Omläggning av växtodlingen till ekologisk produktion

Transkript

1 Ekologisk växtodling Omläggning av växtodlingen till ekologisk produktion Foto: Jan Jensen

2 Innehåll Inledning Omläggningen kan delas in olika steg Viktiga faktorer som påverkar själva omläggningen Viktiga och grundläggande förutsättningar för att odla ekologiskt Gårdsexempel A. Inhämta kunskap om ekologiskt lantbruk och omläggning A1. Var inhämtas kunskapen A2. Skaffa erfarenhet själv gör egna odlingsprov B. Målbeskrivning hur gården ser ut helt omlagd B1. För växtodlingsgården - bestäm avsalugrödor sedan växtföljd B1. För djurgården - bestäm foderbehovet sedan växtföljd B2. Lägg upp växtföljden och beräka produktionen B3. För djurgården är djurhållningen arealanpassad? B4. Beräkna växtnäring och planera gödslingen för den nya växtföljden C. Omläggningsstrategi C1. Bestäm omläggningsgröda C2. Dela in gården i block ett sätt att hålla växtföljden C3. Bestäm omläggningsstrategi för varje åker C4. Bestäm omläggningshastighet C5. Planera gödslingen för omläggningsåren C6. Planera eventuella grundåtgärder C7. Planera bedömda maskininvesteringar C8. Gör en ekonomisk översikt D. Genomförande och uppföljningsfas D1. Omläggningen

3 Omläggning av växtodlingen till ekologisk produktion Text: Hans Bovin, Deveco Inledning Under de senaste årtiondena har ett flertal gårdar med varierande produktionsinriktningar lagt om till ekologisk produktion. Det har medfört att en stor kunskapsbas har skapats om hur planeringen av en omläggning ska ske och hur själva omläggningen ska gå till. Dessutom finns också många erfarenheter av det praktiska och ekonomiska resultatet av omläggningen. Alla förändringar kräver planering, oavsett vilken produktion man sysslar med. Det gäller inte minst vid förändring av sättet att driva ett jordbruk. Det är så många faktorer som man inte direkt kan påverka vid jordbruksdrift och för att möta dessa måste man ha en klar bild över vilka dessa faktorer är och hur man möter deras påverkan på bästa sätt. En väl genomförd plan gör att man har större chans att handla rätt under omläggningsfasen och att man säkrare kan bedöma de praktiska och ekonomiska följderna av förändringen. Omläggningen kan delas in olika steg A. Skaffa kunskap om ekologiskt lantbruk Sätt dig in i vad ekologiskt lantbruk är. Det är viktigt för ett bra resultat. Det finns idag många vägar att skaffa sig gedigen kunskap om odlingsformen. B. Målbeskrivning Gör en plan för gården helt omlagd Gå igenom alla gårdens delar och beskriv hur dessa drivs då gården är helt omlagd. C. Omläggningsstrategi Gör en plan för hur målet ska uppnås Utifrån målbeskrivningen planeras hur gården ska nå målet att bli helt omlagd. En strategisk plan, år för år, görs för alla gårdens delar. D. Genomför omläggningen Följ planen, genomför alla föreslagna förändringar. Var noga med uppföljning och att notera avvikelser så att dessa kan justeras inför kommande år. Viktiga faktorer som påverkar själva omläggningen Intresse, tålamod, noggrannhet Jordens biologiska tillstånd Tillfredsställande grundekonomi En omläggning kan för vissa gårdar innebära stora tekniska, praktiska och ekonomiska förändringar. Som vid alla större förändringar är det därför viktigt att man går in i arbetet med kunskap, intresse, tålamod och noggrannhet. Det är troligen viktigare faktorer än den tekniska utrustning gården har. En omläggning kräver att gården har en jord förberedd för en produktion som baseras på biologiska processer. Därför är jordens biologiska tillstånd en annan mycket viktig faktor för ett bra resultat. Ekonomin spelar naturligtvis en väsentlig roll. Gårdens nulägesekonomi är avgörande för det framtida ekonomiska resultatet, men även för att under själva omläggningen kunna möta oförutsedda kostnader. Det är inte självklart att ekonomin blir bättre bara för att man lägger om till ekologisk odling. Viktiga och grundläggande förutsättningar för att odla ekologiskt Växtföljd Kvävefixerande baljväxter Jord i god kultur Ordnad stallgödselhantering Arealanpassat djurantal Den absolut viktigaste grundförutsättningen i ekologisk odling är att man har en ordnad och strikt hållen växtföljd. Med hjälp av de effekter som en välplanerad växtföljd medför, skapas bland annat möjligheter för att inte behöva använda konventionella metoder för att begränsa ogräs och sjukdomar. I en ekologiskt riktigt upplagd växtföljd bibehålls och förbättras också jordens bördighet på lång sikt. En gård med en jord där man tidigare värnat om jordstruktur, mullhalt och mikroliv har bra förutsättningar för att odlas ekologiskt. En jord i god kultur är ett viktigt villkor för att nå bra resultat. Ett arealanpassat djurantal innebär att det antal djur som föds upp gå gården också huvudsakligen kan försörjas av gårdens egen växtodling. Kvävefixerande baljväxtgrödor krävs på ca % av gårdens areal. En del av dessa måste vid kreaturslös produktion plöjas ner som gröngödsling. Vid djurproduktion cirkulerar växtnäringen i dessa grödor tillbaks via foder och stallgödsel. Kvävefixerande växter står för den absolut största delen av kvävetillförsel till den ekologiska gården (förutom kväve i inköpt foder). En välordnad stallgödselhantering och genomtänkt stallgödselspridning i växtföljden är ytterligare ett mycket viktigt villkor. Eftersom man i ekologiskt lantbruk strävar efter att inte köpa in växtnäring måste man noggrant hushålla med den växtnäring som finns och cirkulerar inom gården. 3

