MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 54/2009/4 Dnr LSY-2008-Y-50. Fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å, Kronoby

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 54/2009/4 Dnr LSY-2008-Y-50 Givet efter anslag ÖVERSÄTTNING ÄRENDE Fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å, Kronoby SÖKANDE Norra svenska fiskeområdet ANSÖKAN Norra svenska fiskeområdet har med en ansökan som tillställts miljötillståndsverket anhållit om tillstånd att utföra en fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å i sex forsar inom Terjärv delägarlags område i Kronoby kommun i enlighet med en restaureringsplan, som Västra Finlands miljöcentral uppgjort i oktober PLAN Företagets målsättningar I Kronoby å och i dess avrinningsområde har det under de senaste årtiondena gjorts flera omfattande insatser för bl.a. flottnings-, torrläggnings- och regleringsbehov. Under 1960-talet förekom ännu flottning i vattendraget, men några egentliga arbeten för iståndsättning av flottningsfåran har inte genomförts. Flottningsstadgan för Kronoby å har upphävts. I helhetsplanen 2002 för Kronoby å har problemen i ån och dess avrinningsområde kartlagts och man har fastställt mål och åtgärder för att minska olägenheterna. Avsikten med den fiskeriekonomiska restaureringen är att i Kronoby ås område återställa fiskarnas lekområden, förstärka fisk- och kräftbestånden, utveckla möjligheterna till användning i rekreationssyfte samt skydda, bevara och utveckla ett ålandskap i naturtillstånd. I helhetsplanen för Kronoby å ingår iståndsättning av sammanlagt 11 forsar inom Kronoby och Terjärv delägarlags områden. Detta företag gäller Terjärv delägarlags område, och forsarna som avses restaureras är i riktning nerströms Furuforsen, Grundforsen, Långbackaforsen, Klockarsforsen, Bexarforsen och Aspforsen.

2 Allmän beskrivning av vattendraget 2 Kronoby ås vattendrag får sin början i de bäckar som utmynnar i Pårassjön i Perho kommun. Under namnet Påras å rinner ån vidare till Sääksjärvi, varifrån den fortsätter till en grupp sjöar som ligger i Terjärv i vattendragets mellersta lopp. Härifrån neråt rinner ån vidare som Kronoby å genom Kronoby kommuncentrum och utmynnar ca 50 km nedanom Terjärv i tre förgreningar i Larsmo-Öjasjön, en ur havet uppdämd sötvattenbassäng. Avrinningsområdets areal vid åmynningen är 787,65 km 2 och andelen sjöar är 2,81 %. Åns längd från Sääksjärvi till Larsmo-Öjasjön är 118 km och höjdskillnaden är 117,4 m. I huvudfåran är medelvattenföringen under ett år vid åmynningen 6,3 m 3 /s, medelhögvattenföringen 32,2 m 3 /s och medellågvattenföringen 0,7 m 3 /s. Medelvattenföringen vid Klockarsforsen i nedre delen av planeringsområdet är 3,7 m 3 /s, medelhögvattenföringen 19,1 m 3 /s och medellågvattenföringen 0,4 m 3 /s. Fiskens väg från havet till Larsmo-Öjasjön har gjorts möjlig genom fiskvägar i Kräkilä i Öjasjön samt i Gertruds och Storströmmen i Larsmosjön. Fisken kan också ta sig fram via slussarna. Vid Aligrundet i Öjasjön planeras ytterligare en fiskväg. I ån finns fyra kvarnoch regleringsdammar som begränsar fiskens möjligheter att stiga upp i ån. Biskops och Åminne kvarndammar ligger inom Kronoby centrums område. Sandkulla kvarndamm finns i närheten av Terjärv centrum. Djupsjön och sjöarna ovanom denna regleras genom en damm i Grundforsen, som försetts med fiskväg. Regleringstillståndsinnehavaren Kaj Forsen har tillstånd att bygga ett vattenkraftverk i Grundforsen. Också i regleringsdammen vid Sääksjärvi finns en fiskväg. I Påras å vid Räyrinkisjön finns en damm vid Hanniketo såg som hindrar fiskens vandring. I det ca 80 km långa avsnittet av ån nedanom dammen vid Hanniketo såg finns totalt 46 forsar. Vattenkvalitet och belastning Den totala belastningen som Kronoby å utsätts för består av ca 20 ton fosfor och 370 ton kväve årligen. Näringsämnena härstammar huvudsakligen från diffus belastning från jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk, bosättning och pälsdjursuppfödning. Även avfallsvattnen från reningsverken i tätorterna Terjärv och Kronoby påverkar vattenkvaliteten och belastningen på vattendraget. Vattnet i Kronoby å är brunfärgat av humus. Halten av fasta partiklar i vattnet är allmänt 6 10 mg/l. Näringshalterna visar åns eutrofieringsnivå: totalfosforhalten har under de senaste årtiondena varit µg/l och totalkvävehalten över µg/l. Den tidvis förekommande surheten i vattnet inverkar på fisket och kräftfisket i Kronoby å samt på möjligheterna till rekreationsanvänd-

