Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Kungl. Tekniska högskolan

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Kungl. Tekniska högskolan Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja, endast ISO Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Policy för hållbar utveckling för KTH KTH ska aktivt och ansvarsfullt bidra till en hållbar utveckling genom utbildning, forskning, samverkan och genom att minska miljöbelastningen från den egna verksamheten samt verka för socialt ansvarstagande Detta innebär att KTH ska: -Integrera ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet på alla nivåer i den strategiska och operativa verksamheten. -Ha en identitet och varumärke som förknippas med hållbar utveckling. -Ha en verksamhet som präglas av öppenhet, demokrati och respekt för människors lika värde och för människors livsvillkor. -Erbjuda utbildning av högsta kvalitet som utrustar framtidens yrkesverksamma med kunskap, engagemang, kritiskt tänkande och praktiska verktyg som gör att de kan bidra till ett hållbart samhälle. -Producera forskning av högsta kvalitet som bidrar med hållbara och innovativa lösningar på samhällsutmaningar. -Skapa nytta genom att sprida och stödja tillämpningar av teknik, metoder och synsätt samt aktivt delta i samhällsdebatten för att bidra till en hållbar utveckling. -Systematiskt arbeta med att ständigt förbättra KTH:s interna hållbarhetsarbete och för att förebygga förorening i miljön. -Följa tillämpliga lagar och andra bindande krav som verksamheten omfattas av. -Uppmuntra, utbilda och skapa förutsättningar för medarbetare och studenter till att bidra till en hållbar utveckling i och utanför verksamheten. -Arbeta med partners som bidrar till en hållbar utveckling och verka för hållbar utveckling i samverkan med lokala och globala aktörer. Policy för hållbar utveckling för KTH syftar till att stödja och förbättra KTH:s hållbarhetsarbete. I likhet med övriga policyer för KTH (etisk policy, kvalitetspolicy, placeringspolicy gällande donationskapital, personalpolicy samt säkerhetspolicy) revideras denna policy årligen.

2 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? -Avfall -Kemikaliehantering -Resor och transporter -Energianvändning -Upphandling och inköp -Byggnader, renovering och lokalplanering -KTH:s campus -Investering av stiftelse- och donationskapital KTH har i denna rapport valt att rapportera kärnverksamheten och bidraget till hållbar utveckling under indirekta aspekter även om flera av aspekterna ovan kan anses indirekta så som inversteringar och upphandling. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? -Utbildning -Forskning -Samverkan 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? KTH:s övergripande hållbarhetsmål anges nedan. Utöver dessa finns detaljerade mål på samtliga tio skolorna och universitetsförvaltningen som det inte finns utrymme att beskriva här. KTH:s campus -KTH:s campus ska utvecklas och förvaltas hållbart. Ekologiska och sociala värden ska bevaras och stärkas. -Vid ny- och ombyggnad ska högsta möjliga miljöprestanda eftersträvas. -KTH:s energianvändning ska minska med 10 % (el, fjärrvärme, kyla) per årsarbetskraft, helårsstudent och per kvadratmeter. -Till, från, inom och mellan våra campus ska resor och transporter i större utsträckning ske på ett hållbart sätt. -KTH ska öka kunskapen om och ha en säker och välfungerande hantering av farligt avfall. -Förutsättningar för källsortering av relevanta avfallsfraktioner ska finnas på hela KTH, mängden avfall ska minska per person och andelen källsorterat avfall ska öka.

3 -KTH:s campus ska användas i utbildning, forskning och samverkan för en hållbar samhällsutveckling. Resor -Koldioxidutsläpp från KTH:s resor ska minska med 20 % per årsarbetskraft. -KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för IT-lösningar som möjliggör resfria möten. Upphandling och inköp -Hållbarhetskrav ska ställas i samtliga upphandlingar, avrop och inköp, där så är möjligt. Kraven ska kontinuerligt utvärderas och vidareutvecklas. Kemikaliehantering -KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för en välfungerande kemikaliehantering ur säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt. Investering av stiftelse- och donationskapital -KTH:s stiftelse- och donationskapital ska placeras så att det bidrar till en hållbar utveckling. Organisation och ledning -Miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i ordinarie verksamhet och vara en del i alla relevanta processer, planer och beslut. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? KTH:s övergripande hållbarhetsmål anges nedan. Utöver dessa finns detaljerade mål på samtliga tio skolorna och universitetsförvaltningen som det inte finns utrymme att beskriva här Utbildning -KTH ska öka alla anställdas och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande hållbar utveckling. -Hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Forskning -KTH:s forskning för hållbar utveckling ska öka. -Integreringen av hållbar utveckling i KTH:s forskningsbas ska öka. Samverkan -I samverkan med befintliga och nya partners, intressenter och studenter ska KTH arbeta för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. -Genom kommunikation, dialog och samverkan med omgivande samhälle ska en tydligare bild av KTH som ett ledande tekniskt universitet inom hållbar utveckling förmedlas.

