Föreningen Vård- och omsorgscollege. Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning : 2016/00683

Transkript

1 Diarie Sid 1(22) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Fokus Yrkesutbildng VO Startdatum Kontaktperson för projektet Carin Bergström Slutdatum E-post Behörig företrädare Kontaktperson ekonomi E-post Utdelningsadress Besöksadress Zenita Cider Zenita Cider Föreningen Vård- och omsorgscollege Stockholm Hornsgatan Stockholm Organisation namn form Antal anställda e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Föreningen Vård- och omsorgscollege Föreningar, stiftelser och ideella organisationer Föreningen Vård- och omsorgscollege Stockholm Zenita Cider d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR- Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Föreningen Vård- och omsorgscollege Föreningen Vård- och omsorgscollege Stockholm Hornsgatan Stockholm Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning : 2016/00683

2 Diarie Sid 2(22) Programområde Specifikt mål Programområde 1 - Kompetensförsörjning 1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 0 Antal kvinnor 0 Antal män 0 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Att arbeta för effektivare strukturer för en bättre yrkesutbildning är i allra högsta grad en angelägen fråga för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Det är för få sökande till Vård- och omsorgsprogrammet och Barn-och fritidsprogrammets sociala inriktning, yrkesutgång funktionsnedsättning, som är de yrkesprogram som är relevanta för arbete inom vård och omsorg. Motsvarande utbildningar inom vuxenutbildningen är en viktig rekryteringsbas inom vård och omsorg och därför är satsningen på regionala yrkesvux en angelägen fråga för branschen att följa. Ett av skälen till att det är för få sökande till yrkesutbildning inom området, kan handla om bristande kännedom om branschens bredd och de möjligheter som finns att arbeta inom olika områden. Branschen har ett viktigt uppdrag i att synliggöra detta på ett

3 Diarie Sid 3(22) systematiskt sätt. Även samarbetet mellan utbildning och arbetsliv för att minska könsstereotypa utbildnings- och yrkesval behöver systematiseras, något som med fördel kan göras inom Vård- och omsorgscollege samverkansstruktur. Flera av de förslag som presenteras i Yrkesprogramsutredningen och i den här utlysningen är i hög grad angelägna utvecklingsområden för Vård- och omsorgscollege (VO-College) att arbeta vidare med. För att få effektivare strukturer för en bättre yrkesutbildning och bidra till kompetensförsörjning i vård och omsorg, behöver bristen på yrkeslärare uppmärksammas. Det är ingenting som kan lösas under ett eventuellt projekt i VO-College, men frågan om utbildade yrkeslärare är en angelägen fråga för framtiden. VO-College är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård- och omsorgsområdet. Föreningen Vård- och omsorgscollege består av Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal, Vårdföretagarna, Pacta, Arbetsgivarföreningen KFO och KFS. Föreningen verkar för att arbeten och utbildningar inom vård- och omsorgsområdet är attraktiva och har hög status genom att främja nationell, regional och lokal samverkan och på så sätt trygga framtida personal- och kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Föreningen arbetar kontinuerligt med att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv, t ex genom att arbeta med certifiering av samverkan, handledarutbildning, validering, yrkestävlingar, marknadsföring och information om utbildningar och yrken. Det operativa arbetet sköts av ett kansli. Konceptet VO-College bygger på ett arbete och samarbete utifrån regionala och lokala förutsättningar. I VO-College struktur finns i dagsläget 22 regionala college och 85 lokala college. I samtliga nuvarande regionala college ingår minst tre kommuner och ett landsting eller en region. Det regionala samarbetet leds av en styrgrupp, där arbetsgivarna är i majoritet och ordföranden representerar arbetsgivarna. I den finns representanter från de lokala styrgrupperna och från universitet/högskola. Ofta ingår även en representant från Arbetsförmedlingen. I varje regionalt college finns en samordnare med uppgift att hålla ihop och processleda det regionala och lokala arbetet. Till varje regionalt college finns ett antal lokala college kopplade, där en eller flera kommuner ingår och de drivs av lokala styrgrupper. I dessa ingår representanter från arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer. Arbetsgivarna är i majoritet och har ordförandeposten. Bland både arbetsgivare och utbildare finns olika driftformer och olika storlek på verksamheter representerade. Främsta målgrupp i arbetet i VO-College är elever vid Vård- och omsorgsprogrammet och Barn-och fritidsprogrammets sociala inriktning och motsvarande inom vuxenutbildningen, YH- utbildningar inom vård och omsorg samt personal inom stöd, vård och omsorg, alltså anställda på motsvarande utbildningsnivå. Även om det finns certifierad samverkan mellan utbildning och arbetsliv inom VO-College, så finns det mycket att vidareutveckla både inom och utanför samverkansstrukturen. Det pågår mycket utvecklingsarbete inom VO-College som utgår från regionala och lokala förutsättningar. I vissa frågor/områden både behövs och efterfrågas det en systematisk och sammanhållen metodutveckling, vilket skulle ge större möjligheter att påverka strukturer på ett långsiktigt hållbart sätt. VO-College har en samverkansarena att bygga vidare på, där flernivåorganisationen är en av de främsta styrkorna. Genom den nationella nivån finns möjligheter att skapa systematik och samtidigt arbeta med delaktighet från regional och lokal nivå i framtagandet av metoder som därmed får större möjlighet till genomslag. Det skapar möjligheter att driva ett sammanhållet utvecklingsarbete som har förutsättningar att ge goda resultat i ett kortare perspektiv och betydande effekter för kompetensförsörjningen i vård- och omsorgssektorn på längre sikt. Regionala VO-College har en stor utvecklingspotential då det gäller samarbetet mellan skola och arbetsliv kring yrkesutbildningar. Under 2016 genomfördes en utvecklingssatsning gällande utveckling av regionala stödfunktioner kring samarbetet mellan skola och arbetsliv, finansierat med statsbidrag från Skolverket. Utvecklingssatsningen syftade både till att synliggöra det som görs i dag och att identifiera olika utvecklingsområden för att bygga starkare regionala stödfunktioner. Mellan december 2015 och juni 2016 pågick det förberedande nationella ESF-finansierade projektet Fokus vård och omsorg. Resultat från det projektet kommer att tas tillvara och ligga till grund för metodutvecklingen i det här projektet. Dessutom avser projektet att ta tillvara resultat från andra utvecklingsprojekt, exempelvis de ESF-finansierade projekten i Västra Götaland, College väst och Collegesamverkan VG som båda handlar om att utveckla collegekonceptet. VO-College har redan i dag samverkan med nationella aktörer såsom Skolverket, WorldSkills Sweden och Teknikcollege, något som skulle kunna intensifieras under ett eventuellt projekt. Skolverket har sedan länge uppdraget att arbeta med frågan om de könsstereotypa utbildningsvalen, vilket gör myndigheten till en naturlig samverkanspart i ett kommande utvecklingsprojekt. En samverkan mellan VO-College och Teknikcollege på regional och lokal nivå har funnits på flera platser i landet och även på