3 ning. Avrinningsområdet består till ca 2,5 % av sur sulfatjord. Vattenkvaliteten i Kronoby å var som sämst under talen, men sedan 1990-talet har situationen förbättrats. Fiskeri- och kräftnäringen I Kronoby å förekommer idag naturliga bestånd av åtminstone abborre, gädda, braxen, mört, gärs och stensimpa. Från utplanteringar härstammar harr, öring, sik och gös. Även enstaka observationer av havsöring har gjorts i ån. Naturlig reproduktion av gös har konstaterats i sjöområdet. Fisket i Terjärv kommuns område har karaktären av husbehovs- och rekreationsfiske. De vanligaste fiskeredskapen är katsor och nät i sjöarna samt spöfiskeredskap i ån. Kräftbeståndet i Kronoby å kollapsade efter kräftpesten på talet. I Terjärv kunde man fånga kräftor ännu på 1970-talet. Kräftbeståndet har återupplivats med hjälp av utplanteringar och idag finns det största kräftområdet i den delen av ån som ligger ovanom Kronoby centrum. Kronoby och Terjärv delägarlag har aktivt vårdat fiskbeståndet i Kronoby å. Till följd av utplanteringen av laxfisk har ån fått lokal betydelse som plats för forsfiske. Enligt utplanteringsregistret vid Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals fiskerienhet uppgick värdet av utplanteringarna i Kronoby under perioden till euro. Terjärv delägarlags utplanteringsverksamhet avbröts år 1998, men avsikten är att utföra inplanteringar planenligt efter att forsarna restaurerats. Områden som skall restaureras Restaureringsåtgärder utförs i sammanlagt sex forsområden. Restaureringarna har i mån av möjlighet kommits överens med vattenoch strandägarna i åtgärdsområdena. Furuforsen Furufors, som ligger i byn Småbönders, har sin början ca 40 m ovanom bron över bygdevägen och fortsätter ca 15 m nedanom bron. Åfåran är 8 10 m bred. Den är formad som en ränna med raka och branta stränder och är rensad så att den är ensidig i fråga om djup- och strömningsförhållandena. Den har hård botten och saknar stenar på ytan. Mittfåran är cm djup. Nära åns högra strand finns bosättning och i närheten av åtgärdsområdet en badstrand. Restaurering Avsikten är att bygga den kraftigt rensade Furuforsen på nytt med hjälp av sten som införs i området. Målsättningen är att förbättra yngelproduktionen hos strömlekande fisk, att skapa levnadsförhållanden för större fisk och att återfå ett naturenligare forslandskap. 3