4 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Här beskrivs i första hand åtgärder som gjorts centralt på KTH inom ramen för miljöledningsarbetet. KTH:s campus I KTH:s campus ingår aspekterna, energi, ny- och ombyggnad, utomhusmiljö, transporter och avfall. Fem projekt har under året genomförts som syftar till att stärka ekologiska värden. Två bikupor finns nu som producerade 60 kg under första året. Ett seminarium om biodling har arrangerats samt en arkitekttävling för studenter, Shelter for all, där insektsholkar designades. Antalet odlingslådor dubblerades till 12 stycken. Inom avfallsområdet har två större avfallsprojekt pågått och kommer att fortsätta under 2017 för att införa källsortering i alla studiemiljöer och sektionslokaler. Ett seminarium om avfall som stadens outnyttjade resurs har genomförts och försäljningen av GreenCups har fortsatt. Inom resande har en cykeldag arrangerats och en tävling om 10 st gamla upprustade cyklar drog många besökare. Fyra nya pumpstationer för cyklar har installerats på KTH Campus och två nya laddplatser för elbilar. En cykelparkeringsutredning samt en utredning av Drottning Kristinas väg har genomförts där många förslag på utveckling finns. Dialog har förts med MTR om kollektivtrafiken för att förbättra denna i framtiden. En resvaneundersökning har genomförts bland samtliga anställda. Flera forskare har arvoderats för projekt kopplade till campus och flera studenter har timanställts för olika projekt och deltagit aktivt i evenemang och initiativ har stöttats. Inom farligt avfall och energiområdet har inga projekt genomförts under 2016, hyresvärden har dock genomfört en rad åtgärder. Resor Under året har ett seminarium om resfria möten genomförts tillsammans medforskare och IT-support och en utbildning för anställda i teknik för resfria möten har arrangerats. En utredning av möjligheterna att klimatkompensera alternativt ha intern beskattning på flygresor har genomförts av en student. Ett större reseprojekt CERO (Climate and Economic Research in Organisations) har startats tillsammans med en forskare som omfattar både tjänsteresor och pendlingsresor, en detaljerad rapport färdigställdes under 2016 och under 2017 kommer arbetet att fortsätta utifrån resultatet. I projektet CERO ingår även REMM där KTH också skrivit på en avsiktsförklaring för medverkan. Upphandling och inköp Arbete har påbörjats med de första aktiviteterna i handlingsprogrammet. Det första projektet som påbörjats under året och kommer att slutföras under början på 2017 är att skapa en sida på intranätet för stöd rörande hållbarhetskrav i upphandlingar och det andra är att utveckla stöd för att bedöma när det är relevant att ställa miljö och hållbarhetskrav, framförallt som hjälp till direktupphandlare. Kemikaliehantering En öppen grundläggande utbildning i kemikalielagstiftning har genomförts. Flera nätverksträffar inom kemikaliehantering, riskbedömning, inventering och KLARA