4 Diarie Sid 4(22) nationell nivå då det gäller erfarenhetsutbyte kring strategiska frågor som rör collegekoncepten. Teknikbranschen står inför liknande utmaningar som Vård- och omsorgsbranschen vad gäller könsegregering, fast tvärt om. Teknik- och industriverksamheterna är övervägande mansdominerade, och här finns det möjlighet att samverka för den breddade rekryteringsbasen. Samverkan planeras även med Worldskills Sweden i deras projektansökan i samma utlysning (PO 2) gällande bland annat yrkestävlingar. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Nedan följer en problemanalys kopplad till två av utlysningens tre delar. Öka yrkesutbildningens attraktionskraft PROBLEMOMRÅDE 1 Branschens bredd med flera olika yrkesområden behöver synliggöras. Att utbilda sig till ett yrke inom vård och omsorg ska ses som en möjlighet av både pojkar och flickor, män och kvinnor. I VO-College samverkansstruktur finns en potential som kan nyttjas i högre grad då det gäller att öka attraktionskraften. I dagsläget saknas både gemensamt vedertagna metoder och ett systematiskt arbete. För få elever söker yrkesprogrammen på gymnasiet och det är väldigt könsbundna utbildnings- och yrkesval som görs av de sökande. År 2015 avslutade elever vård- och omsorgsprogrammet med en yrkesexamen. På vård- och omsorgsprogrammet (VO-programmet) 2014 var 81 % av eleverna kvinnor och 19 % män, den statistiken förblev oförändrad under läsåret Att arbeta för att utmana rådande ordning och skapa ett förändringstryck i frågan är viktigt. Den största mängden nyutbildad vård- och omsorgspersonal uppskattas dock komma från vuxenutbildningen, men det finns inga siffror på hur många som läser en fullständig vård- och omsorgsutbildning. Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:97)visar att minoriteter hoppar av utbildningar i större utsträckning, det är vanligare att pojkar avbryter studier på VO-programmet än flickor. Anledningarna kan till exempel vara att det underrepresenterade könet särbehandlas. Många insatser görs för att locka det underrepresenterade könet till utbildningen, men färre för att behålla de som väl kommit dit. Särbehandling återfinns också i arbetslivet. Nationell forskning visar att grupper som är i minoritet generellt trivs sämre på arbetet än de som är i majoritet. Män som arbetar inom vård och omsorg byter också bransch i större utsträckning än kvinnor. I rapporten Män inom vård och omsorg av Länsstyrelsen Kronoberg och Vård- och omsorgscollege Kronoberg från 2014, beskrivs från intervjuer med män som arbetar inom vård och omsorg hur de upplever sig bli granskade av sina kollegor och brukare, att det förväntas att de ska begå misstag bara för att de är män. Det beskrivs också att kvinnliga kollegor kommenterar männens utseende, både genom komplimanger och uppmaning till förbättring. Detta är diskriminering, något som vi är vana att höra talas om i de mansdominerade branscherna. Ytterligare förbättringsområden då det gäller att möjliggöra för både kvinnor och män att utbilda sig och arbeta inom vård- och omsorgssektorn lyftes fram i ett av delprojekten i det förberedande projektet Fokus vård och omsorg. Exempelvis lyfts studie-och yrkesvägledare (SYV) med kompetens inom genus och jämställdhet fram i arbetet med att öppna upp valmöjligheter som ungdomar inte tänkt på. En bristande studie- och yrkesvägledning lyfts i flera rapporter fram som en anledning till varför flickor och pojkar fortsatt väljer till gymnasiet enligt traditionella mönster. Yrkesprogramsutredningen lyfter också fram att val av program till gymnasieskolan är viktigt men svårt för en ung person. För att vara väl förberedd för valet behöver en elev i grundskolan tidigt utveckla kunskaper om arbetslivet och olika yrkesområden samt få vägledning i den konkreta valsituationen. Utredningen konstaterar att kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen i grundskolan varierar och att elevernas kunskaper om arbetslivet och om vilka jobb som finns behöver förbättras. Utredningen föreslår bland annat att alla elever i grundskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao) på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Ökad utbildningskvalitet PROBLEMOMRÅDE 2 Strukturer och stöd för lärande och utveckling på arbetsplatserna behöver vidareutvecklas som ett led i att attrahera fler kvinnor och män att söka sig till yrket. Genom utvecklade strukturer och ett ändamålsenligt stöd för arbetplatslärande ökar möjligheten både till yrkesutveckling för medarbetare i stort och stödjande funktioner i form av handledare och språkombud som får en mylla att verka i. För att skapa ett attraktivt arbetsliv med utvecklingsmöjligheter efter yrkesutbildningen behöver flera faktorer samverka. En faktor

5 Diarie Sid 5(22) kan vara arbetplatslärande, som kan ses som något annat än det arbetsplatsförlagda lärandet. En definition av begreppet arbetplatslärande behöver därför tas fram utifrån det utredande arbetet i det förberedande ESF-projektet Fokus vård och omsorg. Definitionen behövs som grund för både handledare och språkombud, vilka kan utgöra stödfunktioner i både arbetsplatsförlagt lärande och arbetplatslärande. Ett systematiskt arbetplatslärande med stödfunktioner som handledare och språkombud kan också spela en viktig roll för medarbetare som av någon anledning behöver extra stöd, så som exempelvis vid dyslexi eller efter en längre sjukfrånvaro. En viktig uppgift inför den fortsatta utvecklingen av stödstrukturer för lärande på arbetsplatser är att nå en gemensam förståelse av vad arbetplatslärande kan innebära och på vilket sätt VO-College kan bidra. PROBLEMOMRÅDE 3 Språk- och kommunikationskompetens är viktig för alla och behöver utvecklas både inom ramen för yrkesutbildning och på arbetsplatser inom vård och omsorg. Metoder med fokus på samverkan mellan språkutvecklande utbildning och arbetsliv behöver vidareutvecklas. Det finns en rad utmaningar i arbetet med att utveckla språk- och kommunikationskompetensen inom vård och omsorg. På den strukturella nivån ökar kraven på såväl skriftlig dokumentation som förmåga att kommunicera muntligt, vilket gör det extra svårt för den som inte har svenska som modersmål eller som har dyslexi. De utmaningar som finns på strukturell nivå avspeglar sig också på organisationsnivå. Individuella brister i språkförmåga kan medföra att medarbetare inte klarar att arbeta självständigt. Samverkan mellan språkutbildning och yrkesutbildning inom vård och omsorg, har visat sig vara en framgångsfaktor och bör eftersträvas, något som med fördel skulle kunna systematiseras inom VO-College struktur. Med utgångspunkt i delrapporten Språk och kommunikationskompetens i Fokus vård och omsorg, behöver arbetet med att identifiera framgångsrika språkstödjade utbildningar som kan fungera som lärande exempel fortsätta. Även arbetet med regionala språkombudsutbildare behöver stödjas. De utbildas nationellt och ska verka regionalt, där de utbildar språkombud. I dagsläget saknas på många håll ett regionalt grepp på frågan och planer för hur den nya kunskapen ska användas. Utbildningar av språkombud genomförs i flera regioner, men arbetet behöver vidareutvecklas för att skapa förutsättningar för ett språkstödjande arbete i organisationerna. En utmaning som uppmärksammats vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet är behovet av välutbildade yrkeslärare med goda kunskaper i språkutvecklande ämnesundervisning. Det är en stor andel elever vid vård- och omsorgsutbildningar som har begränsade kunskaper i svenska. Språkutvecklande undervisning och arbetssätt är dock inte något som enbart gagnar elever från andra länder, även svenskspråkiga elever har nytta av ett ökat fokus på språkutveckling. Ett utvecklingsprojekt pågår vid institutionen tom. maj Detta arbete är av stort intresse för VO-College och kommer att följas på det sätt som är möjligt. PROBLEMOMRÅDE 4 Efterfrågan på APL platser inom vård och omsorg ökar och metoder för ändamålsenliga och nya sätt att handleda behöver utvecklas och komplettera det arbete som görs i dag. Behovet av handledare på arbetsplatser inom vård och omsorg ökar när allt fler personer behöver rekryteras för att trygga kompetensförsörjningen inom sektorn. Handledaruppdraget innefattar både handledning av elever under arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärande i arbete (LIA) samt introduktion av nyanställda på arbetsplatsen. Handledare har också en viktig uppgift när det gäller att intressera fler för yrket och att väcka potentiella medarbetares nyfikenhet och intresse för arbete och utbildning inom vård och omsorg. Det behövs ändamålsenliga former för att utveckla och stärka handledaruppdraget och att tydliggöra handledarrollen inom VO- College som en bärande del i stödjande strukturer för lärande och utveckling på arbetsplatsen. En av utmaningarna är att få tillgång till APL-platser vid vissa verksamheter, platserna och handledarna räcker inte till. Därför behöver nya och/eller andra metoder att handleda elever identifieras och utvecklas för att passa inom ramen för VO-College. Från 1 juli 2016 finns nationella riktlinjer i VO-College för handledarutbildning steg 1 och 2 samt förslag på struktur och innehåll för steg 3. Steg 3 handledare har utbildats vid någon region i landet och fler planerar utbildning. Handledarutbildningen bygger på Skolverkets webbaserade utbildning och fungerar som bryggan mellan skola och arbetsplats för att rusta handledarna för uppdraget att handleda studerande. Handledarutbildningskonceptet behöver utvecklas, bland annat genom att säkerställa att de horisontella principerna är tillräckligt framträdande. Detta är viktigt utifrån arbetet med att bryta och motverka könsstereotypa utbildnings- och yrkesval, men även för att bidra till ökad inkludering och lika möjligheter för alla att etablera sig på arbetsmarknaden. I arbetet kommer erfarenheter från YA delegationens uppdaterade handledarutbildning

