Redovisning KTH:s övergripande hållbarhetsmål 2016

Transkript

1 Redovisning KTH:s övergripande hållbarhetsmål 2016

2 Förord KTH ska bli ett av Europas ledande universitet inom miljö och hållbar utveckling. KTH ska aktivt och ansvarsfullt bidra till en hållbar utveckling genom utbildning, forskning, samverkan och genom att minska vår egen miljöbelastning och verka för socialt ansvarstagande. Utbildning, forskning och samverkan är våra huvuduppgifter. Här har vi unika möjligheter att långsiktigt bidra till en hållbar utveckling Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling. Vår vision är att varje medarbetare och student ska känna att de äger hållbarhetsfrågan och genom sina kunskaper bidrar till lösningar som gynnar flera aspekter av begreppet hållbar utveckling. I det arbetet är det naturligt att vi tar vår utgångspunkt i de nya hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 Kristina von Oelreich, miljöchef på KTH. KTH Sustainability Office samordnar KTH:s hållbarhetsarbete centralt och är en del av universitetsförvaltningen. Varje skola på KTH har också miljöombud utsedda som driver miljöarbetet tillsammans med ledningen. Det finns också en akademisk referensgrupp för hållbar utveckling. Denna målredovisning sammanfattas främst de aktiviteter och projekt som har genomförts inom ramen för KTH:s miljöledningssystem. Arbetsmiljö är ett av KTH:s hållbarhetsmål, men behandlas inte här. Kontaktinformation Kristina Von Oelreich miljöchef krvo@kth.se eller kth-miljo@kth.se

3 Utbildning KTH ska öka alla anställdas och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande hållbar utveckling. Hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur påverkar vi? Utexaminerade studenter från KTH är drivande krafter i samhälls- och teknikutvecklingen. Framtidens ingenjörer och arkitekter ska kunna arbeta för hållbara lösningar. Det är därför viktigt att alla studenter och doktorander får med sig kunskap om, och verktyg att ta sig an, de miljö- och hållbarhetsfrågor som har betydelse för samhällsutvecklingen och de utmaningar vi står inför. Målet är delvis uppfyllt. Antalet miljö- och hållbarhetsmärkta kurser har ökat från 297 till 389 mellan 2015 och Antalet utbildningsprogram med fokus på miljö och hållbar utveckling ligger på samma nivåer som de senaste åren (12). Ett stort arbete har genomförts för att ta fram handlingsprogram för att integrera hållbar utveckling i programmen på grund- och avancerad nivå. En kartläggning av hur hållbar utveckling är integrerat inom doktorandprogrammen har genomförts. Pedagogikkursen i Lärande för hållbar utveckling ges årligen. Den webbaserade personalutbildningen har utvecklats. Alla program på grundnivå och avancerad nivå har upprättat nya handlingsprogram, inklusive aktiviteter, för perioden utifrån KTH:s övergripande hållbarhetsmålen. En kartläggning av hur doktorsprogrammen integrerar hållbar utveckling har genomförts. Den webbaserade Verktygslådan Lärande för hållbar utveckling har uppdaterats och vidareutvecklats. Tilldelat medel till fyra utbildningsprojekt på KTH med fokus på hållbarhetsfrågor genom den årliga utlysningen Miljö, och hållbar utveckling på tvärs. Stöttat utvecklingen av en webbaserad plattform för hållbar utveckling. som fungerar som ett verktyg för undervisande personal att integrera en introducerande modul om hållbar utveckling i större kurser. Samarbetat med Sustainergies som bl.a. arrangerat tre workshops på KTH under hösten med aktuella problemställningar. Tillsammans med Nordic Sustainable Campus Network utvecklat ett kunskapstest inom hållbarhet riktat till studenter. Arrangerat frukostseminarium om Integrering av hållbar utveckling på masternivå. Genomfört personalutbildningar inom miljö och hållbar utveckling.

