a) Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2016 Föredragande: Martin Westbrandt b) Beslut om vägklassificering Föredragande: Hanna Ivarsson

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 25 januari 2017 kl. 17:00 Plats Kommundelssalen Ljungbyholm Enligt uppdrag Martin Westbrandt Föredragningslista 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslista Beslutsärenden 3 Omsorgsavgifter och minibelopp 2017 Föredragande: Lena Thor 4 Informationsärenden a) Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2016 Föredragande: Martin Westbrandt b) Beslut om vägklassificering Föredragande: Hanna Ivarsson c) Remiss Förslag till socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Föredragande: Lena Thor d) Lägesrapport Halltorp Föredragande: Lena Thor

2 Södermöre kommundelsnämnd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Lägesrapport kommundelsutveckling Föredragande: Hanna Ivarsson Medborgardialog Kommundelschefen informerar Föredragande: Lena Thor Rapporter från olika demokratiska mötesformer Kontaktmannaskap Kommande aktiviteter Anmälan av delegationsbeslut Anmälnings- och kännedomsärenden

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Westbrandt SKDN 2016/ Södermöre kommundelsnämnd Omsorgsavgifter och minibelopp 2017 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd fastställer omsorgsavgifter och minimibelopp för år 2017 Bakgrund Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd kan enligt beslut i kommunfullmäktige besluta om uppräkningar för avgifter rörande kost och omsorg inom ramen för kommunens självkostnad och indexuppräkningar. För hyror gäller att höjningen inte får vara högre än den överenskommelse som träffas mellan Kalmarhem och hyresgästföreningen. För år 2017 är prisbasbeloppet kronor. En höjning med 500 kronor jämfört med prisbasbeloppet för Aktuella minimibelopp för levnadsomkostnader samt maxtaxa Familjesammansättning Minimibelopp 2017 per person kr/månad Minimibelopp 2016 per person kr/månad Ensamstående 65 år och äldre Makar & sambor 65 år och äldre Ensamstående år Makar & sambor år Tillägg för barn 0 10 år Tillägg för barn år Förhöjt minimibelopp säbo (el ingår i hyran) > 65 år Förhöjt minimibelopp säbo (separat elräkning) > 65 år Maxtaxa Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, LJUNGBYHOLM Besök Tel vx Fax martin.westbrandt@kalmar.se

4 SKDN 2016/ (2) Individuellt tillägg till de som har matdistribution i kombination med hemtjänst Antal måltider per månad Individuellt tillägg kr per månad 2017 Individuellt tillägg Kr per månad Hyror Hyror Hyreshöjning vård- och omsorgsboende* 20 kr för 1:a 25 kr för 2:a 20 kr för 1:a 25 kr för 2:a *boenden där omsorgsförvaltningen hyressätter och administrerar hyran. Kost Kost Matmånad i vård- och omsorgsboende 3323kr 3323kr Matdistribution 66:45 kr/portion 66:45 kr/portion Avgifter Avgifter Trygghetslarm kr Installationsavgift trygghetslarm Sänglinne, handdukar i vård- omsorgsboende kr Servicepaket 1 vård- omsorgsboende kr Servicepaket 2 vård- omsorgsboende kr Dagverksamhet, heldag 90 87:75 kr Dagverksamhet, halvdag kr Korttidsboende (avser kost, omsorg enl taxa) 64 kr/dygn 59 kr/dygn Högsta avgift nivå 1, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 2, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 3, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 4, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 5, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 6, omsorgstaxan Kommunal hälso- och sjukvård Insats Hemsjukvårdspatient 308 kr/mån 300 kr/månad Hämtning av hjälpmedel 205 kr/hämtning 200 kr/hämtning Tillfälliga/akuta hembesök 205 kr/besök 200 kr/besök Bedömning/utprovning 205 kr 200 kr/bedömning av hjälpmedel Elrullstol scootermodell 821 kr/år 800 kr/år Lena Thor Förvaltningschef Martin Westbrandt Verksamhetsutvecklare