4 I forsen anläggs 2 3 låga trösklar (pålintervall ) för att göra djup- och strömningsförhållandena mångsidigare och för att upprätthålla forsens vattenareal vid lågvattenföring. Vattenståndet i selavsnittet ovanom forsen kommer inte att förändras. Mellan trösklarna placeras några större block/grupper av stenar och skyddsgropar lämnas. Strandlinjen formas. Yngelområden och lekbottnar av grus anläggs i trösklarna och i närheten av dessa. Åtgärderna i den nedre delen av området utförs så att de inte begränsar användningen av badstranden eller orsakar olägenheter på andra sidan fåran. Grundforsen Grundfors regleringsdamm ligger i byn Djupsjöbacka. Dammen med utjämningsbassänger och fiskväg restaurerades år Nedanom dammen är forsen allmänt ca 7 10 m bred och vid lågvattenföring cm djup. Stränderna och fåran består i huvudsak av cm stora stenar. Större block är ovanliga. Vid lågvattenföring är djupet inte tillräckligt för fisk av tillåten fångststorlek, och stenarna är i allmänhet för stora för yngel till strömlekande fisk. I den övre delen av forsen finns några låga trösklar där strömhastigheten ökar, men i övrigt är strömningsförhållandena ytterst ensidiga. Ån har raka stränder och på vänster strand finns en stenbrink som kom till då kvarnfåran byggdes. Restaurering I den övre delen (pålintervall ) formas strandlinjen så att den blir mer omväxlande, och fåran breddas. De befintliga låga trösklarna görs stadigare och några nya trösklar byggs, likaså byggs områden med tätare stensättning. De låga strandområdena formas till yngelområden. Lekbottnar av grus byggs i trösklarna och mellan dessa grävs djupare höljor som skyddsplatser för fisken. Målet med restaureringen är att effektivera yngelproduktionen hos strömlekande fiskarter. Målsättningen för pålintervallet är att bilda skyddsplatser särskilt för stora fiskar och att förbättra fiskemöjligheterna. Stora stenblock kommer att placeras i fåran och skyddande djuphöljor grävs mellan dessa. I pålintervallet byggs en låg tröskel av stenar från området. Den kommer att höja lågvattenståndet lokalt med ca 20 cm. Sidofåran ovanom tröskeln öppnas och formas. Vatten leds till sidofåran utan att detta begränsar restaureringsmöjligheterna i huvudfåran. I tröskelns övre sluttning anläggs en lekbotten av grus. Cirka 20 m ovanom den smala passagen (pålintervall ) byggs en låg tröskel som kommer att höja lågvattenståndet med ca 20 cm. Ovanom tröskeln placeras stora stenblock och skyddande djuphöljor grävs för att förbättra fiskemöjligheterna. I tröskelns övre sluttning anläggs en lekbotten av grus. 4

5 I den nedre delen (pålintervall ) formas strandlinjen och strömfåran breddas, och stenar läggs så att djup- och strömningsförhållandena blir mångsidigare. Långbackaforsen Den ca 150 m långa Långbackaforsen har en mycket varierande morfologisk form. Huvudfårans fiskeriekonomiska tillstånd försvagas av att forsarealen minskar betydligt vid lågvattenföring samt av riklig alg- och makrofytväxtlighet mot slutet av sommaren. Om höstarna tömmer Terjärv Frys sina slambassänger i vattnet ovanom forsen. Till höger om huvudfåran finns en kvarnfåra. Vid lågvattenföring rinner ca en tredjedel av vattnet via denna. Vid forsens båda stränder finns sommarbosättning. I den övre delen av forsen är fåran ca 6 8 m bred och djupet är allmänt cm. I den nedre delen blir fåran bredare. Restaurering Att forsarealen utökas vid lågvattenföring är en förutsättning för att forsens fiskeriekonomiska tillstånd ska kunna förbättras. Forsnacken formas så att ca hälften av det vatten som nu går till kvarnfåran leds till forsfåran. I det över loppet (pålintervall ) byggs låga trösklar av stenar från området. Trösklarna formas till yngelområden. I trösklarna övre sluttning och på andra lämpliga platser byggs yngelområden och lekbottnar. Mellan trösklarna grävs skyddande djuphöljor för stora fiskar. Kvarnfåran stensätts så att den nuvarande vattenarealen och -nivån bevaras. I forsens nedre lopp (pålintervall ) tas de gräsbevuxna småöarna bort och fårans stensättning omformas för att förbättra fiskvägen och fiskemöjligheterna och för att återfå ett naturenligt forslandskap. Dumpning ska överenskommas med markägarna. Klockarsforsen Den del av Klockarsforsen som ligger ovanom bron över bygdevägen är ca 10 m bred och har raka stränder. Vänster strand är brinklik, brant och skuggas av täta busk- och trädbestånd. Höger strand har bosättning. Strömningsförhållandena är i allmänhet strida. Nära bron finns några låga trösklar där strömhastigheten ökar något. Bottnen består allmänt av stenar och hård lera, vid trösklarna är berget ställvis bart. Vid bron och 30 m nedan om denna finns ett djupare område efter vilket ån förgrenar sig. Omkring hälften av vattnet går till den ca 4 m breda vänstra forsfåran. Förgreningarna utmynnar i ett lugnvatten med tätbevuxna stränder och förslammad botten. Djupet är ca cm. Nedanom fortsätter forsen förgrenad. 5

