A-salen, Sollefteå kommunhus, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Transkript

1 1 (50) Datum Tid Kl Plats Beslutande A-salen, Sollefteå kommunhus, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Anna-Sofia Kulluvaara. Kommunchef Närvarande Anna Forsberg, sekreterare, Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef Medborgarservice 165 Ann-Katrin Lundin 165 Niklas Nordén, Ekonomichef 172, 182 Underskrifter Sekreterare... Anna Forsberg Ordförande... Åsa Sjödén (S) Justerare... Johan Andersson (C) Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift /

2 2 (50) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning Ledamöter varo ers. 177 Åsa Sjödén (S) X Ordförande John Åberg (S) Lillemor Edholm (S) Tommy Svensson (S) Åsa Nilsson (S) Torbjörn Persson (S) Cathrine Näsmark (S) - Malvina Falk-Hamberg (S) - X X X X X Mattias Ahlenhed (ViSKB) X Tjg Gunilla Fluur (ViSKB) X Kerstin Franzén (M) X R Sven-Olov Gradin (M) X R Johan Andersson (C) X R Justerare Ulf Breitholtz (V) Leif Palmberg (L) - Ersättare Lennart Önblad (S) X X Stina Näslund (S) X X Nils-Gunnar Molin (S) My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) Stina Holmberg (S) Mikael Sjölund (S) X X X X X Jörgen Åslund (ViSKB) X X Tjg Birgitta Häggkvist (ViSKB) X Folke Lindgren (M) - Alexandra de Wall (M) - Kjell-Åke Sjöström (V) X Carin Collén (V) X Paul Höglund (C) X Närvarar Margareta Alton (MP) X X

3 3 (50) Ärendelista 165 Dnr KS 10/ Muntliga informationer Dnr KS 273/ Revidering av riktlinjer mot kränkande särbehandling Dnr KS 264/ Finansiering av vinteraktiviteter Dnr KS 36/ Svar på motion gällande Utbildning i livsmedelsupphandling Dnr KS 249/ Svar på betänkande - Särskilda persontransporter, moderniserad lagstiftning för ökad samordning Dnr KS 265/ Svar på betänkande - En utvecklad översiktsplanering (SOU 2018:46) Dnr KS 299/ Försäljning Långgatan 23 F och G Dnr KS 111/ Delårsbokslut och helårsprognos Dnr KS 215/ Avgifter inom hälso- och sjukvård Dnr KS 203/ Svar på medborgarförslag Permanenta skolavslutningen till nationaldagen Dnr KS 246/ Svar på remiss Betänkande: Vägar till hållbara vattentjänster Dnr KS 216/ Svar på remiss - Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering och återvändande Dnr KS 52/ Svar på medborgarförslag- Gångväg Fridhemsgatan-Lillängets skola Dnr KS 286/ Detaljplan Mejeriet

4 4 (50) 179 Dnr KS 287/ Detaljplan Hågesta 3:128 samt del av 3:115 - Flerbostadshus Dnr KS 238/ Tillägg i kommunens Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Dnr KS 69/ Redovisning av åtgärder efter internkontroll Dnr KS 111/ Verksamhets- och ekonomisk uppföljning september Dnr KS 9/ Delgivningar Dnr KS 2/ Delegeringsbeslut... 47

5 5 (50) Val av justerare Johan Andersson (C) väljs att justera protokollet. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott. - Allmänna Samhällsutveckling Vård och omsorg Unga och lärande Läggs till handlingarna. Justering av dagordningen Ärende Verksamhetsuppföljning och ekonomiskredovisning september månad 2018 läggs till på dagordningen.

6 6 (50) 165 Dnr KS 10/2018 Muntliga informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas enligt följande. ges möjlighet att ställa frågor. Huvudenhetschef Örjan Abrahamsson och Ann-Katrin Lundin Socioekonomiskt eftersatta kommuner o 30 kommuner som kommer att få 3,3 mkr per år i o Projektet planeras fortgå till o Långsiktigt arbete som ska stärka det vi redan gör bra utifrån kommunernas egna förutsättningar. o Presenterar innehåll i den ansökan som Sollefteå gjort som utgår från kommunfullmäktiges övergripande mål, Utbildning och kompetensmiljö, och Livsmiljö. Nya Gymnasielagen - 11 stycken personer i Sollefteå är berörda av att kunna söka tillfälligt uppehållstillstånd för att fullfölja gymnasiestudier. Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen Räddningschef, Andreas Hoof informerar om; Räddningstjänsten i stort och deras vision. Leder arbetet för ett tryggt och säkert samhälle där människor mår bättre, påverkas mindre av oönskade händelser samt får professionell hjälp när behov finns! Sommarens skogsbränder - 48 skogsbränder inom förbundets område. Den största var i Norrmossaflon - ca 135 ha, under 11 dygn. Resurser erhölls från Hemvärnet, SCA, Helikoptrar, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap m.m. Under sommaren 2018 brann ca ha skog i Sverige. Frivilliga har varit till stor hjälp men det har samtidigt varit en utmaning att hantera dessa resurser initialt. Styrdes upp bl.a. via frivilliga resursgrupperna, FRG och Röda korset. Räddningstjänsten hade en gemensam stab tillsammans med räddningstjänstförbundet Medelpad. Totalkostnaderna för skogsbränderna är ännu ej totalt sammanställt. En uppskattning är att ca 600 tkr kommer att fakturerars till kommunen. Förbundet och staten delar på resten.