6 Diarie Sid 6(22) gällande att handleda någon med behov av extra stöd att tas tillvara. Handledarfunktionen kan också behöva ses över utifrån Yrkesprogramsutredningens förslag om att elever i grundskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors prao på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Att ta emot elever från grundskolan och medverka till att de får en positiv upplevelse och en breddad syn på branschens möjligheter, kräver delvis andra insatser. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Kunskaper om de identifierade områdena finns både inom VO-College och hos dess samverkanspartner och intressenter. Det finns tillgång till statistik och olika utredningar, inte minst Yrkesprogramsutredningen som ligger till grund för utlysningen. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om kommunal vuxenutbildning. Utredningen En väl anpassad vuxenutbildning, (Dir 2017:21) kommer att följas under projektet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti Det finns även kunskaper och erfarenheter kopplade till utmaningarna inom ESF-projekt som bedrivs under programperioden, men även under tidigare programperioder. Bland de projekt som pågår under programperioden finns de ESF-finansierade projekten i Västra Götaland, College väst och Collegesamverkan VG som handlar om att utveckla collegekonceptet. Dessutom det pågående nationella ESF- finanseriade projekt som Skolverket driver gällande regionala yrkesvux. Kunskap finns även utifrån resultatet av det förberedande nationella ESF-projektet som VO-College drev under perioden december 2015 till juni I tidigare programperioder finns bland annat SpråkSam och ArbetSam som utvecklade olika stödmodeller för att stimulera lärande och språkutveckling på arbetsplatserna. Likaså ESF- finansierade projekten Carpe och Carpe 2 som bland annat fokuserade på lärande och utveckling i vardagen. Även ESF projektet MÖTAS med fokus på att utveckla lärande arbetsplatser, bidra till att minska diskriminering och arbeta för ökad mångfald, har erfarenheter som kommer att tas tillvara i det här projektet. Kunskap och erfarenheter om collegekoncepten finns givetvis inom VO-College och inom Teknikcollege. En samverkan mellan Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege på regional och lokal nivå har funnits på flera platser i landet och även på nationell nivå då det gäller erfarenhetsutbyte kring strategiska frågor som rör collegekoncepten. Avslutningsvis finns det både kunskaper och erfarenheter inom organisationerna som är medlemmar i föreningen Vård- och omsorgscollege dvs. Sveriges kommuner och landsting, Vårdföretagarna, Pacta, Arbetsgivarföreningen KFO och KFS samt Kommunal. Menu Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Projektet planeras att genomförs under totalt 18 månader, uppdelade på en analys- och planeringsfas om 3 månader, en genomförandefas om 14 månader och en avslutningsfas under 1 månad. Projektstart planeras till 1 september ANALYS OCH PLANERINGSFAS Syfte: Att få projektorganisationen på plats samt att få bättre underlag och skapa delaktighet för kommande metodutveckling under genomförandefasen. Ytterligare syfte är projektplanering för både helheten och de olika delarna i projektet, där de horisontella principerna genomsyrar arbetet. Mål: En projektplan som genomsyras av de horisontella principerna är framtagen och projektorganisationen är på plats. Vidare ska fördjupade analyser och insamling av fakta inom projektets olika delar vara genomförda. Detta arbete kan komma att fortsatta även under genomförandefasen. Under analys- och planeringsfasen genomförs fördjupad analys och insamling av fakta och underlag. Referensgrupper kommer att tillsättas och inledande möten kan komma att hållas. Kontakt och erfarenhetsutbyte med samverkansparter och andra intressenter kommer att inledas. En plan för hur de horisontella principerna ska integreras i hela projekt kommer att konkretiseras av projektledningen. Gemensamt för arbetet i projektet är att könsuppdelad statistik kommer att hämtas in i samtliga fall där sådan finns tillgänglig. Då mycket fokus har lagts på de horisontella principerna i det förberedande projektet Fokus vård och omsorg, finns en hel del att utgå från. En plan för vissa utbildningsinsatser för projektorganisationen och delar av samverkansparterna kan komma att behövas gällande de horisontella principerna och kommer under den inledande fasen att planeras.

7 Diarie Sid 7(22) Under analys och planeringsfasen kommer en utvärderingsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering att fastställas. Planen kommer att fungera som underlag till Svenska ESF-rådet för avrop av utvärderare. GENOMFÖRANDEFASEN Under genomförandefasen är metodutvecklingen det primära arbetet. Detta sker i bred samverkan i syfte att stärka VO-College samverkansstruktur. Det som framkommit i analysarbetet processas i form av t ex workshops, dialogmöten, intervjuer och fungerar som underlag för de metodstöd som ska arbetas fram. Syftet är att under stor delaktighet arbeta fram olika metodstödjande verktyg, som kan komma hela VO-College struktur till del. Under genomförandefasen testas vissa insatser genom pilotverksamhet, resultatet av pilotverksamheten analyseras och paketeras sedan som en del i det metodstödjande arbetet. Arbetet kan innebära att ny kompetens behöver tillföras nyckelpersoner som ett led i att ta fram metodstöd. Spridning och implementering kommer till viss del ske löpande framför allt under slutet av genomförandefasen. Det kommer bland annat att ske vid konferenser och seminarier i syfte både att sprida det som gjorts och även få in ytterligare synpunkter på framtaget metodstöd, allt i syfte att skapa så bred delaktighet i metodutvecklingsarbetet som möjligt. Under genomförandefasen kommer utvärdering att ske löpande bland annat med fokus på delaktighet i metodutvecklingen, att identifiera svårigheter i processen som kan hota måluppfyllelsen samt följa det som testas i de mindre piloter som genomförs. Resultatet kommer att användas ur ett lärande perspektiv. Nedan beskrivs målen för arbetet under genomförandefasen kopplade till de fyra utmaningarna i problemanalysen och de metodutvecklingsinsatser som kommer att genomföras för att möta dem. Problemområde 1 resultatmål: En ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare med koppling till VO-College samverkansstruktur. Samverkan innefattar bland annat möjligheter till prao på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Efter projektet ska det finnas ett vägledande material som kan användas inom VO-College som ett led i att öka attraktionskraften till området. Det finns ett metodstöd som ska kunna fungera som underlag för aktuell dialog med ungdomar i grundskolan om utbildning och arbete i vård- och omsorgsbranschen. Metodstödet ska ha ett normkritiskt perspektiv och kunna användas både inom och utanför samverkansstrukturen samt vid utbildning av olika stödfunktioner. Projektet har utvecklat metoder och verktyg för ett mer systematiskt sätt att använda representanter från branschen i det studieoch yrkesvägledande arbetet och en nationell utbildning för yrkesambassadörer finns framtagen. Utbildningen ska utformas så att den kan anpassas efter regionala förutsättningar. Resultatet från Fokus vård och omsorgs delprojekt kring genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden har omsatts och tillgängliggjorts i ett metodstöd som underlättar för regionala och lokala college att bidra till vård- och omsorgsbranschens försörjning av yrkesutbildad personal. Insatser/aktiviteter: Metodutveckling direkt riktad till studie-och yrkesvägledare: Utifrån en inventering av befintliga aktiviteter riktade till studie- och yrkesvägledare i VO-College utarbeta metodstöd för långsiktig dialog med målgruppen om möjligheter för både kvinnor och män utifrån ett normkritiskt perspektiv. Metodstödet utvecklas utifrån ett delaktighetsperspektiv, där regionala samordnare, studie- och yrkesvägledare och andra nyckelpersoner deltar aktivt i framtagandet av metodstödet. Metodutveckling som stärker branschens medverkan för att öka attraktiviteten: Inventera vilka former för marknadsföring av utbildning och arbete inom vård och omsorg som genomförs med medverkan från branschen, såsom ambassadörer, upplevelseverkstäder etc. I inventeringen ingår att beskriva hur exempelvis ambassadörsuppdraget organiseras i syfte att sprida goda exempel. Resultatet paketeras så att det kan användas av fler. I insatsen ingår även att undersöka förutsättningarna för att representanter från branschen på ett systematiskt sätt ska kunna medverka redan i det vägledande arbetet och att utarbeta en utbildning för yrkesambassadörer som kan användas inom VO- College. Utifrån Yrkesprogramsutredningens förslag, undersöka förutsättningarna för att elever i grundskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors prao på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. I insatsen ingår också att ge förslag på tänkbara upplägg för prao, där bredden inom vård och omsorg synliggörs. Arbetet genomförs i en region, där även en mindre pilot genomförs.