4 Forskning KTH:s forskning för hållbar utveckling ska öka. Integreringen av hållbar utveckling i KTH:s forskningsbas ska öka. Hur påverkar vi? Den forskning som bedrivs på KTH påverkar hur samhället utvecklas. Därför är det viktigt att forskningen strävar efter att bidra till hållbar utveckling. KTH vill ligga i framkant både när det gäller forskning för hållbar utveckling, och att hållbar utveckling integreras mer i befintlig forskning. Under 2016 ökade KTH:s finansiering från fyra forskningsfinansiärer inom miljö och hållbar utveckling med 10 % (Energimyndigheten, Mistra, Formas, Naturvårdsverket). Tre av totalt sju utlysta professorstjänster har haft koppling till hållbar utveckling. Flera strategiska satsningar som KTH gjort med eget myndighetskapital har ett tydligt hållbarhetsperspektiv, exempelvis en satsning på cirkulär ekonomi, ett vattencentrum och biträdande lektorat inom hållbar stadsutveckling. Två stora forskningsprogram beviljades medel efter att ha fått såddpengar från Sustainability Office för att arbeta med ansökan. Det ena är ett Strategiskt Innovationsprogram om smarta och hållbara städer, det andra om hållbar tillgänglighet och mobilitet (SAMS, Mistra). Nätverksträffar och seminarier för KTH:s forskare, för att hitta kopplingar mellan disciplinerna och utveckla nya forskningsområden. Finansiering av tvärvetenskapliga initiativ kopplade till miljö och hållbar utveckling, MHU på tvärs. Kontinuerligt uppdaterad lista över forskningsutlysningar inom hållbar utveckling som service till KTH:s forskare. Anordnat möten för forskare inför större forskningsutlysningar. Transparent trä kan i framtiden användas som material i solceller och huspaneler m.m.

5 Samverkan I samverkan med befintliga och nya partners, intressenter och studenter ska KTH arbeta för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Genom kommunikation, dialog och samverkan med omgivande samhälle ska en tydligare bild av KTH som ett ledande tekniskt universitet inom hållbar utveckling förmedlas. Hur påverkar vi? För att kunna bidra till ett hållbart samhälle är det viktigt att den forskning KTH producerar också når ut och omsätts i praktiken. KTH lägger därför stor vikt vid samverkan med viktiga samhällsaktörer och vid att synliggöra nya forskningsresultat. Målet delvis uppfyllt. Planerade aktiviteter för 2016 har genomförts eller påbörjats. Den totala medieexponeringen för KTH har minskat under Andelen av KTH:s totala exponering med koppling till miljö och hållbar utveckling var % jämfört med 27 % 2015, enligt nyckelordslista. Kommunikation från KTH i form av pressmeddelanden på svenska med koppling till miljö och hållbarhet på KTH har ökat från 42% till 47% (av totala antal pressmeddelande). Antalet artiklar med koppling till hållbar utveckling, enligt nyckelordslista, som har sampublicerats med svenska företag och organisationer (ej högskoloruniversitet) har minskat från 54 st till 42 st Evenemang som exempelvis KTH-Sustainability Research Day har varit välbesökt, under året har våra aktiviteter besökts av närmare 1000 personer. Cykeldag KTH Campus, augusti 2016 Veckoblogg av Vicerektor för hållbar utveckling. Finansiell stöttning till ett antal projekt inom KTH relaterade till samverkan. Anordnat ett flertal externt och internt riktade mötesplatser. Arrangerat KTH-Sustainability Research Day. Matchmaking med syfte att ta fram exjobbsförslag, projektuppgifter eller gästföreläsningar. Stöttat studentengagemang. Möte med strategiska partners för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter kopplade till hållbar utveckling som våra studenter behöver. Engagemang i nordiska och internationella nätverk. Arbete med samarbetsavtalen med SEI, IVL och Akademiska Hus. Internt och externt riktade nyhetsbrev har fortsatt. Utvecklat strategi för kommunikation av hållbar utveckling på KTH.