7 7 (50) Presenterar insatsstatistik från 2018 tertial 2 och jämför med 2017 tertial 2. Tom sista augusti 2018 har 955 st. insatser som har gjorts (automatlarm, IVPA, brand ej i byggnad, trafikolycka osv.) Kompetensförsörjningen det är svårt att rekrytera utbildade brandmän till heltiden. Sommarens bränder har gett ett ökat intresse för att jobba som deltidsbrandman. Brandmannens arbete utöver; utbildar kommunernas ca 6000 anställda, skolutbildningar, BRÅ-dagar, Hjärtlungräddning, Suicidprevention och servar handbrandsläckare, individanpassat brandskydd hos äldre. Generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap besöker kommunen och räddningstjänsten under v 42. Delegationen för unga till arbete, DUA Sandra Sahlberg från Samordningsförbundet informerar tillsammans med Magnus Nilsson, Kommunens aktivitetsansvar, Marita Östlund, Arbetsförmedlingen, Madeleine Börjesson och Susanne Setterkvist Studie- och yrkesvägledare. Presenterar DUA överenskommelsen som finns mellan kommunen och arbetsförmedlingen (AF). Mål för verksamheten 2018 presenteras. Arbetslösheten bland ungdomar har sjunkit de senaste åren. Ca 100 öppet arbetslösa eller som ingår i program hos AF. DUA har en styrgrupp och en arbetsgrupp som jobbar aktivt med frågorna. Kommunens aktivitets ansvar, KAA, informerar om sin verksamhet och det stöd som kan ges till ungdomar som tex avbrutit sin utbildning under gymnasiet. Arbetsförmedlingen informerar om behovet av att stödja de som står långt från arbetslivet. Informerar om SYV uppgiften och hur man jobbar i skolan idag. Kommunchef, Anna-Sofia Kulluvaara Informerar om Regional utvecklingsstrategi, RUS - omarbetas för tillfället under ledning av region Västernorrland. Presenterar vad RUS är och hur arbetet skett och ska ske framöver. Medarbetarenkäten besvaras för tillfället - resultat i början av november. Mångfaldsdag genomförs 7 november, kl på Hullstagård. Förändringar inom Näringslivsenheten. - Mikael Näsström ska fokusera på etablering av elintensiv verksamhet och Stadsnät - Thomas Östlund enhetschef för Näringslivsenheten. - Rekrytering av Jan Röhlander som näringslivsutvecklare. Anställningen är gjord inom ramen för statlig satsning för att höja företagsklimatet i Sollefteå kommun. Kopplat till satsningen för Socioekonomiskt eftersatta kommuner.

8 8 (50) #Drivkraft on tour genomförs i oktober i Ramsele, Junsele och Långsele. Diskussion förs kring näringslivsklimatet och resultatet av enkäten från Svenskt Näringsliv. Sollefteå stadsnät satsar på fler bredbandsprojekt då IPonly backat från byggnation inom kommunen. Personalgala och utdelning av arbetsmiljöpris genomförs den 26 oktober. Jordarter kartläggs med hjälp av helikopter längs Ångermanälven. #DrivkraftSollefteå 17 september har utvärderats. Responsen har varit mycket positiv. Utmaningen är att bygga vidare på detta.

9 9 (50) 166 Dnr KS 273/2018 Revidering av riktlinjer mot kränkande särbehandling Beslut besluta att fastställa revidering av riktlinjer mot kränkande särbehandling. Ärendebeskrivning/Sammanfattning beslutade att fastställa riktlinjer mot kränkande särbehandling. Riktlinjerna reviderades av Diskrimineringsombudsmannen (DO) har genomfört en tillsyn av Sollefteå kommuns riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i sin verksamhet. DO:s bedömning är att det inte framgår i Sollefteå kommuns riktlinjer ett avståndstagande mot repressalier. Riktlinjerna mot kränkande särbehandling har därför reviderats så det framgår att de är avsedda att tillämpas även vid repressalier. I det bifogade dokumentet är ändringarna gulmarkerade. Beslutsunderlag Riktlinjer mot kränkande särbehandling, KS 273/ Förvaltningsyttrande Marja Wallin, KS 273/ Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår fastställa revidering av riktlinjer mot kränkande särbehandling. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta att fastställa revidering av riktlinjer mot kränkande särbehandling. Skicka till Marja Wallin, HR

10 10 (50) 167 Dnr KS 264/2018 Finansiering av vinteraktiviteter Beslut beslutar Att kr anslås till vinteraktiviteter. Medel tas från kommunstyrelsens pott för särskilda satsningar, ID Ärendebeskrivning/Sammanfattning De senaste åren har Sollefteå kommun medverkat till att arrangera ett stort antal aktiviteter riktade till barn och barnfamiljer runt om i hela kommunen. De flesta evenemang har arrangerats tillsammans med föreningslivet. Under vintersäsongen 2017/2018 genomförde Sollefteå kommun 20 aktiviteter som finansierades med stöd av kommunstyrelsen kronor. För 2018 äskas kronor för aktiviteteter under vinterhalvåret. Förvaltningens bedömning Evenemang och aktiviteter är viktiga för bilden av ett levande samhälle. Många av de aktiviteter som Sollefteå kommun arrangerat de senaste åren har riktat sig till barn och barnfamiljer. Målet har varit att erbjuda kostnadsfria aktiviteter som många kan delta i men också annorlunda aktiviteter som skapar gemensamma samtalsämnen och lockar besökare från andra platser. De flesta aktiviteter har genomförts tillsammans med föreningslivet. Under vintersäsongen 2017/2018 genomfördes aktiviteter tillsammans med föreningar som LAIF, Junsele IF, Sollefteå Simsällskap, Sollefteå skidor, HH64, Edsele Intresseförening, Hem & Skola i Näsåker m.fl. Totalt arrangerades ca 20 aktiviteter under 17 veckor (december till april). Under våren och sommaren har ytterligare 20 aktiviteter genomförts. December 2017 (Dnr KS 432/2017) anslog kommunstyrelsen kronor för att genomföra aktiviteter under vintertid och perioden december-mars. Nu söker förvaltningen kronor för att genomföra aktiviteter under samma period 2018/2019.

11 11 (50) Aktivitet Kostnad i kr Hyra av ljud och ljus Inköp av lekutrustning och diversematerial. Totalt Ekonomiska konsekvenser och förslag till finansering För att detta ska bli verklighet behövs ett anslag på kronor. Medel tas från kommunstyrelsens pott för särskilda satsningar, ID Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Majeed Safaee, KS 264/ Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kr anslås till vinteraktiviteter. Medel tas från kommunstyrelsens pott för särskilda satsningar, ID Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta Att kr anslås till vinteraktiviteter. Medel tas från kommunstyrelsens pott för särskilda satsningar, ID Skicka till Handläggare, Majed Safaee