8 Diarie Sid 8(22) Metodutveckling för att i samverkansstrukturen öka möjligheterna för både kvinnor och män att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg: Utveckla ett metodstöd som kan användas för olika målgrupper. Det ska bland annat utgå ifrån delrapporter om genus, jämställdhet och den könsstereotypa arbetsmarknaden och Göteborgsregionens attitydundersökning (samtliga från det förberedande projektet Fokus vård och omsorg) Problemområde 2 resultatmål: Ett förslag till gemensam definition av begreppet arbetplatslärande inom VO-College samverkansstruktur ska vara framtaget. Definitionen är känd och har börjat tillämpas inom strukturen. Insatser/Aktiviteter: Genomföra dialogmöten med regionala samordnare och andra nyckelpersoner. Dialogerna tar sin utgångspunkt i delrapporten om arbetplatslärande från Fokus vård och omsorg. Ta fram ett stödjande material som kan användas på arbetsplatserna som en del i att stärka förutsättningar för arbetsplatslärandet. Problemområde 3 resultatmål: Ökad samverkan mellan vård- och omsorgsutbildningar med språkstöd och arbetsplatser med utbildade språkombud som grund för språkutveckling i syfte att stärka språk och kommunikationskompetensen i branschen. Tydliggjort hur regionala VO-College kan samverka kring språkutvecklande yrkesutbildning och arbetsliv samt hur VO-College på nationell nivå kan stödja utvecklingen. Insatser/ aktiviteter: Synliggöra framgångsfaktorer i samverkan mellan yrkesutbildning med språkstöd och arbetsgivare inom vård och omsorg samt paketera resultatet för spridning. Insatsen bygger på framgångsrika initiativ gällande yrkesutbildning med språkstöd och regionernas arbete med språkombud. Vidareutveckla det regionala arbetet med språkombudsutbildare och språkombud, bland annat utifrån resultatet av uppföljningen Erfarenheter från implementering av utbildningar och material för arbetplatslärande och språkutveckling inom äldreomsorgen 2016 Erbjuda/Använda VO-College som arena för lärande dialog och spridning av goda exempel. Problemområde 4 resultatmål: Metoder för ändamålsenliga sätt att handleda är framtagna. Potentialen med steg 3 handledare har synliggjorts genom att studera hur denna roll utvecklas och vilka stödstrukturer som kan kopplas till den. Förslag på hur uppdraget kan utformas är framtaget. VO-College nationella handledarutbildning är uppdaterad bland annat ur ett normkritiskt perspektiv. Insatser/ Aktiviteter: Dialogbaserat arbete med att ta fram ett metodstöd för implementering av Handledarutbildning steg 3 i fler regionala VO-College med utgångspunkt i hur uppdraget för handledare steg 3 utvecklas i några regioner. Utveckla nya och ändamålsenliga pedagogiska modeller för handledning, testa dem i en pilotverksamhet och sedan arbeta in dem som en modul i VO-College nationella handledarutbildning. Följa upp hur VO-College nationella handledarutbildning har fungerat och utifrån resultatet göra nödvändiga revideringar. VO-College handledarutbildning kompletteras med en modul gällande att handleda elever i behov av särskilt stöd. AVSLUTNINGSFASEN Syfte: Att arbeta med slutlig dokumentation, ekonomisk redovisning och spridning och implementering av resultat efter att genomförandeprojektet är avslutat.

9 Diarie Sid 9(22) Mål: Att projektet slutredovisas utifrån ESF-rådets krav, samt att projektets resultat, både konkreta projektresultat och resultat från utvärderingen sprids och implementeras. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Yttersta målgrupp för projektet är i förlängningen yrkesverksamma inom vård- och omsorgsbranschen, då målet är att fler ska söka sig till yrkesutbildning inom vård och omsorg och sedan få en anställning, men även nuvarande och potentiella elever inom gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram, Barn- och fritidsprogram (sociala inriktningen, yrkesutgång funktionsnedsättning) eller motsvarande inom vuxenutbildningen, samt studerande vid Yrkeshögskoleutbildningar med inriktning vård och omsorg. Ytterligare målgrupper är lärare och studie- och yrkesvägledare både inom VO-College samverkansstruktur men även på grundskolan (gäller främst SYV). Till målgruppen hör även chefer inom vård och omsorg. Redan anställda och elever i utbildning kan komma att involveras i projektet på olika sätt, bland annat genom att ingå i projektarbetet i fokusgrupper etc. I vissa delar av genomförandeprojektet kommer mindre pilotverksamhet genomföras som ett led i det metodutvecklande arbetet, den kan komma att omfatta både redan anställda och elever. Samverkansparter är de arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som tillsammans bildar Föreningen Vård- och omsorgscollege. De ingår i föreningens styrelse, som även kommer fungera som projektets styrgrupp. Organisationerna har också representanter i VO-College nationella råd som kommer att fungera som en av referensgrupperna till projektet. Som samverkansparter finns även hela VO-Collegestrukturen, framför allt de 22 regionala VO-College. I de 22 regionala VO- College som i dagsläget finns i landet, finns en regional samordnare/ processledare. Dessa har i sin tur kontakt och dialog med de 85 lokala college som finns i landet. Den regionala nivån kommer att involveras i arbetet med projektet på olika sätt, främst genom dialog med regionala samordnare/processledare och andra nyckelfunktioner. Dock kommer regionala styrgrupper och i vissa fall även lokala styrgrupper att involveras i arbetet. I vilken utsträckning och på vilket sätt kan skilja sig åt mellan de olika insatserna i projektet. En tydligare projektplanering kommer att göras under analys- och planeringsfasen. Projektet och dess utmaningar kommer dock alltid att vara en punkt på de nätverksträffar med regionala samordnare som arrangeras under projekttiden, detta för att både arbeta med delaktighet under projektet men även att få in så mycket olika synpunkter som möjligt. Detta gäller under såväl analys- och planeringsfasen som genomförandefasen och avslutningsfasen. Det metodutvecklande arbetet kommer att präglas av delaktighet i framtagandet av metodstöd mm på olika sätt. Arbetet med att ta fram metodstöd kan innebära att ny kompetens behöver tillföras nyckelpersoner som ett led i att ta fram metodstöd som kan användas inom hela VO-Collegestrukturen. Arbetssättet baseras på nyttan av det framtagna metodstödet och kunskap om vad som behövs finns inom samverkansstrukturen. Förutom de samverkansparter som finns med i ansökan, kan följande intressenter komma att involveras i projektet utifrån sina uppdrag och expertområden, antingen som samverkansparter eller dialogpart i vissa frågor. (Ytterligare intressenter kan tillkomma.) Detta planeras vidare under analys och planeringsfasen. Skolverket Arbetsförmedlingen Myndigheten för Yrkeshögskolan Nationellt centrum för svenska som andraspråk Teknikcollege Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum Worldskills Sweden om deras projektansökan i samma utlysning (PO 2) gällande bland annat yrkestävlingar beviljas. Dessa aktörer är utifrån sin expertfunktion vid organisationer och myndigheter med koppling till de identifierade utmaningarna viktiga för resultatet av projektet. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Då projektansökan avser programområde 1:2, så har det inga deltagare. Dock kommer de regionala VO-College på olika sätt involveras redan i analys och planeringsfasen genom att besvara olika frågor av kartläggande karaktär. Syftet är både att få in svar från regionerna på vad som görs i dag men även att genom det analyserande arbetet skapa delaktighet inför det kommande genomförandeprojektet, där metodutveckling utifrån de identifierade utmaningarna ska arbetas

