Fysisk aktivitet/far för barn och unga

Transkript

1 Utbildning: Fysisk aktivitet/far för barn och unga Anna Orwallius leg. fysioterapeut Centrum för fysisk aktivitet Göteborg

2 Innehåll Hur ser barns rörelsevanor ut idag? Rekommendationer Fysisk Aktivitet Att börja tidigt Effekter av fysisk aktivitet Att jobba med fysisk aktivitet inom HSV Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) som metod FaR i Göteborg; stöd, material, FaR-mottagning

3 Barn och ungas rörelsevanor

4 Hur fysiskt aktiva är barn idag? 1700 barn och unga åk 5, 8 och gymn 2 Objektiv mätning 44% pojkar, 22% flickor uppnår rek. Flickor i gymnasiet åk 2: 14% uppnår rek. I gymnasiet: Stillasittande 80% av tiden Unga i Sv rör sig inte mer än i andra länder Polarisering

5 Betyg och betygsunderlag från den svenska sammanställningen Active Healthy Kids 2018 Betyget för varje indikator motsvarar procentandelen barn och ungdomar som uppfyllt ett specifikt kriterium: A+ = % A = 87-93% A- = 80-86% B+ = 74-79% B = 67-73% B- = 60-66% C+ = 54-59% C = 47-53% C- = 40-46% D+ = 34-39% D = 27-33%

6

7

8

9 Endast 3 av 10 4-åringar når upp till rekommendationerna 4-åringar sitter stilla hälften av sin vakna tid 4-åringar är fysiskt aktiva på måttlig till hög intensiv nivå 26,6 minuter/förskoledag Källa: Daniel Berglind et al, KI

10 Sämre kondition hos ungdomar Ekblom et al, ungdomar 16-åringar, Resultat: 10 % sämre kondition Ekblom et al, Acta Paediatrica, 2011

11 2000-talets största folkhälsoproblem SN Blair et al 2009

12 Är vi för rädda om våra barn? De positiva effekterna av riskfyllt lekande hos barn 3-12 år var större än hälsoeffekterna med att undvika riskfyllt lekande Indikation på att riskfyllda lekmiljöer ökade tiden i lek, ökade den sociala interaktionen och kreativiteten hos barnen Bättre än bruten arm än en bruten vilja Lekfrämjandet

13 Ojämlika hälsan Barn till förälder med låg utbildningsnivå och låg inkomst har sämre hälsa och: är mer stillasittande är mindre fysiskt aktiva tränar mindre mer sällan medlem i idrottsförening Folkhälsan i Sverige årsrapport 2014, Folkhälsomyndigheten

14 Sammanfattning Ökad medieanvändning Spenderar mer tid inomhus Minskad rörelsefrihet Ökad polarisering Mindre fysiskt aktiva Mer stillasittande Sämre kondition Framtida konsekvenser??

15 Rekommendationer

16 Rekommendation fysisk aktivitet Barn 0-5 år Daglig fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas och endast i undantagsfall begränsas.

17 WHO:s rekommendationer barn 3-4 år

18 Rekommendation fysisk aktivitet Barn 6-17 år Alla barn och ungdomar skall uppmuntras till daglig fysisk aktivitet. Hälsovinster uppnås vid sammanlagt minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter samt aktiviteter som innebär en markant ökning av puls och andning (hög intensitet) bör ingå minst 3 ggr/vecka Större hälsovinster om dosen ökas

19 Allmän rekommendation Barn med funktionsnedsättning bör vara så aktiva som tillståndet medger Individanpassa!

20 Att börja tidigt...

21 Varför behöver barn vara aktiva? För att utveckla sin FYSIK Muskulatur, ledrörlighet, uthållighet, skeletthälsa mm. För att utvecklas PSYKOMOTORISKT Perception, kognition och inlärning För att utveckla SOCIALT SAMSPEL Vara delaktig, upptäcka och interagera med sin omgivning

22 Att börja i tid.. Fönster mellan 0-6 år Mognad - utveckling - tillväxt Bevara Utveckla Kondition Skelett & muskulatur Aktivitet och rörelse kan inte vänta BÖRJA TIDIGT! Motorisk inlärning

23 Är det så viktigt..? I always think I m a loser and um, you know feel kind of sad for quite a long time but I ll get over it. It s really sad and you don t think you can do it. And you stop trying. Zwicker et al. 2017

24 Barn som har en fysiskt aktiv livsstil behåller i stor grad denna i vuxen ålder Telama Med Sci Sports Exerc 2014;46(5)

25

26 Physical literacy is the motivation, confidence, physical competence, knowledge and understanding to value and take responsibility for engagement in physical activities for life The International Physical Literacy Association, May 2014 Rörelseförståelse är lika viktigt som läsförståelse! Intressepolitiskt program, Riksidrottsförbundet

27 Bild från Change the Game, Umeå

28 Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert!

29 Sammanfattning Fönster för motorisk utveckling sker 0-6 år Lägg grund för fysisk självkänsla tidigt!

30 Effekter av fysisk aktivitet

31

32 FYSS 2017 Barn och unga Tillväxt och mognad Samband mellan fysiska aktivitet och hälsa Allmänna hälsoeffekter av fysisk aktivitet Kondition, muskelstyrka, insulinkänslighet, kardiovaskulär hälsa, skeletthälsa, mental hälsa, skolprestation och/eller kognition Stillasittande och ohälsa Rekommendationer fysisk aktivitet för barn och ungdomar Rekommenderad fysisk aktivitet och antal steg

33 Som att ge en planta vatten Fysisk aktivitet gör hjärnan mer mottaglig för inlärning!

34 Vad händer? Stimulerar hjärnceller att knyta an till varandra grunden för att lära sig nya saker Stimulerar bildandet av nya hjärnceller framförallt i hippocampus (hjärnans minnescentra) Vit hjärnsubstans kommunikation Grå hjärnsubstans lagring

35 Effekter av LÅNGVARIG STRESS Höjer kortisolnivåer Krymper hippocampus Försämrar kommunikation mellan hjärnceller Gör hjärnan mindre plastisk Bromsar överföringen från korttidsminne till långtidsminne vs FYSISK AKTIVITET Sänker kortisolnivåer Gör hippocampus större Förbättrar kommunikation mellan hjärnceller Gör hjärnan mer plastisk Förstärker överföringen från korttidsminne till långtidsminne

36 Fysisk aktivitet Stärker hjärnans struktur och funktioner Gör hjärnan mer formbar efter behov Ökar kognitiva förmågor Förbättrar inlärning och minne Ökar psykiskt välmående Minskar risk för neurologisk och psykisk sjukdom

37

38 Stillasittande Från stillasittande till lite aktivitet ger störst hälsoeffekt Stillasittandet tar tid från aktivitet! Viktigt att begränsa tid i stillasittande, saknas tillräcklig forskning för specifik rekommendation

39 Att jobba med fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården

40 Vägledning elevhälsan, 2016 Vägledning barnhälsovården, 2014 VG-regionens Beslutstöd övervikt och fetma Hur kan vi främja FA? Familj Kunskap Stöd och strategier Förskola/ Skola Kunskap Självklar del dagen Bra utegårdar Samhälle Plats för lek och rörelse Trygga bostadsområden Säkra trafikmiljöer Ett föreningsliv tillgängligt för alla

41 Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

42 Vad kan vi rekommendera? Aktiv transport Utomhuslek Helgaktivitet Börja med små förändringar Välj utifrån intresse Begränsa och bryt stillasittande tid/skärmtid Röra på sig och göra saker tillsammans Stimulera små barns motoriska utveckling Uppmuntra föreningsdeltagande när barnen blir lite äldre Stötta barn vad gäller intressen och idrottande Det ska vara ROLIGT!

43 FYSS 2017 Barn och unga Fysisk aktivitet som behandling vid: Övervikt/fetma Astma Depression Evidensgradering enligt GRADE

44

45 Hälsoläget Intellektuell funktionsnedsättning Svårt att få vård, behandling och förebyggande insatser på lika villkor som befolkningen i övrigt 50% övervikt 20 % fetma dubblering Diabetes 2 högre andel Kortare livslängd Psykisk Funktionsnedsättning Ökad risk för fysisk ohälsa Ömsesidigt samband mellan depression och fetma Ökad förekomst av hjärt- och njursjukdom Muskuloskeletala besvär Diabetes 2

46 Hälsoläget Fysisk funktionsnedsättning Mindre fysiskt aktiva än personer utan funktionsnedsättning Deltar i mindre omfattning i organiserad idrott Anpassad fysisk aktivitet erbjuds ofta i form av behandling men få fortsätter efter behandlingens slut. Viktigt att känna till vad som hindrar och underlättar en aktiv livsstil

47 Fysisk aktivitet & neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ALLA barn och unga mår bra av fysisk aktivitet FÅ barn och unga når daglig rekommendation för fysisk aktivitet Fysisk aktivitet förbättrar koncentration Fysisk aktivitet motorisk träning Fysisk aktivitet skapa positiva erfarenheter och fysisk självkänsla

48 FaR som metod

49 FaR som metod Motiverande samtal + skriftlig ordination + ordnad uppföljning + FYSS + samverkan friskvård = FaR

50 När kan FaR användas? Barn och ungdomar som är otillräckligt fysisk aktiva OCH har ohälsa/sjukdomstillstånd som kan förbättras av fysisk aktivitet Rekommenderad aktivitet enligt allmänna rekommendationer Rekommendationer FaR barn och ungdom SLL 2013 FaR för unga centrala & västra Göteborg 2013

51 Förskrivningsgrunder barn och unga Övervikt och fetma Depression Astma Som komplement till annan behandling Motoriska svårigheter Smärta från rörelseapparaten Kroniska sjukdomar

52 Kroniska sjukdomar/tillstånd Förebygg ytterligare ohälsa Diabetes typ 1, benskörhet, hjärtsjukdom, neuropsykiatri, funktionsnedsättning Generellt mindre aktiva än friska barn i samma ålder Hjälp att komma igång med träning och hitta lämplig aktivitet Rekommendera aktivitet upp till allmänna rekommendationer, i den mån det är möjligt!

53

54

55

56 ÖVNING ger färdighet! Vilka frågor om fysisk aktivitet och stillasittande/skärmtid kan du ställa? Gör en skriftlig ordination använd FaR / Min Plan!

57 Hur gör jag? 1.Träffar ungdom som är i behov av att öka sin fysiska aktivitet. Hur tar man upp frågan..? Vilka ämnen är du själv trygg med och kan utgå ifrån? Fråga ALLA ungdomar om deras fysiska aktivitetsnivå. Förutsätt inte

58 Hur gör jag? 1. Träffar ungdom som är i behov av att öka sin fysiska aktivitet. 2. Motiverande samtal (MI) med aktivitetsanamnes. Vad vill hen förändra och hur ska hen lyckas? Rörelsevanor: Frekvens, duration, intensitet Tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet? Vad är lustfyllt? Beredskap / Motivation

59 Hur gör jag? 1. Träffar ungdom som är i behov av att öka sin fysiska aktivitet. 2. Motiverande samtal med aktivitetsanamnes. Vad vill hen förändra och hur ska hen lyckas? 3.Skriv ett FaR / Min Plan och formulera mål (ordination) Dosera individuellt. Ta stöd av FYSS, allmänna och diagnosspecifika rekommendationer Specifika, Mätbara, Attraktiva, Realistiska och Tidsbestämda mål (SMART)

60 Hur gör jag? 1. Träffar ungdom som är i behov av att öka sin fysiska aktivitet. 2. Motiverande samtal med aktivitetsanamnes. Vad vill hen förändra och hur ska hen lyckas? 3. Skriv ett FaR / Min Plan och formulera mål (ordination) 4.Boka tid för uppföljning och vidare kontakt Självskattning Stegräknare / accelerometer Aktivitetsdagbok Andra specifika mått

61 Uppföljningssamtal Hur har det gått? Jämför med uppsatt målplan / FaR / Min Plan Utvärdera med överenskommen mätmetod: Självskattning Stegräknare / accelerometer Aktivitetsdagbok Andra specifika mått Varför har det gått bra? Vad kan gå bättre? Öka ev dos / skriv nytt FaR / Min Plan

62 Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) Sammanfattning Legitimerade HSV-medarbetare kan förskriva FaR Rådgivande och motiverande samtal Skriftlig ordination Ordnad uppföljning

63 FaR i Göteborg

64 Stödmaterial

65 Kan motsvara ca 60 min MVPA: Pojkar 5-12 år: steg Flickor 5-12 år: Ungdomar år:

66 Stöd för vårdgivare

67 Sida för allmänheten

68 Ett extra stöd för den som fått FaR 1. Träffar ungdom som är i behov av att öka sin fysiska aktivitet. 2. Vad vill hen förändra och hur ska hen lyckas med denna förändring? (motiverande samtal) 3. DU som vårdgivare skriver ett FaR och formulerar mål (ordination) 4. Boka tid för uppföljning och vidare kontakt 5. FaR-mottagning

69 När FaR-stöd? Behov av mycket stöd i processen att bli aktiv Mer specifik kunskap om FA, dosering etc. Vid kronisk sjukdom, tex. diabetes

70 FaR-stödjande verksamhet

71 Individuella samtal för barn & unga som fått FaR Coachning och motivationsstöd för barnet/ungdomen/familjen. Tillsammans hitta lämplig aktivitet och nivå. Tillhandahålla relevant information om motorisk inlärning rörelseförståelse fysisk aktivitet i förhållande till diagnos/hälsa Ge stöd i förhållande till uppkomna situationer

72 Träning för barn & unga som fått FaR Syfte sänka trösklar för att delta i annan fysisk aktivitet utgöra en möjlighet för ökad rörelserikedom för alla deltagare Mål regelbundet deltagande i gruppverksamheten och fortsättning i annan fysisk aktivitet Värdegrund Vi vill arbeta med ett inkluderande förhållningssätt i gruppverksamheterna

73 Träning för barn & unga som fått FaR OBS Anmälan sker under samtal på FaR-mottagningen! FysioBus 6-8 år Angered Arena, Frölunda Kulturhus, Lundbybadet kostnad 300 kr/3 månader FysioGames 9-13 år Angered Arena, Frölunda Kulturhus, Lundbybadet kostnad 300 kr/3 månader Gymintroduktion fr 10/13 år ihop med vuxen Alla anläggningar Kostnadsfritt första gången.

74 Dietistresurs för barn & unga med övervikt Individuella & gruppsamtal Vid behov av extra stöd kring mat! Samtalar kring matval och goda vanor. Om barnet är <9 år behöver hen inte vara med vid mötet. Om ungdomen bor hemma bör även vårdnadshavare delta. FaR krävs ej! Valhallabadet, Frölunda Kulturhus, Lundbybadet och Närhälsan Angered rehabmottagning. Bokas via hemsidan: ->FaR-mottagning -> Dietist på FaR-mottagning Barn med fetma ska erbjudas insatser i enlighet med Regionala beslutstödet för övervikt och fetma.

75 Dietistresurs för EHT Konsultation Utbilding: Vilka kostråd ger vi i vården? Utåtriktade aktiviteter i mån av tid: kompetensutveckla medarbetare, i andra hand delta under hälsodagar, öppet hus Kontakt: maria.spasevski@vgregion.se

76 FaR-stödjande verksamhet

77 Sammanfattning

78 Soc.styrelsens riktlinjer: Vi ska jobba med barn & unga som är otillräckligt fysiskt aktiva! Rådgivande samtal & familjestödsprogram

79 Metod för legitimerad hälso- & sjukvårdspersonal Struktur för arbetet som redan görs För barn och unga som är inaktiva OCH har ohälsa eller ett sjukdomstillstånd som kan förbättras av fysisk aktivitet Motiverande samtal + skriftlig ordination + ordnad uppföljning = FaR

80 för vårdgivare material, utbildning, kontakt.. för allmänheten bokning till FaR-mottagning; Fysioterapeut Dietist Aktivitetskatalogen

81 Take home message Fråga alla barn om aktivitet och rörelse (Vad, hur ofta, hur länge, hur ansträngande/svettigt/andfådd?) FaR är en metod för att strukturera arbetet ni redan gör gällande levnadsvanan fysisk aktivitet! Skapa förutsättning för rörelseglädje!

82 TACK! Anna Orwallius