Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2018

Transkript

1 Handläggare Datum Emad Soukiyh Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2018 Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun upprättar Utbildningsnämnden utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden ska kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. Nämndens strategiska medel i budget för år 2018 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, det innebär 4,9 mkr. Som en del av besparingarna mellan på totalt 3 % av budgetomslutningen valde nämnden att avstå satsningar på 250 tkr av disponibla strategiska medel. Det innebär att nämndens strategiska medel för år 2018 uppgår till 4,65 mkr. Nämndens satsningar för budgetåret 2018 tkr 1 Utvecklingstjänster Gemensam rättning av nationella prov Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Fokustid Förstärkning av läslyft och specialpedagogik för lärande Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Entreprenöriellt lärande Programmering i förskolan och grundskolan Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik 500 Summa 4650 Återrapportering 1. Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Ur utbildningspolitiskt program 2018 Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och sprida denna kompetens för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Utvecklingslärarna ska arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Nämnden fortsätter satsningen på utvecklingstjänster. För 2018 avsätts 1500 tkr för insatsen. Utbildningsförvaltningen Box 951, Kalmar Tel emad.soukiyh@kalmar.se

2 (5) I dagsläget har vi 31 utvecklingslärare. Omfattningen på tiden till utvecklingsuppdraget varierar mellan 10 % och 40 % av en heltidstjänst. Alla våra verksamheter har tillgång till minst en utvecklingslärare. Fram till mitten av december har totalt 35 uppdrag genomförts. Uppdragen har bland annat handlat om handledning till enskilda pedagoger och arbetslag, leda kurser, arbetslagsövertagning och kartläggningar. Vidare har flera utvecklingslärare haft uppdrag som handledare inom läs- och specialpedagogiska lyftet. Utvecklingslärare har också under 2018 genomfört större kompetensutvecklingsinsatser i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt/bedömning, betyg och dokumentation och även varit mentorer för nya lärare. 2. Gemensam rättning av nationella prov Ur utbildningspolitiskt program 2018 Barn- och ungdomsförvaltningen vill fortsatt förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Detta sker sedan några år tillbaka genom att rättningen görs gemensamt. Insatsen avser samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an och i samtliga ämnen. För 2018 vill nämnden avsätta 250 tkr för detta ändamål. Under vårterminen 2018 har nationella ämnesprov genomförts under perioden 6/2-18/5. Den gemensamma rättningen av proven har genomförts av 182 pedagoger. Förutom pedagoger inom utbildningsförvaltningen har pedagoger inom Södermöre kommundelsförvaltning deltagit i rättningen av samtliga ämnen. Från friskolorna Södra skolan och Västra skolan har pedagoger deltagit i rättningen av svenska och svenska som andraspråk åk 9. Från gymnasieskolan har pedagog deltagit i rättningen av engelska åk 9. Totalt har delprov rättats. Rättningen har genomförts på Södermöreskolan samt i lokaler på Brofästet. Rättningsgrupperna har identifierat samt återkopplat framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden för varje ämne på varje skola. 3. Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Ur utbildningspolitiskt program 2018 Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen. Under har ett projekt pågått där Kalmar kommuns samarbete med Kalmar konstmuseum, via Ateljén utökats till att även omfatta Kalmar Länsmuseum och Byteatern Under hela projekttiden har erbjudna aktiviteter inom ramen för samarbetet (KLAB) blivit hårt bokade, intresset har varit mycket stort från skolorna och är ökande. Under 2016 nåddes 3848 elever av någon eller några av samarbetsområdena (att jämföra med 1210 elever under 2015). Under 2017 nåddes 3558 elever av något eller flera av arrangemangen. Våren 2018 deltog 1336 elever. Byteatern har erbjudit aktiviteter riktade till främst elever på låg- och mellanstadiet; till exempel Drömexpedition, Gestaltad text: Väska upphittad - ägare sökes. Kalmar läns museum har erbjudit ett antal aktiviteter till samtliga årskurser, så som Sten/bronsålder, Regalskeppet Kronan (miniguider) och Stadsvandring i medeltid, 1600-tal och 1900-tal. I samtliga fall har aktiviteterna föregåtts av förberedelser i skolan samt efterarbetats när eleverna kommit tillbaka till skolan.

3 (5) 4. Fokustid Ur utbildningspolitiskt program 2018 Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. [ ] På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. [ ] Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra fortsatt satsning på fokustid och avsätter därmed 1000 tkr till insatsen Samtliga enheter genomför fokustid enligt plan. För lågstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. För mellanstadiet erbjuds minst ett tillfälle i veckan utöver sådant som genomförs inom ramen för elevens val. För högstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. Vid samtliga tillfällen finns legitimerad lärarpersonal tillgänglig. Många enheter erbjuder ytterligare tillfällen utöver ovan nämnda. Under våren 2018 har ca elevtimmar (hösten 2017: elevtimmar). Samtliga skolor på samtliga stadier har genomfört fokustid men antalet elevtimmar skiljer mellan skolorna och stadierna. De ämnen som är absolut mest frekventa är matematik, svenska och engelska, på samtliga skolor och i samtliga stadier. Men på åk 7-9 har andra teoretiska ämnen en något högre representation än på andra stadier. 5. Förstärkning av läslyft och specialpedagogik för lärande Ur utbildningspolitiskt program 2018 Läslyft och specialpedagogik för lärande är statliga kompetensutvecklingssatsningar som bygger på kollegialt lärande och syftar till förbättring och utveckling av undervisningen. Upplägget i läslyftet och specialpedagogik för lärande är likt matematiklyftet. Erfarenheter från matematiklyftet visar att våra skolledare och lärare är positiva kring modell och metodik. Intresset för dessa kompetensutvecklingssatsningar är större än vad som ryms inom statsbidraget. Dessutom exkluderas förskoleklass från statsbidrag i den statliga satsningen. Barn- och ungdomsförvaltningen har för avsikt att genomföra lyften i större skala än vad statsbidraget ger möjlighet till samt inkludera personal i förskoleklassen via egen finansiering. Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra större satsning på läslyft och specialpedagogik för lärande och avsätter därför 300 tkr Under vårterminen 2018 utbildades 144 pedagoger fördelade på 18 handledningsgrupper i Skolverkets modul "Inkludering och skolans praktik". Skolorna som deltog från UN under är Vasaskolan och Lindsdalsskolorna. Avsatta medel via UN:s utbildningspolitiska program har möjliggjort för förskoleklassens pedagoger att delta i utbildningen. Under ht 2018 har skolenheterna Funkaboskolan, Lindöskolan, Djurängsskolan, Åbyskolan, Barkestorpskolan, Dörbyskolan och Trekantenskolan samt de deltagande enheternas förskoleklasser påbörjat det planerade genomförandet av utbildningen. Modulen "Inkludering och skolans praktik" har genomförts. 203 pedagoger deltar fördelade på 20 handledningsgrupper. Det kollegiala lärandet i form av diskussioner och erfarenhetsutbyte lyfts som särskilt givande. De effekter som kan ses av genomgången utbildning är att flera enheter inleder mer medvetna insatser kring den inre och yttre lärmiljön.

4 (5) En grundkurs i läslyftet för lärare som tidigare inte genomgått läslyftet har startat under hösten Materialet som används är Skolverkets modul från "Vardagsspråk till ämnesspråk". En påbyggnadskurs i läslyftet för lärare som tidigare gått läslyftet startade i slutet av terminen. Kursen inriktar sig till lärare i F- åk 3 och utgår från Skolverkets modul om "Tidig skrivinlärning". 6. Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Ur utbildningspolitiskt program 2018 NTA är en utprövad modell för skolutveckling inom främst biologi, fysik, kemi och teknik som erbjuder lådor med olika experiment, fortbildning av pedagoger samt ett nätverk för lärare. Grunderna i NTA är ett elevaktivt arbetssätt där barn/elever ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt med frågebaserad och undersökande metodik. Kalmar kommun har goda erfarenheter från arbete med NTA i grundskolans tidigare år. Genom tidiga insatser inom naturvetenskap och teknik redan i förskolan samt i grundsärskolan, är avsikten att öka måluppfyllelsen inom de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsnämnen fortsätter satsningen som påbörjades År 2018 avsätts 100 tkr för att utveckla NTA i förskolan. Under 2018 har 225 förskollärare och grundskollärare deltagit i temautbildningar. Pedagoger från tre, ej tidigare representerade, förskolor har deltagit i introduktionsutbildning i augusti vilket betyder att åtta förskolor inom UN:s ansvarsområde nu är engagerade i NTA. Totalt cirka 350 temalådor har under 2018 använts i undervisningen och då nått ut till cirka 300 barn i förskolan och cirka elever i grundskolan (förskoleklass t o m åk 6). 7. Entreprenöriellt lärande Ur utbildningspolitiskt program 2018 Barn- och ungdomsnämnden fortsätter satsningen som påbörjades År 2018 avsätts 300 tkr som stimulans för att ett ämnesövergripande arbetssätt - från åk 1 till åk 9 - blir verklighet, och som involverar ett utökat samarbete med närsamhället samt Ung Företagsamhet. Ett samarbete som ska leda till att skolarbete med autentiska problem, i projektform, genomförs och där resultatet kan nyttiggöras även utanför skolan. Fyra skolorna som beviljats bidrag för Entreprenöriellt lärande. Övergripande beskrivning av projekt- Syfte och mål (skola-för-skola) Funkaboskolan - "Främja entreprenöriella förmågor genom teknik och digitalisering" - Vi på Funkaboskolan vill fortsätta att arbeta med UF:s material "Vårt samhälle". Syftet med projektet är att öka samarbetet mellan skolan och närsamhället och genom det skapa intresse för entreprenörskap hos eleverna. Projektet kommer att vara ämnesövergripande, med stort fokus på teknik och digitalisering. Falkenbergsskolan - Projektgruppen under SYVs ledning arbetar tillsammans med UF Kalmar län för att ta fram en gemensam utbildningsväg som under verksamhetsåret 2018/2019 ska lägga grunden för att Falkenbergsskolans alla elever och medarbetare utifrån gjorda erfarenheter och ny kunskap skapar en strukturell och systematisk kursplan som inrymmer de tio skolårens väl avgränsade moment/arbetsområden inom det entreprenöriella lärandet. Kalmarsundsskolan - Att träna eleverna och utveckla deras entreprenöriella förmågor genom ett konkret och problembaserat lärarande där de får vara med och utforma sin skolgård så att den blir mer aktiv och speglar den mångfald vi har bland eleverna på skolan. Målet är att eleverna ska få en större kunskap om sitt närsamhälle och ges möjlighet att reflektera över hur man vill ha det i framtiden samt lära sig om samhällets spelregler och vilka möjligheter man har att påverka. I projektet kommer sedan samhället att skalas ner till

5 (5) skolgården där man får omsätta teori i praktiken och själv designa och konstruera lekredskap, spel m m. Rinkabyholmsskolan - att skapa ett sammanhang i undervisningen, där eleverna utvecklar förståelse för samhälle, demokrati och ekonomi. Vi vill att eleverna ska känna mer engagemang och delaktighet i samhällsfrågor genom att samverka med det omgivande samhället. Mål/aktiviteter: Samarbete närsamhället och skolan - sker i form av studiebesök till Maxi och andra ställen. - intervju med arbetstagare i Rinkabyholm. - föräldrar inbjudes att komma till skolan och redovisa sina yrken. 8. Programmering i förskolan och grundskolan Ur utbildningspolitiskt program 2018 Programmering blir en allt viktigare färdighet i vårt samhälle. I takt med att vi blir mer och mer digitaliserade, ökar behovet av individer som kan programmera de webbplatser, spel, appar och system som omger oss. Det är viktigt att skolan får förutsättningar att hänga med i samhällsutvecklingen. [ ] För en mer genomarbetad och långsiktigt satsningen har nämnden uppdragit åt Barn- och ungdomsförvaltningen att utreda hur en satsning på programmering i förskolan och grundskolan skulle kunna genomföras. Utredningen presenterades för nämnden under våren Barn- och ungdomsnämnen vill möjliggöra satsning på programmering enligt förslagen i utredningen Programmering i skolan (digital kompetens), BUN 2016/0977. Nämnden avsätter 200 tkr för år Totalt 29 matematik- och tekniklärare i årskurserna 7-9 har under vecka 45 påbörjat "Grundläggande programmering med ämnesdidaktisk inriktning" 7,5 hp på Linnéuniversitetet. Utbildning löper under 20 veckor. Övriga lärare som arbetar inom förskola, skola och fritidshem genomför Skolverkets webbkurs, som finns på lärportalen; "Om programmering". När i tid dessa kurser genomförs planerar rektor/förskolechef tillsammans med ITpedagog, vilket innebär att dessa kurser kommer att fortgå även under kommande läsår. ITpedagogerna fungerar som handledare på respektive förskola och skola. Programmeringsväskor med teknisk utrustning för att arbeta med programmering i förskolan och grundskolan tillsammans med barn och elever har köpts in. En väska per nätverk i kommunen. ITpedagoger samordnar. 9. Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik Ur utbildningspolitiskt program 2018 För att ytterligare stärka kopplingen mellan skolutveckling och forskning vill nämnden genom långsiktiga strategiska insatser fördjupa samarbetet med Linnéuniversitetet. Samarbetet ska bidra till forskning och utveckling inriktad mot lärares ledning i klassrum och rektors ledning av skola med fokus på ökad måluppfyllelse i relation till läroplan och kursplaner. Inom projektet ska seniora forskare, doktorander och skolans lärare och ledare involveras. Genom finansiering av professur i pedagogik vill nämnden möjliggöra ett fördjupat samarbete med Linnéuniversitet. Nämnden avsätter 500 tkr årligen i fem år med start En professur i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap är nu tillsatt. Tillträdesdatum är den 15 februari Utbildningsförvaltningens förväntningar på vad professorn och tillhörande doktorander ska bidra med: Att utveckla befintlig forskning och påverka en utveckling som leder i riktning mot stärkt ledarskap hos rektorer och lärare. I och med att rektors ledning av en skola och lärares ledning av undervisningen har mycket stor inverkan på elevernas måluppfyllelse. Avsatta resursen för insatsen 2018 flyttas till 2019 års insats Vikariepool i förskolan.