4 Gårdsexempel I den här skriften beskrivs hur man planerar en omläggning och hur man sen genomför den. Som exempel ges en omläggning som genomförts på en gård som ligger i södra Norrland. Det är huvudprinciperna för hur en omläggning planeras som beskrivs i detta exempel. Noggrannare beräkningar kan krävas, vilket får göras från fall till fall. Varje del i detta kapitel som beskriver denna gård är markerat och inramat enligt nedan, för att du lättare ska hitta. Dessutom finns hjälpformulär för olika beräkningar inlagda i texten. I texten hänvisas till ett datorprogram Omläggningsplan I det programmet kan man enkelt göra alla de beräkningar som beskrivs i exemplet. Gårdsbeskrivning Gården ligger i södra Norrland och är en typisk gård för området. Produktionen är mjölk med dithörande kött. Totalt brukas 82 ha, varav 15 ha är bete. Av de 82 ha är 34 ha ägda. Gården drivs av mannen i huset, hustrun arbetar utanför men hjälper till i jordbruket. Gården har haft mjölkproduktion mycket länge. Jordarten är lerig mo samt lättlera. Markkartering är senast gjord 1989 och visar för lättlösligt fosfor (P) värden från I IV med dominans av II och för lättlösligt kalium (K) II IV med dominans av II. Förråds-P visar värden från 2 5 med dominans av 3 och för förråds-k 2 3 med dominans av 3. ph-värdena varierar från 5,4 6,8. Kalkning sker regelbundet en gång i växtföljden. Byggnaderna utgörs av bostad, ladugård, maskinhall och gårdsverkstad. Ensileringen sker i ensilagetorn som rymmer 150 ton ts. Stall - gödseln hanterades före omläggningen som fastgödsel/urin men efter omläggningen som flytgödsel. Utgödslingen i ladugården består av skrapor och tryckare. Byggnaderna är i gott skick men behövde till vissa delar anpassas inför övergången till ekologisk produktion. Maskinbeståndet är ordinärt för denna typ och storlek av jordbruk. Under omläggningen inköptes en betesputs. Från början önskades en ogräsharv men ogräsproblemen är så små så att den investeringen anses obehövlig. Uppläggningen av växtodlingen före omläggningen har varit traditionell. Efter några år med blandsäd eller korn och havre sådde man in vall som fick ligga i tre till fyra år, ibland längre. Spannmålen fick stallgödsel samt i genomsnitt ca 40 kg N, 10 kg P, och 18 kg K via konstgödsel. Vallarna fick i genomsnitt ca 90 kg N, 20 kg P och 30 kg K i form av konstgödsel. Urinen spreds till vallåterväxten men på grund av för små lagringsmöjligheter kördes den också ut på vårvintern. Vallutsädet har varit den blandning som används traditionellt. Betet som låg i tre till fyra år såddes med traditionell betesvallfrö - blandning, och gödslades med ca 50 kg N, 20 kg P och 40 kg K via konstgödsel. De enda skadegörare som bekymrat är bladlöss men någon kemisk bekämpning av dessa har aldrig skett. Ogräsproblem fanns på vissa åkrar och dessa har man försökt komma åt dels genom att stubbearbeta men också genom att inte låta spannmål växa för många år i rad. Ett ogräs som man upplever som speciellt besvärligt är svinmålla. Men totalt för växtodlingen upplevs inte ogräsen som något större problem. Vissa år är dock tisteluppslag på en del åkrar mycket besvärliga. Djurhållningen består av 38 kor och 15 kvigor som föds upp till rekrytering. Övriga kalvar säljs som småkalvar efter två månader. Kornas avkastning ligger idag på ca kg ECM. A. Inhämta kunskap om ekologiskt lantbruk och omläggning A 1. Var inhämtas kunskapen? Hos andra lantbrukare som lagt om Från rådgivningen Genom kurser och utbildningar I tidskrifter, böcker och rapporter Från odlarringar Från internet Den allra största kunskap och erfarenhet om omläggning finns naturligtvis hos alla de lantbrukare som genomfört en sådan. Forskning och försök i omläggningsfrågor genomförs, men hittills i relativt liten omfattning, varför resultaten som kan vara till hjälp i rådgivningen är begränsade. Däremot finns idag en stor kunskapsmassa i omläggnings- och produktionsfrågor hos alla de rådgivare som är engagerade i odlingsformen. Inom miljöstödsprogrammet ges ett flertal kurser och utbildningar i ekologiskt lantbruk i alla län, alltifrån kvällskurser och fältvandringar till längre och intensivare kurser. Det finns också en mängd litteratur och tidskrifter som berör ekologiskt lantbruk. Dels övergripande om odlingsformen men också mer i detalj för olika produktionsgrenar eller metoder. Att starta eller ansluta sig till odlarringar i ekologiskt lantbruk är ett bra sätt att skaffa sig ny kunskap. Några lantbrukare i trakten går samman i odlarringarna som kan ha olika teman, t ex för speciella produktionsinriktningar, odlingsteknik eller ekologiskt lantbruk i allmänhet. Man har också möjlighet att bjuda in någon expert för ett speciellt område man vill ha större kunskap om. 4

5 Man bör först sätta sig in i huvudprinciperna vad gäller växtnäring, ogräsreglering, växtskydd, ekonomi etc. för att sen tränga djupare in i själva odlingstekniken. Det är också viktigt att få en bild över vilka svårigheter och problem som kan uppstå under själva omläggningen samt hur man på bästa sätt förebygger och möter dem. Hur har exempelgården gjort? På den lantbruksskola som brukaren gick, hade man i undervisningen en kort information om ekologisk odling. Dessutom besökte skolan en lantbrukare med ekologisk produktion. Inför omläggningen anslöt sig lantbrukaren till en rådgivningsring i ekologisk odling som fanns i närheten. Under denna tid gjordes en fullständig omläggningsplan för hela gården. A 2. Skaffa erfarenhet själv gör egna odlingsprov Det är faktiskt väldigt enkelt att skaffa sig egna erfarenheter på den egna gården. Det finns enkla odlingsprov man kan göra på en så stor del av arealen som man själv bedömer att man vågar pröva på. Samtidigt som man prövar bör man kontakta rådgivningen, läsa litteratur och framförallt gå på någon kurs. Här ges några exempel på prov man kan göra själv: Samodla stråsäd med lågväxande baljväxt Svartträda mot rotogräs och sådd av fånggröda Ogräsharva mot fröogräs Odla vall med hög klöverandel Utfodra en del av djuren med ekologisk foderstat Samodling stråsäd/baljväxt och gröngödsling För den djurlösa eller den djursvaga gården är det intressant med t.ex. samodling av stråsäd/baljväxt. Samtidigt med stråsäden eller då denna är i trebladsstadiet sår man baljväxten. Den växer sedan som en täckande matta i botten på spannmålen och bidrar till flera positiva effekter. Gröngödsling är viktigt på den djursvaga eller kreaturslösa gården. Grön - gödsling har många positiva sidoeffekter förutom kvävefixeringen. Träda + fånggröda På en rotogräsangripen åker kan man lära sig att träda (svartträda) hela eller delar därav. Mot vissa rotogräs, rätt skött, kan en svartträda ha 95 % effekt. Trädan kan göras som kvarts-, halv- eller helträda (dvs. träda enbart på våren, halva eller hela sommaren). Därefter bör man så en övervintrande gröngödslings-/fånggröda. Regler för grön mark samt jordart och klimat avgör nedbrukningstidpunkt på hösten eller våren. Vid svartträda måste man tänka på risken för växtnäringsförluster. Ogräsharvning Ogräsharvning i växande gröda är en metod som används av många som odlar ekologiskt. Det finns flera effektiva ogräsharvar på marknaden med bland annat möjlighet till inställning av harvdjup och pinntryck mot marken, mm. Många gånger går lantbrukare samman vid inköp av en ogräsharv. Börja med att låna av någon granne och ta reda på hur själva harvningen går till. Slåttervall med hög klöverandel Vid vallproduktion är en hög klöverandel under de första vallåren nödvändig för gårdens försörjning av kväve. Om man redan insåningsåret kraftigt begränsar tillförseln av lättlösligt konstgödselkväve eller lättlösligt stallgödselkväve och ökar mängden klöverfrö till ca 25 % av vallfröblandningen (färdiga blandningar finns), kan man se att förstaårsvallens klöverandel blir högre. Det är viktigt att lära sig hantera en klöverrik vall vid skörd och torkning, samt att se hur den utvecklas under de följande åren. Ekologisk foderstat för ett eller flera djur Välj ut ett eller ett par djur som under en stallperiod utfodras med en ekologisk foderstat. Ta hjälp av någon foderstatsrådgivare så att utfodringen blir korrekt. Följ gärna upp resultatet för att senare kunna göra en ekonomisk bedömning av provet. Välj en bra åker till växtodlingsproven Man ska vara noga med att välja en åker i god kultur till dessa egna små prov. En jord i god kultur har bra ph-värde, ett bra växtnäringstillstånd, inga strukturskador, lite ogräs och är dränerad. Förutsättningarna för ett bra resultat är då stora. När man gör proven får man tid att pröva olika typer av teknik samtidigt som tankegångarna om omläggning av hela gården växer fram. Detta skapar förutsättningar för en väl genomförd omläggning. Hur har exempelgården gjort? Prov i växtodlingen Före omläggningen prövades insådd i blandsäd och ärt på 2 ha med en vallfröblandning med ökad klöverandel. Åkern gödslades inte med anledning av att man plöjt ner förfrukten som var samma gröda. Utvecklingen av den här första ekologiskt odlade grödan var dålig. Det berodde troligen på att åkern var dåligt dränerad samt att den odlats med enbart spannmål flera år innan och att den därför troligen inte nått den biologiska balans som vanligen nås efter något växtföljdsomlopp. Det visar hur viktigt det är att välja en åker i god kultur. Med anledning av rådande stödmöjligheter för ekologiskt lantbruk så valdes sedan att lägga om i flera olika grödor efter bedömning av de risker som finns med att lägga om direkt utan att förbereda åkern. 5