6 Restaurering 6 Ovanom bron (pålintervall ) är det primära restaureringsmålet att utöka antalet födo- och skyddsplatser för stora fiskar samt att förbättra fiskemöjligheterna. De befintliga låga trösklarna görs stadigare och nedanom dessa byggs områden med tätare stensättning. Mellan trösklarna och de stensatta områdena grävs skyddshöljor. Strandlinjen formas så att den blir mångsidigare med beaktande av strändernas nuvarande användning. I grunda strandområden anläggs yngelområden och i trösklarnas övre sluttning och på andra lämpliga ställen byggs lekbottnar av grus. I höljan nedanom bron (pålintervall ) placeras några stora stenblock som skyddsplatser för stora fiskar och för att återfå ett naturenligare forslandskap. I höger förgrening nedanom bron (pålintervall ) formas fårans stensättning och strandlinjen särskilt för att skapa yngelområden för strömlekande fisk. I den vänstra förgreningens övre lopp förbättras fiskens möjlighet att passera i lågvattenstider. I forsavsnittet anläggs även lekbottnar av grus. Från stränderna till det mellanliggande lugnvattnet (pålintervall ) avlägsnas överflödig vattenvegetation och slamansamlingar. Dumpningsplatserna ska överenskommas med markägarna. Den vänstra sidofåran från lugnvattnet öppnas och formas om. Till höger förstärks, förlängs och höjs huvudfårans tröskel så att vattnet i lugnvattnet stiger ca 20 cm vid lågvattenföring. Bexarforsen Bexarforsens nacktröskel ligger i byn Kolam 100 m ovanom bron över bygdevägen. Nedanom forsnacken finns ett kort forsavsnitt. Ovanom bron är Bexarforsen ca 10 m bred. Den har raka stränder och är ensidig i fråga om djup- och strömningsförhållandena. Bottnen är hård och forsen saknar ytstenar. Mittfåran är cm djup. Forsens nedre lopp är något bredare, grundare och mångsidigare i fråga om djup- och strömningsförhållandena. Restaurering Bexarforsen restaureras i huvudsak med stenar som införs i området. Endast de nedre delarna (pålintervall ) restaureras med stenar ur fåran. Forsens nacktröskel och området nedanom denna (pålintervall ) breddas på vänster sida och stensättningen formas i syftet att utöka området som lämpar sig för yngel av strömlekande fisk. I forsnacken anläggs en lekbotten av grus. Vattenstånden ovanom forsen kommer inte att förändras. På båda sidorna av bron i avsnittet med strid ström (pålintervall ) placeras stora stenar, grävs skyddshöljor, förstärks de befintliga trösklarna och anläggs några nya trösklar för att i första

7 hand förbättra kvaliteten på och utöka antalet av skydds- och födoområden som lämpar sig för fisk av tillåten fångststorlek. Vid restaureringen fästs uppmärksamhet vid förbättring av fiskemöjligheterna. Strandlinjen formas så att den får mera variation, och på trösklarna och i deras närhet anläggs yngelområden och mindre lekbottnar av grus. I nedre loppet (pålintervall ) är målet med restaureringen att effektivera åns egen produktion av fisk. Fårans stenläggning formas så att den blir mångsidig och naturenlig och så att det bildas grunda yngelområden. I det nedre loppet byggs flera mindre lekbottnar av grus. Aspforsen Den kraftigt rensade Aspforsen, som ligger ca 300 m nedanom Bexarforsen, är 8 m bred i sitt övre lopp. Den är formad som en ränna med raka och branta stränder och är ensidig i fråga om djup- och strömningsförhållandena. Bottnen är hård och ytstenar saknas. Mittfåran är ca 60 cm djup. I det nedre loppet blir fåran bredare och grundare, och strömhastigheten ökar. Vid forsens vänstra strand finns sommarbosättning. Restaurering Den övre delen av forsen (pålintervall ) byggs om med införda stenar. Målet är att förbättra levnadsförhållandena för stora fiskar och effektivera yngelproduktionen. Några låga trösklar anläggs för att göra djup- och strömningsförhållandena mångsidigare och för att hålla kvar vatten i forsen vid lågvattenföring. Mellan trösklarna placeras några större stenblock och där lämnas/grävs skyddshöljor. Strandlinjen formas. I det nedre loppet (pålintervall ) är det primära restaureringsmålet att återuppliva åns egen fiskproduktion genom att forma fårans stensättning så att den blir yngelområde och genom att bygga lekbottnar av grus. Genomförande och verkningar Restaureringsarbetena utförs med grävmaskin. Vid byggandet av lekbottnar av brus kan också andra maskiner tas till hjälp. Arbetsmaskinernas färdvägar överenskoms på förhand med strandägarna. Olägenheter som uppstår under arbetet ersätts. Restaureringen genomförs en fors i gången i riktning nerströms så att de byggda lekbottnarna inte slammas av grumlat vatten från arbetet. Den kortvariga och lokala försämring av vattenkvaliteten som det grumlade vattnet medför uppföljs vid behov genom kontrollundersökningar. Hur olika konstruktioner ska placeras i detalj är ändamålsenligast att avgöra separat fors för fors i genomförandeskedet under ledning av en person som är insatt i forsrestaurering. 7

