fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

Transkript

1 Innehåll fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar 1. Hur ser barns rörelsevanor ut idag? 2. Motorik och inlärning 3. Rekommendationer Fysisk Aktivitet 4. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) 5. Material 6. Patientfall Hur ser barns rörelsevanor ut idag? Eurobarometer 2014 Endast 9% svarar att de aldrig motionerar eller idrottar Barn 2-10 år Tid i MVPA (moderate-vigourus physical activity) 0-30 min min >60 min Konstabel et al, Objectively measured physical activity in European children: the IDEFICS study, IntJ ofobes,

2 Barn 2-10 år Tid i MVPA (moderate-vigourus physical activity) 0-30 min min >60 min Maj fyraåringar i Sverige Konstabel et al, Objectively measured physical activity in European children: the IDEFICS study, IntJ ofobes, 2014 Endast 3 av 10 fyraåringar når upp till rekommendationerna Fyraåringar sitter stilla hälften av sin vakna tid Källa: Daniel Berglind et al, KI maj 2015 Färre idrottslektioner, kortare duration, lägre intensitet Aktivitetsnivå i åk 2 samt hos tjejer i åk 5 oförändrad Hos pojkar i åk 5 minskning med 25%! Anders Raustorp et al. Acta Paediatr Aug 18. Raustorp et al, Acta pediatrica, 2015 Sämre kondition hos ungdomar Ekblom et al, ungdomar 16-åringar, Resultat: 10 % sämre kondition Ekblom et al, Acta Paediatrica, 2011 Tomkinson, Secular change in pediatric aerobic fitness test performance: the global picture, Med sports Sci,

3 Fysisk inaktivitet 2000-talets största folkhälsoproblem män kvinnor Low CRF = Dålig kondition Blair SN, BrJ Sports Med, 2009 Illustration från Filter, 2015 Är vi för rädda om våra barn? De positiva effekterna av riskfyllt lekande hos barn 3-12 år var större än hälsoeffekterna med att undvika riskfyllt lekande Indikation på att riskfyllda lekmiljöer ökade tiden i lek, ökade den sociala interaktionen och kreativiteten hos barnen Bättre än bruten arm än en bruten vilja Lekfrämjandet Sammanfattningvis Ökad medieanvändning Spenderar mer tid inomhus Minskad rörelsefrihet Farligare utemiljö Ökad rädsla/försiktighet hos föräldrar Ökad polarisering Mindre fysiskt aktiva Mer stillasittande Sämre kondition Fler har övervikt/fetma Framtida konsekvenser?? Motorik och inlärning Varför behöver barn vara aktiva? För att utveckla sin FYSIK Muskulatur, ledrörlighet, uthållighet, skeletthälsa mm. För att utvecklas PSYKOMOTORISKT Perception, kognition och inlärning För att utveckla SAMSPEL och BETEENDE Vara delaktig, upptäcka och interagera med sin omgivning 3

4 Viktigt med tidiga insatser Fönster mellan 0-6 år Mognad -utveckling -tillväxt Kronologisk ålder/biologisk ålder Annan träningsbarhet och effekt? Aktivitet och rörelse kan inte vänta BÖRJA TIDIGT! Motori k Utveckla.. Konditio n Skelett & muskulatur Bevara.. Några ord om motorik Samband mellan inaktivitet och svag motorik Samband mellan svag motorik och fysisk självkänsla Samband mellan svag motorik och mobbning Samband god motorik i förskoleålder och total FA i tonåren Har barnet en fullgod motorik i förhållande till sin ålder? Mer rörelse i skolan förbättrar förutsättningarna för inlärning! Rörelse förbättrar förutsättningarna för inlärning! Vad händer? Uppmärksamhet & koncentrationsförmåga förstärks vid aktivitet Hjärnceller stimuleras till att knyta an till varandra Stimulerar även nybildning hjärnceller = Hjärnan blir mer mottaglig för inlärning! Vad kan ge mer aktivitet i skolan? Idrottslektioner Integrera i undervisningen Utomhuspedagogik Rörelsepauser Raster Organiserad aktiviteter Rastaktivisterna Fritids Organiserade aktiviteter Utomhusmiljön Skolgårdar (!) Krav på kvadratmter Inspirerande och lustfyllda miljöer Sammanfattningsvis Alltmer forskning stöder sambandet mellan att mer rörelse i skolan kan ger förbättrade skolresultat Ingen negativ effekt på skolresultat TROTSatt tid tagits från övrig lektionstid Vi behöver veta mer om vilken typ av träning som har bäst effekt Träning före inlärningssituation Konditionsträning Träning på lite högre pulsfrekvens verkar ha större effekt Även korta rörelsepauser tycks ha betydelse 4