6 KTH:s campus KTH:s campus ska utvecklas och förvaltas hållbart. Ekologiska och sociala värden ska bevaras och stärkas. Vid ny- och ombyggnad ska högsta möjliga miljöprestanda eftersträvas. KTH:s energianvändning ska minska med 10 % (el, fjärrvärme, kyla) per årsarbetskraft, helårsstudent och per kvadratmeter. Till, från, inom och mellan våra campus ska resor och transporter i större utsträckning ske på ett hållbart sätt. KTH ska öka kunskapen om och ha en säker och välfungerande hantering av farligt avfall. Förutsättningar för källsortering av relevanta avfallsfraktioner ska finnas på hela KTH, mängden avfall ska minska per person och andelen källsorterat avfall ska öka. KTH:s campus ska användas i utbildning, forskning och samverkan för en hållbar samhällsutveckling. Hur påverkar vi? KTH påverkar sin omgivning på många olika sätt, exempelvis genom användning av vår omgivning och de lokala ekosystemen liksom genom de byggnader vi nyttjar, energianvändning och de resor som görs på campus. KTH:s campus ska vara en levande och dynamisk miljö med utgångspunkt i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Fem projekt genomfördes inom ekologisk hållbarhet. 60 kg honung producerades på KTH Campus. En nybyggnation certifierades enligt Miljöbyggnad Silver. En större ombyggnation färdigställdes men certifierades inte. Osorterat avfall har 2016 ökat från 853 till 999 säckar. Källsorterat avfall har minskat från 370 ton till 34 0 ton. Matavfall ligger kvar på 38 st. 60-liters kärl. Antalet laddplatser för elbilar respektive cykelpumpsstationer har ökat från 2 till 4 vardera. Bikupor på KTH Campus där drottningarna Bee McBeeface och Beeyoncé bor och producerade 60 kg honung under Införskaffat två bikupor på KTH Campus. Ett seminarium om biodling arrangerades. En arkitekttävling för studenter genomfördes, Shelter for all, där insektsholkar designades. Fortsatt odling i 12 st odlingslådor för anställda. Seminarium om avfall som outnyttjad resurs. Cykeldag med tävling om gamla upprustade cyklar. Fyra nya pumpstationer för cyklar har installerats. En cykelparkeringsutredning har genomförts. En resvaneundersökning har genomförts bland samtliga anställda. Pågående projekt för att införa källsortering i alla studiemiljöer och sektionslokaler. Försäljning av GreenCups. Flera forskare och studenter har involverats i projekt kopplade till campus.

7 Resor Koldioxidutsläpp från KTH:s resor ska minska med 20 % per årsarbetskraft. KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för IT-lösningar som möjliggör resfria möten. Hur påverkar vi? Dagligen bidrar KTH:s verksamhet till koldioxidutsläpp genom de transporter som sker kopplat till vår verksamhet. Den största källan till koldioxidutsläpp är de tjänsteresor som görs och då framförallt från flygresor. De redovisade utsläppen av CO2 från resor har under 2016 totalt ökat med 5,1 % jämfört med En del av förändringen beror på förändringar i statistikunderlaget; uppgifter om utsläpp från hyrbilar utomlands har inte funnits med tidigare. Exkluderas denna data är höjningen 2,2 %. Ytterligare en förklaring kan vara att ett ökat antal resor bokas via resebyrån, bland annat bokas numera inresande i större grad via resebyrån, vilket gör att fler resor finns med i statistiken. Fakta Tjänsteresornas totala sträcka uppgår till drygt mil, kostar drygt 44 mkr per år, och genererar utsläpp om drygt ton CO2- ekvivalenter per år*. Flygresor dominerar helt med 99 % av utsläppen från tjänsteresor. Resterande utsläpp kommer från resor med bil (Robért 2016). *Utsläpp i CERO-projektet multipliceras med faktor 2,7 att ta hänsyn till höghöjdseffekter av utsläppen. (Robért, 2016). Ett seminarium om resfria möten genomfördes med forskare och IT-avdelningen. Utbildning för anställda i teknik för resfria möten har arrangerats. En utredning av frågan om klimatkompensation och intern beskattning på flygresor har genomförts. Ett större reseprojekt CERO, Climate and Economic Research in Organisations, som omfattar både tjänsteresor och pendlingsresor har startats tillsammans med en forskare. Analys och rapport färdigställdes under 2016 och arbetet kommer att fortsätta utifrån resultatet. Arbete enligt avsiktsförklaring REMM, Resfria möten i myndigheter.

8 Upphandling och inköp Hållbarhetsmål Hållbarhetskrav ska ställas i samtliga upphandlingar, avrop och inköp, där så är möjligt. Kraven ska kontinuerligt utvärderas och vidareutvecklas. Hur påverkar vi? KTH kan utnyttja sin köpkraft. Genom att ställa krav i våra upphandlingar utifrån ett livscykelperspektiv och genom att välja miljöanpassade varor och tjänster kan vi bidra till miljödriven teknikutveckling och hållbar produktion. KTH kan också påverka genom att ställa sociala krav för att skapa hållbara sociala förutsättningar för de som arbetar på uppdrag av KTH. Målet delvis uppnått. Rutiner och arbetssätt utvecklas och nya miljökrav har tagits fram. Antalet upphandlingar med miljökrav har dock inte ökat. Baserat på antal ställdes miljökrav i 31 % av upphandlingarna 2016 jämfört med 30 % Baserat på värde ställdes miljökrav i 15 % av upphandlingarna jämfört med 27 % 2015*. Vad som köps in och för vilka belopp varierar kraftigt mellan åren vilket gör det svårt att jämföra data över tid. Vanligaste tågresa: Stockholm- Göteborg *Beräkningarna baseras på upphandlingar som genomförts under 2016 över upphandlingsgränsen och inte direktupphandlingar eller avrop från statliga ramavtal. Nya miljökrav har tagits fram. Ett arbete har påbörjats med att utveckla en metod för att systematiskt kunna bedöma hur miljö och sociala krav ska finnas med i upphandlingar och avtal. Åtgärder har vidtagits för att utveckla den interna webbsidan för upphandling så att stöd finns gällande de krav som kan ställas på miljö och hållbarhet. Profilprodukter av 100% GOTS och Flirtade certifierad bomull.

9 Kemikaliehantering KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för en välfungerande kemikaliehantering ur säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt. Hur påverkar vi? KTH använder kemikalier i stor omfattning inom utbildning och forskning. Det är därför viktigt att alla som hanterar kemikalier, studenter liksom lärare, hanterar och förvarar dessa på ett säkert och riktigt sätt för att minska negativ effekt på människor och miljön. Målet delvis uppfyllt. Flertalet förbättringsåtgärder har genomförts under år 2016 för en säkrare kemikaliehantering genom utbildning, kartläggning och ökad inventering av befintliga kemikalier. Samt genom tekniska investeringar såsom streckkodsavläsare. Grundläggande utbildning i kemikalielagstiftning har genomförts. Labbsäkerhetsutbildning i kemikaliehantering till de som vistas i labbmiljöer. Flera träffar inom kemikaliehantering, riskbedömning, inventering och KLARA administration. Interna miljörevisioner har omfattat kemikaliehantering. Kartläggning av användare och särskild inventering av CMR-ämnen. Upprättande av listor med kemikalier i kylskåp. På skolan för kemivetenskap har alla tillgång till streckkod för inläsning i KLARA. Pilotstudie av streckkodsmodul i KLARA på skolan för bioteknologi. Förbättringar av kemikalierutiner kopplade till säkerhetsföreskrifter. Rapportering av årsförbrukning av lösningsmedel på KTH Campus. Kemikalier inventeras årligen på KTH:s skolor.

10 Investering av stiftelse- och donationskapital KTH:s stiftelse- och donationskapital ska placeras så att det bidrar till en hållbar utveckling. Hur påverkar vi? Genom investeringar kan KTH också bidra till en hållbar utveckling. Kapitalet ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som placeringarna bidrar till en hållbar utveckling. Målet delvis uppnått. KTH har ett särskilt krav för att det hållbara perspektivet beaktas och vill bidra till långsiktiga lösningar för en hållbar utveckling i samhället. KTH uppfattar klimatförändringarna som ett allvarligt hot. Under 2016 har ett viktigt första steg i målarbetet tagits som innebär att företag som arbetar med utvinning av fossila bränslen ska uteslutas. Under 2016 har ett viktigt steg tagits som gör att kapitalförvaltarna utesluter företag som arbetar med utvinning av fossila bränslen. Ansvariga på KTH har också deltagit vid arrangemang gällande hållbara investeringar och placeringar. Organisation och ledning Miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i ordinarie verksamhet och vara en del i alla relevanta processer, planer och beslut. Hur påverkar vi? Miljöledningssystemet ska integreras i ordinarie verksamhet och styrning och vara en naturlig del av verksamheten för att vara så effektivt och verkningsfullt som möjligt. Målet delvis uppnått. Under 2016 har arbetet påbörjats genom att kartlägga styrdokument på KTH och identifiera i vilken utsträckning miljö och hållbar utveckling finns med i dessa och hur och när miljö och hållbar utveckling ska integreras där det är relevant. Kartläggning av styrdokument. Integrerat hållbarhetsarbetet i strategiska dokument på skolor. Integrerat hållbarhet i introduktionsutbildningar för anställda på skolor.