8 Restaureringsarbetena påverkar inte vattenföringen eller vattenstånden utanför åtgärdsområdena. Det finns inga skyddsområden vare sig i restaureringsobjekten eller inom åtgärdernas influensområde. Uttrar förekommer inom hela Kronoby ås område. Grundforsen, Långbackaforsen och Kortjärvi är året runt viktiga områden för uttern. Restaureringarna bedöms inte försämra utterns levnadsmöjligheter. Restaureringarna dimensioneras enligt lågvattensituationen. Eftersom vattenståndet vid högvatten inte ändras av restaureringen har åtgärderna som ska vidtas inga negativa verkningar på översvämningsskyddet i området eller på torrläggningen av avrinningsområdet. Till följd av restaureringen blir strömningshastigheten ställvis långsammare i forsarna, vilket ger snabbare tillfrysning på vintern. Bildningen av islock har konstaterats förebygga uppkomsten av dammar av issörja. Förutom den fiskeriekonomiska nyttan kan man alltså genom restaureringen också få nytta i form av bättre skydd mot översvämningar. Till följd av omformningen av stensättningarna i forsarna och anläggningen av lekbottnar kommer områdets fiskeriekonomiska möjligheter att utnyttjas effektivare än nu. Genom restaureringen kommer den produktionsdugliga forsarealen inom Terjärv delägarlags område att öka med ca 2,0 hektar. Beträffande havsöring beräknas nyttan bli /år, men för vandringssikens del är penningnyttan svår att uppskatta. Förutom strömlekande fisk drar också kräftor och nejonögon nytta av restaureringen. Kräftfångsten kan uppskattas till st/ha i genomsnitt. Den nytta man kan få genom restaurering uppskattas till kräftor per året, vilket med ett styckepris på 3 ger värdet /år. Genom att bygga lekbottnar av grus ökas produktionsarealen även för nejonögon. I detta nu stiger bara enstaka nejonögon upp i Kronoby å. Produktionsnyttan av restaureringen har beräknats till per år. Fisk- och kräftstammarnas återhämtning är en långvarig process som förutsätter att vattenkvaliteten bevaras tillräckligt god, att det finns resurser för utplantering åren efter restaureringen och även eventuella stödplanteringar under de år då produktionen är svagast samt för kräftans del dessutom att vattendraget hålls fri från kräftpest. Till följd av att fiskstammarna stärks och fiskemöjligheterna förbättras ökar Kronoby ås värde som fiskeplats. Man kan räkna med att inkomsterna från försäljning av tillstånd kommer att öka, vilket ger möjligheter att utveckla området ytterligare. Nyttan av ökningen av försäljningen av tillstånd har uppskattats till euro per år. Kostnadskalkylen för den fiskeriekonomiska restaureringen av Kronoby å uppgår till totalt euro (utan skatt). Summan innehåller inte eventuella kontrollundersökningar. 8