10 Diarie Sid 10(22) fram. Allt i syfte att arbeta för att effektivare strukturer skapas gällande yrkesutbildning. Eventuellt kommer elever i yrkesutbildning och medarbetare i vård- och omsorg att involveras som referenspersoner redan under analys och planeringsfasen. Även representanter för parterna i föreningen kommer involveras under analys och planeringsfasen genom att bidra med olika underlag och som skapar en grund för fortsatt projektarbete. Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Bristande nationell kännedom om projektet Genom att styrelsen för VO-College tillika kommer att vara styrgrupp för projektet, kommer kännedomen att finnas hos parterna som är medlemmar i Vård- och omsorgscollege. De samverkanspartner som är identifierade inför projektet finns, de allra flesta, på nationell nivå. Detta tillsammans borgar för att projektet når de aktörer som är viktiga för projektets resultat. Bristande regional kännedom om projektet Redan inför ansökan har frågan funnits med på de ordinarie mötesplatser som finns inom VO-College struktur, något som ska fortsätta under projektet. Hela VO-College struktur kommer på olika sätt att involveras i hela projektet Bristande regionalt engagemang Genom att utmaningarna i projektet kommer att vara en punkt på nätverksträffar för regionala samordnare i VO- College struktur kommer kännedomen och förhoppningsvis engagemanget finnas. Samordnarna är viktiga vidarekommunikatörer i projektet. Dessutom kommer samtliga 22 regioner involveras i projektet genom olika enkäter och kartläggningar samt metodutveckling som behöver göras under projektet. Något som bör öka både kännedom och engagemang. Jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och ickediskriminering Säkerställa att de horisontella principerna beaktas i projektets upplevs inte som angeläget alla delar. De kommer exempelvis att vara en punkt på de nationella projektmöten som planeras, likaså vid referensgruppsmöten och styrgruppsmöten. Projektet kommer också att nyttja ESI support för stöd. Medlemmarna i föreningen VO-College har på olika sätt tillgång till expertis kring de horisontella principerna, detsamma gäller VO-College Jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering är inte tillräckligt synligt i metodutvecklingen och i dess resultat Projektet faller i sär i olika delar Svårighet att få medverkan från lokal nivå i det metodutvecklande arbetet Projekttiden visar sig vara för kort för att hinna utveckla och testa de nya metoderna Projektledaren eller någon av projektmedarbetarna blir sjuka eller slutar sina uppdrag regionalt Genom att utgå från och följa upp den i analys- och planeringsfasen framtagna planen som checklista samt att vid behov använda kunskaper som finns hos ESI- support. Att använda redan framtagna checklistor för exempelvis tillgänglig information som finns vid Myndigheten för delaktighet. Uppmärksamma risken i projektgruppen och medvetandegöra vikten av ett sammanhållet projekt, där alla medverkar till metodutvecklingen som helhet. Genom att anpassa arbetssätt efter lokala förutsättningar ökar möjligheten till delaktighet och engagemang. Genom att stödja de regionala samordnarna med informationsmaterial för att underlätta kommunikationen om projektet Genom att använda analys- och planeringsfasen till att göra realistiska bedömningar av det som planeras. Genom att följa upp planerat arbete regelbundet så att eventuella ändringar kan göras. I den nationella projektledningen överförs kunskap till kansliet som består av fyra medarbetare kontinuerligt, så att alla har kunskap om projektet. Delprojektledarna har huvudansvar för var sitt delområde, men även delansvar för helheten, vilket gör att kunskap om projektet som helhet finns i projektgruppen.

11 Diarie Sid 11(22) Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Det övergripande målet är att projektet ska bidra till att stärka och utveckla yrkesutbildningen inom vård och omsorg. Det behövs ett ökat intresse för yrkesutbildning på gymnasienivå, men även vuxenutbildning och YH-utbildning är viktiga att stärka. Genom att fler inom VO-College samverkansstruktur får mer kunskap om att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt både under projektet men framför allt framöver, förväntas projektet bidra till att synliggöra att utbildning och arbeten inom vård och omsorg är lika intressanta för både kvinnor och män och ungdomar och vuxna. Projektet förväntas också synliggöra möjligheter till yrkesutbildning och bidra till att personer som har annat modersmål än svenska eller av andra skäl som t ex dyslexi är i behov av språkstöd kan få det stöd de behöver. Projektet ska också stärka det arbetsplatsförlagda lärandet genom vidareutveckling av metoder för handledning. Då projektet förväntas bidra till utvecklade och förstärkta samverkansstrukturer mellan utbildning och arbetsliv inom vård och omsorg, samt metodutveckling inom området, ligger projektets resultatfokus på organisations- och projektnivå. Individer kommer att få del av resultatet på sikt när projektets olika metodutvecklande insatser är genomförda. Direkta förväntade resultat och effekter av utlysningen är att den ska bidra till: A. Att matchningen förbättrats mellan utbildning och arbetslivets behov, d.v.s. att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens i ökad grad tillgodosetts B. Att intresset för yrkesutbildningen ökat, inklusive att yrkesvalen för kvinnor och män breddats, d.v.s. att den förbättrade yrkesutbildningen fått ett ökat söktryck av motiverade unga att välja yrkesutbildningar C. Att utbildningens relevans och kvalitet förstärkts, d.v.s. att modeller och/eller metoder för ett ämnesintegrerat arbetssätt och verklighetsbaserat lärande utvecklats D. Att primärt bidra till utvecklade och förstärkta samverkansstrukturer mellan berörda branscher och utbildningsanordnare och myndigheter med avsikt att ge nationell effekt för yrkesutbildningen. Vi har valt att kalla dem för A B C D för att lättare kunna hänvisa till dem i texten nedan. Arbetet i projektet fokuserar på följande resultatmål: PROBLEMOMRÅDE 1 Resultat på projektnivå: Projektet ska leda till en ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare som har koppling till VO-College samverkansstruktur. Samverkan innefattar bland annat möjligheter för elever till prao på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Efter projektet ska det finnas ett vägledande material som kan användas inom VO-College som ett led i att öka attraktionskraften till området. Ambitionen är att det vägledande materialet ska kunna användas som modell även för andra yrken. Projektet har utarbetat ett metodstöd som ska kunna fungera som underlag för dialog med ungdomar i grundskolan om möjligheterna med utbildning och arbete i vård- och omsorgsbranschen. Metodstödet ska ha ett normkritiskt perspektiv och kunna användas både inom och utanför samverkansstrukturen samt vid utbildning av olika stödfunktioner. Projektet har även utvecklat metoder och verktyg för ett mer systematiskt sätt att använda representanter från branschen i det studie- och yrkesvägledande arbetet. En utbildning för yrkesambassadörer finns framtagen. Den utformas så att den kan anpassas efter regionala förutsättningar och ska kunna spridas och fungera som inspiration för andra branscher. Projektet ska underlätta för regionala och lokala college att bidra till vård- och omsorgsbranschens försörjning av yrkesutbildad personal. Detta kommer att genomföras bland annat utifrån resultatet från Fokus vård och omsorg. Resultatet från delprojektet kring genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden ska omsättas och tillgängliggöras i ett metodstöd. Resultat på organisationsnivå: De metoder som utvecklas i projektet förväntas leda till en stärkt samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Praoverksamhet för elever i grundskolan är ett nytt samverkansområde och metodutvecklingen kommer att aktualisera frågor som rör både utbildningsanordnarnas och vård- och omsorgsgivarnas organisationer. Förväntat resultat är att de metoder som utvecklas i projektet ska implementeras och att de samverkande parterna skapar de förutsättningar som krävs. Här är den