5 Handläggare Datum Martin Westbrandt Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2016 Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun har Södermöre kommundelsnämnd upprättat ett utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Programmet bryter ned visionen i ett årligt program där nämnden specificerar satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i det utbildningspolitiska programmet. Nämndens strategiska medel i Södermöre kommundelsnämnds budget för år 2016 uppgår till cirka 565 tkr, vilket motsvarar cirka 0,5 % av Södermöres skolbudget. För budgetåret 2016 vill nämnden göra följande satsningar tkr 1 Utvecklingstjänster (förstelärare med särskilda uppdrag) Fokustid 315 Summa 565 Återrapportering 1. Utvecklingstjänster (förstelärare med särskilda uppdrag) Ur utbildningspolitiskt program 2016 Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara på lärare som besitter stor kompetens, samt att vidareutveckla och sprida den kunskapen för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa skolorna i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, förstelärare med särskilt uppdrag, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna. Förstelärarna med särskilda uppdrag ska under en treårsperiod arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik i skolorna för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Nämnden satsar därför 250 tkr på dessa utvecklingstjänster under Redovisning Under 2016 har en ny rekryteringomgång av utvecklingslärare för ny treårsperiod genomförts i Kalmar kommun. Idag har vi 28 utvecklingslärare varav tre av dessa har sin anställning i Södermöre kommundel. Omfattningen på tiden till utvecklingsuppdraget varierar mellan 10 % och 40 % av en heltidstjänst. Alla våra verksamheter har tillgång till minst en utvecklingslärare. Södermöre kommundelsförvaltning Adress Harbyvägen 3, LjungbyholmHarbyvägen 3, Ljungbyholm Tel vx martin.westbrandt@kalmar.se

6 2 (3) Uppdragen för utvecklingslärare i Kalmar kommun har berört kollegialt lärande, handledning till enskilda pedagoger och arbetslag, utvecklande av ämnesmetodik, ledande av kurser med mera. Vidare har flera utvecklingslärare haft uppdrag som handledare inom Matematik- och läslyftet. Nya insatser av utvecklingstränare har introducerats under 2016, en sådan är arbetslagsövertagning. Önskemål om arbetslagsövertagning har lämnats in från skolor. Med start i mitten av december genomförs en sådan övertagning för första gången. Under tre (utspridda) onsdagsförmiddagar frigörs lärare i ett helt arbetslag för att få kompetensutveckling kring bedömningsmatriser, ledd av två utvecklingslärare. Elevernas undervisning genomförs av utvecklingslärare som löser av ordinarie lärare. 2. Fokustid Ur utbildningspolitiskt program 2016 Södermöre kommundelsnämnd vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten, eller på annan tid. Även på fokustiden ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter. Det kan handla om att fördjupa sig kring något man är extra intresserad av, och det kan handla om att använda tiden till att hålla sig i fas med det övriga skolarbetet. Antingen för att man behöver mer tid, en annan form av stöd, eller för att hantera det som missats efter sjukdom. Fokustiden är avsedd för all form av förbättrad måluppfyllelse. På låg- och mellanstadiet erbjuds fokustiden vid två tillfällen à 60 minuter, med tillgång till speciallärare, ämneslärare och fritidspedagog. På mellanstadiet bör bemanningen, utöver speciallärare och fritidspedagog, bestå av två ämneslärare: sv/so och ma/no. På lågstadiet erbjuds fokustid på fritidshemstid. På mellanstadiet erbjuds ett pass på fritidshemstid, och ett inom elevens val. På högstadiet erbjuds fokustid vid tre tillfällen à 60 minuter, med tillgång till speciallärare, sv/so- och ma/no-lärare. På högstadiet erbjuds fokustid vid minst ett av tillfällena utöver timplanen, inom alternativt i anslutning till skoldagens ram. Fokustiden tydliggör genom detta fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att ytterligare anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Södermöre kommundelsnämnd vill möjliggöra en satsning på mer tid i skolan. Insatsen som åsyftas kommer att kallas fokustid. Nämnden avsätter 315 tkr till fokustid Redovisning Samtliga enheter genomför fokustid enligt plan. För lågstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. För mellanstadiet erbjuds ett tillfälle i veckan utöver sådant som genomförs inom ramen för elevens val. För högstadiet erbjuds två tillfällen i veckan. Vid samtliga tillfällen finns legitimerad lärarpersonal tillgänglig. Under hösten har 9644 elevtimmar noterats. Samtliga skolor på samtliga stadier har genomfört fokustid men antalet elevtimmar skiljer mellan skolorna och stadierna. T.ex. kan noteras att på Pårydsskolan åk 1-6 har det genomförts 1510 elevtimmar, medan motsvarande siffra på Ljungbyholmsskolan är 1564 timmar. Södermöreskolan år 7-9 har registrerat 228 elevtimmar.