6 B. Målbeskrivning hur gården ser ut helt omlagd Om man skapar sig en bild av hur hela gården kommer att se ut när den är helt omlagd i framtiden, så formulerar man samtidigt det mål man vill uppnå. Målbeskrivning är ett bra sätt att få en tydlig bild av det man strävar till. Hur detta mål ska uppnås det vill säga vilken väg man ska använda för att nå målet, blir så mycket klarare då målet är tydligt formulerat. I målbeskrivningen går man noga igenom alla de delar av gården som kommer att förändras. Det ligger sedan till grund för vilken strategi man ska använda under själva förändringsfasen. Målbeskrivning olika steg Bestäm foderbehov (för växtodlingsgården avsalugrödor). Bestäm framtida troliga grödavkastning. Bestäm växtföljd och beräkna växtodlingens produktion. Beräkna gårdens egna gödselmängder. Gör en plan för gödselspridning i växtföljden. Beräkna växtnäringsbalans för gården omlagd. B 1. För växtodlingsgården bestäm avsalugrödor, därefter växtföljden För växtodlingsgården är det de avsalugrödor man tänker odla som avgör hur växtföljden kommer att se ut. Vilka avsalugrödor och i vilken mängd de ska odlas hänger bland annat samman med den ekonomi man planerar att ha eller som krävs. I ekologisk produktion utan djur kan man inte bara odla avsalugrödor på hela arealen. En biologiskt riktig växtföljd måste läggas upp. Den består också av grödor som bygger upp bördigheten. Det är grödor som är strukturförbättrande, som förbättrar mullhalten, tjänar som lager av växtnäring, etc. Sådana grödor är olika typer av gröngödslings och mellangrödor samt avsalugrödor med liknande positiva egenskaper. B 2. För djurgården bestäm foder behovet, därefter växtföljden För en gård med djurhållning bestäms växtföljden av djurslag, antal djur samt vilken foderstat man kommer att använda. Därför börjar man att ta reda på det årliga foderbehovet för alla gårdens djurslag. Det gäller grovfoder (hö, vallensilage, grönfoderensilage, helsädesensilage, bete), spannmål och eventuellt ärter, etc. För att kunna bestämma årsbehovet måste foderstater göras för varje enskilt djurslag. Det totala behovet av foder jämförs senare i planeringen med vad växtodlingen kan producera. Det sker i samband med att växtföljden planeras. Areal som eventuellt blir över kan användas till avsalugrödor. 6

7 Hur har exempelgården gjort? Beräkning av foderbehov Baserat på ekologiska foderstater, med en hög konsumtion av grovfoder beräknades det framtida årliga foderbehovet enligt formuläret nedan. För kvigor anges här den mängd foder som i genomsnitt går åt under hela uppfödningstiden fram till inkalvning. Valet av fodergrödor hänger samman med vad som odlades tidigare, maskiner, lagringsmöjligheter av hö och ensilage, etc. Dessutom, vilka grödor som är viktiga i växtföljden. På den här gården valdes grödorna efter vad som odlats/utfodrats tidigare. I Omläggningsplan 2002 görs denna beräkning i modul Foderbehov. GÅRDEN I EKOLOGISK PRODUKTION Beräkning av foderbehov Beräkna årligt foderbehov för alla djur på gården. Foderslag Djurslag Antal Konsumtion Antal Totalt behov/ år Hö, Vallensilage djur Kg eller kg ts per dagar på foderbordet grönfoder i genomsnitt djur och dag Kom ihåg Kg eller kg/ts spannmål, bete per år sommarbehov (antal djur x kons./dagx antal dgr) Hö Kor Hö Kvigor Hö Småkalvar mm Summa hö kg ts Vallensilage Kor Vallensilage Kvigor Summa vallensilage kg ts Grönfoderensilage Kor Summa grönfoderensilage kg ts Spannmål Kor Spannmål Kvigor 15 0,4 280 Summa spannmål BL 0/Deveco Sätt in dessa siffror i rutorna för "Beräknat behov..." på växtföljdsblanketten 7

