att fortsätta med verksamheten vid utbildningscentralen samt att använda strandområdet för friluftsliv och rekreation (friluftsled, badstrand, idrottsområde, båthamn). Det landskapsmässigt viktiga åkerområdet skyddas. I planen beaktas möjligheten att bygga en väg (Pentinkulmavägen) till Kapellby parallellt med Porlomvägen.

22 22 5 FÖRVERKLIGANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Förverkligande och tidpunkt Tidsplanen för att förverkliga planen beror på kommunens strategi och investeringsmöjligheter samt efterfrågan på tomter. Hollola 8. juni 2004 INSINÖÖRITOIMISTO PAAVO RISTOLA OY Matti Kautto Byggn. ark., avdelningschef Soili Lampinen arkitekt Ändringarna Hollola 28. september 2004 INSINÖÖRITOIMISTO PAAVO RISTOLA OY Matti Kautto Byggn. ark., avdelningschef Soili Lampinen arkitekt