7 3 (3) De ämnen som är absolut mest frekventa är matematik, svenska och engelska. I åk 7-9 har andra teoretiska ämnen en något högre representation än på andra stadier. I åk 1-3 står svenska/sva för 54 % av alla timmar och Matematik står för 38 %. I åk 4-6 står svenska/sva för 25 %, matematik står för 26 % och engelska står för 25 %. I åk 7-9 står svenska/sva för 6 %, Matematik 24 % och Engelska 10 %. Övriga prioriterade områden Förstärkning av läslyftet Ur utbildningspolitiskt program 2016 Läslyftet är en statlig kompetensutvecklingssatsning som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar och därför riktas läslyftet till samtliga lärare och inte enbart lärare i svenska och svenska som andraspråk. Upplägget i läslyftet är likt matematiklyftet. Erfarenheten från våra skolledare och lärare är positiv kring modell och metodik. Våra positiva erfarenheter tycks delas av de flesta kommuner, vilket har resulterat i större intresse för läslyftet än vad staten via skolverket har avsatt medel för. Detta har inneburit att Kalmar kommun beviljades statsbidrag som täcker sex handledningsgrupper, där varje grupp består av cirka tio lärare. Önskemål från skolorna i Kalmar är 14 handledningsgrupper. Förvaltningschefens strategiska medel täcker kostnaden 75 tkr Redovisning Ljungbyholmsskolan deltog i läslyftet under Totalt 19 lärare var uppdelade i två handledningsgrupper. För läsåret 15/16 fick Kalmar kommun statsbidrag för handledartiden för 6 av de 14 handledningsgrupperna och för läsåret 16/17 fick Kalmar kommun statsbidrag för handledartiden för 10 av de 18 handledningsgrupperna. Resterande del av satsningen på läslyftet finansieras med pengar avsatta i utbildningspolitiska programmet.

8

9 UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum Omsorgsnämnden 80 Remiss - Förslag till socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Dnr ON 2016/0122 Handlingar Bakgrund 2008 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete med att ta fram nya föreskrifter och allmänna råd inom området Utredning av vårdskador. Motivet var att det behövdes en anpassning av nuvarande föreskrift SOSFS 2005:28, som inkluderar Lex Maria, till den nya föreskriften SOSFS 2011:9 om ledningssystem och till Patientsäkerhetslagen 2010:659 PSL. 9 juni 2015 fattades beslut om en ny föreskrift om utredning av vårdskador, SOSFS 2015:12, som skulle träda i kraft den 1 januari På grund av att kritik framförts avseende den nya föreskriften togs beslut i november 2015 att föreskriften inte skulle träda i kraft som planerat Underlaget till en ny föreskrift är nu omarbetat och de synpunkter som framförts har beaktats i det nya förslaget. Fram till dess en ny föreskrift träder i kraft gäller SOSFS 2005:28 som tidigare. Sammanfattning Vi anser att det är viktigt att en ny föreskrift inom området utredning av vårdskador är nära kopplad och uppdaterad till andra gällande lagar och föreskrifter inom området. Föreskriften SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete trädde i kraft 1 januari Föreskriften betonar ett systemperspektiv med fokus på att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete och innehåller bland annat bestämmelser om riskanalyser, egenkontroll samt ett system för mottagande, analys och lärande från synpunkter och klagomål. Riksrevisionen har granskat de statliga förutsättningarna för att bedriva en hög patientsäkerhet, RIR 2015:12, och revisorerna lyfter här fram behovet av tydliga definitioner och vägledning till vårdgivarna över hur PSL ska tolkas. Anslaget på kommunens anslagstavla den 25 november 2016