8 B 3. Lägg upp växtföljden och beräkna produktionen Att tänka på: Av totala arealen ska % vara klöver/gräsvall eller baljväxter. Klöver/gräsvallen ska ligga i högst tre år. En växtföljd ska bestå av flera olika typer av växter. Skapa balans mellan grödor som när eller tär på mullhalten. Lusern kan lämna 8,5 ton rötter + stubb/ha, potatis bara 2 ton/ha. Lusern och vall har ca 1,5 m djupa rötter, spannmål ca 1 m. Vid 2,4 % mullhalt frigörs ca 50 kg upptagbart kväve per år och ha. En gröda ska inte ha sig själv som förfrukt. Tänk mer på växtföljdseffekter än förfrukts - effekter. En bra växtföljd påverkar hela växtodlingens produktionsförmåga. Vissa spannmålssorter är mer ogräskonkurrerande än andra. Snömögel, rotdödare och liknande saneras effektivt med växtföljd. Bestäm växtföljdens utformning En biologiskt riktig växtföljd är, som tidigare nämnts, en av de absolut viktigaste förutsättningarna för att kunna odla ekologiskt. Med en väl planerad växtföljd har man stora möjligheter att hämma ogräs och parasiter, höja mullhalten, hålla en god jordstruktur samt tillföra kväve via baljväxter. När det årliga behovet av grovfoder, som kan odlas på gården är framräknade för djurgården kan man sedan skapa en växtföljd som så mycket som möjligt täcker detta behov. Formuläret som används nedan visar hur man ställer upp växtföljden med dess grödor och grödornas avkastning samt beräknar växtodlingens totalproduktion, för att se att foderbehovet täcks. För betesväxtföljden görs samma uppställning. För den djurlösa gården kan också den här uppställningen användas för att få en bild av vad den tänkta växtföljden kan producera av olika grödor. När man fyller i avkastningsnivåer är det viktigt att de anges så realistiskt som möjligt. Några generella avkastningsnivåer för ekologisk produktion är svårt att ange. Lämpliga avkastningsnivåer får man genom att fråga andra lantbrukare som lagt om, fråga rådgivningen och sätta sig in i den skördestatistik från ekologiskt lantbruk som finns från de flesta län. När avkastningen ska bestämmas så ska man ange den i skörd vid foderbord, dvs. efter förluster. Det är ju den kvantitet som djuren äter och alltså den som ska produceras. Förluster för vall, mellan fält och foderbord, uppgår till ca % av fältskörd beroende på hanteringskedja och noggrannhet. 8

9 Planering av växtföljd för exempelgården Exempelgården utgick delvis från den växtodling man hade tidigare. Skillnaden blev att vallarna bröts tidigare, ensidig spannmålsodling upphörde och grönfoder kom mer konsekvent in i växtföljden. Genom den här uppställningen ser vi att exempelgården bedömde att i ekologisk odling kunna vara självförsörjande på grovfoder med den planerade växtföljden. Men för att hålla nuvarande avkastningsnivå på korna måste fortsättningsvis en del spannmål samt proteinfoder köpas in. I Omläggningsplan 2002 görs den här beräkningen i modul Växtföljd GÅRDEN I EKOLOGISK PRODUKTION Växtföljd för djurgården samt beräkning av foderproduktion VINTERFODERVÄXTFÖLJD Antal SKÖRD/HA TOTALT BÄRGAT VINTERFODER Föreslagen växtföljd ha 1:a 2:a Hö Vallens Grf.ens Spannm Bete Spm Potatis Korn + insådd 13, Vall 1 13, Vall 2 13, Vall 3 13, Grönfoder 13, Summa areal i 67,0 S:a bärgat vinterfoderväxtföljden Ton ts netto Ton Beräknat behov av grödor/foder Överskott +, eller underskott inkl. prod. på betet BETESVÄXTFÖLJD Antal SKÖRD/HA TOTALT BÄRGAT BETE/ÖVRIGT Föreslagen växtföljd ha 1:a 2:a Bete Vall Grönf. Spannm. Korn + insådd 2, Bete 1 2, Bete 2 2, Bete 3 2, Bete 4 2, Bete 5 2, Summa areal för 15 S:a bärgat betesväxtföljden +från Vinterfoderväxtföljd Ton ts netto Ton Beräknat behov av grödor/foder Överskott +, eller underskott * */ Betesbristen kompenseras med direktutfodring av ensilage. 9

10 B 4. För djurgården är djurhållningen arealanpassad? I ekologisk odling strävar man efter så kallad arealanpassad djurhållning. Med det menas att djurantalet ska bestämmas av den mängd foder som arealen kan producera. På en arealanpassad gård försörjs djuren alltså till största delen med egenproducerat foder. Ett resultat av det är att det blir balans med den mängd växtnäring som cirkulerar i stallgödsel och den som grödorna har behov av. Förutom en hög självförsörjningsgrad så medför det bättre hushållning med växtnäring och därmed mindre förluster till miljön. Ett bra mått på om gården är arealanpassad är att helt enkelt se om foderproduktionen till allra största delen räcker till gårdens djur. B 5. Beräkna växtnäringstillgång och planera gödslingen för den nya växtföljden. Då man slutar att köpa in växtnäring i form av konstgödsel gäller det att verkligen utnyttja den växtnäring som faktiskt finns på gården. Stallgödsel, gröngödslingsgrödor, skörderester, mm måste cirkulera på alla åkrar inom hela växtföljden så att växtnäringsämnena kommer alla grödor tillgodo så effektivt som möjligt. Alla de växtnäringstillgångar som finns inom gården fördelas i hela växtföljden. Det är viktigt att man kommer ihåg att det är ett helt system (växtföljden) man gödslar i första hand, inte de enskilda grödorna. Med dessa tabellvärden kan man göra översiktliga beräkningar och få en uppfattning om gårdens egna möjligheter att försörja grödorna med växtnäring. Beräkningen går helt enkelt ut på att man jämför tillgång av växtnäring med grödornas behov. För den här beräkningen bör en rådgivare, som har alla nödvändiga basfakta tillgängliga, kontaktas. Det är viktigt att lagringsmöjligheterna för stallgödsel och urin är tillräckliga så att spridning alltid kan ske vid rätt tidpunkt. Då minskar förluster till omgivningen och med det behovet av inköpt växtnäring. På en djurgård (nötproduktion) med arealanpassad djurhållning är det oftast så att det kalium som cirkulerar inom gården motsvarar nästan växternas behov i växtföljden. Fosfor cirkulerar däremot i mindre mängd än vad växterna behöver, men dessa får sitt direkta behov genom den mineralisering och vittring som sker i marken. Behov av ytterligare tillförsel bedöms efter markkartering. För den djurlösa gården beräkna växtnärings - balanser Den tidigare tillförseln av växtnäring i form av konstgödsel upphör då den djurlösa gården övergår till ekologiskt lantbruk. Men bortförseln av växtnäring kan bli lika stor som förut. Därför är det viktigt att beräkna växtnäringssituationen efter denna förändring. En växtnäringsbalans är ett nödvändigt verktyg för att komma fram till lämpliga insatser för att bevara växtnäringsnivån i marken. För djurgården ta reda på gårdens egna växtnäringstillgångar, beräkna växtnäringsbalanser och sätt samman gödselplanen För djurgården beräknas följande: Mängd producerad stallgödsel inom gården (kan göras i Stank och i Omläggningsplan 2002, se också formulär på sidan11). Lagringskapacitet för stallgödsel och urin (kan göras i Stank) Bruttoväxtnäring i stallgödsel (kan göras i Stank och i Omläggningsplan 2002, se också formulär nedan). Tänkbara förluster (kan göras i Stank). 10