5 Physical literacy! Physical literacy is the motivation, confidence, physicalcompetence, knowledge and understanding to value andtake responsibility for engagement in physical activities for life Physical literacy! - The International Physical Literacy Association, May 2014 Bensträckare! Rekommendation Fysisk Aktivitet FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn och ungdomar FA som behandling vid: Övervikt/fetma Astma Depression Förslag till anpassade rekommendationer vid: Övervikt/fetma Astma Effekter på Kondition Muskelstyrka Benmineraltäthet Insulinkänslighet Blodtryck Blodfetter Mental hälsa Kognition Kondition Evidensgradering enligt GRADE 5

6 Nya svenska rekommendationer! Barn 0-5 år Nya svenska rekommendationer! Barn och ungdomar 6-17 år Daglig fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas och endast i undantagsfall begränsas. Ännu ej möjligt att uttala sig om dos och intensitet! Alla barn och ungdomar skall uppmuntras till daglig fysisk aktivitet. Hälsovinster uppnås vid sammanlagt minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög Aktiviteter som innebär en markant ökning av puls och andning (hög intensitet) bör ingå minst 3 ggr/vecka. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter minst 3 ggr/ vecka Större hälsovinster om dosen ökas FYSS 2015 Skärmtid? Inte bara en fråga om stillasittande Många aspekter: Kognitiv utveckling Utveckling av sociala förmågor Motorisk utveckling Redskap för inlärning Social interaktion Pedagogiska spel Våldsamma spel Etc.. Riktlinjer stillasittande internationellt TV-tittande >2 h/dag BMI Kondition Självkänsla Utåtagerande beteende Skolresultat Rekommendationer Minimera tid i stillasittande. Långvarigt sittande i vagn och stol begränsas till 1 h åt gången. <2 år ingen skärmtid 2-4 år max 1 h skärmtid 5-17 år max 2 h skärmtid Australiangoverment Department of health 2015, CSEP 2015 Vikten av MVPA - Moderate-Vigourus Physical Activity Ekelund et al Jama 2015 Raustorp& Fröberg, Läkartidningen 2015 Marie Löf et al, nov 2015 KI, ännu opublicerad Hur kan vi främja FA? Familj Kunskap Stöd och strategier Förskola/ Skola Kunskap Självklar del dagen Bra utegårdar Samhälle Plats för lek och rörelse Trygga bostadsområden Säkra trafikmiljöer Ett föreningsliv tillgängligt för alla 6

7 Seinäjoki - Finland Bland 11-åringar har andelen överviktiga minskat från 16 till 8 procent. Enligt forskare är Seinäjoki sannolikt bäst i världen på att hindra barnfetma. Hälsofrämjande arbeta som riktas mot ALLA inte enbart mot de familjer som har fetma HELA kommunen jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Seinäjoki - Finland 1.Maten på förskolor och grundskolor har förändrats och numera är det mindre mängd socker, salt och mer hälsosamma fetter och mer grönsaker. 2.På lektionerna har lärarna infört rörelser som en del av undervisningen och alla elever är ute och leker på rasterna. 3.Vissa klassrum har fått ståbord för att underlätta att barnen bör röra på sig minst en timma om dagen. 4.Föräldrar har fått mycket information från skolhälsovård och barnavårdscentraler omvikten av att barnen rör sig mycket under fritiden och att de bör undvika ohälsosam snabbmat. 5.För att stimulera barnen till att prova på att idrotta har det ävenstartas gratis sportklubbar där det erbjuds möjlighet att testa många olika idrotter. Hur gör vi? Hälsosamtal Enkla råd, rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Motiverande samtalsteknik Extra hälsosamtal erbjuds riskgrupper Vad säger forskningen om..metoder för att främja FA? Behov av mer och bättre forskning: på svenska förhållanden på yngre barn på stillasittande sjukvårdsbaserade metoder Vägledning elevhälsan, 2014 Vägledning barnhälsovården, 2014 VG-regionens Beslutstöd övervikt och fetma Insatser för att främja FA och goda matvanor hos barn och ungdomar Socialstyrelsen 2013 Utifrån aktuellt forskningsläge I första hand rekommendera ökad tid i måttlig-hög aktivitet Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) Öka vardagsmotionen Gör det naturligt att cykla/gå, ta trapporna Minska tiden i stillasittande Börja med att bryta stillasittandet med rörelsepauser.. Ta kontroll över hela familjens skärmtiden Hur ofta, hur länge, när, i vilket syfte? 7

8 FaR När kan FaR användas? Barn och ungdomar som är otillräckligt fysisk aktiva OCH har ohälsa/sjukdomstillstånd som kan förbättras av fysisk aktivitet Rekommenderas aktivitet enligt allmänna rekommendationer Rekommendationer FaRbarn och ungdom SLL 2013 FaRför unga centrala & västra Göteborg 2013 Förskrivningsgrunder barn och unga Som del i behandling / riktat förebyggande arbete Övervikt och fetma Depression Astma Som del eller komplement till annan behandling Motoriska svårigheter Smärta från rörelseapparaten Kroniska sjukdomar FYSS: Konditionsträning Typ: Blandning av kontinuerlig träning och intervallträning med stora muskelgrupper Intensitet: Pulsen behöver vara förhållandevis hög för att uppnå effekt, det vill säga i medeltal 85 procent av maximal puls under passet Duration: minuter per gång. Frekvens: 3 4 dagar i veckan. Träningsperiodens längd: Minst 12 veckor FYSS 2015, Armstrong & Barker 2011 FYSS: Styrketräning? Effekten främst kopplad till ökad neuromuskulär rekrytering! FYSS: Depression INTENSITET: Belastningsgrad osäker, inga höga belastningar krävs FREKVENS: 2-3 gånger veckan TRÄNINGSPERIODENS LÄNGD: minst 8 veckor OBS! ännu osäkerhet om vilken typ av styrketräning och träningsform som är optimal VIKTIGT med instruktion och uppföljning Svagt positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och frånvaro av depressionssymtom Begränsat vetenskapligt underlag (evidensgrad ++) Positiva effekter av fysisk aktivitet på självkänsla och självuppfattning Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++) Bildkälla: umo.se Falk & Tennenbaum1996, PAGAC 2008, Behringer et al Pediatrics 2010 Ännu ej möjligt att ange typ och dos FYSS

9 Riktlinje depression 2014 Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Möjlig del i den psykosociala basbehandlingen: Fysisk aktivitet. Helst tre pass på minst 30 minuter varje vecka. Fysisk aktivitet erbjuder distraktion, ökad möjlighet till social interaktion, minskar stress och motverkar övervikt. FYSS: Astma Aerob fysisk träning ökar konditionen hos barn och ungdomar med astma Starkt vetenskapligt underlag (evidensstyka ++++) Viss data tyder på att aerob träning minskar förekomsten av besvär hos dem som innan träningsperioden har mycket ansträngningsutlöst astma Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++) Anpassning av rek: Råd om medicinering, uppvärmning, nedvarvning och hanterande av ev besvär FYSS 2015 Råd till barn/ungdom med astma 1.Luftrörsvidgande medicin cirka 15 min FÖRE fysisk aktivitet 2.Uppvärmning och nedvarvning viktig! 3.Inled (efter uppvärmning) gärna med intervaller (duration några minuter) Vid besvär: ta luftrörsvidgande, varva ned. Eventuellt sitta med armarna mot knäna. Om fortfarande svårt andas: tillkalla medicinsk hjälp Övervikt och fetma hos barn Prevalens övervikt % (10 år) Prevalens fetma 3 % (10 år) Ca 80% av de barn som i 6-7-årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren. Källa: Boris FYSS: Övervikt/fetma Små positiva effekter av fysisk aktivitet i form av minskad andel kroppsfett Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) Positiva effekter på blodtryck, blodfetter och endotelfunktion begränsat vetenskapligt underlag (++) måttligt starkt till begränsat vetenskapligt underlag (+++/++) Anpassning av rek: 60 minuter sammanhållet träningspass 3 ggr/v Ca 75% av maximal hjärtfrekvens Konditionsträning alt kombinerad styrke-konditionsträning FYSS 2015 Tänk på! Fokusera inte bara på vikten - positiva metabola effekter även vid utebliven viktnedgång Börja försiktigt, försiktig progression Psykosociala vinster! Psykiskt välbefinnande Självkänsla Socialt sammanhang 9

10 BMI kurva Hög risk Blir alltid fet om det bara finns någorlunda mycket mat Går upp av allt Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig Medelstark risk Låg risk Går upp lätt om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång Behöver vara vaksam för att hålla vikten Kan leva ganska slarvigt utan att bli tjock Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier BMI kurva från BVC i Göteborg Fritt efter utb.material från Sofia Trygg Lycke, ssk Rikscentrum Obesitas Förskrivningsgrunder -kroniska sjukdomar / tillstånd För att förebygga ytterligare ohälsa Diabetes, cystisk fibros, benskörhet, hjärtsjukdom, neuropsykiatri Generellt mindre aktiva än friska barn i samma ålder Hjälp att komma igång med träning och hitta lämplig aktivitet Mer forskning behövs Diabetes Smärttillstånd Grovmotoriska svårigheter Sömnstörningar Skolprestationer Neuropsykiatriska tillstånd Rekommendera aktivitet upp till allmänna rekommendationer, i den mån det är möjligt! 10

11 FaR-processen introducera FaR Samtal i MI-anda samarbete, acceptans, medkänsla, framlockande Be om lov att få informera Är det ok? Ta reda på hur det förhåller sig! Undvik att skuldbelägga Fokus på aktivitet! Gestöd till ett mer aktivt liv för hela familjen Utgå från individens/ familjens förutsättningar och önskemål Identifiera och överbrygga eventuella hinder Stärka deltagarnas självkänsla FaR vid olika åldrar 6-15 år Arbetet riktas mot barn och föräldrar. Förälder skall närvara vid samtalet. Undantag kan göras från ca 13 års ålder, men förälder skall alltid informeras år FaRkan förskrivas som till vuxna. Förälder bör informeras. Vad kan vi rekommendera? Aktiv transport Utomhuslek Helgaktivitet Börja med små förändringar Välj utifrån intresse Begränsa och bryt stillasittande tid/skärmtid Röra på sig och göra saker tillsammans Stimulera små barns motoriska utveckling Uppmuntra föreningsdeltagande när barnen blir lite äldre Stötta barn vad gäller intressen och idrottande Det ska vara ROLIGT! FaR-processen skriftlig ordination Min Plan Rekommenderas tom 12 år Pedagogiskt verktyg och stöd i samtalet Sammanfattning av vad som redan görs Tips på förändringar Boka uppföljning! Material FaR recept på fysisk aktivitet Rekommenderas från 13 år Tydligare friskvårdsfokus Boka uppföljning! 11

12 Pojkar: Flickor: Ungdomar: steg/dag motsvarar ca 60 min MVPA FaR-processen stödmaterial FaR-dietist - centrala & västra Göteborg Individuellt stöd kan erbjudas ungdomar/ föräldrar till barn med överviktsproblematik FaR krävs ej bokning via FaR-center Kunskapsresurs för elevhälsan FaR-center i centrala & västra Gbg Barn, ungdomar - Tidbokning via webbokning - Tidsbokning via telefon: (måndag och torsdag kl. 11:30-12:15) Individuellt stöd av FaR-fysioterapeut och/eller -dietist Kostnadsfria gruppaktiviteter för olika åldrar Lån av stegräknare för barn/målsman Kostnadsfri gymintro för ungdomar Inspirationstillfällen för föräldrar om rörelse & mat 12

13 FaR på Hisingen Ditt Fysiotek Lundbybadet, Lantmannagatan 5, Hälsoteket i Angered Högaffelsgatan 10 (ingång från Maxiparkeringen) Barn, ungdomar och vuxna Drop-in tider för receptsamtal Måndagar kl Tisdagar kl Onsdagar kl Individuellt stöd av fysioterapeut/far-ledare FaRaktiviteter i grupp, på land och i vatten Rabatterade FaR-kort Barn & ungdomar Tidbokning via telefon Individuellt stöd av fysioterapeut Träningsgrupper 2 ggr/v på Angered Arena från 13 år (cykel o cirkelfys). Hälsokurs, Fit for life, för tjejer på gymnasiet, tillsammans med Ungdomsmottagningen i Angered och Angereds gymnasiet. Kontaktpersoner: Ulrika Löfgren, fysioterapeut ulrika.lofgren@vgregion.se mobil: Alexandra Nestel, fysioterapeut alexandra.nestel@vgregion.se mobil: Aktuellt schema: Ojämlika hälsan Barn till förälder med låg utbildningsnivå och låg inkomst har sämre hälsa och: är mer stillasittande är mindre fysiskt aktiva tränar mindre mer sällan medlem i idrottsförening Folkhälsan i Sverige årsrapport 2014, Folkhälsomyndigheten Källa: På marginalen vardagen bakom barnfattigdomen, Rädda barnen 2013 Patientfall 13

14 Patientfall Albert 10 år Vad skulle Albert kunna vinna på att bli fysiskt aktiv? Obesitas, för övrigt frisk Blodtryck i övre referensintervall Blodfetter lätt förhöjda Trivs och fungerar väl i skolan nu Gillar dataspel och film, ibland pingis på rasterna, spelade fotboll när han var lite yngre. Bor med båda föräldrarna, flera syskon. Några överviktiga. Storebror går på judo Förbättrad kroppssammansättning och sjunkande BMI Sänkning av blodtryck Gynnsam effekt på blodfetter Förbättrad insulinkänslighet Ökad självkänsla Muskelstyrka, skeletthälsa och kondition Eventuellt bättre skolprestationer Eventuellt större socialt sammanhang Skriv ett FaR/ Min plan Vilka frågor om fysisk aktivitet och stillasittande/skärmtid kan du ställa? Vilket stödmaterial kan du ha till din hjälp? Gör en skriftlig ordination använd FaR receptblankett! Patientfall Rebecca 14 år Vikt 63 kg Längd 165 cm BMI 23,1 Skilda föräldrar, bor mest hos mamman som jobbar mycket. Har en 19-årig bror som flyttat hemifrån. Mamma, pappa och bror är normalviktiga. Rebecca är trött, har ont i huvudet och mår ofta dåligt. Hon är aldrig med på idrottslektionerna, och äter sällan i bamba. Patientfall Anna 13 år Orsaker? Blandad astma, året runt. Medicinerar med inhalationer (kortison och luftrörsvidgande) Svårigheter vara med på skolidrotten, måste sätta sig och vila ofta. Idrottsläraren har påtalat detta för dig. Ingen fysisk aktivitet på fritiden, buss till skolan. Tränade fotboll fram till 11 års ålder men slutade. Dåligt reglerad astma? Rädsla för symtom? Okunskap? Hos vem? Avsaknad av uppvärmning och nedvarvning? Nedsatt kondition? Fel diagnos? 14

15 Min dotter är 7 år och har alltid varit stor och lång. Vi försöker äta nyttigt och förmedla bra matvanor. Vi äter bara lördagsgodis och ett glas läsk fredag och lördag. Hon går på dans och bandy och vi promenerar till och från skolan. Nu har vi kommit i kontakt med skolhälsovården och de har påpekat att hon ligger över gränsen för fetma och att det är lättare att gå ner i vikt nu än när hon är 10 år. Jag mår lite illa av deras bemötande. Ska jag banta mitt barn som för övrigt är frisk och mår bra? Är det inte okej att barn ser olika ut? Ska jag inte låta henne äta sig mätt? Jag tänker att det viktigaste är att hon har en bra bild av sig själv och älskar sin kropp som den är. Att jag förmedlar goda vanor och ger henne nyttig mat. Att jag bygger upp hennes självförtroende så att hon blir en trygg vuxen. Sammanfattning Barn är mindre fysiskt aktiva och mer stillasittande Viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för motorisk inlärning Nya svenska rekommendationer! FaR kan förskrivas till barn som är i behov av ökad fysisk aktivitet Boka tid till fysioterapeut via webbokning Ladda ner kostnadsfritt material från vår hemsida Från Facebookgrupp om föräldraskap - för vårdgivare för allmänheten -för familjen FaR-utbildning barn och ungdomar -Anmälan via Regionkalendern MI-utbildningar barn och unga -för dig i centrala och västra Göteborg Tack! Anna Orwallius Leg. Fysioterapeut Metodutvecklare FaR unga anna.orwallius@vgregion.se Stina Törner Leg. Fysioterapeut Specialist Pediatrisk Fysioterapi stina.torner@vgregion.se