12 Diarie Sid 12(22) upparbetade samverkansstrukturen inom VO-College en stor tillgång. Genom de framtagna metodstöden, den nationella utbildningen för yrkesambassadörer och projektets arbete för att på ett mer systematiskt sätt använda representanter från branschen, bidrar projektet till utveckling på organisationsnivå. Det metodutvecklande arbetet/ projektresultatet kan fungera både som underlag för rekrytering och yrkesutveckling för medarbetare i verksamheterna. Organisationerna som ingår i VO-College får genom projektet tillgång till ett gemensamt metodstöd som går att anpassa efter regionala och lokala förutsättningar. Genom att metodstödet har ett normkritiskt perspektiv förväntas det bidra till ökade möjligheter i arbetet med breddad rekrytering till yrkesutbildning och arbete i vård och omsorg. Projektet bidrar därmed till utlysningens mål A, B och D. PROBLEMOMRÅDE 2 Resultat på projektnivå: Projektet förväntas leda till att en gemensam definition av begreppet arbetplatslärande inom VO-College samverkansstruktur är framtagen. Definitionen av arbetplatslärande är känd och har börjat tillämpas inom strukturen. Resultat på organisationsnivå: Med den framtagna definitionen av begreppet arbetplatslärande har arbetsplatserna en gemensam utgångspunkt för att utveckla arbetsplatslärandet på ett systematiskt sätt. Det är en viktig fråga när det gäller kompetensförsörjning inom vård och omsorg, där det inte bara handlar om att rekrytera medarbetare utan även att behålla medarbetare som vill och kan utvecklas på arbetsplatsen. Ett systematiskt arbetplatslärande kan vara en ingrediens i den yrkesutveckling både medarbetare och verksamhet behöver utifrån brukares och patienters behov. Projektet bidrar därmed till utlysningens mål B och C. PROBLEMOMRÅDE 3 Resultat på projektnivå: Projektet förväntas bidra till ökad samverkan mellan vård- och omsorgsutbildningar med språkstöd och arbetsplatser med utbildade språkombud i syfte att stärka språk- och kommunikationskompetensen i branschen. Resultatet ska kunna spridas som inspiration för andra yrkesprogram och branscher. Projektet förväntas ha tydliggjort hur regionala VO-College kan samverka kring språkutvecklande yrkesutbildning och arbetsliv samt hur den nationella nivån inom VO-College kan stödja utvecklingen. Resultat på organisationsnivå: Genom projektets arbete med att identifiera framgångsrika exempel på samverkan mellan vård- och omsorgsutbildningar med språkstöd och arbetsplatser med utbildade språkombud, kommer hela VO-College samverkansstruktur få del av resultatet vilket bör inspirera fler att utveckla likande arbetssätt. VO-College flernivå organisation med den nationella, regionala och lokala nivån har metoder och förutsättningar för att långsiktigt kunna stödja utvecklingen av språkutvecklande yrkesutbildning och arbetsliv. Projektet bidrar därmed till utlysningens mål A, B, C och D. PROBLEMOMRÅDE 4 Resultat på projektnivå: Inom ramen för projektet förväntas VO-College nationella handledarutbildning vara uppdaterad bland annat ur ett normkritiskt perspektiv. Även andra metoder för ändamålsenliga och nya sätt att handleda är framtagna och ingår som en modul i den nationella handledarutbildningen. Potentialen med steg 3 handledare har tydliggjorts. Hur rollen har utvecklats och vilka stödstrukturer som kan kopplas till den har synliggjorts och förslag på hur uppdraget kan utformas är framtaget. Resultat på organisationsnivå: Genom att VO-College nationella handledarutbildning uppdateras och andra ändamålsenliga metoder för att handleda arbetas fram, bidrar det till att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv, att både öka det verklighetsbaserade lärandet samt att utveckla arbetsplatsförlagt lärande, APL. Det arbetsplatsförlagda lärandet har stärkts genom att utvecklingen av strukturer och stödjande funktioner underlättas.

13 Diarie Sid 13(22) Projektet bidrar därmed till utlysningens mål A, B, C och D. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Projektarbetet kommer att bedrivas med stor delaktighet inom VO-College samverkansstruktur och övriga samverkansparter, vilket bidrar till delaktighet redan under projektet och ett led i att projektets resultat kommer att ha mottagare som både är involverade i och intresserade av projektresultatet. En styrka är att arbetsmarknadens parter i form av Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Pacta, Arbetsgivarföreningen KFO och KFS samt Kommunal ingår i föreningens styrelse och fungerar som styrgrupp i projektet. Det gör att det finns förutsättningar för att projektets verksamhet kommer att leda till förväntade resultat både under projektet men även framöver. Genom att projektledningen kommer att finnas vid föreningens nationella kansli, kopplas projektets arbete och dess resultat löpande till övrig verksamhet i föreningen. Mottagare av projektresultaten är främst samverkanspartnerna bakom VO-College på nationell, regional och lokal nivå, dvs. organisationerna bakom föreningen Vård- och omsorgscollege samt 22 regionala och 85 lokala college. I dessa ingår arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, arbetsgivare med olika driftformer, utbildningsanordnare med olika driftformer och Arbetsförmedlingen. Även övriga samverkanspartner och andra intressenter som kommer att involveras i projektet är att betrakta som mottagare av resultaten. Bland dessa finns förhoppningsvis Skolverket, där förhoppningen/avsikten är att ha en löpande dialog under projekttiden. Metod och tidplan för överlämnande av resultat kommer att kunna skilja sig åt beroende på insats och aktivitet. Dels kommer VO- College hemsida användas för spridning av resultat men även olika dialogseminarier, konferenser etc. kommer att arrangeras. Dessutom är VO-College nationella nätverk där regionala samordnare träffas för erfarenhetsutbyte och lärande givna forum för både diskussion om och ska ses som ett led i implementeringen av resultaten. Implementering av resultat kommer att ske löpande under projektet, en mer detaljerad projektplan kommer att arbetas fram under analys och planeringsfasen, där detta kommer planeras. Vissa planerade insatser kommer att ta längre tid än andra och det blir avgörande för när resultat kan spridas och implementeras. Löpande dialog med de olika involverade aktörerna kommer dock att ske. Det kommer dock främst vara under projektets senare del, from hösten 2018 som resultaten kommer spridas och implementeras på olika sätt. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Projektet kommer att följas upp regelbundet av projektledningen utifrån utarbetad projektplan och fastställda krav på leveranser. Uppföljningen kommer att ske vid regelbundna möten i projektgruppen och i löpande direktkontakter med involverade i projektet. I all uppföljning kommer de horisontella principerna följas upp genom att utgå från den i analys- och planeringsfasen framtagna planen som checklista samt att vid behov använda kunskaper som finns hos ESI- support, för att åtgärda brister. Projektledningen rapporterar regelbundet till styrgruppen, som är en viktig resurs i större en viktig resurs i större vägvalsfrågor. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Projektet kommer att utvärderas av en extern utvärderare utifrån avrop från ramavtal som ESF- rådet har gällande utvärdering. För att på bästa sätt nyttja utvärderingen som en resurs i det pågående projektarbetet föreslås en kombinerad process och resultat-/utfallsutvärdering, där de horisontella principerna finns med som en röd tråd. Eftersträvansvärt är att utvärderaren kommer in redan i slutet av analys och planeringsfasen för att tillsammans med projektledningen planera för fortsatt utvärdering. En utvärderingsplan som innefattar metoder för utvärdering av projektets arbete med de horisontella principerna kommer att utarbetas. Utvärderingen ska utgöra ett stöd i projektets genomförande och genom att särskilt följa den testverksamhet som kommer att genomföras som mindre pilotverksamheter, bidra till kunskap om vad som gör att en metod fungerar som förväntat eller inte. Slututvärderingen ska även utgöra en vägledning och rekommendationer för det fortsatta arbetet efter projektet och ska också kunna spridas till externa parter. Den lärande processutvärderingen kommer att omfatta löpande uppföljning för att stödja och säkerställa att projektet löper enligt uppställda mål och når önskvärda resultat. Under analys och planeringsfasen fastställs tidplan för utvärderingen. Avrapportering planeras ske genom löpande återkoppling till projektledningen, en delutvärdering efter halva projekttiden och en slututvärdering. Genom den lärande utvärderingen dokumenteras projektet löpande. Dokumentationen kommer att spridas till deltagare i projektet och diskuteras med styrgrupp.