5 administration har också genomförts. Interna miljörevisioner har omfattat kemikaliehantering på samtliga skolor som hanterar kemikalier och ett antal avvikelser identifierats och korrigerats. Investering av stiftelse- och donationskapital På förvaltningsstyrelsens möte i juni togs beslut att specificera målen ytterligare på grund av samhällsutvecklingen. Skrivningen är förmedlad till kapitalförvaltarna och de har nu börjat implementera detta, genom att utesluta företag som arbetar med utvinning av fossila bränslen. Ansvariga på KTH har också deltagit vid arrangemang gällande hållbara investeringar och placeringar som anordnas av aktörer på kapitalmarknaden. Organisation och ledning Under 2016 har arbetet påbörjats genom att kartlägga samtliga styrdokument och andra viktiga dokument på KTH och identifiera i vilken utsträckning miljö och hållbar utveckling finns med i dessa. För de dokument som saknar information där det bedöms relevant görs en plan för hur och när miljö och hållbar utveckling ska integreras. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? Här beskrivs i första hand åtgärder som gjorts centralt på KTH inom ramen för miljöledningsarbetet. Handlingsplaner med definierade aktiviteter har under början på 2016 upprättats för samtliga mål inom direkta och indirekta aspekter. Alla handlingsprogram följs upp och uppdateras under målperioden. Utbildning Inom utbildningsområdet fortsätter KTH arbetet med att integrera hållbarhetsfrågor i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer. Nya handlingsprogram för utbildning på grundläggande och avancerad har tagits fram på KTH:s skolor utifrån de nya hållbarhetsmålen som gäller Kvalitetssäkring av kurser i KOPPS märkta med relevans för miljö och hållbar utveckling pågår. Implementering av moduler inom ekonomisk och social hållbarhet fortsätter på olika program och den webbaserade verktygslådan för lärande m.a.p. hållbar utveckling uppdateras och vidareutvecklas kontinuerligt. Ett seminarium om integrering av hållbar utveckling i utbildningen på masternivå har genomförts för personal och programansvariga. På forskarnivå har kurser kopplade till hållbar utveckling kartlagts. Den årligen återkommande doktoranddialogen med deltagare från flera lärosäten i regionen samordnades i år tillsammans med MISUM Mistra Center for Sustainable Markets vid Handelshögskolan. KTH Sustainability Office kan i viss utsträckning stötta utveckling av nya kurser. Den pedagogiska kursen Lärande för hållbar utveckling ges årligen. Exempel på projekt som fått finansiering under året är utveckling av en webbaserad plattform och MOOC Sustainable Development for Problem Solvers som ska lanseras i mars 2017.

6 Forskning KTH Sustainability Office stöttar tvärvetenskaplig forskning genom nätverksbyggande och visst ekonomiskt stöd för att skriva ansökningar. Sedan 2012 görs en årlig intern utlysning, Miljö och hållbar utveckling på tvärs (MHU på tvärs), som beviljar såddpengar (upp till kr) för tvärvetenskapliga initiativ kopplade till miljö och hållbar utveckling inom forskning, utbildning och samverkan. I år finansierades sex ansökningar. Flera av de strategiska satsningar som KTH med eget myndighetskapital gjort under 2016 har ett tydligt hållbarhetsperspektiv exempelvis en satsning på cirkulär ekonomi som tillsammans med två biträdande lektorat med koppling till området ger en potential att bygga upp långsiktiga satsningar. Vidare så satsas det på ett Vattencentrum och biträdande lektorat inom Hållbar stadsutveckling. Samverkan Under året har ett flertal externt och internt riktade mötesplatser anordnats så som KTH-Sustainability Research Day samt ett matchmaking möte mellan samarbetspartners, företag och organisation med KTH:s lärare med syfte att ta fram exjobbsförslag, projektuppgifter eller gästföreläsningar med koppling till hållbar utveckling i utbildningen. Ett möte med strategiska partners genomfördes för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter kopplade till hållbar utveckling som våra studenter behöver. KTH:s engagemang och arbete i nordiska och internationella nätverk har fortlöpt enligt plan liksom samarbetsavtalen med SEI, IVL och Akademiska Hus. Utskick av internt och externt riktade nyhetsbrev har fortsatt. Vicerektor för hållbar utveckling har börjat blogga varje vecka. En strategi för kommunikation av hållbar utveckling på KTH har påbörjats. Finansiell stöttning till ett antal projekt inom KTH relaterade till samverkan. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Samtliga hållbarhetsmål gäller under perioden Inga mål avses därför vara uppfyllda i år. Här beskrivs i första hand resultat inom det centrala miljöledningsarbetet. KTH:s campus I KTH:s campus ingår aspekterna, energi, ny- och ombyggnad, utomhusmiljö, transporter och avfall. Målarbetet pågår och utfallet varierar mellan aspekterna. Inom ekologiska värden har fem förbättringsprojekt genomförts inom ramen för miljöledningssystemet. Inom avfallsområdet har två större avfallsprojekt startats och ett antal mindre projekt genomförts. Statistiken visar dock att antalet säckar med osorterat avfall har ökat från 853st 2015 till 999 st 2016 och det källsorterade avfallet har minskat från kg 2015 till kg Matavfall ligger kvar på samma nivå med 38 st 60liters kärl. Det är viktigt att projekt med att införa källsortering i alla allmänna utrymmen avslutas under 2017 för att källsorteringen ska kunna öka som ett första steg. En nybyggnation har färdigställts under året och certifierats enligt Miljöbyggnad Silver, en större ombyggnation har också färdigställts men inte certifierats. Inom resande och transporter har antalet laddplatser för bilar respektive