11 Exempelgårdens stallgödselmängder och lagringskapacitet. Gårdens bruttoproduktion av flytgödsel för 280 stalldagar med 38 kor är enligt tabellvärden 640 ton. Men med vatten och diverse annat material anser lantbrukaren att mängden totalt är ca 900 ton. Gården har en lagringskapacitet på m 3 vilket innebär att gödseln alltid kan spridas vid bästa tillfälle. Kvigorna producerar ca 100 ton djupströgödsel per år. I Omläggningsplan 2002 görs dessa beräkningar i modul Stallgödselproduktion. Lagringskapacitet kan dock inte beräknas där. GÅRDEN I EKOLOGISK PRODUKTION Producerad mängd stallgödsel Antal stalldagar för nöt och häst: 280 svin: och fjäderfä: Stallgödsel i ton per 12 mån och djurplats Djurslag Antal Fastgödsel Urin* Flytgödsel* djur S:a ton S:a ton S:a ton Mjölkko mjölkproduktion, kg ,0 21, ,5 10,5 21, ,0 22,0 836 Yngre kvigor ,6 Dräktiga kvigor ,6 10,6 Ungtjur 18 mån 5,6 5,1 10,3 Stut 23 mån 5,4 4,8 9,8 Häst 6,3 SUMMA nöt+häst: Sugga inkl. 19 smågrisar 6,4 22,7 29 Slaktsvin 1 st 0,6 2,4 3,2 SUMMA svin: Värphöns, 100 st 4,1 11,4 Tacka 0,8 Lamm, tacka lätt 0,5 Get, 800 kg mjölk 1,5 SUMMA fjäderfä: * utan disk och spolvatten Mängd stallgödsel för stallperioden, (beräknas för varje djurslag): Multiplicera skuggade fält ovan med antal stalldagar/år och dividera med 365 enligt nedan. nöt och häst ton x stalldagar/år för 135 x 280 svin fjäderfä Fastgödsel: = 100 ton/stalldagar 365 dagar nöt och häst svin Urin: = ton/stalldagar 365 dagar nöt och häst x 280 svin fjäderfä Flytgödsel: = 641 ton/stalldagar 365 dagar med disk/spol mm Källa: Stank och Omläggningsplan 2002, Jordbruksverket Bl5/Deveco 11

12 Exempelgårdens bruttoväxtnäring i stallgödsel enligt tabellvärden Med det här formuläret får man en bild av vilka mängder växtnäring som finns på gården. För exempelgården visar beräkningen att brutto så cirkulerar ungefär 4,5 ton kväve, 600 kg fosfor och 3,6 ton kalium på gården årligen. Hur detta fördelar sig i växtföljden visas nedan. GÅRDEN I EKOLOGISK PRODUKTION Produktion av kväve, fosfor och kalium i stallgödsel Kg per djur eller djurplats i färsk träck och urin under 12 månader. Antal stalldagar på gården: 280 Kilo per 12 månader och totalt Djurslag Antal N P K djur Totalt Totalt Totalt Mjölkko mjölkproduktion, kg Yngre kvigor Dräktiga kvigor Ungtjur 18 mån Stut 23 mån Sugga inkl 19 smågrisar Salktsvin 1 st Värphöns, 100 st Tacka Lamm, tacka lätt Häst, mellan Get, 800 kg mjölk Mängd under 12 månader, kg: N = P = 796 K = Mängd växtnäring för stallperioden, kg: 280 (antal stalldagar/år) Kväve, kg/år: x = kg N (antal stalldagar/år) Fosfor, kg/år: x = 610 kg P (antal stalldagar/år) Kväve, kg/år: x = kg K 365 Källa: Stank, Omläggningsplan Jordbruksverket Bl16/Deveco 12

13 Kalkylering av växtnäringens cirkulation under ett växtföljdsomlopp för exempelgården Växtnäringscirkulation i vinterfoderväxtföljden Vi kan räkna med att ca 50 % av stallgödselkvävet går förlorat mellan stall och gröda. Detta skulle för gården innebära att ca kg av bruttokvävet förloras på olika sätt. Resterande kg kväve kan återföras till marken varigenom markens kvävelevererande förmåga (mineralisering) underhålls. Till detta ska läggas det kväve som fixeras i vallarna genom den ökade klövermängden. I förstaårsvallen kan vi räkna med att ca 120 kg N fixeras, i andra och tredjeårsvallen ca 80 kg i genomsnitt per år. För hela vinterfoderväxtföljden innebär detta en kvävefixering på totalt ca kg. Till detta kommer den kvävefixering som också sker vid vallinsådd och odling av grönfoder. I stallgödseln finns brutto ca 610 kg P och kg K. Av detta cirkulerar för fosfor ca 70 % och för kalium ca 90 %. Det innebär att för fosfor cirkulerar ca 427 kg i växtföljden och för kalium ca kg. Växtnäringssituationen för hela gården blir enligt ovanstående beräkningar följande: Sett över ett växtföljdsomlopp innebär detta igenomsnitt ca 89 kg N, ca 6 kg P och ca 47 kg K/ha och år. Dessa värden ska sedan ställas mot grödornas genomsnittliga behov i hela växtföljden. Växtnäringsbalanser Genom att multiplicera kvantiteterna av de produkter som årligen köps till, respektive säljs från gården, med deras innehåll av kväve, fosfor och kalium, kan man få ett mått på gårdens in- och utflöde av olika växtnäringsämnen. Växtnäringsbalansen visar om det är en nettotillförsel eller nettobortförsel av växtnäring för gården och är tillsammans med markkartan viktiga instrument för gödselplaneringen. Man ska hålla reda på vilken areal som ska ingå i beräkningarna. Om betet gödslas och inköpta fodermedel utfodras under betesperioden så bör betesarealen ingå. Det är viktigt att man utgår från medelvärden från flera år och att man betraktar resultatet som vägledande. I Omläggningsplan 2002 kan man beräkna gårdens växtnäringsbalans i modul Växtnäringsbalans. N P K Cirkulerande i stallgödsel (förluster fråndragna) Fixerat i klöver/gräsvall Totalt för gården, kg

14 Växtnäringsbalanser för exempelgården Växtnäringsbalans beräknad före omläggningen: INKÖP AV VÄXTNÄRING I PRODUKTER ÅRLIGEN, MEDELÅRET: Produkt Kg Kg N Kg P Kg K Kornutsäde Ärtutsäde Avant Kalvkraft Mineral Handelsgödsel, Handelsgödsel, N Handelsgödsel, SUMMA inköpt växtnäring totalt till gården SUMMA inköpt växtnäring per ha (82 ha) FÖRSÄLJNING AV VÄXTNÄRING I PRODUKTER ÅRLIGEN, MEDELÅRET: Produkt Kg Kg N Kg P Kg K Mjölk 4 % Levande vikt slak Hö SUMMA såld växtnäring totalt från gården SUMMA såld växtnäring per ha (82 ha) Netto tillförd eller bortförd växtnäring före omläggning per ha (82 ha) SUMMA inköpt växtnäring SUMMA såld växtnäring Netto