12 12 (50) 168 Dnr KS 36/2018 Svar på motion gällande Utbildning i livsmedelsupphandling Beslut Gunilla Fluur (VISKB) drar tillbaka sin motion. Information Anna-Sofia Kulluvaara, Kommunchef, informerar om Lokal mat i Sollefteå kommun och vad som har genomförts i Sollefteå för att genomföra Kommunfullmäktiges beslut från 2015, 50 % lokalproducerat till Dialogmöten - genomfördes i såväl Sollefteå som Kramfors för att möjliggöra stort deltagande. Lilla upphandlingen - öppnar upp för små producenter. Våga satsa - tänka nytt och annorlunda. Direktupphandling som strategiskt verktyg. Värdera mjuka mervärden - premierat grossisternas interna hållbarhetsarbete. ges möjlighet att ställa frågor. Ärendebeskrivning/Sammanfattning I en inkommen motion avseende utbildning inom livsmedelsupphandling beskrivs det arbete som lades ned på att ge möjlighet för lokala livsmedelsproducenter i Sollefteå och Kramfors att lämna anbud. Trots att fyra informationsträffar hölls med god uppslutning och möjligheter gavs att lämna anbud på så små enheter som enskilda kök och på enskilda produkter så inkom inget lokalt lämnat anbud. Enligt motionen så har efterforskning visat att producenterna tyckte att det digitala svarsformuläret var för komplicerat och att språket i kommunernas förfrågningsunderlag var allt för formellt. Baserat på ovan ger motionären tre förslag för att få in fler anbud till nästkommande upphandling av livsmedel: - Att Sollefteå kommun tar ett större grepp innan nästa livsmedelsupphandling går av stapeln, och hjälper till att utbilda livsmedelsproducenter till att kunna svara på förfrågningar digitalt - Att språket i kommunens förfrågningar förenklas så att vanligt folk förstår och därigenom kan svara - Att Näringslivskontoret får detta som uppgift

13 13 (50) Förvaltningens bedömning Förvaltningen delar bedömningen att utbildning är mycket viktigt för att underlätta för lokala producenter att lämna in anbud. Därav gjordes mycket riktigt en stor insats i den senaste livsmedelsupphandlingen för att få de lokala producenterna att vara med och konkurrera. Flera träffar anordnades för att föra diskussion med de lokala producenterna om deras möjligheter att leverera till kommunerna. Vid den sista träffen med producenterna i Kramfors gick upphandlarna igenom hur förfrågningsunderlaget skulle komma att se ut och hur svar skulle lämnas. Därefter skickades förfrågningsunderlaget ut på remiss till de lokala producenterna. Detta för att de skulle kunna ha synpunkter och frågor på underlaget innan upphandlingen annonserades. Om frågor ställts i detta skede skulle alltså potentiella anbudsgivare redan innan upphandlingen annonserades kunna få svar på precis alla frågor rörande förfrågningsunderlaget. I grund och botten används en förfrågandefil på det sortiment som efterfrågas. Den filen kommer från ett digitalt stödprogram (Hantera) för livsmedelsupphandlingar som inte alls är särskilt krångligt att fylla i (se bifogat). Underlaget som sådant har tagits fram för att möjligöra anbud på enstaka produkter, under en viss tid av året och till enskilda enheter. De så kallade skallkraven uppgick till 10 st, där man förutom att skriva sitt namn och kontaktuppgifter bara behöver bocka i en ruta att kravet uppfylls. När det gäller inbjudan med upphandlingsföreskrifter samt det avtalsutkast som går med förfrågningsunderlaget är det redan idag i princip avskalat ned till formaliakraven. Sammanfattningsvis behövde anbudsgivarna fylla i de positioner man ville lämna anbud på i bifogad förfrågandefil samt kryssa i att man uppfyller de krav som ställdes. Utöver detta kunde producenterna (frivilligt) lägga ett kombinatoriskt bud och i sådant fall fylla i och bifoga det dokumentet. Genomgång av möjligheten till kombinatoriskt anbud hölls vid sista träffen med producenterna och de var nöjda med den genomgången. Dessa dokument var också ute på remiss innan annonsering, vilket innebär att eventuella frågetecken enkelt kunna redas ut för den som haft bryderier över något. Förvaltningen delar inte motionärens bedömning att det digitala svarsformuläret samt det formella språk i kommunens underlag skall ha varit avgörande för att inga anbud lämnades. Upphandling och avtalsskrivande med en eller flera parter för fullgörande av livsmedelsleverans kräver ett visst mått av formalia. Helt andra faktorer bedöms som troligare för att inga anbud inkom. Det som är givet inför nästkommande upphandling är att vi kommer att använda den förfrågandefil som vi får av vårt stödsystem. Likaså kommer det finnas vissa skallkrav som man ska intyga att man uppfyller. Sedan återstår inbjudan och avtalsvillkor och om det föreligger oklarheter i dessa finns möjlighet att ställa frågor, särskilt när underlaget är ute på remiss.

14 14 (50) Förvaltningen kommer fortsätta med utbildningsinsatser och anpassa och förändra dessa utifrån rådande förutsättningar och lärdomar. Att ge uppdraget till Näringslivsenheten bedöms inte som rimligt då ansvaret för inköp och utbildningar inom detta område ligger på upphandlingsenheten och utanför kompetensområdet för Näringslivsenheten. Förvaltningen ser däremot ett värde i att inför nästkommande upphandling ta kontakt med de lokala producenter som aviserat intresse att lämna anbud men valde att avstå. Detta för att ordentligt bottna i orsakerna till varför anbud inte lämnades och för att i möjligaste mån säkerställa fler lokala anbud. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Patrik Sandström och Niklas Nordén, KS 123/ Motion Gunilla Fluur, KS 123/ Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet föreslå kommunstyrelsen besluta: Att motionen avslås i sin helhet. Att förvaltningen får i uppgift att inför nästkommande upphandling kontakta lokala producenter som avstått från att lämna anbud och om möjligt underlätta för dessa att lämna anbud, antingen via kompletterande utbildning eller justeringar i formalia. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet beslutar Att ärendet lämnas till utan förslag till beslut. Övrigt Efter information och diskussion på mötet beslutar Gunilla Fluur (ViSKB) att dra tillbaka sin motion. Skicka till Ansvarig handläggare Delges Kommunfullmäktige

15 15 (50) 169 Dnr KS 249/2018 Svar på betänkande - Särskilda persontransporter, moderniserad lagstiftning för ökad samordning Beslut beslutar Att anta förslag till svar på remissen gällande särskilda persontransporter som sitt eget och översända svaret till Näringsdepartementet. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Regeringen beslutade 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera reglerna för särskilda persontransporter i syfte att identifiera hinder för kommunala och regionala myndigheter att åstadkomma en effektiv samordning av organiserandet och utförandet av sådana transporter samt föreslå ändrade eller nya regler för att undanröja sådana hinder. Syftet med uppdraget har varit att möjliggöra en effektiv samordning av särskilda persontransporter och därigenom bidra till att kommuner och landsting kan skapa en hållbarhet när det gäller såväl kostnader som kvalitet. Särskilda persontransporter är ett samlingsnamn för färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och skolresor. Utredningens uppdrag har varit att fokusera på möjligheter till ökad samordning utan att det ska innebära en försämrad kvalitet för resenärerna. I utredningen föreslås bland annat: En ny lag om särskilda persontransporter ersätter de nuvarande lagarna om färdtjänst och riksfärdtjänst. Fortsatt frivillighet för överlämnande av huvudmannaskap för särskilda persontransporter från kommuner till regionala kollektivtrafikmyndigheter. Krav på ökad samordning för administration och trafik. Krav på systematiskt kvalitetsarbete med tillsyn från Transportstyrelsen. Utökad rätt att ta med hjälpmedel på en resa med färdtjänst. Ny avgiftsprincip för riksfärdtjänst med ett maxpris för resa med taxi eller specialfordon. Egenavgift för resa med kollektivtrafik ska motsvara det faktiska biljettpriset.