11 Indicators Research Indicator Funding (Mkr) to KTH from four research councils supporting research in the sustainability field; Formas, Mistra, Energimyndigheten and Naturvårdsverket (Mkr) total amount of external funding for research and doctoral studies ,3% (221) 12,2% (201) ,7% (185 ) 10,5% (165 ) 9,5% (145 ) No. of faculty with a clear sustainability connection based on subject description (search terms: sustainable, environment, green, climate, ecology, eco, water management) 4,0% (35848) 4,5% (37821) 4,6% (34739) na 4,6% (34739 Professor with a clear sustainability connection based on subject description No. of advertised faculty with a clear sustainability connection based on subject description (search terms: sustainable, environment, green, climate, ecology, eco, water management) Professor Associate Professor Assistant Professor 3,9% (13336). 43% (37) 25% (28) 11% (328) 4,3% (14327) 0% (04) 31% (516) 22% (627) 4,9% (15308) 5,3% (16304) na na na KTH s position in ranking - QS Environmental Sciences KTH s position in ranking - NTU (National Taiwan Univesity Ranking) subject EnvironmentEcology Swedish EPA ranking of Swedish authorities environmental management systems >300 (KTH not raknked in Environment Ecology subject) Place 9-19 (1922 points) >300 ((KTH not raknked in Environment Ecology subject) Place 5-12 (2022 points) Place 1-20 (1010 points) Place (1415 points) Place (1315 ponts) A revision of the key-words used for bibliometric indicators is in progress. A new bibliometric data set for the period will be published in the next issue of this report.

12 Education Indicator No. of ESD labelled courses (all educational levels) No. of students that have compleated ESD labelled course No. of Master of Science in Engineering (300 ECTS) programs with ESD in program title No. of Master of Science (120 ECTS) programs with ESD in program title No. of teachers receiving final grade in pedagogical course Learning for Sustainable Development (4.5 ECTS) Collaboration Indicator Hit rate in media for KTH within areas of ESDtotal hit rate in media for KTH (ref. Meltwater News PR analysis tool. Newspaper articles, web pages, etc.) 23% ( ) 27% ( ) 25% ( ) 31% ( ) 28% ( ) No. of press releases in Swedish with bearing on ESDtotal no. of press releases in Swedish from KTH (%) (ref. Mynewsdesk, press service tool) 47% (3370) 42% (3685) 39% (3589) 41% (3380) 31% (34110 ) No. of press releases in English with bearing on ESDtotal no. of press releases in English from KTH (ref. AlphaGalileo, press service tool) 31 % (826) 35% (926) 39% (1333) 35% (1337) 100% (22)

13 KTH s campuses Buildings Energy Total energy use (and per annual working force) Miljöbyggnad Silver in new construction 11 Miljöbyggnad in renovation MWh (15 MWh ) Miljöbyggnad Silver in new construction 11 Miljöbyggnad in renovation MWh (18 MWh) Miljöbyggnad Gold in 1 new construction Miljöbyggnad Silver in 1 renovation MWh (19 MWh) na MWh (20 MWh) na MWh (22 MWh) Waste Sorted unsoreted household waste at KTH Campus Honey Kilos of honey produced kg l bags kg l bags kg l bags kg l bags 60 kg kg l bags Purchasing and Procurement Number of procurements with set environmental requirements 31 % (1754) 30% (1447) 41% (1946) 42% (37 88) 26% (934) Procurements with set environmental requirements based on value 15 % (8,5 58,5 million SEK) 27% ( million SEK) 77% ( million SEK) 60% (56 94 million SEK) 14% ( 7 49 million SEK)

14 Transport No. of train trips total (and per annual working force) 4541 (1,3) (1,3) No. of flights total (and per annual working force) (6,6) (6,4) (6,5) (7,1) (7,0) Tonnes CO 2 total (and per annual working force ) STS Svenska Trafik Styrelsen (0 499 km =0,170 CO2) standard (1,25) (1,17) 4226 (1,15) 4523 (1,25) 5108 (1,44) *Tonnes CO2 equivalents using factor 2,7 high altitude emissions (CERO Robért, 2016) CO2 equivalents * na na na na