15 Växtnäringsbalans beräknad efter omläggningen: INKÖP AV VÄXTNÄRING I PRODUKTER ÅRLIGEN, MEDELÅRET: Produkt Kg Kg N Kg P Kg K Kornutsäde Ärtutsäde Rapsutsäde 70 2,5 0,4 0,6 Vallfröutsäde 350 9,4 1,6 2,3 Foderspannmål Spannmålshalm ,5 35 Mjölk Topp Mineral SUMMA inköpt växtnäring totalt t gården SUMMA inköpt växtnäring per ha (82 ha) FÖRSÄLJNING AV VÄXTNÄRING I PRODUKTER ÅRLIGEN, MEDELÅRET: Produkt Kg Kg N Kg P Kg K Mjölk 4 % Levande vikt slakt SUMMA såld växtnäring totalt från gården SUMMA såld växtnäring per ha (82 ha) 32,5 6,6 8,7 Netto tillförd eller bortförd växtnäring efter omläggning per ha (67 ha) SUMMA inköpt växtnäring SUMMA såld växtnäring Netto Vad betyder växtnäringsbalanserna? I den första beräkningen från gården konventionellt odlad ser vi att det köps in mer växtnäring än vad som bortförs från gården i avsaluprodukter. Det innebär på sikt en uppgödsling av jorden. För kväve innebär det förmodligen förluster till omgivningen. Dessutom är det slöseri med ekonomi och resurser eftersom en ständig uppgödsling av jorden så småningom leder till förluster. I den andra beräkningen för gården omlagd ser vi att det tillförs mindre växtnäring till gården än vad som bortförs i produkter. För kväve tillkommer det som fixeras i klöver/gräsvallen och i grönfoder. För fosfor och kalium måste siffrorna ställas mot de markkarteringsvärden som finns. Eftersom dessa är relativt bra och tillförsel/bortförsel är i balans planerades inte några direkta åtgärder på kort sikt. 15

16 Gör en gödselplan för hela nya växtföljden Den stallgödsel som årligen produceras på gården ska spridas ut i hela växtföljden. Små givor jämt fördelade, flera gånger i växtföljden är en viktig grundprincip i ekologisk odling. Gödselplan för exempelgården Genom att lägga mindre givor vid flera tillfällen i växtföljden fördelas de 900 ton som finns relativt jämt. En liten giva till insådden garanterar en bra klövertillväxt. Flytgödsel till återväxt på vall kräver noggrannhet med anledning av risken för sporer. Betet stallgödslas i princip inte. På bete tillförs hela tiden stallgödsel genom kornas betesgång och mycket lite växtnäring förs därifrån i produkter. På den här gården bestämdes att insådden skulle få en giva djupströgödsel vid enstaka tillfällen. I Omläggningsplan 2002 görs den här beräkningen i modul Stallgödselplan. GÅRDEN I EKOLOGISK PRODUKTION Gödselplan för vinterfoder- och betesväxtföljd VINTERFODERVÄXTFÖLJD Flytgödsel Djupströgödsel Giva per ha, Summa spridd Giva per ha, Summa spridd Gröda Areal ton stallgödsel stallgödsel, ton ton djupströ djupströ, ton Korn + insådd 13, Vall 1 13,4 Vall 2 13, Vall 3 13, Grönfoder 13, Summa spridd Summa spridd stallgödsel = 900 djupströ = Summa på gården enligt beräkningar Överskott/underskott = 0 = 100* *användes till åkrar med spec. behov BETESVÄXTFÖLJD Giva per ha, Summa spridd Giva per ha, ton Summa Gröda Areal ton stallgödsel stallgödsel, ton övrigt övrigt, ton Korn + insådd 2,5 0 Bete 1 2,5 0 Bete 2 2,5 0 Bete 3 2,5 0 Bete 4 2,5 0 Bete 5 2,5 0 Summa spridd Summa spridd stallgödsel 0 övrigt Bl9/Deveco 16

17 C. Omläggningsstrategi Välj omläggningsgröda Dela in gården i block Bestäm omläggningsstrategi för varje åker Bestäm omläggningshastighet Planera gödsling under omläggningsåren Planera grundåtgärder före omläggningen Planera eventuella maskininvesteringar Gör en ekonomisk översikt Vi har nu gjort en beskrivning av hur gården kommer att se ut då den är omlagd. Vi har gått igenom djurens foderbehov vid ekologisk produktion, grödornas förmodade avkastning, framtida växtföljd och växtodlingsproduktion, gödselplan, växtnäringsbalans samt möjlig kvävefixering. När detta (= MÅLET), är klart ska strategin (= VÄGEN) för att nå målet bestämmas. Vilken gröda ska bli den första i ekologiskt lantbruk? Hur stor del av arealen ska läggas om årligen? Hur påverkas fodertillgången under de år en eventuell skördesvacka uppträder? Hur påverkas ekonomin av ett nödvändigt foderinköp? Hur påverkar miljöstöden gårdens ekonomi? Hur minimerar man skördesvackan? Frågor av det här slaget dyker upp. Det är viktigt att ta god tid på sig för överväganden och beslut. C 1. Bestäm omläggningsgröda Med omläggningsgröda menas den gröda som är den första helt ekologiskt odlade, (den första utan tillförsel av konstgödsel och bekämpningsmedel, dvs. karensår 1). Den åker som väljs för denna gröda måste förberedas så att en eventuell skördesvacka eller ekonomisk svacka blir liten. Valet av omläggningsgröda bör inte påverka fodertillgången eller i övrigt ekonomin. Har man avsalugrödor, bör de komma in i omläggningen så att merpriset utnyttjas på bästa sätt. Utan att frångå viktiga biologiska principer för ekologisk växtodling bör man också ta hänsyn till de ekonomiska stöd som är möjliga att få. Det är viktigt att på olika sätt göra det så gynnsamt som möjligt för grödorna under omläggningen. Beroende på hur åkern tidigare odlats varierar också omfattningen av föreberedelserna. En vallgård har oftast gynnsammare förutsättningar än en spannmålsgård. Men för båda gäller att viktiga faktorer som mikrobiell aktivitet, daggmaskförekomst, markstruktur, mängden organiskt material i marken etc. är uppfyllda. Detta byggs effektivast upp i en vall. Därför kan det för spannmålsgården finnas skäl att inleda omläggningen med ett eller två års vallodling. Exempel på omläggningsgrödor: Omläggningsgröda Vårsäd + vallinsådd Vall Året efter vallbrott Grönfoder Träda Gröngödsling Kommentar Lämpligt för att snabbt få in den nya vallen med mycket klöver. Kräver bra förfrukt. Gödslas försiktigt för att inte äventyra klövern. Endast lämpligt om den innehåller mycket klöver (> 50 %). Kräver att vallen varit klöverrik. En gräsvall kan liknas vid en spann måls - gröda och är inte en lämplig förfrukt till omläggningsgrödan. Mycket lämplig på gårdar med nötkreatur. Ärt/foderraps/rajgräs eller helt enkelt havre/ärt är en lämplig blandning. Kan vara bra som förfrukt året före vallinsådd. Grönfoder+insådd kan också vara lämpligt för att snabbt komma in med den klöverrika vallen i växtföljden. Används bara i undantagsfall. Kan krävas vid mycket rotogräs. Bör då vara halvträda som följs av fånggröda. Beror på förutsättningarna. Lämpligt för djurlösa gårdar som odlats intensivt och/eller har struktursvaga jordar. Flerårig vall är dock gynnsammare på lång sikt. Vilken omläggningsgröda har exempelgården valt? Från början valdes grönfoder som omläggningsgröda. Andras erfarenheter var att den var rätt odlingssäker varför det kändes tryggt med denna omläggningsgröda som ger en säker foderproduktion under omläggningen. Men om bara den grödan skulle ha använts så skulle omläggningen ha tagit för lång tid. Därför gjordes omläggningen i olika grödor vilka kommenteras på nästa sida. 17