16 16 (50) Tillgången till nationell statistik inom särskilda persontransporter varierar. Trafikanalys föreslås därför att, i samråd med Statistiska Centralbyrån, få i uppdrag att utreda förutsättningarna för framtagande av kompletterande nationell statistik för särskilda persontransporter avseende utbud, kvalitet, kostnader och resande. Utredningen om samordning av särskilda persontransporter har nu överlämnat sitt betänkande och Sollefteå kommun har som remissinstans erbjudits möjlighet att avge svar. Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen att anta förslag till svar på remissen gällande särskilda persontransporter som sitt eget och översända svaret till Näringsdepartementet. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta Att anta förslag till svar på remissen gällande särskilda persontransporter som sitt eget och översända svaret till Näringsdepartementet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Lena Andersson och Ulla Ullstein, KS 249/ Betänkande SOU 2018:58, KS 249/ Skicka till Ansvarig handläggare Näringsdepartementet

17 17 (50) 170 Dnr KS 265/2018 Svar på betänkande - En utvecklad översiktsplanering (SOU 2018:46) Beslut beslutar Anta yttrandet som sitt eget och skicka in till departementet. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Inom ramen för regeringens bostadspolitiska paket med förslag på åtgärder för fler bostäder har översiktsplaneutredningen i uppdrag att bland se över möjligheten att utveckla översiktsplanering och underlätta efterföljande planering. Utredningen konstaterar att det finns brister i dagens översiktsplanering där kontinuiteten i översiktsplaneringen, problem med äldre fördjupningar, variationer i länsstyrelsens yttranden och brister i statens dialog med kommunerna särskilt uppmärksammats. Utredningen föreslår bland annat att kommunfullmäktige senast 15 månader efter ordinarie val ska anta en planeringsstrategi. I strategin ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell och till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Att kommunen tar fram en planeringsstrategi ska vara en förutsättning för att översiktsplanen ska anses vara aktuell. Utredningen föreslår även att plan- och bygglagen ska förtydligas när det gäller översiktsplanens innehåll. Förslagen syftar till att underlätta dialogen mellan staten och kommunen om hur bebyggelsen ska utvecklas. Samtidigt föreslås att några av de nuvarande kraven ska tas bort, vilket ska göra det enklare att ta fram en översiktsplan. Sollefteå kommun har fått betänkandet på remiss och inbjuds därmed att lämna sina synpunkter. Bifogat finns förvaltningens förslag till svar. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Lena Andersson, Utredning och utveckling. KS 265/ Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen att anta förslag till svar på remissen gällande en utvecklad översiktsplanering som sitt eget och översända svaret till Näringsdepartementet. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår

18 18 (50) besluta Anta yttrandet som sitt eget och skicka in till departementet. Skicka till Ansvarig handläggare Näringsdepartementet

19 19 (50) 171 Dnr KS 299/2018 Försäljning Långgatan 23 F och G Beslut beslutar Att delegerar till verksamhetschef kontorsservice och fastigheter att inom ett intervall på 1-2 mkr förhandla fram och genomföra en försäljning av Långgatan 23 F och G till Solatum. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Förvaltningen äger 2 trappuppgångar på Långgatan 23, F och G. Övriga delar av Långgatan 23 äger Solatum. Den del som Sollefteå kommun äger sedan 2004 har använts som studentbostäder för Reveljens studenter. Nu har Reveljens verksamhet övergått till distansutbildning varför behovet minskat. Om ytterligare behov skulle uppstå kan detta lösas på Linden som kommunen hyr ytterligare 3,5 år. Efter en tids dialog har Solatum framställt en önskan om att förvärva byggnaden. För att det ekonomiskt ska vara möjligt för Solatum att köpa lägenheterna utan nedskrivningsbehov krävs en relativt låg köpeskilling. För att lägenheterna ska kunna läggas ut på den ordinarie bostadsmarknaden krävs som för övriga bostäder i kvarteret att stambyte genomförs, till en kostnad av tkr, samt att investeringar görs i fönster och balkonger, till en kostnad av ca tkr. För att kunna lägga hyresnivån på motsvarande resten av kvarteret med dessa investeringar är möjlig köpeskilling tkr rimlig. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att bostäder bör ligga under kommunens bostadsbolag varför förvaltningen förordar en försäljning. En köpeskilling mellan tkr är rimlig ur ett koncernperspektiv för att få ett tillskott av bostäder på marknaden. Med anledning av att inget underhåll har utförts mer än att hålla bostäderna i ett skick att de går att använda som bostad har förvaltningen sedan tidigare bedömt att ovan uppräknade investeringsbehov är nödvändiga. Det alternativ som kvarstår om inte åtgärderna genomförs är rivning inom några år. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering En försäljning skulle innebära en resultatförbättring på hela köpeskillingen på grund av att inget bokfört värde finns på byggnaden. Förvaltningens förslag till beslut delegerar till verksamhetschef kontorsservice och fastigheter att inom ett intervall på 1-2 mkr förhandla fram och genomföra en försäljning av Långgatan 23 F och G till Solatum.