7 cykelpumpar ökat från 2 till 4 och ytterligare 4 laddplatser är planerade att byggas i kommande projekt. Flera viktiga utredningar och en resvaneundersökning har genomförts som lägger en bra grund för vidare arbete under målperioden. Över 200 deltog i tävlingen på cykeldagen och betydligt fler besökare kom till dagen. Flera forskare och studenter har deltagit i projekt under året och flera examensarbeten har stöttats. Se även avsnitt energi. Resor CO2 utsläpp från resor har ökat jämfört med 2015, 5,1% totalt jämfört med 2015, en stor del av förändringen beror på förbättradt statistik på hyrbilar utomlands som inte har funnits med tidigare. Exkluderar man dessnna data så är höjningen 2,2%. Utsläppen från resor minskade under tidigare år Ett fortsatt arbete behövs för att målet ska kunna uppnås. Fler projekt pågår och kommer att startas under 2017 som är viktiga för att möjliggöra måluppfyllnad Upphandling och inköp Antalet upphandlingar med ställda miljökrav är ungefär samma som 2015 medan beloppen på årets upphandlingar med miljökrav var mycket lägre vilket ger en lägre procentsats baserat på belopp jämfört med förra året. Det som köps in och för vilka belopp varierar kraftigt mellan åren vilket gör det svårt att jämföra data över tid. Se vidare under avsnitt upphandling. Kemikaliehantering En öppen grundläggande utbildning i kemikalielagstiftning har genomförts för 10 personser. Utbildning i lagstiftning inklusive kemikalier har genomförts för KTH:s 18 miljöombud. Flera andra träffar har genomförts för inventerare och KLARA administratörer. 10 avvikelser identifierade vid internrevision kopplat till hantering, märkning och förvaring av kemikalier och har korrigerats och diskuterats. Investering av stiftelse- och donationskapital Under 2016 har ett viktigt steg tagits som gör att kapitalförvaltarna utesluter företag som arbetar med utvinning av fossila bränslen. Detta är ett första steg mot att uppfylla målet till Organisation och ledning En kartläggninga för att identifiera i vilken utsträckning miljö och hållbar utveckling finns med i styrdokument och andra viktiga dokument har påbörjats av. 30 dokument har listats och innehåll av miljö och hållbar utveckling gåtts igenom. 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Här beskrivs i första hand resultat inom det centrala miljöledningsarbetet. Utbildning Målet delvis uppfyllt. Antalet miljö- och hållbarhetsmärkta kurser har ökat från 297 till 389 mellan under 2015 och Antalet utbildningsprogram med fokus på miljö och hållbar utveckling ligger på samma nivåer som de senaste åren (12). Ett stort arbete har genomförts för att ta fram handlingsprogram för att integrera