18 C 2. Dela in gården i block ett sätt att hålla växtföljden Alla enskilda åkrar måste i återkommande cykler beröras av olika åtgärder som ingår i växtföljden (grödor, gödsling, jordbearbetning etc.). Man kan på ett mycket enkelt sätt försäkra sig om detta genom att dela in hela arealen i lika många block som det finns grödor i växtföljden. Ett block består av flera olika åkrar. Har man en femårig växtföljd så skapar man alltså fem ungefär lika stora block och i varje block ingår alltså åkrar som tillsammans är ca en femtedel av all areal. Hela blocket odlas då med en och samma gröda vart femte år. Åkrarna som läggs samman till block bör ligga geografiskt nära varandra om det går. Detta medför betydligt rationellare växtodling. Dålig arrondering och liknande kan medföra att flera olika växtföljder måste skapas. Varje växtföljd har då sin egen blockindelning. Hur har exempelgården gjort Nedan visas en karta över gårdens alla åkrar som geografiskt indelats i block. Före blockindelningen odlades de olika grödorna spridda över hela arealen. Nu är de samlade geografiskt nära varandra. I Omläggningsplan 2002 görs den här indelningen av åkrarna i block i modul Blockindelning. Vall 2 Korn + insådd Grönfoder Vall 1 Vall 3 Bete än planerat eller något år, mot planerna, tvingas satsa på gröngödsling eller kanske grönfoderensilage i stället för vallensilage etc. Det är viktigt att planera långsiktigt så att man inte råkar ut för överraskningar. Samtidigt måste man kunna vara så flexibel att man inte är för låst om årsmånen exempelvis orsakar förändringar. Omläggningsstrategi för exempelgården På nästa sida visas vilken omläggningsstrategi som planerades och sedan följdes. På formuläret kan man dels se varje åker för sig och dels inom vilket block i den nya blockindelningen som denna åker befinner sig. Man kan också se hur varje åker odlats bakåt och hur den kommer att odlas framåt i tiden, vilket år den läggs om (åkern är omlagd under det tjockare sträcket) och med vilken gröda. Man kan här se att omläggning ibland skedde mitt i en vall samt att vallens liggtid kortats på någon åker. Detta har gjorts för att dels komma in i växtföljden snabbt och ta vara på de viktiga växtföljdseffekterna och dels för att ta hänsyn till foderbehovet enskilda år. I Omläggningsplan 2002 görs den här växtodlingsplaneringen i modul Omläggningsstrategi. Påverkan på foderproduktion eller produktion av avsalugrödor under omläggningsåren. Om man tittar på omläggningsstrategin på nästa sida är det svårt att bedöma om man har tillräckligt med areal för de olika grödorna under omläggningsåren. Därför måste man för varje enskilt år under omläggningen räkna samman arealen för olika grödor för att få ett grepp om foderproduktionens storlek. På en växtodlingsgård gör man samma beräkning för att få en överblick över den totala avsaluproduktionen. Åkrar indelade i fem ungefär lika stora block, lika många som grödor i växtföljden. C 3. Bestäm omläggningsstrategi för varje åker När en blockindelning har gjorts, gäller det att varje block kommer in i den nya växtföljden så fort som möjligt och utan att påverka produktionen av avsalu eller fodergrödor alltför mycket. Därför måste man fördela grödor och deras areal, alla enskilda år under omläggningen, så att produktionsbehoven täcks. Det kan innebära att man tvingas bryta en vall redan efter ett år eller låta den ligga i fyra år för att på lämpligt sätt komma in i växtföljden. Man kan på någon åker få fortsätta med den konventionella odlingen längre 18