20 20 (50) Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta Att delegerar till verksamhetschef kontorsservice och fastigheter att inom ett intervall på 1-2 mkr förhandla fram och genomföra en försäljning av Långgatan 23 F och G till Solatum. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Ulf Jonasson KS 299/ Skicka till Handläggare, Ulf Jonasson, Solatum

21 21 (50) 172 Dnr KS 111/2018 Delårsbokslut och helårsprognos 2018 Beslut beslutar Uppdra till verksamheterna med negativt resultat att vidta åtgärder för att komma till rätta med detta. föreslår Kommunfullmäktige beslut Att godkänna delårsbokslutet för andra tertialet samt prognos för ekonomiskt utfall Information Niklas Nordén, Ekonomichef deltar och informerar om Delårsrapporten Befolkningsminskningen personer sedan årsskiftet. Den öppen arbetslöshet är idag 4 % i kommunen. Presenterar andel personer som bor kvar i den kommun man invandrat till efter år som gått. Redovisar budget kontra prognos. Budgetavräkning verksamheter redovisas. Redovisar verksamhetsmål och hur dessa nås och inte. ges möjlighet att ställa frågor. Ärendebeskrivning Verksamhetsuppföljning samt redogörelse av preliminärt utfall och prognos för delårsbokslutet till och med augusti Resultatet per sista augusti är 26,4 mnkr att jämföra med 55,1 vid motsvarande period Prognosen för helåret 2018 bedöms till -15,5 mnkr vilket är 24,1 mnkr sämre än budget men 3,9 mnkr bättre än föregående prognos. Den förbättrade prognosen beror framförallt på att pensionskostnaderna och finansnettot utvecklats bättre än tidigare bedömning. Justerat för tillförda migrationsmedel på 11 mnkr motsvarar detta ett negativt resultat på 4,5 mnkr. Sollefteåforsen har utvecklats sämre till följd av sommarens torka vilket dock delvis uppvägs av övriga poster inom kommungemensam verksamhet. Verksamheterna uppvisar blandade resultat, generellt föreligger stora svårigheter med att klara budgetram, bättre helårsprognos visar Kostverksamheten, Gemensam service samt gymnasieskolan medan övriga har oförändrade eller försämrade prognoser.

22 22 (50) Sammantaget bedömdes vid den fördjupade uppföljningen att ca 10 mnkr i resultatförbättring skulle nås innan årets slut, varav ca 4 mnkr ser ut att ha realiserats hittills. Beslutsunderlag Delårsrapport per sista augusti 2018 Löpande uppföljning av KF mål Förvaltningens förslag till beslut s allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen besluta: föreslår kommunfullmäktige godkänna delårsbokslutet för andra tertialet samt prognos för ekonomiskt utfall Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskott föreslår föreslå Kommunfullmäktige beslut Att godkänna delårsbokslutet för andra tertialet samt prognos för ekonomiskt utfall Förslag till beslut på mötet John Åberg (S) föreslår att ger verksamheter med negativt resultat ges i uppdrag att vidta åtgärder för att komma till rätta med detta. Beslutsgång Ordförande Åsa Sjödén (S) ställer fråga om beslutar enligt förvaltningens förslag med John Åberg (S) tillägg. Finner så. Skickas till Kommunchef Ekonomichef

23 23 (50) 173 Dnr KS 215/2018 Avgifter inom hälso- och sjukvård Beslut föreslå Kommunfullmäktige besluta Enligt alternativ 1 att; - införa en avgift för hemsjukvård enligt tröskelprincipen som utförs i ordinärt boende samt i bostad med särskilt service enlig lagen om stöd och service (LSS) - avgiften debiteras den enskilde med 350 kronor i månaden och omfattar hemsjukvårdsinsatser som utförs av legitimerad personal så som sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut - avgiften tas ut inom ramen för maxtaxan - avgiften tas ut från och med Ärendebeskrivning I samband med övertagandet av hemsjukvården 2014 tog kommunerna i länet bort sina avgifter för hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta efter en överenskommelse med länets alla kommuner. Tidigare hade Sollefteå kommun en avgift på 250 kronor för utförda hälsooch sjukvårdsinsatser. I dagsläget har länets kommuner återinfört avgifter för hemsjukvården. Det är endast Sollefteå kommun som idag inte tar någon avgift för hälsooch sjukvårdsinsatser eller hemsjukvårdsinsatser. I Kramfors har BAS- nämnden beslutat att föreslå kommunfullmäktige att införa avgifter inom kommunal hälsooch sjukvård. Syftet med att införa en avgift för hemsjukvård och för hälso- och sjukvårdsinsatser är att skapa en likvärdighet mellan all hälso- och sjukvård oavsett om den utförs av kommunen eller regionen. I dag får den som är inskriven i hemsjukvården insatsen utförd i sitt hem och behöver inte betala någon avgift för detta medan ett besök på hälsocentralen kostar 200 kronor. Hemsjukvård enligt tröskelprincipen omfattar varje kommunmedborgare oavsett ålder, sjukdom eller diagnos, som inte på egen hand eller med hjälp av någon annan kan ta sig till sin hälsocentral för återkommande sjukvårdsinsatser under en längre eller kortare tid. För att bli inskriven i den kommunala hemsjukvården krävs att den enskilde tillsammans med hälsocentralen kontaktar kommunens hemsjukvård för en vårdplanering. Personer 85 år och äldre berörs inte av förslaget då hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att avgiftsbefrielse ska gälla för den målgruppen äldre. (Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 17 kap 3). Även barn och ungdomar upp till 19 år ska vara undantagna avgiften i enlighet med de regler för patientavgifter som tillämpas av region Västernorrland.

24 24 (50) Förslag till beslut Alternativ 1 Utskottet föreslår till att föreslå Kommunfullmäktige besluta om att: - införa en avgift för hemsjukvård enligt tröskelprincipen som utförs i ordinärt boende samt i bostad med särskilt service enlig lagen om stöd och service (LSS) - avgiften debiteras den enskilde med 350 kronor i månaden och omfattar hemsjukvårdsinsatser som utförs av legitimerad personal så som sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut - avgiften tas ut inom ramen för maxtaxan - avgiften tas ut från och med Alternativ 2 Utskottet föreslår till att föreslå Kommunfullmäktige besluta om att: - införa en avgift för hemsjukvård enligt tröskelprincipen och för delegerade hälsooch sjukvårdsinsatser som utförs av baspersonal i ordinärt boende samt i bostad med särskilt service enlig lagen om stöd och service (LSS) - avgiften debiteras den enskilde med 350 kronor i månaden och omfattar hemsjukvårdsinsatser som utförs av legitimerad personal så som sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut eller av bas personal på delegation av legitimerad personal - avgiften tas ut inom ramen för maxtaxan - avgiften tas ut från och med Förvaltningens bedömning Genom att kommunmedborgarna betalar en avgift för utförda hemsjukvårdsinsatser i ordinärt boende samt i bostad med särskilt service uppnår man en likvärdighet mellan all hälso- och sjukvård oavsett vem som utför hälso- och sjukvårdsinsatsen. I dag får den som är inskriven i hemsjukvården insatsen utförd i sitt hem och behöver inte betala någon avgift för detta medan ett besök på hälsocentralen kostar 200 kronor. I dagsläget är det totalt 154 personer som är hemsjukvårdspatienter enligt uträkning av ansvariga för hälso- och sjukvården i kommunen. Av dessa har 96 personer äldreomsorgsinsatser och 73 personer av dessa har ett avgiftsutrymme medan 23 personer saknar avgiftsutrymme. Av de 58 personer som inte har några äldreomsorgsinsatser finns brukare inom funktionsstöd medräknade och alla dessa är inte hemsjukvårdspatienter. Uppskattningsvis är det endast ett 10-tal av brukarna inom funktionsstöd som är hemsjukvårdspatienter enligt tröskelprincipen. Det finns personer som har

25 25 (50) hemsjukvårdsinsatser av den kommunala hälso- och sjukvården som inte har några insatser i övrigt från kommunen. Det är uppskattningsvis personer. Alternativ 1 innebär en månadsavgift på 350 kronor oavsett hur många besök som legitimerad personal gör inom hemsjukvårdsuppdraget i månaden och beräknas ge en intäkt på cirka kronor per år. Patienternas antal och deras behov kommer att variera över tid och därmed är intäkterna svåra att med säkerhet beräkna. Alternativ 2 ger en högre intäkt totalt eftersom hälso- och sjukvårdsuppdrag som delegeras till baspersonal för att utföras i ordinärt boende samt i bostad med särskilt service enlig lagen om stöd och service (LSS) tillkommer till avgiftsunderlaget. Hur många det kan röra sig om finns inte registrerat i dagsläget. I vissa fall är det samma person som har både hemsjukvård och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Inom funktionsstöd innebär det att brukarna behöver lämna in avgiftsunderlag för att kunna omfattas av maxtaxan. Det innebär att varje individs avgiftsutrymme beräknas. Det innebär att avgiften kan bli lägre än den föreslagna taxan eller ingen avgift alls om den enskilde har låga inkomster. Inga avgifter/hyra för hjälpmedel föreslås eftersom den enskilde kan uppfatta det som om man äger och har köpt hjälpmedlet. Detta gäller för båda alternativen. Avgiften samordnas med avgiften för hemtjänst och blir inte högre än det avgiftsutrymme som den enskilde har enligt kommunens maxtaxa. Båda alternativen kräver viss anpassning i det administrativa verksamhetssystemet. Det kan innebära att en konsultdag för stöd behövs och kostnaden för detta är i dagsläget kronor per dag. Bedömningen som görs av systemansvariga är att det behövs en dag och eventuellt några konsulttimmar som komplettering. Totalkostnad för dessa anpassningar beräknas till kronor. Inget av alternativen kräver mer administrativ personal då de två avgiftshandläggarna på äldreomsorgen kan hantera den ökade mängd avgiftsbeslut och hanteringen av dessa som alternativ 2 skulle ge om funktionsstöds brukare omfattas av maxtaxan. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen förordar alternativ 2. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande KS 215/2018

26 26 (50) Utskottet för vård och omsorgs förslag till beslut Utskottet för vård och omsorg föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta Enligt alternativ 1 att; - införa en avgift för hemsjukvård enligt tröskelprincipen som utförs i ordinärt boende samt i bostad med särskilt service enlig lagen om stöd och service (LSS) - avgiften debiteras den enskilde med 350 kronor i månaden och omfattar hemsjukvårdsinsatser som utförs av legitimerad personal så som sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut - avgiften tas ut inom ramen för maxtaxan - avgiften tas ut från och med

27 27 (50) 174 Dnr KS 203/2018 Svar på medborgarförslag Permanenta skolavslutningen till nationaldagen Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta att - avslå medborgarförslaget Ärendebeskrivning Förslagsställaren föreslår att Sollefteå kommun ska permanenta sina skolavslutningar till den 6 juni för att det ska bli mer liv och rörelse och folk i farten på nationaldagen. Förvaltningens bedömning Minsta antal skoldagar är enligt grundskoleförordningen 178 och det maximala antalet dagar är 190. Sollefteå kommun lägger ut 181. Om kommunen skulle flytta skolavslutningen till den 6 juni, skulle höstterminen behöva tidigareläggas motsvarande tid, vilket är möjligt att göra till läsåret 2019/2020. Kommunen har emellertid inte sina skolavslutningar vid en och samma dag för att underlätta för föräldrar som har barn i olika klasser eller olika stadier. Förvaltningen lägger inte heller studenten på samma tidpunkt som grundskolans avslutningar av samma skäl. Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att olägenheten för föräldrar överväger det positiva med förslaget, att få mer liv och rörelse under Nationaldagsfirandet. Förvaltningens förslag till beslut Medborgarförslaget avslås. Ekonomiska konsekvenser och förslag till finansiering Vid en flytt av grundskolans skolavslutningar till den 6 juni skulle en merkostnad om c:a 100 tkr tillkomma på grund av ersättning för obekväm arbetstid. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Örjan Abrahamsson KS 276/ Medborgarförslag, Peter Fällström KS 276/ Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget Utskottet för Unga och lärande uppdrar till förvaltningen att utreda möjligheten att förlägga gymnasieskolans studentavslutning till nationaldagen.

28 28 (50) 175 Dnr KS 246/2018 Svar på remiss Betänkande: Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) Beslut beslutar att lämna ärendet till utskottet för Samhällsutveckling att besluta efter viss revidering. Ärendebeskrivning 11 maj 2017 beslutade Regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över kommunens skyldigheter att ordna vattentjänster enligt lagen om vattentjänster (2006:412 6 ). Utredningen skulle även föreslå styrmedel som ökar åtgärdstakten för små avlopp och återvinning av näringsämnen. I ett tilläggsdirektiv har även dagvattenhantering i ett förändrat klimat tillkommit. Vattentjänster innebär försörjning av dricksvatten och bortförande av dagvatten och spillvatten (avloppsvatten). För att vara hållbar ska hanteringen av avloppsvatten inte leda till övergödning, spridning av kemikalier eller smittämnen. Övergödning beror främst på utsläpp av kväve och fosfor. I 6 i vattentjänstlagen framgår det att kommunen är skyldig att ordna vattentjänster om det behövs för skyddet av människors hälsa och miljö och om bebyggelsen ingår i ett större sammanhang (20 till 30 hus). Domstolar som tolkat denna lag har i princip alltid ansett att det finns ett behov av att skydda människors hälsa och miljön. Tolkningen har strikt även inneburit att kommunen ska ansvara för vattentjänsterna så snart bebyggelsen är i ett större sammanhang. Detta har lett till konflikter och problem. Det har heller inte funnits möjlighet att överklaga kommunens beslut om att fastigheten ska anslutas till den allmänna VA-anläggningen. Fastighetsägare som inte är anslutna till de kommunala VA-tjänsterna har för det mesta en egen anläggning. Enligt Miljöbalken är fastighetsägaren själv ansvarig för att avloppsanläggningen följer de regler som finns. Kommunen ska sedan utöva tillsyn på dessa. Många kommuner hinner inte med denna tillsyn och idag räknar man med att det finns avlopp som inte uppfyller miljö- och hälsokrav som kom redan Forskning har visat att det saknas incitament för en fastighetsägare att på eget initiativ åtgärda avloppet. Det är oftast först när kommunen uppmärksammar brister som de åtgärdas. Dagens tillsyn och dagens system räcker inte för att öka åtgärdstakten. Utredningen lägger följande förslag gällande det kommunala VA- ansvaret:

29 29 (50) - Havs- och vattenmyndigheten utses till vägledande myndighet över länsstyrelsens tillsyn på hur kommunerna uppfyller 6 i lagen om vattentjänster - Ett nytt stycke införs i 6 lagen om vattentjänster, som ska göra att kommunen lägger större fokus på att bedöma behovet av vattentjänsten. En utredning ska ske för att se om det går att lösa VA- frågan på ett annat sätt. - Ett krav införs i vattentjänstlagen där kommunerna blir skyldiga att ta fram en VAplan. VA- planen ska samrådas och granskas för att öka det demokratiska inflytandet över hur kommunen planerar för att ansluta fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. - En plattform bildas med Naturvårdsverket som koordinator för att få statliga myndigheter att samverka mer i frågan om att ge stöd till kommunerna för att styra mot hållbara vattentjänster - Utredningen lägger följande förslag när fastighetsägaren själv ansvarar för VAtjänsten - Fastighetsägarens egentillsyn måste öka - Fastighetsägarens incitament för att göra bra åtgärder måste stärkas - Kommunens tillsynsarbete måste bli effektivare - Regeringen måste besluta om ett etappmål i miljömålssystemet om ökad åtgärdstakt av små avlopp som inte klarar lagstiftningen - Ett krav införs på avloppsdeklarationer för små avloppsanläggningar (Mer information finns nedan) - Havs- och vattenmyndigheten föreslås få i uppdrag, tillsammans med konsumentverket, att utveckla en nationell rådgivning och stödja kommunerna för ökad rådgivning om små avlopp (typ avloppsrådgivare att likställa med energirådgivare som kommunerna har idag) - Tydligare regler för kommunens tillsyn på små avlopp tas fram. Havs- och vattenmyndigheten får föreskriftsrätt och ansvar för tillsynsvägledning för små avlopp upp till 200 personekvivalenter - Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att effektivisera tillsynen med e-tjänster och IT-lösningar samt ta fram ett underlag om små anläggningars tekniska prestanda som både kommuner och fastighetsägare kan få tillgång till - Ett etappmål tas fram för att öka antalet kretsloppsanpassade avlopp. Ett bidrag tas fram till kommuner för utveckling av kretsloppssystem - Vidare föreslår utredningen att kommunen behöver titta på och bedöma hur en ökad belastning av dagvatten vid skyfall, på kommunala va-anläggningar ska hanteras, och även hur stor del skattebetalarna ska finansiera. Detta ska ingå i Va-planen.

30 30 (50) Avloppsdeklarationer Förslaget innebär att alla fastighetsägare med enskilt avlopp ska utföra regelbundna besiktningar vart 7 år av sitt avlopp. Avloppsdeklarationen ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan. Fastighetsägaren ska sedan lämna in denna till kommunen. Deklarationen i sig är ingen tillsyn utan ska ge fastighetsägaren information om sitt avlopp och incitament att åtgärda det för att undvika tillsynsavgifter. Den ska ge kommunen information om vilka avloppsanläggningar som behöver åtgärdas och kan på så sätt effektivisera tillsynen. De fastighetsägare som inte lämnar in deklarationen ska få en miljösanktionsavgift på 3000 kronor. Förvaltningens bedömning Följande synpunkter lämnas på remissen: Införandet av avloppdeklarationer tas bort. Att avlopp skulle åtgärdas i snabbare takt genom detta förslag håller inte Sollefteå kommun med om. Det kommer däremot att leda till mer byråkrati och kostnader för både fastighetsägaren och tillsynsmyndighet. Ställ istället krav på tillsyn av små avlopp. Sedan 2016 har Sollefteå kommun inventerat små avlopp. Erfarenheten är att det endast är tillsyn som kommer att leda till att åtgärdstakten ökar. Fram till 2018 har 1300 avlopp inventerats, ca 3 % av dessa uppfyller lagstiftningens krav. Genom att ta beslut, som Sollefteå kommun har gjort, att alla små avlopp ska inventeras på tre år samt tillsätta resurserna för det är det som fungerar. Genom denna inventering som pågått helår har vi lärt oss följande: - En kommun kan inte veta vilket antal avlopp som finns endast genom ex slamtömningsregistret. Slamavskiljare har hittats som aldrig haft slamtömning Det leder till en intressant fråga om hur tillsynsmyndigheten ens ska kunna veta om alla avloppsdeklarationer har inkommit. - Att lägga på ytterliga kostnader på fastighetsägaren känns oskäligt för de kommuner som nu redan inventerat, här behöver i så fall någon lättnad ges. Det känns mer motiverat att fastighetsägaren kan lägga pengarna på att åtgärda avloppet än betala en besiktningsman. - Att administrera miljösanktionsavgifter är betungande för myndigheten och intäkten på 3000 kronor går till staten. Tillsynsyndigheten däremot måste hantera upprörda fastighetsägare som kanske har ett godkänt avlopp men glömt att lämna in deklarationen. Att bötfälla någon leder ofta till en relativt sval relation mot inspektören som behöver se till att avloppet, om det nu inte är godkänt åtgärdas. - Precis som utredning klargör är det endast förelägganden och förbud som gör att åtgärder vidtas. En myndighet kan ju ändå inte använda sig av besiktningsmannens utlåtande utan måste ändå göra tillsyn. Om det inte finns resurser innan detta förslag och myndigheten får ännu mer administration, verkar det orimligt att hinna med

31 31 (50) någon tillsyn alls. Risken är att kommuner helt struntar i avloppsdeklarationernas syfte och inte bryr sig om vilka som inkommit och inte. - En avloppsdeklaration kan likställas med de register vi förde för cisterner. Det ledde endast till en så stor administrativ belastning att inspektörerna inte hann ut på den tillsyn som behövdes. - Ingenstans står det något om att länsstyrelsen behöver bedriva mer tillsyn på att kommunerna fullgör sina åtaganden enligt miljöbalken. Genom dessa kommunrevisioner kan även brister i personella resurser inom avloppsområdet belysas. Inga övriga synpunkter finns på förslaget. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Maria Söderlund KS 246/ Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att - anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Förslag till beslut på mötet Åsa Sjödén (S) föreslår att kommunstyrelsen lämnar ärendet till utskottet för Samhällsutveckling att besluta om ärendet efter revidering. Beslutsgång Ordförande Åsa Sjöden(S) frågar om kommunstyrelsen överlämnar till utskottet för samhällsutveckling att besluta om svar i ärendet. Finner så. Skicka till Samhällsutvecklingsutskottet, Lillemor Edholm och sekreterare Guniris Jonasson

32 32 (50) 176 Dnr KS 216/2018 Svar på remiss - Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering och återvändande Beslut besluta att - Sollefteå kommun ställer sig bakom utredarnas huvudförslag i SOU 2018:22 Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. Ärendebeskrivning Mottagandeutredningen har fått i uppdrag av regeringen att föreslå ett sammanhållet system för mottagande av asylsökande och nyanlända. Utredningen redovisar ett huvudförslag där staten, kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för mottagandet. Detta förslag förordar utredningen. Utredningen redovisar även ett alternativt upplägg där staten tar ansvar för mottagandet av asylsökande på i huvudsak egen hand. Sollefteå kommun har utsetts till remisskommun. Regeringens direktiv för utredningen samt utredarens analys pekar på ett mottagningssystem som är i behov av reformer. Avsaknaden av helhets- och systemtänkande har lett till långa väntetider, försenad etablering eller återvändande, liksom till höga kostnader för samhället och enskilda. En allvarlig brist i nuvarande mottagande är att planering och lokalisering av verksamheten utgår från var det finns tillgängliga bostäder. Då andra aspekter, som förutsättningar för etablering eller ett jämnare mottagande mellan landets kommuner, inte beaktas kan inte dagens ordning lösa uppgiften på ett långsiktigt hållbart sätt. Mottagandeutredningen föreslår därför att staten inrättar ankomstcenter för samtliga asylsökande. Centren ska möjliggöra en snabb och rättssäker prövning, tydligare styrning och skapa ordning och reda i mottagandet. I centren är det obligatoriskt för alla asylsökande att bo och delta i verksamheten. Asylansökan bör endast kunna lämnas in vid ett ankomstcenter eller vid gränsen. Ankomstcentren ska ge ett samlat första möte med Sverige där de asylsökande finns tillgängliga för myndigheterna samtidigt som de snabbt får träffa relevanta aktörer. Tiden i ankomstcentret ska användas effektivt. Fokus ska ligga på att direkt komma igång med prövningen liksom på att utföra de åtgärder som kräver personlig medverkan. De asylsökande ska även få grundläggande samhällsinformation. En första kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund ska ske och en hälsoundersökning erbjudas. Under tiden i ankomstcentret sker också anvisning till fortsatt boende i syfte att staka ut en tydlig väg för den fortsatta tiden i Sverige. Utredningen anser att centren bör vara större anläggningar där samtliga relevanta aktörer är representerade med rätt bemanning, kompetens och närvaro.

33 33 (50) De kommuner där centren lokaliseras ska ha goda förutsättningar för detta. Det bör handla om större kommuner som ur olika aspekter, exempelvis närhet till internationell flygplats, är lämpliga för en lokalisering. Inrättandet av ankomstcenter bör ske i dialog med berörd kommun. Samtliga kommuner ska dela på ansvaret att erbjuda vissa asylsökande boende och tidiga insatser efter den inledande vistelsen i ankomstcentren. Det ger goda förutsättningar för en aktiv och meningsfull väntan på beslut. Bostadssituationen är ansträngd i nästan hela Sverige. Resultatet av bosättningslagen visar dock att de allra flesta kommuner har förmåga att ordna boenden åt nyanlända invandrare. Utredningen menar också att kommunerna har bättre förutsättningar att identifiera och använda tillgängliga bostäder än vad som är fallet om man går via centraliserade upphandlingar där den lokala kunskapen inte tas tillvara. Kommunerna får med förslaget också ett viktigt inflytande över planeringen av boenden till skillnad från när staten fattar beslut om lokalanvändningen. Migrationsverket ska även säga upp de lägenheter man hyr i flera kommuner så att dessa kan användas i den kommunala bostadsplaneringen. Länsstyrelserna får vidare ett ansvar för att stötta kommunerna i anskaffandet av boenden liksom tillgång till utvecklingsmedel för att stimulera nya lösningar inom området. Väntan i kommun kommer dock inte att gälla för samtliga asylsökande. Personer som antas ha små möjligheter att få uppehållstillstånd eller vars ärenden handläggs enligt Dublinförordningen ska vänta kvar i statens ankomst- eller avresecenter. Sverige använder eget boende för asylsökande i en grad som saknar motsvarighet i något jämförbart land. Under rätt förutsättningar kan eget boende vara positivt. I vissa kommuner har dock boendeformen lett till betydande sociala problem för enskilda och lokalsamhället. Utredningens förslag om en tydligt utpekad väg för den asylsökande kommer att innebära ett lägre utnyttjande av eget boende under dåliga sociala förhållanden. Trots detta kompletteras förslagen med en tydlig begränsning av möjligheten till eget boende. Utgångspunkten för utredningens förslag är att en prövning av boendet ska säkerställa att detta är socialt hållbart. Prövning ska bara ske i kommuner med socioekonomiskt utsatta stadsdelar. Migrationsverket prövar, efter ansökan från den asylsökande, boendet utifrån kriterier som storlek på bostad och antal boende. Asylsökande som väljer att bo i ett eget boende som inte lever upp till kriterierna i den sociala prövningen förlorar rätten till dagersättning och särskilt bidrag. Vidare ska asylsökande som inte klarar av sin försörjning flytta till ett offentligt anordnat boende. Asylsökande har alltså inte rätt att få boendet ordnat av den kommun man befinner sig i. Mottagandeutredningen föreslår att det införs en ny ersättning för beredskap till ankomstkommuner för ensamkommande barn. Staten ersätter kommunerna för den beredskap de upprätthåller för att klara en snabb uppgång av antalet ensamkommande barn. Utredningen föreslår också att Migrationsverket ska kunna göra en så kallad