Workshop kring VA-planering och VA-planeringsguiden

Transkript

1 Workshop kring VA-planering och VA-planeringsguiden Tid och plats: Hälsans hus, Stockholm den 14 februari 2012 Medverkande: 16 tjänstemän från 5 olika Bollplankskommuner samt 6 arrangörer Åsa Erlandsson hälsar alla välkomna till det fösta mötet inom VA-planeringsguiden! Målet för dagen var träffas; för kommunerna att få inblick i varandras läge och pågående arbeten; diskutera kring prioriterade frågor samt ge tankar och input till VA-planeringsguidens utformning och innehåll. OM VA-planeringsguiden Marika Palmer Rivera och Erik Gunnarsson inledde dagens program med en inblick i hur Avloppsguiden och Dagvattenguiden byggts upp och vilka lärdomar detta arbete gett som en bakgrundsinfo för att diskutera vad VA-planeringsguiden bör innehålla. Avloppsguiden startades 2004, idén om en guide om avlopp och stöd för miljökontorens arbete kom från en miljöinspektör i Eskilstuna. När guiden byggdes upp medverkade 4 kommuners miljökontor som medlems-bollplankskommuner. Idag har avloppsguiden över 200 medlemskommuner. Avloppsguiden består av tre delar: en del riktar sig till fastighetsägare, en till kommuner och en till branschen. Målsättningen har varit att skapa en spelplan och mötesplats för avloppsfrågor. För ett år sedan sjösattes Dagvattenguiden. Den har idag ett bibliotek med 150 rapporter om dagvatten och sidan har 90 medlemmar. Den nationella konferensen Vatten Avlopp Kretslopp ska vara en mötesplats för användare av Avloppsguiden, Dagvattenguiden och VA-planeringsguiden. I fjol hölls konferensen i Uppsala och 400 personer deltog. Konferensen är ett viktigt komplement till hemsidorna eftersom man måste träffas, det fungerar inte att bara ha saker på nätet. Tanken är att huvudfokus på VA-planeringsguidens sidor ska vara medlemsdelen. Exempel på funktioner som finns på avloppsguidens medlemssidor är: Forum Register för nätverk Nyhetsbevakning Frågor + svar från experter Kunskapsbank med fritextsök och kategorier Medlemsbrev och nyhetsbrev Avloppslistan som är till för diskussioner, den är helt öppet men modereras av avloppsguidens redaktör Medlemsträffar 2 ggr/år Användarförening finns för att få input från kommunerna. Den bedriver också lite lobbyingarbete.

2 Vad det blir av VA-planeringsguiden avgörs av hur många som vill vara med och vilka behov som finns. Finansieringen kommer att utgöras av medlemsavgifter och det är viktigt för att få långsiktig verksamhet. Presentationer från de kommuner som deltar i workshopen ÖREBRO KOMMUN Pär Ljungkvist är projektledare för att ta fram VA-plan inom Örebro kommun. Pär berättar att det finns ett projektdirektiv för VA-planarbetet, men att beslut inte är fattat ännu. Sedan några år finns det i kommunen en förvaltningsövergripande grupp. Det förvaltningsövergripande arbetet började med problemområden kring Svartån miljökontoret tog initiativ att starta en förvaltningsövergripande grupp som stöd för att hantera svåra frågor (problemområden eller enskilda ärenden(avlopp)). Den förvaltningsövergripande gruppen arbetar även för att lyfta VAfrågans status -> lett till att man nu håller på att få uppdrag att ta fram VA-plan. Kommunen ska ta fram en VA-plan. De har startat upp förvaltningsövergripande arbete i en styrgrupp. Det finns en skiss för hur gruppen ska arbeta och en specificering av vad de behöver veta och vilka bedömningskriterier som behövs. Uppdraget kommer från samhällsbyggnadsnämnden som är en av tre programnämnder med utvecklingsansvar för olika områden, nämnden kan ses som ett utskott