19 GÅRDEN I EKOLOGISK PRODUKTION Omläggningsstrategi för varje åker och varje år Avser vinterfoderväxtföljd: 67 ha Block A = 14,3 B = 11,8 Åker Areal 2,8 2,8 2,4 2,2 2,1 2 5,4 1,6 2,3 2,5 År I Korn+ins Havre/Korn Havre/ärt Vall 3 Havre/Korn H/KÄ+ins Korn+ins Vall 4 Korn+ins Havre/Korn II Vall 1 Havre/Korn Havre/Korn Vall 4 Havre/Korn Vall 1 Vall 1 H/KÄ+ins Vall 1 Havre/Korn III Vall 2 Havre/ärt Havre/Korn Havre/Korn Havre/Korn Vall 2 Vall 2 Vall 1 Vall 2 Havre/Korn IV Vall 3 Träda Havre/Korn Havre/Korn Havre/Korn Vall 3 Grönfoder Vall 2 Vall 3 Korn+ins V Grönfoder Grönfoder Grönfoder Grönfoder Grönfoder Grönfoder Spannmål Vall 3 Vall 4 Vall 1 VI Korn+ins Korn+ins Korn+ins Korn+ins Korn+ins Korn+ins Grönfoder Grönfoder Grönfoder Vall 2 VII Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Korn+ins Korn+ins Korn+ins Korn+ins VIII Vall 2 Vall 2 Vall 2 Vall 2 Vall 2 Vall 2 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Block C = 14,1 D = 12,7 E = 14,1 Åker Areal 8 6,1 3,2 4,8 1,9 2,8 5 4,6 4,5 År I Vall 4 Vall 1 Korn+ins Vall 5 Vall 5 Vall 4 Havre/Korn Havre/Korn Vall 3 II H/K/rajgr.+ins Vall 2 Vall 1 H/KÄ+ins Havre/Korn Vall 5 Havre/Korn Havre/Korn Vall 4 III Vall 1 Vall 3 Vall 2 Vall 1 Havre/Korn Havre/Korn Ärt/rajgr. +ins Havre/Korn Vall 5 IV Vall 2 Havre Vall 3 Vall 2 Grönfoder Grönfoder Vall 1 H/K+ins H/K+ins V Korn+ins Korn+ins Grönf+ins Grönf+ins Korn+ins Korn+ins Vall 2 Vall 1 Vall 1 VI Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 3 Vall 2 Vall 2 VII Vall 2 Vall 2 Vall 2 Vall 2 Vall 2 Vall 2 Grönfoder Grönfoder Grönfoder VIII Grönfoder Grönfoder Vall 3 Vall 3 Vall 3 Vall 3 Korn+ins Korn+ins Korn+ins BL14/Deveco Hur ser arealfördelningen ut för exempelgården I målbeskrivningen (bestämning av växtföljd) be - stämdes att slåttervall skulle odlas på 40,2 ha (13,4 x 3), grönfoder på 13,4 ha och spannmål på 13,4 ha. Totalt skulle i genomsnitt vintergrovfoder odlas på 53,6 ha. Här nedan ser vi om dessa mål uppfylldes under omläggningsåren. I Omläggningsplan 2002 visas arealfördelningen i modul Omläggningsstrategi. Man ser att grödfördelningen under omläggningen mer och mer rättade till sig så att man slutligen (år V) nådde det mål man satt upp. Utifrån den här beräkningen kunde man också sedan räkna fram den totala foderproduktionen genom att multiplicera arealen för de olika grödorna med den kalkylerade avkastningen som man använde i växtföljdsplaneringen. Skulle det vara så att foderproduktionen inte stämmer med behovet måste man gå tillbaka till omläggningsstrategin och stuva om bland grödorna. Det kan till och med bli så att man får gå tillbaka och ändra växtföljden. Arealfördelningen i ha mellan olika grödor under omläggningsåren: År Spannmål Grönfoder Slåttervall Totalt grovfoder I 35,7 0 31,3 29,3 *II 31,3 5 30,7 35,7 III 24,4 10,1 32,5 42,6 IV 24,2 22,3 20,5 44,7 **V 14,3 9,3 43,4 52,7 VI 11,8 14,1 41,1 55,2 VII 14,1 14,1 38,8 52,9 * omläggningen startas på allvar 19

20 Exempel på beräkning av spannmålsproduktion under omläggningsåren År Spannmål, Kalkylerad Summa Beräknat Överskott/ ha avkastning, årlig skörd årligtbehov underskott kg/ha I 35,7 * II 31, III 24, IV 24, **V 14, VI 11, VII 14, * konventionell odling ** gården helt omlagd år V C 4. Bestäm omläggningshastighet Den takt som väljs för omläggningen bestäms av hur intensivt gården odlats tidigare men också av planerad växtföljd. En 6-årig växtföljd där en speciell gröda valts som omläggningsgröda, resulterar i att 1/6 av arealen läggs om varje år. En lugn takt på omläggningen rekommenderas. Både odlare och jord hinner då anpassa sig till den nya situationen. Olika ekonomiska stödmöjligheter gör att man idag väljer en snabbare omläggningstakt. För att skynda på omläggningen kan man till exempel välja en större areal gröngödsling el. dyl. Ibland kan två grödor i växtföljden väljas som omläggningsgröda. Det är lämpligt att börja med mindre åkrar och pröva sig fram på dessa. Först då man känner sig säkrare både praktiskt och kunskapsmässigt är det lämpligt att gå fortare fram. På en kreaturslös gård kan omläggningen göras enligt nedanstående exempel. I det exemplet, där gården, som är välarronderad och består av 6 nästan lika stora åkrar, har man valt att göra en snabb omläggning. År 2006 läggs 3 åkrar om samtidigt. Omläggningen tar i detta exempel 4 år. (Rött markerar karensår 1 och grönt karensår 2, (F) står för fodergröda och (B) för brödsäd). De första åren under omläggningen används mycket baljväxter för kvävefixering, tillförsel av organiskt material, förbättring av markstruktur etc., eftersom gården odlats intensivt med spannmål tidigare. Planen för växtodlingen under omläggningsåren visas nedan. Vilken omläggningshastighet valde exempelgården? Om vi tittar tillbaka på blanketten omläggningsstrategi för exempelgården på föregående sida ser vi att från det att omläggningen startade fullständigt (år II) till det att de sista åkrarna lagts om (år V) har det gått fyra år. Det gör i genomsnitt ca 16 ha per år. Detta får anses som en snabb omläggning. Men man måste samtidigt komma ihåg att det är en vallgård med mjölkproduktion och mycket cirkulerande växtnäring i stallgödsel, vilket bidrar till ett mindre risktagande under omläggningen. I detta sammanhang bör det poängteras att man måste skilja på den tekniskt och biologiskt genomförda omläggningen. Hela gården var omlagd år V men all jord var inne i växtföljden först år VIII. Enligt de karensregler som nu gäller inom EU har karensår 2 på de sist omlagda åkrarna passerat först år VI. Det är därmed inte säkert att all jord är biologiskt omlagd. Det vill säga att jordens alla biologiska processer fungerar effektivt. Det kan ta ytterligare flera år eller växtföljdsomlopp innan det inträffar. Det kan innebära att någon optimal skörd i ekologisk odling inte uppnås förrän efter tio år eller mer på vissa åkrar. Omställningen av jorden kan alltså ta tid och det gäller att vara förvissad om det. Beslutad växtföljd efter omläggning: År I Havre+insådd År II Vall/gröngödsling År III Höstvete År IV Ärter År V Korn År VI Åkerböna I Omläggningsplan 2002 görs den här växt odlings - planeringen i modul Omläggningsstrategi. Åker A B C D E F Areal 7,3 8 9,2 6,9 9,8 7, H Raps (F) Korn (F) Korn (F) Havre (F) H Vete (B) H Vete (B) 2005 Korn (F) Havre ins (F) Havre (F) Korn (F) Havre (F) Havre (F) 2006 V Vete ins (F) Gröngödsling Ärter H Vete (B) Ärter Korn (F) 2007 Gröngödsling H Vete (B) Havre ins (F) Åkerböna Korn (F) Ärter 2008 H Vete (B) Ärter Gröngödsling Havre ins (F) Åkerböna Korn (F) 2009 Ärter Korn (F) H Vete (B) Gröngödsling Havre ins (F) Åkerböna 2010 Korn (F) Åkerböna Åkerböna H Vete (B) Gröngödsling Havre ins (F) 2011 Åkerböna Havre ins (F) Korn (F) Ärter H Vete (B) Gröngödsling 2012 Havre ins (F) Gröngödsling Åkerböna Korn (F) Ärter H Vete (B) 2013 Gröngödsling H Vete (B) Havre ins (F) Åkerböna Korn (F) Ärter 20