9 INFORMERING OM ANSÖKNINGEN PÅMINNELSER, YRKANDEN OCH ÅSIKTER Under planeringsarbetet har projektområdets strand- och vattenägare hörts och med dessa har 31 skriftliga kontrakt uppgjorts beträffande godkännandet av restaureringsarbetena. Den ursprungliga kontraktsparten Terjärv fiskelag har överfört kontrakten till tillståndssökanden. Till planen har bifogats sökandens förslag till tillståndsbestämmelser. Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökningen med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Kronoby kommun och berett tillfälle att senast anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att en fiskeriekonomisk restaurering i enlighet med ansökningen enligt dess uppfattning inte har sådana följder som skulle hindra att tillstånd beviljas. Arbetena bör utföras vid en sådan tidpunkt att vattennaturen och miljön i övrigt orsakas så lite skada som möjligt. Vid genomförandet av arbetet bör sådana arbetsmetoder användas som orsakar miljön så lite skada som möjligt. Särskilt ska onödigt grumlande av vattnet undvikas. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid återställandet av landskapet i arbetsområdena efter arbetet. Dumpning av organiskt stoff som avlägsnas ur forsarna ska kommas överens med markägarna. Sökanden ska för miljöcentralen förevisa en vattenkvalitetskontrollplan för godkännande i god tid innan arbetena påbörjas. Skriftlig anmälan om påbörjande respektive avslutande av arbetena ska göras till miljöcentralen. Information om att arbetena påbörjas ska ges i god tid innan dessa påbörjas. Dessutom har miljöcentralen konstaterat att den som låter utföra arbetet ansvarar för de olägenheter och förluster av förmån som arbetet orsakar. 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals fiskerienhet har förordat att tillståndet beviljas. 3) AA har i sin påminnelse bland annat tvivlat på företagets ändamålsenlighet och nytta. AA har bl.a. pekat på den dåliga vattenkvaliteten i Kronoby å och de stora strömningsvariationerna samt på måsproblemet i Terjärv. Påminnaren motsätter sig inte fritidsfiske, men den fisk som idag fångas i Kronoby å verkar enligt honom inte inbjuda till ätning. Dessutom har påminnaren påpekat att Forsen Oy Ab har ett kraftverkstillstånd vid Djupsjöns norra ända och att bygga- 9

10 SÖKANDENS FÖRKLARING MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser ren av kraftverket i tillståndsvillkoret ålagts göra vissa åtgärder vid Långbacka fors. Sökanden har avgett sin förklaring med anledning av AA:s påminnelse. Sökanden har bland annat konstaterat, att målet med den fiskeriekonomiska restaureringen av Kronoby å är att på lång sikt förbättra åns fiskeriekonomiska tillstånd. När EU:s vattenramdirektiv tilllämpas i Kronoby ås tillrinningsområde, kommer också vattenkvaliteten i ån att bli bättre. De tre fisklederna in i Larsmo-Öjasjön öppnar vägen för vandringsfisk från havet upp i ån. Den långsiktiga målsättningen är att få lekområden för öring och sik i ån när vattenkvaliteten och den fysiska miljön i forsarna förbättras. Beträffande måsproblemet har sökanden konstaterat att problemet med skrattmås i Terjärv inte hör till denna ansökan och att det bör lösas på annat sätt. Dessutom har sökanden konstaterat att de planerade stenläggningarna, uppbyggnaden av trösklar och flyttningarna av stenblock kommer att förbättra vattenståndet under perioder med lågvattenföring. Under flödesperioder har de planerade åtgärderna ingen effekt på vattenföringen, därför att restaureringen är dimensionerad för lågvattensituationer. Sökanden känner inte heller till undersökningar om att fisk från Kronoby å inte skulle gå att äta. Miljötillståndsverket beviljar Norra svenska fiskeområdet tillstånd att utföra en fiskeriekonomisk restaurering av Furuforsen, Grundforsen, Långbackaforsen, Klockarsforsen, Bexarforsen och Aspforsen i Kronoby å i Kronoby kommun i enlighet med den restaureringsplan som bifogats denna ansökan och som Västra Finlands miljöcentral uppgjort i oktober Företaget förorsakar inte på förhand sett skada, men eller förlust av förmån som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Arbetena skall utföras på ett sådant sätt och vid en sådan tidpunkt att de inte förorsakar vattennaturen och miljön i övrigt mera skada eller men än vad arbetenas planenliga utförande oundvikligen kräver. 10