14 Diarie Sid 14(22) Förutom den avropade utvärderingen kommer projektet att arbeta med löpande egenutvärdering i form av internrevision som ett komplement till den externa utvärderingen. Därutöver kan även egenutvärdering/uppföljning i form av enkäter till regionala VO- College med frågor som rör projektet bidra till både delaktighet i projektarbetet och indikationer på hur det pågående projektarbetet fortlöper. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Inte valt Andra former för transnationellt samarbete Den transnationella delen i projektet planeras avgränsas till att fokusera på att ta reda på hur det nationella, regionala och lokala samarbetet går till när det gäller yrkesutbildning och lärande på arbetsplats inom vård- och omsorg i Danmark. Det finns erfarenheter från ett tidigare genomfört samverkansprojekt, Lärande på arbetsplats i Norden. Projektet, som slutrapporterades i juni 2016, var del av Hållbar nordisk välfärd - ett program för nya välfärdslösningar till människor i Norden som initierades av Sverige 2013 under det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. I det treåriga utvecklingsprojektet Lärande på arbetsplats i Norden skapades möjligheter för skolor, skolägare, företag, branschorganisationer och yrkesnämnder från Norden att regelbundet träffas för att utbyta idéer och erfarenheter om kvaliteten inom lärande på arbetsplats (LPA). På så sätt hoppades man kunna stimulera det egna utvecklingsarbetet kring lärande på arbetsplats och bidra till ökad kunskap och politikutveckling på nationell och nordisk nivå. Även myndigheter på nordisk nationell nivå med ansvar för yrkesutbildning samarbetade under projektet. Målet med projektet var att möta de utmaningar som de nordiska länderna står inför när det gäller att säkra lärlings- och praktikplatser, öka kvaliteten inom lärande på arbetsplats samt öka andelen som fullföljer utbildning på gymnasienivå. Hur det transnationella arbetet i projektet ska läggas upp, konkretiseras vidare under analys- och planeringsfasen. Planen är dock att fokusera på arbetsplatsförlagt lärande, handledarrollen och eventuellt andra stödjande funktioner i det arbetsplatsförlagda lärandet. Utgångspunkten är att utifrån det resultat som finns från det projektet, ta del av den dokumentation samt, genomföra studiebesök i Danmark, med erfarenhetsutbyte och lärande som syfte. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Inga aktiviteter finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Styrelsen för föreningen Vård- och omsorgscollege är projektägare och har det övergripande administrativa ansvaret för projektet. Projektet genomförs nationellt utifrån en projektledning som kopplas till kansliet för VO- College. Projektarbetet sker i nära samverkan med regionala VO-College. För att utföra projektets verksamhet krävs: Personella resurser i form av: Projektledare 3-4 delprojektledare Projektassistent/ kommunikatör, Ekonomiansvarig Vissa konsultkostnader för exempelvis kommunikation, visst metodstöd, eventuellt jämställdhetskunskap etc. Kontorslokaler, kontorsmaterial, Resor främst inom Sverige men även kostnader för resor i samband med transnationellt utbyte med Danmark, Lokaler och förtäring vid möten, work shops, dialogdagar, seminarier och konferenser Kommunikationsinsatser både genom föreningens hemsida och genom paketering av framtaget metodstödjande material.

15 Diarie Sid 15(22) Kostnader i samband med de mindre pilotprojekt som planeras. Utvärdering. Övriga resurser är: Styrgrupp och referensgrupper bland annat i form av nationella rådet som är en partsammansatt grupp kopplad till VO- College struktur. Därutöver referensgrupper och arbetsgrupper som kopplas till de olika utmaningarna i projektet. Dessutom krävs samverkansparter i form av sakkunniga personer vid organisationer och myndigheter som är viktiga för att nå projektets resultatmål. Projektledningen kommer att rapportera tid via framtagen tidrapporteringsmall som ESF-rådet tillhandahåller. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektledaren har tidigare erfarenhet av att arbeta med och leda både ESF-projekt, bland annat det förberedande nationella projektet Fokus vård och omsorg och andra utvecklingsprojekt. Projektassistent och ekonomiskt ansvarig har erfarenhet av uppdraget i det förberedande ESF- projektet Fokus vård och omsorg. Delprojektledare kommer att rekryteras utifrån kompetens om de områden som ingår i delprojektet samt erfarenhet av att arbeta i projekt. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Projektägaren kommer att upphandla viss kommunikationskompetens för både framtagande av visst metodstödjande material och för lay out och eventuellt tryck, via extern konsult framför allt gällande paketering av projektets resultat. Projektägaren kan även komma att upphandla visst expertstöd gällande de horisontella principerna och normkritik kombinerat med kommunikationskompetens för framtagande av metodstödjande material under delaktighet av projektledning, nyckelpersoner och samverkanspartner. Dessutom kommer eventuellt visst metodstöd upphandlas externt. Slutligen kommer utvärderingskompetens avropas från den av ESF- rådet redan upphandlade utvärderingskompetensen. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Eventuellt kommer visst expertstöd gällande framför allt jämställhetskompetens att upphandlas, se ovan. Mycket kompetens gällande de horisontella principerna finns inom projektledningen och i VO-College samverkansstruktur. I analys och planeringsfasen i projektet undersöks möjligheterna att använda den kompetens som finns i projektorganisationen och hos samverkansparternas organisationer för att hela projektgruppen ska få ökad kompetens. I samverkansstrukturen finns medarbetare som är utbildade genusvetare och i VO-College regionerna finns expertis inom området att tillgå. Den kunskap om de horisontella principerna som finns i projektorganisationen och hos samverkanspartnerna kommer att användas i den konkreta planeringen av respektive insats. Val av metod sker utifrån vad som är ändamålsenligt, i vissa fall kan en SWOT analys vara den bästa metoden, i andra fall kan ett dialogmöte med företrädare för exempelvis funktionshinderrörelsen vara det bästa. Tillgänglighetskompetens säkras genom att projektledaren har kunskaper inom området, både utifrån tidigare ESF-finansierade projekt, men även yrkesverksamhet inom området. Dessutom finns Myndigheten för delaktighet och ESI supports kunskaper att tillgå. Detta sammantaget borgar för att kunskapen finns tillgänglig i projektorganisationen. Jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering kommer att vara en stående punkt på de gemensamma projektmöten som kommer att vara en del av projektet. När det gäller dialogen med sakkunniga och experter hos projektets samverkanspartner, kommer frågan finnas med i de olika forum som kommer att användas. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? I projektet kommer arbetet att systematiskt dokumenteras, följas upp samt redovisas i lägesrapporter under projekttiden. Det ingår i projektledarens och projektmedarbetarnas uppdrag. Den löpande dokumentationen ska ligga till grund för egenutvärdering, som även kommer kunna användas av den externa utvärderare, som avropas utifrån ESF-rådets upphandling, som del i utvärderingsarbetet. Projektledningen kommer regelbundet att rapportera till föreningens styrelse/styrgrupp, som kommer att lägga in extra möten för att säkerställa styrningen av arbetet. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar?

16 Diarie Sid 16(22) Genom att avrop sker från den av ESF- rådet upphandlade utvärderingsexpertisen, förutsätt att jämställdhets- och tillgänglighetskompetens finns så att dessa perspektiv beaktas. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Inga resurser är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Projektägare är styrelsen för föreningen Vård- och omsorgscollege, som är en ideell förening som inte lyder under LOU. Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? I de fall där det finns hängavtal med SKL kommer de avtalen att användas. Det gäller främst resor och logi. VO-College resepolicy är grunden för hur resor bokas. De varor och tjänster som kommer att upphandlas inom ramen för projektet, kommer att konkurrensutsättas genom att tre aktörer tillfrågas i aktuella fall. I upphandlingarna kommer i förekommande fall krav att ställas på både dokumenterade kunskaper och erfarenheter inom Socialfondens områden och inom respektive sakområde som upphandlingen avser. Detta medför att kvalitet kommer att vägas tyngre än pris i utvärdering av inkomna offerter. Frågan om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kommer att finnas med vid förfrågningar vid bokningar av lokaler, något som kan resultera i att det billigaste alternativet inte alltid kan användas. Kostnadseffektivitet uppnås även genom att vid behov upprätta samverkansavtal med aktörer med kunskap som är viktiga för projektets resultat. Genom att utgå från pärlbandsprincipen och samverka med aktörer som redan har kunskap i olika frågor, bland annat utifrån tidigare ESF-finansierade projekt, beaktas kostnadseffektivitet då det underlättar arbetet då kunskapen finns i de samverkande aktörernas organisationer. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR anges.

17 Diarie Sid 17(22) Inte aktuellt Lista över medfinansiärer Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. namn Svenska Kommunalarbetareförbundet Kontaktperson för projektet Emma Ölmebäck namn ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Kontaktperson för projektet Markus Gustafsson namn Sveriges Kommuner och Landsting Kontaktperson för projektet Agneta Jöhnk namn Kommunala företagens samorganisation - KFS Kontaktperson för projektet Monica Ericsson namn Föreningen Vårdföretagarna Kontaktperson för projektet Inga-Kari Fryklund namn Arbetsgivarföreningen KFO Kontaktperson för projektet Björn Jideus namn Vård- och omsorgscollege Örebro län/region Örebro län Kontaktperson för projektet Linda Carlsson namn Vård- och omsorgscollege Östergötland/ Norrköpings kommun Kontaktperson för projektet Inga-Lill Felizia namn Vård- och omsorgscollege Sörmland/Landstinget Sörmland Kontaktperson för projektet Monica Andersson namn Vård- och omsorgscollege Dalarna/ Landstinget Dalarna Kontaktperson för projektet Kristina Lundberg

18 Diarie Sid 18(22) namn Vård- och omsorgscollege Kronoberg/ Region kronoberg Kontaktperson för projektet Catarina Lindahl-Petäjä namn Vård- och omsorgscollege Jämtlands län/region Jämtland Härjedalen Kontaktperson för projektet Jan Persson namn Vårrd- och omsorgscollege Uppland/ Region Uppsala Kontaktperson för projektet Elisabeth Adriansson Sandberg namn Vård-omsorgscollege Sjuhärad Boråsregionen/ Sjuhärads kommunalförbund Kontaktperson för projektet Charlotte Stigh-Brüsin namn Vård- och omsorgscollege Gävleborg/ Region Gävleborg Kontaktperson för projektet Astrid Skoglund namn Vård- och omsorgscollege Höglandet/ Höglandets kommunalförbund Kontaktperson för projektet Ann-Marie Brandt namn Vård- och omsorgscollege Kalmar län/ Västerviks kommun Kontaktperson för projektet Elisabeth Johansson namn Vård- och omsorgscollege Skaraborg/Skaraborgs Kommunalförbund Kontaktperson för projektet Anette Lidskog / namn Vård- och omsorgscollege Norrbotten/Luleå kommun Kontaktperson för projektet Ingrid Backfjärd namn Vård- och omsorgscollege Fyrbodal /Fyrbodals kommunalförbund Kontaktperson för projektet Christina Wennerdal namn Vård- och omsorgscollege Stockholm/ Stockholms kommun Kontaktperson för projektet Aisha Amin namn Vård- och omsorgscollege Västerbotten /Regionförbundet Västerbottens län Kontaktperson för projektet Åsa Bygdeson 070/

19 Diarie Sid 19(22) namn Vård- och omsorgscollege Skåne/ Kommunförbundet Skåne Kontaktperson för projektet Gunilla Kajrup namn Vård- och omsorgscollege södra Norrland / Kommunförbundet Västernorrland Kontaktperson för projektet Ingrid Säterberg 070/ namn Vård- och omsorgscollege Västmanland /Region Västmanland Kontaktperson för projektet Emma Brusling namn Vård- och omsorgscollege Halland /Region Halland Kontaktperson för projektet Lars Wingfors namn Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen/ Göteborgsregionens kommunalförbund Kontaktperson för projektet Margaretha Allen namn Vård- och omsorgscollege Värmland/ Region Värmland Kontaktperson för projektet Leif Andersson Sammanfattning av projektet på svenska I projektet kommer Föreningen Vård- och omsorgscollege (VO-College), som består av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, att tillsammans med samverkansparter och intressenter utveckla metoder som skapar effektivare strukturer för en bättre yrkesutbildning. Arbetet kommer att organiseras utifrån VO- College samverkansstruktur med breda partnerskap bestående av arbetsgivare, fackförbund och utbildningsanordnare på regional och lokal nivå. Hela VO-College organisation, bestående av 22 regionala college, kommer på olika sätt att delta aktivt i projektet Både regionala och lokala VO-College är mottagare av resultaten. På detta sätt kommer projektet att ytterligare stärka samverkansstrukturen. Projektet fokuserar på följande fyra problemområden: Branschens bredd med flera olika yrkesområden behöver synliggöras. Att utbilda sig till ett yrke inom vård och omsorg ska ses som en möjlighet av både pojkar och flickor, män och kvinnor. I VO-College samverkansstruktur finns en potential som kan nyttjas i högre grad då det gäller att öka attraktionskraften. I dagsläget saknas både gemensamt vedertagna metoder och ett systematiskt arbete. Strukturer och stöd för lärande och utveckling på arbetsplatserna behöver vidareutvecklas som ett led i att attrahera fler kvinnor och män att söka sig till yrket. Genom utvecklade strukturer och ett ändamålsenligt stöd för arbetplatslärande ökar möjligheten både till yrkesutveckling för medarbetare i stort och stödjande funktioner i form av handledare och språkombud som får en mylla att verka i. Språk- och kommunikationskompetens är viktig för alla och behöver utvecklas både inom ramen för yrkesutbildning och på arbetsplatser inom vård och omsorg. Metoder med fokus på samverkan mellan språkutvecklande utbildning och arbetsliv behöver vidareutvecklas. Efterfrågan på APL platser inom vård och omsorg ökar och metoder för ändamålsenliga och nya sätt att handleda behöver utvecklas och komplettera det arbete som görs i dag. Det övergripande målet är att projektet ska stärka och utveckla yrkesutbildningen inom vård och omsorg. Det behövs ett ökat

20 Diarie Sid 20(22) intresse för yrkesutbildning på gymnasienivå, men även vuxenutbildning och YH-utbildning är viktiga att stärka. Genom att fler inom VO-College samverkansstruktur får mer kunskap om att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt, förväntas projektet synliggöra att utbildning och arbeten inom vård och omsorg är lika intressanta för både kvinnor och män, ungdomar och vuxna. Projektet ska också bidra till utvecklingen av språkstödjande funktioner och metoder. Personer med annat modersmål än svenska eller som av andra skäl är i behov av stöd för sin språkutveckling ska kunna få det stöd de behöver under utbildning och arbete. Projektet ska också stärka det arbetsplatsförlagda lärandet genom vidareutveckling av metoder för handledning. Sammanfattning av projektet på engelska In the project, the national Association Health and Social Care College (VO-College), consisting of employer and employee organizations, will develop methods that create more efficient structures for better vocational training. The methods will be developed in interaction with collaboration partners and stakeholders. The work will be organized within the VO College collaboration structure with broad partnership of employers, unions and training providers at regional and local level. The organization, consisting of 22 regional colleges, will participate actively in the project in different ways and both regional and local VO-Colleges are natural recipients of the results. In this way, the project will further strengthen the cooperation structure. The project focuses on the following four issues: The width of the health and care sector with several different professions need to be made visible. To train as a professional in health care should be regarded as an opportunity to both boys and girls, men and women. The VO-College cooperation structure has a potential that can be better utilized when it comes to increasing the attractiveness of the sector. In the current situation, there is a lack of common accepted methods and systematic work. Structures and support for learning and development in the workplace needs to be further developed as part of efforts to attract more men and women to different professions in the health and care sector. Through developed structures and an efficient support for work place learning, the opportunity to professional development increases both for employees in large and for supportive functions such as supervisors, mentors and language development supporters, who receives a "soil" to operate in. Language and communication skills are important for all, and they need to be developed both in the context of training and at workplaces in the health care sector. Methods focusing on the interaction between language development, vocational training and employment need to be further developed. The demand for workplaces that can offer workplace-based learning within healthcare is increasing and methods for efficient and new ways of mentoring and supervising need to be developed and complement the work done today. The overall goal for the project is to strengthen and develop vocational training for high school students in health care. An increased interest in vocational secondary education is needed, but also adult education is important to strengthen. When actors within the VO-College cooperation structure gets more knowledge about working from a standard critical approach, the project is expected to make clear that education and jobs in the health and care sector are equally interesting for both women and men, young people and adults. The project will also contribute to the development of language support functions and methods. People with a mother tongue other than Swedish or who otherwise need support for their language development, will be able to get adequate support both in training and at work. The project will also enhance workplace learning by developing methods of supervision and mentorship. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Belopp kr kr kr

21 Diarie Sid 21(22) Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Summa total finansiering kr ESF-stöd 100,00 % Budgeterad medfinansiering från projektet 0,00 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 0,00 % Kostnader Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi kr kr kr kr kr

22 Diarie Sid 22(22) Utrustning och materiel Ungas mobilitet Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning