fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

Transkript

1 fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

2 Är barn mindre aktiva idag?

3 Endast 9% svarar att de aldrig motionerar eller idrottar Eurobarometer 2014

4

5 Barn 2-10 år Tid i MVPA (moderate-vigourus physical activity) 0-30 min min >60 min Konstabel et al, Objectively measured physical activity in European children: the IDEFICS study, Int J of Obes, 2014

6 Barn 2-10 år Tid i MVPA (moderate-vigourus physical activity) 0-30 min min >60 min Konstabel et al, Objectively measured physical activity in European children: the IDEFICS study, Int J of Obes, 2014

7 Maj fyraåringar i Sverige Endast 3 av 10 fyraåringar når upp till rekommendationerna Fyraåringar sitter stilla hälften av sin vakna tid Källa: Daniel Berglind et al, KI maj 2015 ännu opublicerad

8 Aktivitetsnivå i åk 2 samt hos tjejer i åk 5 oförändrad Hos pojkar i åk 5 minskning med 25%! Raustorp et al, Acta pediatrica, 2015

9 Sämre kondition hos ungdomar Ekblom et al, ungdomar 16-åringar, Resultat: 10 % sämre kondition Ekblom et al, Acta Paediatrica, 2011

10 Tomkinson, Secular change in pediatric aerobic fitness test performance: the global picture, Med sports Sci, 2007

11 Fysisk inaktivitet 2000-talets största folkhälsoproblem män kvinnor Low CRF = Dålig kondition Blair SN, Br J Sports Med, 2009

12 Illustration från Filter, 2015

13 Är vi för rädda om våra barn? De positiva effekterna av riskfyllt lekande hos barn 3-12 år var större än hälsoeffekterna med att undvika riskfyllt lekande Indikation på att riskfyllda lekmiljöer ökade tiden i lek, ökade den sociala interaktionen och kreativiteten hos barnen Bättre än bruten arm än en bruten vilja Lekfrämjandet

14 Sammanfattningvis Ökad medieanvändning Spenderar mer tid inomhus Minskad rörelsefrihet Farligare utemiljö Ökad rädsla/försiktighet hos föräldrar Ökad polarisering Mindre fysiskt aktiva Mer stillasittande Sämre kondition Fler har övervikt/fetma Framtida konsekvenser??

15 Bensträckare!

16 Hur kan vi främja FA? Familj Kunskap Stöd och strategier Förskola/ Skola Kunskap Självklar del dagen Bra utegårdar Samhälle Plats för lek och rörelse Trygga bostadsområden Säkra trafikmiljöer Ett föreningsliv tillgängligt för alla

17 Vad säger forskningen om..metoder för att främja FA? Mer och bättre forskning på svenska förhållanden på yngre barn på stillasittande sjukvårdsbaserade metoder Insatser för att främja FA och goda matvanor hos barn och ungdomar Socialstyrelsen 2013

18 Hur gör vi? Hälsosamtal Enkla råd, rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Motiverande samtalsteknik Extra hälsosamtal erbjuds riskgrupper Vägledning elevhälsan, 2014 Vägledning barnhälsovården, 2014 Vg regionens Beslutstöd övervikt och fetma

19 FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn och ungdomar FA som behandling vid: Övervikt/fetma Astma Depression Förslag till anpassade rekommendationer vid: Övervikt/fetma Astma Evidensgradering enligt GRADE

20 Effekter på Kondition Muskelstyrka Benmineraltäthet Insulinkänslighet Blodtryck Blodfetter Mental hälsa Kognition Kondition

21 Barn är inte små vuxna Mognad - utveckling - tillväxt Annan träningsbarhet Kronologisk biologisk ålder När kan vi se effekterna?

22 Nya svenska rekommendationer! Barn 0-5 år Daglig fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas och endast i undantagsfall begränsas. Ännu ej möjligt att uttala sig om dos och intensitet!

23 Det här med rekommendationer CSEP 2015

24 Nya svenska rekommendationer! Barn och ungdomar 6-17 år Alla barn och ungdomar skall uppmuntras till daglig fysisk aktivitet. Hälsovinster uppnås vid sammanlagt minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög Aktiviteter som innebär en markant ökning av puls och andning (hög intensitet) bör ingå minst 3 ggr/vecka. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter minst 3 ggr/ vecka Större hälsovinster om dosen ökas FYSS 2015

25 Riktlinjer stillasittande internationellt Rekommendationer TV-tittande >2 h/dag BMI Kondition Självkänsla Utåtagerande beteende Skolresultat Minimera tid i stillasittande. Långvarigt sittande i vagn och stol begränsas till 1 h åt gången. <2 år ingen skärmtid 2-4 år max 1 h skärmtid 5-17 år max 2 h skärmtid Australian goverment Department of health 2015, CSEP 2015

26 Skärmtid? Inte bara en fråga om stillasittande Många aspekter: Kognitiv utveckling Utveckling av sociala förmågor Motorisk utveckling Redskap för inlärning Social interaktion Pedagogiska spel Våldsamma spel Etc..

27 Vikten av MVPA - Moderate-Vigourus Physical Activity Ekelund et al Jama 2015 Raustorp & Fröberg, Läkartidningen 2015 Marie Löf et al, nov 2015 KI, ännu opublicerad

28 Utifrån aktuellt forskningsläge I första hand rekommendera ökad tid i måttlig-hög aktivitet Öka vardagsmotionen Gör det naturligt att cykla/gå, ta trapporna Ta kontroll över hela familjens skärmtiden Hur ofta, hur länge, när, i vilket syfte, på bekostnad av vad? Minska tiden i stillasittande

29 FYSS: Konditionsträning Typ: Blandning av kontinuerlig träning och intervallträning med stora muskelgrupper Intensitet: Pulsen behöver vara förhållandevis hög för att uppnå effekt, det vill säga i medeltal 85 procent av maximal puls under passet Duration: minuter per gång. Frekvens: 3 4 dagar i veckan. Träningsperiodens längd: Minst 12 veckor FYSS 2015, Armstrong & Barker 2011

30 FYSS: Styrketräning? Effekten främst kopplad till ökad neuromuskulär rekrytering! INTENSITET: Belastningsgrad osäker, inga höga belastningar krävs FREKVENS: 2-3 gånger veckan TRÄNINGSPERIODENS LÄNGD: minst 8 veckor OBS! ännu osäkerhet om vilken typ av styrketräning och träningsform som är optimal VIKTIGT med instruktion och uppföljning Falk & Tennenbaum 1996, PAGAC 2008, Behringer et al Pediatrics 2010

31 Fysisk aktivitet på Recept

32 När kan FaR användas? Barn och ungdomar som är otillräckligt fysisk aktiva OCH har ohälsa/sjukdomstillstånd som kan förbättras av fysisk aktivitet Rekommenderas aktivitet enligt allmänna rekommendationer Rekommendationer FaR barn och ungdom SLL 2013 FaR för unga centrala & västra Göteborg 2013

33 Förskrivningsgrunder barn och unga Som del i behandling / riktat förebyggande arbete Övervikt och fetma Depression Astma Som komplement till sjukgymnastisk behandling Motoriska svårigheter Smärta från rörelseapparaten Kroniska sjukdomar FYSS 2015 FaR för unga centrala & västra Göteborg 2013

34 FYSS: Övervikt/fetma Små positiva effekter av fysisk aktivitet i form av minskad andel kroppsfett Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) Positiva effekter på blodtryck, blodfetter och endotelfunktion begränsat vetenskapligt underlag (++) måttligt starkt till begränsat vetenskapligt underlag (+++/++) Anpassning av rek: 60 minuter sammanhållet träningspass 3 ggr/v Ca 75% av maximal hjärtfrekvens Konditionsträning alt kombinerad styrke-konditionsträning FYSS 2015

35 Tänk på! Fokusera inte bara på vikten - positiva metabola effekter även vid utebliven viktnedgång Börja försiktigt, försiktig progression Psykosociala vinster! Psykiskt välbefinnande Självkänsla Socialt sammanhang

36 BMI kurva BMI kurva från BVC i Göteborg

37 FYSS: Depression Svagt positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och frånvaro av depressionssymtom Begränsat vetenskapligt underlag (evidensgrad ++) Bildkälla: umo.se Positiva effekter av fysisk aktivitet på självkänsla och självuppfattning Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++) Ännu ej möjligt att ange typ och dos FYSS 2015

38 Meta-analys Physical activity interventions and depression in children, Brown et al 2013

39 Riktlinje depression 2014 Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Möjlig del i den psykosociala basbehandlingen: Fysisk aktivitet. Helst tre pass på minst 30 minuter varje vecka. Fysisk aktivitet erbjuder distraktion, ökad möjlighet till social interaktion, minskar stress och motverkar övervikt.

40 FYSS: Astma Aerob fysisk träning ökar konditionen hos barn och ungdomar med astma Starkt vetenskapligt underlag (evidensstyka ++++) Viss data tyder på att aerob träning minskar förekomsten av besvär hos dem som innan träningsperioden har mycket ansträngningsutlöst astma Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++) Anpassning av rek: Råd om medicinering, uppvärmning, nedvarvning och hanterande av ev besvär FYSS 2015

41 Förskrivningsgrunder -kroniska sjukdomar / tillstånd För att förebygga ytterligare ohälsa Diabetes, cystisk fibros, benskörhet, hjärtsjukdom, neuropsykiatri Generellt mindre aktiva än friska barn i samma ålder Hjälp att komma igång med träning och hitta lämplig aktivitet Rekommendera aktivitet upp till allmänna rekommendationer, i den mån det är möjligt!

42 Några ord om motorik 6-7% av alla barn har DCD Samband mellan övervikt och svag motorik Samband mellan inaktivitet och svag motorik Samband mellan svag motorik och fysisk självkänsla Samband mellan svag motorik och mobbning Samband god motorik i förskoleålder och total FA i tonåren Har barnet en fullgod motorik i förhållande till sin ålder?

43

44 FaR-processen introducera FaR Samtal i MI-anda samarbete, acceptans, medkänsla, framlockande Be om lov att få informera Är det ok? Ta reda på hur det förhåller sig! Undvik att skuldbelägga MI-utbildningar i FAR-teamets regi

45 Hög risk Medelstark risk Låg risk Blir alltid fet om det bara finns någorlunda mycket mat Går upp av allt Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig Går upp lätt om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång Behöver vara vaksam för att hålla vikten Kan leva ganska slarvigt utan att bli tjock Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier Fritt efter utb.material från Sofia Trygg Lycke, ssk Rikscentrum Obesitas

46

47 Pojkar: Flickor: Ungdomar: steg/dag motsvarar ca 60 min MVPA

48 FaR-processen skriftlig ordination Min Plan Rekommenderas tom 12 år Pedagogiskt verktyg och stöd i samtalet Sammanfattning av vad som redan görs Tips på förändringar Boka uppföljning! FaR recept på fysisk aktivitet Rekommenderas från 13 år Tydligare friskvårdsfokus Boka uppföljning!

49 FaR vid olika åldrar 6-15 år Arbetet riktas mot barn och föräldrar. Förälder skall närvara vid samtalet. Undantag kan göras från ca 13 års ålder, men förälder skall alltid informeras år FaR kan förskrivas som till vuxna. Förälder bör informeras.

50 Vad kan vi rekommendera? Aktiv transport Utomhuslek Helgaktivitet Börja med små förändringar Välj utifrån intresse Begränsa och bryt stillasittande tid/skärmtid Röra på sig och göra saker tillsammans Stimulera små barns motoriska utveckling Uppmuntra föreningsdeltagande när barnen blir lite äldre Stötta barn vad gäller intressen och idrottande Det ska vara ROLIGT!

51 FaR-processen stödmaterial

52 FaR-center i centrala & västra Gbg Barn, ungdomar och vuxna Tidbokning via tfn eller intresseanmälan via webb Individuellt stöd av FaR-sjukgymnast och/eller -dietist Kostnadsfria gruppaktiviteter för olika åldrar Lån av stegräknare för barn/målsman Kostnadsfri gymintro för ungdomar Inspirationstillfällen för föräldrar om rörelse & mat

53 FaR på Hisingen Ditt Fysiotek Lundbybadet, Lantmannagatan 5, Barn, ungdomar och vuxna Drop-in tider för receptsamtal Måndagar kl Tisdagar kl Onsdagar kl Individuellt stöd av Sjukgymnast/FaR-ledare FaR aktiviteter i grupp, på land och i vatten Rabatterade FaR-kort

54 Hälsoteket i Angered Högaffelsgatan 10 (ingång från Maxiparkeringen) Barn & ungdomar Tidbokning via telefon Individuellt stöd av sjukgymnast Träningsgrupper 2 ggr/v på Angered Arena från 13 år (cykel o cirkelfys). Hälsokurs, Fit for life, för tjejer på gymnasiet, tillsammans med Ungdomsmottagningen i Angered och Angereds gymnasiet. Kontaktpersoner: Ulrika Löfgren, Leg sjukgymnast ulrika.lofgren@vgregion.se mobil: Jennie Hilbert, Leg sjukgymnast jennie.hilbert@vgregion.se mobil: Aktuellt schema:

55 Fokus på aktivitet! Ge stöd till ett mer aktivt liv för hela familjen Utgå från individens/ familjens förutsättningar och önskemål Identifiera och överbrygga eventuella hinder Stärka deltagarnas självkänsla

56 FaR-dietist - centrala & västra Göteborg Individuellt stöd kan erbjudas ungdomar/ föräldrar till barn med överviktsproblematik FaR krävs ej bokning via FaR-center Kunskapsresurs för elevhälsan

57 Mer rörelse i skolan förbättrar förutsättningarna för inlärning!

58 Hur funkar det? Uppmärksamhet & Koncentrationsförmåga Stimulerar hjärnceller att knyta an till varandra Stimulerar bildandet av nya hjärnceller Gör hjärnan mer mottaglig för inlärning!

59 Vad kan ge mer aktivitet i skolan? Idrottslektioner Integrera i undervisningen Utomhuspedagogik Rörelsepauser Raster Organiserad aktiviteter Rastaktivisterna Fritids Organiserade aktiviteter Utomhusmiljön Skolgårdar (!) Krav på kvadratmter Inspirerande och lustfyllda miljöer

60 Sammanfattningsvis Alltmer forskning stöder sambandet mellan att mer rörelse i skolan kan ger förbättrade skolresultat Ingen negativ effekt på skolresultat TROTS att tid tagits från övrig lektionstid Vi behöver veta mer om vilken typ av träning som har bäst effekt Träning före inlärningssituation Konditionsträning Träning på lite högre pulsfrekvens verkar ha större effekt Även korta rörelsepauser tycks ha betydelse

61 vgregion.se/farteamhsn5 för vårdgivare vgregion.se/aktivitetskataloggoteborg för allmänheten -för familjen FaR-utbildning barn och ungdomar -Anmälan via Regionkalendern MI-utbildningar barn och unga -för dig i centrala och västra Göteborg