8 hållbar utveckling i programmen på masternivå. En kartläggning av hur hållbar utveckling är integrerat inom doktorandprogrammen har genomförts. Forskning Målet delvis uppfyllt. Under ökade KTH:s finansiering från fyra forskningsråd inom miljö och hållbar utveckling (Energimyndigheten, Formas, Naturvårdsverket, Mistra) med 10 % motsvarande en ökning på 1,1 procentenheter av KTH:s totala forskningsfinansiering. Under 2016 har 3 av 7 utlysta professortjänster haft koppling till hållbar utveckling, under 2015 var denna siffra 0 av 4. Under perioden har KTH bibehållit sin QS ranking inom området Evironment/Ecology. Under 2016 beviljades två stora program medel som tidigare fått stöd via MHU på tvärs för att arbeta med ansökan. Det första är ett strategiskt innovationsprogram om Smarta och hållbara städer som finansieras av Energimyndigheten, Formas och Vinnova och som kommer att ledas från KTH. Det andra är forskningsprogrammet SAMS om hållbar tillgänglighet och mobilitetstjänster som beviljades av Mistra. Ytterligare ett Mistra-finansierat program om smarta material har beviljats till KTH där Sustainability Office bidrog till nätverksbyggande. Samverkan Målet delvis uppfyllt. Planerade aktiviteter för 2016 har genomförts eller påbörjats. Den totala medieexponeringen för KTH har ökat under Enligt 2015 års nyckelords lista är andelen av KTH:s totala exponering med koppling till miljö och hållbar utveckling 23%. Enligt den nya utökade sökningslistan är andelen 37%. Kommunikation från KTH i form av pressmeddelanden på svenska med koppling till miljö och hållbarhet på KTH har ökat från 42% till 47% (av totala antal pressmeddelande). Antalet artiklar som har sampublicerats med svenska företag och organisationer (ej högskolor/universitet) har minskat från 54 till 42 under perioden Evenemang som exempelvis KTH-Sustainability Research Day har varit välbesökt, under året har våra aktiviteter besöks av närmare 1000 personer. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? På KTH finns centralt KTH Sustainability Office som har till uppgift att övergripande arbeta med miljöledningssystemet och vara ett stöd till hela verksamheten. På alla KTH:s 10 skolor och universitetsförvaltningen finns 1-2 miljöombud som har till uppgift att driva och kommunicera miljöarbetet lokalt. Många av skolorna har också bildat miljöråd som involverar en större grupp personer i miljöarbetet på skolorna. En central utbildningsplan finns för miljöutbildning liksom lokala planer på samtliga skolor och UF. All information finns tillgänglig på intranätet, information skickas också ut i nyhetsbrevet rörande ledningssystemet, utbildningar liksom intressanta seminarier och workshops. Personalutbildningar vid KTH för att öka de anställdas kunskap under 2016:

9 -Miljö- och hållbarhet varit en del av introduktionsdag för nyanställda två gånger. -Grundläggande miljöutbildning på webben för alla nyanställda finns tillgänglig och anges som obligatorisk i checklista för nyanställda. Utbildningen omfattar hållbar utveckling liksom KTH:s interna arbete. -Miljö och hållbarhet är en del av den skolspecifika introduktionen för nyanställda. -Utbildning om tre heldagar av fem nya miljöombud i miljöledning och ISO Utbildning om tre heldagar av två nya interna miljörevisorer. -Öppen grundläggande utbildning i kemikalielagstiftning har genomförts vid ett tillfälle med tio deltagare. -Träffar inom kemikaliehantering, riskbedömning, inventering och KLARA administration. -Utbildning för KTH:s 18 miljöombud i nya ISO14001:2015 och miljölagstiftning. -Utbildning av anställda på KTH Sustainability Office i projektledning om tre heldagar. -KTH:s guider har fått utbildning i campusutveckling och hållbarhetsinitiativ på campus. - Den pedagogiska kursen Lärande för hållbar utveckling på 4,5 hp med syftet att hjälpa lärare att utifrån sitt eget utbildningsämne integrera frågor kring hållbar utveckling i undervisningen har fortsatt att ges under året. - KTH Sustainability Office och kommunikationsavdelning erbjöd kvinnliga forskare inom miljö och hållbar utveckling en särskilt budskaps- och medieträning för att flera skulle delta i medialt i samhällsdebatten och samhällsutvecklingen utifrån deras forskning. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? - Webbmöten/Videokonferensmöten - Telefonmöten/Skype - Mail -Webbutbildningar - Webbenkäter - Informationsfilm - Intranätet - Blanketter finns digitalt - Webbaserade system så som reseplanering, lönserapportering/lönespecifikationer