11 Onödig grumling av vattnet bör undvikas. Arbetena bör försöka göras under sådan tid då inte fisken leker eller åstränderna är i fritidsbruk. 2) Arbetena på respektive forsavsnitt ska göras med så få avbrott som möjligt och med arbetsmetoder som orsakar så lite skada eller men som möjligt. De högsta vattenstånden i vattenområdena ovanom konstruktionerna får inte förändras nämnvärt. I samband med företaget får dumpningsarbeten göras endast på fastigheter vars ägare har gett sitt medgivande därtill. 3) Trafik på privata vägar och stränder ska överenskommas med markägarna innan arbetena inleds. 4) Då arbetena slutförts ska spåren efter byggnadsarbetena snyggas upp och även i övrigt ska byggnadsplatserna bringas i vederbörligt skick så att de passar in i landskapet. 5) Tillståndshavaren ska kontrollera företagets verkningar på vattendraget på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. Ett förslag till kontrollplan ska tillställas miljöcentralen i god tid innan arbetena påbörjas. Kontrollresultaten ska tillställas Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral samt Kronoby kommuns miljöskyddsmyndighet. Resultaten ska på begäran tillställas även de, vars intresse eller rättigheter saken kan beröra. 6) Tillståndshavaren ansvarar för eventuella skador, men eller andra förluster av förmån, som orsakas av företaget. Eventuell skada eller olägenhet som utförandet av arbetena orsakar ska utan onödiga dröjsmål ersättas till vederbörande rättsinnehavare. 7) Restaureringsarbetena ska påbörjas inom tre år och arbetena ska till väsentliga delas slutföras inom fem år från det detta beslut vunnit laga kraft vid äventyr att tillståndet annars förfaller. 8) Tillståndshavaren skall skriftligen minst två veckor i förväg meddela om inledandet av arbetena till Västra Finlands miljöcentral och till miljövårdsmyndigheten i Kronoby kommun. Tillståndshavaren skall i god tid meddela om inledandet av arbetena till de fastighetsägare, på vilkas områden eller stränder arbeten avses utföras eller vilkas områden används vid förflyttning av arbetsmaskiner. 9) Sedan arbetena slutförts, skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas miljötillståndsverket, Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kronoby kommun. 11

12 12 Motivering Den fiskeriekonomiska restaureringen av Kronoby ås forsar inom Terjärv delägarlags område är en del av helhetsplanen för Kronoby å. Företaget återställer lekområden för fisk, stärker åns fisk- och kräftbestånd och förbättrar möjligheterna till fritidsanvändning av ån liksom även åmiljöns naturlandskap. Medan arbetet pågår orsakar företaget lokal och kortvarig grumling av vattnet. Sökanden har i enlighet med tillståndsbestämmelse 5) beordrats kontrollera företagets verkningar på vattendraget. Särskilt ur en allmän synvinkel sedd är den nytta som fås av företaget betydande i förhållande till den skada, olägenhet eller annan förlust av förmån som det orsakar. Lagrum 2 kap. 6 2 mom. och 11 vattenlagen. Utlåtande om påminnelser och yrkanden HANDLÄGGNINGSAVGIFT Miljötillståndsverket har beaktat Västra Finlands miljöcentrals (1) yrkanden så som framgår ur tillståndsbestämmelserna. Beträffande AA:s (3) påminnelse konstaterar miljötillståndsverket att problemet med skrattmås i Terjärv inte hör till detta ansökningsärende och lämnar därför anmärkningarna och yrkandena i fråga om skrattmåsproblemet oundersökta i detta sammanhang. De i ansökningen avsedda åtgärderna förbättrar Kronoby ås fiskeriekonomiska tillstånd och förbättrar möjligheterna till fritidsanvändning av ån liksom även åmiljöns naturlandskap. De planerade åtgärderna förbättrar ifrågavarande forsars vattenekonomiska status i perioder av lågvattenföring och de planerade åtgärderna påverkar inte vattnets strömning i flödestider. Förutsättningarna föreligger för beviljande av tillståndet ,50 euro Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006), som getts med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Det är fråga om en fiskeriekonomisk restaurering av sex forsar, i vilken ingår byte av massa på mindre arealer samt sättning av stenar, stenblock och lekbottnar av sand. I enlighet med den till förordningen fogade avgiftstabellen uppbärs en handläggningsavgift om 770 euro för handläggningen av ärendet (annan åtgärd enligt 2 kap. vattenlagen). Avgiften har höjts med 35 % på grund av att arbetsmängden som krävts för handläggning av ärendet har varit större än den arbetsmängd som nämns i avgiftstabellen.

13 SÖKANDE AV ÄNDRING 13 Ändring i beslutet kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsanvisning Leena Simpanen Hannu Kokko Esko Vähäsöyrinki Ulla Kuusiniemi I avgörandet har deltagit miljöråden Leena Simpanen, Hannu Kokko och Esko Vähäsöyrinki (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Ulla Kuusiniemi. UK/sl Översättningens riktighet bestyrker Plats och tid som ovan Lars Tollet, auktoriserad translator

14 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e- postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 89 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.