till kommunstyrelsen. För att ta fram en projektplan för VA-planeringsarbetet har VA-gruppen tittat på VA-planering en manual (Lst Sthlm, 2009) och tittat mkt på hur Norrköpings kommun har arbetat. Arbetet har utgått ifrån Vad behöver vi veta? och Vad vill vi ha? Fokus ligger på områden utanför kommunens verksamhetsområde. Dagvatten kommer inte att tas med och inte heller vattenförsörjningsplan. Dessa båda kommer att hanteras separat. Miljökontoret har jobbat mycket med inventering av små avlopp och lagt allt ansvar på den enskilda individen. När ansvarsfrågan inte är tillräckligt utredd hamnar den enskilda lite i kläm och det vill kommunen inte. KARLSTAD Karlstads kommun har fått brev från Lst att om ni inte gör något kommer vi ut och förelägger. Kommunen vill hålla i arbetet. På gång att revidera översiktsplanen. Miljöförvaltningen jobbat jättelänge, men ingen ville, efter Lst påtryckning finns det stöd fick man uppdrag från kommunstyrelsen ett 3-årigt projekt. Man har en styrgrupp med cheferna från respektive förvaltning samt en politisk styrgrupp. Teknik och fastighet är projektledare. Både planoch byggsidan är representerade. Fått LOVA-bidrag (800 tkr under 2 år)+ 150 tkr/år från kommunledningskontoret. Arbetet utgår från VA-planering en manual (Lst Stockholm, 2009). Nulägesanalysen blivit omfattande men är nu snart klara (nedlagd tid för handläggare redan 1000 h). En stor del av nulägesanalysen har varit att digitalisera avloppsregister för att få statistik över tillstånd små avlopp. Delat in kommunen i nyckelkodsområden med GIS. Beskrivit runt 90 områden samlad bebyggelse. Allmänt, planförhållande. MKN, dricksvatten, vattenskyddsområde, avlopp. Utvärderat med fyra olika nivåer, ta in de två sämsta kategorierna i VA-planen. Bedömning att lösa enskilt eller ej. (fokus om det troligen blir kommunalt eller om det måste nyinventeras för nytt enskilt). Tänker även ta in dagvatten och dricksvatten i planen. Till Hösten VA-policy.

3 Vissa områden behöver nyinventeras så det blir ett stöd för miljöförvaltningens arbete, med prioritering av områden. HAMMARÖ William Strömberg berättar att Hammarö kommun ligger söder om Karlstad en skärgårdskommun i Vänern. Fick EU-bidrag för att bygga ett biologiskt reningsverk. Gjordes, klara för ett par år sedan. Ville ansluta fler områden till reningsverket och dra ut vatten från Karlstad. Prioritering av vilka som ska anslutas. Pga tvister har lst förlagt om anslutning av andra områden. Kommunen slipper VAplanering och får istället ägna sig åt genomförande... William har tidigare jobbat i Gävle och Uppsala och lade där mycket tid på att övertyga politikerna. Viktigt för VA-planeringsguiden att ta upp hur man övertygar politiker och nämnder att ta beslut. ROSLAGSVATTEN/VAXHOLMS KOMMUN invånare, vill växa till invånare, kommunen förstått att då måste VA-frågan lösas. Blir även problem med kapacitet för reningsverket, vill ansluta till Käppala. Kristina Dunker, Vaxholm är projektledare för ny ÖP. Finns ingen person inom kommunen som jobbar med VA. Behöver VA-plan insåg man när ÖP skulle göras. VA-huvudmannen Roslagsvatten, VA-bolag för 4 kommuner, blev projektledare VA-planeringen, Maria von Scherling för Vaxholms kommun. Planering sker i arbetsgrupp (roslagsvatten, miljö, plan) som träffas varje månad. Diskuterar omvandlingsområden och tar också upp aktuella ärenden. Arbetsgruppen tar fram material. Styrgrupp tar beslut om det är tillräckligt bra att gå vidare med till KF. Arbetsmaterial inventering digital info. GIS-kartmaterial. Slagit ihop allas underlag. Bra