10 och fakturahantering - Möjlighet för medarbetare att arbeta hemifrån genom att koppla upp sig mot KTH:s servrar. - Personaltidning finns bara digitalt - Nyhetsbrev skickas ut digitalt - Follow-me funktion på skrivare med dubbelsidig utskrift - Närvarostyrd belysning och ventilation 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? - Webbmöten /videokonferensmöten - Telefonmöten / Skype - Molntjänster - Digitala forum så som gruppwebbar. - Intranät och digitala kanaler för information - Mail - Webbutbildningar - Möjlighet för medarbetare att arbeta hemifrån genom att koppla upp sig mot KTH:s servrar. - Investeringar har gjorts i video/webb konferens utrustning i konferensrum - Investeringar har gjorts i PC-baserade möjligheter till videomöten - Investeringar har gjorts i telefonkonferensutrustning - Utbildningar och information om hur den nyinstallerade utrustningen används har genomförts

11 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2 /å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2 /å.a. a) Flygresor under 50 mil b) Bilresor c) Tågresor ,39 0,001 3,33 0,001 d) Bussresor e) Maskiner och övriga fordon 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e Flygresor över 50 mil a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) CO2 utsläpp från resor har ökat jämfört med Den största förklaringen är förbättrad statistik på hyrbilar utomlands som inte har funnits med tidigare. Exkluderar man dessa data för att jämföra med föregående år så är höjningen 2,2% totalt och 4,7 %/å.a. Resandet på KTH är alltid högt och påverkas bland annat av variationer i forskningsprojekt och samarbeten. Inga specifika förändringar har identifierats som påverkat årets resultat utöver förbättrad data. Utsläppen från resor minskade under tidigare år Statistiken är ej helt fullständig då den enbart omfattar de resor som bokas via upphandlad resebyrå. Samtliga resor köps inte via upphandlad resebyrå men avtalstroheten har kontinuerligt ökat under de senaste åren. Statistiken beräknas omfatta minst 80 % av resorna. Detta gör det svårt att dra slutsatser då vi inte säkert kan svara på om variationer beror på faktiska förändringar eller på förbättrad statistik med högre andel anställda som bokar via resebyrån. Antalet årsarbetskrafter är för st färre än Åtgärder för att förbättra statistiken inkluderar: -Arbete med att styra anställda till att använda resebyrån genom riktlinjer och anvisningar.

12 -Information/utbildning om varför resebyrå ska användas. - Reseprojekt tillsammans med forskare vid KTH för att säkra data, pågår Förbättrad statistik för hyrbilar inrikes och utrikes. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter - Flygresor leverantörsuppgifter - Hyrbilar leverantörsuppgifter - Taxi leverantörsuppgifter - Resor med egen bil enligt schablonlista från Naturvårdsverket (utbetalade bensinkostnader via lönesystemet) - Tågresor leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen - Flygresor leverantörsuppgifter - Hyrbilar leverantörsuppgifter - Taxi leverantörsuppgifter - Resor med egen bil enligt schablonlista från Naturvårdsverket (utbetalade bensinkostnader via lönesystemet) - Tågresor leverantörsuppgifter

13 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt Energi 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är inte normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Verksamhetsel 99 % 99 % 98 % Fastighetsel % % % Värme 89 % 84 % 86 % Kyla 100 % 100 % % Utanför lokaler % % % Totalt 97 % 94 % 72 %