10 2 (3) Omsorgsnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum Detta har beaktats i det nya förslaget till föreskrift för utredning av vårdskador, vilket vi tycker är bra. Kritiken mot föreskriften SOSFS 2015:12, som drogs tillbaka, avsåg bland annat att föreskriften innebar en återgång till en individsyn och ett syndabockstänkande istället för en systemsyn, samt att relationen mellan SOSFS 2015:12 och vårdgivarens övriga patientsäkerhetsarbete enligt ledningssystemföreskriften 2011:9 och Patientsäkerhetslagen 2010:659 PSL var otydlig. I det nya förslaget har dessa synpunkter beaktats och föreskrifterna samt PSL kopplas nu samman på ett tydligt och bra sätt. Systemperspektivet har också lyfts fram. Fokus läggs på det förebyggande arbetet med att förhindra att vårdskador uppstår och att lyfta fram lärandet när händelser uppstår. Det är nu Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som tar emot anmälningar rörande vårdskador och får meddela föreskrifter om dessa. Därför innehåller inte förslaget till föreskrift några bestämmelser som rör anmälningsförfarandet. Förslaget kompletterar istället kap. 3 i PSL och föreskriften om ledningssystem 2011:9 avseende vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete. Förslaget fokuserar på utredning av händelser som kunnat medföra vårdskada. Föreskriften föreslås kallas Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares patientsäkerhetsarbete HSLF FS 2017 XXX. Första kapitlet beskriver definitionen av vårdskada, enligt beskrivning i PSL. Tredje kapitlet innehåller bestämmelser om utredningar av händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Nu görs en tydlig skillnad på kraven avseende utredningens innehåll om det rör en allvarlig vårdskada eller om det rör en icke allvarlig vårdskada, vilket är bra. Det ursprungliga förslaget kunde medfört väsentligt ökad administration. Det centrala är analys och att se om något hade kunnat göras annorlunda. Det är också viktigt att sprida informationen i organisationen och lyfta fram goda exempel i det förebyggande arbetet. Utredningen av en allvarlig vårdskada föreslås innehålla uppgifter om vilka åtgärder som är beslutade och har vidtagits eller ska vidtas för att förhindra att liknande händelse inträffar igen eller begränsa effekterna av en händelse som inte helt går att förhindra. Utredningen ska också innehålla uppgifter om vem/ vilka som ansvarar för att åtgärderna vidtas, en tidplan, vem/ vilka som ansvarar för uppföljning av åtgärderna och hur hälso- och sjukvårdspersonalen har informerats i syfte att bidra till lärande och ökad patientsäkerhet. Vid utredning av allvarlig vårdskada ska det också finnas uppgifter om patientens beskrivning och upplevelse av händelsen. Om patienten inte själv kan eller vill förmedla sin upplevelse av händelsen, ska det istället anges. Vad utredningen ska innehålla föreslås vara en bindande bestämmelse vilket underlättar både vårdgivarens arbete, men också IVO,s bedömningar av utredningar och föreslagna åtgärder. Det är viktigt att all personal är delaktiga i patientsäkerhetsarbetet både avseende rapporteringsskyldigheten, men också att alla får kännedom om vilka förebyggande åtgärder som vidtagits.

11 3 (3) Omsorgsnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum Genom ett systematiskt arbetssätt med återkoppling i verksamheten och genom att upprätthålla ett lärande av händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada ger det i förlängningen en minskning av antalet vårdskador. De synpunkter som framförts sedan det tidigare förslaget 2015:12 har beaktats och sammanfattningsvis anser vi att det nya underlaget till föreskrift om vårdgivarens patientsäkerhetsarbete är tydligt och bra och väl knyts samman med PSL och SOSFS 2011:9. Beslut 1. Omsorgsnämnden, i samråd med Södermöre kommundelsförvaltning, föreslår att Kommunfullmäktige godkänner socialstyrelsens förslag till ny föreskrift och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sekreterare Marina Pull Justeras Michael Ländin ordförande Per Dahl