att för dialog kring. Levande dokument! Tagit fram en VA-policy, en A4 som politiker och tjänstemän ska förstå och den ska vara ett stöd för dem som jobbar med frågan- de stora dragen finns i den. Nu inne i 3e fasen, gör VA-plan inklusive dagvatten och översvämning. Budget för VA-planering 800 tkr varav VA-kollektivet står för halva och skattekollektivet för halva, i budget ingår bara konsulttimmar. Projektledare Maria är också en kostnad för VA-huvudmannen Höjer VA-taxan succesivt. ENKÖPING Danielle Littewood berättade att VA-planering står i startgroparna. Jobbar nu med ÖP, i samband med det startades en undergrupp om VA-planering (inget eget mandat att driva Va-planeringen). Insett behov av samordnad VA-planering. Enköping stor till ytan, många bor på landbyggden. Betyder att de har många enskilda VA. Politisk inriktning att man ska kunna bo på landet, lite var som helst. Dilemma i ÖP. Hur förhålla oss till landsbyggdens utveckling. Antingen fortsätta det fria eller planera för stråk. Inventerat i prioriterade områden. Miljökontoret har gjort hela kuststräckan längs Mälaren. Sen valt att jobba med ett rödfärgat vattendrag enligt WFD. Jobbar med VA-översikt. GIS-analys troligen 100-tals områden med samlad bebyggelse. Den största utmaningen nu: Att få mandat/resurser att jobba för, Bör vara en kommunstyrelsefråga. Utbytet behövs, kan visa på hur andra gjort, hjälp att motivera på hemmaplan. TIPS att göra heldag om VA med alla politiker för att de ska lära sig och bli aktiva. Använda tillväxtfrågan ska som argument. VA-taxa jobbas också med parallellet. Har låga anslutningsavgifter i kommunen, ingen

4 höjning de senaste 6 åren. Har dåligt underlag för att gå vidare, nu får de ta stryk för det. Täckningsgrad på 60%. Tankar, behov och uppslag - Hur förankrar man? Hur får man politikerna att prioritera ge uppdrag/bygga ut? - Hur få uppdrag? Tycker det är en övergripande fråga/kommunstyrelse-fråga. Nämnd ansvar/uppdrag/resurser. - Finansiering?! - Hur tolka lagen? Fråga: ett område med icke vattentoalett, inget problem idag men om alla vill ha vattentoa. är det en olägenhet? Svar: är det en mänsklig rättighet med WC? Det finns ju sluten tank. - Kanske, påvisa hur andra gjort - Lyfta tillväxtfrågan OM 6 Lagen om allmänna vattentjänster 6 LAV har av samtliga bollplankskommuner lyfts om en utmaning. Jane Hjelmqvist och Marika Palmer Rivera gav en inledande presentation kring lagtexten (samt förarbeten och handbok) och domar inleder därför eftermiddagens diskussion om problem och möjligheter kring LAV samt kommunernas behov kopplat till vad VA-planguiden skulle kunna bidra med. Vad säger lagen? - Hälsoskäl o Dricksvatten, brist och risk för förorening - Miljön o Risk för utsläpp, MKN o Resurshushållning ska ta hänsyn till enligt MB bla näringsåterföring och vatten - Olägenheten måste inte finnas, det räcker att den förutses. - Större sammanhang redan VAL 55. Vägledning från 1955 ett stadsråd som sagt att över fastigheter bör vara en större sammanhang. Minskas om väldigt samlat - Allmän anläggning VA-lagen inte teknikspecifik. Måste inte tillgodoses genom centralisering. miljöprövning att utreda lämplig VA-teknik. - Vem gör vad? Hur snart? Kommunen ska = KF (inte VA-huvudmannen). Lst förelägger kommunen. Snarast tillgodoses= utan onödigt dröjsmål (ofta förlägger VA-nämnden tidsspannet än vad Lst sagt). Ofta har åren gått under målet hanterats. Kan ha gått 8 år och så säger VA-nämnden ytterligare 2-3 år. Ex Ekerö längre tid om det behövs arkeologiska utgrävningar. Hammarö båda förelägganden från VA-nämnden 3 år. Från behov till planering - Behovet tar inte hänsyn till planeringsstatus (DP eller ej) inte heller till åretrunt- eller fritidsboende. - Behov av vatten högre prio än avlopp och dagvatten. - Tillgodose - Strukturen tas bort VA-nämnd /länsstyrelse Ex Rättsfall, 6 LAV

5 - Alla domar är individuella - Men blir predicerande =ändå intressanta. Ex Skåne 8 fastigheter. Beslut att kommunen måste lösa VA pga målarmussla (rödlistad art) samt att det är ganska lätt att lösa. Kommunen sa att problemet är jordbruket VA-nämnden sa, det struntar vi är, det är en annan fråga. Ex Hammarö 17 fastigheter, tekniskt svårt att lösa och skydd av enskild art. Ex Vansbro- 11 fastigheter med behov av att lösa dricksvatten. VA-nämnden ser fördelar med att lösa avlopp för ytterligare 40. Ex Gotland-15 fastigheter där fastighetsägarna gått till lst med utgångspunkten att de hade problem med dricksvatten VA-nämnden sa nej till att kommunen skulle lösa det pga att det i själva verket bara var några hus m vattenproblem. Tankar, behov och uppslag - Olika lst resonerar olika - Intressant att se kartan hur ligger de områden som förelagts?? - Begreppsförvirring: sammanhållen bebyggelse är borta i nya PBL. Nu samlad bebyggelse ny betydelse än den förra PBL. Gamla PBL sammanhållen =10-15 hus Nya PBL samlad =2-3 hus.. Så här har Norrköpings kommun arbetat 70-talet va-grupp inkl lantmäteriet Norrköping vatten privat bolag 2006 köpte kommunen tillbaka norrköping vatten 2007 politiskt uppdrag områden kvar. (m fler än 10 fastigheter) Norrköping missade 70-talets utbyggnadsbidrag resulterade i VA-rådgivning Diskussioner mellan tjänstemän, chefer, förtroendevalda under 1 års tid. Modell för prioritering av bebyggelsegrupper. Modellen: - Skiljer tydligt på behov, prioritering, planering - Lista 1-6. Antal hushåll och andel permanentboende avgör om kommunen ska lösa frågan. Prioritering med hänsyn till belastning. Utkast Knivstas va-strategi Gjort strategi (inte plan ännu) - Landat i fyra kärnfrågor: Frågan kommunalt ansvar tittat på Norrköping gjort en flytande skala kring antal boende. Utgångspunkten: 1-15 fastigheten= om inte särskilda skäl, fast=gråzon, >30 = kommunens ansvar om inte särskilda skäl. Snarast tolkas som att VA-

6 huvudmannen har skyldighet att ha koll på när behovet uppstår. Viktigt att veta vem som driver processen. - Varit viktigt stöd i dialog med politiker kring att släpper man till några nya bygglov kommer upp i ett tillräckligt stort antal hus att kommunen måste ta hand om. Knivsta har landat i att det behövs en VA-handbok så här ska vi arbeta. Processchema för att få in i ÖP. Tankar, behov, uppslag Ska vi släppa till 3 bygglov till?! Faran att kommunen får ett område till att ansvara för. Hur tänker olika kommuner? - Bygglovspersoner har koll på var trycket är att få bygga. Måste vara med i dialogen! Bör landa i ställningstagande i ÖP?! - Områden över 10 hushåll bör hållas koll på. Inventering. resulterar i att vissa av dessa områden funkar bra som de är. Andra som är mera kritiska. - Prioritering ska göras från många faktorer. Passa sig för att säga att alla över 30 ska ha kommunalt VA. Viktigt hur man kommunicerar det här mot invånarna - Många olika faktorer att väga in. Önskemål om innehåll på VA-planeringsguiden Goda exempel. Vad ska en översikt innehålla, hur får man fram det? Tips och trix. Titta på avfallshämtning. Hur presentera info. Samla bra saker i forumtråd som innehåller rapporter och tips. Enkel sökning på ämne bör kunna göras i forumet. Bedömningsgrunder från olika kommuner. Prövade och oprövade va-planer. Vill ha kvitto på att VA-planen fungerar. Samla rättsfall med bra kringinformation. Vägen fram till domen. Länka till sida med utfall av domar. Annars svårt att tolka. Karta på det aktuella området. Tidsaxel med var man ligger i processen. Varje kommun berättar om sitt arbete. Kan hitta andra som är i samma fas. När delarna är klubbade: vill se dokumentet. Medlemmar förväntas dela med sig. Bör finnas en checklista på vad man har med i va-planen för att ge riktning och vad som ingår i varje steg. Karlstad har något som kan vara en grund. Lite bakgrundsinfo är nog relevant att ha med. Håll det enkelt. VA-planeringsguiden begär in info från alla medlemmar. Styr upp vad som ska finnas för info om kommunen. Gör en mall som alla kan skriva i (mina vänner-bok). Kontaktuppgifter: mejl och telefon. Uppdatera själv. Börja på låg nivå och bygg ut efter behov. Erik: alla kan lägga in en bild och lägga in lite fakta om sig själv i profilen. Experternas syn på olika frågor. Alla ska få ställa minst en fråga, gärna två, till experterna! Tips på hur man söker ut fastigheter som man vill titta på. Hur sålla? Kan ta veckor. GIS tips & trix. Ta in lst i processen. Hade varit skönt att ha lst med sig istället för mot. Gäller att hitta rätt nivå. Bra om de får möjlighet att ta del av diskussionen. Gör en sammanställning av hur olika lst ställer sig till frågan. Hur tänker lst kring relation med kommunerna kring vattenförvaltning. LSt kan vara sammankallade för alla i länet i regional VA-plan. Lite så att storkommunen får bjuda till men inte får

7 så mycket tillbaka. Kommuner kan likna varandra på olika sätt, tex när det gäller utbyggnad eller förvandlingsområden. Liten kommun svårt att locka bra medarbetare. VA-planering sväller ofta ut för mycket. Svårt att jobba målinriktat. Lightversion och en lyxversion. Ramar eller checklista. Tydligare avgränsning. Vad kan den mindre varianten generera för problem. Möjlighet att lägga upp dokument. Hur jobba med dokument som inte är antagna? Ingen har så många antagna dokument. Mycket av underlagsarbetet kan vara angeläget att dela men det ingår aldrig i antagna dokument. Viktigt problem att tänka till kring. Får inte sprida info som inte är antaget. Redaktören kan få viktig roll som förmedlare. Läsa kort sammanfattning av relevanta lagar. Länkar till exakt text. Ur va-planeringsperspektiv. Kalendarium för VA-planering Rapporter: länsstyrelsens, alla klassiska. Kunskapsbanken ska fungera om 2 veckor (Erik G). Avisering som när det händer något. Nyhetsbrev t.ex. Hur ofta vill ni ha nyheter (Erik G) - varannan vecka är OK. Dricksvattenfrågor (enskilda brunnar) bra metoder, tillvägagångssätt, enkäter. Området ingår också men ofta vet man inte så mycket om det. Underlag för att göra status dricksvatten. Hur går man till väga för att få bra svar på sina frågor. Behövs tips och trix om detta också. Hur gör man i andra länder? Tips. Hur höjer man status för frågan. Jobba med politisk förankring. Dagvattendelen kan hänvisas till dagvattenguiden. Hur det hänger ihop med planeringen kan man ta med här. Hur organiserar man arbete med VA-planering? Hur starta grupp? Hur få legitimitet/mandat? Vilka bör ingå? Dåliga exempel vill de ha. Det här tänkte vi inte på att vi (inte) skulle ha med i VA-planen. Avslut Åsa tackade alla för att de bidragit till en spännande dag! Dokumentation kommer läggas ut på guiden. Samt presentationer. Foton och den fotograferade white boarden ligger redan på forumet! En uppmaning till oss alla, Använd forumet och fortsätt dialogen där =)