14 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Nej Fastighetsägaren arbetar dock aktivt på egen hand med energifrågan och har högt satta mål och en rad åtgärder har genomförts i KTH:s lokaler under året inkluderande bland annat byte av ventilationsaggregat, byte av radiatorer och byte till LED-belysning. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) I årets rapport finns siffror från ett elavtal med som inte varit med i tidigare års rapporter vilket gör att det ser ut som att elanvändningen har gått upp jämfört med tidigare år. Energianvändningen som berör Kista och Albanova var under året kwh. På KTH Campus finns PDC (parallelldatorcentrum) som är väldigt energikrävande, och står för % av energianvändningen på KTH Campus. Genom energiåtervinning från PDC reduceras dock köpt energi, man räknar med en ungefär 25 % reduktion. Köpt energi reducerades under 2016 genom energiåtervinningen med kwh på KTH Campus. Energiåtervinningen har räknats av från användningen Siffror för energiåtervinning var inte avräknade Antal årsarbetskrafter och variationer i antal kvadratmeter spelar stor roll för utfallet. Under 2016 har många förändringar gjorts i lokalytor och ytor har varierat under året, ytor från årsredovisningen som använts i denna kalkyl har minskat något liksom antalet årsarbetskrafter. KTH har flera olika hyresvärdar och ansvariga som ska rapportera statistiken för en stor mängd hyrda ytor och byggnader. Energistatistik kan rapporteras i olika format (LOA, BRA eller annat) och avtalen kan också ange olika typer av ytor vilket försvårar kalkylerna. Statistiken förbättras kontinuerligt i dialog med hyresvärdar och leverantörer och nästa år kommer justeringar av många areor att göras i beräkningarna för att statistiken ska bli mer korrekt. KTH delar också lokaler med andra hyresgäster vilket gör det svårt att få exakt statistik för våra ytor. Det finns sällan separat mätning av verksamhets- och fastighetsel vilket gör det svårt att följa upp den del som vi främst kan påverka. Fastighetsägaren har under året genomfört en rad åtgärder i KTH:s lokaler inkluderande bland annat byte av ventilationsaggregat, byte av radiatorer och byte till LED-belysning.

15 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter

16 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 31 % 30 % 41 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Teknisk lämplighet 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Ja 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 15 % 27 % 77 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) I början av varje års görs en bedömning av vilka upphandlingar det är relevant att ställa miljökrav i.

17 Miljökrav har ställts i samtliga upphandlingar där det bedömdes relevant. Främsta anledningen till att det inte bedöms relevant eller möjligt att ställa miljökrav i upphandlingar är att dessa berör speciell forskningsutrustning. Antalet upphandlingar med ställda miljökrav är ungefär det samma som 2015 medan beloppen på årets upphandlingar var mycket lägre vilket ger en lägre procentsats baserat på belopp jämfört med förra året. Vad som köps in olika år och för vilka belopp varierar kraftigt mellan åren vilket gör det svårt att jämföra data över tid. Det är således svårt att använda dessa indikatorer för att bedöma arbetet med att ställa miljö och hållbarhetskrav, mer kvalitativa analyser behövs för att göra en bedömning av relevansen. Materialet omfattar upphandlingar som genomförts under 2016 över upphandlingsgränsen och inte direktupphandlingar eller avrop från statliga ramavtal. Det saknas i dagsläget ett bra uppföljningssystem för att följa upp alla direktupphandlingar och avrop som görs lokalt på skolorna. För ramavtalsupphandlingar så anges uppskattat värde för avtalet vilket är svårt att beräkna då det totala värdet för en upphandlings hela avtalsperiod beror på de avrop som görs under hela avtalsperioden. Ett förbättringsarbete pågår ständigt inom ramen för de övergripande hållbarhetsmålen. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem

18 4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde) Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna?

19 Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Det finns idag i huvudsak tre olika videokonferenslösningar för att kunna supportera de behov som anställda på KTH har. För möten och föreläsningar där det är viktigt med bra bild och ljudkvalitet används HD videokonferenssystem som är installerade i mötesrum och föreläsningssalar. Vid möten där flera deltagare ska ansluta sig från HD videokonferenssystem, telefon, webbläsare eller Skype for Business finns en brygglösning, Virtuella Mötesrum (PEXIP). För möten och föreläsningar där fokus är på samarbeten används webblösningen Adobe Connect. Statistik kommer ifrån: -Adobe Connects från leverantör SUNET st möten - HD Videokonferenssystemets (H323) statistik från Tandberg management system (TMS) dit samtliga HD videokonferenssystem (H323) på KTH är kopplade för systemunderhåll? 7228 st möten - Virtuella mötesrum (PEXIP), statistik från leverantör för tre månader och ej total år (734 st), denna data har gångrats upp för att motsvara ett år? 2936 st möten. Det är första året statistik för resfria möten sammanställ inom ramen för miljöledningsarbetet. Antalet resfria möten bedöms vara mycket högre än vad statistiken visar. Andra system används frekvent så som exempelvis Skype varifrån vi inte kan få statistik då privata konton används. Dialog förs med leverantörerna för att förbättra statistiken och för att för 2017 exempelvis få helårsstatistik från PEXIP. Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete?

20 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader? Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt?