Kallelse. Hälso- och sjukvårdsnämnden. 22 mars 2017

Transkript

1 Kallelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 22 mars 2017

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Elin Gottfridsson Kallelse HSN 2017/29 Kallelse till hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 22 mars 2017, klockan Konferensrum: Bornholm (1339), Visborg Föredragningslista Förslag på justerare: Lennart Petersson (S) Ärende 1 Muntlig rapport från sjukvårdschefen 2 Muntlig rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören 3 Val av ny ersättare till arbetsutskottet 4 Reviderad överenskommelse habilitering och rehabilitering HSN-SON HSN 2016/287 5 Verksamhetsplan 2017 hälso- och sjukvården - regional modell HSN 2017/54 6 Remiss: Nationell läkemedelslista DS 2016:44 HSN 2017/74 7 RS Remiss: Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland HSN 2017/95 8 RS Remiss: Motion. Brister i styrning och ledning av sjukvården HSN 2016/606 9 RS Remiss: Motion. Lös dagens problem i sjukvården på ön HSN 2016/ RS Remiss: Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud HSN 2017/49 11 Nationell nivåstrukturering av tre åtgärder inom cancervården HSN 2016/ Månadsrapport februari HSN 2017/9 13 Strategisk plan för HSN 2017/11 14 Uppdrag från budgetavstämning-konsekvensbeskrivning av ombyggnation enheten för akut omhändertagande HSN 2017/11 15 Uppdrag från budgetavstämning-konsekvensbeskrivning av ombyggnation på IVA HSN 2017/11 16 Rätt använd kompetens RAK (Struktur 2015) HSN 2013/ Oberoende av inhyrd personal projekt och handlingsplan HSN 2017/115 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Uppdaterad bilaga Bilaga Ny bilaga Uppdaterad bilaga Uppdaterad bilaga Uppdaterad bilaga Bilaga Bilaga Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse HSN 2017/29 Ärende 18 Information på nämndsammanträdet: Verksamheten informerar: barn- och ungdomsmedicin HSN 2017/43 19 Information på nämndsammanträdet: Uppföljning av medicinska resultat: barnoch ungdomsmedicin HSN 2017/43 Kommentar Ny bilaga Årsrapport 2015 Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes finns att läsa i sin helhet här: Child/AnnualReport-2015.pdf 20 Informations- och anmälningsärenden Informations- och anmälningsärenden finns i särskild pärm på sammanträdet. Bilaga 21 Övriga frågor Stefaan De Maecker Ordförande 2 (2)

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen Leif Ohlsson Cecilia Persson Tjänsteskrivelse HSN 2016/ februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Reviderad överenskommelse om habilitering och rehabilitering Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen avseende habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Sammanfattning Tidigare överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnd och socialnämnd upprättades och beslutades av respektive nämnd i maj Vid beredningen framkom synpunkter från berörda verksamheter att det fortfarande fanns gränssnitt som behöver förtydligas, exempelvis gränssnitt inom habiliteringsområdet. Nämnderna beslutade därför att uppdra till förvaltningarna att i samverkan påbörja förnyad revision av överenskommelsen. I aktuellt förslag på överenskommelse beskrivs även ansvarsfördelning avseende dessa insatser. I revision har även andra mindre förtydligande och redaktionella ändringar gjorts. Beredning I revideringsarbetet har berörda chefer från socialförvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltning deltagit. Under arbetets gång har även avstämning skett med medarbetare inom verksamheterna. Överenskommelsen kommer att kompletteras på process- och rutinnivå med underlag som framtas vid workshop med medarbetare från berörda verksamheter våren I arbetet har framkommit ett behov av översyn av resurser kopplat till uppdragen. Frågan tas vidare för fortsatt diskussion i Samordnad ledning och styrning (SLS). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 februari 2017 Reviderad överenskommelse habilitering och rehabilitering 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/287 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-SON Mariann Godin-Luthman, SOF Cecilia Persson, SOF Lena Andréasson, SOF Anne Pedersen, SOF Anna Malkan Nelson, SOF Kerstin Lindgren, HSF Ylva Rosvall, HSF Peter Barnard, HSF Leif Ohlsson, HSF 2 (2)

6 Överenskommelse Habilitering och rehabilitering Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum (revidering) Upprättad Ärendenr SON 2016/193, HSN 2016/287 Version 3 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Ansvarsfördelning... 2 Habilitering... 2 Rehabilitering... 3 Gemensamt ansvar i samverkan - Samordnad individuell plan... 4 Barnens behov - Barnperspektivet... 4 Arbetsordning... 4 Enstaka hembesök... 4 Hjälpmedel... 5 Minnesbedömning... 5 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

7 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden Habilitering och rehabilitering Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar dock inte de delar som faller inom socialnämndens kommunala ansvar enligt 18b HSL. Socialnämnden ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning som bor i särskilda boende, bostäder med särskild service, är inskrivna i hemsjukvård och till de som vistas i daglig verksamhet. Grunden för att få rehabiliteringsinsatser i ordinärt boende för personer som inte är inskrivna i hemsjukvård är att den enskilde inte själv, eller med hjälp, kan ta sig till primärvård eller specialistvård, den så kallade tröskelprincipen. Ansvarsfördelning avseende habiliteringsinsatser blev vid övertagandet inte tydliggjort, i tidigare överenskommelse. I aktuell överenskommelse beskrivs även ansvarsfördelning avseende dessa insatser. Syfte Att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Ansvarsfördelning Habilitering Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Socialstyrelsens termbank). Habiliteringsinsatser delas in i specialisthabiliteringsinsatser och bashabiliteringsinsatser. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för specialisthabiliteringsinsatser och socialförvaltningen ansvarar för bashabiliteringsinsatser. Specialisthabilitering avser att utreda och eller kartlägga diagnos och funktionsnivå samt insatser utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Insatserna inom bashabiliteringen utförs i den dagliga omvårdnaden och omsorgen och rör ofta omvårdnad, delaktighet, sysselsättning, behandling och träning i vardagslivet. För varje enskild patient där habilitering är aktuell behöver man göra en bedömning om det finns behov av specialistinsatser eller om behoven kan bli tillgodosedda inom bashabiliteringen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för habiliteringsinsatser: tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser enligt HSL till barn, ungdomar och vuxna, oberoende av boendeform och sysselsättning, som har behov av sådana insatser. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. 2 (5)

8 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden Habilitering och rehabilitering kunskapsöverföring till arbetsterapeuter och fysioterapeuter som utför bashabilitering avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. att uppmärksamma behov, initiera och delta i samordnad individuell planering Exempel på insatser: Utrednings- behandlingsinsatser som tar det tvärprofessionella teamet i anspråk. Hjälpmedelsförskrivning där specialistkompetens krävs utifrån den varaktiga funktionsnedsättningen. Konsultation och vägledning till arbetsterapeuter och fysioterapeuter som utför bashabilitering, kring den enskilda patienten när/om kunskaperna inom området inte är tillräckliga inom bashabiliteringen. Socialförvaltningen ansvarar för habiliteringsinsatser för: personer i särskilt boende, bostad med särskild service, personer som bor i ordinärt boende samt korttidsboende för vuxna och personer som vistas i daglig verksamhet enligt LSS. att uppmärksamma, initiera och förmedla kontakt med specialisthabiliteringen då behov föreligger uppmärksamma behov, initiera och delta i samordnad individuell planering Exempel på insatser: Bedömning, behandling och uppföljning vid förändringar i funktion avseende ex förflyttningar och ADL. Hjälpmedelsförskrivning i samband med ovanstående insatser Handledning och delegering till omvårdnadspersonal. Rehabilitering Rehabilitering är insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (socialstyrelsens termbank) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för rehabiliteringsinsatser i den specialiserade vården exempelvis vid slutenvårdsenhet på sjukhus, läkarledd dagssjukvårdsenhet och vid öppenvårdsmottagning i primärvård för personer som bor i ordinärt boende eller i bostad med särskild service enligt LSS och SOL och själva, eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till primärvården (tröskelprincipen). Socialförvaltningens ansvarar för rehabiliteringsinsatser för: personer i särskilt boende personer som bor i bostad med särskild service enligt SOL och LSS och inte själva, eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till primärvården (tröskelprincipen) 3 (5)

9 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden Habilitering och rehabilitering personer som bor i ordinärt boende och inte själva, eller med assistans/ledsagare, kan ta sig till primärvården eller där insatsen kräver att den utförs i hemmet personer som vistas i daglig verksamhet enligt LSS Rehabilitering ska utföras i den miljö där träningen ger bäst effekt enligt överenskommelse mellan vårdgivarna. Om patienten kan ta sig till primärvården, men det är mera lämpligt att rehabiliteringen sker i hemmet ska det eftersträvas. Utgångspunkten är alltid patientens behov, mål och situation. Gemensamt ansvar i samverkan - Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan (SIP) upprättas när det finns behov av samordnade insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård (överenskommelse Samordnad individuell plan). En SIP kan initieras av såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Vid in- och utskrivning från slutenvården sker samverkan utifrån överenskommelsen Samordnad vård- och omsorgsplanering, som initieras av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Barnens behov - Barnperspektivet Enligt 2 g HSL och 6 kap 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med exempelvis har psykisk funktionsnedsättning eller annan psykiatrisk problematik, missbruksproblematik eller har en allvarlig somatisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL. Arbetsordning Enstaka hembesök Enstaka hembesök, planerade och oplanerade, ska utföras när legitimerad yrkesutövare bedömt att det är motiverat för att kunna bedriva god och säker vård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ansvar för enstaka hembesök till; patienter som har permission från slutenvården patienter som är i behov av träningsinsats från arbetsterapeut på från den specialiserade vården såsom träning av kognition, strategier samt användning av kognitiva hjälpmedel kopplat till insatsen patienter som är i behov av bostadsanpassning och är inskrivna i någon av specialistmottagningarna eller i Rehabcentrum Gotland Socialförvaltningen, Hemsjukvården, har ansvar för enstaka hembesök till; patienter som inte kan ta sig till vårdcentralen enligt tröskelprincipen patienter som behöver uppföljning i hemmet efter vistelse i sluten vård utifrån beslut i samordnad vårdplanering 4 (5)

10 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden Habilitering och rehabilitering patienter som är i behov av bostadsanpassning och som inte är inskrivna någon av specialistmottagningarna eller i Rehabcentrum Gotland (RCG) Hjälpmedel Avseende hjälpmedel beskrivs i aktuell överenskommelse endast övergripande ansvarfördelning gällande förskrivning av personliga hjälpmedel. I övrig hänvisas till Region Gotlands hjälpmedelspolicy och allmänna anvisningar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förskriver hjälpmedel till; patienter som är i behov av hjälpmedel kopplat till en pågående behandling i den specialiserade vården patienter som på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning (tröskelprincipen) hjälpmedelsförskrivning där specialistkompetens krävs Socialförvaltningen förskriver hjälpmedel till; patienter inskrivna i hemsjukvården patienter som är i behov av hjälpmedel och inte kan ta sig till vårdcentralen enligt tröskelprincipen hjälpmedelsförskrivning i samband med insatser inom bashabiliteringen Minnesbedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för; arbetsterapeut på Rehabenheten Korpen utför minnesbedömningar hos personer i ordinärt boende. Remiss från läkare krävs. förskrivning av kognitiva hjälpmedel och andra insatser i direkt anslutning till bedömningen Socialförvaltningen ansvarar för; arbetsterapeut i hemsjukvården utför minnesbedömningar i särskilt boende samt på korttidsenhet. Remiss från läkare krävs. Vid misstanke om nedsatt minnesfunktion kan minnesbedömning även göras i ordinärt boende på initiativ av arbetsterapeut inom hemsjukvården för vidare kontakt med ansvarig läkare. förskrivning av kognitiva hjälpmedel och andra insatser över tid I övrig hänvisas till Region Gotlands lokala vårdprogram för personer med demenssjukdom. 5 (5)

11 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Leif Ohlsson Gunilla Bryntesson Tjänsteskrivelse HSN 2017/54 17 februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsplan 2017 hälso- och sjukvården - regional modell Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar verksamhetsplan för 2017 enligt Region Gotlands mall. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner process för framtagande av 2018 års verksamhetsplan. Ärendebeskrivning Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde ( 339) antogs verksamhetsplan för 2017 i sammanfattad och överskådlig form med vissa tillägg. Samtidigt beslutades att ge förvaltningen i uppdrag att till nämndens sammanträde i mars färdigställa verksamhetsplan 2017 enligt Region Gotlands mall samt ta fram förslag på hur processen för framtagande av 2018 års verksamhetsplan ska genomföras. Verksamhetsplan enligt Region Gotlands mall är framtagen. I denna beskrivs processen för framtagande av verksamhetsplan för 2018 och framåt. Förvaltningen fick också i uppdrag att ta fram mål och målvärden för uppföljning med koppling till verksamhetsplan Detta arbete har påbörjats och mål och målvärden kommer att beslutas av förvaltningschef. Dokumentet Mål och mått bifogas för kännedom. Uppföljning av målvärden sker vid delårsrapport 2 och bokslut. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

12 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/54 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 februari 2017 Verksamhetsplan 2017 Hälso- och sjukvården Mål och mått uppföljning verksamhetsplan (2)

13 PLAN Verksamhetsplan 2017 Hälso- och sjukvården Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden Framtagen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum Gäller 2017 Ärendenr HSN 2017/54 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

14 Region Gotland Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan 2017 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Verksamhetsbeskrivning Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Patientnytta Medarbetares engagemang och utveckling Utbildning och kompetens Personalens medverkan i kvalitetsarbete Verksamhetens processer Nulägesbeskrivning Mål Mål från övergripande nivå Mål från koncernstyrkort Mål från övergripande program Prioriterade områden från koncernledningsgruppens verksamhetsplan Nämndmål och prioriterade uppdrag Nämndmål Prioriterade uppdrag från nämnd Indikatorer för löpande nämndinformation Indikatorer fastställda i koncernstyrkort Prioriterade utvecklingsområden Behålla och rekrytera medarbetare Minska behovet av slutenvård Effektiv användning av kostnadskrävande resurser Vård-IT i praktiken Kontinuerlig uppföljning av kvalitetsmål Strategier Prioriterade aktiviteter Ekonomi Medarbetare Uppföljning av verksamhetsplanen Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

15 Region Gotland Verksamhetsplan Verksamhetsplanens syfte och funktion Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan utgår från Region Gotlands koncernstyrkort, som beslutades i Regionfullmäktige och gäller för perioden Modellen utgår ifrån ett koncernstyrkort med två perspektiv, samhälle och verksamhet. Med det nya koncernstyrkortet lämnas systemet där varje nämnd har ett eget styrkort kopplat till koncernstyrkortet. Respektive förvaltning upprättar en verksamhetsplan som är kopplad till koncernstyrkortet. Planen antas av respektive nämnd och är ett förvaltningsövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från regionfullmäktige via nämnd och förvaltning, vidare till avdelningsoch enhetsnivå, och knyter ihop regionfullmäktiges mål med verksamhetsplanering och budget. Verksamhetsplanen inom förvaltningen revideras årligen. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål och prioriterade områden. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden förvaltningen ser för att nå målen samt strategier och aktiviteter kopplat till utvecklingsområdena. Med nämndens verksamhetsplan som utgångspunkt tar sedan varje verksamhet eller enhet fram en egen aktivitetsplan. Därefter upprättas medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildes uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Koncernstyrkort HSN/HSF Verksamhetsplan V Aktivitetsplan per verksamhet/enhet Medarbetarkontrakt Figur 1 Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt Verksamhetsledningssystem underlättar för förvaltningsledning, chefer och medarbetare att få en samlad bild av verksamheten för att på ett systematiskt sätt styra, leda, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det ska driva verksamheten framåt, fokusera på det viktiga, minimera risker, främja förbättringsarbetet samt stimulera och ge delaktighet. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska som vårdgivare ansvara för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten (SOSFS 2011:9). I verksamhetsledningssystemet för hälso- och sjukvårdsförvaltningen ingår: grundprinciper för styrning och ledning av verksamheten riktlinjer och mål resultatuppföljning och målutvärdering. Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

16 Region Gotland Verksamhetsplan Verksamhetsbeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till de som bor och vistas på Gotland. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och behandling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ges företräde. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens värdegrund ska genomsyra verksamheten och ha en tydlig koppling till vardagsarbetet. Värdegrund symboliseras med ett hus. Genom värdegrundens ramar tillika framgångsfaktorer för hälso- och sjukvårdsförvaltningen -rätt från mig, ordning och reda, standardiserade processer, ständiga förbättringar, medarbetarskap och ledarskap skapar vi God vård som är: - Kunskapsbaserad - Säker - Patientfokuserad - Effektiv - Jämlik - Sker i rimlig tid Figur 2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens värdegrund 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Patientnytta I Hälso- och sjukvården är målsättningen att kunder/patienter upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Uppföljning sker utifrån resultat från medborgar- och patientenkäter samt klagomål och synpunkter. Kvalitetsuppföljning genomförs också av studenters verksamhetsförlagda utbildning. Processer utgår från de viktigaste kundgrupperna och deras behov, krav och förväntningar. Den viktigaste kundgruppen är patienterna. Dessutom betraktas de närstående till patienten som en viktig kundgrupp, liksom de studerande som får sin verksamhetsförlagda del av utbildningen i verksamheten. Kundsamverkan är en viktig framgångsfaktor. Kundsynpunkter/klagomål inhämtas och hanteras enlig särskild rutin Medarbetares engagemang och utveckling Målsättningen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen är att underlätta för medarbetare att vara delaktiga och aktivt få påverka beslut och delta i förbättringsarbeten. Delaktighet ska uppnås genom ett tydligt ansvar och befogenheter. Ärendenr HSN 2017/54 Datum Region Gotland ska utveckla medarbetar- och ledarskapet samt vara en attraktiv arbetsgivare. De styrande dokument som ligger till grund för de olika personalprocesserna finns i PAhandboken Utbildning och kompetens Utifrån omvärldsanalys och strategisk plan identifierar varje verksamhet den kompetens som behövs för att utföra uppdraget på ett säkert sätt. Verksamheten säkerställer att all personal har nödvändig kompetens för att utföra sitt arbete och att arbetet utförs i linje med lagstiftning, krav från professionella organisationer och andra överenskomna krav. Kompetensanalys görs i samband med chef-/medarbetarsamtal och en övergripande utbildningsplan utarbetas årligen. 4 (19)

17 Region Gotland Verksamhetsplan Personalens medverkan i kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens personal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Hälso- och sjukvården ställer krav på att medarbetare verkar för en god kvalitet i vården och deltar i kvalitetsarbeten (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ansvarar för att medarbetaren har den kompetens som krävs för verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar också för att processer och rutiner tillämpas av medarbetare på alla nivåer Verksamhetens processer Respektive verksamhetschef bedömer vilka processer och rutiner som behövs för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och föreskrifter, samt vad som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Många processer sträcker sig över flera verksamhetsområden. Det ska framgå hur samverkan bedrivs inom och mellan verksamheterna, med andra förvaltningar, myndigheter och föreningar samt andra organisationer. Som stöd för processorienterat arbete används metoder för ständiga förbättringar. Huvudprocesser ska i första hand beskrivas inom: Verksamhetsområde medicinska och opererande specialiteter o Allmänkirurgi, urologi, öron- näsa, hals, ögon, hud, internmedicin, infektionoch lungmedicin, onkologi, ortopedi, rehabiliteringsmedicin Verksamhet barn- och ungdomsmedicin Verksamhet gynekologi och obstetrik Verksamhetsområde psykiatri Verksamhetsområde primärvård Resursområde öppenvård och slutenvård Resursområde service och diagnostik o Anestesi/intensivvård, radiologi, LMCG, operation, medicinteknik Resursområde Habilitering/rehabilitering och vårdadministration Akutmottagning Folktandvård Mun- och käkcentrum ehälsa/mit Kansli Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

18 Region Gotland Verksamhetsplan Nulägesbeskrivning Kvalitet Medarbetare Ekonomi - Patienter bemöts med respekt. - Hälso- och sjukvården har en god tillgänglighet. - Patienter efterfrågar information, kontinuitet och delaktighet. - Psykisk ohälsa är en stor del av sjukfrånvaron - Patienter med neuropsykiatriska diagnoser behöver vård och stöd på ett annat sätt - Hög förekomst av självmord - Hög vårdkonsumtion inom specialistsjukvården - Påbörjat arbete att säkra ansvaret i vårdprocesserna. - Påbörjat arbete att använda IT för kontakt med annan vårdgivare. - Påbörjat arbete att använda resultat för kvalitetssäkring av verksamheten - Utveckling av hälsofrämjande insatser pågår - Vi har engagerade och kompetenta medarbetare och chefer. -Vårdpersonal har hög arbetsbelastning - Patientsäkerhetskulturmätning har identifierat förbättringsområden - Brist på kompetens inom vissa nyckelområden - Behov av IT lösningar för samverkan med andra aktörer för att underlätta kompetensutveckling - Beroende av bemanningsföretag - Hälso- och sjukvården strävar efter att kännetecknas som en lärande organisation - Ökad samverkan inom området kunskapsstyrning - Påbörjat arbete att förbättra den interna kommunikationen - Åtgärder för ökad kostnadseffektivitet har haft effekt - Minskad nettokostnadsutveckling är förutsättning för budget i balans Handlingsplan för budget 2017 är framtagen - Hög kostnadsutveckling för läkemedel - Arbete enligt handlingsplan för utomlänsvård pågår - Avtalstroheten behöver följas upp och utvecklas - Översyn av hjälpmedelsförskrivning pågår - Påbörjat arbete att implementera kapacitets- och produktionsplanering inom sjukvården - Påbörjat arbete att kvalitetssäkra användning av medicinteknisk utrustning. Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

19 Region Gotland Verksamhetsplan Mål 3.1 Mål från övergripande nivå Mål från koncernstyrkort Figur 3 Koncernstyrkortets målområden Region Gotlands koncernstyrkort är övergripande för alla regionens verksamheter. Koncernstyrkortet innehåller sex målområden fördelat på perspektiven samhälle och verksamhet. Målområden under samhällsperspektivet är social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet. Målområden under verksamhetsperspektivet är kvalitet, medarbetare och ekonomi. För varje målområde i koncernstyrkortet finns det underliggande mål. Figur 4 visar vilka mål som finns under varje målområde i regionens koncernstyrkort och vilka av målen som är direkt och indirekt tillämpliga för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

20 Region Gotland Verksamhetsplan 2017 Samhälle Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet God folkhälsa Gotlänningar känner sig delaktiga Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har god uppväxtvillkor Ett rikt och tillgängligt kultur och fritidsliv En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Verksamhet Ingen bostadsbrist Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete och studier God tillgång till vuxenutbildning Långsiktigt goda och stabila kommunikationer Ett gott Näringslivsklimat Ökad folkmängd Utveckla Gotland som ekokommun Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi Säkra tillgången till vatten av god kvalitet Gotland klimatavtryck ska minska Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön Medarbetare Kvalitet Ekonomi Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten Arbetsmiljö ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa God tillgänglighet till Region Gotland God Kvalitet i skolan God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Soliditeten ska vara minst 45 procent Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag Regionens materiella tillgångar ska vårdas Skattefinansierade investeringar ska vara egenfinansierade till 100 procent Direkt tillämpliga mål Indirekt tillämpliga mål Ej tillämpliga Figur 4 Tillämpliga mål från koncernstyrkortet Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

21 Region Gotland Verksamhetsplan Mål från övergripande program Sjukvård och tandvård regleras i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientlagen och patientsäkerhetslagen, samt ett stort antal föreskrifter. Vidare finns regelverk för medicinsktekniska produkter (där även journalsystem ingår) och läkemedelshantering. Socialstyrelsen tar fram nationella vårdprogram och tillsammans med andra nationella och internationella organ ger det vården evidensbaserad kunskap att förhålla sig till. Staten gör också, i samarbete med Sveriges kommuner och landsting särskilda satsningar inom ramen för överenskommelser. Regionalt finns handlingsprogram kring bl.a. folkhälsa, självmordsförebyggande och hjälpmedel. De flesta överenskommelser mellan staten och SKL är riktade för specifika områden. Den överenskommelse som tidigare har skilt sig ifrån de övriga är Professionsmiljarden och 2017 års inriktning för denna överenskommelse är i dagsläget oklart. Överenskommelser för 2017: Förbättrad cancervård aviserad t.o.m. år 2018 En förbättras vård för personer med kroniska sjukdomar m.m. aviserad t.o.m Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa aviserad t.o.m Psykisk hälsa aviserad t.o.m. år 2018 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings/rehabiliteringsprocess aviserad t.o.m. år 2018 Försäkringsmedicinska utredningar aviserad t.o.m. år 2017 Professionsmiljarden förväntas bli klar i början av 2017 Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

22 Region Gotland Verksamhetsplan Prioriterade områden från koncernledningsgruppens verksamhetsplan Koncernledningsgruppen leds av regiondirektören. Koncernledningsgruppen består styrning. av förvaltningarnas respektive förvaltningschef, HR-direktör, kommunikationsdirektör, ekonomidirektör, direktör för regional utveckling samt direktör för kvalitet & digitalisering. Koncernledningsgruppens uppgift är att få hela organisationen att arbeta för regionfullmäktiges antagna vision och övergripande mål. Koncernledningsgruppen har en egen verksamhetsplan. Utifrån identifierade behov som koncernledningsgruppen har lyft fram från verksamheterna, har gruppen i sin verksamhetsplan valt att prioritera områdena digitalisering, service, kompetensförsörjning och styrning. Digitalisering och kompetensförsörjning är de två områden som tydligt griper in i samma prioriteringar som hälso- och sjukvårdens prioriteringar i verksamhetsplanen. De övriga kommer att ha aktiviteter som påverkar hälso- och sjukvården men inte på samma genomgripande sätt. 3.2 Nämndmål och prioriterade uppdrag Nämndmål Vårdkvaliteten ska vara minst i nivå med övriga riket Vården ska ha hög tillgänglighet och bedrivas i patientens närmiljö så långt som möjligt Vården ska ha en stabil bemanning som kan tillgodose behovet av kontinuitet Verksamheten ska genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt Verksamheten ska bedrivas inom givna ekonomiska ramar Patienten ska ha stort inflytande och vara delaktig i vården Prioriterade uppdrag från nämnd Minska behovet av slutenvård Effektivisering och modernisering genom digitalisering Digitalisering Verksamhetsutveckling e-tjänster Service Service, bemötande och tillgänglighet Förtroendefrågan varumärke företagsklimat Kompetensförsörjning Ledarskap Lönebildning Organisationskultur/stolthet Sjuktal Styrning Ekonomistyrning Koncernstyrning Samspel med politiken Ärendenr HSN 2017/54 Datum Stärka primärvården (hela sjukvårdens uppdrag) Vidareutveckla arbetssätt för att behålla och rekrytera medarbetare Vidareutveckla arbetssätt för att minska hälsoklyftor I samverkan med Socialnämnden planera för en samordnad vård för personer med missbrukarproblematik 10 (19)

23 Region Gotland Verksamhetsplan Indikatorer för löpande nämndinformation Indikatorer följs upp genom mål och mått i förvaltningens verksamhetsplan Indikatorer fastställda i koncernstyrkort God kvalitet i vården Andel approximalt kariesfria (kariesfria sidoytor) 0-19 åringar Nettokostnad hälso- och sjukvård totalt (inkl. läkemedel), kr/inv Patienter i sluten vård med vårdrelaterad infektion, andel (%) Patienter som erbjuds läkarbesök i primärvården inom 7 dagar, andel (%) Patientupplevd kvalitet avseende helhetsintryck i primärvården Personer med undvikbara slutenvårdstillfällen, antal/ inv Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

24 Region Gotland Verksamhetsplan Prioriterade utvecklingsområden I förvaltningens verksamhetsplan beskrivs nuläge: att behålla, åtgärda respektive utveckla, fokusområden samt aktiviteter som ska genomföras innevarande år. Fokusområdena är särskilt utpekade prioriterade områden där förvaltningen ska kraftsamla under året. För 2017 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen fem prioriterade utvecklingsområden sk fokusområden. Utgångspunkten i samtliga fokusområden är patientens delaktighet. 4.1 Behålla och rekrytera medarbetare För att klara kompetensförsörjning och minska beroendet av hyrpersonal behöver förvaltningen aktivt planera och arbeta med att behålla befintliga medarbetare och rekrytera nya medarbetare. En grupp har tillsatts inom sjukvården att arbeta med frågorna kring behålla och rekrytera medarbetare. En plan kommer att tas fram för strukturerade och planerade aktiviteter för att minska beroendet av hyrpersonal. Aktiviteter tas fram för att behålla och rekrytera medarbetare. Exempel på aktiviteter är medverkan vid mässor, kontakter med elever på utbildningar, prioriteringar i löneöversynen, genomgång av arbetstider och scheman. Aktiviteterna kommer att förankras i sjukvårdens ledningsgrupp samt i sjukvårdens samverkansgrupp. Tandvården arbetar främst med insatser inom rekrytering med närvaro på mässor och arbetsmarknadsdagar. Kompetensförsörjning är ett av koncernens prioriterade områden där HSFs prioriterade område, att behålla och rekrytera medarbetare, bidrar till målet. För att behålla och rekrytera medarbetare är ledarskap, lönebildning och organisationskultur viktiga områden. 4.2 Minska behovet av slutenvård För att minska vårdproduktion behövs nya arbetssätt. De allra flesta patienter är i verkligt behov av vård, dvs vården som ges är inte i onödan. Bedömningen är dock att med ett förändrat omhändertagande kan behovet av främst slutenvård minska. En del av den vård som idag ges i slutenvård ska med förändrade arbetssätt kunna ges i öppenvård. För att skapa förutsättningar för det måste kapacitet frigöras i öppenvård. Inom öppenvården kan ett förändrat omhändertagande av exempelvis patienter med flera komplexa behov med täta besök vid många mottagningar minska antalet besök för individen. Likaså kan ett förändrat omhändertagande inom slutenvården minimera icke värdeskapande väntetider under slutenvårdstiden vilket leder till sänkt medelvårdtid. Att utforma vården så att den kan ges närmare patienterna, tillsammans med teknikutveckling inom vården, ger stora möjligheter att minska behovet av vård på sjukhus eller minska behovet av resor för patienten. Utvecklandet av digitala tjänster är i nuläget endast i början av sin potential. Ärendenr HSN 2017/54 Datum Ett mer långsiktigt arbete för att minska behovet av slutenvård, eller kanske snarare inte öka behovet i samma takt som demografin förändras, är att fortsätta satsning på hälsofrämjande arbete generellt i samhället och det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 12 (19)

25 Region Gotland Verksamhetsplan 2017 Fokusområdet kopplas primärt till koncernmålet Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag i det avseende att effektivisering är nödvändig för att frigöra resurser. Dessutom kopplas fokusområdet även till koncernmålet God kvalitet i vården då ingen ska behöva vara inlagd i slutenvård om andra vårdformer är möjliga. Fokusområdet går också i linje med koncernledningsgruppens prioriterade område Digitalisering. 4.3 Effektiv användning av kostnadskrävande resurser I offentlig verksamhet är effektiv användning av resurser viktigt, det handlar dels om ett förhållningssätt dels om kontinuerligt arbete, i vissa fall även om särskilda genomlysningar/insatser för att säkerställa detta. Flera aktiviteter görs i gränssnitten med samarbetsaktörer exempelvis tillsammans med socialförvaltningen. Med fokusområdet avses att rikta uppmärksamheten på resurser inom förvaltningen och i synnerhet kostnadskrävande resurser. Syftet är att alla verksamheter utifrån sina förutsättningar ska prioritera vad som gör mest skillnad. En sjukvårdsövergripande prioritering är att se över operationsprocessen. Sedan tidigare fastställd handlingsplan är kostnader för utomlänsvård och läkemedel ytterligare fokusområden. Fokusområdet kopplas primärt till koncernmålet Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag i avseendet att effektivisering är nödvändig för att frigöra resurser. 4.4 Vård-IT i praktiken Journalen via nätet införs under året. Arbetet med detta pågår parallellt i Stockholm och på Gotland. Syftet är att öka patienternas delaktighet i sin vård genom att tillgängliggöra vårdens dokumentation. Förutom det tekniska projektet pågår arbete med företrädare för verksamheten och de fackliga organisationerna kring hur detta ska kunna ses som ett verktyg i vården och hur journaldokumentation ska kunna förbättras. IT vid kontakter med andra vårdgivare används redan idag. Vårdkontakter på distans sker företrädesvis via videolänk. Under året ska användandet av IT i kontakt med patienter och närstående samt med andra vårdgivare utökas. Ett exempel är vårdplanering, där anhöriga ska kunna delta på distans. En annan tillämpning är vårdkontakter med specialiserad vård, både mellan primärvård och Visby lasarett samt mellan lasarettet och sjukhus på fastlandet. Videouppkoppling i kompetenshöjande syfte sker sedan flera år och kan utökas till fler verksamheter. Ärendenr HSN 2017/54 Datum Digitalisering behöver kopplas till nytänkande och innovation. Man behöver i första hand ändra arbetssätt, sedan nyttja teknik som stöder det nya arbetssättet. Det handlar inte om att koppla IT till traditionella arbetssätt i första hand längre utan att omdefiniera interaktion och kommunikation med patienter och närstående. Exempelvis behöver patienter med neuropsykiatriska svårigheter mötas på ett bättre sätt än vad som sker idag och IT kan vara ett hjälpmedel. Fokusområdet kopplas till koncernstyrkortets mål om God kvalitet i vården och koncernledningsgruppens prioriterade område Digitalisering e-tjänster. 13 (19)

26 Region Gotland Verksamhetsplan Kontinuerlig uppföljning av kvalitetsmål Kontinuerlig uppföljning av medicinska kvalitetsmål sker genom återkoppling i Vården i siffror (VIS) samt Öppna jämförelser (ÖJ) som båda redovisar resultat från ett stort antal medicinska kvalitetsregister. Mätning av patientupplevd kvalitet exempelvis bemötande, delaktighet och tillgänglighet sker utifrån nationella undersökningar och följs upp och analyseras på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Att uppföljningen sker kontinuerligt, och med så kort eftersläp som möjligt, är en framgångsfaktor för att uppföljningen ska kunna användas i styrning och utveckling av verksamheten. Alla sjukvårdsområden ska under 2017 ta fram 1-2 prioriterade mått med målvärde. Övergripande målvärde är att kvaliteten ska vara i nivå med riket. Kvalitetsmålen följs upp i dialogsamtal med verksamheterna, se även beskrivning avsnitt 9 nedan. Begreppet God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Begreppet beskrivs under avsnitt 2 ovan. Fokusområdet kopplas primärt till koncernstyrkortets mål om God kvalitet i vården och koncernledningsgruppens prioriterade område Kvalitet och i viss mån Service. Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

27 Region Gotland Verksamhetsplan Strategier För att lyckas med de aktiviteter och mål som finns formulerade i verksamhetsplanen måste planen brytas ner och omsättas på verksamhetsnivå. Detta görs genom att varje verksamhet tar fram en aktivitetsplan. Aktivitetsplanen beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras, till vilket fokusområde aktiviteten kopplar och hur uppföljning ska ske. Respektive verksamhetschef ansvarar för att nedbrytningen görs till lämplig nivå inom verksamheten/verksamhetsområdet. Förvaltningsgemensam mall för aktivitetsplan finns framtagen liksom gemensamt presentationsmaterial som enhetscheferna kan använda som stöd vid exempelvis dialog på arbetsplatsträffar. Arbetet med att bryta ner verksamhetsplanen påbörjas när nämnden antagit planen. Respektive verksamhetschef beslutar om vilka aktiviteter som ska prioriteras under året. Aktivitetsplanerna stäms av i sjukvårdsledning och tandvårdsledning. Kontinuerlig uppföljning av aktivitetsplanerna är en framgångsfaktor för genomförande, se avsnitt 9. Processen för framtagande av verksamhetsplan och aktivitetsplaner som beskrivs i fig. 5, s. 18, är för 2017 något förskjuten i tid. 6 Prioriterade aktiviteter Kvalitet Medarbetare Ekonomi Ärendenr HSN 2017/54 Datum Planer för psykisk hälsa, suicidprevention och äldre - Fortsatt arbete för att patienter ska få vård på rätt nivå - Delta i statliga satsningsområden, exempelvis SVF - Tydliggöra uppdrag, vårdprocesser och uppföljning - Säkerställa effektiva operationsprocesser - Införa Journalen via nätet - Förbättringsarbeten tydligt kopplade till fokusområden - Öka kunskap om och använda metoder för patientdelaktighet - Utöka användandet av IT i kontakt med patienter och anhöriga - Systematisera verksamhetsuppföljning - Vidareutveckla arbetssätt för att minska hälsoklyftor - Stärka primärvården - Tillsammans med socialförvaltningen planera för en sammanhållen vård och omsorg för patienter med beroendeproblematik - Kompetensförsörjningsplan - Handlingsplan för ett minskat beroende av hyrpersonal - Identifiera och genomföra aktiviteter utifrån psykosociala skyddsronder och patientsäkerhetskulturmätningen - Fortsätta förbättra den interna kommunikationen - Utöka användandet av IT i kompetenshöjande syfte - Systematisera användningen av kvalitetsregister med tydlig koppling till förbättringsarbeten - Stärka strukturerna för kunskapsstyrd verksamhet - Genomföra besparingar för att möta områden med högre kostnadsutveckling - Handlingsplan för budget och utomlänsvård. - Uppföljning varje månad i alla ledningsgrupper - Intensifiera uppföljning av förskrivna läkemedel - Säkra processen för ordnat införande av läkemedel - Kapacitets- och produktionsplanering i fler verksamheter - Implementera Region Gotlands inköpsprocess 15 (19)

28 Region Gotland Verksamhetsplan Ekonomi Bokslut 2015 Budget 2016 Budget /- % 2016/17 Verksamhetens intäkter ,3 % Verksamhetens kostnader ,8 % varav - personalkostnader ,9 % (konto 50 57) - köp av verksamhet ,2 % (konto 46) - övriga kostnader ,0 % - avskrivningar internränta Verksamhetens nettokostnader ,7 % Kommunbidrag ,7 % Årets resultat Budget 2017 Investeringar Tabell 1: Investeringsram, [förvaltning], 2017 Kommentarer: 2016 års ekonomiska resultat blev för hälso- och sjukvårdsnämnden minus 82,3 miljoner, dvs en total nettokostnad på Tkr. Budget 2017 medger således en nettokostnadsutveckling på 1,8 procent. I den låga nettokostnadsutvecklingen för 2017 ligger inberäknat att 14,5 miljoner är överflyttade från hälso- och sjukvårdsnämnden till Regionstyrelsen i den nya finansieringsmodellen för regionstyrelseförvaltningen. 8 Medarbetare Personal Nov 2015 Dec 2016 Ärendenr HSN 2017/54 Datum Antal anställda varav - kvinnor män tidsbegränsat anställda Tabell 2: Medarbetare HSF Kommentarer: Antalet anställda har ökat något, vilket kan anses som bra då fler är anställda istället för att förvaltningen har inhyrd personal. Andelen tidsbegränsade anställningar har minskat något. 16 (19)

29 Region Gotland Verksamhetsplan Uppföljning av verksamhetsplanen Verksamhetsplan revideras årligen och fastställs av nämnden i november samtidigt med den interna budgetfördelningen. När verksamhetsplanen är fastställd påbörjas arbetet i verksamheterna med att bryta ner planen i aktivitetsplaner, se avsnitt 5 ovan. Som tillägg till verksamhetsplanen fastställs i början av året mätetal och för mätetalen fastställs även målvärden. Mätetalen är kopplade till fokusområdena i verksamhetsplanen. Mätetalen kan vara av typen process- eller resultatmått. Mätetalen möjliggör en samlad bild av att förvaltningens arbete inom de olika områdena går i önskad riktning utifrån verksamhetsplanen. Tal och målvärden beslutas av förvaltningschef. Mätetalen följs under året upp kontinuerligt inom förvaltningen. I samband med delår 1 görs första uppföljningen på aktivitetsnivå, inom förvaltningen, i form av att verksamheternas aktivitetsplaner med de prioriterade aktiviteterna redovisas för förvaltningens ledningsgrupp. Aktivitetsplanerna följs upp under augusti- september genom dialogmöten med alla verksamheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen på verksamhetschefsnivå. I dialogmötena deltar verksamhetschef samt representanter som denne bjuder in och delar av förvaltningsledning. Dialogmötena är även en del av förvaltningens budgetprocess inför nästkommande år. I mötena förs dialog om verksamhets kvalitet, medarbetare och ekonomi för innevarande år och behov inför kommande år. I dialogmötet sker även uppföljning av berörd verksamhets bidrag till innevarande års verksamhetsplan. Efter dialogmötena analyserar förvaltningsledningen det som framkommit och arbetar fram ett första förslag till nästa års verksamhetsplan. Utgångspunkten är den politiska viljan uttryckt i strategisk plan, Region Gotlands koncernstyrkort, dialogmötena och eventuella andra identifierade behov. Förslaget presenteras vid ledningens genomgång i oktober. Under oktober genomförs ledningens genomgång. Vid ledningens genomgång görs, för att möjliggöra en samlad bild, en kortare genomgång av verksamheternas arbete utifrån innevarande års verksamhetsplan samt diskuteras fokusområden och aktiviteter aktuella för kommande verksamhetssår som ska beskrivas i verksamhetsplan. Årliga förbättringsarbeten som ska genomföras inom förvaltningen kopplas till de identifierade fokusområdena. Uppföljning av verksamhetsplanen redovisas för nämnden i delårsrapport 2 och årsbokslut. För en sammanfattande beskrivning, se fig 5 nedan. Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

30 Region Gotland Verksamhetsplan 2017 Dialogmöten: avstämning av årets plan och underlag inför nästa års verksamhetsplan. Redovisning av arbetet utifrån årets verksamhetsplan till nämnden (delårsrapport 2). Redovisning av arbetet utifrån årets verksamhetsplan till nämnd. augustiseptember Ledningens genomgång: förslag på förvaltningsövergripande aktiviteter tas fram. Förbättringsarbeten beslutas. april oktober Redovisning av aktivitetsplaner till HSFLG. Årshjul verksamhetsplan Nämnden fastställer kommande års verksamhetsplan och beslutar om kommande års interna budgetfördelning. mars Redovisning av föregående års arbete till nämnd (årsbokslut/ förvaltningsberättelse). november Aktivitetsplanerna stäms av i SLG/TLG och arbetet med att genomföra aktiviteterna sätts igång. januari Verksamhetsplanen bryts ner i aktivitetsplaner. Förvaltningsövergripande måltal tas fram. Talen följs kontinuerligt hela året. Fig 5. Årshjul verksamhetsplan Ärendenr HSN 2017/54 Datum (19)

31 Region Gotland Verksamhetsplan (19)

32 Mål och mått- uppföljning verksamhetsplan 2017 Fokusområde Uppföljningsmått Värde 2016 Målvärde 2017 Minska behov av slutenvård Andel patienter utskrivna före kl 11.00? Andelen ska öka. Hemgångsklara, somatisk vård, antal faktiska debiteringsdagar 44 st.(årsmedelvärde). Årsmedelvärde: 15 st. per månad. Högst 25 st. per månad. Medelvårdtid resursområde slutenvård 4,1. Medelvårdtiden ska minska. Antal oplanerade återinskrivningar (>=65 år) Dec nov st. Antalet ska minska med 10%. Antal patienter som erhållit åtgärd för att förändra ohälsosam levnadsvana st. Antalet ska öka. Koncernstyrkortsindikator kopplad till fokusområdet Antal undvikbara slutenvårdstillfällen (>=65 år) Dec nov. 2016: 658 st. Antalet ska minska med 10% Behålla och rekrytera medarbetare Antal anställd läkare inom psykiatri och primärvård Antal anställda sjuksköterskor inom resursområde slutenvård/öppenvård 33 tillsvidareanst. och 25 visstidsanst. 152 tillsvidareanst. Och 31 visstidsanst. Antalet ska öka Antalet ska öka Kontinuerlig uppföljning av kvalitetsmål Alla hälso- och sjukvårdsverksamheter ska ta fram 1-2 kvalitetsmått som följs upp vid dialogmötet Samtliga Hälso- och sjukvårdverksamheter har tagit fram 1-2 kvalitetsmått som har följts upp vid dialogmötet. Andel genomförda operationer inom 60 dagar Lägst 15%, högst 100% (per enhet, månad). >80%. Telefontillgänglighet primärvård, andel nummer som kommer fram samt avslutade lyckade samtal Lägst 51%,högst 100% (per enhet, månad). 90%. Primärvård: Andel nybesök till läkare inom 7 dagar Lägst 70%, högst 99% (per enhet, månad). 95%. Somatisk vård: Andel genomförda nybesök läkare inom 60 dagar Lägst 0%, högst 100% (per enhet, månad). >80%. Koncernstyrkortsindikator kopplad till fokusområdet Patienter i sluten vård med vårdrelaterad infektion, andel (%) Patienter som erbjuds läkarbesök i primärvården inom 7 dagar, andel (%) 2,2%. 90% (höst 2016). Diskussion pågår. 95%. Patientupplevd kvalitet avseende helhetsintryck i primärvården 80%. I nivå eller bättre än riket. Andel approximalt kariesfria (kariesfria sidoytor) 0-19 åringar 70,9%. I nivå eller bättre än riket. Effektiv användning av kostnadskrävande resurser Nettokostnadsutveckling Kostnad för hyrpersonal 1,97%. 74, 721 Mkr. Nettokostnadsutvecklingen ska uppgå till max 1,8 procent. Kostnaden ska sänkas med 30 milj. Samtidig operationsstart Inväntar uppgift. Diskussion pågår. Koncernstyrkortsindikator kopplad till fokusområdet Nettokostnad hälso- och sjukvård totalt (inkl. läkemedel), kr/inv kr (2015). - Vård IT i praktiken Insatser via länk Diskussion pågår. Diskussion pågår. Patientens delaktighet Patientenkät (delaktighet involvering) Patientenkät (information och kunskap) Primärvård (2015)=71%, riket=74% Primärvård (2015)=72%, riket =74 % I nivå eller bättre än riket I nivå eller bättre än riket

33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Monika Westermark Chefsapotekare Tjänsteskrivelse HSN 2017/74 15 februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Nationell läkemedelslista DS 2016:44 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till remissvar och lämnar det som sitt eget. Sammanfattning Utredningen föreslår en ny lag, Lagen om nationell läkemedelslista, som ska ersätta nuvarande lag om receptregister (RR) 1996:1156 och lag om läkemedelsförteckning (LF) 2005:258. Man föreslår också en ny föreskrift som skulle ersätta de två nuvarande, kopplade till ovan nämnda lagar. Syftet är att förbättra patientsäkerheten genom att sammanföra uppgifter om patientens läkemedelsbehandling som idag finns uppdelade på flera källor t.ex. patientjournal (hos varje vårdgivares), receptregistret (E-hälsomyndighetens) och läkemedelsförteckningen (E-hälsomyndighetens). Förslaget innebär att alla ordinationer sker i vårdens journalsystem och att dessa sedan synkroniseras mot den nationella läkemedelslistan. Ett liknande system finns i Danmark (Felles Medicinekort). Med lagförslaget vill man tillgodose patientens och hälso- och sjukvårdspersonalens behov av en komplett bild av individens läkemedelsbehandling samtidigt som behovet av integritetsskydd upprätthålls. Man vill skapa en samlad bild oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. E-hälsomyndigheten föreslås bli ansvarig för att behandling av personuppgifterna i det nya registret. Förslaget innebär ett register enbart över läkemedel som är förskrivna på recept. Man kommer inte att se rekvisitionsläkemedel (behandlingar som ordineras och 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

34 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/74 administreras på sjukhus). Förslaget innebär inte heller något gemensamt journalsystem. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen saknar dock viktiga delar i det beslutsunderlag som behövs för att ta ställning för eller mot förslaget och anser därför att det inte är möjligt att vare sig tillstyrka eller avstyrka förslaget i sin helhet. Allmänna synpunkter Förslaget att slå ihop LF och RR samt att öka vårdens och patienternas möjligheter att se informationen är bra. Namnet Nationell Läkemedelslista är dock missvisande eftersom rekvisitionsläkemedel som ordinerats inom vården inte omfattas. Ett mer rättvisande namn vore Nationell receptlista eller Nationell läkemedelslista för förskrivna läkemedel. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i svaret endast fokuserat på de konkreta tillämpningsförslagen i kapitel 9, utvecklingsresonemanget i kapitel 10 och ekonomiska överväganden i kapitel 11. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen avstår från att kommentera de juridiska aspekterna i kapitel 12 och 13 (definitioner och författningskommentarer). Fördelar Förslaget är positivt för landsting med många privata utövare och där olika journalsystem används. Det är en stor fördel att förslaget ger en sammanhållen bild av patientens samtliga på recept förskrivna läkemedel, oavsett var i landet patienten fått sin förskrivning. Ett exempel på det är om nät-doktorer förskriver antibiotika som kan motverka de lokala STRAMA-gruppernas arbete. Det är också bra att fler yrkesgrupper i vården såsom sjuksköterskor och farmaceuter får tillgång till nationell läkemedelslista. Det underlättar arbetet med läkemedelsgenomgångar. Det är bra att Nationell läkemedelslista är obligatorisk och att man kan se ordinationsorsak. Det är bra att man ska arbeta strukturerat och använda den nationella källan för ordinationsorsak som förvaltas av Socialstyrelsen. Vidare är det positivt att man ska ange aktiv substans i stället för preparatnamn eftersom preparaten byts ut vid expediering och skapar förvirring hos patienten. Viktigaste invändningen Kap sid 189. Makulering av expedieringsunderlag Förslaget handlar om informationen mellan vård och apotek, men inte mellan olika vårdgivare. Detta ser vi som den största bristen vad gäller patientsäkerheten. Man måste kunna makulera recept även från andra vårdgivare när man upptäcker fel i läkemedelsbehandlingen t.ex. vid läkemedelsgenomgångar. Dubbelmedicinering, fel styrkor, fel doser. En sådan makuleringsfunktion finns redan idag i systemet Pascal, för patienter med dosförpackade läkemedel. Funktionen är värdefull. Övriga synpunkter Bevarande tid 5 år (kap 9.12 sid 234)anser vi är för kort, 10 år vore lämpligare. Patientdatalagen säger att en journaluppgift ska lagras i 10 år. En längre tidsrymd är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt vid t.ex. lex Maria ärenden. 2 (3)

35 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/74 Direktåtkomst till registret (Kap 9.5 sid 204) Det är bra att åtkomsten utökas till att gälla sjuksköterskor och farmaceuter i vården. Men det finns fler yrkesgrupper som kan ha behovet, t.ex. dietister och tandvårdspersonal. Utveckling av den nationella läkemedelslistan framöver (kapitel 10 sid. 247) Rekvisitionsläkemedel måste på sikt inkluderas. Det är ytterst viktigt att ha en helhetsbild över patientens totala läkemedelsbehandling. Vissa läkemedel kan ha effekt under lång tid och bidra till interaktionsrisk med andra läkemedel. Vi ser det som viktigt att inriktning mot generisk förskrivning redan nu tydliggörs. Det skulle stödja fortsatt utveckling av IT-system. Kostnader, konsekvenser och ikraftträdande (kapitel 11 sid. 259) Kostnaderna för utveckling av en nationell läkemedelslista är avsevärda. Det är därför viktigt att vid kostnadsberäkningen ta hänsyn till alla delar och även tänka på kostnader för anpassning till journalsystem kostnader för utbildning och implementering omställningskostnader för vården Det är också viktigt att listan bygger på öppen källkod och internationella standards. Det behöver också skrivas riktlinjer för hur Nationella läkemedelslistan ska användas för att underlätta implementering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 februari 2017 Remiss nationell läkemedelslista DS 2016:44 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Socialdepartementet 3 (3)

36 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elin Gottfridsson Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse HSN 2017/95 14 februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden RS Remiss - Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av remissunderlaget men då nämnden inte föreslås överta någon kultur- eller fritidsverksamhet lämnas inga ytterligare synpunkter. Sammanfattning Regionfullmäktige har gett ledningskontoret (numera regionstyrelseförvaltningen) i uppdrag att utreda en mer effektiv och samtidigt kostnadsbesparande politiker- och förvaltningsorganisation för regionens kultur- och fritidsverksamhet. I uppdraget ingår bland annat att pröva möjligheten att samordna verksamheten med andra nämnders åtaganden. Uppdraget har mynnat ut i remissunderlaget Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland som regionstyrelsen nu har remitterat till samtliga nämnder varav några bedöms vara direkt berörda av ärendet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen nämns inte som särskild berörd av övertagande av verksamheter och avstår därför från att lämna ytterligare synpunkter. Ärendebeskrivning Utredningen har genomförts som en ensamutredning av Jan-Olof Henriksson på regionstyrelseförvaltningen. Utredningen finns sammanställd i en rapport med analys och förslag på förändringar. Rekommendationen är att kultur- och fritidsnämnden liksom kultur- och fritidsförvaltningen läggs ner vid halvårsskiftet 2017 och att dess verksamheter överförs till andra nämnder. Remissunderlaget har skickats ut till samtliga nämnder varav vissa föreslås överta verksamheter, externa intressenter har också fått del av remissen. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

37 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/95 Remissfrågorna till nämnderna är: 1. Hur påverkar den föreslagna organisationsförändringen nämndens verksamhet, såsom arbetsprocesser, ekonomi osv? 2. Hur ser nämnden på det redovisade alternativet till politisk styrning? 3. Hur bedömer nämnden den föreslagna tidsplanen? 4. Hur avser nämnden att planera för och sedan ta emot de nya uppgifterna enligt förslaget? 5. Övriga inspel och synpunkter Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit del av genomförd utredning men då förvaltningens ansvarsområde inte primärt berörs av de verksamheter inom kulturoch fritidsområdet som ska fördelas mellan några av regionens nämnder avstår hälsooch sjukvårdsförvaltningen från att lämna ytterligare synpunkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 14 februari 2017 Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland en utredning på uppdrag av regionstyrelsen/regiondirektören Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionstyrelsen 2 (2)

38 Regionstyrelseförvaltningen Karin Farinder Ärendenr RS 2016/866 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum (5) Regionstyrelsen Remissunderlag för Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt regiondirektören att arbeta vidare med inriktningen om en nedläggning av kultur- och fritidsnämnden och kultur- och fritidsförvaltningen i enlighet med förslaget i utredningen Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland. Regionstyrelsen remitterar utredningsunderlaget, Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland, i den delen som avser organisationsförändringen till samtliga nämnder, varav tekniska nämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, förutom regionstyrelsen, bedöms vara direkt berörda av ärendet. Utredningsmaterialet remitteras även till följande externa intressenter: Gotlands Idrottsförbund, Gotlands Museum, Gotlandsmusiken, Länsteatern, Gotlands Hembygdsförbund, Gotlands Bygdegårdsdistrikt, KRO Gotland, Författarförbundet, Musikerförbundet och Gotlands Bildningsförbund. Remissperioden är 2 februari till 31 mars I utskicket skall tydligt framgå att remissförfarandet enbart avser förändringar gällande själva organisationen. Kultur- och fritidsnämnden uppmanas redogöra för ett förslag till övriga besparingar upp till 15 miljoner som kan hanteras i samband med kommande beslut enligt redovisad tidplan. RSF skall vid behov bistå nämnden. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att återkomma med slutsatser utifrån remiss samt förslag till ny organisation. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att särskilt utreda förslagets konsekvenser för förvaltningens egen verksamhet samt se över alternativ kring kommande förvaltningsintern organisation. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

39 2 Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att under remisstiden utveckla och fördjupa beskrivningen av olika alternativ till den framtida politiska styrningen, för i första hand den verksamhet som placeras under regionstyrelsen, för att skapa bra förutsätningar för den framtida verksamheten. Uppdraget ska förankras med Arvodeskommittén som skall få möjlighet att bereda ett förslag till beslut. Ärendebeskrivning I samband med budgetberedningen i maj 2016 konstaterades omfattande besparingsbehov inom Region Gotland (170 miljoner kronor under tre år). Regionens stora underskott oroar på både kort och lång sikt. Mot bakgrund av detta skrev Region Gotlands krisgrupp om kultur och fritidsnämndens verksamhet: Kultur- och fritidsverksamheten är, med undantag för ett bibliotek, en frivillig verksamhet. Gotland har av tradition en bred och välutvecklad kultur- och fritidsservice. I den ekonomiska situation som råder måste icke obligatoriska verksamheter ifrågasättas. I slutrapporten från krisgruppsarbetet föreslogs en besparing inom kultur- och fritidsverksamheten på 20 miljoner kronor år och därefter ytterligare 20 miljoner år I rapporten konstaterades då att ett sådant sparbeting är mycket omfattande med hänsyn till verksamhetens omsättning och förutsätter en omorientering av hela Region Gotlands kultur och fritidpolitik. I det uppdrag som regionfullmäktige slutligen beslutade om blev sparbetinget inte fullt så omfattande, men den beslutade besparingen kräver stora förändringar av Region Gotlands kultur- och fritidsverksamhet. Följande uppdrag, med utgångspunkt i kultur- och fritidsförvaltningens nuvarande uppdrag och utbud, blev beslutade: Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda en alternativ och mer effektiv politiker- och förvaltningsorganisation för kultur- och fritidsverksamheten i Region Gotland. I uppdraget ingår en genomlysning av åtagande, förutsättningar för alternativa driftsformer, ökad verksamhetssamordning över förvaltningsgränser samt möjliga organisationsförändringar Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att till budgetavstämningen 2016 återkomma med ett underlag för nämnden utbud och åtagande kopplat till serviceutredningen. Tillsammans ska uppdragen redovisa förutsättningarna till en kostnadsbesparing relativ 2016 års budget på 15 miljoner kronor under perioden

40 3 Uppdraget till ledningskontoret Ledningskontoret ges i uppdrag att utreda en mer effektiv och samtidigt kostnadsbesparande politiker- och förvaltningsorganisation för kultur- och fritidsverksamheten, som så långt möjligt bevarar de värden som fastslagits i Region Gotland. Uppdraget innebär att pröva möjligheten att samordna verksamheten med andra nämnders åtaganden. Uppdraget innebär också att pröva alternativa driftsformer. Arbetet ska ske i nära samverkan med kultur och fritidsnämnden och utgå från nämndens besparingsförslag som kan innebära såväl utbudsminskning som nivåsänkning av standard på verksamheten. Uppdraget är en del av det totala uppdraget att spara 170 miljoner kronor Uppdraget ska bedrivas i projektform och bl.a. belysa aspekterna brukare/medborgare, ekonomi, samarbetspartners/intressenter. Uppdraget ska också belysa konsekvenser på kort och lång sikt. Intryck från hur andra kommuner bedriver kultur- och fritidsverksamhet ska tas med. Efter beslut av regiondirektören bestämdes att utredningen inte skulle bedrivas i projektform, utan som en ensamutredning. Utredningsarbetet är nu slutfört och en rapport med analys såväl som förslag på förändringar finns sammanställd. Rekommendationen är att kultur- och fritidsnämnden liksom kultur- och fritidsförvaltningen läggs ner och att dess verksamheter överförs till andra nämnder enligt utredningens förslag. Den föreslagna tidplanen är att det ska ske vid halvårsskiftet Utredningen kommer att gå ut på bred remiss för att säkerställa konsekvenser och möjligheter för respektive nämnd inom Region Gotland, såväl som konsekvenser i en helhet. Regionstyrelsen och dess förvaltning får här dubbla roller genom ansvaret att både facilitera remissförfarandet inom andra nämnder och genomföra den egna remissprocessen. Remissfrågor till nämnderna är: 1) Hur påverkar den föreslagna organisationsförändringen nämndens verksamhet, såsom arbetsprocesser, ekonomi osv? 2) Hur ser nämnden på det redovisade alternativet till politisk styrning? 3) Hur bedömer nämnden den föreslagna tidplanen? 4) Hur avser nämnden att planera för och sedan ta emot de nya uppgifterna enligt förslaget? 5) Övriga inspel och synpunkter 3

41 4 Remissfrågor till externa aktörer är: 1. Hur skulle den förslagna organiseringen möta de behov som er organisation och verksamhet har? 2. Vilka förväntningar finns på en ny sådan organisering och samverkan? Efter inhämtande av remissvar och beredning av dessa färdigställer regionstyrelseförvaltningen ett slutligt förslag till beslut och genomförande av det samma, vilket behandlas på regionstyrelsens sammanträde 30 maj 2017 för senare beslut i regionfullmäktige 19 juni I remissförfarandet står tjänstepersoner från regionstyrelseförvaltningen till förfogande för att stötta i analys- och bedömningsarbetet, inklusive ansvarig utredare, och det rekommenderas att involvera dessa personer. Remissperioden föreslås bli mellan 2 februari och 31 mars Då har samtliga nämnder möjlighet att behandla remissen vid 1-2 ordinarie nämndsammanträden. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det är av stor vikt för det slutgiltiga beslutet för kultur- och fritidsverksamheten inom Region Gotland, och den fortsatta processen därefter, att utredningens slutsatser och förslag om tillvägagångssätt bedöms och kvalitetssäkras i Region Gotlands nämnder. Det är önskvärt att beredning görs såväl i relation till nämndernas egen verksamhet, som med hänsyn till en helhet för att undvika att det fattas suboptimerande förändringsbeslut. Beredningen görs utifrån relevanta faktorer, vilka kan variera mellan nämnderna, och exempel på faktorer är olika konsekvenser organisatoriskt, praktiskt och ekonomiskt. Bedömningen är även att detta remissförfarande för med sig att arbetet i den fortsatta processen, oavsett beslut, förs en bit på vägen genom ökad förståelse och förankring. 4

42 5 Beslutsunderlag Remissunderlaget, d v s utredningsrapporten för Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland, bifogas. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Regionstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Social- och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Gotlands Idrottsförbund Gotlands Museum Gotlandsmusiken Länsteatern Gotlands Hembygdsförbund Gotlands Bygdegårdsdistrikt KRO Gotland Författarförbundet Musikerförbundet Gotlands Bildningsförbund 5

43 Remissunderlag 1 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland En utredning på uppdrag av regionstyrelsen/regiondirektören

44 Remissunderlag 2 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Innehåll Framtida kultur- och fritidsverksamhet i Region Gotland... 1 En utredning på uppdrag av regionstyrelsen/regiondirektören Utredningsuppdrag:... 4 Framtida kultur och fritidsverksamhet i Region Gotland Bakgrund Syfte Uppdrag till ledningskontoret Tolkning av uppdraget Utredningens fasindelning Bakgrund Region Gotlands uppdrag Det regionala utvecklingsuppdraget Kultur- och fritidnämndens uppdrag Kultur- och fritidsnämndens styrkort Utredarens sammanfattande förslag i januari Allmänt Utgångspunkt för utredningen Personer/funktioner som är intervjuade Förvaltningens nuvarande organisation Konkreta förslag till organisation och ekonomisk effekt Sammanfattande besparingar Sammanfattande besparingar Sammanfattande besparingar 2020 ff Sammanfattande förslag till besparingar vid utgången av 2019 (ca) Förslag till ny organisation SWOT-analys avseende föreslagen organisation (inte besparingarna): Interna konsekvenser: Externa konsekvenser Politisk styrning Vad talar för nedläggning av förvaltning och nämnd? Vilka argument talar för föreslagen organisationslösning? Beslutsprocessen vid nedläggning Verkställighetsplan Kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag, ekonomi, organisation och utbud Bakgrund Förvaltningsledning och nämnd Utredarens förslag Administrativa avdelningen Utredarens förslag Kultursamverkansmodellen Länsteatern Gotlands musikstiftelse Gotlands Museum Övriga verksamheter Utredarens förslag Kultur- och ungdomsavdelningen Kulturavdelningen Det primärkommunala kulturuppdraget Utredarens förslag... 31

45 Remissunderlag 3 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Ungdomsavdelningen Utredarens förslag Fritidsavdelningen Nuläge och bakgrund Bidragstagare Definition bidragsgivning Gotlands Idrottsförbund Föreningsstöd - möjligheter och begränsningar, Skandinaviska utvärderingsinstitutet Utredarens förslag Biblioteksavdelningen Utredarens förslag PM Förslag på ny styrmodell av kultursamverkansmodellen på Gotland Samlat underlag från kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteken på Gotland... 71

46 Remissunderlag 4 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 1 Utredningsuppdrag: Framtida kultur och fritidsverksamhet i Region Gotland. 1.1 Bakgrund I samband med budgetberedningen i maj 2016 konstaterades omfattande besparingsbehov inom Region Gotland (170 miljoner kronor under tre år). Regionens stora underskott oroar på både kort och lång sikt. Mot bakgrund av detta skriver Region Gotlands krisgrupp om kultur och fritidsnämndens verksamhet: Kultur- och fritidsverksamheten är, med undantag för ett bibliotek, en frivillig verksamhet. Gotland har av tradition en bred och välutvecklad kultur- och fritidsservice. I den ekonomiska situation som råder måste icke obligatoriska verksamheter ifrågasättas. I slutrapporten från krisgruppsarbetet föreslogs en besparing inom kultur och fritidsverksamheten på 20 miljoner kronor år och därefter ytterligare 20 miljoner år I rapporten konstaterades då att ett sådant sparbeting är mycket omfattande med hänsyn till verksamhetens omsättning och förutsätter en omorientering av hela Region Gotlands kultur och fritidpolitik. I det uppdrag som regionfullmäktige slutligen beslutade om blev sparbetinget inte fullt så omfattande. Den beslutade besparingen kräver stora förändringar av Region Gotlands kulturoch fritidsverksamhet. Följande uppdrag blev beslutade: a) Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda en alternativ och mer effektiv politiker- och förvaltningsorganisation för kultur- och fritidsverksamheten i Region Gotland. I uppdraget ingår en genomlysning av åtagande, förutsättningar för alternativa driftsformer, ökad verksamhetssamordning över förvaltningsgränser samt möjliga organisationsförändringar b) Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att till budgetavstämningen 2016 återkomma med ett underlag för nämnden utbud och åtagande kopplat till serviceutredningen. c) Tillsammans ska uppdragen redovisa förutsättningarna till en kostnadsbesparing relativ 2016 års budget på 15 miljoner kronor under perioden Samtidigt fick Regionstyrelsen ett uppdrag att utreda effektivisering av hela Region Gotlands nämndorganisation. Utgångspunkten för denna utredning är kultur- och fritidsförvaltningens nuvarande uppdrag och utbud. 1.2 Syfte Skapa förutsättningar för en besparing på minst 15 miljoner kronor på verksamhet som idag organiseras inom kultur- och fritidsnämnden.

47 Remissunderlag 5 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 1.3 Uppdrag till ledningskontoret Ledningskontoret ges i uppdrag att utreda en mer effektiv och samtidigt kostnadsbesparande politiker- och förvaltningsorganisation för kultur- och fritidsverksamheten, som så långt möjligt bevarar de värden som fastslagits i Region Gotland. Uppdraget innebär att pröva möjligheten att samordna verksamheten med andra nämnders åtaganden. Uppdraget innebär också att pröva alternativa driftsformer. Arbetet ska ske i nära samverkan med kultur och fritidsnämnden och utgå från nämndens besparingsförslag som kan innebära såväl utbudsminskning som nivåsänkning av standard på verksamheten. Uppdraget är en del av det totala uppdraget att spara 170 miljoner kronor Uppdraget ska bedrivas i projektform och bl.a. belysa aspekterna brukare/medborgare, ekonomi, samarbetspartners/intressenter. Uppdraget ska också belysa konsekvenser på kort och lång sikt. Intryck från hur andra kommuner bedriver kultur- och fritidsverksamhet ska tas med. 1.4 Tolkning av uppdraget Efter beslut av regiondirektören skall utredningen inte bedrivas i projektform utan som ensamutredning av Jan-Olof Henriksson. Uppdraget till regionstyrelsen/ledningskontoret innebär att utredningen skall föreslå: 1. En mer effektiv och kostnadsbesparande tjänstemannaorganisation 2. En mer effektiv och kostnadsbesparande politikerorganisation 3. Alternativa organisationslösningar för verksamheterna vid nedläggning av förvaltningen 4. Alternativ organisationslösning för den politiska styrningen Utredningen skall: 5. ske i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen 6. samverka med kultur- och fritidsnämnden 7. utgå ifrån nämndens/förvaltningens besparingsförslag a. Förslaget kan innebära utbudsminskning b. Förslaget kan innebära standardsänkning 8. Samverka med berörda förvaltningar inom Region Gotland 9. Intervjua viktiga samarbetspartners/intressenter 10. belysa aspekten brukare/medborgare 11. belysa effekterna för samarbetspartners/intressenter 12. samla intryck från andra kommuner och landsting, men begränsat efter samråd med regiondirektören. 13. belysa ekonomin och förslaget skall innebära en sänkning av kostnaderna med minst 15 mnkr i 2016 års prisläge senast vid utgången av 2019.

48 Remissunderlag 6 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 1.5 Utredningens fasindelning Fas 1: Kartläggning av KFF/KFN nuvarande organisation, uppdrag och utbud. Definiera arbetsuppgifterna för KFF olika avdelningar. Definiera kostnaderna för dessa uppgifter Fas 2: Benchmarking, kartlägga några kommuners och landstings/regioners sätt att lösa motsvarande uppgifter. Jag har i samråd med regiondirektör Peter Lindvall minimerat denna benchmarking. Region Gotland är unikt i landet med en kommun som också har ett regionalt kulturansvar. Jag utgår istället i första hand från tidigare utredningar av KFF verksamhet, verksamhetens egna synpunkter och funderingar och söker därför optimala lösningar för att bibehålla och samordna uppdragen med andra förvaltningar och regionledningen. Visst underlag från andra kommuner finns i tidigare utredningar och hos de ansvariga avdelningscheferna. En del kunskap har inhämtats via nätet på kommunernas hemsidor Fas 3: Analysera alternativa lösningar Måste arbetsuppgifterna fortsatt lösas? Kan de begränsas? Kan arbetsuppgifterna flyttas till annan organisation? I så fall hur och till vilken förvaltning? Finns det olika alternativ? Kan uppgifter överföras till organisationer utanför RG? Krävs det politiska beslut i vissa ärenden? Vilka? Hur stor volym ärenden är det? Kan dessa i så fall lösas av RS eller annan nämnd? Kan delegationen utökas till tjänstemännen? Fas 4: Vilka besparingar kan uppnås? Begränsning av uppdrag? Politisk organisation. Förvaltningsledning. Uppgiftslösning Konsekvensbeskrivning för brukare/medborgare, ekonomi,samarbetspartners/intressenter. Konsekvenser på kort och lång sikt Fas 5: Utarbetande av sammanfattande förslag till förändrad organisation. Eventuella alternativa lösningar för olika uppdrag. Uppnådd besparingseffekt.

49 Remissunderlag 7 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 2. Bakgrund 2.1 Region Gotlands uppdrag Region Gotlands huvudsakliga uppdrag är att erbjuda välfärd, service och tjänster av god kvalitet till boende, besökare och näringsliv. Region Gotland ansvarar också för utvecklingen av hela Gotland. Ett riktmärke för allt arbete är region Gotlands vision och visionsmål: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. Minst invånare bor på Gotland Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor 2.2 Det regionala utvecklingsuppdraget Det regionala utvecklingsuppdraget innebär att leda arbetet med att utveckla Gotland i samverkan med andra aktörer, att stärka varumärket för att understödja tillväxt, ökad sysselsättning, ökad attraktionskraft och därmed stärkt välfärd. 2.3 Kultur- och fritidnämndens uppdrag Det goda samhället, välfärden och människors förutsättningar för att skapa trygga och bra liv bygger på många faktorer varav en fundamental del är kulturen (skriften Kulturkonsulenter, Region Gotland). En god upplevelse av fritidsutbudet stärker regionens attraktivitet och varumärke, lockar fler till ön och bidrar till regionens utveckling och tillväxt, påverkar livsstil och levnadsvanor och därmed folkhälsan. (fritidspolitiska programmet). Region Gotland/KFN ansvarar för: att främja alla människors möjligheter att möta kultur i tätort och på landsbygden att möjliggöra, särskilt för barn och ungdomar, att möta den professionella kulturens olika uttrycksformer hos såväl institutioner som fria utövare. att vara ett stöd för kulturaktörer bland annat gällande nätverk och extern finansiering att fördela lokala bidrag till kulturen öppen ungdomsverksamhet för att möjliggöra för ungdomar (13 19 år) att få en trygg och meningsfull fritid. Genom sin verksamhet bidrar man till att ungdomar förbereds för vidare steg i livet, till en positiv livsstil och ett gott livsmönster. att ta tillvara på människors önskemål och engagemang inom fritidsverksamheten och skapa möjlighet till rekreation och idrott, med särskilt fokus på barn och unga. att tillhandahålla lokaler och anläggningar (Arenahall, ishallar, idrottsanläggningar, badhus). Ansvaret innebär skötsel av anläggningar liksom bokning och uthyrning. att erbjuda mobila anläggningar för uthyrning av bland annat stolar, bord, tält, duschoch WC vagnar.

50 Remissunderlag 8 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Region Gotlands bad- och simverksamhet att fördela kontantstöd till idrott, friluftsliv, idéburna föreningar att fördela drifts och investeringsbidrag till föreningsägda anläggningar att erbjuda rådgivning/dialog att medverka till att stora evenemang förläggs till Gotland genom att erbjuda infrastruktur (se ovan) och organisationsstöd. 2.4 Kultur- och fritidsnämndens styrkort Verksamhetsidé Kultur- och fritidsnämnden arbetar för att stärka alla människor och människors livskvalitet, utveckla samhället och fördjupa demokratin genom att inspirera till möjliga upplevelser, möten, meningsfull fritid inom kultur- och fritidsområdet. Strategier Vi prioriterar barn och ungdomar Vi prioriterar egna initiativ för att främja människors inneboende kraft Vi möjliggör delaktighet, samverkan och dialog Vi arbetar för att hela Gotland skall utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet och jämställdhet Vi främjar folkhälsa Vi främjar bildning och informellt lärande

51 Remissunderlag 9 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3. Utredarens sammanfattande förslag i januari Allmänt Förvaltningen har en nettobudget för 2016 på 144,6 mnkr, i det ingår ett sparbeting 2016 på 1,4 mnkr. Intäkterna är ca 40 mnkr. Antalet tjänster är ca 116 och antalet anställda uppgår till ca 131 Förvaltningens budget 2016 i sammanfattning Nämnd, ledning och gemensamt 7,4 (skuldsanering 0,7) Kulturverksamhet, regional 19,4 (+ staten 22,6) Gotlands museum 16,5 Gotlandsmusiken 13,2 Länsteatern 8,6 Danskonsulent 0,2 Film på Gotland 0,8 Övrigt 2,7 Kulturverksamhet kommunal 12,2 Biblioteken 30,4 Fritidsverksamhet 58,3 Ungdomsverksamhet 16,8 Totalt 144,6 Uppdraget är att minska kostnaderna med minst 15 mnkr , utgående ifrån budget Budgettillskott 2017 för integrationsstöd för ungdomsverksamheten på :-, komplicerar uppdraget. Nämnden/förvaltningen har fått uppdrag att hitta besparingar med 3 mnkr 2017, 5 mnkr 2018 och slutligen 7 mnkr 2019, totalt 15 mnkr. Nämnden har hösten 2016 fattat beslut om förändringar inför 2017 som minskar uppdraget på sikt med ca 4,0 mnkr. Av dessa 4,0 mnkr är 0,4 tagna på ungdomsuppdraget som alltså är förstärkt till 2017 med 0,95. Dessa är inarbetade i utredningens samlade förslag. Inga beslut om framtida besparingar från 2018 ff är ännu tagna i nämnden. Med det framtvingade beslutet om nedläggning av Romabadet har man redan klarat 1,3 mnkr av resterande 3,5 mnkr av 2017 års besparing. Min egen uppfattning är att det finns stor risk att man utarmar flera uppdrag och den egentliga verksamheten om man inte tar ett större grepp direkt.

52 Remissunderlag 10 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.2 Utgångspunkt för utredningen Ledningskontoret, numera regionstyrelseförvaltningen (RSF) har fått i uppdrag att finna alternativa lösningar för att kunna spara minst 15 mnkr. Tolkningen är att totala nettokostnaden för 2020 skall vara minst 15 mnkr lägre i 2016 års prisläge. Dvs besparingarna skall definieras i 2016 års kostnadsläge, med precisering när besparingen ger verkan. Besparingen motsvarar drygt 15 % av nettobudgeten 102,2 mnkr (exkl Regionala uppdraget), möjligen en ännu större del. Det är inte möjligt att minska ramen enbart genom hyvling i uppdragen, man tvingas också att skära bort delar av verksamheten. Kultur och idrott bör vara en del av Region Gotlands strategiska och långsiktiga utvecklingsarbete. Kulturen och idrottsverksamheten har infallsvinklar på och betydelse för många andra kommunala och icke-kommunala verksamheter: skola, turism, evenemang, ungdomsverksamhet, näringsliv, hälsa och folkhälsa, utveckling, stadsplanering. Kopplingen till näringsliv med utvecklingsarbete, stimulans av kreativa näringar inkl film, besöksnäring och evenemang blir de mest tydliga vid en organisering på regionstyrelseförvaltningen/regional utveckling. Kultursamverkansmodellen bör enligt de flesta inblandade höjas till regional nivå. Vidare anser man att kulturen bör hållas samlad i en organisation, gärna tillsammans med biblioteksorganisationen. Detta innebär att förvaltningen i så fall blir ännu mindre och detta talar för att förvaltningen bör avvecklas. Den stora besparingspotentialen finns därför i en nedläggning av förvaltning och nämnd. Den bör igångsättas snarast då dels förvaltningschefens förordnande går ut inom kort, dels är två personer av fyra tjänstlediga för att pröva annan anställning. Dessa tjänster bör inte återbesättas, utan istället avvecklas snarast. Nämnden beslutade i dec -16 att en av tjänsterna inte skall återbesättas. Den andra befattningshavaren har nu sagt upp sig. Även förvaltningschefen anser att om förvaltningen läggs ned så skall processen göras så snabb som möjligt. Vid överflyttningar av uppdragen till andra förvaltningar kommer naturligt en översyn att göras som ytterligare kommer att på sikt minska kostnaderna genom naturlig avgång då delar av uppdragen i samordning kommer att kunna lösas av färre personer. För att påskynda denna process bör i samband med överflyttning av uppdraget också ett sparbeting läggas.

53 Remissunderlag 11 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.3 Personer/funktioner som är intervjuade Inom Region Gotland: Presentation/diskussion på RSau Presentation/diskussion på möte med ekonomiutskott inom KFN Presentation av översiktligt förslag i KFN Regionråd Meit Fohlin Ordf i KFN, Filip Reinhag Regiondirektören Peter Lindvall Chefen för UAF, Anders Jolby Chefen för TKF, Patric Ramberg Chefen för SOF, Marica Gardell Chefen för KFF, Maria Modig Avdcheferna Björn Ahlsén, Marie Flemström, Åsa Ingmansson, strateg Catrine Wikström, Enhetschefer mfl, KFF, Patrik Vesterlund anläggningar, Anders Holstensson, ungdom, Göran Skoghage, kvalitetssamordnare, ekonom Anne-Marie Karlsson Chefen för Samhällsbyggnadsförvaltningen, Johan Åberg, enhetschef alkohol o livsmedel, Anders Buskas LK, Lotten von Heijne tidigare delaktig i utredning om KFF, regionjurist Patrik Pettersson. Försörjningschef Per-Eric Edlund, SF, förvaltningschef Karolina Samuelsson, Ronny Larsson, logistikchef Externt Chefen för Länsteatern, Thomas Sundström Chefen för Gotlands Museum, Lars Sjösvärd Chefen för Gotlandsmusiken, Dag Franzén Gotlands Idrottsförbund, ordf Mats Ladebäck och Bo Ronsten. Gotlands hembygdsdistrikt, Kulturarvskonsulent Annika Adolfsson, ordf Rune Melin, vice ordf Kjellåke Nordström. Gotlands bygdegårdsdistrikt, ordf Åke Ekström och styrelsen.

54 Remissunderlag 12 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.4 Förvaltningens nuvarande organisation Nämnd Förvaltningschef Administration öfritidsavd Biblioteksavd Kultur & ungdomsavd akultursamverkansmodellen Föreningsservice Utvavd Kulturavd Film på G Enhetschef Bad Enhetschef Anläggningar Enhetschef Almedalsbibl Enhetschef landsbygden Enhetschef ungdom Enhetschef ungdom

55 Remissunderlag 13 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.5 Konkreta förslag till organisation och ekonomisk effekt 1. Kultur- och fritidsnämnden, verksamhet 113, läggs ned 30/ Årlig besparing från 2018; Kultur- och fritidsförvaltningen läggs ned 30/ Ledning, verksamhet 301, Årlig besparing från 2018; Admavd avvecklas, verksamhet Årlig besparing från Skr. 4. Avdelningschefstjänsterna för fritidsavdelningen, ansvar 1603 (-733), biblioteksavdelningen, ansvar 1610, (-680) och Kultur- och ungdomsavdelningen, ansvar 1613 och 1620, (-650) liksom tjänsten som regional kulturstrateg, verksamhet 319, (-612), avvecklas, Årlig besparing från 2018: Besparingar enligt nämndsbeslut nov-16, BAC, konstskolan, ökad intäkt bad, årlig besp Budget- och skuldrådgivningen, verksamhet 2941, flyttas till regionstyrelseförvaltningen. Idag utförs den av SF/RSF på uppdrag av KFF. 7. Myndighetsutövningen avseende tillstånd enligt lotterilagen, dvs lotteritillstånd, flyttas till Samhällsbyggnadsförvaltningen alternativt Regionstyrelseförvaltningen. 8. Fritidsavdelningen, ansvar , 1627, 1628, (utom bidragsdelarna, handläggare bidrag, ansvar 1604,verksamhet 366, stöd till fritidsverksamhet, ansvar 1628, verksamhet 366, stöd till fritidsverksamhet), flyttas till Teknikförvaltningen. a. Badverksamheten reduceras med avveckling av Romabadet, ansvar 1606, verksamhet 3626, i enlighet med KFN beslut, Årlig besparing från 2017; Skr. b. Regionägda anl drift, beslut i KFN, c. Regionägda anläggningar ges ett sammanlagt sparbeting på , infriat före 2019 års utgång. d. Stöd till fritidsverksamhet, verksamhet 366, sammanlagt 15,3+0,6, flyttas till regionstyrelseförvaltningen. Verksamheten föreslås minskas med , varav bidrag till studieförbund enligt KFN beslut. 9. Biblioteksavdelningen, ansvar 1610, avvecklas och verksamheten bildar tillsammans med kulturavdelningen och det regionala kulturuppdraget en ny avdelning inom regionstyrelseförvaltningen, alternativt inryms i avdelningen Regional utveckling. a. Besparingar enligt beslut i KFN, bl a avvecklas patientbiblioteket på Visby lasarett tillsammans med övriga besparingar ger det en årlig besparing på b. Biblioteksorganisationen ges ett sparbeting att nå före 2019 års utgång på ytterligare Ungdomsavdelningen avvecklas och enheterna med enhetschefer, ansvar , flyttas i sin helhet till Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, företrädesvis till kulturpedagogiskt centrum alternativt under gymnasie- vuxenutbildningsavdelningen. a. Besparing 2017, KFN beslut, avdchefstjänsten, 50%, /år. b. Ytterligare besparing från 2019, I uppdraget ingår att pröva möjligheterna att idrottsrörelsen på de större orterna tar ett större ansvar för ungdomsgårdarna, eller hitta andra arbetsformer för att möta besparingen.

56 Remissunderlag 14 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 11. Kulturavdelningen avvecklas och verksamheten, ansvar , flyttas till Regionstyrelseförvaltningen och bildar tillsammans med regionala kultursamverkansmodellen och biblioteksverksamheten en ny avdelning, alternativt inryms i avdelningen Regional utveckling. Avdchefstjänsten, 50%; avvecklas. a. Tillkommande kostnad en Kultur/bibliotekschef ca , 1-2 mellanchefer/handläggare, ca , kultur- och fritidsutskott ca ; en fritidskonsulent ca b. Medel för att åstadkomma besparingar längre fram, , Årsvis besparing: 2017; 4,1 mnkr, 2018 och 2019; 9,2 mnkr, från 2020; 15,0 mnkr. 13. Total besparing netto vid 2020 års start; För politisk ledning av kulturen ses fyra alternativ: a. ett kultur- och fritidsutskott inrättas ur regionstyrelsen som bereder kultur- och fritidsärenden och har delegation på beslut av mindre dignitet. b. en kultur- och fritidsberedning inrättas under regionstyrelsen som bereder samtliga ärenden inför beslut i RS c. regionstyrelsen behandlar alla ärenden själv d. ett kultur- och fritidsberedning skapas under regionfullmäktige. Sammanfattande besparingar 2017 Ca 4,1 mnkr. Direkta besparingar, ej återbesättning 2 tj adm, KFN-beslut. Sammanfattande besparingar 2018 Ytterligare ca 5,1 mnkr, avdchefer, strateg, 2 tj adm. Minskning stöd till föreningar mm. Beting samordningseffekt bidragshantering. Återbesättning ledning ny organisation. Sammanfattande besparingar 2020 ff Ytterligare ca 5,8 mnkr, beting samordningseffekt omprioriteringar, region-,föreningsägda idrottsanläggningar, ungdomsverksamhet. Fortsatt neddragning bibliotek.

57 Remissunderlag 15 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Nämndens hittillsvarande beslut med påverkan från 2018 Biblioteken -0,892 Studief, BAC, konstskolan, badavg -0,550 Romabadet -1,300 Drift egna anläggningar -0,050 Ungdomsgårdar -0,400 Administration -0,900 Summa -4,092 Återstår att spara 10,9 mnkr Nämnden har därefter inte fattat några konkreta beslut om fortsatta besparingar, utredning pågår. Följande uppdrag om besparingar har givits till förvaltningen: Fritidsavdelningen: förslag på besparingar på 5,8 mnkr (bidrag, taxor, anläggningar) Biblioteksavdelningen förslag på besparingar på 3,0 mnkr Kulturavdelningen förslag på besparingar på 3.2 mnkr Ungdomsavdelningen förslag på besparingar på 1,7 mnkr Summa 13,7 mnr Utredarens förslag Nämndens hittillsvarande beslut - 4,092 Ledning och nämnd - 1,784 Resterande del av administrationen - 2,274 Avdcheferna, strategen - 2,887 Åter/nyanställning, politisk styrning + 2,730 Summa hittills+förvaltning, ny org - 8,3 mnkr Återstår att spara 6,7 mnkr Biblioteksorganisationen -2,8 mnkr Bidragsverksamheten -0,9 mnkr Idrottsanläggningar -2,8 mnkr Ungdomsverksamheten -0,2 mnkr Summa -6,7 mnkr Besparingarna är att betrakta som preliminära och KFN har fortsatt uppdrag att under våren ta fram de sparbeting som skall läggas till nämnderna som övertar verksamheterna. Sparbetingen kan därför bli annorlunda än utredarens förslag. Sammanfattande förslag till besparingar vid utgången av 2019 (ca) Förvaltningens avveckling - 7,9 mnkr Tillkommande kostnader + 2,7 mnkr Regionägda idrottsanläggningar - 4,1 mnkr Biblioteksorganisationen - 3,7 mnkr Ungdomsavdelningen - 0,6 mkr Stöd till föreningslivet - 1,0 mnkr BAC, konstskolan - 0,4 mnkr SUMMA - 15,0 mnkr

58 Remissunderlag 16 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Besparingar mm inom KFF/KFN verksamhet Avser inte årlig ny besparing, ack i fh till 2016 Besparing ff KFF/KFN budget Förstärkningar till nämnden fr 2017 Ungdomsverksamhet Justerad budget 2016 som utgpkt Nämnden läggs ned Förvaltningen läggs ned ledning Adm avd Avdcheferna kultur,fritid,bibl,strateg BAC, konstsk, badavg KFN Romabadet försvinner KFN Regionägda idrotts anl KFN Regionägda idrotts anl beting Föreningsstöd gemensamt Biblitoteksorganisationen KFN, beting Ungdomsavd KFN, beting Summa Kultur/fritidsutskott/beredning Kulturchef anställs mellanchefer/handl En fritidskonsulent tillkommer Summa Satsningar för att spara på sikt Invest? Angivet sparkrav ifh t 2016 justerad bg

59 Remissunderlag 17 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.6 Förslag till ny organisation

60 Remissunderlag 18 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.7 SWOT-analys avseende föreslagen organisation (inte besparingarna): Styrkor Tydliggör framförallt kulturverksamheten Ger fritidsverksamheten en ingång till Region Gotland på regional nivå Möjliggör bättre samordning av regional och primärkommunal kultur Lyfter fram kulturen och idrotten som en viktig tillväxtfaktor Kultur- och fritidsfrågorna lyfts till regionstyrelsens bord Ungdomsverksamheten till BUN/GVF samlar ansvaret för barn- och ungdom från tidig ålder och in i vuxenlivet Drift av anläggningar samlas i en förvaltning TKF, hög samordningseffekt Förslaget innebär en snabb omställning som tidigarelägger besparingar Besparingarna drabbar kärnverksamheterna i mindre omfattning Svagheter Risk att samlad kompetens försvinner Risk att kultur- och fritidsfrågorna marginaliseras Risk att områdeskunniga politiker inte har en plattform för dessa specifika frågor Risk att frågorna drunknar då RS får fler frågor att hantera Möjligheter Kulturens och idrottens roll som tillväxtfaktor ökar Samverkan med regional utveckling ökar Rationaliseringsmöjligheterna ökar Bättre samarbetsmöjligheter för ungdomssidan mot elevhälsan, kulturskolan och folkhögskolan Bättre samarbete med Arbetslivsenheten Behåller mer resurser för kärnverksamheterna Hot Sämre service till berörda organisationer Sämre kvalitet i arbetet Enbart förvaltande organisationer Enheterna försvinner i större organisationer Att fritidsledarnas uppdrag förändras till det sämre Att ungdomsgårdarnas lokaler försämras Hur möter vi svagheter och hot? Kultur- och fritidsutskott/beredning under RS, politiker från KFN, chefstjänstemän och institutionschefer med i en beredning? Höjning av delegation till tjänstemän? Säkrar att uppdragen går över till ny förvaltning genom reglementen som skrivs om.

61 Remissunderlag 19 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.8 Interna konsekvenser: 1. De administrativa tjänsterna inklusive kulturstrategen i staben och förvaltningschefstjänsten samt avdelningschefstjänsterna avvecklas Förvaltningschefens förordnande går ut våren 2017, Informatören och verksamhetscontrollern är tjänstlediga 6 mån, från 1/9 resp 1/ för att pröva andra jobb. Controllertjänsten är indragen enligt KFN beslut. Informatören har också sagt upp sig nu. Detta talar för snabb avveckling. Tjänsterna återbesätts inte, FC förordnande förlängs till 30/6 2017, med uppdrag att fullfölja nedläggning av förvaltningen och säkerställa att uppgifter inte faller mellan stolarna och förs till rätt ny organisation och att inledda projekt omhändertas på lämplig plats i ny organisation. Räknar tv med kvarstående lönekostnader 2017 ut för stab, kulturstrateg och avdchefer. 2. En kultur- och biblioteksavdelning inrättas på Regionstyrelseförvaltningen med en kulturchef. Alternativt placeras dessa delar under Regional utveckling. Under kulturchefen inordnas den regionala kultursamverkansmodellen och de primärkommunala kulturfrågorna samt biblioteksverksamheten. Här behövs medel för anställning/omplacering av personal. 3. Ett kultur- och fritidsutskott eller en beredning bildas under Regionstyrelsen, detta/denna hanterar även övergripande stödet till fritidsverksamheten inklusive bidragsfrågorna. Ett utskott, inte en beredning, kan delegeras att fatta beslut i RS namn. Alternativt inrättas en kulturberedning under fullmäktige. Delegationsnivåerna bör övervägas att höjas för tjänstemännen i syfte att minska belastningen på RS. 4. Reglementen och delegationsordningar måste omformuleras till samtliga berörda nämnder/förvaltningar. 5. Styrmodellen för det regionala kulturuppdraget måste anpassas till den nya organisationen. Se separat utredning längre bak i denna utredning. 6. Besparingarna kan drabba stödet till idrottsanläggningar vilket innebär hårda prioriteringar för att satsa på de viktigaste, mest utnyttjade regionägda anläggningarna. Här behövs också nya medel för att skapa förutsättningar för besparingar längre fram. 7. Ytterligare besparingar kan sannolikt göras längre fram i tiden i de nya organisationerna, bl a på vaktmästarsidan. Dessa reduceringar läggs som beting i de nya organisationerna, och kan kanske verkställas med naturlig avgång. Kan begränsa påverkan på driftstödet. 8. En tydligare struktur för anläggningar skapas då en större del av driften av Region Gotlands fastigheter och anläggningar samordnas under samma förvaltning. En del insatser görs för att på sikt klara sparbetingen. 9. Mer av myndighetsutövningen samlas på samma ställe. Alkoholtillstånd och lotteritillstånd t ex kommer ev till samma avdelning. Dock kan det övervägas om regionstyrelseförvaltningen skall hantera frågorna, då det formella beslutet om alkoholtillstånd ligger på RS. 10. All bidragshantering samlas på ett ställe, regionstyrelseförvaltningen. 11. Alla anläggningar/lokaler driftas inom samma förvaltning, Teknikförvaltningen.

62 Remissunderlag 20 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.9 Externa konsekvenser 1. Gotlands idrottsförbund ser förstås problem med att det blir neddragningar, men stödjer förslaget att minska administrationen så mycket som möjligt till förmån för att kunna behålla så mycket verksamhet som möjligt. Man vill delta i en förändring av dagens system med bidrag till föreningsägda idrottsanläggningar, där man anser att systemet med avtal gör det orättvist. Man är också beredd att diskutera samarbeten kring eventuella övertaganden av idrottsanläggningar och stöd till ungdomsgårdar. GIF vill också mer aktivt bli en del i friskvårdsarbetet på Gotland, t ex med Fysisk Aktivitet på Recept. Man ser ett starkt behov av en idrottskonsulent, som många kommuner har. Förslaget innebär en sådan förstärkning med en fritidskonsulent på regionstyrelseförvaltningen. 2. Bidragsverksamheten totalt måste minska, det utgår idag bidrag med 15,3 mnkr, exklusive kulturbidragen. Föreningsägda idrottsanläggningar bör kanske också få minskade bidrag om man inte klarar betinget med regionägda anläggningar, vissa anläggningar skall kanske inte ha några bidrag alls. Detta är beslut som tas senare och ligger i betinget. Exakt hur dessa besparingar skall tas ut är ett senare beslut i regionstyrelsen. 3. Några bibliotek försvinner kanske och detta kommer säkert att innebära synpunkter från befolkningen, men Region Gotland måste prioritera. Detta kommer att hanteras inom ramen för Serviceutbudsutredningen som pågår. 4. Utlåningen sjunker stadigt och detta måste man ta hänsyn till. Bokbussen kan få utökat uppdrag. Man bör också se över möjligheterna att starta meröppna bibliotek. Detta kräver dock mindre investeringar i modern teknik. Detta är beslut som kan tas senare och ligger i betinget. 5. Kulturen och idrotten som tillväxtfaktorer lyfts fram då besluten flyttas till Regionstyrelseförvaltningen och en kulturchef och en fritidskonsulent tillsätts. 6. Bidragsverksamheten, oberoende om det är kommunal, regional, statlig eller EU där Region Gotland är inblandad hålls samman och det blir en ingång till Region Gotland för bidragssökande 7. Filmfonden och Film på Gotland kommer organisatoriskt nära varandra.

63 Remissunderlag 21 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.10 Politisk styrning Utdrag ur 6 kap. kommunallagen Utskott och nämndberedningar 20 Fullmäktige får bestämma att en nämnd skall ha ett eller flera utskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott skall finnas. 21 Av 33 framgår att en nämnds beslutanderätt får delegeras till ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. Delegering av ärenden inom en nämnd 33 En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34. En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar. Lag (1997:550). 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 22 En nämnd skall välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Därvid skall föreskrifterna i 2 lagen (1992:339) om proportionellt valsätt tillämpas. En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs. kommentar: då krävs inte att ledamöterna är ordinarie eller ersättare i nämnden. Inte heller att ledamöterna enbart är politiker. En kulturberedning skulle med fördel kunna innehålla såväl politiker som cheftjänstemän och institutionschefer.

64 Remissunderlag 22 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 3.11 Vad talar för nedläggning av förvaltning och nämnd? Det är möjligt att flytta verksamheterna till andra förvaltningar. Det finns naturliga mottagare av uppdragen där även ytterligare samordningar och effektiviseringar på sikt är möjliga. Kultursamverkansmodellen bör enligt de flesta inblandade höjas till regional nivå. Dessutom anser man att kulturen bör hållas samlad i en organisation gärna tillsammans med biblioteksorganisationen. Detta innebär att förvaltningen i så fall blir ännu mindre och detta talar för att förvaltningen bör avvecklas. Besparingskravet är förhållandevis högt, ca 10 % av totalbudgeten, men i praktiken ca 15 % då det regionala uppdraget är ca 42 mnkr, varav staten står för ca 22 mnkr. Varje besparing inom detta område kostar dubbel besparing. För att påverka så lite som möjligt av den egentliga kärnverksamheten bör därför så mycket administration som möjligt avvecklas först. Förvaltningen är redan den minsta i Region Gotland. Nämnden sammanträder 8 ggr/år och behandlar/sammanträde i snitt högst 5 specifika kultur- eller fritidsärenden. Dessa ärenden kan sannolikt hanteras på marginalen i andra nämnder, särskilt om man inrättar någon form av beredning/utskott under regionstyrelsen. Tidigare utredningar har egentligen pekat åt samma håll, men av olika anledningar har man då inte tagit beslut om nedläggning. Synpunkter från intressenter antyder tydligt att man upplever förvaltningen byråkratisk och att man skapar mycket internt arbete i onödan för att motivera sitt varande Vilka argument talar för föreslagen organisationslösning? Bibehållande av sammanhållen kulturorganisation med både regional och primärkommunal kultur förordas av samtliga inblandade, liksom synpunkten att kultursamverkansmodellen måste lyftas till regional nivå. Filmfonden och Film på Gotland hamnar nära varandra organisatoriskt. Ungdoms/fritidsgårdarna kan med fördel inordnas i UAF där en naturlig koppling finns till att hantera ungdomarna även på fritiden, liksom en koppling till arbetslivsfrågor och vuxenutbildningen, främst Folkhögskolan. En röd tråd skapas från barnsben och vidare in mot vuxenlivet. Idrottsanläggningarna kan med fördel inordnas i TKF, då TKF ändå är inblandade i anläggningarna idag. En rationalisering på sikt är möjlig med samordning av övriga vaktmästarfunktioner i TKF. Hantering av bidragen kan med fördel samordnas med Regional utveckling på Regionstyrelseförvaltningen där man idag har mycket kunskap om bidrag i andra former, en fördel att ha allt samlat för en bättre helhetsbild. Biblioteksorganisationen är också en viktig kulturplattform och bör därför, enligt de flestas åsikt, samordnas med kulturen istället för skolan. Det som talar mot UAF är de

65 Remissunderlag 23 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson stora skillnaderna i uppgifter, öppettider, tillgänglighet och utbud mellan skolbibliotek och folkbibliotek Beslutsprocessen vid nedläggning. Rapporten lämnas till regiondirektören för beslut om förslaget, med ev justeringar, skall fullföljas. Underlag för inriktningsbeslut i regionstyrelsen tas fram. Underlag för remissbehandling av organisationsförslaget till mottagande nämnder/förvaltningar tas fram och skickas ut. Rapportens organisationsförslag, med eventuella justeringar, skrivs om av ledningskontoret till beslutsunderlag för regionstyrelsen innehållande: o Förslag till beslut om avveckling av förvaltningen o Förslag till beslut om avveckling av nämnden o Förslag till beslut om de olika organisationslösningarna för verksamheterna inklusive beslut om omfördelning av ekonomiska resurser. o Remissvar från mottagande nämnder/förvaltningar. Regionstyrelsen upprättar förslag till fullmäktige för beslut. Fullmäktige beslutar i enlighet med förslaget och uppdrar åt RS att fullfölja avvecklingen och omfördelning av resurserna. RS delegerar till RD att verkställa avvecklingen Verkställighetsplan. Rapporten lämnas i januari Beslut om fortsatt process tas av regiondirektören. Inriktningsbeslut tas av regionstyrelsen 2 februari. Regiondirektören inleder samverkan med facken avseende förberedande av uppsägningar av ledningspersonal, varsel, organisationsförändringar mm. Regiondirektören beslutar om personella förändringar inför beslut om avveckling. Remisshantering av beslutet sker med berörda nämnder/förvaltningar från 2 februari till 31 mars. RSAU behandlar remissvaren och slutligt förslag den 25 april. Nya/kompletterande reglementen för övertagande nämnder/förvaltningar upprättas. Beslut tas i regionstyrelsen 30 maj och i fullmäktige 19 juni. Regionstyrelsen får i uppdrag av fullmäktige att fullfölja föreslagen organisationsförändring. Regiondirektören fattar på uppdrag av RS nödvändiga verkställighetsbeslut. Förvaltning och nämnd avvecklas Verksamheterna och kvarstående medel övertas av mottagande förvaltningar

66 Remissunderlag 24 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 4. Kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag, ekonomi, organisation och utbud 4.1 Bakgrund 2009 beslutades om en intern utredning om möjligheterna och förutsättningarna att samordna Kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag med andra förvaltningar. 2011/2012, Bidragsöversyn Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) gjorde en bidragsöversyn senast 2005/2006. Lokalstöden ingick inte i den översynen. KFF har ungefär olika stöd till ca sex olika föreningstyper/ grupperingar av föreningar. Samhället utvecklas i snabb takt och för att stöden skall vara aktuella för medborgarna och medborgarnas nya behov och rutiner behövs en översyn göras genomförde Skandinaviska utvärderingsinstitutet en utredning om Region Gotlands samlade stöd till föreningslivet gjordes en utredning avseende det regionala kulturuppdraget. Dessa utredningar är del i underlaget i denna utredning. Delar av materialet är inklippt i rapporten. I vissa fall med kompletterande upplysningar pålagda av utredaren, dessa är i vissa fall markerade med kursiv stil.

67 Remissunderlag 25 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 4.2 Förvaltningsledning och nämnd Förvaltningen är underställd en Kultur- och fritidsnämnd som är utsedd av Regionfullmäktige. Nämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare och sammanträder sedan 2013 ca 6 gånger/år, 3 på våren och 3 på hösten och framåt är planen att sammanträda 8 gånger. Nämnden har en sekreterare och har eget diarium vilkas kostnader tillkommer. Kostnaderna för den direkta politiska verksamheten är: Skr. Den innefattar arvoden och kaffepengar. Förvaltningen leds av en Förvaltningsdirektör, 1,0 tjänst. Förordnandet utgår våren -17. Kostnad Skr. Dessa kostnader kan helt avvecklas om förvaltningen läggs ned Utredarens förslag Mitt förslag är avveckling av ledningen och nämnd från För att nå effekt av besparingarna redan 2017 bör man agera snabbt. Besparing totalt på årsbasis. 4.3 Administrativa avdelningen Nämnd-/utredningssekreterare Ekonom Kvalitetssamordnare (tjl ) Informatör/kommunikatör(tjl ) Totalt 4,0 tjänster Avdelningen, som är en stabsavdelning, är sekretariat och kansli för kultur- och fritidsnämnden, samt är samordnande för övergripande frågor inom ekonomi, kvalitet och kommunikation. Avdelningen handhar ekonomi-, kvalitets-, kommunikations-, personal- och lönefrågor, delar av de gemensamma IT-frågorna och tillstånd enligt lotterilagen. Kostnaderna för den administrativa avdelningen är: Personalkostnader: Lokalkostnader Avtal med SF: Personalkostnaderna och del av hyreskostnaderna för de rum som tomställs då administrationen försvinner, ca kan räknas in i besparingen från Rummen finns dock kvar och Regionstyrelsen övertar ansvaret vid avveckling av förvaltningen.

68 Remissunderlag 26 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Utredarens förslag Mitt förslag är avveckling av förvaltningen som innebär avveckling av administrativa avdelningen. Två av medarbetarna är tjänstlediga för att pröva annat arbete, varav en utanför region Gotland. En har sagt upp sig, en vikarie är anställd, och den andra tjänsten har nämnden fattat beslut om i dec -16 att dra in. Besparing totalt på årsbasis. 4.4 Kultursamverkansmodellen Nämnden/förvaltningen administrerar det Regionala kulturuppdraget som är ett Landstingsuppdrag. Det som särskiljer Region Gotland från andra kommuner är att Gotland är både region och kommun i ett, vilket gör att det är lätt att blanda ihop vad som är vad. Gränsen mellan de båda är dessutom mycket diffus. Efter beslut i inför bildandet av region Gotland är den regionala kulturen underställd Kultur- och fritidsnämnden. Bakgrunden är Gotlands litenhet och att man såg KFN som den facknämnd som hade bäst möjlighet att vara uppdaterad i kulturfrågor. Den modellen har ifrågasatts för otydlighet i rollerna för KFN och RS. En utredning tillsattes 2015 för att utreda rollerna och resultatet av den finns i bilaga 1. Kortversion nedan. För det Regionala kulturuppdraget, enligt kultursamverkansmodellen, erhöll Region Gotland för år 2016; kr från staten och Region Gotland själva bidrog med kr, vilket ger fördelningen att den statliga delen står för 53,78 % och den regionala delen 46,22 %. Uppdraget i kultursamverkansmodellen går ut på att regionens politiker har rätt att, inom vissa ramar, fördela medlen utefter "lokala variationer och prioriteringar". Dock måste de nationella kulturpolitiska målen uppnås och det finns en förordning som reglerar vilka områden de statliga medlen får gå till. De personer/funktioner inom KFF som berörs av den regionala kulturen/kultursamverkansmodellen är: regional kulturstrateg 100 %. 50 % verksamhetsledare Film på Gotland, 50 % filmkonsulent (Film på Gotland är en av totalt fem regionala kulturinstitutioner och en av två som är in house) + övriga anställda på Film på Gotland biblioteksutvecklare Länsbiblioteket (den andra av våra två regionala kulturinstitutioner som är in house) danskonsulent (den andra av två konsulenter som är in house). Övriga 6 konsulenter har externa kulturinstitutioner, (se nedan, som huvudmän.) I övrigt finns tre externa regionala kulturinstitutioner, Gotlands Museum, Gotlandsmusiken och Länsteatern på Gotland, som får delar av sina verksamhetsmedel via kultursamverkansmodellen.

69 Remissunderlag 27 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Gotlandsmusiken är också en stiftelse som i sin helhet är underställd regionfullmäktige, men finansieras via kultursamverkansmodellen och egna intäkter Länsteatern Länsteatern är en del av det Regionala kulturuppdraget och får idag stöd med tkr, varav hyra för lokalen med 852 tkr. Länsteatern har en styrelse med tre politiskt tillsatta ledamöter och representanter för Gotlands bildningsförbund, Gotlands teaterförening, Länsteaterns Vänner och Länsteaterns personal. Länsteatern på Gotland består av en fast kärna, men till den fasta personalens hjälp finns ett flöde av projektanställda medarbetare som varierar beroende på vad teatern producerar och tar in för gästspel. Länsteatern på Gotland drivs av en ideell förening, och har funnits sedan Då fick den fria gruppen Bryggeriteatern, som varit verksam sedan slutet av 1970-talet, länsteateruppdraget. Sedan dess är teaterns verksamhet, scen och administration inrymd i en vacker f d kyrka från förra sekelskiftet, belägen innanför den södra delen av Visby ringmur. Länsteaterns uppdrag är att producera professionella produktioner för barn, unga och vuxna, med barn och unga som prioriterad målgrupp. Vidare att varje år få till stånd ett antal gästspel genom inhyrda professionella enskilda aktörer. Länsteatern strävar efter att stå för ett varierat utbud och kunna erbjuda publiken angelägen och engagerande scenkonst med lokal förankring. De arbetar också med uppsökande föreställningsverksamhet, där de vill ge alla gotlänningar möjlighet att få uppleva teater oavsett om det sker i i en bygdegård, skola, utomhus eller på egen scen i Visby innerstad. Varje år tar Länsteatern emot gästspel från övriga landet samt producerar egna föreställningar för barn, unga och vuxna. De senaste åren har samarbetet med GotlandsMusiken (Länsmusiken) intensifierats, och resulterat i ett stort antal samproduktioner och gemensamma projekt. Sedan 2013 innehar Länsteatern även länsdansuppdraget, vilket bl a innebär att producera professionella dansföreställningar samt att ta emot gästspel. Det övergripande målet med dansen är detsamma som med teaterverksamheten; att nå ut till så många gotlänningar som möjligt och engagera dessa, samt att skapa föreställningar med lokal förankring och globalt anspråk. I arbetet med det nya dansuppdraget är det oerhört värdefullt att vara en medpart i Dansnät Sverige, och därigenom få möjlighet att ta emot såväl nationella som internationella gästspel inom danskonsten. Länsteatern på Gotland är en part i Dansnät Sverige sedan Länsteatern har ökat sin publik från ca 9000/år för några år sedan till ca besökare idag. Arbetar över hela Gotland med uppsättningar på Länsteatern i Visby och bygdegårdarna runt om på ön.

70 Remissunderlag 28 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Gotlands musikstiftelse Gotlandsmusiken är en del av det Regionala kulturuppdraget och får idag stöd med tkr. Gotlands Musikstiftelse har en politiskt tillsatt styrelse med 7 ledamöter. Gotlands musikstiftelse, GotlandsMusiken bildades 1998 och har Region Gotland som huvudman. Gotlandsmusiken är länsmusiken på Gotland. Verksamheten finansieras med statligt och regionalt stöd samt egna intäkter från försäljning av konserter. GotlandsMusikens uppdrag är att värna och utveckla ett rikt musikliv på hela Gotland i samarbete med andra musikgrupperingar, artister och arrangörer. Musik för och med barn skall prioriteras. GotlandMusiken gör ca 300 framträdande per år av vilka drygt hälften är för barn och ungdom. Framträdanden görs såväl vid besök på förskolor som vid stora offentliga konserter. GotlandsMusiken är en professionell musikinstitution. Den konstnärliga personalen är organiserad så att GotlandsMusiken kan erbjuda en mycket stor genrebredd och därmed ett stort musikutbud. GotlandsMusikens ensambler är GotlandsMusikens blåsorkester, Storband, Brass, Jazzkvartett samt Gotlands blåsarkvintett. GotlandsMusiken är också huvudman för Gotlands Sinfonietta, en stråkensamble bestående av både professionella musiker och amatörer. Sifoniettan är ett samarbete med Uppsala Universitet, Campus Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, inkl Kulturskolan i region Gotland, Musikaliska Sällskapet och Tonsättarskolan. Har samarbete med många olika aktörer på Gotland, har ca lyssnade/år på sina olika framträdanden Gotlands Museum Gotlands museum är en del av det Regionala kulturuppdraget och får idag stöd med tkr. I detta ingår en konstkonsulent. Museet har en kostnadsmassa 2016 på knappt 35 mnkr. Gotlands Museum bildades 22 maj 1875 av Föreningen Gotlands Fornvänner och gick då under namnet Gotlands Fornsal. Fornsalen är idag namnet på det kulturhistoriska museet. År 1880 flyttade man in i den sal som idag visar bildstenar Bildstenshallen. Numera tillhör hela kvarteret Föreningen Gotlands Fornvänner. Gotlands Museum är en ideell näringsdrivande förening och ägs av Föreningen Gotlands Fornvänner som är en ideell förening med strax under 3000 medlemmar. Styrelsen består av representanter från Föreningen Gotlands Fornvänner, Region Gotland och Länsstyrelsen med landshövdingen som ordförande.

71 Remissunderlag 29 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Gotlands Museum är ett av Sveriges 24 länsmuseer som får bidrag av stat och region. Föreningen Gotlands Fornvänners styrelse är högsta bestämmande organ. Gotlands Museum har mellan 50 och 70 anställda (varierar beroende på säsong) som driver fem besöksmål, tre konsultområden (arkeologi, byggnadsvård och museiverksamhet), samlingar & arkiv, förvaltar Fornvännernas fastigheter samt bedriver förlag och främjandeverksamhet. Museet fick 2016 det Stora Turismpriset. Utdrag ur avtalet mellan Gotlands Museum och Region Gotland kulturarv och konst , kultursamverkansmodellen En uppdragsbeskrivning av regional museiverksamhet: Regionalt tillgängliggöra Gotlands Museum ska verka för att ge alla invånare på Gotland - oberoende av ålder, kön, ekonomiska, geografiska, funktionsrelaterade eller sociala hinder - möjlighet att delta i, och ta del av, det regionala kulturarvet och konstlivet. Vara en drivande och utvecklande resurs Den regionala museiverksamheten ska vara ett nav och en sammanhållande aktör inom kulturarvs- och konstområdet på Gotland. Det övergripande målet är att främja förnyelse samt samverka mellan institutioner och fria professionella kulturskapare. Samordna, förmedla och bygga kunskap Gotlands Museum ska medverka till att skapa och utveckla mötesplatser och nätverk som rör samarbeten med fria aktörer och föreningslivet på Gotland och delta i samarbeten med andra offentliga förmedlare av barn- och ungdomskultur. Vara en möjliggörare för Gotlands övriga aktörer Gotlands Museum ska sörja för att stödja fria kulturaktörer, t ex genom tillfälliga anställningar, rådgivning samt att bidra med kompetens vid samarbeten och genom projektansökningar. Sörja för att verksamheten håller hög kvalitet och bidrar med konstnärlig förnyelse Gotlands Museum skall hålla en hög professionell nivå och kvalitet i all sin verksamhet samt vara en plattform för konstnärlig förnyelse Övriga verksamheter Länsbibliotek, Film på Gotland, Danskonsulent ingår också i det Regionala kulturuppdraget och får sammanlagt stöd med tkr.

72 Remissunderlag 30 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Utredarens förslag Dessa statliga/regionala medel bör, enligt min uppfattning, inte vara en del av besparingen då i så fall statens bidrag kommer att minska i motsvarande grad. Det blir då en dubbel besparing på verksamheten. Verksamheternas resultat visar att insatta medel ger bra effekt. I utredningen har jag intervjuat, Lars Sjösvärd, Gotlands Museum, Dag Franzén, Gotlandsmusiken och Thomas Sundström, Länsteatern. Sammantaget anser länsinstitutionerna att kultur- och fritidsförvaltningen har byråkratiserats och att dubbelarbete förkommer i hög grad. Från deras horisont känns hatten mycket stor. Man anser att man inte tillräckligt utnyttjar den specifika kompetens som finns i institutionerna, t ex i framtagandet av kulturplanen. Man anser att kulturplanen blir för fluffig och dessutom på en nivå som det inte finns resurser till att förverkliga, bl a för att verksamhetskompetens saknas. Planen skulle bli mer stringent om institutionerna blandades in mer i arbetet. Vidare tycker man att den regionala kulturen hamnat på en undanskymd plats i förvaltningen, med en strateg som är underställd en förvaltningschef som i sin tur är underställd en nämnd som svarar mot fullmäktige, när regionstyrelsen är avtalstecknande part mot Kulturrådet. Dessutom är organisationen idag inte helt stringent, t ex så är Film på Gotland och danskonsulent till 50%, vilka är institutioner och stöds genom samverkansmodellen, organiserad inhouse underställd avdchefen för den primärkommunala kulturen, medan övriga institutioner är fria utanför förvaltningen men stöds ekonomiskt av stat och region genom kultursamverkansmodellen och strategen underställd förvaltningschefen. Alla institutioner anser att den verksamhet de bedriver i hög grad bidrar till ett rikt utbud för såväl medborgarna som tillresta besökande och förtjänar en mer framträdande roll. Det kulturella utbudet är på Gotland mycket högt i förhållande till motsvarande kommuner på fastlandet. Kulturen är, enligt institutionscheferna, en starkt bidragande faktor till att fler och fler besöker Gotland. Mitt förslag är att samverkansmodellen fortlever i samma omfattning men flyttas tillsammans med det primärkommunala kulturuppdraget och biblioteksavdelningen till Regionstyrelseförvaltningen. En ny avdelning inrättas, med en kulturchef som chef för denna. Strategtjänsten dras därför in initialt, ev återskapas någon form av handläggare. Kulturchefens uppdrag initialt måste bli att organisera om hela kulturområdet och öka samordningen mellan den regionala och den kommunala kulturen. Initial besparing Ingen besparing tas i övrigt ut i det regionala uppdraget, man bör dock se över möjligheterna att på sikt hjälpa institutionerna med administrativa tjänster såsom lönehantering.

73 Remissunderlag 31 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 4.5 Kultur- och ungdomsavdelningen Kulturavdelningen Det primärkommunala kulturuppdraget Det goda samhället, välfärden och människors förutsättningar för att skapa trygga och bra liv bygger på många faktorer varav en fundamental del är kulturen (skriften Kulturkonsulenter, Region Gotland) KFN ansvarar för att: främja alla människors möjligheter att möta kultur i tätort och på landsbygden möjliggöra, särskilt för barn och ungdomar, att möta den professionella kulturens olika uttrycksformer hos såväl institutioner som fria utövare. vara ett stöd för kulturaktörer bland annat gällande nätverk och extern finansiering KFN ansvarar för att fördela lokala bidrag till kulturen Inom kulturavdelningen återfinns följande primärkommunala kulturverksamheter: Ledning och utveckling 0,5 tjänst tkr Kulturstöd (bidrag till kulturorganisationer) 1,0 tjänst tkr Film på Gotland 2 2,0 tjänster 802 tkr + statsbidrag tkr 3 Danskonsulent 0,5 tjänst 164 tkr + statsbidrag tkr Barnkultur inkl kultur i skolan 0,5 tjänst tkr Offentlig konst 0,5 tjänst tkr Totalt 5,0 tjänster och budget ca 13 mkr Utredarens förslag Mitt förslag är att Kulturavdelningen flyttar, tillsammans med det regionala kulturuppdraget och biblioteksavdelningen till Regionstyrelseförvaltningen och bildar en avdelning med en avdelningschef som tillika är Region Gotlands kulturchef. Avdelningschefen (50%) avvecklas. Besparing på årsbasis. 1 Delad tjänst som avdelningschef kulturavd och ungdomsavd 2 Regional kulturinstitution som är organiserad under den primärkommunala kulturavdelningen 3 Regional kulturinstans som är organiserad under den primärkommunala kulturavdelningen

74 Remissunderlag 32 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Ungdomsavdelningen KFN ansvarar för öppen ungdomsverksamhet för att möjliggöra för ungdomar (13 19 år) att få en trygg och meningsfull fritid. Genom sin verksamhet bidrar man till att ungdomar förbereds för vidare steg i livet, till en positiv livsstil och ett gott livsmönster. Öppen verksamhet syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme till främst ungdomars möten. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Fritidsledarna tar tillvara och främjar ungdomars kreativitet, intressen och behov. I den öppna verksamheten finns ambitionen och uppdraget att skapa förutsättningar till en positiv livsstil med ett gott livsmönster samt demokratisk träning. Särskilt angeläget är det att uppmärksamma de ungdomar som i lägre grad blivit bekräftade av det övriga vuxensamhället Verksamheten bygger på ett tydligt långsiktigt uppdrag där unga sätts in i ett helhetsperspektiv och i ett sammanhang av alla åldrar i vårt samhälle det vill säga ungdomsavdelningen stödjer de ungas vuxenblivande och resan dit. Öppen verksamhet bedrivs i form av fritidsgårdar och träffpunkter Verksamhetens innehåll Våra verksamheter har sin utgångspunkt i våra mötesplatser, ungdomsgårdar och ungkulturhus, men vi arbetar även med att skapa mötesplatser i andra miljöer där ungdomar finns och samarbetar med andra samhällsaktörer Vi bedriver vår huvudsakliga verksamhet i 7 ungdomsgårdar och ett Ungkulturhus. Tre av verksamheterna finns i Visby. Övriga verksamheter finns i Fårösund, Slite, Roma, Hemse och Klintehamn. Vi har dessutom en fältverksamhet, vi arbetar i projekt i egen regi eller tillsammans med andra aktörer, vi utger ekonomiskt stöd till ungas egna projektidéer, vi bedriver en omfattande lovverksamhet, särskilt sommartid. Och vi arbetar aktivt med integrationsarbete för asylsökande ensamkommande flyktingar. Organisation och ekonomi Verksamheten leds av en avdelningschef på halvtid och de ca 30 fritidsledarna arbetsleds av två enhetschefer. Till 2017 års budget har budgetberedningen beviljat avdelningen en ramjustering innebärande medel till ytterligare två tjänster att arbeta med integration. Ledning, utbildning och viss administration kostar 2,1 mnkr Verksamheten på fältet kostar 14,5 mnkr Avdelningens verksamhet kostar totalt summa 16.6 mnkr. Till detta skall läggas särskilda medel på 0,95 mnkr som tilldelats inför 2017 för att arbeta med integrationsfrågor.

75 Remissunderlag 33 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Utredarens förslag Jag har inhämtat avdelningschefens förslag och intervjuat utbildningsdirektör Anders Jolby och Socialdirektör Marica Gardell, de båda senare är av åsikten att ungdomsavdelningen bäst passar inom skolans värld. Jag har också talat med avdelningschefen och en av enhetscheferna. Enhetschefen tycker att ett annat alternativ är att ungdomsverksamheten även fortsatt tillhör/lyder under kulturavdelningen och sålunda också flyttas med till regionstyrelseförvaltningen. Han har en farhåga att ungdomsavdelningen på sikt kommer att utarmas i skolans värld, då verksamheten till skillnad från skolverksamheten är frivillig. Min syn på detta är att det är av vikt att uppdraget som ungdomsenheterna har i sin helhet övergår till ny förvaltning, oberoende av vilken. Om Region Gotlands intentioner med ungdomsverksamheten kvarstår även framgent så är det den nya förvaltningens/nämndens ansvar att så sker. Socialdirektören ser en stor fara med att inrymma verksamheten i socialförvaltningen. Myndighetsutövning är en del av verksamheten och den kan tvingas utföras mot ungdomar som befinner sig i ungdomsverksamheten, om det då är samma förvaltning kan det upplevas som hämmande för ungdomsverksamheten. Ungdomar som riskerar att bli utsatta för myndighetsutövning kommer då att undvika ungdomsgårdarna. Fritidsledarna kan av ungdomarna uppfattas som poliser eller socialarbetare och det kommer att undergräva deras möjligheter att verka fritt med ungdomarna. Det finns idag ett väl fungerande samarbete på Solbergaskolan, vars verksamhet bör stå som mall för eventuella samordningar på andra ställen framöver. Det är också viktigt att där det går samordna ungdomsverksamheten med biblioteksverksamhet. Det är på gång i Roma och eventuellt även i Hemse. Gotlands Idrottsförbund framför att man är intresserade av ett utökat utbyte, där föreningslivet åtminstone på de större orterna är beredda att diskutera djupare samarbete och engagemang på ideell basis på ungdomsgårdarna, kanske t o m ett övertagande av vissa. Det känns naturligt att UAF har ansvaret för barn och ungdom från tidig ålder och in i vuxenlivet, såväl på dag tid som på fritiden. UAF har också ansvaret för Kulturskolan och ett samarbete mellan Kulturskolan och ungdomsgårdarna, liksom med Folkhögskolan, kan utvecklas. Mitt förslag är därför att ungdomsavdelningen, exklusive avdelningschef flyttas till UAF. I uppdraget ingår sedan att ta upp diskussionerna med GIF för att på sikt eventuellt integrera föreningslivet i verksamheten. Alternativet att följa med till regionstyrelseförvaltningen ser jag inte som ett bra alternativ, ungdomsverksamhet är ingen regionstyrelsefråga, bortsett från övergripande att verksamheten är viktig och skall bedrivas trots att det är frivilligt. Avdchefstjänsten (50%) dras in, besparing Sparbeting läggs på enheterna med ytterligare Besparing på årsbasis från 2020, varav från 2017 enligt beslut i nämnden nov-16.

76 Remissunderlag 34 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Fritidsavdelningen Nuläge och bakgrund Fritidsavdelningens uppgift är att med stöd och bidrag möjliggöra verksamhet som präglas av bredd, hög kvalitet, idealitet och öppenhet och som främjar ideellt arbete och engagemang. Verksamheten ska genomsyras av tillgänglighet, jämställdhet, jämlikhet, mångfald, delaktighet och folkhälsa. Barn och ungdomar har särskild prioritet. Syftet med Region Gotlands fritidspolitik ska vara att på Gotland ska alla ha tillgång till ett fritidsutbud som är utvecklande och stimulerande såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt. Fritidsområdet berör alla gotlänningar samt besökare av olika slag. En god upplevelse av fritidsutbudet stärker regionens attraktivitet och varumärket Gotland vilket bidrar till regionens utveckling och tillväxt KFN ansvarar för: att ta tillvara på människors önskemål och engagemang inom fritidsverksamheten och skapa möjlighet till rekreation och idrott med särskilt fokus på barn och unga. En god upplevelse av fritidsutbudet stärker regionens attraktivitet och varumärke, lockar fler till ön och bidrar till regionens utveckling och tillväxt, påverkar livsstil och levnadsvanor och därmed folkhälsan. (fritidspolitiska programmet) att tillhanda hålla lokaler och anläggningar (Arenahall, ishallar, idrottsanläggningar, badhus). Ansvaret innebär skötsel av anläggningar liksom bokning och uthyrning. att erbjuder mobila anläggningar för uthyrning av bland annat stolar, bord, tält, duschoch WC vagnar. Region Gotlands bad- och simverksamhet att fördela kontantstöd till idrott, friluftsliv, idéburna föreningar att fördela drifts och investeringsbidrag till föreningsägda anläggningar att erbjuda rådgivning/dialog att medverka till att stora evenemang förläggs till Gotland genom att erbjuda infrastruktur (se ovan) och organisationsstöd Organisation och ekonomi Verksamheten leds av en avdelningschef och två enhetschefer (anläggning och bad) och omfattar runt 30 medarbetare. Kostnadsfördelning 2016 Lokalhyror: 31,8 mnkr fast kostnad (0,8 % rörlig) Kapitalkostnader: 1,7 mnkr fast kostnad Personal: 13,3 mnkr fast kostnad Köp av tjänster: 2,5 mnkr rörlig kostnad Stöd & Bidrag: 15,3 mnkr rörlig kostnad Övrigt: 3,8 mnkr driftunderhåll, datasystem, it/tele etc Totalt 68 mnkr

77 Remissunderlag 35 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Intäkter 2016 Bokning av hallar, simhallsentréer etc. 10 mnkr Uppgifter Ansvarar för bokningar och drift av simhallar och övriga idrottsanläggningar på Gotland. Håller i bidragen till fritidsverksamheten. Har en Avdelningschef på 1,0 tjänst. Direkt underställd avdchefen finns: Bokningen med 2 tjänster. Bokningen svarar för all bokning av anläggningar och fakturering av avgifter. Vidare för halloch planfördelning till föreningslivet och rådgivning till föreningslivet. Kostnad för bokningen ca Skr, intäkt ca Skr. Netto: En assistent på heltid, , som har IT-ansvar för KFF, bokning, stöd till anl, simhallar mm Bidrag, 1,0, , handlägger bidrag ut för ca 6,4 mnkr, rådgivning En enhetschef för Anläggningar med 13 vaktmästare, 5,1 mnkr i lön och 25,2 i hyror, sköter driften av anläggningarna, Enhetschefen handlägger även bidrag för ca 8,9 mnkr. Rådgivning En enhetschef för simhallarna, med 11 anställda, 4,2 mnkr lön, 5,3 mnkr hyra. Sköter Hemse och Solberga simhallar. Intäkt ca försäljning Bidragstagare Allmänt Bidragsverksamheten är ganska omfattande. Stöd till ungdoms- och idrottsverksamhet, ca 6,4 mnkr aktivitetsstöd distriktsstöd resestöd stipendier mm pensionärsföreningar funktionshindrade SISU Sociala föreningar Bidrag till särskilda fritidsev Internationellt idrottsutbyte

78 Remissunderlag 36 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Stöd till övrig fritidsverksamhet, ca 8,9 mnkr Föreningsägda IP, drift Föreningsägda IP, invest Motionsstugor Samlingslokaler, drift Samlingslokaler, invest Hemsegården Idrottscenter Kartbidrag Definition bidragsgivning I arbetet har kontakt tagits med Region Gotlands jurister för att utreda möjligheten att föreningslivet själva skulle kunna ta på sig att fördela det kommunala stödet. Juristen hänvisar till en skrift om just detta, Det juridiska systemskiftet, möjligheter och begränsningar. I denna framgår att detta inte skulle vara möjligt enligt författarnas tolkning av kommunallagen. I skriften står följande: Bidragsgivning Kommunala beslut om stöd till företag och föreningar räknas inte som myndighetsutövning, men är likafullt uppgifter som inte kan överlämnas till privata rättssubjekt att ta ansvar för. Motiveringen till det är att kommunen inte kan avhända sig bestämmanderätten över hur kommunala skattemedel anslås och används. Inom kultur- och fritidssektorn kan kommunen t ex inte överlämna fördelning av föreningsbidragen till föreningarna själva.

79 Remissunderlag 37 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Gotlands Idrottsförbund Gotlands idrottsförbund är en aktör på Gotland som till del stöds av Region Gotland. Som framgår av budgetlistan under , så är stora delar av bidragsverksamheten riktad till idrottsrörelsen. Förutom detta stöd så är statens stöd till idrotten omfattande och i princip villkorat på samma sätt som kulturstödet i kultursamverkansmodellen. Skillnaden är dock att den stora delen av statliga medel, ca 18,4 mnkr, inte passerar och administreras av Region Gotland, utan av idrottsrörelsen själva via Riksidrottsförbundet och regionalt av Gotlands idrottsförbund. Ett mindre villkorat regionalt stöd ges av Region Gotland. Det stora stödet från Region Gotland kan delas upp i några poster: Bidrag till olika idrottsliga aktiviteter i form av dels aktivitetsstöd, resestöd, kartbidrag, stipendier och SISU (idrottens studieförbund) samt internationellt idrottsutbyte, Drift- och investeringsbidrag till föreningsägda idrottsanläggningar av olika slag Regionägda idrottsanläggningar som ägs, driftas och underhålls av Region Gotland. Förmedling av ett villkorat regionalt stöd på som förutsätter att av Gotlands idrottsförbund lagd verksamhetsplan genomförs. Utdrag ur Gotlands Idrottsförbunds verksamhetsplan 2017 Gotlands Idrottsförbund har som stödorganisation till sina 189 medlemsföreningar fördelat på 49 idrotter en betydande del i ett varierat fritidsutbud genomfördes sammankomster och deltagartillfällen i åldern 7-25 år. Idrottens spridning är från Fårö i norr till Hoburg i söder och sedan fördelat i nästan varje socken. 114 av våra 189 föreningar erbjuder aktiviteter för barn och ungdomar. Via idrottens Studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, genomförs all ledarutbildning inom den gotländska idrotten och även idrottens generella barn och ungdomsledarutbildningar Plattformen samt Grundläggande Tränarutbildning (GTU1). Gotland, som idrottsdistrikt, har ett omfattande internationellt utbyte. Som en av 24 medlemsöar i IGA (Island Games Association) deltar vi och arrangerar Island Games under Vi har även via mångårig erfarenhet tagit del i att formalisera och utveckla internationellt utbyte med flera europeiska ungdomsorganisationer. Vår betydelse för besöksnäringen med gästnätter gör att vi fortsätter att satsa mot att Gotland blir ett självklar val för internationella idrottsmöten. Under 2017 kommer vi att ytterligare stärka vårt arbete för jämställdhet och mångfaldsfrågor Gotländsk idrott finns representerade i ett 20-tal råd, partnerskap och nätverk.

80 Remissunderlag 38 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Verksamhetsplan 2017 Det regionala uppdraget innebär att GI inom sitt verksamhetsområde ska: betala ut stöd till specialdistriktsförbunden (SDF) inom Gotlands Idrottsförbunds verksamhetsområde. stödja våra 49 idrotter och 189 föreningar genom regelbundna kontakter och verksamhetsanalyser. Inom uppdraget att stödja våra medlemmar inom den gotländska idrotten ingår att: o Handlägga och fördela regionalt anslag. o Handlägga och fördela stöd för att rekrytera barn och ungdomar inom ramen för Idrottslyftet. o Handlägga och fördela RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer inom ramen för Idrottslyftet. o Vägleda kring LOK-stöd, idrottslyftet, antidoping-frågor, föreningsjuridik. o Vägleda föreningar via DF:s externa kontakter inom sitt nätverk inom, ekonomi, alternativa driftsformer, arbetsgivarfrågor, skattefrågor samt andra stöd och utvecklingsmöjligheter. o Verka för att idrottsföreningar och SDF använder IdrottOnline samt ge support i verksamhetssystemet. o Arbeta för att idrottsföreningar använder idrottens kontoplan. Dessutom genomför Gotlands Idrottsförbund Bokföring för mellan föreningar och SDF Lönehantering för mellan föreningar och SDF Samordnar ett gemensamt Idrottens Hus Handhar ekonomin för s.k. Ombudsmannaidrotter Förhandlar och sluter idrottsavtal inom områden som resor, boende Gotlands idrottsförbund skall också: Verka för att ge alla invånare på Gotland oberoende av ålder, kön, etnicitet, ekonomiska, geografiska, funktionsrelaterade eller sociala hinder möjlighet att delta i, och ta del av idrottsverksamheten. Stärka och utveckla idrottsföreningars arbete med frågor rörande barn-, ungdoms- och vuxenidrottsverksamheten utifrån Idrotten vill för att nå idrott hela livet. Stärka och utveckla idrottsföreningars arbete via sociala och etiska frågor såsom antidoping, ekonomisk doping, värdegrundsfrågor och liknande. Arbeta för att alla beslut och all verksamhet ska präglas av ett mångfald- och jämställdhetsperspektiv utifrån fastlagda mål och Idrotten vill.

81 Remissunderlag 39 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson I uppdraget ingår att Utöver uppdraget genomför GI tillsammans med SISU-Idrottsutbildarna: Ett kompetensutvecklingsprojekt med fokus på mångfaldsfrågor, 140 anställda inom kultur o fritidsförvaltningen tillsammans med anställd personal inom idrotten kombinerat med föreningslivets ledare. Folkhälsa på Gotland är ett projekt med Hälso- o Sjukvårdsnämnden (HSN) som syftar till att stärka idrottsföreningens roll i rehabilitering och det preventiva arbetet för en stark gotländsk folkhälsa Föräldraprojektet som syftar till att stärka sambandet mellan föräldrar, barn och ledare genomförs i samverkan med Länsstyrelsen och GI/SISU. Projektet tar fram en utbildningsplan och modell och har som mål att minst 15 föreningar deltar. Arbetet med Integration: tillsammans med ett 20-tal föreningar genomför vi ledarutbildningar, värderingsarbete men även dörröppnande för allas rätt att vara med. En särskild satsning tillsammans med KFF är att få nyanlända tjejer att hitta rätt i idrottsmiljön Läsmuskler, lässtimulering för idrottande barn och ungdomar genomförs i samarbete med Länsbiblioteket. Vidare skall Gotlands idrottsförbund: Samordna, förmedla, bygga kunskap samt kommunicera och härvid: Vara en sammanhållande aktör inom sitt verksamhetsområde på Gotland. Främja förnyelse, samverka mellan idrotter, föreningar och övriga samhället. Skapa och utveckla nätverk och mötesplatser. Vara en sammanhållande aktör för den gotländska idrotten och vara ledande och samordnande i frågor som idrottens roll för besöksnäring, gymnasial och eftergymnasial idrottsutbildning, internationellt utbyte via Island Games. Stimulera till debatt och dialog, på alla nivåer inom distriktet, i idrottsideologiska frågor utifrån värdegrunden som beskrivs i Idrotten vill. Via SISU-Idrottsutbildarna, erbjuda den gotländska idrottsrörelsen idrottsgemensamma utbildningar som Plattformen, Grundläggande tränarutbildningar (GTU1), idrottens föreningslära (IFL) och utbildning i Idrott Online. Tillsammans med Region Gotland, Kultur- och Fritidsförvaltningen, synliggöra stödet till idrotten gentemot föreningsliv och andra samarbetspartners genom att genomföra 1-2 möten med föreningslivet per år. Genomföra tre föreningsbufféer i samverkan med KFF (norr, Visby och söder) i syfte att lyssna och beskriva de stödformer och bidrag som finns för föreningslivet.

82 Remissunderlag 40 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson genomföra en ordförandekonferens Ha en uppdaterad hemsida där information finns. Kommunicera viktiga datum kontinuerligt till våra medlemmar via bland annat sociala medier Nätverk som GI företräder idrotten i: Kultur- och Fritidsnämnd och förvaltning avseende anläggningsfrågor, bidragsfrågor och gemensamma projekt och Presidieträffar, handikapporganisationer. Länsstyrelsen, Samverkansgrupp Integration, Drogförebyggande Nätverk för ideella organisationer, ANDT- grupp, Regionala Partnerskapet Övriga förvaltningar inom Region Gotland, Samverkansgrupp Idrottens Ö, Trafikantrådet, Näringslivsråd, Tryggare Gotland, Arbetsgrupp främja rörelse och hälsa, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Dessutom: Gotlands Förenade Besöksnäring Island Games Association Campus Gotland Tillväxt Gotland LAG, Leader Gute Samverkan Civilsamhällets organisationer Gotlands Bildningsförbund (SISU) GI är remissinstans i plan och byggnadsfrågor, regional tillväxtplan, översiktsplaner

83 Remissunderlag 41 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Föreningsstöd - möjligheter och begränsningar, Skandinaviska utvärderingsinstitutet 2013 genomförde Skandinaviska utvärderingsinstitutet en utredning om Region Gotlands samlade stöd till föreningslivet. Detta är utdrag ur den. Kursivt är utredarens förtydligande Den primärkommunala Kultur- och fritidsverksamheten i en kommun är i huvudsak en frivillig verksamhet. Det enda som inte är frivilligt är att varje kommun är skyldig att ha ett folkbibliotek och varje kommunal skola skall ha ett skolbibliotek. Vidare måste varje län ha ett länsbibliotek. Som Region har dock Gotland ytterligare pålagor från staten. I den sk kulturportföljen, eller som det nu kallas Kultursamverkansmodellen, från staten till landstingen/regionerna är vissa kulturuppdrag villkorade. Staten stödjer med vissa medel och regioner/landsting skall medfinansiera verksamheter. Om regionen väljer att minska sin medfinansiering så minskar staten sin i motsvarande grad. Regionen har mycket stor frihet att själv utforma regler och villkor för hur verksamheten ska stödjas. En viss reglering finns i kommunallagen och i vissa så kallade smålagar som reglerar det kommunala stödet till ungdomsorganisationer. Kommunallagen innehåller bestämmelser om den kommunala kompetensen, dvs. vad en kommun får och inte får göra - 2 kap 1. Den så kallade lokaliseringsprincipen innebär att allt vad en kommun gör ska vara kopplat till den egna kommunen och de egna kommuninnevånarna. En kommun kan därför i princip bara ge ekonomiskt stöd till de föreningar som hör hemma i den egna kommunen. En annan princip är likställighetsprincipen - 2 kap 2. Den betyder att kommunen måste behandla alla medborgare lika i sin verksamhet, om det inte finns sakliga skäl för något annat. När fullmäktige har antagit normer för den kommunala bidragsgivningen ska därför alla föreningars ansökningar hanteras utifrån dessa normer. Ett exempel på en så kallad smålag är lag 1989:977 om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer. Lagen ger kommunen rätt att lämna ekonomiskt stöd till lokala ungdomsorganisationer inklusive föreningar som arbetar med politisk verksamhet. Dessa smålagar har numera samlats i Lagen :47 - om vissa kommunala befogenheter som reglerar ett 20-tal olika områden. Kommunallagen ger stora möjligheter till olika lösningar i fråga om föreningsstöd så länge kommunen följer lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. När det gäller kontantbidrag till föreningslivet har regionen rätt att prioritera olika grupper t.ex. flickor framför pojkar, äldre ungdomar framför mellanstadieåldrar etc. så länge dessa prioriteringar tillämpas för alla föreningar. Det innebär också att regionen har rätt att differentiera kontantbidragen till olika föreningskategorier och till verksamheter i t.ex. skilda bostadsområden. Även när det gäller taxor och avgifter har regionen en stor handlingsfrihet. Fria lokaler eller inte är ett ensidigt kommunalt beslut liksom differentierade taxor för

84 Remissunderlag 42 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson olika målgrupper. Skilda avgifter i olika typer av verksamhetslokaler kan också tillämpas. Stödformer och politisk styrning I huvudsak omfattar regionens stöd till föreningslivet två områden. Dels ett kontant stöd till verksamhet som i Gotlands fall i första hand utgår till barn- och ungdomsföreningar och åldersgruppen 7 20 år eller som stöd till vuxenföreningar. Den andra formen av föreningsstöd är lokalsubventioner. Stödformen omfattar såväl barn- och ungdomsgruppen som föreningslivets vuxna deltagare som bokar tid i regionens lokaler och anläggningar. Även för föreningar med egna eller inhyrda lokaler utgår lokalsubventioner via regionens driftbidrag. På samma sätt som i alla andra kommuner är värdet av lokalsubventioner högre än de belopp som utgår i form av kontantbidrag. För varje krona regionen betalar ut i kontantbidrag till föreningslivets verksamhet utgår betydligt mer i form av subventioner och driftbidrag som är lokalanknutna. Det kan tyckas självklart att ha en politisk uppfattning om hur de skattepengar som fördelas till föreningslivet ska användas. Detta är nog också någonting som de allra flesta är helt överens om oavsett politisk tillhörighet. Frågan är nog snarare graden av den styrning som bör och kan tillämpas. I regionen finns ett antal styrinstrument som kan användas för att det stöd som ges till föreningslivet ska stämma överens med de politiska mål som satts upp. Exempel på sådana styrinstrument är: Investeringar Valet av lokaler och anläggningar som regionen bygger påverkar bl.a. om verksamheten kommer att vända sig till pojkar eller flickor, om verksamheten förstärker redan starka intresseinriktningar eller vänder sig till helt nya områden. Kontanta bidrag Även det kontanta stödet kan utformas för att stimulera och prioritera verksamhet för olika åldrar, olika bostadsområden, jämställdhet eller integration. Taxor och avgifter Genom differentierade avgiftssystem kan t.ex. åldersgrupper, säsongsanpassad verksamhet eller arrangemangsvillkor påverkas. Tid och plats i anläggningar Detta är förmodligen det starkaste politiska styrinstrument som finns. Genom att politiskt styra vilka som ska få plats i lokaler och anläggningar samt när de ska få tider kan regionen påverka allt från tidig specialisering till jämställdhet.

85 Remissunderlag 43 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Principiella skillnader mellan kultur och fritid Kultur- och fritidsområdet är ett mångfacetterat område där flera verksamheter med skilda inriktningar ingår. På många sätt finns stora skillnader mellan det traditionella kulturområdet och det som betraktas som fritid. I samband med frågor och diskussioner omkring föreningsstöd är vissa utgångspunkter viktiga att förstå vilket vi ska försöka belysa i nedanstående exempel. Kultur Allmänheten är största målgruppen Fritid De egna medlemmarna är största målgruppen De föreningar inom kulturområdet som får bidrag arrangerar oftast verksamhet som vänder sig till allmänheten i form av t.ex. musikarrangemang, konstutställningar, teater- och dansföreställningar samt studiecirkelverksamhet. De föreningar som får bidrag inom fritidsområdet anordnar verksamhet i huvudsak för sina medlemmar. Bidragens storlek grundas ofta på antalet medlemmar och den verksamhet som bedrivs för föreningens medlemmar Kultur Uppdragsstöd är vanligt bland kulturföreningar Fritid Normerade bidrag gäller för fritidsföreningar Inom kulturområdet görs ofta en bedömning från fall till fall och utifrån uppdragets art omkring bidragens storlek. Den enda bidragsform inom kulturområdet som är reglerat och betalas ut efter kvantitativa normer är stödet till studieförbunden. De flesta bidrag inom fritidsområdet betalas ut enligt givna kvantitativa normer som antal medlemmar, antal aktiviteter och kostnader för t.ex. lokaler. Kultur Vänder sig i stor utsträckning till vuxna Fritid Barn och ungdomar under 20 år är prioriterade I många verksamheter inom kulturområdet utgör vuxna de vanligaste besökarna och konsumenterna. Föreningar inom fritidsområdet har bl.a. genom samhällsstöd en tydlig målgrupp i åldrarna under 20 år. Kultur Större andel unga tjejer utövar själva Fritid Större andel unga killar utövar själva Resultat från kultur- och fritidsvaneundersökningar visar att det är en större andel unga tjejer än unga killar som t.ex. spelar teater, sjunger i kör och utövar skapande aktiviteter medan det är en större andel unga killar än unga tjejer som spelar t.ex. fotboll, innebandy och ishockey.

86 Remissunderlag 44 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Kultur Ungdomsverksamhet i kommunal regi Fritid Ungdomsverksamhet i föreningsregi Inom kulturområdet sker ungdomsverksamheten oftast i kommunal regi genom t.ex. kulturskolan, biblioteken och i viss mån genom ungdoms- /fritidsgårdarna. Inom fritidsområdet sker majoriteten av ungdomsverksamheten i föreningsregi. Enda undantaget är den verksamhet som bedrivs på ungdoms- /fritidsgårdarna. Kultur Föreningarnas lokalsubventioner är inte omfattande Fritid Föreningarnas lokalsubventioner är mycket stora Lokalsubventioner för kulturföreningar det ekonomiska värdet av tider som föreningar använder i kommunala lokaler tycks inte vara omfattande. De kontanta bidragen till verksamhet är betydligt större. För fritidsföreningar är situationen den omvända. Det stora kommunala stödet utgörs av lokalsubventioner Utredarens förslag Organisationstillhörighet Mitt förslag är att enheterna inom avdelningen, utom bidragsverksamheten, flyttas till TKF. TKF åläggs ett sparbeting inom verksamheten på , att verkställa före 2019 års utgång. I det ingår rationaliseringar inom vaktmästeri och avvecklingar av lågt prioriterade kommunala anläggningar, alternativt försäljning/överlämning av drift till föreningslivet/näringslivet. Här kan åtgärder behöva vidtas under för att klara betinget. En reserv på 1,5 mnkr är avdelad centralt dessa år till bl a sådana åtgärder. Det ingår även uppdrag att tillsammans med Gotlands Idrottsförbund utveckla möjligheterna att föreningar, åtminstone på de större orterna tar ett större ansvar för sina anläggningar och eventuellt övertar driften i vissa fall. Gotlands Idrottsförbund har visat ett sådant intresse. Tekniska direktören Patric Ramberg är intervjuad i sammanhanget och ser att detta skulle vara en naturlig hemvist i händelse av att kultur- och fritidsförvaltningen läggs ned. Han ser möjliga samordningsvinster med skötsel av anläggningarna och andra uppgifter som TKF har i dag. Även Kultur- och fritidsförvaltningen ser samordningsmöjligheter i en sådan organisation om förvaltningen skulle avvecklas.

87 Remissunderlag 45 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Bidrag och stöd Utredaren har undersökt möjligheterna att låta distriktsförbunden, Gotlands Idrottsförbund, Gotlands hembygdsförbund och Gotlands bygdegårdsdistrikt själva få fördela bidragen. Syftet skulle vara att på sikt kunna avveckla tjänstemännen som handlägger dessa ärenden och därmed kunna minska påverkan på de egentliga bidragen. Jag har intervjuat företrädare för dessa. Någon är positiv till tanken och någon försiktigt positiv och någon har betänkligheter. Regionjuristen ser inte möjligheten till detta utgående ifrån kommunallagen. Min åsikt angående driftbidrag till föreningsägda samlingslokaler är att dessa i dagsläget små pengar har spelat ut sin roll. De har inte ökat i krontal sedan 70-talet enligt företrädare för verksamheten. Att få ett grunddriftbidrag på ca 5000:- hjälper inte särskilt mycket idag. Det kräver insatser av sockenborna/styrelserna att få till aktiviteter som dels skapar sammanhållning i socknen och kan ge intäkter och därmed bidra till att driften säkerställs. För små bygdegårdar kan det nuvarande grundbidraget kanske ändå ha viss betydelse. De generella driftbidragen till föreningsägda samlingslokaler bör tas bort. En idé som bör prövas är att slå samman drift- och investeringsstöd i en pott och istället öka investeringsstödet för att stimulera föreningarna att själva renovera och modernisera sina bygdegårdar i syfte att kunna öka uthyrningar och övriga aktiviteter i lokalerna. I stället bör investeringsbidragen öka och också bli lite vidare i vad som kan stödjas. Det är viktigare att föreningarna får stöd att renovera och modernisera sina byggnader för att lättare kunna möta moderna besökares krav. Tex bredband med Wifi, bra högtalaranläggningar, hörselslingor, handikappanpassningar, bättre belysning, luftvärmepumpar mm för att sänka driftkostnader, lättare kunna ha föreläsningar, kulturella- och andra samlingar och därmed få intäkter för att klara driften. Man bör dock överväga om det skall vara möjligt att ur potten söka visst driftstöd, främst för de allra minsta bygdgårdarna där driftbidraget fortfarande kan ha en avgörande betydelse. Detta behovsprövas och förslaget är att i alla drift- och investeringsansökningar använda distriktsstyrelsen som remissinstans. För renoveringar mm kan bidrag sökas även av Länsstyrelse och Boverk i samarbete med Region Gotland i vissa fall. Min åsikt är att man från Region Gotland bör stödja kulturell verksamhet, dvs beroende på vilka aktiviteter man har så kan man söka och få bidrag/risktäckning ur denna pott till kostnader för att ta dit artister, teater eller liknande, där priset för besökare annars riskerar att bli för högt och folk därför avstår, alltså en viss subventionering. Man skulle också kunna tänka sig att Region Gotland beviljar investeringslån till bra villkor, för att stimulera upprustning av lokalerna. En annan möjlighet är att Region Gotland kan stödja med likvida medel då någon förening sökt och fått bidrag från Boverket för renoveringar, men har svårt att klara likviditeten under renoveringens gång, då Boverket inte betalar ut beviljat stöd förrän åtgärden är färdigställd och kvitton finns. Föreningar kan tvingas av likvida skäl avstå investeringen trots att de är beviljade stöd.

88 Remissunderlag 46 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Region Gotland kan och bör också stödja bygdegårdarna med att själv utnyttja dessa samlingslokaler mera för att den vägen bidra med driftpengar i form av hyra för lokalen och bokning av mat och fika via föreningarna. Om man gör på detta sätt kan man totalt sett minska bidragen, utan att nämnvärt påverka verksamheterna, snarare tvärtom. Samtidigt sänder Region Gotland ut signaler att man värnar om vår kulturhistoria och vår landsbygd genom att regelbundet besöka och använda lokalerna. Mitt förslag beträffande bidragsdelen är att fördelningen av bidragen kvarstår i Region Gotland och flyttas till regionstyrelseförvaltningen och samordnas med Regional utveckling. Jag anser också att distriktsorganisationerna bör kunna nyttjas som remissinstans vid bedömning av inlämnade bidragsansökningar. Totalt betalas ca 15,3 mnkr ut i bidrag. Jag föreslår att inom detta område tas ut en besparing på sammanlagt 1,0 mnkr, är ett redan taget beslut om minskning till studieförbunden. Återstår att besluta om. Besparing totalt ca på årsbasis.

89 Remissunderlag 47 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Biblioteksavdelningen Biblioteken på Gotland förmedlar litteratur i syfte att främja läsning och läslust. De är kunskapscentra för utbildning och sökande efter samhällsinformation. De är också mötesplatser för evenemang, utställningar, program och samtal. I bibliotekslagen framgår att en kommun måste ha folkbibliotek och också att ett länsbibliotek skall finnas. Vidare framhålls att bibliotek och bibliotekshuvudmännen ska samverka i sin uppgift att främja yttrandefrihet, fri åsiktsbildning, fritt kunskapsutbyte och demokrati genom att tillgängliggöra information och kunskap. Flera nämnder inom region Gotland ansvarar för biblioteksverksamhet: KFN ansvarar för Folkbiblioteket Almedalsbiblioteket + 10 folkbiblioteksfilialer + bokbussen samt bibliotekssamverkan med Destination Gotland. KFN och Barn och Utbildningsnämnden ansvarar för ett integrerat folk- och skolbibliotek: Gråbo bibliotek. BUN ansvarar för skolbiblioteken KFN och BUN ansvarar tillsammans för skolbokbuss GVN ansvarar för Sävebiblioteket, Infoteket och biblioteket vid Lövsta landsbygdscenter GVN ansvarar för Biblioteket på Gotlands folkhögskola i Hemse. KFN ansvarar för Patientbiblioteket på Visby lasarett. HSN ansvarar för det Medicinska fackbiblioteket på Visby lasarett. KFN ansvarar för Gotlands länsbibliotek, en funktion vars syfte är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet Ledning 1 Avdelningschef 100%, 1,5 Enhetschef 150%, 1 Biblioteksadministratör 100% Kostnad: Löner kr, Resor/Övrigt kr, Totalt: kr Länsbiblioteket = Utvecklingsavd Biblioteksutvecklare 100%, Taltidningsredaktör 75% Kostnad: Löner kr, hyra IT/Tele/Övrigt kr, tryckningsbidrag kr., Totalt: kr, Intäkter: kr, Netto: Slite (2 biblioteksassistenter, 180%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st, Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele kr, program 5000 kr, medier kr, Totalt: kr, Intäkter: kr, Netto: Kostnad/utlåning snitt ca 65,7 kr.

90 Remissunderlag 48 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Fårösund (1 biblioteksassistent, 100%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: 8485 st, Kostnad: Lön kr, ingen hyra, städ kr, IT/Tele 9000 kr, program 7000 kr, medier kr, Totalt: kr, Intäkter: kr, Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 58 kr. Bokbuss (2 bibliotekarier, 3 biblioteksassistenter, 1 vaktmästare, 510%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele/Övrigt kr, medier kr, Totalt: kr, Intäkter: kr, Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 48 kr. Roma (1 bibliotekarie, 1 biblioteksassistent 180%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele/Övrigt kr, program kr, medier kr Totalt: kr Intäkter: kr. Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 41 kr. Östergarn (1 biblioteksassistent 44%) Utlån 2012: 5097 st 2013: 5929 st 2014: 5293 st 2015: 5616 st Kostnad: Lön kr, hyra kr, IT/Tele/Övrigt kr, program kr, medier kr Totalt: kr Kostnad/utlåning 2015 ca 44 kr. Almedalsbiblioteket (6 bibl, 13 biblass, 1 vaktmästare, 1 IT-samord, 1 webbutveckl ca 1850%), (Även 6 st universitetsanställda bibliotekarier) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele/Övrigt kr, program kr, medier kr, Totalt: kr,intäkter: kr Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 64 kr. Patientbiblioteket på lasarettet (1 biblioteksassistent 100%) Utlån 2012: 7358 st, 2013: 8519 st, 2014: 8136 st, 2015: 6927 st Kostnad: Lön kr, ingen hyra och städ, IT/Tele/Övrigt 6000 kr, medier kr Totalt: kr, Intäkter: kr Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 58 kr.

91 Remissunderlag 49 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Gråbo (1 bibliotekarie, 1 biblioteksassistent 200%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele kr, program 6000 kr, medier kr, Totalt: kr, Intäkter: kr Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 39 kr. Korpen (1 bibliotekarie, 1 biblioteksassistent 139%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st Kostnad: Lön kr, ingen hyra, städ, IT/Tele/Övrigt 8000 kr medier kr Totalt: kr Kostnad/utlåning 2015 ca 48 kr. Klinte (1 bibliotekarie, 2 biblioteksassistenter, 300%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele kr, program 7000 kr, medier kr, Totalt: kr, Intäkter: kr Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 56 kr. Hemse (2 bibliotekarier, 2 biblioteksassistenter, 300%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: st 2015: st Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele/Övrigt kr, program kr, medier kr., Totalt: kr, Intäkter: kr Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 36 kr. Burgsvik (2 biblioteksassistenter 117%) Utlån 2012: st 2013: st 2014: 8943 st 2015: 9411 st Kostnad: Lön kr, hyra kr, städ kr, IT/Tele kr, program 5000 kr, medier kr Totalt: kr, Intäkter: kr Netto: Kostnad/utlåning 2015 ca 51 kr.

92 Remissunderlag 50 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Utlåning på biblioteken Kostnad/utlån Bibliotek Nettokost Totalt snitt 2015 snitt Fårösund ,3 34,8 Slite ,8 65,7 Almedalen ,3 61,8 Lasarettet ,6 51,6 Korpen ,1 52,0 Gråbo ,2 36,4 Bokbuss ,1 44,2 Roma ,1 39,1 Östergarn ,8 44,9 Hemse ,8 35,8 Klinte ,0 55,7 Burgsvik ,7 48,3 Totalt ,3 51,7 Av tabellen framgår de senaste 4 årens statistik. Slite och Almedalen är de i särklass dyraste/utlåning. Totalt sett minskar utlåningen stadigt och kostnaderna/utlåning stiger Utredarens förslag Enligt kommunallagen måste en kommun ha Folkbibliotek och länet ett länsbibliotek. Skolorna (dock inte Folkhögskolor) är också skyldiga att ha bibliotek, men då inte för långt ifrån skolans egna lokaler. En samordning mellan skolornas bibliotek och folkbiblioteken synes vid en första anblick vara den enkla och rätta vägen att gå. Att främja läslusten är en viktig uppgift för biblioteken liksom för skolan, den måste tas på största allvar och en samverkan mellan folkbiblioteken och skolan är betydelsefull och väsentlig. Dock skiljer sig utbuden av böcker/media och behovet av öppettider mellan folkbiblioteken och skolbiblioteken, liksom den rent fysiska tillgängligheten, så en samordning där är inte helt enkel. Lokalen måste ju finnas på ett sådant ställe i skolan där den lätt kan avgränsas för att skapa tillgänglighet på kvällstid och helger då skolan ju normalt är stängd. Därför tror jag inte att en samorganisering med skolan är rätt väg att gå, det har jag egen erfarenhet från tidigare uppdrag av. Biblioteken är också en kulturplattform och jag, liksom andra som jag intervjuat, ser det naturligare att lägga kulturen och biblioteken i samma organisation, så det blir mitt förslag. Biblioteksutbudet på Gotland är som framgår stort. Som också framgår så sjunker utlåningen, men den digitala sidan har ökat kraftigt de senaste åren, men visar en utplanande tendens. I detta läge bör man se framåt och försöka titta i kristallkulan. När besparingar krävs så känns det rimligt att föreslå en anpassning av utbudspunkter till de serviceutbudspunkter som är under utredning. En kompletterande modell för att klara besparingarna kan vara att samordna biblioteken i kluster, enlig förslaget från förvaltningen (se bifogat material sist i rapporten). För att få besparingseffekter krävs det dock att man förändrar sättet att arbeta. Inte bara att man förlägger bibliotekariernas arbete till flera orter, utan också överväger att skapa s k meröppna bibliotek.

93 Remissunderlag 51 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Dessa finns på många håll i landet och innebär att låntagarna har begränsade tider med bibliotekarier, men tillgång till biblioteket även på andra tider med en tagg och kod. I dessa bör kanske låntagarna på dessa obemannade tider även kunna via nätet chatta med en bibliotekarie på ett annat bibliotek och få hjälp om det behövs. Detta kräver dock investeringar, som måste beaktas. Att arbeta på detta sätt kräver mer av bibliotekarierna och också kanske fler utbildade bibliotekarier än idag, men då på bekostnad av antalet biblioteksassistenter som bör minskas. Detta finns också i planerna och visionerna i biblioteksavdelningen idag. I Visby bör utbudet kvarstå, förutom Almedalsbiblioteket, också på Korpen och Gråbo. Korpen för att många med funktionshinder tar sig dit och har svårt att ta sig ned till Almedalsbiblioteket. Gråbo har hög volym och låga kostnader och bör därför bibehållas tv. På lasarettet bör patientbiblioteket avvecklas då patienterna som idag ligger inne är för sjuka för att kunna läsa i någon större omfattning. Utlåningen är ganska låg och sannolikt är det personal och anhöriga till största delen. Dessa kan vända sig till andra bibliotek. Nämnden har hösten -16 beslutat om nedläggning av patientbiblioteket under Bokbussen håller relativt låga kostnader och kan eventuellt få utökat uppdrag att täcka in de orter som biblioteken försvinner ifrån om dom gör det. En framtida möjlighet är att ersätta den stora bussen med två mindre som trafikerar norra respektive södra Gotland. Sammanfattande förslag: organisera biblioteksavdelningen tillsammans med kulturen i en kultur- och biblioteksavdelning under en kulturchef i regionstyrelseförvaltningen. Besparingarna som KFN fattat beslut om för 2017 på (varav halvårseffekt på patientbiblioteket på Visby lasarett), och på sikt kompletteras med att ge biblioteksorganisationen ett sparbeting på ytterligare att klara före 2019 års utgång. Medel avsätts centralt för att kunna investera i ny utrusning i syfte att skapa meröppna bibliotek, delas mellan anläggningarnas behov och biblioteken. Besparing på årsbasis från 2020.

94 Remissunderlag 52 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Bilaga 1 PM Förslag på ny styrmodell av kultursamverkansmodellen på Gotland (Beredningsgruppen ) Syfte Syftet med detta PM är att bereda möjlighet att genom ett politiskt ställningstagande kring styrningen av kultursamverkansmodellen och ansvarsfördelningen mellan regionstyrelsen och kultur- och fritidnämnden göra ett vägval kring framtida arbetssätt. En konsekvens av det beslut som kommer att fattas blir att styrdokumentet Hantering av kultursamverkansmodellen på Gotland, RF , RS 2012/491, revideras. Frågeställningar: 1. Hur säkrar vi att regionstyrelsen, som har det övergripande ansvaret för regionens ekonomi och det regionala utvecklingsansvaret, har tillräcklig insyn och tillräckliga påverkansmöjligheter? 2. Hur säkrar vi att kultur- och fritidsnämnden, som har kompetens inom kulturen, har tillräckligt inflytande? 3. Hur säkrar vi att det politiska uppdraget har sina forum och att tjänstepersonernas fackkunskaper har sina, samt att kunskaperna tas tillvara i det operationella arbetet? 4. Hur säkras förtroendefulla relationer mellan regionstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden, liksom mellan ledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen? 5. Hur förankras regionrådens uppdrag att ha särskilt ansvar för kulturfrågor? Och vad innebär uppdraget? Hur säkras förtroendefulla relationer? Inledning Detta PM är en sammanfattande redogörelse av det avgränsade området kultursamverkansmodellens styrning. Brister har uppmärksammats i nuvarande styrmodell och här redovisas alternativ. Det nu gällande styrdokumentet togs fram 2012 när kultursamverkansmodellen var ny sedan ett år och man ännu inte visste formerna för Region Gotlands kontakter med Statens Kulturråd, som är den bidragsgivande enheten för den regionala kulturen på Gotland. Nedan under rubriken Styrmodeller redovisas två alternativ till styrning av kultursamverkansmodellen på Gotland. När politiken beslutat inriktning kommer nuvarande styrdokument att uppdateras enligt valt alternativ, varvid dokumentet kommer att beslutas i regionstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden samt regionfullmäktige. En beredningsgrupp bestående av representanter från ledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen har under 2015 och 2016 arbetat fram alternativen. Bakgrund Kultursamverkansmodellen infördes 2011 med Gotland som en av de fem första regionerna att testköra modellen. Samtliga län och regioner utom Stockholm ingår sedan 2013 i modellen. Kultursamverkansmodellen är den största kulturpolitiska reformen sedan sjuttiotalet. Den infördes för att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Kultursamverkansmodellen har inneburit att landsting och regioner som ingår i modellen nu beslutar, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, hur det statliga bidraget fördelas till

95 Remissunderlag 53 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson regional kulturverksamhet. Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som är berättigade till statligt stöd. Kulturrådet beslutar, efter samråd med samverkansrådets parter,(1) och med utgångspunkt i kulturplanerna, om nivån på bidragen till respektive landsting och region. 1) Samverkansrådet består av Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Svenska Filminstitutet, Riksteatern, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Kungliga biblioteket, Konstnärsnämnden och Länsstyrelserna. Storleken på stödet beror på Kulturrådets bedömning av Region Gotlands ambitioner och satsningar, så som de framförs i kulturplanen, i jämförelse med övriga regioner och landsting i Sverige. Fördelningen sker också utifrån statens kvalitativa och kvantitativa uppföljning av den regionala kulturverksamheten inom kultursamverkansmodellen. Exempelvis bedöms måluppfyllnad av kulturplanen samt hur regionen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen nås. Ett beslut kommer årligen i slutet av januari som meddelar den statliga delen av bidragets storlek. Kultur- och fritidsnämnden beslutar om den regionala delen. År 2016 erhölls kr från staten och regionen bidrog med kr, vilket ger fördelningen att den statliga delen står för 53,78 % och den regionala delen 46,22 %. Styrning I processen där staten överfört ansvaret för att prioritera, fördela och forma den regionala kulturpolitiken till regional nivå har man på både statlig och regional nivå fått testa sig fram till hur modellen på bästa sätt ska skötas. Tack vare de erfarenheter som gjorts efterhand har administrativa rutiner, dokument och processer uppdaterats och förbättrats. Detta arbete pågår alltjämt på både nationell och regional nivå. Kultursamverkansmodellen fakta Inom kultursamverkansmodellen ska region/landsting dela ut statliga medel inom följande sju verksamhetsområden: 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. regional museiverksamhet 3. regional biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet 4. konst- och kulturfrämjande verksamhet (kulturkonsulenter) 5. regional enskild arkivverksamhet 6. filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga 7. hemslöjdsfrämjande verksamhet. Område 4, konst- och kulturfrämjande verksamhet, avser till största delen konsulentverksamhet. Den politiska instans som äger frågan om kulturinstitutionernas uppdrag och medel har följande fyra huvudansvarsområden: Att utse vilken organisation/ institution som är bäst lämpad att ha ansvar för respektive verksamhetsområde. Att upprätta styrdokument, regionala kulturpolitiska mål samt ansvara för att en kulturplan tas fram. Att årligen besluta om fördelning av medel, statliga och regionala, till de institutioner man utsett. Att ansvara för uppföljning och utvärdering, analys och eventuella åtgärder, inklusive att leverera underlag till statliga myndigheter.

96 Remissunderlag 54 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Kultursamverkansmodellen på Gotland Inom Region Gotland är det i nuläget följande institutioner som har det regionala uppdraget: Gotlands Museum: regional museiverksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet. Huvudman för fyra konsulenter inom hemslöjd, kulturarv och konst. Gotlandsmusiken: professionell musikverksamhet. Länsteatern på Gotland: professionell teater- och dansverksamhet. Huvudman för en scenkonstkonsulent. Gotlands Länsbibliotek: regional biblioteksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande verksamhet. Film på Gotland: filmkulturell verksamhet. Huvudman för en filmkonsulent. Utöver detta är kultur och fritidsförvaltningen huvudman för en danskonsulent. Kulturplanen Kulturrådet förväntar sig att kulturplanen bygger på de nationella och regionala kulturpolitiska målen. I de fall en region består av flera kommuner ska samverkan ske mellan regionen och kommunerna. Eftersom Region Gotland inte har underliggande kommuner sker dialog och samverkan direkt med de organisationer som omfattas av kultursamverkansmodellen. Kulturrådet förväntar sig också att kulturplanen tas fram efter samråd med det civila samhället och det professionella kulturlivet, dvs organisationer, grupper och enskilda, som ligger utanför kultursamverkansmodellen och ej uppbär stöd ur denna. Politisk referensgrupp En politisk referensgrupp tillsattes första gången inför den andra kulturplanen ( ) och bestod då av politiker från kultur- och fritidsnämnden. Inför den tredje kulturplanen ( ) tillsattes även politiker från regionstyrelsen. Det finns två syften med att ha en politisk referensgrupp; dels anger gruppen huvudriktlinjer i kulturplanen vad gäller fokusområden och övergripande mål, dels förankras kulturplanen politiskt i processen vilket underlättar vid beslutsfattande av den slutgiltiga produkten. Den politiska referensgruppen är representerad med både majoritet och opposition med syfte att bädda för långsiktighet. Nulägesbeskrivning Nuvarande styrmodell på Gotland är enligt ett politiskt beslut ( Hantering av kultursamverkansmodellen på Gotland, RF ) utformad så att den ger kulturoch fritidsnämnden det fulla regionala kulturansvaret. I praktiken har detta styrsätt bidragit till otydlighet och informationsbrist, vilket skapat viss oro som gnagt på förtroendekapitalet både bland politiker och tjänstepersoner. Kultur- och fritidsnämndens kompetens har tagits tillvara, men regionstyrelsens politikers inflytande och överblick har saknats, främst i processen med att ta fram och besluta om nya kulturplaner. Regionstyrelsen tog inför den tredje kulturplanprocessen beslut att även politiker från regionstyrelsen skulle ingå i den politiska referensgruppen. Kultursamverkansmodellen har därför i nuläget en slags mellanvariant av styrning där regionstyrelsen tagit ett tydligare grepp för ökad insyn och ökade påverkansmöjligheter genom att utse representanter att medverka i den politiska referensgruppen.

97 Remissunderlag 55 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Inom ramen för detta styrsätt har identifierats en utmaning i att skilja det politiska uppdraget från det operativa, enligt principen om armlängds avstånd, dvs att politiken beslutar vad och tjänstepersonerna hur. Politiken upplevde vid senaste arbetsprocessen att man inte blev lyssnad på och tjänstepersonerna upplevde sig alltför detaljstyrda. Politiker i kultur- och fritidsnämnden som suttit med i den politiska referensgruppen under förra omgången ansåg även att gruppen nu blivit för stor för att kunna ha ett effektivt arbetssätt. Resultatet har blivit att politiker från kultur- och fritidsnämnden känner att de inte längre i praktiken har det fulla ansvaret för den regionala kulturens styrning. Risken för polarisering och att processen upplevs som prestigefull blev därmed större, främst beroende på att teori och praktik inte följts åt. Regionråd med särskilt ansvar för kulturfrågor finns. Dock är varken uppdrag eller mandat tydligt formulerat eller kommunicerat intern och externt, varvid de får en oklar roll i styrsammanhangen vad gäller kultursamverkansmodellen såväl som över hela det kulturpolitiska fältet. För att skapa tydlighet och en struktur som är långsiktigt hållbar behövs en ny styrmodell som politiken beslutar om och som både politik och tjänstepersoner på alla nivåer ställer sig bakom och verkställer, dvs som följer i teori och praktik. Styrmodeller Alternativ 1 nuvarande styrmodell Alternativ 1 är så som kultursamverkansmodellen är beslutad att fungera idag. Kultur- och fritidsnämnden 1. Äger den politiska frågan om den regionala kulturens styrning, inklusive att utse vilken organisation/institution som ansvarar för respektive område enligt förordningen, samt ansvar för att kulturplanen tas fram och beslutas, liksom revideringar av densamma. 2. Beslutar årligen om fördelning av medel (statliga och regionala) till institutioner inom kultursamverkansmodellen. 3. Ansvarar för uppföljning och utvärdering, analys och eventuella åtgärder, inklusive att leverera underlag till statliga myndigheter. Kultur- och fritidsförvaltningen tar fram kulturplanen samt stödjer ledningskontoret i beredningen inför beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Förvaltningen handhar även den årliga revideringen av kulturplanen, samt bereder ärendet med fördelning av statliga och regionala medel till kulturinstitutionerna. Förvaltningen rapporterar även regionens regionala kulturverksamhet till berörda instanser som efterfrågar underlag till uppföljning, utvärdering och analys. Regionstyrelsen 1. Har det övergripande ekonomiska ansvaret genom att bland annat föreslå regionfullmäktige budget till kultur- och fritidsnämnden för den regionala kulturen. 2. Har ansvaret att inför beslut i regionfullmäktige anta kulturplanen efter att den är beslutad i kultur- och fritidsnämnden. Ledningskontoret är beredningsinstans av kulturplanen inför beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Alternativ 2 nytt förslag till styrmodell Regionstyrelsen

98 Remissunderlag 56 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson 1. Har det övergripande ansvaret för den regionala kulturen. 2. Äger den politiska frågan om den regionala kulturens styrning, vilket innebär ansvar för att: o en regional kulturplan tas fram och beslutas. o fatta beslut om vilken organisation/institution som ansvarar för respektive område enligt förordningen som styr den regionala kulturen (kultursamverkansmodellen). o fatta beslut om årlig fördelning av medel (statliga och regionala) till institutioner inom kultursamverkansmodellen, inklusive villkor för verksamheterna. o fatta beslut om årlig revidering av kulturplanen. Kultur- och fritidsnämnden 1. Har det praktiska ansvaret för den regionala kulturen. 2. Ansvarar för att utarbeta förslag till: o regional kulturplan. o vilken organisation/institution som ansvarar för respektive område enligt förordningen som styr den regionala kulturen (kultursamverkansmodellen). o fördelning av medel (statliga och regionala) till institutioner inom kultursamverkansmodellen, inklusive förslag på villkor för verksamheterna. o årlig revidering av kulturplanen. 3. Ansvarar för att uppföljning, utvärdering och analys av kultursamverkansmodellen görs i enlighet med nationella och regionala direktiv, inklusive att leverera underlag till statliga myndigheter. Politisk referensgrupp Oavsett om alternativ 1 eller 2 väljs som styrmodell föreslår beredningsgruppen att en politisk referensgrupp framöver ska finnas med följande syfte: 1. Att ange huvudriktlinjer i kulturplanen, det vill säga fokusområden och övergripande mål, samt 2. Att bidra till att kulturplanen förankras politiskt. Den politiska referensgruppen föreslås bestå av politiker både från regionstyrelsen och kulturoch fritidsnämnden med representation från både majoritet och opposition för att skapa förutsättningar för att de beslut om inriktning som tas i kulturplanen säkras ur ett långsiktigt perspektiv. Konsekvensanalys Om byte av styrmodell till alternativ 2 sker säkras regionstyrelsens inflytande genom att man äger frågan och beslutar om den regionala kulturens styrning på en övergripande nivå. Kulturoch fritidsförvaltningen fortsätter att, liksom idag, genomföra processer med att exempelvis ta fram nya kulturplaner och leverera underlag i form av förslag till beslut. En fördel med alternativ 2 är att det sannolikt blir lättare att till form och innehåll synkronisera kulturplanen med regionens övriga plandokument. Kulturplanen får också större chans att bli integrerad och förankrad i hela regionen på både nämnd och förvaltningsnivå. Kultur- och fritidsnämndens kompetens inom kulturen säkras genom att förslag till beslut utarbetas, vilka är grundade i den kompetens och erfarenhet inom den regionala kulturens område som nämnden förvärvat sedan kultursamverkansmodellens införande. En nackdel med alternativ 2 är att byråkratin med bland annat längre beslutsvägar kan komma att öka. Att principen om armlängds avstånd respekteras i både tjänstepersons- och politikerled samt däremellan är av största vikt. Det är svårt att sia om hur det skulle bli med alternativ 2 i förhållande till idag, men man kan konstatera att regionstyrelsen genom regionråden har fler heltidspolitiker (kultur- och fritidsförvaltningen har en avlönad ordförande på 20 %) som

99 Remissunderlag 57 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson därmed har mer tid och större möjlighet att engagera sig politiskt. Huruvida arbetssätt skiljer sig åt på de olika politiska nivåerna är med nuvarande kunskap inte möjligt att uttala sig om. Förtroendefulla relationer mellan regionstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden samt mellan ledningskontoret och kultur- och fritidsnämnden säkras bäst genom tydliga styrdokument och tydlig ansvarsfördelning som är ändamålsenlig för alla parter och som harmonierar med respektive instans uppdrag och syfte. Alternativ 2 ger möjlighet att testa om en sådan styrmodell kommer att ge bättre resultat än nuvarande. Regionrådens roll, uppdrag och mandat vad gäller kulturfrågor och arbetsprocesser på kommunal och regional nivå bör utredas och kommuniceras för ökad tydlighet. Diskussion Storregionfrågan är en yttre faktor som i förlängningen kan påverka Region Gotlands status vad gäller det som idag är regionala kulturfrågor. Detta är avhängigt nationell politik och då beslut inte väntas förrän tidigast år 2018 och genomförande 2019, har beredningsgruppen i detta PM inte tagit hänsyn till den omständigheten. 6/5 Sammanfattning Med bakgrund mot de i syftet formulerade frågorna kan konstateras att nuvarande styrsystem inte är optimalt och att det bör ses över. Alternativ 2 är en möjlighet att testa en ny modell. Sammanfattningsvis kan sägas att en ny styrmodell bör tydliggöra ansvarsfördelningen och bereda möjlighet för bättre framtida arbetssätt och processer. Alternativ 2 innehåller flera fördelar som skulle kunna avvärja en hel del av problematiken, bland annat lyfts den regionala kulturpolitiken en nivå, samtidigt som man kan behålla mycket av den erfarenhet som dragits och de arbetssätt och processer som utvecklats i det operationella arbetet sedan kultursamverkansmodellens införande En annan fördel är att alternativet ökar tydligheten och stringensen i kultursamverkansmodellens styrning, vilket sannolikt ökar chanserna för förbättrade relationer och förtroendefulla arbetsmetoder. Om den varianten beslutas politiskt kommer nuvarande styrdokument att uppdateras. Beredningsgruppen, Karin Farinder, Ulrika Jansson och Catrine Wikström

100 Remissunderlag 58 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Bilaga 2 Samlat underlag från kultur- och fritidsförvaltningen Gällande regionstyrelsen/ledningskontoret uppdrag (Rf 90, ) att utreda en alternativ och mer ekonomisk effektiv politiker- och förvaltningsorganisation för kultur- och fritidsverksamheten i Region Gotland. Bakgrund I samband med budgetberedningen i maj 2016 konstaterades omfattande besparingsbehov inom Region Gotland (170 miljoner kronor under tre år). Regionens stora underskott oroar på både kort och lång sikt. Mot bakgrund av detta skriver Region Gotlands krisgrupp om kultur och fritidsnämndens verksamhet: Kultur- och fritidsverksamheten är, med undantag för ett bibliotek, en frivillig verksamhet. Gotland har av tradition en bred och välutvecklad kultur- och fritidsservice. I den ekonomiska situation som råder måste icke obligatoriska verksamheter ifrågasättas. I slutrapporten från krisgruppsarbetet föreslogs en besparing inom kultur och fritidsverksamheten på 20 miljoner kronor år och därefter ytterligare 20 miljoner år I rapporten konstaterades då att ett sådant sparbeting är mycket omfattande med hänsyn till verksamhetens omsättning och förutsätter en omorientering av hela Region Gotlands kultur och fritidpolitik. I det uppdrag som regionfullmäktige slutligen beslutade om blev sparbetinget inte fullt så omfattande. Den beslutade besparingen kräver stora förändringar av Region Gotlands kulturoch fritidsverksamhet. Följande uppdrag blev beslutade (Rf 90, ): a) Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda en alternativ och mer effektiv politiker- och förvaltningsorganisation för kultur- och fritidsverksamheten i Region Gotland. I uppdraget ingår en genomlysning av åtagande, förutsättningar för alternativa driftsformer, ökad verksamhetssamordning över förvaltningsgränser samt möjliga organisationsförändringar b) Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att till budgetavstämningen 2016 återkomma med ett underlag för nämnden utbud och åtagande kopplat till serviceutredningen. c) Tillsammans ska uppdragen redovisa förutsättningarna till en kostnadsbesparing relativ 2016 års budget på 15 miljoner kronor under perioden Utgångspunkten är kultur- och fritidsförvaltningens nuvarande uppdrag och utbud. Underlaget berör i huvudsak punkt a).

101 Remissunderlag 59 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Uppdrag Ledningskontoret gavs i uppdrag att utreda en mer ekonomisk effektiv och samtidigt kostnadsbesparande politiker- och förvaltningsorganisation för kultur- och fritidsverksamheten, som så långt möjligt bevarar de värden som fastslagits i Region Gotland. Uppdraget innebär att pröva möjligheten att samordna verksamheten med andra nämnders åtaganden. Uppdraget innebär också att pröva alternativa driftsformer. Uppdraget ska bedrivas i projektform och bl.a. belysa aspekterna brukare/medborgare, ekonomi, samarbetspartners/intressenter. Uppdraget ska också belysa konsekvenser på kort och lång sikt. Intryck från hur andra kommuner bedriver kultur- och fritidsverksamhet ska tas med. Projektledare Jan-Olof Henriksson har som en del i sitt uppdrag begärt från kultur- och fritidsförvaltningen förslag på alternativa organisationsformer för varje avdelning där avdelningscheferna för respektive avdelning har utgått från sin verksamhet. Nuläge inom KFF Kultur- och fritidsförvaltningen har idag 116 årsarbetare fördelat på 131 personer. Staben för förvaltningen består av förvaltningsdirektör, ekonom, nämndsekreterare, kommunikatör och en kvalitetssamordnare (för att bland annat sköta mätningar och rapportering som Kulturrådet kräver in gällande kultursamverkansmodellen). Förvaltningen köper HR-tjänst från SF. Precis som övriga förvaltningar inom Region Gotland har KFF tre chefsled, avdelningschef 3 st (Bibliotek, Kultur & Ungdom samt Fritid) och 6 enhetschefer. Varje enhetschef har mellan 15 och 35 medarbetare fördelat på enheter över hela ön, i verksamheter som bedrivs från 05:00 (ex simhallar) - 02:30 (ex ungdomsarrangemang) alla dagar på året. Vidare finns även en regional kulturstrateg anställd då KFN är den regionala kulturnämnden som ansvarar för Kultursamverkansmodellen. Vårt uppdrag är att stärka människor, utveckla samhället och fördjupa demokratin. Det gör vi genom att tillhandahålla mötesplatser och fylla dem med intressant innehåll. Bibliotek, badhus, idrottsanläggningar, ungdomsgårdar, kulturverksamhet och att fördela stöd är något av det som vi sysslar med. KFF har en roll i samhällsbyggandet där vi ofta fungerar som en sammanlänkade funktion mellan olika aktörer. Ett exempel på detta är arbetet med att öka antalet gästnätter på ön. Det sker genom att vi sitter med i nätverk som idrottens ö, hyr ut logi i skolor, är med i utvecklandet av nya reseanledningar som t.ex. Crimetime eller utvecklar appar som Gotland Film. Det finns många olika sammanhang där KFF spelar en viktig roll i arbetet med det trygga och goda samhället. Vår verksamhet uppmärksammas nästan dagligen i media och är en stor del i invånarnas och besökarnas vardag. Dessutom är det vi gör en stark lockande kraft när människor bestämmer sig för att besöka eller t.o.m. flytta till Gotland. Vård, skola och omsorg är hygienfaktorer vid ett sådant beslut medan vår verksamhet är en flyttanledning och samtidigt en besöksanledning.

102 Remissunderlag 60 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Vi ger inte bara människor vad de vill ha utan också vad de behöver utifrån politikens direktiv och de värdegrund som omfattar regionens verksamheter. Vi sätter perspektiv på tillvaron genom kulturaktiviteter och upplevelser, medverkar till dialoger, skapar mötesplatser där mångfald och integration kan ske naturligt och vi stödjer våra folkrörelser och föreningar vilka skapar mening och sammanhang för väldigt många. Förvaltningsdirektörens summering Uppdraget att se över om kultur- och fritidsförvaltningen samt nämnden kan organiseras mer kostnadseffektivt är ett uppdrag där kvalité ställs mot ekonomi. Att göra neddragningar om 15 miljoner och även splittra en väl fungerande organisation kan ge en dubbel försämring gällande kvalité då tillgänglighet till verksamhet de facto kommer att minskas och samlad kompetens försvinna. De politiker och tjänstepersoner som idag driver och arbetar med nämndens verksamhetsområde är tillsatta med kompetens och intresse just i dessa frågor och har förmågan att prioritera klokt vid konflikt gällande verksamhetens mål och ekonomiska resurser. En framtida organisering är i fortsatt behov av tjänstepersoner och politiker som bevakar, utvecklar och synliggör kultur- och fritidsfrågor i en bred kontext och i ett samhällsbyggarperspektiv. I händelse att politiken beslutar om en annan organisering av kultur- och fritidsfrågorna är det av vikt att bibehålla en sammanhållen kultur- och fritidsavdelning. Förslagsvis läggs den in som en avdelning i nya SF eller som en del i regionalutveckling då gränssnitten mellan förvaltningen och regionalutveckling ofta går ihop och många samarbetsprojekt redan finns. Vidare behövs även en politisk dimension. Ett regionråd bör ges ett rotelansvar för kultur- och fritidsfrågor samt ett utskott tillsättas som hanterar alla de politiska prioriteringarna som måste ske gällande kultur- och fritidsfrågor, stödhantering etc. Om detta skulle ge en ekonomisk vinning i paritet med att det lönar sig med en omorganisering är svårt att säga. Fortfarande kommer många av de personer som idag arbetar inom förvaltningen behövas även i denna organisation. Gotland är en ö vars varumärke består i natur och kultur. Till Gotland reser människor för att uppleva vårt rika kulturarv, samtida kulturyttringar av hög kvalité, uppleva den för Skandinavien så speciella natur, delta i stora träningsläger eller cuper som är anordnade av vårt rika föreningsliv. Att i denna kontext lägga ner en förvaltning och nämnd som driver dessa frågor specifikt ter sig märkligt.

103 Remissunderlag 61 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Biblioteksavdelningen Åsa Ingmansson Nuläge och bakgrund Folkbiblioteken på Gotland utgörs av Almedalsbiblioteket som är huvudbibliotek, tio distriktsbibliotek spridda över ön samt en bokbuss. Huvudbiblioteket är ett integrerat folk- och universitetsbibliotek knutet till Uppsala universitet - campus Gotland. Här finns även ett integrerat folk- och skolbibliotek, ett medicinskt fackbibliotek och patientbibliotek. Länsbiblioteket är en regional utvecklingsavdelning som genom omvärldsbevakning, nätverkande och utvecklingsprojekt stärker bibliotekspersonal och chefer bland annat genom kompetenshöjande insatser. Länsbiblioteket ska främja bibliotekens samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Länsbiblioteket driver även Region Gotlands taltidning för personer med läsnedsättning. Ekonomi Verksamheten leds av en avdelningschef och två st enhetschefer (varav en på halvtid) + en administratör. Avdelningen består av ca 55 personer (inkl chefer). Biblioteken har en total budget på tkr. Ledning, utbildning och viss administration kostar (inkl länsbiblioteket 783 tkr) tkr. Övriga kostnader är tkr. Alternativa organisationsformer Jag ser fördelar med att behålla befintlig organisationsstruktur; vi har t.ex. goda samarbeten med simhallarna (badhusbibliotek där vi når nya låntagare) och Gotlands Filmcentrum & Kulturhus i Fårösund där vi har inrättat ett bibliotek med mediafokus. Vi har även samarbeten/samordning med andra förvaltningar t.ex. UAF genom det integrerade folk- och skolbiblioteket Gråbobiblioteket och HSF genom de samlokaliserade biblioteken på Visby lasarett. Detta gör biblioteksavdelningen både lätt- och svårplacerad, vi hör ihop med alla och ingen. Vi kan vara med på ett hörn i alla verksamheter men har i dagsläget ingen självklar plats hos andra. Vårt uppdrag styrs dock av bibliotekslagen och vår verksamhet ska finnas till för alla. Uppdraget från projektledaren Jan-Olof Henriksson utgörs här av att ge förslag på alternativ organisationsstruktur om KFF/KFN splittrats/läggs ned vilket presenteras nedan. Länsbiblioteket Det är en strategisk utvecklingsavdelning och inget fysiskt bibliotek och kan därför placeras under ledningskontoret. Taltidningen som idag är organiserad under länsbiblioteket skulle kunna tillhöra Almedalsbiblioteket, där inspelningsstudion finns. Folkbiblioteken Även folkbiblioteksenheten skulle kunna ingå i ledningskontorets organisation så att biblioteken fullt ut kan arbeta med det uppdrag som åligger dem; att biblioteken är angelägna och tillgängliga för alla, att de bidrar till samhällets utveckling genom att främja fri

104 Remissunderlag 62 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson informationstillgång, åsiktsbildning och yttrandefrihet. Biblioteken är viktiga kulturella och demokratiska mötesplatser som främjar läsning, dialog, delaktighet och mångfald. En placering av biblioteksavdelningen i en annan förvaltning kan begränsa bibliotekens möjligheter att fullt ut utföra sitt lagstadgade uppdrag. En farhåga är att biblioteksfrågorna marginaliseras och hamnar längre ned på dagordningen. Vi skulle kunna utöka vårt samarbete med UAF och t.ex. skolbiblioteken, men då krävs ett tydligt avtal/överenskommelse om vad varje verksamhet förväntar sig och kräver av varandra. Men en sådan sammanslagning kräver en större utredning. Dock är det naturligt att bibehålla biblioteksavdelningen nära eller i kulturavdelningen. Biblioteksavdelningen kan vid en större omorganisation organiseras om internt som ett led i det kostnadseffektiva arbetet. Följande biblioteksnav kan då skapas: Almedalsbiblioteket är huvudbibliotek men kan även bli navet för biblioteken i Visby, i dagsläget Patientbiblioteket på lasarettet, Korpens bibliotek samt Gråbobiblioteket. Slite bibliotek blir nav för biblioteken i Fårösund, Roma och Östergarn. Hemse bibliotek blir nav för biblioteken i Klintehamn och Burgsvik. Bokbussens verksamhet ska inkorporeras i alla de tre andra naven. Utgångspunkten för dessa nav är att samordna personalen för att effektivisera personalresurserna, minska ensamarbete, få samsyn, ge brukarna en likvärdig biblioteksservice, se över kompetensbehov. Eventuell besparingar och avdelningschefens reflektioner Det är svårt att bedöma hur stor besparing en ev. omorganisation skulle kunna ge. Det hänger på var och hur biblioteksavdelningen införlivas; om den utvidgas med skolbibliotek eller delas med t.ex. en kulturavdelning. Den interna samordningen kring som nav som beskrivs ovan kan genomföras oavsett förvaltningstillhörighet. Den bör kunna ge en mindre besparing då personalresurserna ska användas på nya, mer effektiva sätt. Vi kan även stå inför fler biblioteksnedläggningar men i dagsläget finns inga beslut i ärendet. Tidigare, under 70- och 80-talet, integrerades många folkbibliotek med t.ex. skolbibliotek. Detta gjordes främst av ekonomiska skäl och för att de ansågs likartade. Men idag ser vi effekterna av det; genomförande av uppdrag försvåras, verksamheter med olika målbild och uppdrag etc. Självklart ska elever i skolan även komma i kontakt med folkbibliotekets verksamhet men under skoltid ska skolbiblioteket vara skolans hjärta och hjärna.

105 Remissunderlag 63 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Ungdomsavdelningen Björn Ahlsén Nuläge och bakgrund Den öppna ungdomsverksamheten inom Region Gotland är huvudsakligen organiserad inom kultur- och fritidsförvaltningen/-nämnden (KFF/KFN). Inom andra förvaltningar finns omfattande verksamheter med samma målgrupp, inte minst grund- och gymnasieskolan och kulturskolan, som sorterar under Utbildnings- och Arbetslivsförvaltningen/Barn- och Utbildningsnämnden. Inom Socialförvaltningens avdelning för individ- och familjeomsorg finns flera verksamheter med ungdomar som en av sina målgrupper, bl.a. ungdomsenheten, barn- och familjeenheten och enhet med ansvar för ensamkommande flyktingar. Inom KFF/KFN är ungdomsverksamheten organiserad i en ungdomsavdelning, som är sammanförd med kulturverksamheten. Avdelningschefen har ansvar för båda avdelningarna. Vi bedriver vår huvudsakliga verksamhet i 7 ungdomsgårdar och ett Ungkulturhus. Tre av verksamheterna finns i Visby, övriga verksamheter finns i Fårösund, Slite, Roma, Hemse och Klintehamn. Vi har dessutom en fältverksamhet som bedriver uppsökande verksamhet runt om på ön. Ungdomsavdelningen initierar projekt utifrån ungdomarnas önskemål och behov, ofta tillsammans med andra aktörer. Verksamheten ger ekonomiskt stöd till ungas egna projektidéer, har en omfattande lov-verksamhet och arbetar aktivt med integrationsarbete för asylsökande ensamkommande flyktingar. Ekonomi Verksamheten leds av en avdelningschef på halvtid och de ca 30 fritidsledarna arbetsleds av två enhetschefer. Till 2017 års budget har budgetberedningen beviljat avdelningen en ramjustering innebärande medel till ytterligare två tjänster att arbeta med integration. Ledning, utbildning och viss administration kostar 2,1 mnkr Verksamheten på fältet kostar 14,5 mnkr Avdelningens verksamhet kostar sålunda totalt summa 16.6 mnkr Alternativa organisationsformer Förslag 1 Jag föreslår att ungdomsverksamheten som idag är organiserad inom Kultur- och fritidsnämnden flyttas till UAF, Kulturpedagogiskt centrum, där Kulturskolan, barnkulturverksamheten, den filmpedagogiska verksamheten inom skolan, Fenomenalen och ansvaret för skolbiblioteken återfinns. Jag förordar också att biblioteksavdelningen blir en del av detta förslag. Förslaget kräver en mer omfattande utredning då den mottagande organisationen behöver förändras för att målkonflikter inte ska uppstå och att brukarnas behov ska mötas.

106 Remissunderlag 64 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Förslag 2 Om en sådan organisering som ovan inte skulle vara möjlig eller politiskt önskvärd förordar jag att ungdomsavdelningen bildar en egen avdelning inom SOF eller UAF med oförändrade mål och en egen uppdragsbeskrivning och vara underställd förvaltningschefen. Hur verksamheten i övrigt skall organiseras i chefsled etc. kan komma att bero på vilka ytterligare besparingar som görs inom Kultur- och fritidsområdet genom nuvarande (och ev kommande sparbeting). Den politiska ledningen är SON eller BUN. UAF eller SOF I diskussionerna har två alternativa placeringar genomlysts och vilket av alternativen som ska förordas beror på hur den mottagande förvaltningen/nämnden bemöter krav och önskemål från min verksamhet. En absolut förutsättning är att ungdomsverksamheten får ett tydligt skriftligt uppdrag under den nya huvudmannen och att nuvarande målsättning bibehålls samt att verksamheten organiseras i en egen avdelning/enhet och inte splittras upp så att verksamheten underställs rektorerna eller andra enhetschefer på de olika orter där gårdarna är belägna. UAF Fördelar och förväntningar Vi upplever att det finns en god förståelse för ungdomsverksamhetens mål och syften i den nuvarande förvaltningsledningen. Vi ser möjligheterna till att kombinera ett undervisande uppdrag med ett gemensamt uppdrag att erbjuda goda möjligheter för unga människors växande. Vi ser samarbetsmöjligheter med elevhälsan, kulturskolan och folkhögskolan. Vi ser fördelar i ett närmande med Arbetslivsenheten när det gäller äldre ungdomar och unga vuxna. Vi kommer närmare vår målgrupp organisatoriskt och har närmare till de informationsbaser som finns inom skolan. Nackdelar och farhågor Från att ha varit en väsentlig del i en liten organisation blir vi en frivillig verksamhet av liten storlek i en gigantisk organisation. Vi hamnar långt ifrån beslutsfattarna och ser stora risker i att bli uppslukade av skolans instrumentella tänkande och att, i ungdomarnas ögon, bli förknippade med skola och fritids och därmed bli mindre fria och mer statiskt institutionaliserade. Vi ser också en risk i att fritidsledarna uppdrag kan komma att förändras, att de kan komma att användas som rastvakter/lärarassistenter i en skola som lider brist på resurser, att vårt uppdrag blir reducerat till att ta hand om de stökiga. Och vi löper risk att förväxlas med och bli en del av den inskrivna verksamheten i fritids för barn upp till 12 år, en verksamhet som har en annan målsättning är ungdomsverksamheten. Att bedriva ungdomsgårdsverksamhet i skolans lokaler är oftast inte optimalt, men som en del av skolans organisation blir vi sannolikt intvingande i mindre ändamålsenliga skollokaler, motiverat av kostnadsskäl. Det finns en överhängande risk att en icke obligatorisk verksamhet från stå tillbaka för skolobligatoriet i tillstånd av ekonomisk knapphet.

107 Remissunderlag 65 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson SOF Fördelar och förväntningar Vi upplever att det finns en god förståelse för ungdomsverksamhetens mål och syften i delar av Socialförvaltningen som idag arbetar med ungdomsrelaterade frågor. Vi ser möjligheterna till att kombinera ett förebyggande uppdrag med ett främjande uppdrag. Vi ser samarbetsmöjligheter med Individ- och familjeenheter och Ungdomsgruppen och andra enheter inom förvaltningen. Vi ser större möjligheter inom SOF än i UAF i att få förståelse för vårt främjandeuppdrag. Nackdelar och farhågor Från att ha varit en väsentlig del i en liten organisation blir vi en frivillig verksamhet av liten storlek i en större organisation. Vi hamnar längre ifrån beslutsfattarna och ser risker i att bli uppslukade av socialförvaltningens vårdande och hjälpande tänk och vi ser en risk att fritidsledarnas uppgifter förändras och att de av ungdomarna uppfattas som socialarbetare. Det finns en överhängande risk att en icke obligatorisk verksamhet från stå tillbaka i tillstånd av ekonomisk knapphet. Eventuella besparingar och avdelningschefens reflektioner Besparing sker genom KFF/KFN:s nedläggning när kostnader för löner, lokaler, förvaltningsledning och nämnd förväntas minimeras/försvinna. Detta förutsatt att motsvarande administrativa funktioner (ekonomi, nämndadministration, kommunikation, löner, HR etc) återfinns och kan klara av den ökade arbetsbelastningen det innebär. Om beslut fattas att lägga ned ungdomsgårdar påverkar det naturligtvis behovet av medarbetare. Nuvarande ungdomsavdelning har inte någon administrativ tjänst i dagsläget. Det som motiverar dagens organisering i KFF är framför allt en gemensam förvaltningsintern förståelse för verksamhetens syften och mål. Hela KFF:s verksamhet inriktar sig på att skapa goda livsvillkor för medborgarna men barn och unga som främsta målgrupp. Den relativa litenheten är ofta en stor fördel med närhet till ledning och till beslut och hela förvaltningen genomsyras av ett salutogent synsätt och ett prestigelöst sätt att samarbeta.

108 Remissunderlag 66 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Kulturavdelningen Björn Ahlsén Nuläge och bakgrund Kulturverksamheten inom Region Gotland är huvudsakligen organiserad inom Kultur- och fritidsförvaltningen/-nämnden (KFF/KFN). Kulturskolan sorterar dock under Utbildningsoch Arbetslivsförvaltningen/Barn- och Utbildningsnämnden. Inom KFF/KFN är kulturen organiserad under två chefer där den regionala kulturen ligger direkt under kultur- och fritidsdirektören med en heltidsanställd handläggare medan den primärkommunala kulturen återfinns i en egen avdelning med en avdelningschef. Ekonomi Regional kulturverksamhet Den regionala kulturen består av stödet till de kulturinstitutioner som samtidigt uppbär statligt stöd och som ingår i kultursamverkansmodellen. Dessa är Gotlands museum, Gotlandsmusiken, Länsteatern på Gotland, Film på Gotland och Gotlands länsbibliotek samt främjandeverksamhet genom sju kulturkonsulenter. Budgeten är 42,4 mnkr varav ca 22 mnkr är i form av statsbidrag. Dessa medel fördelas vidare till kulturinstitutionerna. Primärkommunal kulturverksamhet Inom kulturavdelningen återfinns följande primärkommunala kulturverksamheter: Ledning och utveckling 0,5 tjänst tkr Kulturstöd (bidrag till kulturorganisationer) 1,0 tjänst tkr Film på Gotland 5 2,0 tjänster 802 tkr + statsbidrag tkr 6 Danskonsulent 0,5 tjänst 164 tkr + statsbidrag tkr Barnkultur inkl kultur i skolan 0,5 tjänst tkr Offentlig konst 0,5 tjänst tkr Totalt 5,0 tjänster och budget ca 13 mkr. Alternativa organisationsformer Aspekterna på konst och kultur och svaret på frågan vad ska vi med kultur till? kan utvecklas i det oändliga. Min tes är att konst och kultur är en omistlig del av en människas tillvaro och att kulturellt tänkande bör genomsyra såväl individen som organisationen. Estetik ska inte underordnas funktion och det rationella och intellektuella får inte vara överordnat känslor och upplevelser. 4 Delad tjänst som avdelningschef kulturavd och ungdomsavd 5 Regional kulturinstitution som är organiserad under den primärkommunala kulturavdelningen 6 Regional kulturinstans som är organiserad under den primärkommunala kulturavdelningen

109 Remissunderlag 67 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Samtidigt bör vi tydligare se till kulturens instrumentella värden och kulturens roll som en utvecklingsfaktor i samhällsbyggandet. Kultur är inte en verksamhet som ska sättas i sin egen box utan ska vara en del i alla aspekter och verksamheter i samhället. Förslag 1 Med hänvisning till ovanstående skrivningar om kulturens uppgift föreslår jag att Region Gotland betraktar kultur som en strategisk utvecklingsresurs och att den kulturverksamhet som idag är organiserad inom Kultur- och fritidsnämnden organiseras som en avdelning på ledningskontoret. Verksamheten bör, enligt mig, organiseras i en egen kulturavdelning under regiondirektörens chefsskap, ledd av en avdelningschef och bemannad av ett antal handläggare indelade i några få enheter. Vilka och hur de ska bemannas kan komma att bero på vilka ytterligare besparingar som görs inom Kultur- och fritidsområdet genom nuvarande och ev kommande sparbeting och av hur den förmodande ändrade regionindelningen påverkar de regionala kulturverksamheterna. Den politiska ledningen är regionstyrelsen, gärna med ett särskilt inrättat kulturutskott. Mitt förslag att organisera kulturen på ledningskontoret och under regionstyrelsen grundar sig i synen att kultur ska vara en del av en regionens strategiska och långsiktiga utvecklingsarbete. Kultur har, som jag försökt beskriva ovan, infallsvinklar på och betydelse för många andra kommunala och icke-kommunala verksamheter: skola, ungdomsverksamhet, turism, evenemang, näringsliv, hälsa och folkhälsa, utveckling, stadsplanering. Kopplingen till näringsliv med utvecklingsarbete, stimulans av kreativa näringar inkl film, besöksnäring och evenemang blir de mest tydliga vid en organisering på ledningskontoret. Regional och primärkommunal kultur Den regionala kulturverksamheten och den primärkommunala bör absolut hållas ihop och organiseras under samma avdelning med gemensam ledning. Att dela på den regionala och primärkommunala kulturen är, enligt min mening, olyckligt. De professionella aktörerna och den ideella amatörkulturen har ett utbyte av varandra likaväl som att kulturinstitutionerna och det fria kulturlivet har behov och utbyte av varandra. Dessutom hanterar vi, i dagens organisation, flera regionala kulturverksamheter inom den primärkommunala kulturavdelningen. De professionella aktörerna återfinns i såväl inom institutioner som i det fria kulturlivet och det fria kulturlivet består av både professionella och ideella aktörer, och flera semiprofessionella däremellan. Det behövs ett flöde av kompetens, information och kreativitet och en samverkan mellan Länsteatern och öns två teaterföreningar, Romateatern och revysällskapen, mellan Gotlandsmusiken och de många musikerna och ensemblerna inom öns fria musikliv, mellan Gotlands museum och de många privata museerna och de 73 hembygdsföreningarna och mellan Konstmuseet och gallerierna och de många bildkonstnärerna på ön. Och mellan samtliga institutioner och den kommunala Kulturskolan.

110 Remissunderlag 68 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Det behövs även tydlig kulturpolitik och en samordnad handläggning på hur stödet som Region Gotland förmedlar till kulturen ska administreras, prioriteras, kanaliseras och styras. Den kulturella myllan, var ur allting växer, får inte skiljas från den professionella spetskulturen. Förslag 2 Om ett sådant förslag inte skulle bedömas möjligt eller politiskt önskvärt föreslår jag att kulturverksamheten tillsammans med ungdoms- och biblioteksavdelningarna överförs till den enhet inom UAF som idag heter Kulturpedagogiskt centrum. Där finns idag Kulturskolan, barnkulturverksamheten, den filmpedagogiska verksamheten inom skolan, Fenomenalen och ansvaret för skolbiblioteken. Förslaget kräver en mer omfattande utredning då den mottagande organisationen behöver förändras för att målkonflikter inte ska uppstå och att brukarnas behov ska mötas. Jag ser stora fördelar med en samorganisering av kultur- ungdomsverksamheterna och Kulturskolan och Fenomenalen och mellan Biblioteksavdelningen och skolbiblioteksverksamheten. Eventuella besparingar och avdelningschefens reflektioner Besparing sker genom KFF/KFN:s nedläggning när kostnader för löner, lokaler, förvaltningsledning och nämnd förväntas minimeras/försvinna. Detta förutsatt att motsvarande administrativa funktioner (ekonomi, nämndadministration, kommunikation, löner, HR etc) återfinns och kan klara av den ökade arbetsbelastningen det innebär. Utan att veta var kommande budgetbesparingar i verksamheterna kommer att göras är det tyvärr omöjligt att i dagsläget kunna bedöma var besparingar kan göras i ledning och administration. Att göra ytterligare besparingar där ter sig svårt, enär den nuvarande kulturavdelningen är snålt bemannad. Nuvarande kulturavdelning har inte någon rent administrativ tjänst i dagsläget. Med en gemensam avdelning för kultur och bibliotek, en effektiv samordning och med vetskapen om att flera verksamheter sannolikt kommer att försvinna de närmaste åren torde en besparing om 1-2 tjänster varav en avdelningschef inte vara orealistisk. Fritidsavdelningen Marie Flemström Nuläge och bakgrund Fritidsavdelningens uppgift är att med stöd och bidrag möjliggöra verksamhet som präglas av bredd, hög kvalitet, idealitet och öppenhet och som främjar ideellt arbete och engagemang. Verksamheten ska genomsyras av tillgänglighet, jämställdhet, jämlikhet, mångfald, delaktighet och folkhälsa. Barn och ungdomar har särskild prioritet.

111 Remissunderlag 69 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Syftet med regionens fritidspolitik ska vara att på Gotland ska alla ha tillgång till ett fritidsutbud som är utvecklande och stimulerande såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt. Fritidsområdet berör alla gotlänningar samt besökare av olika slag. En god upplevelse av fritidsutbudet stärker regionens attraktivitet och varumärket Gotland vilket bidrar till regionens utveckling och tillväxt. Ekonomi Verksamheten leds av en avdelningschef och två enhetschefer (anläggning och bad) och omfattar runt 30 medarbetare. Kostnadsfördelning 2016 Lokalhyror: 31,8 mnkr fast kostnad (0,8 % rörlig) Kapitalkostnader: 1,7 mnkr fast kostnad Personal: 13,3 mnkr fast kostnad Köp av tjänster: 2,5 mnkr rörlig kostnad Stöd & Bidrag: 15,3 mnkr rörlig kostnad Övrigt: 3,8 mnkr driftunderhåll, datasystem, it/tele etc Totalt 68 mnkr Intäkter 2016 Bokning av hallar, simhallsentréer etc. 10 mnkr Alternativa organisationsformer Fritidsavdelningen bör flytta i sin helhet med avdelningschef, med hänvisning till samverkansvinster i verksamheten. Medarbetare inom anläggningar, bidrag samt assistentfunktion samverkar idag kring bedömningar av olika slags ansökningar. De arbetar även i samma datasystem inklusive utbetalningar. Bokning och Bidrag kommunicerar även kring föreningsfrågor i allt från statistik, betalningsproblematik och arrangemang. Bokningen har givetvis också mycket samverkan med anläggningssidan kring anläggningarna, halltider etc. En god samverkan i verksamhetsutövandet är god service mot brukarna. Flytt till TKF Fördelar och förväntningar Den gränssnittsproblematik som idag finns rörande anläggningar kan eventuellt minska. Idag glöms ofta KFF bort att informeras när TKF planerar och genomför t ex. renoveringar. Det drabbar brukarna negativt med inställda tider med kort varsel. Möjligheten finns att ta del av en större administrativ service. Nackdelar och farhågor En politisk dimension av fritidspolitiken är av vikt för att säkerställa en god fritidsmöjlighet för alla. En farhåga är därmed att man misstar politiska frågor med förvaltande (att fel uppgifter läggs ut på annan aktör). Extern aktör kan exempelvis inte fördela stöd och

112 Remissunderlag 70 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson bidrag enligt kommunallagen. Bidragsbestämmelserna är politiskt fattade beslut och förvaltningen är politikens förlängda arm vid bedömningar. Bidragskriterierna är i många fall öppna för tolkning vilket kräver en bedömning av handläggaren. Bestämmelserna omfattar stöd och bidrag till hela Gotlands föreningsliv. Att föreningsrådgivning kan minska demokratifråga. Att fritidsfrågorna marginaliseras i en annan förvaltning där lagstadgade frågor styr agendan i högre utsträckning och att utveckling och dialog på området fritid och folkhälsa ska minska. Om vi lokalmässigt blir kvar i Gunnfjaun och assistenttjänsten försvinner blir det långt till administrativ service på TKF. Att avdelningschefen försvinner och enheterna hamnar under annan AC; fritids verksamhet blir förvaltande och inte utvecklande. Eventuella besparingar och avdelningschefens reflektioner Det finns framför allt två poster som kan påverkas och det är: 200 tkr om assistenttjänsten försvinner om likvärdig administrativ service finns på nya förvaltningen. 700 tkr om avdelningschefstjänsten försvinner. Ur mitt perspektiv ser jag inga andra ekonomiska förändringar. Det finns andra frågor som behöver svar. Skulle vi flytta till annat hus? Vad finns för möjligheter till administrativ service och kontorsplatser? Skulle vi bli kvar i befintligt hus? Vad händer med den administrativa servicen? För fritidsavdelningen så är s.k. administration samma sak som verksamhet. Vi är också mitt i en kartläggningsprocess gällande effektivitet, kvalitet och tillgänglighet på fritidsavdelningen samtidigt som vi måste byta boknings- och bidragssystem för att förbättra service mot brukarna. Planerat genomförande 2019 och då finns behov av kompetent personal vid överföring. De olika delarna på fritidsavdelningen, främst bokning, bidrag och anläggning men även bad samverkar mycket med varandra, då en och samma förening kan boka tid i hallar, få aktivitetsbidrag och driftsstöd. Den sammanfattande farhågan är att fritidsavdelningen enbart blir förvaltande vilket drabbar brukarna negativt, både i form av sämre service men även inom utveckling på fritidsområdet.

113 Remissunderlag 71 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Biblioteken på Gotland Kluster fr o m 2017 Arbetet kring kluster inom folkbiblioteksorganisation har pågått under lång tid. Det är kommunicerat till personalen och egentligen var tanken att de skulle göras delaktiga i processen i olika arbetsgrupper. Men eftersom denna utredning sker under hösten 2016 blir det avdelningschefens och enhetschefernas struktur som förs fram. Vad är syftet med att klustra biblioteksverksamheten? Få bort ensamarbete på filialer. Få likvärdig biblioteksservice. Få samsyn på biblioteksverksamheten. Att effektivisera personalresurserna, både kostnads- och arbetseffektivt. Att synliggöra och åtgärda de kompetensbehov biblioteken har. Förslag på biblioteksorganisation Biblioteken på Gotland Avdelningschef 100%, placerad på Visborg 150% enhetschef 100% Biblioteksadministratör(admin.stöd för enhetscheferna) Alt. ledning Bibliotekschef 100% Biträdande bibliotekschef 100% 200% biblioteksadministrörer (en på Almedalsbiblioteket samt en för Hemse/Slite) Servicenivå 1: Visby Almedalsbiblioteket Här måste det ske en kompetenshöjning. Idag finns sex regionanställda bibliotekarier och tretton regionsanställda biblioteksassistenter. Förhållandet borde vara det omvända. För att höja kvaliteten och verksamheten och i slutändan det som användaren får, måste fler bibliotekarier anställas vartefter en assistent går i pension eller slutar. Ett mål med Almedalsbiblioteket är att ha öppet 7 dagar i veckan med ordinarie personal. För detta finns inte idag de personella resurserna. Här kan tänkas att all bibliotekspersonal på ön bemannar huvudbiblioteket; Almedalsbiblioteket. Almedalsbiblioteket har som huvudbibliotek stor potential att utvecklas men detta måste ske i samråd med Uppsala universitetsbibliotek.

114 Remissunderlag 72 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Distriktsbiblioteken Servicenivå 2: Hemse och Slite Hemse: Här ingår även biblioteken i Burgsvik, Klinte, Östergarn och Bokbussen som trafikerar södra ön, all personal bemannar+bokbusschaufför. Sammanlagt finns i detta kluster åtta assistenter och fyra bibliotekarier. Även här måste en medveten strategi vara att öka antalet bibliotekarier och minska antalet assistenter. Två av biblioteken (Burgsvik och Östergarn) finns i icke regionägda lokaler, något som i framtiden borde åtgärdas. Bokbussen börjar bli till åren och kräver snart att bli utbytt till vad? Här kan tänkas att den stora befintliga bussen i framtiden byts till en eller två mer smidiga, tillgängliga och mindre bussar. Slite: Här ingår även biblioteken i Fårösund, Gråbo, Roma och Korpen. (Patientbibl är borträknat även om beslutet ej ännu är taget) Bokbuss som trafikerar norra ön, all personal bemannar+bokbusschaufför. Sammanlagt finns i detta kluster åtta assistenter och fyra bibliotekarier. Även här måste en medveten strategi vara att öka antalet bibliotekarier och minska antalet assistenter. Här ses Roma som ett mycket lämpligt framtida meröppet bibliotek. Roma ligger mitt på ön, strategiskt och många pendlare åker där förbi. Om Roma bibliotek utvecklas till meröppet kan Östergarns bibliotek ersättas med den ökade tillgängligheten som biblioteket i Roma ger. Bibliotekens utveckling på sikt På sikt bör biblioteksorganisationen röra sig utanför biblioteksrummet och på ett mer effektivt och tillgängligt sätt hitta nya och andra målgrupper t.ex. genom Utebibliotek ett slags pop up-bibliotek där människor är tex stränderna på sommaren, affären etc. Biblioteksorganisationen kan även tillgängligöras mera tex genom Meröppna bibliotek(se nedan). Det finns utvecklingspotential på biblioteken tex: Kravhantering minska pappersutskick samt integrera rutinen med Region Gotlands ekonomisystem. Inköp av litteratur - centralisera rutinen Flytande bestånd på vissa medier, vilket Biblioteken som servicepunkter, samarbeta med andra förvaltningar/myndigheter. Många bibliotek erbjuder tex juristhjälp, hjälp med att fylla i blanketter tex barnomsorg/försäkringskassa. Intresset har tyvärr varit svalt. Fritt wifi på alla bibliotek Hänga med i den tekniska utvecklingen skapa Skype-hörnor, låna ut plattor med tidskrifter etc. Det mobila biblioteket med mobil bibliotekarie en fältbibliotekarie! Digitala visningar hembesök av tex Boken kommer-verksamheten

115 Remissunderlag 73 Regionstyrelseförvaltningen Jan-Olof Henriksson Meröppna bibliotek har potential att stärka bibliotekens roll i lokalsamhället. Ett sätt att satsa på verksamheten på landsbygden. Men detta kräver också professionell bibliotekspersonal. Det handlar om ett perspektivskifte, vems är biblioteket - personalens eller användarens. Brukarna behöver inte tänka på öppettiderna. Ett meröppet bibliotek kostar ca kr. Det vi på biblioteken på Gotland önskar oss är att politikerna ger oss en riktning. På vilka orter ska vi ha biblioteksverksamhet, vilken typ av biblioteksverksamhet bokbuss, ett meröppet bibliotek? Vem/Vilka ska vi ev samarbeta/slås ihop med? Åsa Ingmansson Bibliotekschef Biblioteken på Gotland Region Gotland

116 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Tjänsteskrivelse HSN 2016/ februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden RS Remiss: Motion. Brister i styrning och ledning av sjukvården Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att föreslå regionfullmäktige att yrkanden 1, 2 och 3 anses besvarade med vad som beskrivs samt avslå yrkande 4 med vad som anförts nedan. Sammanfattning Eva Nypelius(C), Simon Härenstam(M) och Johan Thomasson (L) har i juni 2016 i en motion lagt fyra yrkanden gällande styrning och ledning av hälso- och sjukvården. Motionen har som rubrik Nuvarande styrning och ledning av sjukvården har stora brister. Hälso- och sjukvårdsnämnden har nu fått möjlighet att yttra sig över motionen. Sedan motionen skrevs har flera olika aktiviteter skett både via regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdnämnden (HSN)/hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Motionärerna yrkar 1. Att en oberoende granskning avseende interna styrningen och kontrollen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomförs. 2. Att en översyn avseende nuvarande matrisorganisation genomförs. 3. Att hälso- och sjukvårdsnämnden skyndsamt får i uppdrag att redovisa en konkret handlingsplan med tydliga och tidssattta åtgärder samt förväntade resultat för att kunna hålla sig inom den av regionfullmäktige beslutade budgeten. 4. Att uppdrag ges att utreda möjligheten att tillsätta en särskild styrelse (bestående av såväl politiker som profession) för ledning av sjukhuset. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

117 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/606 I samband med budgetberedningen i maj 2016 konstaterades omfattande besparingsbehov inom hela Region Gotland. Särskilt uppmärksammades hälso- och sjukvårdens och socialnämndens stora underskott som oroar på både kort och lång sikt. Som en följd av detta gav regionstyrelsen ledningskontoret i uppdrag att i samarbete med HSF och SOF, kvalitetssäkra och följa upp planerade och beslutade åtgärder för att nå ekonomisk balans inom respektive förvaltning samt stödja förvaltningarna i arbetet med att effektivisera samverkande processer. Det arbetet startade omedelbart under ledning av regiondirektören och vid dialogmöten mellan de tre aktuella arbetsutskotten har det hållits flera möten där förutsättningar och aktuella handlingsplaner och aktiviteter har gåtts igenom. Sista mötet i den formen hölls den 9 december Sammanfattningsvis har utredningsarbetet påvisat att HSN inte haft en realistisk budget under ett stort antal år, att utmaningarna för hela Sveriges sjukvård är enormt stora för att möta vårdens utökade behandlingsmöjligheter och med det den förväntade kostnadsutvecklingen. Sveriges kommuner och landstings analysgrupp, som redogjorde för sitt analysarbete januari 2016, konstaterade att hälso- och sjukvården haft en stor avvikelse mot budget men att den procentuella avvikelsen avseende kostnadsnivån i förhållande till jämförbara landsting inte var utmärkande. Samtidigt konstateras att det inte finns något riktigt jämförbart landsting eftersom övriga landsting inte delar på hälso- och sjukvård och andra aktiviteter inom landstingens ansvarsområden. Under 2016 har ett förbättringsarbete genomförts inom förvaltningen under namnet Att säkra ansvaret i vårdprocessen. Arbetet resulterade i en handlingsplan med aktiviteter. Hälso- och sjukvårdsnämnden har till regionfullmäktige inkommit med en begäran om tilläggsanslag för 2017 års verksamhet. I det underlaget fanns en handlingsplan redovisad. Den handlingsplanen innehåller konkreta aktiviteter. Bedömning Vid den fördjupade granskningen som revisorerna genomförde efter 2015 års bokslut kritiserades hälso- och sjukvårdsnämnden för att på ett otillräckligt sätt ha uppmärksammat Regionfullmäktige på att det inte fanns möjlighet att genomföra sitt uppdrag inom den av regionfullmäktige beslutade budgetramen. Revisorerna anser att ett ärende bör ha beretts som ger förutsättningar för fullmäktige att ta ställning till nämndens problem. Under 2016 har ett sådant ärende beretts till Regionfullmäktige. I revisorernas rapport framhålls särskilt den bristande kontrollen över kostnadsutvecklingen. Under 2016 har prognosen legat stabilt efter april månads resultat och bokslutet ligger i nivå med prognosen. Under 2016 har ett förbättringsarbete genomförts inom förvaltningen under namnet Att säkra ansvaret i vårdprocessen. Vårdprocessen är en beskrivning av patientens väg genom sjukvården och har fokus på det som ur patientens perspektiv skapar mest värde för den vården är till för. Detta arbete startade efter dialog inom förvaltnings- och sjukvårdsledningen tillsammans med läkarchefer med utgångspunkt från nuvarande organisation. Ett nödvändigt mål i verksamheten är Att säkra ansvaret i vårdprocessen. Frågeställningen var om en omorganisation i verksamheten var nödvändig för att uppnå målet. I detta förbättringsarbete deltog samtliga involverade chefer. Arbetet ledde till framtagande av en handlingsplan och en rad aktiviteter. Handlingsplanen och identifierade aktiviteter har samverkats fackligt och alla fackförbund står bakom planen. 2 (3)

118 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/606 Det innebär bland annat att omvårdnadsarbetet inom öppenvård och slutenvård för samma patientgrupper bildar ett chefsområde och läkarcheferna inom Verksamhetsområde medicinska och opererande specialiteter kommer under en testperiod om 18 månader att vara tillförordnade verksamhetschefer. Detta startade den 1 januari 2017 och kommer att kontinuerligt följas upp. Det innebär en mindre organisatorisk förändring och fokus kommer att ligga på arbetssätt i stället för ytterligare organisationsförändringar. Motionärerna yrkar att möjligheten att tillsätta en särskild styrelse för ledningen av sjukhuset ska utredas. Att styra hälso- och sjukvård innebär att balansera mellan människors anspråk på frihet från sjukdom, vad som är medicinskt möjligt, vad resurserna medger samt patientens egna valmöjligheter och nationella åtaganden. Den politiska nämndens roll är att genom strategiska planer fastställa inriktning, omfattning och önskvärd kvalitet på sjukvårdsutbudet. Om lasarettet skulle ha en annan styrform än övriga sjukvården skulle det innebära stora utmaningar inte minst när det gäller samarbetet inom hela vårdprocessen för patienterna såväl inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde som i samarbete med vårdgrannar. Förbättrat och fördjupat samarbete inom hela sjukvården är en prioriterad aktivitet liksom samarbetet inom socialnämndens ansvarsområden. Detta skulle påverkas negativt vid en annan styrform för Visby lasarett. Vid en tydlig uppdelning i beställarnämnd och utförarfunktion (sjukhusstyrelse) krävs en stark och kompetent beställare av uppdraget i form av en politiskt tillsatt nämnd med tillgång till tjänstemän. För en liten region som Gotland är säkerställandet av kompetens för att beställa och följa upp verksamheten resurskrävande och sårbar och skulle innebära en dubblering av funktioner vilket regionen har svårt att bära ekonomiskt. Om sådana resurser skulle kunna tillsättas bedöms de ge större värde som stödresurser i nuvarande organisation. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 21 februari 2017 Motion: Förbättra styrning och ledning av den gotländska sjukvården daterad 20 juni 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionfullmäktige Lisa Stark, folkhälsochef Veronica Hermann, strateg folkhälsa och välfärd 3 (3)

119 Motion: Till: Förbättra styrning och ledning av den gotländska sjukvården Regionfullmäktige Gotland Nuvarande styrning och ledning av sjukvården har stora brister Sjukvårdens stora ekonomiska underskott och ledningens bristande kontroll av ekonomin fortsätter och det har satt hela Region Gotland i en mycket svår ekonomisk situation som tvingar alla delar av våra verksamheter till mycket kraftiga besparingar. Vi i Borgerlig samverkan uppmärksammande tidigt att det fanns problem med styrningen och ledningen av den gotländska sjukvården. I den motion som vi lämnade in till Regionfullmäktige den 15 juni 2015 var vi tydliga med att det behövdes en granskning avseende den interna styrningen och kontrollen av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Region Gotland har näst störst underskott per invånare av alla landsting i hela Sverige, trots att SKL:s analysgrupp var tydliga med att den budget som beslutades för 2016 var på rätt nivå i jämförelse med övriga landsting. Vid revisorernas senaste granskning framfördes mycket allvarlig kritik avseende bristande styrning och ledning av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta förstärks ytterligare av de signaler som kommer från verksamheten och som beskriver en ledning med tillkortakommanden, otydligt ledarskap och avsaknad av klara beslutsmandat. Med anledning av ovanstående yrkar vi härmed: att en oberoende fördjupad granskning avseende den interna styrningen och kontrollen av Hälso- och sjukvårdsnämnden och förvaltningen genomförs. att en översyn avseende nuvarande matrisorganisation genomförs. att Hälso- och sjukvårdsnämnden skyndsamt får i uppdrag att redovisa en konkret handlingsplan med tydliga och tidsatta åtgärder samt förväntade resultat för att kunna hålla sig inom den av Regionfullmäktige beslutade budgeten. att uppdrag ges att utreda möjligheten att tillsätta en särskild styrelse (bestående av såväl politiker som profession) för ledningen av sjukhuset. Visby Eva Nypelius (C) Simon Härenstam (M) Johan Thomasson (L)

120 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Tjänsteskrivelse HSN 2016/ februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden RS Remiss: Motion. Lös dagens problem i sjukvården på ön Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att föreslå regionfullmäktige att anse motionen besvarad med vad som anförts nedan. Sammanfattning Johan Thomasson(L), med flera har i juni 2016 i en motion lagt 9 yrkanden med varierad karaktär kopplat till dagens problem i sjukvården på ön. Utgångspunkten för motionen är att produktiviteten och effektiviteten inom sjukvården behöver öka och hänvisar till den statliga utredningen Effektiv vård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har nu fått möjlighet att yttra sig över motionen. Sedan motionen skrevs har flera olika aktiviteter skett både via regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)/hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). I samband med budgetberedningen i maj 2016 konstaterades omfattande besparingsbehov inom hela Region Gotland. Särskilt uppmärksammades hälso- och sjukvårdens och socialnämndens stora underskott som oroar på både kort och lång sikt. Som en följd av detta gav regionstyrelsen ledningskontoret i uppdrag att i samarbete med HSF och SOF, kvalitetssäkra och följa upp planerade och beslutade åtgärder för att nå ekonomisk balans inom respektive förvaltning samt stödja förvaltningarna i arbetet med att effektivisera samverkande processer. Arbetet startade omedelbart under ledning av regiondirektören och vid dialogmöten mellan de tre aktuella arbetsutskotten har det hållits flera möten där förutsättningar och aktuella handlingsplaner och aktiviteter har gåtts igenom. Sista mötet i den formen hölls den 9 december Sammanfattningsvis visar alla data att hälso- och sjukvården på Gotland har en hög produktivitet jämfört med riket men effektiviteten kan ifrågasättas då gotlänningarna söker vård i högre utsträckning än hos övriga sjukvårdshuvudmän. Vidare har 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

121 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/603 utredningsarbetet påvisat att HSN inte haft en realistisk budget under ett stort antal år, att utmaningarna för hela Sveriges sjukvård är enormt stora för att möta vårdens utökade behandlingsmöjligheter och med det den förväntade kostnadsutvecklingen. Bedömning I budget 2016 och 2017 har tydliga satsningar på primärvården genomförts. För att primärvården ska vara välfungerande behövs bland annat välfungerande teamarbete och kontinuitet. Vid brist på nödvändiga kompetenser är detta svårt att uppnå. Svårigheterna att rekrytera distriktsläkare har inneburit att HSN har beslutat att inrätta en utbildningsvårdcentral i Visby för att öka möjligheterna till att utbilda fler distriktsläkare. Den verksamheten är igång och antalet utbildningsläkare har ökat avseende både AT som ST-läkare. Under 2016 har ett förbättringsarbete genomförts inom förvaltningen under namnet Att säkra ansvaret i vårdprocessen. Vårdprocessen är en beskrivning av patientens väg genom sjukvården och har fokus på det som ur patientens perspektiv skapar mest värde för den vården är till för. Detta arbete startade efter dialog inom förvaltnings- och sjukvårdsledningen tillsammans med läkarchefer med utgångspunkt från nuvarande organisation. Ett nödvändigt mål i verksamheten är Att säkra ansvaret i vårdprocessen. Frågeställningen var hur de problem som beskrivits bör åtgärdas. I detta förbättringsarbete deltog samtliga involverade chefer. Arbetet ledde till framtagande av en handlingsplan och en rad aktiviteter. Det önskade läget beskrevs och därefter en handlingsplan med aktiviteter för att nå önskat läge. Handlingsplanen och identifierade aktiviteter har samverkats fackligt och alla fackförbund står bakom planen. Det innebär bland annat att omvårdnadsarbetet inom öppenvård och slutenvård för samma patientgrupper bildar ett chefsområde och läkarcheferna inom verksamhetsområde medicinska och opererande specialiteter kommer under en testperiod om 18 månader att vara tillförordnade verksamhetschefer. Detta startade den 1 januari 2017 och kommer att kontinuerligt följas upp. Det innebär en mindre organisatorisk förändring och fokus kommer att ligga på arbetssätt i stället för ytterligare organisationsförändringar. Införande av Lättakut på Hemse vårdcentral är ett yrkande i motionen. Detta var föremål för genomlysning i utredningen Struktur 2015 och bedömdes då inte som kostnadseffektivt. En motion med samma frågeställning, inlämnades till regionfullmäktige av Lena Grund (Fp) december 2014 och avslogs i regionfullmäktige september Såväl Hemse som Slite vårdcentraler har en lägre andel av sina listade patienter som akutpatienter på akutmottagningen jämfört med vårdcentralerna i Visby (Vårdcentralen Visborg undantaget), vilket innebär extra ersättning till dessa vårdcentraler. HSF har tillsammans med ekonomer på dåvarande serviceförvaltningen tagit fram egna uppföljningsmallar för att kunna följa ekonomi, produktion och medarbetarkostnader gemensamt. Det är ett stort och viktigt arbete som behöver utvecklas för att bli smidigt och användarvänligt. Hälso- och sjukvården har samma datasystem som regionen i övrigt. Den svåraste utmaningen har varit bristerna inom HR-systemet, vilket påtalats vid ett flertal tillfällen. Det tillfälliga utbildningsstoppet som infördes 2015 har inte gällt under Däremot har förvaltningen arbetet intensivt med att i ökande utsträckning efterfråga deltagande i såväl utbildningar, konferenser, nätverksmöten med mera via länk för att öka deltagande från Gotland och samtidigt minska kostnader för såväl resor som 2 (3)

122 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/603 arbetstid. Hälso- och sjukvården arbetar tillsammans med alla sjukvårdshuvudmän för att från och med 1/ vara oberoende av hyrpersonal. Inga nya möjliga verksamheter aktuella för konkurrensutsättning har identifierats av HSN eller HSF. För närvarande pågår ny upphandling av njursjukvården och ny upphandling av sjukvårdsrådgivningen är beslutad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 21 februari 2017 Motion: Lös dagens problem i sjukvården på ön och satsa därmed på framtidens sjukvård daterad 20 juni 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionfullmäktige Veronica Hermann, strateg folkhälsa och välfärd 3 (3)

123 R.S ^c t Liberalerna Motion till Regionfullmäktige Gotland Lös dagens problem i sjukvården på ön och satsa därmed på framtidens sjukvård En ökad produktivitet och effektivitet i välfärdstjänsterna är viktigt för välfärdens framtida finansiering. Andelen äldre ökar och det ställs högre krav på standard och läkemedel i sjukvården. Vårdkonsumtionen på Gotland är hög. Vården i hela landet har ekonomiska utmaningar. Produktivitetsutveckling inom sjukvården är av stor betydelse. Och måste börja nu! l den nyligen presenterade utredningen "Effektiv vård" föreslås ett stärkt uppdrag för primärvården och att detta innebär att resurser behöver omfördelas från sjukhusvård till primärvård. På Gotland har vi nu ett läge där vi dels måste söka lösningar i den aktuella ekonomiska situationen men också tänka framåt. Professor Clas Rehnberg, Karolinska Institutet, har skrivit rapporten "Produktivitetsskillnader mellan akutsjukhus i Norden", l rapporten framgår att de svenska akutsjukhusen uppvisar lägst produktivitet i Norden. Liberalerna finner det viktigt att anta utmaningen att få upp denna produktivitet på vårt sjukhus. l Liberalernas budgetarbete listade vi de krav vi finner relevanta och viktiga både för sjukvården på ön i nuläget och för framtiden. Vi har kvalitet idag men behöver öka produktiviteten. Vi yrkar därför att: Matrisorganisationen rivs upp Ledningsstrukturen genomlyses i både förvaltningen och vården Kliniker återinförs med klinikchefer som har tydligt mandat och ekonomiska resurser att leda verksamheten ur ett perspektiv som gynnar kärnverksamheten Specificerade avdelningar återinförs Satsning görs på primärvården och på kontinuitet i hela vårdkedjan Lättakut införs på Hemse vårdcentral Satsning görs på datasystemen så effektiv kostnadsuppföljning kan ske Utbildningsstoppet upphävs och satsningar/program på att behålla personal görs Möjliga verksamheter konkurrensutsätts inom sjukvården och socialtjänsten På grund av det akuta ekonomiska läget förväntar vi oss en snabb behandling. Visby den 30 juni 2016 Liberalerr/a/på Gotland masson UI/Klasso/, Lena Grund Frans Brozén Claes Nysell ' " Af '

124 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Beställarchef Tjänsteskrivelse HSN 2017/49 23 februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden RS Remiss. Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar av förvaltningen upprättat förslag till yttrande som sitt eget. Sammanfattning Hälso- och sjukvården instämmer i huvudsak med utredningens lägesbild. Sjukvårdens utbudspunkter har under åren minskat framförallt utifrån svårigheter att upprätthålla god medicinsk kvalité vid små enheter. Den viktigaste orsaken har varit svårigheter att bemanna små enheter med ordinarie medarbetare. För att fortsatt kunna erbjuda vård med hög tillgänglighet behöver förutom detta även nya former sökas som innefattar samarbete mellan förvaltningar och utnyttjande av nya tekniska landvinningar som medger distansoberoende vårdbesök. Ökat samarbete behöver också sökas med andra verksamheter inom Region Gotland och med andra aktörer. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden har getts möjlighet att remissyttra sig över rubricerat förslag. Förslag till yttrande har utformats inom förvaltningen efter att förslaget presenterats av handläggarna Mia Stuhre och Stefan Persson vid ett förstärkt möte tillsammans med förvaltningens ledningsgrupp. Förslagets syfte är att skapa en helhetsbild av servicebehov, tillgänglighetskrav och befolkningsutveckling samt identifiera åtgärder för att vidmakthålla ett hållbart serviceutbud för boende, besökare och företagare på ön utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar som finns. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

125 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/49 Utredningens metod vilar på jämförelser mellan den faktiska kostnaden för olika kommunala servicegrenar och av SKL definierade standardkostnader respektive jämförelser med utvalda referenskommuner. En annan del av utredningen ägnas åt analyser av tillgängligheten definierad som restid, oftast med bil, från bostad till serviceutbudspunkter. Nämnden koncentrerar sig i detta svar på de förhållanden som är relevanta för verksamheterna inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Bedömning Hur överensstämmer de i remissunderlaget redovisade förutsättningarna och utmaningarna med nämndens bild av dito? Av jämförelsen i avsnitt av Gotlands faktiska kostnader med den förväntade standardkostnaden framgår att nästan alla undersökta verksamhetsdelar uppvisar en väsentlig överkostnad. För primärvård istället redovisas en lägre kostnad. Detta förhållande avspeglar en svårlöst balans mellan sjukhusvård och primärvård. Enligt utredningen är Gotlänningarna är mer benägna att söka vård än [invånarna i] vissa av de jämförda landstingen och visbybon är mer benägen att söka sig till akutvården är gotlänningarna i gemen. Gotland med sitt ö-läge kräver ett akutsjukhus som har större bredd och fler specialiteter än vad ett sjukhus av samma storlek har på fastlandet. Det innebär i sin tur att olika yrkesgrupper måste ha bredare kompetens i jämförelse med kollegor på fastlandet. Detta innebär ökade kostnader för utbildning, kompetensutveckling, och investeringar. Avsaknaden av fast förbindelse med fastlandet ger dessutom merkostnader i sjukvården eftersom vård vid extraordinära tillfällen inte kan omdirigeras till andra sjukhus. Vårt unika ö-läge, i kombination med en ringa befolkning för ett akutsjukhus, gör att hälso- och sjukvårdens kostnader inte på ett relevant sätt kan jämföras med något annat landstings hälso- och sjukvårdskostnader. Beträffande lägesbilden saknar vi i beskrivningen det utbud som erbjuds av folktandvårdens mottagningar i Roma, Hemse, Slite och Visby. Det bör också nämnas att privata tandläkare med mottagningar utanför dessa orter tar ansvar för delar av viss tandvård som betalas av offentliga medel. Förvaltningen bekräftar i övrigt det som anges i utredningen under avsnitt 2.3. På vilket sätt skulle nämnden kunna använda underlaget för att effektivisera servicen och minska utbudet i riktning mot kostnadsnivåerna hos jämförbara kommuner/landsting (i den mån servicen/verksamheten är dyrare än hos jämförbara kommuner/landsting)? Som konstaterats ovan understiger kostnaderna för primärvård den förväntade standardkostnaden medan kostnaden för specialiserad somatisk vård och psykiatri uppvisar en överkostnad. Hälso- och sjukvårdens egen utredning Struktur 2015 påvisar en rad åtgärder som syftar till att förändra denna situation genom att erbjuda mer vård nära patienten. Föreliggande underlag påvisar inga direkta effektiviseringsmöjligheter som inte redan beaktats. Hur vill nämnden definiera begreppet skälig tillgänglighet i tid för de i underlaget redovisade serviceslagen/verksamheterna som nämnden ansvarar för (med utgångspunkt i jämförelser med jämförbara kommuner/landsting 2 (4)

126 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/49 där så är möjligt)? Sedan mer än tjugo år finns möjlighet för gotlänningen att välja att lista sig vid en annan vårdcentral än den inom det tidigare definierade geografiska upptagningsområdet. Valmöjligheten underströks ytterligare i samband med etablerandet av privat drivna vårdcentraler. Det kan konstateras att geografisk närhet fortfarande är den dominerande faktorn för val av vårdcentral tillsammans med uppfattningen om god personalkontinuitet. De strömmar som finns av listning på längre bort belägna vårdcentraler går så gott som alltid från landsbygden in till Visby. Här kan man dock förutsätta stora skillnader mellan personer i yrkesaktiv ålder med låg sjukdomsbörda och äldre mer kronisk eller mer komplex sjuklighet som är mer obenägna att resa. En reell valfrihet mellan alternativa vårdcentraler förutsätter antingen möjlighet att använda egen bil alternativt en välfungerande kollektivtrafik. För de allra flesta sker vårdcentralsbesök relativt sällan vilket gör att tidsavstånden får betraktas som rimliga. För patientkategorier med frekventa behov av vårdkontakt, t. ex. för provtagning eller såromläggning kan resorna upplevas som tidsödande och kostnadskrävande. Det är för dessa patientkategorier behov finns av decentraliserade mottagningar i form av Trygghetspunkter. För andra patienter där vårdbesöken är mer frekventa kan tidsinsatsen för ett kort läkarbesök uppfattas som oskälig. Här söker hälso- och sjukvården nya lösningar genom IT-stödda distansoberoende konsultationer eller genom återkommande decentraliserade specialistmottagningar förlagda till vårdcentraler. Kan nämnden redovisa några konkreta förslag till förändringar i servicens/verksamhetens geografiska struktur mot bakgrund av underlaget eller tidigare utredningar? De i utredningen beskrivna förhållandena är väl kända för hälso- och sjukvården och har legat till grund för strukturförändringar under lång tid. Exempel på detta är att tidigare drivna ensamtandläkarkliniker inom folktandvården avvecklats till förmån för större sammanhållna enheter. I några fall har klinikerna därvid övertagits av privattandläkare. Inom primärvården har distriktssköterskemottagningar sammanförts med vårdcentraler. Tidigare självständiga vårdcentraler har omorganiserats till filialer. Samtliga dessa förändringar har varit nödvändiga för att upprätthålla kompetens, tillgänglighet och ekonomi. Det 2010 införda obligatoriska vårdvalssystemet har inte lett till intresse för etablering av någon helt ny vårdcentral. Vård av uppsökande karaktär Utredningen har som genomgående perspektiv fokus på verksamheter som är organiserade i utbudspunkter dit brukaren förutsätts ta sig. Vi vill fästa uppmärksamhet på att en viktig del i serviceutbudet är verksamheter som bedriver verksamheten i brukarens/patientens hem såsom hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. En annan tydlig sådan är ambulanssjukvården som idag utgår från Visby, Slite och Hemse. Ett ökande antal uppdrag innebär att närmaste lediga ambulans kan befinna sig långt från den vårdsökande med långa responstider som följd. En fortsatt urbanisering kan innebära att resurserna för insatser på landsbygden behöver utökas snarare än koncentreras. Möjligheterna att använda ambulanssjukvården för att avhjälpa vårdbehov på plats bör också beaktas. Vad ser nämnden för möjligheter till synergier/samverkan över gränssnitten mellan andra nämnders verksamheter? Som nämnts ovan finns redan ett fungerande samarbete mellan HSN och SON inom flera olika områden, bl. a. den verksamhet som sker i hemmen och genom att Trygghetspunkter drivs på SÄBO av äldreomsorgen på uppdrag av HSN. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst/omsorg kan fortsatt förbättras genom formaliserade vårdplaneringar på sjukhus och i hemmet. Förstärkt läkarinsats i 3 (4)

127 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/49 hemsjukvården är för detta av betydelse. Som ytterligare exempel på samverkan kan nämnas Räddningstjänstens insatser I Väntan På Ambulans, där deltidsbrandkårerna på landsbygden medverkar med viktiga insatser vid livshotande medicinska tillstånd. Vartefter distansoberoende verksamheter med stöd av IT-teknik utvecklas kan samarbete även med andra intressenter, både av regionen drivna och andra aktualiseras. Beslutsunderlag Remissunderlag inför strategi för att långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland, RSF Tjänsteskrivelse daterad 23 februari 2017 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionstyrelsen 4 (4)

128 Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Protokollsutdrag RS 302 Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland - Remissversion RS 2012/439 AU 307 Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen godkänner remissunderlaget av Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland. Regionstyrelsen remitterar underlaget till samtliga nämnder. Remissperioden är 19 december mars Regionstyrelsen uppdrar åt ledningskontoret att organisera dialoger med aktörer i det gotländska samhället rörande remissunderlaget. Regionstyrelsen fattade den 22 september beslut om ett projektdirektiv för projektet Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland och gav ledningskontoret i uppdrag att hantera fortsatt process. Strategin skall utgå ifrån en ambition att optimera balansen mellan de tre faktorerna; tillgänglighet i tid, kvalitet och kostnad, vilket kan ske genom en effektivisering av verksamhetens struktur, en ökad digitalisering samt en utvecklad kollektivtrafik. Ledningskontoret har nu tagit fram ett remissunderlag som inkluderar förutsättningar, utmaningar och inriktning för en Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland. Denna föreslås remitteras till nämnderna så att dessa kan bereda underlaget och sätta det i relation till sina verksamheter. Underlaget föreslås också utgöra grund för dialog med aktörer i det gotländska samhället. Remissfrågorna är: Hur överensstämmer de i remissunderlaget redovisade förutsättningarna och utmaningarna med nämndens bild av dito? På vilket sätt skulle nämnden kunna använda underlaget att effektivisera servicen och minska utbudet? Vad ser nämnden för möjligheter till synergier/samverkan över gränssnitten mellan verksamheterna? Efter inhämtande av remissvar från nämnderna och beredning av dessa så färdigställer ledningskontoret ett slutligt förslag till strategi, vilken planeras behandlas på regionstyrelsens sammanträde 27 april forts Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

129 Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Protokollsutdrag RS 302 forts RS 2012/439 AU 307 Ledningskontoret bedömer att det är av stor vikt för den fortsatta processen, och det slutliga förslaget till strategi, att förutsättningarna, utmaningar och inriktning behandlas och kvalitetssäkras i såväl Region Gotlands nämnder som i dialoger med aktörer i det gotländska samhället. Detta för att säkerställa att det i möjligaste mån finns en gemensam bild av utgångspunkterna för den fortsatta processen. Beslutsunderlag Ledningskontoret Ärendets behandling under mötet Arbetsutskottet har överlämnat ärendet utan eget yttrande. Stefan Persson, näringslivschef, föredrar ärendet. Yrkande Isabel Enström (MP) yrkar att det i strategin under punkt kompletteras med Ytterligare typer av kostnadsjämförelser återfinns under stycke 2 Nuläge inom utvalda serviceområden. Ordförande ställer proposition på ledningskontorets förslag med Isabel Enströms tilläggsyrkande och finner att det är bifallet. Skickas till Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

130 RAPPORT Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum Gäller Ärendenr RS 2012/439 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

131 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Innehållsförteckning 1. Inledning sid Bakgrund sid Resultat av kostnadsjämförelse sid Framtida kommunal ekonomi sid Tidigare tillgänglighetsanalys och serviceutbudsutredning sid Syfte sid Mål sid Metod och upplägg sid Referenskommuner sid Centralort och serviceområden sid Demografisk utveckling sid Befintlig struktur sid Förskola, skola, fritidshem och gymnasium sid Äldreomsorg (samt boende för funktionsnedsatta) sid Vårdcentral och trygghetspunkt sid Bibliotek, ishall, badhus och ungdomsgård sid Boende och tillgänglighet på Gotland sid Styrkortets inriktning sid Små enheters begränsningar och möjligheter sid Avgränsningar sid Tre hörnstenar avseende framtida serviceutbud sid 13 2 Nuläge inom utvalda serviceområden sid Utbildning (förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium) sid Kostnad, antal och kvalitet sid Förskola och fritidshem sid Grundskola sid Gymnasium sid Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud sid Kompetensförsörjning sid Prognos sid Utmaningar för utbildningsområdet sid Slutsatser sid Äldreomsorg samt boende för funktionsnedsatta sid Kostnad, antal och kvalitet sid Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud sid Kompetensförsörjning sid Prognos sid Utmaningar för äldreomsorgen sid Slutsatser sid 27 2 (51)

132 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Vårdcentral och trygghetspunkt sid Kostnad, antal och kvalitet sid Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud sid Kompetensförsörjning sid Prognos sid Utmaningar för sjukvården sid Slutsatser sid Kultur och fritid sid Kostnad och antal sid Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud sid Kompetensförsörjning sid Prognos sid Utmaningar för kultur och fritidsområdet sid Slutsatser sid 38 3 Befolkningsprognos sid 39 4 Tillgänglighet teori och praktik sid Tillgänglighet i dag sid Till och från Visby sid Till och från Visby, Hemse och Slite sid Till och från Visby, Hemse, Slite, Fårösund, Roma och Klintehamn sid Till och från Visby och Hemse sid Tillgänglighet och behov 2025 sid 42 5 Övergripande konklusioner sid Kostnad sid Kvalitet sid Antal utbudspunkter sid Var gotlänningen bor sid Skälig tillgänglighet i tid sid Styrkortets inriktning sid Förutsättningar sid Effektivare kollektivtrafik sid Digitaliseringens möjligheter sid 47 6 Strategi för långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland sid Inriktning för serviceutbudet sid Geografisk struktur sid Kollektivtrafik sid Digitalisering sid 48 Bilaga 1: Dokumentation sid 49 Bilaga 2: Underlag för valda kommuner/landsting sid 50 Bilaga 3: Elevantal vid de gotländska skolorna i september 2016 sid 51 OBS! Ändringar efter förslag/beslut i RS AU är markerade i rött. 3 (51)

133 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 1. Inledning Region Gotlands verksamhetsidé: Region Gotland ska utifrån vårt ansvar som kommun, landsting och region leverera kostnadseffektiv välfärd och rättssäker service 1 med hög tillgänglighet, valfrihet och god kvalitet till fast boende, besökare och näringsliv på Gotland. Region Gotland ska vara drivande i att skapa en trygg och hållbar utveckling över hela ön. Syftet med Region Gotlands strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud är att skapa en helhetsbild av servicebehov, tillgänglighetskrav och befolkningsutveckling, samt identifiera åtgärder för att vidmakthålla ett hållbart serviceutbud 1 för boende, besökare och företagare på ön utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar som finns. Den ekonomiska kris som Region Gotland befinner sig i ställer redan idag krav på förändringar av serviceutbudet. Inriktningen är att, trots kommande förändringar, bibehålla, och i möjligaste mån, stärka kvaliteten i de regionala tjänsterna. I arbetet med att landsbygdssäkra resultatet ska de kommande förslagen sättas i relation till hur det påverkar möjligheten för gotlänningen att bo och ha sin arbetsplats där hen vill. Strategin för ett långsiktigt hållbart serviceutbud ska vara ett underlag för verksamheternas planeringsarbete och beaktas i arbetet med den kommande regionala utvecklingsstrategin. Under arbetet med denna strategi har inriktningen varit att optimera balansen mellan de tre faktorerna; tillgänglighet i tid, kvalitet och kostnad. Det vill säga balansera vikten av attraktivitet (tillgänglighet i tid och kvalitet) och kostnad. En utgångspunkt är att få en effektiv verksamhet för skattebetalarnas pengar. 1.1 Bakgrund En bakomliggande orsak är det nämnda ekonomiska läget och att framtiden kräver en effektiverare verksamhet, vilket inkluderar en strukturförändring för att kunna möta framtida behov. En ekonomisk effektivare verksamhet är en förutsättning för att kunna behålla välfärd och kvalitet i Region Gotlands service Resultat av kostnadsjämförelse Analysgruppen från SKL konstaterade i sin analys att den faktiska kostnaden har överstigit standardkostnaden 2 under nästan alla de senaste åren i alla delmodeller utom äldreomsorg och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Inom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och IFO (individ och familjeomsorg) är det mycket stor skillnad, både i procentuell avvikelse och totalt belopp. Hälso- och sjukvården har en stor total avvikelse, medan den procentuella avvikelsen inte är utmärkande 3. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum SKL:s slutsats var ifrån 2014 års bokslut, men stämde fortfarande när även verksamhetsåret 2015 sammanställdes. Det visar sig i jämförelsen med den faktiska nettokostnaden i kronor per invånare gentemot standardkostnad i kronor per invånare. 1. Med service menas de tjänster som Region Gotland levererar till gotlänningarna, både det som är lagstadgat och det som är frivilligt. 2. Standardkostnad är en uppskattad kostnad utifrån de förutsättningar Gotland har att bedriva en viss verksamhet, sett utifrån bland annat demografi och geografi, och är den kostnad en kommun kan ha med hänsyn till sin struktur. 3. Citat hämtat från SKL:s analysgrupps presentation 22 januari (51)

134 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som tar hänsyn till skillnader i kommunens struktur, eftersom kostnaden för vissa kommunala verksamheter varierar väsentligt utifrån strukturella olikheter. Sådana olikheter är exempelvis åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, elevernas programval i gymnasieskolan med mera. Standardkostnaden kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Tabell 1: Jämförelse mellan Region Gotlands kostnad per invånare och standardkostnad för Fritidshem Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg IFO LSS Totalt Hälso- och sjukvård* Nettokostnad, kr/inv Standardkostnad, kr/inv Skillnad, kr/inv Skillnad, 78,8 24,2 102,7 32,7-10,4 52,2-22,2 119,7 mnkr Avvikelse % 28,5 39,7 19,4 16,3-1,5 28,0-8,7 11,8 8,2 *Exklusive tandvården, då denna verksamhet inte ingår i utjämningssystemet Sammantaget har Gotland en procentuell avvikelse mellan faktisk kostnad och standardkostnad som placerar Gotland på 280:e plats av alla Sveriges 290 kommuner. Största procentuella avvikelsen noteras för fritidshem och individ- och familjeomsorg. Störst avvikelse, det vill säga en högre kostnad, omräknat i pengar har förskola och grundskola. Äldreomsorgen har en lägre kostnad än vad standardkostnaden visar. En avvikelse mellan faktisk nettokostnad och standardkostnad kan vara ett tecken på att en kommun valt att satsa eller inte satsa inom något specifikt område. Men i Gotlands fall visar det sig inte i en högre kvalitet som står i paritet med högre kostnader. Exempelvis är andelen niondeklassare som klarar de nationella kraven på samma nivå som kommuner med lägre kostnad för grundskolan. Det omvända kan också konstateras, nämligen att upplevelsen av kvalitet i den gotländska äldreomsorgen är i nivå med de kommuner som har högre kostnader. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Framtida kommunal ekonomi Den framtida ekonomin för Sveriges kommuner ser, enligt SKL:s analys, bister ut. Orsaken är lägre löneökningarna än väntat, vilket resulterar i lägre skatteintäkter. Detta, tillsammans med att kostnaderna för skola, vård och omsorg beräknas stiga ytterligare under de kommande åren, innebär betydligt mindre pengar till kommunerna. SKL spår ett troligt behov att höja skatten från det nationella snittet på 30 kronor till närmare 34 kronor. En nivå Gotland redan har nått. 4. Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016, men med 2015 års utfall. 5 (51)

135 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tidigare analyser och utredningar SWECO gjorde på uppdrag av Region Gotland en tillgänglighetsanalys av serviceutbudet på Gotland (det vill säga den service som Region Gotland tillhandahåller samt livsmedel och drivmedel). Denna studie har kartlagt och sammanställt lokaliseringen av regionens verksamheter samt restid till dessa med i huvudsak bil och kollektivtrafik. Slutsatser från denna analys har använts i rapporten. I SWECO:s analys av tillgänglighet med bil har bland annat hänsyn tagits till hur vägskick och hastighetsbegränsningarna påverkar på restiden. Vad gäller kollektivtrafiken tar denna analys inte hänsyn till när bussarna går, utan bara att det går att ta sig till det aktuella servicestället med buss. Dagens busstidtabeller medger inte i alla lägen att kollektivtrafiken är ett alternativ, eftersom avgångstider inte är anpassade efter serviceutbudets öppettid. I den avslutande delen av rapporten utgår resonemanget utifrån att busstider och linjer är förändringsbara i den framtida upphandlingen av samordnad kollektivtrafik och skolskjuts, Gällande servicestruktur, vilken beslutades vid kommunfullmäktige 18 juni 2008 som en del i antagandet av Vision Gotland 2025, lyfter totalt tio orter, vilka kategoriseras i fyra olika servicenivåer. Orterna är i fallande ordning: Visby, Hemse, Slite, Klintehamn, Roma, Fårösund, Lärbro, Tingstäde, Burgsvik och Katthammarsvik 5. Denna serviceutredning har inte använts i rapporten mer än vid tillgänglighetsanalysen under kapitel 4 och då genom att använda de tre, i utredningen, utpekade serviceorterna Visby, Hemse och Slite. 1.2 Syfte Strategin syftar till att utgöra ett underlag för en koordinerad och koncerngenomgripande förändringsprocess som rör den offentliga service och verksamhet där Region Gotland bär ansvaret som leverantör, med avseende på den geografiska strukturen. De bakomliggande motiven för detta är att, som en del i: Den regionala utvecklingen säkerställa en grund för en långsiktig hållbar utveckling där hela Gotland ska vara attraktivt för boende och verksamhet. Hanteringen av de rådande och förväntade ekonomiska utmaningarna och de krav på utbudsminskning som dessa förväntas leda till, planera och förbereda förändringarna på ett strukturerat och konsekvensbaserat sätt. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Syftet med strategin är också att bidra till en transparant process och skapa en insikt till motiven bakom de åtgärder som kommer att vidtas för att få de effekter som önskas, ekonomiskt, kvalitets- och tillgänglighetsmässigt. Strategin ska efter antagande i regionfullmäktige utgöra underlag för berörda nämnders beredning och beslut rörande verksamheternas utveckling och placering. Den ska också tas med vid arbetet med den kommande regionala utvecklingsstrategin. 5. Visby, Hemse, Slite och övriga (serviceortsutredning) av Göran Hallin (51)

136 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 1.3 Mål Målet är att strategin ska leda till en etablering av en långsiktig hållbar struktur för ett offentligt serviceutbud såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt, med fokus på att hela Gotland ska vara attraktivt för boende och verksamhet. 1.4 Metod och upplägg Arbetet har drivits som ett projekt, i enlighet med den projektmodell som regionen beslutat ska gälla. Både styrgrupp och referensgrupp har kopplingar till koncernledningsgruppen. Arbetsgrupper med förankring i verksamheterna har bidragit med fakta. Underlag till denna rapport kommer bland annat från tidigare genomförda förstudier, analyser och rapporter, vilka ligger inom ramen för detta område, se bilaga 1. Valet har gjorts på att se på fyra större serviceutbudsområden som Region Gotland ansvarar för. Dessa är: Förskola, skola, fritidshem och gymnasium Äldreboende (samt boende för funktionsnedsatta) Vårdcentral och trygghetspunkt Ungdomsgård, bibliotek, ishall och badhus Dessa områden analyseras utifrån nuläget och utmaningarna som utbuden står inför. Även skälig tillgänglighet utifrån befolkningsprognosen, vilken roll en kommande förändring av kollektivtrafiken (inklusive sjukresor och färdtjänst) har samt hur utvecklingen av digitala tjänster kan påverka dessa serviceutbud framöver tas med i analys och slutsatser Referenskommuner Jämförelser har gjorts med olika kommungrupper som bas. Det är dels de kommuner som enligt verktyg i statistikdatabasen KOLADA, definieras som liknande kommuner utifrån variabler som befolkningsstruktur och standardkostnad. Det innebär att det inte är samma jämförelsekommuner för alla områden. Jämförelse görs också med andra valda kommuner, vars verksamhet mest liknar regionens. Det är dock viktigt att ha med i slutsatserna att dessa inte har det unika ö-läget, vilket för regionens del kan minska möjligheten till samarbete över kommun-/länsgränser och därmed leda till ökade kostnader. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Det finns även en grupp med kommuner som används i vissa jämförelser. Dessa klassas liksom Gotland som turism- och besöksnäringskommuner,. Det kan dock nämnas att medelvärdet av antalet invånare i dessa kommuner är jämfört med Gotlands cirka Norrtälje är större än Gotland med drygt invånare medan övriga kommuner ligger mellan cirka och invånare. 7 (51)

137 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell 2: De valda kommunerna och jämförande fakta Befolkning Andel i centralort I procent Tätortsgrad Yta Politiskt styre Gotland % 62 % km2 S+MP+V Luleå % 90 % km2 S+MP Östersund % 88 % km2 S+MP+V Norrtälje % 63 % km2 S+C+MP Västervik % 81 % km2 S+C+MP Kalmar % 89 % 960 km2 S+C+V Centralort, serviceort och serviceområden Den teoretiska ansatsen i strategin när det gäller serviceorter kommer från Walter Christallers centralortsteori. I denna används ett antal begrepp, varav centralort är ett, vilket används som definitionen av Visby. I begreppet centralort finns alla delar i serviceutbudet. I rapporten benämns vissa delar av ön både som serviceområden och serviceort. Syftet med detta är att inte alltid låsa serviceutbudet till en viss ort, utan att det kan finnas kompletterande utbud inom det aktuella området Demografiska utvecklingen Den gotländska demografin med dess prognostiserade utveckling och struktur med de framtida behoven av offentlig service gäller som en central utgångspunkt för arbetet. Mot bakgrund av detta har de samlade analyserna gjorts av såväl det befintliga behovet av offentlig service samt det prognostiserade behovet Prognosen visar framförallt på två saker, dels en ökad befolkning i Visby med omnejd, dels en ökad andel äldre gotlänningar. Tabell 3: Visar den förväntade befolkningsutvecklingen på Gotland 6. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Serviceutbudet på Gotland 2016 av SWECO samt Statisticons Delområdesprognos (51)

138 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Val av boende tätort kontra glesbygd Valet av bostadsort kan påverkas av flera olika faktorer och vad som är avgörande kan variera mellan olika individer. En attraktiv boendemiljö för en person kan vara oattraktiv för en annan. Medan exempelvis vissa värderar ett aktivt kultur- och nattliv, kan lugnet och avskildheten attrahera andra 7. Beroende på om man väljer att bosätta sig i eller utanför en tätort inom en kommun har detta stor betydelse för kommunens möjlighet att tillhandahålla service med hög effektivitet och kvalitet 8. SCB:s rapport kring förändring i tätorterna över de senaste fem åren ( ) visar att i de flesta län ökade befolkningen i tätort mer än länets totala befolkningsökning. Störst var skillnaden på Gotland, där ökningen i tätort var nästan sju gånger större än ökningen i hela länet. Totalt bor 62 procent av gotlänningarna i någon av tätorterna 9. Enligt den undersökning som genomfördes av Inspiration Gotland 2014, med syftet att få inflyttarens bild kring motiv till Gotlandsflytten, visar att över hälften av inflyttarna bor i Visby med omnejd. De flesta av de tillfrågade är nöjda med var på ön de bor idag. Den grupp som skiljer sig något är de som bor i Visby med omnejd. Något fler i denna grupp önskar flytta in till Visby istället för att bo i omnejden 10. Diagram över var inflyttaren bor idag Diagram över vart inflyttaren vill bo Målsättningen med det kommande serviceutbudet är att sätta attraktiviteten (tillgänglighet och kvalitet) i relation till kostnad med hänsyn taget till miljön utifrån att minimera antalet resta kilometer. Det innebär att serviceutbudet ska finnas där flest gotlänningarna väljer att bosätta sig. Utifrån befolkningsstatistiken så bor 42 procent av gotlänningarna i Visby idag. Inkluderas angränsande socknar stiger denna andel till 51 procent av samtliga gotlänningar. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Befintlig struktur Förskola, skola, fritidshem och gymnasium På Gotland finns ett 60-tal förskolor, varav ett 20-tal är fristående verksamheter. På ön finns 35 grundskolor i en geografiskt decentraliserad struktur. Av dessa är fem friskolor. Den kommunala gymnasieskolan på Gotland består av ett gymnasium, med placering i Visby (ett program ges på Grönt Centrum i Roma). Det finns även en fristående gymnasieskola med verksamhet i Visby. 7. Svenskt näringslivs rapport Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper 8. Serviceutbud på Gotland SWECO Tätorter 2015 SCB-rapport MI 38 SM Inflyttarens bild av Gotland (51)

139 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Äldreomsorg samt boende för funktionsnedsatta Särskilt boende i regional regi finns beläget i Fårösund, Slite, Bro, Visby, Roma, Klintehamn och Hemse. Särskilt boende i extern regi finns i Visby, Katthammarsvik, Burgsvik samt i När. Totalt finns det femton boenden. Boenden för personer med funktionsnedsättning finns i Visby, Slite, Hemse och Klintehamn Vårdcentral och trygghetspunkt Av de fyra vårdcentralerna som finns i Visby är två i regional regi, en vårdcentral finns i Slite och en i Hemse med filial i Klintehamn. Trygghetspunkter finns sedan ett par år tillbaka på särskilda boenden i Fårösund, Roma, Katthammarsvik och Burgsvik. I Visby finns ett akutsjukhus Bibliotek, ishall, badhus och ungdomsgård, Biblioteken är elva till antalet och finns i Fårösund, Slite, Roma. Östergarn, Klintehamn, Hemse, Burgsvik, via bokbussen samt fyra i Visby. Ishall finns i Slite, Visby och Hemse, badhus i Fårösund, Visby och Hemse. En ishall och ett badhus drivs av extern part men finansieras till stor del av regionen. Ungdomsgårdar finns i Fårösund, Slite, Roma, Klintehamn, Hemse och två i Visby. 1.6 Boende och tillgänglighet på Gotland I översiktsplanen för Gotlands kommun (reviderad 2014) är tillgänglighet en viktig del, en attraktiv boendemiljö ska vara tillgänglig och trygg för alla. Översiktsplanens ambition om en mer samlad bebyggelse samt en förtätning av Visbyområdet och utpekade serviceorter ökar möjligheten att nå målet 11. Andelen som når Visby med bil utifrån dagens befolkning. Gotland har idag en spridd bebyggelse, vilket är en utmaning i samhällsplaneringen. Utgångspunkten är därför att försöka styra bebyggelse till redan bebyggda områden, särskilt till tätorterna (även utanför Visby). Det finns begränsningar i hur mycket Visby kan växa, vilket innebär att övriga tätorters attraktivitet är viktig att bevaka för att klara framtida behov av främst bostäder, men även möjlighet att arbeta utanför Visby. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Bygg Gotland, översiktsplan för Gotlands kommun, rev (51)

140 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland I den övergripande översiktsplanen (ÖP Bygg Gotland) konstateras att det har blivit alltmer kostsamt att upprätthålla en god kommunal service i ett så spritt boendelandskap som vi har på Gotland. Trenden för de kommunala förvaltningarna går därför mot en mer koncentrerad modell för våra serviceinrättningar. Det handlar bland annat om att förbättra kvaliteten och här spelar exempel möjligheten till framtida rekrytering av personal en viktig roll. Även sambandet mellan arbetsplats och bostadsort är av stor betydelse. Vision Gotland 2025 understryker att ett aktivt näringsliv förstärker serviceorternas attraktionskraft. Tätorterna inklusive Visby är beroende av sitt omlands utveckling. Boende på landsbygden är avgörande för att bibehålla privat och offentlig service i tätorterna. Den genomsnittliga restiden till arbetet för personer i åldrarna var i början av talet drygt 24 minuter. Tio år senare varade en genomsnittlig arbetsresa i 27 minuter, vilket tyder på att det skett en viss ökning dessa år. Värdena avser effektiv restid, det vill säga utan eventuell vänte- och bytestid. Den sammanlagda tiden som läggs på resor nationellt sett tenderade i slutet av 2000-talet vara konstant kring 70 minuter. Studier som gjorts på svenska förhållanden har kommit fram till att restiden 60 minuter enkel väg är den övre gräns där den största förändringen i viljan att resa äger rum. Oftast brukar den maximala pendlingstiden bedömas vara runt minuter innan andra alternativ väljs 12. Familjebilden påverkar också viljan och sättet att pendla. Vuxna utan barn är mer benägna att pendla kollektivt och även tidsmässigt längre, än vad vuxna med mindre barn. De sistnämnda använder i större utsträckning bil som pendlingform 12. Olika studier visar att kvinnor och män gör olika val som påverkar boende, arbetsort och därmed även pendlingsavstånd. Vanligen har män längre tid och avstånd till sin arbetsplats medan kvinnor har mer komplexa arbetsresor och reskedjor som innebär fler stopp för att till exempel hämta barn eller handla 13. I analysen har hänsyn tagits till att alla boende på Gotland inte har tillgång till egen bil. Det är då viktigt att alternativa lösningar, i form av framtida planering av kollektivtrafik, skolskjutsar och färdtjänst tas med i diskussionen. Men också platsoberoende digitala lösningar. Frågan är vad som är skälig tid till kommunala serviceutbud. Inga nationella riktlinjer finns för vad som anses som skälig tillgänglighet för kommunalt/regionalt serviceutbud. Det är endast skolan som har riktlinjer för hur lång restid ett barn inom skolans verksamhet ska ha till sin hemskola 14. Det anges i riktlinjer för skolskjutsverksamhet 15 och sammanfattas med: Restiden i fordon till respektive från skolan skall vara högst 60 min för elever i förskoleklass till årskurs 9. Restiden skall endast i undantagsfall överstiga 60 minuter. Målsättningen är att väntetiden före hemfärd från skolan efter skoldagens slut inte ska vara längre än 60 minuter. Som skoldagens slut räknas den sluttid som skolan angivit i sina ramtider. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Det finns också beskrivet i riktlinjerna hur långt från hemskolan man ska ha för att vara berättigad skolskjuts. Så även avståndet från hemmet till där bussen stannar. Dessa riktlinjer är satta utifrån diskussion och jämförelse med andra kommuners bedömning av tid för skolskjuts. 12. Skånsk restidstolerans och pendling - en studie av arbets- och utbildningsresor Klingvall och Lindelöw 13. Värmlänningar i rörelse, en rapport om vardagsmobilitet Gottfridsson och Möller 14. Med hemskola menas den skola som finns i närområdet sett från bostaden och på vilken barnet är berättigat plats utifrån boendeprincipen. Det är också till hemskolan som barnet är berättigat skolskjuts. 15. Riktlinjer för skolskjutsverksamhet beslutade i BUN (se BUN 2009/186). Senast reviderade i mars (51)

141 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 1.7 Styrkortets inriktning I det regiongemensamma styrkortet som antogs i RF den 16 juni 2016 har tre målområden varit vägledande i arbetet. Dessa är: Inom målområde Ekologisk hållbarhet finns målet: Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön Inom målområde Social hållbarhet finns målet: En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Inom målområde Ekonomi finns bland annat mål kopplade till en god ekonomisk hushållning samt vårdande av de fastigheter som ägs av regionen. 1.8 Små enheters begränsning och möjligheter Erfarenhet och undersökningar visar att för små enheter/verksamheter som inte är integrerade utan drivs självständigt oftast har svårare att lösa ekonomin och bemanningen. Leverenskvalitet kan minska om en verksamhet är beroende av ett fåtal personer. Möjlighet att lösa eventuell oplanerad frånvaro försvåras, vilket kan riskera försämrad kvalitet på den service som ska ges genom att exempelvis obehörig personal får inkallas som vikarie. Ett annat scenario kan vara att verksamheten behöver stänga under en eller flera dagar. Små enheter kan också begränsa det kollegiala lärandet och den kreativa processen som blir i en större arbetsgrupp. Det kan också påverka säkerheten för de medarbetare som arbetar ensamma i en verksamhet 16. Viktigt att särskilja små enheter med små avdelningar/grupper. En liten enhet kan bestå av exempelvis små barngrupper, precis som en stor enhet kan göra. Det är storleken på avdelningen/gruppen som påverkar, inte storleken på enheten. 1.9 Avgränsningar Viss avgränsning i framförallt underlaget för befolkningsprognosen har gjorts. Hänsyn tas inte till de troliga effekterna av försvarets satsning på Gotland inom de närmaste åren. Uppfattningen är att det handlar om mellan 150 till 300 personer, som sätts i relation till de cirka personer som årligen väljer att flytta till Gotland. Hänsyn är inte heller tagen till Uppsala Universitet Campus Gotlands satsning på att locka fler studenter till ön. Inte heller till eventuella effekter av det fortsatta arbetet inom asylverksamheten. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Ytterligare en avgränsning är gjord och det är handlar om den påverkan en eventuell broförbindelse mellan Fårö och Fårösund kommer att ha för den framtida utveckling. Projektet är inte heller bundet av den serviceortsstruktur som är redovisad i Vision Gotland 2025 och som antogs Klarar den lilla skolan de stora kraven? Om skolavveckling eller skolutveckling - SKL 12 (51)

142 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Strategin ska ta in möjligheterna till såväl digitalisering av tjänster som en utvecklad kollektivtrafik som en del i helhetslösningen. Rapporten ska därmed också kunna utgöra ett underlag för framtagande av en framtida kollektivtrafikplan Tre hörnstenar avseende framtida serviceutbudet Den framtida strategin för serviceutbudet på Gotland ska definiera vad som ska ingå i utbudet och hur detta ska struktureras. Det finns tre faktorer som genomsyrar arbetet och som sätter ramarna för hur det framtida serviceutbudet ska planeras. Dessa är: Tillgänglighet i tid Kvalitet Kostnad Genom att optimera balansen mellan dessa tre, utifrån det gotländska behovet och vad som kan läras vid jämförelser med andra, sätts ramarna för det som ska vara kravspecifikationen för strategin för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

143 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2. Nuläge inom utvalda serviceområdena Tabellen 18 nedan visar kostnadsjämförelse 19 med de kommuner som enligt KOLADA är mest lika i strukturen inom det givna verksamhetsområdet. Det innebär att det är olika kommuner/landsting som jämförs inom olika verksamheter, se vilka i nedre tabellen. Tabell 4: Kostnadsjämförelse per barn/elev mellan Region Gotland och liknande kommuner Verksamhet Gotland (kostnad, kr) Kostnad hos strukturellt liknande kommuner/ landsting Avvikelse (kr) Avvikelse (%) Merkostnad Gotland 2015, mkr Förskola kr/barn % 34,7 Grundskola kr/elev % 94,7 Fritidshem kr/barn % 26,5 Gymnasium kr/elev % 31,7 DELSUMMA 187,6 Äldreomsorg kr/inv % -57,2 Insatser för personer med % -15,7 funktionsnedsättning kr/inv. IFO kr/inv % 35,1 DELSUMMA -37,8 Somatisk vård kr/inv % 71,8 Primärvård kr/inv % -29,5 Psykiatri kr/inv % 11,5 Tandvård kr/inv % -0,6 DELSUMMA 53,2 TOTALSUMMA 203,0 Jämförelse kommuner förskola: Jämförelse kommuner grundskola: Jämförelse kommuner fritidshem: Jämförelse kommuner gymnasium: Jämförelse kommuner äldreomsorg: Jämförelse kommuner LSS: Jämförelse kommuner IFO: Jämförelse landsting: Norrtälje, Hässleholm, Piteå, Hudiksvall, Karlskoga, Sandviken, Motala Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn Norrtälje, Hudiksvall, Falkenberg, Sandviken, Piteå, Ängelholm Västervik Karlskrona, Varberg, Lidingö, Skövde, Allingsås, Norrtälje, Trelleborg Hässleholm, Nyköping, Örnsköldsvik, Falkenberg, Ängelholm, Varberg, Uddevalla Falun, Norrtälje, Trollhättan, Nyköping, Lidingö, Landskrona, Mölndal Hässleholm, Mölndal, Östersund, Kalmar, Norrtälje, Sollentuna, Nyköping Jämtland, Blekinge, Kalmar, Norrbotten, Västernorrland, Västmanland, Gävleborg Utifrån tabellen ovan kan följande slutsats dras: Kostnadsläget för verksamheter inom utbildningsområdet är vid jämförelse med liknande kommuner 187,6 miljoner kronor högre. Kostnadsläget för verksamheter inom äldreomsorgen är vid jämförelse med liknande kommuner 37,8 miljoner kronor lägre. Kostnadsläget för verksamheter inom vårdområdet är vid jämförelse med liknande landsting 53,2 miljoner kronor högre. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Utbildning När Region Gotlands kostnader 2015, inom för- och grundskola, fritidshem samt gymnasium, jämförs med liknande kommuners faktiska kostnader visar jämförelsen att regionen har en merkostnad på drygt 185 miljoner kronor, se tabell ovan. Det innebär en kostnad på cirka kr mer per invånare jämfört med liknande kommuner, där exempelvis Norrtälje återfinns i alla fyra verksamhetsområden inom utbildning. 18. Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016 men med 2015 års utfall. 19. Strukturella kostnader bygger, till skillnad från standardkostnad på verkliga kostnader för de utvalda kommunerna. 14 (51)

144 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Jämförs regionens faktiska kostnader med standardkostnaderna, det vill säga vad denna verksamhet inom en kommun med samma förutsättningar som Gotland kan kosta, visar det sig att skillnaden är ännu större. Tabell 5: Jämförelse mellan Region Gotlands kostnad per invånare och standardkostnad Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasium Totalt Nettokostnad, kr/inv Standardkostnad, kr/inv Skillnad, kr/inv Skillnad, 78,8 24,2 102,7 32,7 mnkr Avvikelse % 28,5 39,7 19,4 16,3 22,4 Skillnaden är drygt kr per invånare, vilket betyder att den gotländska verksamheten kostar 235 miljoner kronor mer än vad beräkningsmodellen visar vad den kan kosta. Skillnaden är alltså 22 procent högre än standardkostnadsberäkningen Kostnad, antal och kvalitet Förskola och fritidshem Kostnaden för förskolan på Gotland är 28,5 procent högre jämfört med standardkostnaden (vad det borde kosta) och 9,7 procent högre än kostnaden hos liknande kommuner (deras faktiska kostnader). Motsvarande för fritidshem är 39,7 procent högre än standardkostnaden och 42,1 procent högre vid jämförelse med liknande kommuner. Tabell 6: Kostnadsjämförelse, både standardkostnad och faktisk kostnad Nettokostnad, kr/invånare Standardkostnad, kr/invånare Skillnad, kr/ invånare Skillnad i procent Nettokostnad, kr/barn Kostnad liknande kommun Skillnad (i parantes kr/barn) Skillnad i procent Förskola , (605 ) Fritidshem , (462) Totalt , (1 067) 9,7 42,1 13,9 Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Sett utifrån standardkostnaden är den sammanlagda kostnaden för barnomsorg och fritidshem 103 miljoner kronor högre än standardkostnaden vilket motsvarar kronor per invånare 20. Merkostnaden för den gotländska verksamheten vid jämförelse med liknande kommuner är 61,2 miljoner kronor, vilket betyder att den faktiska kostnaden per barn är kronor högre på Gotland än i liknande kommuner. 20. Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016 men med 2015 års utfall. 15 (51)

145 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Kvalitet i förskola och fritidshem Förskolans verksamhet ska vara utformad med utgångspunkt i barns rättigheter och de erfarenheter, intressen, behov och åsikter som barnen på olika sätt ger uttryck för. Skolverket anger att: för att förskolor ska kunna bedriva en verksamhet av hög kvalitet med syftet att stimulera barns utveckling och lärande, samt erbjuda en trygg omsorg, krävs en stor andel utbildade förskollärare med hög kompetens i en fungerande arbetsmiljö. Det är viktigt att system för uppföljning finns och anpassning görs när förutsättningarna ändras. Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon bestämd gruppstorlek eller personaltäthet som är optimal i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. Inne- och utemiljön ska ge barnen möjligheter att pröva, undersöka, utforska, leka, skapa, experimentera och konstruera. Miljön behöver också kunna förändras och anpassas över tid, eftersom barngruppen hela tiden förändras och behoven därmed skiftar. Inom barnomsorgen på Gotland har det under de senaste åren varit förhållandevis små barngrupper om jämförelse görs med genomsnittet för riket. Detta är en förklaring till det höga kostnadsläget sett per inskrivet barn. Det nationella snittet för antal barn per årsarbetare har dock sakta sjunkit under de senaste fem åren enligt skolinspektionens statistik. Skolverket anger att fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan samt att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmen ska ta vara elevernas lust att lära. Den ska ta hänsyn till elevernas behov, erfarenheter och tänkande, samt anpassas till att elever har olika förutsättningar. Uppdraget handlar bland annat om att stödja elevernas sociala och allmänna utveckling, utvidga och fördjupa deras kunskaper och erfarenheter, samt erbjuda en meningsfull fritid. Eleverna får även träna på demokrati, inflytande och ansvar i praktiken. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete. Fritidshemmet har också ett uppdrag att samverka med förskolan, förskoleklassen och skolan för elevens bästa i ett helhetsperspektiv. Fritidshemmens verksamhet regleras i skollagen Tätortsgrad En jämförelse har gjorts med alla Sveriges kommuner för att se om tätortsgrad spelar någon roll för kostnaden per inskrivet barn i förskolan. Det verkar inte finnas något samband. Även för fritidshem har denna jämförelse gjorts för att se om det finns något samband mellan tätortsgrad och kostnad för fritidshem. Det finns indikatorer som visar att det faktiskt finns ett samband om än svagt. Ju högre tätortsgrad desto lägre skolbarnomsorgskostnader 21. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016 men med 2015 års utfall. 16 (51)

146 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Jämförelser med andra Tabell 7: Olika jämförelsetal inom förskola och fritidshem Antal barn/ årsarbetare i förskola (-14) Kostnadsjämförelse för förskola Kostnadsjämförelse för fritidshem Gotland , ,7 Turist/besökskommuner , ,0 Liknande kommuner , ,5 Hela riket , ,2 Antal barn/ årsarbetare i fritidshem (-14) Jämförelsen visar att Gotland har färre barn per årsarbetare både i förskola och i fritidshem, vilket troligen bidrar till de högre totalkostnaderna. Orsaken kan vara ett medvetet val att ha en bra personaltäthet eller så kan förklaringen vara att det finns många små enheter Grundskola Om man jämför den faktiska nettokostnaden för grundskolan med standardkostnaden så visar det sig att Gotland ligger 19,4 procent högre, vilket motsvarar 102,7 miljoner kronor 22. Görs jämförelsen med liknande kommuner är skillnaden 18,6 procent, vilket motsvarar en kostnad på 94,7 miljoner kronor mer än snittet i denna jämförelsegrupp. Tabell 8: Kostnadsjämförelse, både standardkostnad och faktisk kostnad Netto- Standard- Skillnad Skillnad i Netto- Kostnad Skillnad Skillnad i kostnad, kr/invånare kostnad, kr/invånare procent kostnad, kr/barn liknande kommun procent Grundskola* , ,6 * I kostnaderna för grundskola ingår även kostnadskompensation/elevpeng som betalas till friskolan Den högre nettokostnaden innebär att gotlänningarna betalar kronor mer per invånare än vad standardberäkningen anger om rimlig. Det är endast 12 av totalt 290 kommuner i Sverige, som har en större avvikelse jämfört med standardkostnad än Gotland när det gäller grundskola. Jämförs nettokostnaden per barn med kostnaden för liknande kommuner kostar grundskolan på Gotland kronor mer per barn jämfört med kostnaden per barn i liknande kommuner. Det innebär en merkostnad på totalt 94,7 miljoner kronor. Totalt elever i grundskolan är under läsåret 2016/2017 berättigade till skolskjuts utifrån beslutade riktlinjer. Av dessa är det elever som går i F-6 och 561 elever som går i högstadiet. Av dessa elever ser fördelningen i restider ut enligt nedan. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Tabell 9: Antalet elever inom givna restidsintervall Under 20 min Mellan min Mer än 40 min Under 30 min Mellan min Årsklass F Årsklass Mer än 50 min 22. Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016 men med 2015 års utfall. 17 (51)

147 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Kvalitet i grundskola SKL lyfter i rapporten Konsten att nå resultat - erfarenheter från framgångsrika skolkommuner 23 fram ett antal områden som gör en kommun framgångsrik när det gäller grundskoleuppdraget. Det handlar bland annat om ett tydligt ledarskap, enighet om skolutvecklingens förutsättningar, samt övergripande mål och strategier, vilka ska hålla över lång tid. Kompetenta lärare som i arbetslag kan stimulera varandra, höga förväntningar på alla inom organisationen, kunskapsuppföljning, värdegrundsarbete och tydlig ansvarsfördelning är andra viktiga områden. Ett annat viktigt område är möjligheten att följa upp elever med svårigheter, samt att ha kompetenser och insatser att sätta in för de elever som behöver. Enligt skolinspektionens definition mäts en skolas kvalitet utifrån hur väl en skola uppnår målen för verksamheten. Målen definieras i författningar, kursplaner, läroplaner och annat som är styrande för verksamheten. Trots högre kostnader för grundskolan på Gotland står resultaten inte i paritet med kostnaden, vilket visar sig vid exempelvis jämförelse av i de resultat som elever i årskurs 9 har presterat under de senaste åren, se tabellen nedan Antal barn per enhet Det finns inget formellt riktmått kring hur många elever en grundskola ska ha. Minimum för att elevpengen ska räcka till garanterade undervisningstid, vilket är en lagstadgad rättighet för alla elever, är 56 elever i årskurs 1-6 och 170 elever i årskurs 7-9. Då ingår ingen extra resurs för till exempel specialpedagoger eller andra nödvändiga kompetenser. Skolor med färre elever får ekonomiskt stöd, vilket för 2016 uppgår till 10,2 miljoner kronor. Av de 35 grundskolorna är det fem skolor med klasserna F-6 som får ekonomiskt stöd. Dessa är Eskelhems skola, Kräklingbo skola, Vänge skola, Öja skola samt Athene Fardhem (friskola). För klasserna 7-9 får samtliga högstadium utanför Visby ekonomiskt stöd, eftersom högstadierna i Fårösund, Slite, Klintehamn, Roma och Hemse har för få elever. Elevantal i Gotlands grundskolor i september 2016 presenteras i bilaga 2. Mindre skolenheter har oftast få barn i varje årskull. För vissa elever är detta en bra och lugn miljö, men nackdelen är att barnens umgängeskrets begränsas. En intern utredning efter sammanslagningen 2007 av Gothems skola med Fole skola visar att barnen upplevde det positivt att komma till en större skola med fler barn och fler kamrater Tätortsgrad Det ser ut att finnas ett samband med tätortsgrad även inom grundskolan. Ju högre tätortsgrad desto lägre kostnad per elev i grundskolan. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner rapport från SKL (51)

148 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Jämförelse med andra Tabell 10: Kostnad sett utifrån antalet barn per skolenhet och resultat. Kostnads- Antal barn/ Elever/ lärare Kostnad i Andel elever i Meritvärden i Andel elever i jämförelse skolenhet (årsarbetare) jämförelse åk 6 med lägst åk 9, genom- åk 9 med minst grundskola (-14) (-14) med riket betyg E i kärn- snitt (-15) godkänt i kärn- (-15) (-15) ämnen (-15) ämnen (-15) Gotland ,6 1, ,5 87,5 % Turist/besökskommuner ,8 1, ,7 84,1 % Liknande kommuner ,5 1, ,0 88,5 % Hela riket ,7 1, ,1 85,2 % Tabell 11: Antal grundskolor sett utifrån befolkning och yta. Antal Befolkning Yta i kommunen Befolkning/ grund- Yta/ grund- Antal grund- grundskolor skola skola skolor/ pers Gotland km km2 61 st Norrtälje km km2 64 st Östersund km km2 63 st Västervik km km2 66 st Luleå km km2 64 st Kalmar km km2 44 st Gymnasieskola Antalet elever inom gymnasieverksamheten har minskat med 983 unga från år 2006 till år Det har naturligtvis ställt stora krav på organisationen att ställa om. Nettokostnaden per invånare på Gotland ligger 16,3 procent över standardkostnaden för gymnasieskola, vilket motsvarar en merkostnad på 33 miljoner kronor 24. För gymnasieutbudet kan Gotlands ö-läge spela en stor roll. Det finns inte några andra kommuner att gå samman med för att utöka upptagningsområdet, vilket många mindre kommuner på fastlandet kan göra. I den här jämförelsen finns alla utbildningsanordnare med, även friskolorna. Det är alltså Region Gotlands kostnad för gotländska ungdomars gymnasieutbildning, oavsett om de går i kommunal gymnasieskola, i friskola på Gotland eller i någon annan kommun. Tabell 12: Kostnadsjämförelse, både standardkostnad och faktisk kostnad Skillnad Skillnad i procent Nettokostnad, kr/invånare Standardkostnad, kr/invånare Nettokostnad, kr/elev Kostnad liknande kommun Skillnad Skillnad i procent Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Gymnasieskolan , ,2 Den högre nettokostnaden för det gotländska gymnasiet innebär en merkostnad för gotlänningarna på cirka 550 kronor per invånare vid jämförelse med standardkostnad. Varje elev inom gymnasieverksamheten på Gotland kostar kronor mer än vad som är fallet i liknande kommuner, vilket betyder en högre kostnad på totalt 31,7 miljoner kronor. 24. Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016 men med 2015 års utfall. 19 (51)

149 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Kvalitet i gymnasieskolan Ett sätt att mäta kvalitet är att se på betygspoängen efter avslutad utbildning. Snittet för de gotländska gymnasieeleverna, som tar examen i sin hemkommun, ligger något över rikssnittet, men något under jämförbara kommuner Jämförelse med andra Tabell 13: Jämförelse med andra kommuner Kostnadsjämförelse gymnasium Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Andel med examensbevis inom 4 år (i procent) Andel med högskolebehörighet, yrkesprogram, inom 4 år (i procent) Gotland ,97 67,4 35,1 Turist/besökskommuner ,96 68,3 29,3 Liknande kommuner ,19 72,0 32,0 Hela riket ,98 70,3 31, Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud Förskola Tillgänglighetsanalysen 25 som presenterades våren 2016 visar att 97,8 procent av befolkningen på Gotland har tillgång till en förskola inom 15 minuters restid med bil. Inom 30 minuters restid når 98,8 procent av befolkningen och inom 45 minuter når 99,2 procent av befolkningen en förskola. För befolkningsprognosen 2025 är tillgängligheten likartad. För serviceutbudet förskolor har tillgänglighet med buss inte tagits fram. Anledningen är att kollektivtrafik, och då i synnerhet landsbygdstrafik, är ett svårt färdmedel för småbarnsföräldrar, eftersom det generellt sett är svårt att använda kollektivtrafiken i denna resenärsgrupp och för deras behov Grundskola Även på Gotland är tillgängligheten till grundskolor hög. Grundskolorna finns i en geografiskt decentraliserad struktur, vilken innebär att 99,1 procent (i praktiken alla) av befolkningen når en grundskola inom 45 minuter och 99,4 procent når inom 60 minuter med bil. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Grundskolor är en del av den kommunala servicen som konsumeras i människors närområde, i klartext är grundskolorna många och geografiskt utspridda. Detta gäller för hela riket, även om skolneddragningar i landsbygd och glesbygd under ett antal år inneburit längre restider för en del elever. 25. Serviceutbudet på Gotland SWECO (51)

150 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Andra kommuners undersökningar 26 visar att det inte enbart är på Gotland som fler elever i friskolorna har längre resväg än elever i de kommunala skolorna. En viktig aspekt i sammanhanget är att elever i friskolorna inte är berättigade till skolskjutsar. Fritidshem är placerade i anslutning till skolan för årsklasserna F-6, därför bedöms inte tillgängligheten för denna verksamhet specifikt utan ingår i grundskolan Gymnasium Inom 90 minuter når 99,4 procent av befolkningen ett av öns gymnasium. Det högre tidsintervallet 120 minuter bidrar inte till att fler når ett gymnasium, eftersom det lägre tidsintervallet täcker in hela Gotland. Med kollektivtrafik har 75,7 procent av befolkningen tillgång till gymnasieskolan inom 60 minuters restid. Även sett utifrån befolkningsprognosen är siffrorna likartade. På kartan syns att de mer perifera områdena Fårö och Storsudret helt saknar tillgänglighet. Tillgänglighetsanalyserna ovan är baserade på yttäckning, inte på var befolkningen i aktuell åldersgrupp bor 27. Gymnasieelev, som är heltidsstuderande vid en kommunal gymnasieskola, komvux på gymnasienivå eller likvärdig utbildning och erhåller studiebidrag är berättigade till inackorderingstillägg för aktuellt läsår, om eleven har minst 6 kilometer färdväg skolan, behöva påbörja resan före 06:35 eller påbörja hemresan efter kl 17:00. För höstterminen 2016 var antalet elever med inackorderingstillägg 126 stycken av cirka elever Kompetensförsörjning Inom förskola och grundskolan påverkar nationella beslut till viss del kompetensförsörjningen. Ett beslut som verkställdes i slutet av 2013 är kravet på grundskolan att rekrytera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i respektive ämne. Detta är i många fall en utmaning för de gotländska skolorna, främst på landsbygden och för högstadieskolorna. Inom förskolan och fritidshemmen finns samma krav på att ansvariga förskollärare och fritidspedagoger ska ha legitimation. För Gotlands del finns ett stort rekryteringsbehov av legitimerade förskollärare och fritidspedagoger, likväl som legitimerade lärare. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Prognos För befolkningen som enligt prognosen ska bo på Gotland år 2025 är tillgängligheten mycket likartad jämfört med hur det ser ut nu. En reflektion här är dock att urbanisering kan medföra att tillgängligheten förbättras för fler, eftersom fler väljer att bosätta sig i Visby eller någon av de större tätorterna. 26. Närheten till skolan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr Serviceutbudet på Gotland - SWECO 21 (51)

151 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell 14: Prognos för befolkningstillväxten i specifika grupper till 2025 Upptagningsområde 0-5 år 6-15 år år Totalt Visby* Hemse/Sudret Slite +/ Fårösund Roma Klintehamn * Ökningen totalt för Visbyområdet innebär 43,6 barn per årskull Den prognostiserade ökningen av gotlänningar mellan 0-5 år tros bli närmare 250 barn, 82 procent av dessa beräknas bo i Visbys omtagningsområde. Samma utveckling sker även bland barn i grundskoleåldern och i gymnasieåldern. Totalt förväntas det finnas drygt 870 fler barn i åldern 0-19 år i Visby år Ökningen i Visbyområdet kan översättas med behovet av 10 nya avdelningar inom förskolan och 20 fler klassrum för grundskolan. Eftersom skolans uppdrag är att ansvara för en likvärdig utbildning enligt skollagen, inte regional utveckling, kommer utökat behov av platser inom förskola och grundskola behöva tillgodoses främst i Visby. Resterande delar av ön klarar den troliga ökningen utifrån dagens förutsättningar, även om någon eller några enheter slås samman. Vid en analys av befolkningsutvecklingen mellan 2008 och 2015 i åldersgrupperna 0-5 år och i gruppen 6-15 år märks ingen direkt koppling mellan den skolsammanslagning som skedde under åren 2007 och 2009 och antalet barn i socknen per år Inte heller vad gäller den totala förändringen i de jämförda socknarna. Tabell 15: Ett urval av socknar och deras befolkningstillväxt i gruppen 0-15 år mellan 2008 och 2015 Antal barn 2015 Socken Antal barn i åldern 0-5 år Antal barn i åldern 6-15 år Förändring i procent totalt Grundskola lades ned Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Gothem % Ja Othem % Nej Bunge % Nej Fårö % Ja Lärbro % Nej Fardhem % Ja (friskola tog över) Hörsne inkl Bara % Ja Kräklingbo % Nej Tingstäde % Ja Eksta % Ja När % Ja Garda % Nej Rone % Ja 22 (51)

152 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Utmaningar för utbildningsområdet Svårighet att rekrytera legitimerade och behöriga förskollärare, fritidspedagoger, lärare och utbildade barnskötare, samt specialpedagogisk kompetens, främst till mindre enheter och enheter placerade på landsbygden. Små enheter har inte egen ekonomisk bärkraft. Leder till svårighet att erbjuda resurser som specialpedagogisk kompetens, skolhälsovård och skolbibliotek. Små enheter har svårighet att hålla pedagogisk kvalitet. Detta i sin tur bidrar till att det blir svårt att uppfylla skollagens lagkrav samt erbjuda en likvärdig utbildning. Små enheter kan också ha svårighet att erhålla och utveckla det kollegiala lärandet. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Slutsatser Utbildningskostnader på Gotland är högre vid jämförelse med liknande kommuner och med standardkostnad, utan att detta står i paritet med elevernas resultat. Svårigheterna att rekrytera legitimerad personal samt resurser inom skolhälsan leder till att vissa skolenheter har svårt att uppfylla lagkraven. Fem grundskolor (F-6)och fem högstadier får ekonomiskt stöd, till en summa av drygt 10 miljoner årligen, för att klara uppdraget. Slås enheter samman försvinner behovet av hela eller delar av detta stöd. Befolkningsprognosen visar att det är främst i och kring Visby den största ökningen av barn i åldern 0-19 år kommer att ske. Utvecklingen under de senaste åren i de socknar där skolan slogs samman med en grundskola i grannsocknen har varken haft en bättre eller sämre tillväxt än socknar där skolan är kvar. De lokaler som har lämnats av skolan har i flera fall använts till annan verksamhet som exempelvis galleri, lokal för utvecklingsbolag och som företagshus. Storleken på enheten (förskolan/skolan) är av mindre betydelse. Det viktigaste är att en grupp kan delas upp i mindre grupper utifrån de olika barnens behov, att det finns tillräckligt med resurser för att kunna dela gruppen. Ur ett socialt perspektiv kan en mindre enhet innebära ett utanförskap om barnet/ eleven inte passar in med de barn som finns i gruppen. Många små spridda enheter kostar mer i lokaler/hyra, transporter av måltider och material samt i resurser, främst för att täcka upp öppettiderna. Vid sammanslagningar görs inga större besparingar om den eller de enheter som tar emot barn/elever måste byggas ut. Det som ger mest effekt är om barnen kan placeras i redan befintliga grupper. Färre skolenheter ökar möjligheten att rekrytera behörig personal oavsett om det är i de lägre klasserna eller inom högstadiet. Den största ekonomiska genomslagskraften har sammanslagning av högstadieskolor. Samordning av skolskjutsar och kollektivtrafik förespås ge en effektivare skolskjuts. 23 (51)

153 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2.2 Äldreomsorg samt boende för funktionsnedsatta Andelen äldre, det vill säga människor som är 65 år eller äldre, har under de senaste åren ökat. Andelen personer i dessa åldersgrupper fortsätter att stiga i hela landet, men inte riktigt i samma takt som på Gotland. Prognosen visar att det är i åldrarna 65 år och äldre som regionen har sin största tillväxt fram till Av alla som är 65 år eller äldre är det 10,7 procent som är beviljade hemtjänst eller plats i särskilt boende. Motsvarande andel sett utifrån ett nationellt perspektiv är 11,4 procent av hela Sveriges befolkning. Kostnaderna för den gotländska verksamheten är lägre än nationellt, vilket skulle kunna indikera en kostnadseffektiv verksamhet 28. Ambitionen är att den som önskar ska kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad och så långt det är möjligt få sina behov tillgodosedda i hemmet. Ibland krävs dock ett särskilt boende för äldre som inte klarar av att bo i sitt eget hem med hemtjänst. I dessa boenden finns sjuksköterska och annan personal tillgänglig dygnet runt Kostnad, antal och kvalitet I dagsläget finns det ett femtontal enheter med särskilt boenden fördelat på tio orter med totalt 568 platser, varav cirka 250 platser är särskilt boende med inriktning mot dementa. Förutom dessa ingår även kostnader för hemtjänst, korttidsplatser och dagverksamhet för personer med demens i totalkostnaderna för den gotländska äldreomsorgen. I de fortsatta jämförelserna har dock inte hänsyn tagits för hemtjänst, eftersom verksamheten är platsoberoende och anpassar sig till var på Gotland brukaren bor. Det som tas hänsyn till är svårigheten att rekrytera personal till hemtjänst nu och framöver samt att fler äldre bor hemma, vilket bidrar till ett ökat behov av personal. Jämförs de faktiska kostnaderna med standardkostnaderna, det vill säga vad denna verksamhet inom en kommun med samma förutsättningar som Gotland kan kosta, är den gotländska verksamheten billigare. Kostnaden för äldreomsorgen på Gotland är kronor per invånare, standardkostnaden per invånare är kronor, vilket betyder att den gotländska verksamheten är 181 kronor billigare per invånare. Det motsvarar en kostnad som är 1,5 procent lägre. Görs jämförelsen med liknande kommuners faktiska kostnad utifrån KOLADA är den gotländska verksamheten 12,5 procent billigare, se tabellen nedan. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016 men med 2015 års utfall. 24 (51)

154 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell 16: Jämförelse av faktisk kostnad, andra kommuner, riket och med standardkostnaden (siffror inom parantes är avvikelse jämfört med Gotland) Gotland Liknande kommuner Riket Turism- och besöksnäringskommuner Standardkostnader, kr/invånare Kostnad ordinärt boende äldreomsorg, kr/inv (+1 503) (-725) (-418) Varav kostnad för hemtjänst kr/inv (+2 190) (+229) (+523) Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv (+7 910) (+4 322) (+3 592) Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv (+134) 680 (+474) 734 (+528) Kostnad totalt för äldreomsorg, kr/inv Kostnad, kr/invånare (-181) Kvalitet inom äldreomsorgen Äldreomsorgen styrs utifrån socialtjänstlagen som ställer krav på att verksamhetens insatser ska vara av god kvalitet, utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet, samt att kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen har även utfärdat föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvaliteten mäts bland annat genom en nationell brukarundersökning, Så tycker de äldre om äldreomsorgen. Resultatet från den senaste mätningen som gjordes under 2016 visar att den gotländska äldreomsorgen får följande bedömning (inom parantes resultat för riket): 85 procent av de boende är mycket eller ganska nöjda (83 procent). 70 procent tycker att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de kan få hjälp (61 procent). 83 procent tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras (79 procent). 94 procent tycker att det mycket eller ganska tryggt att bo på sitt äldreboende (89 procent) Jämförelse med andra Även i KOLADA finns det frågeområden som bedömer den kvalitativa delen av särskilt boende. De frågor som valts ut för att skapa en jämförelse återges i tabellen nedan. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Tabell 17: Jämförelse av faktisk kostnad, andra kommuner, riket och med standardkostnaden Leva o bo självständigt Trygga förhållanden Omsorgspersonal med adekvat utbildning - vardagar Omsorgspersonal med adekvat utbildning - helger Gotland (*2014 för utbildning) * 89* Norrtälje Östersund Västervik Luleå Kalmar (51)

155 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell 18: Antal platser/boenden för särskilt boende sett utifrån befolkning. Antal boenden* Befolkning Befolkning/ boende Antal boenden*/ pers Gotland st Norrtälje st Östersund st Västervik st Luleå st Kalmar st * Boenden kan ha olika antal platser, totalt på Gotland finns 566 platser fördelat på 15 boenden Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud De särskilda boenden är placerade runt hela Gotland, vilket innebär att en mycket stor del av befolkningen har god tillgänglighet, 99,1-99,4 procent (i praktiken alla) har tillgång till särskilt boende inom minuter med bil. Tillgängligheten med kollektivtrafik är också förhållandevis hög. 78,5 procent av befolkningen når ett äldreboende inom 45 minuter med buss. Det enda särskilda boendet, som inte nås med buss eftersom orten saknar bussförbindelse, är Hattstugan i När. Ett demensboende där regionen ha ramavtal för enstaka platser. För LSS-boenden är närheten till service, både kommunal/ regional och kommersiell, viktig eftersom deras möjlighet att själv transportera sig är begränsad. I ansökningar och utredningar märks det att de flesta önskemålen om boendets placering handlar om särskilt boende i framför allt Visby, men även i Hemse och till viss del också i Slite. Orsaken tros vara att många äldre har anhöriga som bor eller arbetar i någon av dessa orter eller så bor de anhöriga på fastlandet, vilket också påverkar deras val Kompetensförsörjning Utifrån erfarenheten med att få flera sökanden till de utannonserade tjänsterna kan slutsatserna dras att ju närmare Visby, desto lättare är det att få ansökningar. Inom hemtjänsten är prognosen ett ökat behov av bemanning, vilket kan bli en utmaning för verksamheten Prognos Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Befolkningsprognosen visar att år 2025 är lär den största ökningen av medborgare, både procentuellt och antalsmässigt, ske i Visby. Detta sammantaget att fler anhöriga troligen också bor i Visby med omnejd, alternativt önskar närhet till kommunikationsmöjligheterna från fastlandet, är det största behovet på sikt att skapa boendemöjligheter i Visby. 26 (51)

156 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell 19: Befolkningstillväxten i åldersgrupperna från 65 år Upptagningsområde år 76 år- Totalt antal i - ökning (år 2025) (år 2025) ålder >65 år Ökning från 2015 Procentuell ökning från 2015 Visby ,5 Hemse/Sudret ,2 Slite ,0 Fårösund ,4 Roma ,9 Klintehamn ,4 Totalt ,7 Enligt prognosen behövs drygt ytterligare 200 platser/lägenheter för att klara behovet till år Utmaningar för äldreomsorgen Ökade antalet äldre, framförallt i Visbyområdet. Fler äldre har större behov av hälso- och sjukvårdinsatser. Stort behov av personal inom de kommande åren, eftersom prognosen förutspår fler äldre med mer behov av äldreomsorg. Svårighet att uppfylla önskemål om boende när flertalet brukare och deras anhöriga önskar boende i Visby. Svårighet att rekrytera kompetent och behörig personal, speciellt utanför Visby Slutsatser Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Fler äldre både i antal och i livslängd. Dessa kräver mer personal. Andelen äldre (över 76 år) förväntas öka fram till år 2025 med personer jämfört med 2015, vilket är en större ökning än resten av riket. Kvaliteten inom särskilt boende på Gotland ligger i nivå med riket eller något över, trots en lägre kostnad för verksamheten. Mindre enheter har större svårighet att få ekonomin att gå ihop. Det krävs minst trettio platser för att få ekonomisk bärighet i den kommunala verksamheten. Svårighet att rekrytera både personal och boende (trots boendeanvisning) till särskilt boende utanför Visby. Äldre väljer inte vilken placering de får, risken är att man känner sig ensam om det är långt (och svårt för) anhöriga att ta sig till boendet. Tillgängligheten är viktig för anhöriga (maka/make/barn) och boende på LSS, eftersom det kan vara begränsad möjlighet att själv transportera sig. Då är kollektivtrafiken eller färdtjänst det enda möjliga transportmedlet. Saknas kollektivtrafikanslutning är det färdtjänst som är alternativet, vilket kan innebära ökade kostnader. 27 (51)

157 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2.3 Vårdcentral och trygghetspunkt I november 2013 fick hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att med patientperspektivet som utgångspunkten ta fram den framtida organisationsstrukturen för hälsooch sjukvården på Gotland. En struktur där det ska uppnås långsiktig balans mellan verksamhet och ekonomi. Denna kallas nedan Struktur Tillgängligheten till hälso- och sjukvård är som så många andra serviceslag en viktig förutsättning för möjligheterna till att bo och verka i alla delar av landet. Såväl lokalisering av vårdcentraler som vårdens innehåll och kvalitet, påverkas dock av den ekonomiska situationen i många kommuner och landsting. God geografisk tillgänglighet till ett sjukhus eller en vårdcentral innebär därför inte med automatik att en person kan få all den vård som efterfrågas vid den tidpunkt den efterfrågas. Detta resonemang har tagits hänsyn till i Struktur Ett av ledorden i strukturutredningen var trygghet. En del i trygghet för befolkningen är att ha nära till den vård man ofta behöver. Medborgarnas önskan om att ha tillgång till vård nära uttrycktes på olika sätt under strukturutredningen. Nationella analyser har under de senaste åren dragit följande slutsatser 29 : Ökad åldrande befolkning kräver mer vårdinsatser. Den svenska sjukvården står inför stora utmaningar inom både finansieringen och rekrytering Kostnad, antal och kvalitet I dagsläget finns det sex vårdcentraler, varav två i privat regi. Dessa finns i Visby, Hemse och Slite. Klintehamn vårdcentral är inte en egen verksamhet utan är en filial kopplad till Hemse. Det är politiska beslut som har lett till att vårdcentraler utanför centralorten Visby ska vara placerade i Hemse och i Slite. Totalt är 90 procent av alla gotlänningar listade på någon vårdcentral. Knappt 65 procent har valt/är listade till någon av de fyra vårdcentralerna i Visby. Antal listade per vårdcentral bör vara mellan personer för att enheten ska kunna bära sina kostnader 30. Vid jämförelse med standardkostnaden, det vill säga vad hälso- och sjukvården borde kosta på Gotland utifrån de gotländska förutsättningarna, kostar den gotländska vården, exklusive tandvård, kronor mer per invånare än vad standardkostnaden anger. En bidragande orsak är ö-läget som gör det omöjligt att fördela patienter inom exempelvis akutsjukvård och förlossning till andra lasarett. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Jämförs nettokostnaden för den gotländska vården, dels totalt inklusive tandvård, dels utifrån tre specifika områden är vården dyrare på Gotland, förutom när det gäller primärvården Den ljusnande framtiden är vård utredning från regeringskansliet Struktur 2015 strukturutredning kring Gotlands hälso- och sjukvård 31. Siffror och jämförelse taget från budgetunderlaget hösten 2016 baserade på underlag från SKL:s analysgrupp presenterad i januari 2016 men med 2015 års utfall 28 (51)

158 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell 20: Jämförelse med nettokostnader mellan olika landsting Nettokostnad, kr/inv (parantes visar relationen till vägt medel) Hälso- o sjukvård totalt, inkl läkemedel Specialiserad somatisk vård exkl läkemedel Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård Region Gotland (1,15) (1,20) (0,92) (1,05) Liknande landsting (1,06) (1,10) (1,04) (0,96) Alla landsting, vägt medel (1,00) (1,00) (1,00) (1,00) En förklaring till de lägre kostnaderna för primärvården kan vara hur vården på Gotland är organiserad, då delar av uppdraget som i andra landsting ligger på primärvården på grund av Gotlands litenhet är organiserat närmare specialistvården exempelvis akutmottagning under kvällar, nätter och helger Kvalitet inom vårdcentral och trygghetspunkt Enligt socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) skall vårdgivaren ansvara för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska också vara ett stöd till att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten samt ange hur uppgifterna i arbetet med kvalitetsarbetet är fördelade i verksamheten. Områden som lyfts fram som viktiga förutsättningar för god vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård individanpassad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid. Dessa delar mäts via olika mätningar, ett av dessa är Vårdbarometern som är en årlig nationell befolkningsundersökning med syftet att fånga invånarperspektivet i frågor kopplade till hälso- och sjukvårdsfrågor. Tabell 21: Resultat från den årliga Vårdbarometern 32 Fråga Svarsalternativ Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Instämmer helt eller delvis 80% 82% 83% I mitt landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/motsvarande rimliga. I mitt landsting är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. Instämmer helt eller delvis 73% 70% 70% Instämmer helt eller delvis 56% 58% 54% Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region? 32. Årsrapport 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mycket stort eller ganska stort 64% 69% 67% Mycket stort eller ganska stort 75% 79% 78% Mycket stort eller ganska stort 60% 66% 64% 29 (51)

159 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Resultatet visar att det är en förhållandevis jämn kvalitet i medborgarnas bedömning av den gotländska vården sett utifrån de tre senaste årens mätning Jämförelse med andra Tabell 22: Jämförelse med olika landstings resultat kring tillgänglighet och patientkvalitet (KOLADA) Kvalitet i hälsooch sjukvården (i procent) Tillgänglighetmedborgare Tillgänglighetprimärvården Stort förtroende för vårdcentral Stort förtroende för sjukhuset Patientupplevd kvalitet i primärvården (helhetsintryck) Region Gotland Västernorrland Jämtland Kalmar Blekinge Gotland ligger i nivå med de valda jämförelselandstingen/länen när det gäller upplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Tabell 23: Antal vårdbesök hos läkare alternativt andra personalkategorier 33 Antal per invånare 2015 Summa läkarbesök Summa övriga besök Totalt antal besök Region Gotland Kalmar Blekinge Västernorrland Dalarna Jämtland Riket Enligt sammanställningen ovan visar siffrorna att gotlänningarna har fler besök hos läkare eller annan vårdgivande personalkategori än vad de valda jämförelselänen Tabell 24: Jämförelse avstånd till närmaste vårdcentral med bil 34 Mellan Mellan Antal vårdcentraler Procent av < 5 5 och och > 30 i befolkningen min min 30 min min länet Befolkningsmängd (2015) Antal vårdcentraler per invånare Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Region Gotland* 57,4 18,3 23,3 1,0 7/ /10 Jämtland 64,8 13,3 19,1 2, Dalarna 65,3 21,2 13,0 0, Kalmar 68,3 17,0 14,7 0, Riket 66,0 20,6 12,8 0, * På Gotland finns det sex vårdcentraler, varav två är i privat regi. Det finns också en vårdcentral i Klintehamn som är en filial till Hemse vårdcentral, därav antalet 7 i tabellen ovan. 33. Statistik kring hälso- och sjukvården samt regional utveckling 2015 SKL 34. Enligt regionfakta.com som baseras på Tillväxtverkets befolkningsmängd 2014 samt Statistik kring hälso- och sjukvården samt regional utveckling SKL 30 (51)

160 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland På Gotland har en större andel av befolkningen något längre till en vårdcentral än vad som gäller för de valda landstingen/länen. Det är dock fler procentuellt sett i Jämtlands län som har längre än 30 minuter till en vårdcentral. I denna sammanställning har inte hänsyn tagits till, de på Gotland inrättade, trygghetspunkterna, vilka bidrar till att fler når en enklare vårdinrättning snabbare. Sett utifrån antalet vårdcentraler så har Gotland förhållandevis få, även om filialen i Klintehamn tas med. Beräknat på invånare skulle Gotland ha 12 (eller 10,5 om inte vårdcentralen i Klintehamn räknas). Det är jämförbart med både riket och flera av de valda landstingen Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud Till följd av den relativt decentraliserade strukturen är tillgängligheten hög. 96,7 procent av befolkningen når en eller flera vårdcentraler inom 30 minuter med bil 35. Inom 45 minuter är tillgängligheten hela 98,6 procent. Vårdcentraler är ett serviceutbud där tillgängligheten med kollektivtrafik kan sägas vara särskilt viktig. Här visar analysen att tillgängligheten med buss är ungefär i nivå som de andra serviceslagen. 73,2 procent av befolkningen når en eller flera vårdcentraler inom 30 minuter och 76,9 procent inom 45 minuter. Snittet för riket är att 99,5 procent av alla svenskar når en vårdcentral inom 30 minuter med bil 32. På Gotland är motsvarande andel cirka 99 procent (om Klintehamn räknas med). På Fårö, Östergarnslandet och Storsudret, där avståndet är längre och tillgänglighet med buss sämre finns däremot trygghetspunkter att tillgå. Målet med trygghetspunkterna är bland annat att öka tryggheten för patienterna på landsbygden så att man slipper långa resor för enklare åtgärder. En alternativ lösning för transport för de som uppsöker vårdscentralerna är sjukresor eller färdtjänst. Dessa färdsätt jämställs med att använda bil som transportmedel i tillgänglighetsanalysen Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning och nationella krav är viktiga faktorer för att bygga en hållbar verksamhet för framtiden. Gotland kan inte alltid besluta om vad som ska erbjuda lokalt eller inte. Under de senaste åren har stora svårigheter uppstått, på Gotland liksom nationellt, att rekrytera vissa yrkesgrupper, exempelvis allmänläkare. Generellt gäller extra svårigheter att rekrytera till små enheter. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Prognos Befolkningsprognosen visar att år 2025 lär den största ökningen av medborgare över 65 år ske i mellersta delen av ön, då främst i Visby. 35. Serviceutbud på Gotland SWECO 31 (51)

161 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell: 25: Befolkningsökning enligt prognosen för år 2025 Upptagningsområde 0-5 år 6-18 år år 65 år och - ökning 2025 (med år 2015) äldre Ökning från 2015 Visby, inkl Roma (2 341) Slite, inkl Fårösund 452 (439) Sudret, inkl Hemse och Klintehamn 640 (627) Totalt +5,7 % (5 137) (997) (1 390) ,8 % (21 651) (4 459) (6 309) ,1 % (8 297) (2 346) (3 398) ,0 % ,0 % ,7 % ,1 % ,2 % Utmaningar för sjukvården Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre, samtidigt med den medicinsktekniska utvecklingen, driver på kostnadsutvecklingen. Digitaliseringen kan vara ett sätt att lösa utmaningen. Kompetensförsörjning generellt. Kompetensförsörjning kopplat till ökat behov av specialisering inom flera yrkeskategorier. En primärvård med nationellt uppdrag som första linjens hälso- och sjukvård samt ett utökat uppdrag att vara patientens sammanhållande länk i alltmer specialiserad sjukvård. Följa med i den nationella utvecklingen av digitala tjänster. Utarbeta digitala lösningar lokalt och i samarbete med andra vårdgivare för att tillhandahålla en god vård till god kvalitet på Gotland. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Slutsatser Demografisk och medicinskteknisk utveckling innebar att både själva uppdraget och uppdragets förutsättningar håller på att förändras för hälso- och sjukvården, det görs allt mer för allt fler. Framtiden kommer att ställa krav på nya arbetssätt/lösningar inom sjukvården exempelvis genom digitalisering. Ö -läget begränsar samarbetsmöjligheterna inom exempelvis akutvård och förlossning. För små enheter är utmaningarna ännu större. Tillgänglighet till en vårdinrättning på Gotland är jämförbar med de nationella, och tillgängligheten ökar ännu mer om trygghetspunkterna inkluderas. Det är en bra patientupplevd kvalitet på Gotland. Gotlänningarna är mer benägna att söka vård än vissa av de jämförda landstingen, och visbybon är mer benägen att söka sig till akutvården än gotlänningarna i gemen. 32 (51)

162 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2.4 Kultur och fritid Merparten av verksamheten inom det som kallas kultur och fritid är inte lagstadgat, vilket gör det svårt att jämföra kommuner med varandra inom området då ambitionsnivån är olika med hänsyn till det frivilliga åtagandet. En annan faktor som gör jämförelser svåra är att kulturverksamhet även finns inom landstingen och inom regioner, vilket inte redovisas av kommunerna. Gotland är unikt som kan samla både landstingsuppdraget och det kommunala uppdraget i samma organisation. Exempel på det är Almedalsbiblioteket, som är det enda i sitt slag med tre ansvarsområden: Universitetsbibliotek Länsbibliotek Folkbibliotek Kostnad och antal Kostnaderna i landstingen avser bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek samt länsmuseer och bidrag ges till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå. Trots detta finns ett värde i att veta hur kostnaderna inom området ändå ser ut jämfört med övriga kommuner. Tabell 26: Nettokostnad för kultur- och fritidsverksamhet Gotland Turism- och besöksnäringskommuner Riket, inkl landsting för kultur Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv Gotland har över tid följt rikets genomsnitt när det gäller kulturverksamhet. Ö-läget kan spela in vad gäller kostnadsnivån inom kulturverksamheten, eftersom det innebär svårigheter i samarbete över gränserna. Andra kommuner och län kan samarbeta kring delar inom länskultur och biblioteksverksamhet, vilket Gotland inte kan. Ett exempel på detta är Gotlandsmusiken. Delar av kulturkostnaderna ersätts av årliga statliga och regionala bidrag 36. För Gotlands del innebär detta ett statligt bidrag på 391 kronor per invånare för 2014, vilket nationellt sett är det högsta. Snittet för riket 2014 är drygt 150 kronor per invånare. Det regionala stödet för kulturen ligger vid samma period på 328 kronor per invånare, jämfört med snittet för riket som är knappt 240 kronor. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum När det gäller fritidsverksamhet ligger nettokostnaden per invånare något under genomsnittet, men med en relativt stor ökning för Det beror troligen på den nya arenahallen. Trots denna satsning är nettokostnaden för fritidsverksamhet något lägre än riksgenomsnittet. 36. Kulturverksamverkansmodellen uppföljning 2014, Kulturrådet 33 (51)

163 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Jämförelse med andra Tabell 27: Jämförelse med andra utifrån serviceutbudet Bibliotek Antal bibliotek* Km 2 / bibliotek Andel boende i centralort Fysiska besök*/ invånare Antal invånare*/ bibliotek** Nettokostnad per invånare* Kostnad i förhållande till riket Gotland % 7, ,51 Norrtälje % 5, ,95 Östersund % 5, ,00 Västervik % 3, ,97 Luleå % 5, ,16 Kalmar % 5, ,04 Hela riket , ,00 * Antal invånare/bibliotek har en avrundningsdifferens på ett par invånare. ** Inklusive bokbussar Både Gotland och Norrtälje ligger över riksgenomsnittet när det gäller antal km 2 /bibliotek och även antal invånare per bibliotek. Norrtälje driver dock sin verksamhet 14 procent billigare än riksgenomsnittet, jämfört med Gotland som har en verksamhet som kostar 51 procent mer än rikets 37. Tabell 28: Jämförelse med andra utifrån serviceutbudet Ungdomsgårdar Antal ung- Folkmängd Personer/ Km 2 /ung- Nettokostnad/ Nettokostnad/ doms- (13 19 år) ungdoms domsgård öppen timme invånare gårdar -gård (13-19 år) Gotland Nackanätverket* * Nackanätverket består av ungdomsgårdsverksamhet i följande kommuner: Gotland, Nacka, Tyresö, Haninge, Mjölby och Jönköping Nackanätverket definierar vad en ungdomsgård är för något. För att få räknas som en ungdomsgård så ska bland annat antalet öppna timmar överstiga en viss nivå och målgruppen också vara definierad. Det betyder att på Gotland är det sex gårdar av de åtta som finns, som uppfyller de nationella kraven och därmed tas med i analysen. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum På Gotland är det endast 666 ungdomar i åldern år per ungdomsgård i förhållande till snittet i Nackanätverket, som har 920 ungdomar per gård. Avstånden till ungdomsgårdarna på Gotland är mycket längre än de som finns i nätverket, vilket till största del beror på de geografiska förutsättningarna. Nettokostnaden per öppen timme är 7 procent högre på Gotland än i nätverket och kostnaden per invånare i åldern år är 56 procent högre på Gotland. Andelen tjejer och killar som besöker ungdomsgårdarna har under de senaste åren varit med fördelningen 42 procent tjejer och 58 procent killar. 37. Siffror och jämförelse taget från Kungliga bibliotekets biblioteksstatistik (51)

164 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Tabell 29: Jämförelse med andra utifrån serviceutbudet - Badhus och simhall Antal badhus* Invånare/ Km 2 /bad Boende i Antal bad centralort ishallar Invånare/ ishall Km 2 / ishall Gotland % Norrtälje % Luleå % Östersund** % Västervik** % Kalmar** % Riket * Endast kommunala/kommunalt finansierade badhus med inomhusbad ** Kommunal/kommunalt finansierade äventyrsbad. Kalmar kommun är på gång att bygga ytterligare en badanläggning. Med tre bad, varav ett som regionen hyr av en privat aktör under terminerna, och lika många ishallar ligger Gotland klart över snittet vad gäller antalet invånare per anläggning, framför allt vad gäller tillgång till ishallar per invånare. Skulle samma nivå gälla för antal invånare per ishall som för riket i sin helhet så skulle det vara lämpligt med två ishallar. Vid jämförelse med andra kommuner gällande badhus är inte skillnaden så stor, däremot har flera kommuner valt att satsa på större äventyrsbad. Sätts den gotländska tillgången på ishallar och badhus i relation med placering, innebär det att drygt 50 procent av gotlänningarna, vilka bor i Visby med omnejd, delar på ett badhus och en ishall. Resterande 49 procent delar på två ishallar och två bad. Tabell 30: Tillgång till serviceutbud utifrån antal invånare per enhet Även om det endast skulle finnas två ishallar på Gotland, skulle andelen invånare per ishall ändå vara i stort sett i nivå med riket personer per ishall jämfört med personer som är snittet för riket Tillgänglighet utifrån nuvarande serviceutbud Bibliotek Tillgängligheten med bil till de tolv biblioteken är mycket god. 98,6 procent av befolkningen har tillgång till ett/flera bibliotek inom 30 minuter och 99,4 procent inom 45 minuter. Även tillgänglighet med kollektivtrafik är förhållandevis hög. 76,7 procent av befolkningen når ett/flera bibliotek inom 30 minuter, 78,3 procent inom 45 minuter. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Av kartan för kollektivtrafik kan konstateras att betydande delar av Fårösund (särskilt Fårö) och Sudret (särskilt Storsudret) saknar tillgänglighet till bibliotek med buss. I dessa områden erbjuds i stället service genom bokbussen, som besöker hållplatser, skolor, förskolor, andra institutioner och dagbarnvårdare på tidtabell. Skulle även detta utbud ha räknats med i analysen, hade tillgängligheten med busstrafik varit ännu högre på öns mer perifera delar. 35 (51)

165 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Ishallar Den geografiskt goda spridningen av de nuvarande tre ishallarna gör att befolkningens tillgänglighet är mycket hög. 98,3 procent når en ishall inom 45 minuter och 99,3 procent inom 60 minuter med bil. Sett till yttäckningen så når nästan hela ön en hall inom 45 minuter, bortsett från Fårö som till följd av färjerestiden har något lägre tillgänglighet (dock inom 60 minuter med bil). Med kollektivtrafik har 74,6 procent av befolkningen tillgång till ishall inom 45 minuter. Inom 60 minuters restid når 78,1 procent av befolkningen. Tillgängligheten är således god, även om delar av Fårösund (särskilt Fårö) och Sudret (särskilt Storsudret) saknar reguljär trafik Badhus Kartan till höger visar att tillgängligheten med buss och bil är i storleksordningen lika hög som till flera andra serviceutbud. Med bil når 99 procent av befolkningen ett badhus inom 45 minuter och inom 60 minuter är andelen 99,4 procent. Med kollektivtrafik når 76,9 procent av befolkningen ett badhus inom 45 minuter. Inom 60 minuter är motsvarande siffra 78,3 procent av befolkningen. Här kan noteras att Östergarnslandet fått något lägre tillgänglighet (45-60 minuter) med buss, till följd av stängningen av Roma badhus Ungdomsgårdar För ungdomsgårdar har tillgängligheten med cykel (det primära färdsättet) valts att analysera samt med buss. Kartan visar att 56,9 procent av befolkningen når en ungdomsgård inom 15 minuter och 70,3 procent inom 30 minuter med cykel. Med kollektivtrafik är tillgängligheten högre, 66,3 procent av befolkningen når en ungdomsgård inom 15 minuter och 75,4 procent inom 30 minuter. I detta sammanhang är yttäckningen i kartorna särskilt intressanta, för även om merparten av befolkningen har tillgänglighet inom 30 minuter med cykel alternativt buss, finns på Gotland mycket stora områden (merparten av ön faktiskt) där de ungdomar som där bor, helt saknar tillgång till ungdomsgårdar i regional regi. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

166 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Kompetensförsörjning Svårighet finns att rekrytera utbildad personal till såväl ungdomsgårdarna som till baden och biblioteken. För den första gruppen är utmaningen att behålla utbildad personal då det finns andra verksamheter som denna grupp kan söka sig till inom den regionala världen (exempelvis Haimaboende). Inom baden och biblioteken är utmaningen att hitta personal med rätt kompetens Prognos Befolkningsprognosen visar att de upptagningsområdena som är i Visby (norr och söder) kommer andelen ungdomar att öka mest, därefter är det Roma som beräknas stå för den största ökningen i gruppen med personer, som kan besöka ungdomsgårdarna. I gruppen år, som främst ses som idrottsutövare visar prognosen att det blir en minskning över hela Gotland. Det som dock kan påverka behovet av utbud för denna grupp är att antalet studenter vid Uppsala Universitet Campus Gotland förväntas öka med närmare 500 personer under denna tidsperiod, vilka högst troligen kommer att bo i Visby med omnejd. Även gruppen med äldre, främst yngre äldre, det vill säga personer i åldersgruppen 65 till 75 år kommer också att öka. Dessa ses som viktiga besökare till främst badhus, men också bibliotek, och då den största ökningen blir i Visby blir troligen behovet av tider i badhus mest markant där. Tabell 31: Befolkningsprognos i åldrarna år och år. Upptagningsområde år år Förändring år år 2025 Förändring Visby Hemse/Sudret Slite Fårösund Roma Klintehamn Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

167 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Utmaningar för kultur och fritidsverksamheten Merparten av verksamheten är inte lagstadgade och samtidigt politisk, vilket kräver en god kunskap om verksamhetens betydelse för helheten inom regionen, för samhällsbyggandet, tilliten/demokratiprocessen, folkhälsan, med mera. Brukarna av exempelvis hallar/anläggningar vill lösa bokningarna själv, helst direkt via nätet, vilket kräver nya digitala lösningar. Solbergabadet är bokat av förenings- och skolbad, vilket minskar tillgängligheten för allmänheten, enligt senaste brukarenkät. Detta är en utmaning för verksamheten utifrån möjligheten att styra över till de andra baden. Svårighet för besökare på ungdomsgårdarna att ta sig från hemskolan till närmaste ungdomsgård. Finns inte tillräckligt med kollektivtrafik, bussarna går inte i rätt riktning under kvällstid. Svårighet att rekrytera utbildad personal inom verksamheterna bad, bibliotek och ungdomsgård, utifrån utbud, löneläge och attraktivitet i yrket Slutsatser Finns också brister i anläggningarna, både i Visby och på landet, utifrån ålder, slitage och ej genomförda investeringar. Undermålig investering/renovering av vissa anläggningar kommer att kräva åtgärder inom kort (exempelvis Solbergabadet). Fåtal unika besökare/användare av vissa anläggningar, främst utanför Visby. För de hallar och planer som finns i Visby räcker inte tiderna till för det behov som finns. Sett nationellt är det gott om bad, fotbollsplaner och ishallar, även om dessa inte är placerade inom de områden som användarna finns och önskar. Föreningar utanför Visby har svårare att fylla lag än vad de föreningar som finns i Visby med omnejd har. Biblioteksbesökaren kräver mer än bara ut/inlåning, vilket inneburit att uppdraget som utförs av biblioteken är i ständig förändring. Uppdraget liknar mer en digital lots som hjälper besökaren. Även användandet av biblioteket som lokal har förändrats. Det går mer mot att vara en central mötesplats. Detta kräver utveckling av både resurser och lokaler. Andelen unga personer (6 till 19 år) kommer främst att öka i Visby med omnejd, det innebär ännu högre tryck på de anläggningar som finns idag. Kollektivtrafik som transportmedel är viktig både för målgruppen unga, men även för äldre (både idrott och kultur inklusive bibliotek). Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

168 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 3. Befolkningsprognos Gotland står inför samma utmaning som så många andra kommuner, med en åldrande befolkning enligt den prognos som Statisticon tar fram för kommande 10-årsperiod. Det är dock en ökning även i barn i förskola, skola och gymnasium. Samt i den (vanligtvis) familjebildande åldern 26 till 35 år. I Visby spås samtliga åldersgrupper öka. I de övriga områdena (utifrån skolans upptagningsområde) är det främst i de högre åldrarna som andelen boende kommer att öka. Störst tapp antalsmässigt bland yrkesverksamma i åldern 20 till 64 år förutspås bli på Sudret. Tabell 32: Befolkningsprognos per upptagningsområde och åldersgrupp 38. Upptagningsområde 0-5 år 6-15 år år år år 76 år- Totalt Visby Hemse/Sudret Slite +/ Fårösund Roma Klintehamn Totalt Tabell 33: Befolkningsprognos fördelat på kön och åldersgrupp 38. Kön Ålder 0-5 år 6-9 år år år år år år år år år Kvinna Man Utifrån prognosen är det en övervikt av pojkar/män upp till åldersgruppen år, därefter är det större andel kvinnor bland gotlänningarna. Mest märkbart är detta i den äldsta åldersgruppen. 4. Tillgänglighet i teori och praktik En centralortsteori utvecklad av Walter Christaller 1933 utgår från att varor och tjänster har en viss räckvidd och olika stort kundunderlag, vilket påverkar orters storlek och distribution. Centralorter är de orter som har ett stort utbud av varor och tjänster och på så sätt kan försörja ett stort kundunderlag. När räckvidden är nådd för en centralort tar ett annan vid. Mellan centralorterna finns mindre lokala centrum med ett mindre utbud av varor och tjänster med en kortare räckvidd. Denna teori är en utgångspunkt för strategin. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Sverige är det land inom EU som har haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan Urbaniseringsprocessen pågår i hela landet. I dag bor 85 procent av befolkningen i tätorter och cirka 60 procent i tätorter med fler än invånare. Ungefär 70 procent av folkökningen sker i de tre storstadslänen. 38. Prognos Region Gotland - Statisticon 39 (51)

169 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Gränsen mellan stad och land var tidigare skarp. Där staden slutade, började landsbygden. Nu har städernas inflytande trängt ut i den omgivande landsbygden, främst genom bilismens utveckling och möjligheterna att resa allt längre mellan bostad och arbete. Man talar om landsbygdens urbanisering. Människor kan bo på landet men arbeta i staden. En del urbana verksamheter flyttar ut på landet. Många nya småorter har bildats nära större städer men också i äldre bebyggelsemiljöer. Byar omvandlas till småorter och tidigare fritidshusområden nära större städer omvandlas till permanentboende, i synnerhet sådana som har tillgång till kollektivtrafik. 4.1 Tillgänglighet i dag Tillgängligheten för gotlänningarna idag analyseras utifrån tre olika perspektiv. Första analysen utgår från Gotlands centralort Visby. Den andra utgår från de orter som klassificeras som serviceorter nivå 2 i Vision Gotland I den tredje tillgänglighetsanalysen ingår de orter som har en befolkning över 750 personer, vilket baseras på en geografisk teori om centralorter Till och från Visby Tillgänglighetsanalys utifrån förutsättningarna att befolkningen har tillgång till bil har gjorts och den visar att ingen boende på Gotland har längre än max 80 minuters bilresa för att komma till eller från Visby, räknat från Öster Centrum. Visby är definierad som Gotlands primära centralort, det är i Visby som det idag finns det bredaste utbudet av kommunal/regional service. Så även av privata aktörer som bedriver service utifrån detta uppdrag, exempelvis vårdscentral och skola, tidigare även omsorg. I Visby finns det minst en utbudspunkt av de serviceområden som studerats i denna rapport, inklusive ett fullt utrustat sjukhus med kapacitet att ta emot de besökare som årligen besöker ön. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

170 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Till och från Visby, Hemse och Slite Vision Gotland 2025 graderas serviceorterna i olika nivåer där centralorten Visby med all tänkbar service ligger i nivå 1. Hemse och Slite i nivå 2 och resten i nivå 3. Därför utvidgas denna analys även med Hemse och Slite. Med dessa tre tätorter som utgångspunkter så visar tillgänglighetsanalysen att 98,3 procent av alla som bor på Gotland når en av dessa orter inom 30 minuter med bil. Om även närområdena till Slite och Hemse räknas med så har dessa två orter i stort sett samma serviceutbud som i Visby. De stora skillnaderna är att i Visby finns gymnasieutbud och akutsjukhus. Det finns i dessa orter förskola, grundskola och fritidshem, bibliotek, äldreboende, vårdcentral, ungdomsgård, ishall och simhall. I Slite är det en restid på knappt 30 minuter för att ta sig till Fårösund Till och från Visby, Hemse, Slite, Fårösund, Roma och Klintehamn Utvidgas antal orter ytterligare med de orter som har fler än 750 invånare så har i stort sett alla som bor på Gotland (utom de sydligaste delarna av Storsudret) mindre än 30 minuter till någon av dessa orter. I de områden som inte når någon av orterna inom 20 minuter eller mer finns det regional/kommunal service, men med andra lösningar. Exempel på detta är trygghetspunkterna i samband med äldreboende i Katthammarsvik och Burgsvik, samt bokbuss för områden som har långt till bibliotek. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

171 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Till och från Visby och Hemse Ett annat sätt att se på tillgänglighet är att dela in Gotland i norr och söder. De två tätorterna blir då Visby på norr och Hemse i söder. Utgår analysen från Visby och Hemse kan 94,8 procent av Gotlands befolkning nå någon av dessa tätorter inom 30 minuter med bil. De, som framför allt, bor på Fårö har längst till någon av tätorterna, Visby i det här fallet, och det handlar om cirka 500 gotlänningar som har mer än 50 minuter till det utbud som finns i Visby. Slutsatser som kan dras är: Inom 60 minuter med bil når personer, vilket är närmare 99 procent av samtliga gotlänningar Visby centrum. Inom 30 minuter med bil når nästan lika många gotlänningar ( personer) någon av de tre orterna, Visby, Slite eller Hemse. Det betyder drygt 98 procent. Inom 30 minuter når gotlänningar, vilket är närmare 95 procent av befolkningen, Visby eller Hemse. Även om flertalet av de större orterna är placerade på västra sidan, är inte avstånden i relation med många andra kommuner i Sverige speciellt långa. Gotland är en av de kommuner som har förhållandevis många boende utanför tätort, vilket ger en tätortsgrad på 62 procent. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Tillgänglighet och behov 2025 Utifrån den tillgänglighetsanalys som presenterades under våren 2015 dras följande slutsatser gällande tillgänglighet och behov Utdrag från SWECO:s rapport Serviceutbudet på Gotland 42 (51)

172 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Barnen i åldersgrupperna 0-5 år respektive 6-15 år ökar under prognosperioden, vilket innebär ett ökat behov av förskoleplatser och platser i grundskolan. Den höga tillgängligheten både sett till befolkningsantal och till yttäckning innebär att även framtida befolkning kommer att ha tillgång till förskola och skola inom en rimlig restid. Däremot kommer ytterligare platser i både grundskola och förskola att krävas, antingen i befintliga skolor eller i nybyggda, framförallt i Visby, eftersom det är där ökningen av barn fram till år 2025 är störst, vilket innebär ökat behovet av platser. Antalet ungdomar i gymnasieåldern år väntas också öka. Även om i stort sett hela befolkningen idag, liksom sannolikt även framöver, har tillgänglighet till gymnasieskola med bil, kan det finnas anledning att ytterligare belysa det på landsbygden primära färdmedlet för gymnasieelever, nämligen buss. Eftersom ökningen av ungdomar i denna ålder antalsmässigt sett förväntas bli störst i Visbys och Romas upptagningsområden är det viktigt att framtidens busslinjenät täcker behovet. Enligt prognosen kommer andelen unga i åldern år att minska, men eftersom Uppsala universitet planerar att utöka antalet studenter som studerar på plats med närmare 500 till utifrån dagens antal, så lär detta påverka antalet personer i detta åldersintervall som faktiskt befinner sig på ön vid Även om inte alla är skrivna på Gotland och därmed ingår i statistiken, så kommer det att finnas behov av både bostäder, tillgängligt bibliotek och andra serviceutbud. Befolkningen i åldern år, som förväntats vara i bygga-bo-åldern, beräknas öka med nära 12 procent till år I denna ålder, där många människor bildar familj, efterfrågas i högre grad större bostäder (särskilt småhus). Detta i sin tur ställer krav på en fungerande bostadsmarknad i allmänhet, och fungerande flyttkedja i synnerhet. De äldre ökar kraftigt i antal, de mellan år ökar med 54,5 procent och de allra äldsta, äldre än 85 år, med 24,5 procent. Även yngre äldre i åldern år ökar något. Här ligger den kanske största utmaningen i förändringen av Gotlands åldersstruktur. Ökningen märks på hela ön, men är mest påtaglig i Visby. Sett nationellt så väntas Gotland ha en större ökning i dessa åldersgrupper procentuellt sett än vad resten av landet kommer att ha. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Den äldre befolkningen är vanligtvis hänvisad till kollektivtrafik för att nå olika typer av samhällsservice i större utsträckning än övriga vuxna. Det ligger en utmaning i att säkerställa tillgång till grundläggande samhällsservice med kollektiva färdmedel. Fler äldre i kombination med ett kollektivtrafiknät som i framtiden inte svarar upp i tillräcklig grad, kan i sin tur innebära ökade färdtjänstkostnader. 43 (51)

173 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 5. Övergripande konklusioner och förutsättningar 5.1 Kostnad Dagens kostnad är högre än både standardkostnad och faktiska kostnader hos jämförbara kommuner i de flesta serviceområden. Gotland har många små enheter som inte är kostnadseffektiva. Detta är främst märkbart inom utbildningsområdet. En sammanslagning av framför allt högstadier innebär att antalet resurser kan minskas eftersom denna verksamhet är förhållandevis resurskrävande. 5.2 Kvalitet Större enheter visar sig ha lättare att locka till medarbetare utifrån de krav som tjänsterna ställer och bidrar även till en bättre kollegialt lärande och bättre arbetsmiljö. Större enheter kan också erbjuda bättre kringresurser. Genom detta blir sårbarheten mindre och leveranskvalitet gentemot brukare och kund säkras. Placeringen av ett serviceutbud har också visat sig ha betydelse på möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare, likväl som brukare. Utmaningarna finns inom framför allt utbildningsområdet, äldreomsorg samt inom sjukvården och är mest märkbara för tjänster utanför Visby. 5.3 Antal utbudspunkter Antalet utbudspunkter är inom en del serviceområden fler än vad likvärdiga kommuner erbjuder, tydligast märks detta inom fritids- och kulturområdet. Fler kommuner har under de senaste åren beslutat lägga ned mindre skolenheter för att få dels ekonomi i verksamheten, dels kvalitet. Exempel på detta är Luleå, Norrtälje och Västervik, vilka alla tre ingår som jämförelsekommuner i denna rapport. 5.4 Var gotlänningarna bor Utifrån hur gotlänningarna valt att bosätta sig i dagsläget går det att identifiera ett antal större kluster, som kan antas bero på orsaker som definieras i Christallers teori, men också urbaniseringsteorin om hur tätorter växer samman. Det finns ett tydligt kluster runt Visby, dels norrut, men framförallt söder- och österut. Även runt Hemse finns det mindre orter som ligger inom en mils avstånd. Bilden är inte lika klar på norra delen av ön, där finns ett par likvärdiga områden, med viss övervikt för Slite med omnejd. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Skälig tillgänglighet i tid Det finns inga nationella riktlinjer för tillgänglighet i avstånd eller i tid. Vidare kan konstateras att olika serviceslag kräver olika tillgänglighet. Tid, tillgänglighet och avstånd är också beroende på var i landet man befinner. Exempelvis är det regionala och kommersiella serviceutbudet större i en storstad som Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket borde innebära att det är närmare och mer tillgängligt, men för många tar det ändå längre tid att ta sig dit med tanke på trafik. 44 (51)

174 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Ett förslag till definition på skälig tid till något av de mer frekvent använda serviceutbuden helst inte ska vara mer än 20 minuter med bil och 45 minuter med kollektivtrafiken, dock maximalt 30 minuter med bil och 60 minuter med kollektivtrafik. Utifrån denna definition att nå ett serviceutbud inom 20 minuter med bil respektive 45 minuter med buss, så når 97,1 procent av alla gotlänningar någon av tätorterna med mer än 750 invånare via bil och uppskattningsvis drygt 78 procent med kollektivtrafik. Ett liknande resonemang utifrån denna definition ger att 90,5 procent av alla gotlänningar når någon av tätorterna Visby, Slite eller Hemse med bil inom 20 minuter och cirka 75 procent med kollektivtrafik inom 45 minuter. Detta kan sättas i relation till den övre gräns på 60 minuter som är satt för hur länge ett barn från förskoleklass till nionde klass ska åka skolskjuts. Används detta riktmärke kan 98,6 procent av alla gotlänningar nå Visby med bil och närmare 75 procent med kollektivtrafik. Det finns områden där tillgängligheten inte är lika god som för majoriteten av gotlänningarna. De områden som måste beaktas särskild med tanke på tillgängligheten är Fårö, Östergarnslandet och södra delen av Sudret (Storsudret). 5.6 Styrkortets inriktning I det regiongemensamma styrkortet har tre målområden (två under perspektivet Samhälle och ett under perspektivet Verksamhet) varit vägledande i arbetet. Dessa är: Inom målområde Ekologisk hållbarhet finns målet: Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön Med hänsyn till dagens ekonomiska situation och den framtida bistra prognosen måste åtgärder vidtas i serviceutbudet. Placering av framtida serviceutbud ska ta hänsyn till det faktum att flertalet väljer att bosätta sig i och kring Visby. Detta stärks även av befolkningsprognosen, som förutspår att de största ökningarna kommer att ske i Visby med omnejd. Inom målområde Social hållbarhet finns målet: En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Med samma resonemang som ovan, plus det faktum att hitflyttande nya gotlänningar helst vill bo i Visby, måste Visbys attraktionskraft behållas. Ett levande och attraktivt Visby skapar möjligheter för resten av ön. Lika viktigt är det att upprätthålla en servicenivå på landsbygden för att hela Gotland ska vara attraktivt för boende och verksamhet. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Inom målområde Ekonomisk hållbarhet finns målen: Alla elever fullföljer gymnasiet (Samhälle) Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag (Verksamhet) Regionens materiella tillgångar ska vårdas (Verksamhet) De ekonomiska förutsättningar bidrar till att se över verksamheterna och hur de bedrivs idag för att inom en nära framtid effektivare använda skattekronan. 45 (51)

175 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Inom målområde Kvalitet finns målen: God kvalitet i omsorgen God kvalitet i skolan God kvalitet i vården Det går idag inte att påvisa att den högre kostnaden i den gotländska skolverksamheten leder till en högre kvalitet. Inte heller det motsatta förhållandet kan hittas, eftersom den gotländska omsorgen är lika med eller bättre än andra kommuner, trots en lägre kostnad. Målet med framtida serviceutbud är att behålla och eventuellt lyfta kvalitet så att denna är i nivå med riket. Ett sätt är att skapa effektivare enheter med högre andel behörig personal. 5.7 Förutsättningar För att behålla tillgängligheten i förslagen ovan finns det ett par förutsättningar som bidrar till att skapa möjligheter för alla gotlänningar, oavsett om man har tillgång till egen bil eller inte. Dessa är effektivare kollektivtrafik och användandet av digitala lösningar. Utifrån det faktum att Gotland ligger i topp vad gäller möjlighet till att ansluta sig till fiber framförallt på landsbygden är digitala lösningar inget som utesluter utan snarare inkluderar och därmed ökar tillgängligheten Effektivare kollektivtrafik Resandet med kollektivtrafiken på Gotland har legat på en relativt stabil nivå, detta trots en produktionsminskning på 16 procent under perioden Som jämförelsetal brukar ibland påstigande/boende, användas. Denna siffra uppgår för Gotland, baserat på befolkningen invånare och årliga resor år 2010, till drygt 20. Detta en låg siffra jämfört med riket i övrigt 40. Utifrån analyser kring var gotlänningen bor och arbetar finns det tydliga mönster som visar att flertalet pendlar från socknarna in till främst Visby, men även till de större tätorterna. Resandet med kollektivtrafiken enligt Trivecos rapport från 2012, är främst med de linjer som trafikerar norra delen av ön med start i Fårösund, mellersta delen med Roma och Hemse samt södra delen med start i Klintehamn. 70 procent av alla resenärer inom kollektivtrafiken reser på någon av dessa sträckor. Ett förslag är att se dessa sträckor som grunden i stomnätet. I den kommande upphandlingen av kollektivtrafik och skolskjuts finns en inriktning mot att använda detta stomnät mellan de större tätorterna och Visby för att på så sätt underlätta och samordna både den vanliga kollektivtrafiken, men också skolskjuts och färdtjänst/sjukresor i den mån det går. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Det finns utmaningar men även stor potential i samordning av trafik. Samordningen kan avse både själva trafikutbudet, där en linje kan lösa flera uppgifter, men också genom att påverka efterfrågan i form av anpassade skoltider. Speciellt gäller detta för gymnasiet och friskolor där det idag inte skett någon anpassning. Att anpassa den vanliga kollektivtrafikens tidtabeller till skolorna bedöms också kunna minska behovet av särskilda skolskjutsar. 40. Siffror hämtade från Triveco Traffics rapport Gotlands samordnade skolskjuts 46 (51)

176 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Närtrafik kör idag två dagar i veckan till närmaste tätort och är öppen för alla. Gotland är indelad i tre områden; norra, mellersta och södra Gotland. Denna kan också samordnas mer för att lösa transportbehovet för de som inte kan eller vill använda egen bil. En samordning av färdtjänst, sjukresor och särskoleresor bedöms svårare då dessa resenärer ofta har speciella behov och färdtjänst- och sjukresorna ofta är mer spridda i tid och rum. Däremot kan begränsningar införas gällande val av transportmedel för framför allt sjukresor. Om det finns en möjlighet att åka kollektivt är det endast detta transportsätt som ger ersättning Digitaliseringens möjligheter Välfärdsteknologi ska ses som ett verktyg för att öka graden av trygghet, delaktighet och självständighet i den offentliga verksamheten. Att använda teknologin inom exempelvis äldreomsorg och sjukvärd kan öka tillgängligheten och stärka vårdtagarens hälsa och välmående. En grundläggande förutsättning för välfärdsteknologi är en god infrastruktur. Gotland har under ett par år varit i täten vad gäller antalet gotlänningar som kan ansluta sig till fiber, vilket skapar stora möjligheter till att lösa flertalet tjänster på digital väg. Därför bör den infrastruktur som finns på ön beaktas vid nybyggnation av exempelvis skolor, äldreboende och i andra offentliga fastigheter för att välfärdsteknologi ska kunna ingå som en naturlig del i verksamheten. I den gotländska regionala digitala agendan som antogs under 2015 finns sju strategiska områden, dessa är: 1. Digitalt stött företagande 2. e-tjänster 3. Bredbandsutbyggnad 4. Ökad IT-användning 5. e-hälsa 6. Digitalt stödd samhällsplanering 7. Digitalt stödd utbildning Huvudmålet under punkt 5 är: Hälsa, vård och omsorg är med stöd av digitalisering individanpassad och tillgänglig för alla. Och under punkten 7 är målet: Gotländska elever och studenter får genom en digitalt stödd undervisning en tidsenlig utbildning som utvecklar framtidens förmågor och gör dem konkurrenskraftiga i morgondagens samhälle. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Den regionala digitala agendan är också en av utgångspunkterna i det fortsatta arbetet. 47 (51)

177 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 6. Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland DETTA KAPITEL SKA FÄRDIGSTÄLLAS EFTER REMISS OCH MÖTEN. 6.1 Inriktning för serviceutbudet Region Gotlands serviceutbud ska: vara anpassat till befintligt befolkningsunderlag och utvecklas mot prognostiserat befolkningsökning samt tillkommande servicebehov utifrån delårsboende och besökare, ha kundfokus och vara attraktivt för boende, presumtiva inflyttare, delårsboende och besökare genom att tillhandahålla service med en god kvalitet och säkerställa en skälig tillgänglighet i tid på hela Gotland, hålla nere miljöbelastningen genom att bedrivas så nära invånarna som möjligt, bedrivas effektivt i en ekonomiskt rationell struktur samt utnyttja möjligheter till synergieffekter mellan olika serviceslag. En eller flera kartor 6.2 Geografisk struktur 6.3 Kollektivtrafik 6.4 Digitalisering Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

178 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Bilaga 1: Dokumentation Fakta hämtad från: Kostnadsjämförelser 2015 (oktober 2016) författare Ulrika Jansson Serviceutbudet på Gotland SWECO Kartor, avstånd och demografi GIS Samordning kollektivtrafik och skolskjuts- Trivector traffic 2013 Grundskolekvalitet.se Revidering av plan för särskilt boende inom Region Gotland Revidering av plan för personer med funktionsnedsättning inom Region Gotland Struktur 2015, strukturutredning av Gotlands hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av arbetet med Struktur 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Inflyttarens bild av Gotland 2014 rapport av Per Ekman Tendenser Befolkningsprognos Region Gotland Statisticon Tätorter 2015 SCB - rapport av Karin Hedeklint MI 38 SM 1601 Kungliga bibliotekets biblioteksstatistik 2015 Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner - SKL 2009 Bygg Gotland, översiktsplan för Gotlands kommun, rev 2014 Visby, Hemse, Slite och de övriga (serviceortsutredning), författare Göran Hallin Kultursamverkansmodellen uppföljning 2014, Kulturrådet Regionfakta.com - Avstånd till vårdcentraler i Sverige, Tillväxtverkets databas Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 SKL Regional Digital Agenda Gotland Skånsk restidstolerans och pendling - en studie av arbets- och utbildningsresor - David Lindelöw och Robert Klingvall Inspiration hämtad från: Jordbruksverkets hemsida Skolinspektionens hemsida Walter Christallers teori om centralort och dess kluster Värmlänningarna i rörelse, en studie i värmlänningarnas vardagsmobilitet Möller och Gottfridsson Ana Gil Sóla, genusforskare vid Göteborgs universitet RKA.nu Nyckeltal och jämförelser Lars Nilsson, Trogon Consulting AB Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Arbetsgrupper och informationsgivare: Kvalitetsnätverket Kommunikationsnätverket Ekonominätverket HR-nätverket Nämndordförandegruppen Koncernledningsgruppen Arbetsgrupper inom/representanter från UAF, KFF, SOF, LK, TKF och HSF 49 (51)

179 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Bilaga 2: Underlag för valda kommuner/landsting Jämförelse/referenskommuner förslag (politiskt styre ): Befolkning Centralort Andel i % Yta Luleå (S+MP) % km2 Östersund (S+MP+V) % km2 Norrtälje (S+C+MP) % km2 Västervik (S+C+MP) % km2 Kalmar (S+C+V) % 960 km2 Gotland (S+MP+V) % km2 Bakomliggande orsak till val av referenskommun/region/landsting Luleå Östersund Norrtälje Västervik Kalmar Har tagit beslut om en skolreform som innebär färre och större skolor, ska genomföras inom kort. Årets tillväxtkommun 2015 Har en del likheter med Gotland, främst utifrån turism. Stora likheter med Gotland utifrån både befolkningsmängd, turism, deltidsboende och närheten till större städer. Har genomfört en lyckad skolnedläggning/förändring. Använde en bra och uppskattad dialogmetod (KO, KD och tjänstemän) inför beslut. Finns erfarenhet från denna i vår egen organisation. Östersjöregion, turism I KOLADA återfinns vissa av de valda kommunerna med i gruppen med strukturellt liknande kommer. Följande kommun ingår i gruppen med liknande kommuner för verksamheten. Luleå: Östersund: Norrtälje: Västervik: Kalmar: Grundskola Grundskola Förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium Fritidshem, grundskola Grundskola I gruppen med liknande landsting som jämförs med den regionala hälso- och sjukvården återfinns Kalmar län. Ärendenr RS RS 2012/439 Datum (51)

180 Region Gotland Ledningskontoret Remissunderlag för Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Bilaga 3: Elevantal vid de gotländska skolorna i september 2016 Skola Årskurs F-6 Årskurs 7-9 Får ekonomiskt stöd 2016/2017 Alléskolan 168 Dalhem skola 90 Endre skola 94 Eskelhem skola 29 Ja Fole skola 119 Fårösundsskolan Ja Garda skola 100 Gråboskolan 207 Havdhem skola 69 Humlegårdsskolan 73 Högbyskolan Ja Klinteskolan Ja Kräklingbo skola 36 Ja Lyckåkerskolan 313 Lärbro skola 105 Norrbackaskolan 192 Romaskolan Ja Sanda skola 92 Solbergaskolan Solklintsskolan Ja S:t Hansskolan 179 Stenkyrka skola 93 Stånga skola 84 Södervärnsskolan 410 Terra Novaskolan 181 Tjelvarskolan 176 Vänge skola 55 Ja Väskinde skola 194 Västerhejde skola 242 Öja skola 34 Ja Ärendenr RS RS 2012/439 Datum Fristående grundskolor Athene Fardhem 61 Ja Atheneskolan 311 Guteskolan, grundskola 163 Montessori Friskola Gotland 80 Orionskolan, grundskola (51)

181 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Thomas Kunze Chefläkare Tjänsteskrivelse HSN 2016/ februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Nationell nivåstrukturering av tre åtgärder inom cancervården Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ställa sig bakom rekommendationen. Sammanfattning Regionala cancercentrum i samverkan har rekommenderat landsting/regioner att besluta om nationell nivåstrukturering från och med 1 november 2017 enligt följande: 1. Kirurgisk behandling vid perihilära gallvägstumörer Att kurativt syftande kirurgi för perihilära gallvägstumörer ska utföras vid 2 nationella vårdenheter Att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2. Kirurgisk behandling vid lokalt avancerad pankreas- och periampullär cancer Att kurativt syftande kirurgi vid lokalt avancerad pankreas- och periampullär cancer utförs vid två nationella vårdenheter Att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3. Retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer Att retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer utförs vid två nationella vårdenheter Att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

182 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/589 Bedömning Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås ställa sig bakom rekommendation 1, 2 och 3 samt kommer att remittera patienter till aktuell vårdenhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 27 februari 2017 Rekommendation rörande nationell och regional nivåstrukturering inom cancerområdet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Sveriges kommuner och landsting 2 (2)

183 REKOMMENDATION Vårt dnr: 11/ Till landstingsstyrelser/regionstyrelser och samtliga chefer för Regionala cancercentrum För kännedom: Nätverket Landstingsdirektörer Nätverket Hälso-och sjukvårdsdirektörer Rekommendation rörande nationell och regional nivåstrukturering inom cancerområdet Regionala cancercentrums samverkansgrupp beslöt vid sitt möte 18 oktober 2016 att avge bifogad rekommendation till landsting/regioner. Rekommendationen sänds efter önskemål från SKLs sjukvårdsdelegation till landstingsstyrelser/regionstyrelser samt chefen för respektive Regionalt cancercentrum för hantering i landstingen/regionerna på det sätt som beslutas av respektive region. Rekommendationen sänds också till nätverken landstingsdirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer för kännedom. Rekommendationen avser att godkänna och tillämpa nationell nivåstrukturering för tre åtgärder i cancervården i enlighet med bifogat underlag. Dessutom beslöt samverkansgruppen att avge rekommendation avseende regional nivåstrukturering för fem åtgärder i enlighet med bifogat underlag. Kopia på tagna beslut om att godkänna och tillämpa rekommendationen avseende nationell nivåstrukturering sänds senast 1 april 2017 till: SKL att: RCC i samverkan/ Gunilla Gunnarsson Avd för vård och omsorg Stockholm Gunilla Gunnarsson Ordförande Regionala cancercentrums samverkansgrupp Regionala cancercentrum i samverkan Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax:

184 SKLs diarienummer 11/ Till landstingsstyrelser/regionstyrelser Till chefer vid Regionala cancercentrum För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Rekommendation rörande nationell och regional nivåstrukturering i cancervården Mot bakgrund av vad nedan angivits rekommenderar Regionala cancercentrum i samverkan landsting/regioner: att godkänna och tillämpa nedanstående rekommendationer avseende nationell nivåstrukturering för tre områden i cancervården. Regionala cancercentrum i samverkans beslut Regionala cancercentrum i samverkan beslöt vid sitt sammanträde 18 oktober 2016 enhälligt att för tre områden inom cancervården rekommendera landsting/regioner att besluta om nationell nivåstrukturering enligt följande: 1. Kirurgisk behandling vid perihilära gallvägstumörer att kurativt syftande kirurgi för perihilära gallvägstumörer ska utföras vid 2 nationella vårdenheter att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2. Kirurgisk behandling vid lokalt avancerad pankreas- och periampullär cancer att kurativt syftande kirurgi vid lokalt avancerad pankreas- och periampullär cancer ska utföras vid 2 nationella vårdenheter att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 3. Retroperitoneal lymfkörtleutrymning vid testikelcancer att retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer ska utföras vid 2 nationella vårdenheter att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Rekommendationerna har förankrats i nätverken för hälso- och sjukvårdsdirektörer och landstingsdirektörer ( ). SKLs sjukvårdsdelegation har uttalat sitt stöd för RCCs arbete med nivåstrukturering( ). För ovanstående tre åtgärder rekommenderas att koncentration av åtgärden införs från och med 1 november

185 SKLs diarienummer 11/ Till landstingsstyrelser/regionstyrelser Till chefer vid Regionala cancercentrum För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Kopia på tagna beslut om att godkänna och tillämpa rekommendationen avseende nationell nivåstrukturering sänds senast 1 april 2017 till: SKL att: RCC i samverkan/ Gunilla Gunnarsson Avd för vård och omsorg Stockholm Regionala cancercentrum i samverkan avser att följa upp de nationella vårdenheternas arbete enligt fastställd mall två år efter driftsstart. Därutöver lämnar RCC i samverkan inom området regional nivåstrukturering även följande rekommendationer till landsting/regioner: 1. Kirurgisk behandling vid lever- och gallvägscancer exklusive perihilära gallvägstumörer och levertransplantation att kirurgisk behandling vid lever- och gallvägscancer exklusive perihilära gallvägstumörer och levertransplantation ska utföras vid högst 6 sjukhus i landet, ett sjukhus i varje sjukvårdsregion. 2. Kirurgisk behandling vid pankreas- och periampullär cancer exklusive lokalt avancerad cancer att kurativt syftande kirurgisk behandling vid pankreas- och periampullär cancer exklusive lokalt avancerad cancer ska utföras vid högst 6 sjukhus i landet, ett sjukhus i varje sjukvårdsregion. 3. Äggstockscancer att primär behandling samt behandling vid progress eller recidiv av äggstockscancer ska utföras vid högst 6 sjukhus i landet, ett sjukhus i varje sjukvårdsregion. 4. Kirurgisk behandling vid njurcancer att kirurgisk behandling av komplicerad njurcancer med avancerade tumörer, såsom tromb i vena cava och/eller överväxt på intilliggande organ, ska utföras vid högst 6 sjukhus i landet, ett sjukhus i varje sjukvårdsregion. att övrig kirurgisk behandling av njurcancer utförs vid vårdenheter som utför minst 50 operationer om året. 5. Kirurgisk behandling med cystektomi vid urinblåsecancer att kirurgisk behandling med cystektomi vid urinblåsecancer ska utföras vid högst 6 sjukhus i landet, ett sjukhus i varje sjukvårdsregion. RCC i samverkan avser att om två år följa upp hur rekommendationerna avseende regional nivåstrukturering har hanterats i sjukvårdsregionerna. 2

186 Bakgrund SKLs diarienummer 11/ Till landstingsstyrelser/regionstyrelser Till chefer vid Regionala cancercentrum För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer I överenskommelsen mellan SKL och staten har RCC i samverkan uppdraget att arbeta med nivåstrukturering på nationell nivå. De första årens arbete har redovisats i rapporten: Nivåstrukturerad cancervård för patientens bästa, SKL I rapporten fastslås bland annat: Utvecklingen inom cancervården präglas av en uttalad kunskapsutveckling. Introduktion av nya komplexa teknologier för diagnostik och behandling ställer krav på samverkan i team med företrädare för flera specialiteter. Etablering av sådana behandlingsteam är en stor investering som bör vara tillgänglig för ett så stort patientunderlag som möjligt. Den vidare utvecklingen av vården förutsätter fortlöpande utbildning av behandlingsteamen och en stark klinisk forskning. Detta gynnas av en vårdstruktur som innebär att färre vårdgivare utför denna vård åt fler patienter. Flera studier har också visat ett samband mellan volym och kvalitet. En annan tydlig utveckling är patienternas ökande krav på delaktighet. Under de första årens arbete genomfördes en inventering av tänkbara områden för nivåstrukturering. Pilotprocesser genomfördes med sakkunniguppdrag inom tre områden och en arbetsordning för det fortsatta arbetet med nationell nivåstrukturering föreslogs. Handläggningsgång 3

187 SKLs diarienummer 11/ Till landstingsstyrelser/regionstyrelser Till chefer vid Regionala cancercentrum För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Som modellen ovan beskriver inleds den nationella beredningsprocessen för att nivåstrukturera viss cancervård med att en medicinsk sakkunniggrupp med representanter, utsedda av respektive RCC och förstärkt med patientföreträdare, bedömer vad som är god kvalitet och vad som bör utföras på vilken vårdnivå vid en given vårdinsats. Sakkunniggruppen bedömer vid hur många vårdenheter en given vårdinsats bör utföras med utgångspunkt från god kvalitet för patienten. Sakkunniggruppens underlag bereds sedan av en nationell arbetsgrupp, beslut tas i samverkansgruppen för RCC, stäms av med landstingens tjänstemannaledningar och sjukvårdsdelegationen på SKL och skickas sedan på remiss till regionerna/landstingen. Samtidigt som remissen går ut får landstingen frågan om vilka som anser sig kunna utföra den aktuella vårdinsatsen med de krav och kriterier som är uppställda. Mot bakgrund av remissvaren utformar RCC i samverkan sedan en beslutsrekommendation som sjukvårdshuvudmännen får ta ställning till. Varje landsting/region avgör om beslut ska tas av tjänstemannaledning eller politisk ledning samt om beslutet ska tas i varje landsting eller på sjukvårdsregionsnivå. En nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer har genomförts och två nationella vårdenheter har uppdraget sedan 1 januari 2015, Skånes Universitetssjukhus, Malmö samt Universitetssjukhuset, Örebro. En första utvärdering sker våren I en andra omgång har landsting/regioner 2016 beslutat om nationell nivåstrukturering inom följande områden med planerad verksamhetsstart 1 januari 2017: Matstrupscancer: kurativt syftande kirurgi vid definierade, ovanligare och komplicerade tillstånd: Karolinska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus Analcancer: kurativt syftande radiokemoterapi: Akademiska Sjukhuset, Norrlands Universitetssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus Analcancer: kirurgisk behandling, sk. salvage kirurgi: Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus Vulvacancer: kurativt syftande behandling: Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skånes Universitetssjukhus och Universitetssjukhuset Linköping Isolerad hyperterm perfusion: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal kemoterapi för behandling av cancer i bukhinnan, CRS/HIPEC: Akademiska Sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus Därutöver har RCC i samverkan inom området regional nivåstrukturering tidigare lämnat följande rekommendation att kirurgisk behandling vid övrig matstrupscancer och magsäckscancer ska utföras vid högst 6 sjukhus i landet, ett sjukhus i varje sjukvårdsregion. 4

188 SKLs diarienummer 11/ Till landstingsstyrelser/regionstyrelser Till chefer vid Regionala cancercentrum För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Under hösten 2015 sakkunnigbedömdes nu aktuella rekommendationer vilka remissbehandlades av huvudmännen våren Inkomna remissvar och ansökningar om nationella vårdenheter har bedömts av arbetsgruppen för nationell nivåstrukturering. Bedömningen har enbart grundats på vad som framkommer i ansökan. Medlemmarna i den nationella arbetsgruppen har individuellt bedömt samtliga ansökningar. Bedömningen har utgått från den mall för ansökan som RCC i samverkan fastslagit där varje huvudpunkt liksom slutligen helheten bedömts utifrån begreppen: stark, acceptabel, svag. Stor vikt har lagts vid beskrivningen av hela vårdprocessen ur ett patientperspektiv där mallen anger de detaljer som särskilt ska uppmärksammas i den del av vårdprocessen som utgör det nationella uppdraget. Av betydelse för bedömningen av helheten i en sammanhållen vårdprocess har också varit att samtliga delar av vårdprocessen belysts på ett likartat sätt, såväl avseende kirurgiska som icke kirurgiska delar. Nationella arbetsgruppen har fört en ingående gemensam diskussion där styrkor och svagheter i varje ansökan i detalj diskuterats. Grundat på helhetsbedömningen har arbetsgruppen rangordnat ansökningarna. Baserat på inkomna remissvar och ansökningar och den nationella arbetsgruppens beredning har RCC i samverkan utformat denna beslutsrekommendation avseende nationell nivåstrukturering inom tre områden: kirurgisk behandling av perihilära gallvägstumörer, kirurgi vid lokalt avancerad pankreas- och periampullär cancer och retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer. Därutöver ger RCC i samverkan rekommendationer avseende regional nivåstrukturering. Dessa rekommendationer utgår från sakkunnigbedömningar och har även varit föremål för remiss till landsting/regioner. Frågan om ett ev. genomförande i dessa fall ägs av landstingen/regionerna och därmed finns inget krav på kopia av beslut till SKL. Däremot avser Regionala cancercentrum att om två år följa upp hur rekommendationen hanterats i sjukvårdsregionerna. Samtliga remissvar samt ansökningar om nationella vårdenheter finns publicerade här: 5

189 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/9 15 mars 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Månadsrapport februari 2017 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens rapport. Sammanfattning Februari månads utfall har en periodiserad avvikelse på 6 miljoner och en nettokostnadsutveckling på 4,1 procent. För att nå budgetmålet 2017 ska nettokostnadsutvecklingen totalt för 2017 vara 1,8 procent. Ärendebeskrivning Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat för perioden är 6000 Tkr Ekonomisk utveckling för perioden jan-feb 2017 jämfört med samma period 2016 Nettokostnadsutveckling: 4,1 procent, ökat med 9,7 miljoner. Extern kostnadsutveckling 4,4 procent, ökat med 11,2 miljoner. Extern intäktsutveckling: 6,4 procent, ökat med 1,5 miljoner. Personalkostnadsutveckling: 1,9 procent, ökat med 2,5 miljoner. Arbetskraftskostnader: 4,5 procent, ökat med 6,5 miljoner Kostnadsutveckling utomlänsvård: 20,0 procent, ökat med 4,0 miljoner. Kostnadsutveckling förskrivna läkemedel: 7,6 procent, ökat med 1,1 miljoner. Kostnadsutveckling rekvisitionsläkemedel: 16,1 procent, ökat med 1,3 miljoner. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

190 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/9 Kostnadsutveckling hyrpersonal: 91 procent, ökat med 3,6 miljoner Utveckling av arbetskraftskostnader 2017 har börjat med en kostnadsutveckling för arbetskraft för perioden på 4,5 procent. Kostnadsutveckling för anställd personal, både tillsvidareanställda, vikarier och timanställda har en kostnadsutveckling för perioden på 1,9 procent. Kostnadsutveckling hyrpersonal: i det närmaste en fördubbling, 91 % ökning. 6,00% Arbetskraftskostnadsutveckling 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% ,00% 0,00% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 6,00% Personalkostnadsutveckling 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% ,00% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 (3)

191 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/9 Hyrpersonalkostnader Månadsvis kostnad för hyrpersonal totalt Bedömning Förvaltningens bedömning är att de åtgärder som pågår för att minska behovet av slutenvård och behovet av hyrpersonal samt åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen för läkemedel enligt tidigare framtagen handlingsplan behöver fortsätta och intensifieras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 mars 2017 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 3 (3)

192 Februari Hälso- o sjukvårdsförv Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Sem-löneskuld Summa kostnader Netto Sida 1

193 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Förvaltningsledning Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Sem-löneskuld Summa kostnader Netto Sida 2

194 Februari Konkurrens. vårdtjänster Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag -280 Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter 69 Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 3

195 Februari Läkemedel Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 4

196 Februari Sjukvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 5

197 Februari Tandvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Bidrag -45 Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor 1 Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 6

198 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Konkurrens. vårdtjänster Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag -280 Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter 69 Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 1

199 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Privata specialister Patientavgifter 5 Utomlänsintäkter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa -1 Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller -1 Interna labtjänster Externa labtjänster Inventarier & material Övriga tjänster 2 Summa kostnader Netto Sida 2

200 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Njursjukvård privat regi Patientavgifter -58 Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -3 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Läkemedel Externa labtjänster Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 3

201 Februari Primärvårdsbeställare Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag -280 Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor 9 Läkemedel Sjukvårdsartiklar Externa labtjänster Hjälpmedel 9-9 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 4

202 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Köpt ambulansverksamhet Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader 3-3 Konsulter 69 Utbildning & resor Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel 2 2 Tele & IT kostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 5

203 Februari Tandvårdsenhet Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter -2 2 Summa intäkter -2 2 Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster 5 1 Summa kostnader Netto Sida 6

204 Februari Sjukvårdsrådgivning Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Köpt verksamhet Tele & IT kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 7

205 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Sjukvård Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 1

206 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Sjukvård ledning Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -89 Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller -21 Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Externa labtjänster Hjälpmedel 3 Tele & IT kostnader Lokalkostnader 139 Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 2

207 Februari Öppen- & dagvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 3

208 Februari Habilitering/Rehabiliter Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 4

209 Februari Service/Diagnostik Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Utomlänsintäkter -13 Bidrag Interna ersättningsmodeller -92 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 5

210 Februari Slutenvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 6

211 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Med. & Oper.specialiteter Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 7

212 Februari 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Barn- & ungdomsmedicin Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 8

213 Februari Obstetrik/Gynekologi Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor 5 30 Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 9

214 Februari Psykiatri Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter -2 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -17 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 10

215 Februari Primärvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter 1 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 11

216 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/11 1 mars 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Strategisk plan för Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar Strategisk plan och budget inklusive bilagor och begär att: Regionfullmäktige förändrar resursfördelningsmodellen för Hälso- och sjukvård till att omfatta 2,5 % av budgeten, 37,6 miljoner för Regionfullmäktige, utöver ovanstående, kompenserar Hälso- och sjukvårdsnämnden med 5,6 miljoner enligt nedanstående redovisning. Regionfullmäktige, utöver ovanstående, kompenserar Hälso- och sjukvårdsnämnden med 8,733 miljoner för uppräkningar av externa avtal samt sedvanlig uppräkning av personalkostnadsökningar och regioninterna avtal. Regionfullmäktige tilldelar Hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel för särskilt svårrekryterade grupper. Regionfullmäktige tilldelar Hälso- och sjukvårdsnämnden investeringsmedel enligt sammanställning i Strategisk plan Sammanfattning Fokusområden är områden som är särskilt viktiga att kraftsamla kring under planperioden. För är nedanstående fokusområden utvalda: Finansiering av hälso- och sjukvård på Gotland Oberoende av hyrpersonal 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

217 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 Omstrukturering med sammanhållna vårdkedjor inom/utom Gotland Distansoberoende vård Patienters delaktighet ses inte som ett eget fokusområde utan lyfts fram ur perspektivet att det är det som genomsyrar samtliga aktiviteter. Utifrån dessa fokusområden är den strategiska planen för planperioden uppbyggd och aktiviteter kopplade till fokusområdena. Utöver resursfördelningsmodellen för hälso- och sjukvård, som tar hänsyn till och kompenserar för den medicinska och medicintekniska utvecklingen samt demografiska förändringar, begär hälso- och sjukvårdsnämnden kompensation enligt följande: Ytterligare kompensation för avgiftsfri öppenvård för patienter över 85 år, 0,2 miljoner. Kompensation för höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård till 23 år, 1,6 miljoner Ökade hyreskostnader 1,8 miljoner Förstärkning av hälso- och sjukvårdens budget med 2,0 miljoner för att omvandla socialpsykiatriskt team från projekt till ordinarie verksamhet vilket motsvarar de kostnader som i nuläget finansieras antingen av tidsbegränsade statsbidrag eller av socialnämnden. Totalt 5,6 miljoner förutom resursfördelningsmodell, sedvanliga uppräkningar för regioninterna kostnader, externa avtal samt personalkostnadsökningar. Dessutom extra medel för särskilt svårrekryterade grupper utifrån genomförd lönekartläggning jämfört med andra landsting/regioner. Hälso- och sjukvården står i behov av omfattande ombyggnation/tillbyggnation av enheten för akut omhändertagande. Ärendebeskrivning Strategisk plan och budget följer anvisningarna från Regionstyrelseförvaltningen och tjänar som underlag inför budgetberedningen. Bedömning Förvaltningens bedömning är att fokusområden, målsättningar och aktiviteter stämmer väl överens med Regionfullmäktiges mål i det beslutade koncernstyrkortet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 1 mars 2017 Strategisk plan för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 2 (3)

218 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 Skickas till Regionstyrelseförvaltningen Registrator-RS 3 (3)

219 PLAN Strategisk plan Hälso- och sjukvården Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden Framtagen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum Ärendenr HSN 2017/11 Version [1.0]

220 Region Gotland Strategisk plan Strategisk plan Innehåll 1 Verksamhet, uppdrag och resurser för Fokusområden Förutsättningar på lång sikt Framtida volymökningar inom vården Vård tillgänglig på hela Gotland Systematiskt förbättringsarbete ökar patientsäkerheten Aktiviteter för att förbättra en jämlik hälsa Insatser riktade till utsatta grupper Kommunikationsstrategi Metoder för att öka patientdelaktigheten Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Förebyggande arbete inom folktandvården Standardiserade vårdprocesser Rätt läkemedelsanvändning Medicinsk kvalitet Samarbete inom sjukvårdsregionen Stockholm-Gotland Samarbete med Uppsala universitet/yrkeshögskolor inom utbildning Samverkan inom Region Gotland Omhändertagande av äldres sjukvårdsbehov Trygghet för barn och ungdomar under sjukhusvistelse Forstsatt gott omhändertagande av vårdbehov kopplat till flyktingmottagande Socialpsykiatriskt team Sammanhållen missbruksvård Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan Primärvård basen i sjukvården Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Kompetensförsörjning oberoende av inhyrd personal Specialistutbildning för svårrekryterade grupper Rätt använd kompetens (RAK) Kompetensområden som ökar inom vården Inrättande av ny metod inom hjärtsjukvård Tidiga insatser för barn med avvikande kognitiv utveckling/misstänkta autismspektrumstörningar Utveckling av samarbetet inom barn- och ungdomssjukvård Planering avseende konkurrensutsatta verksamheter Driftbudget Hälso- och sjukvårdens struktur, utmaningar och tillkommande verksamhet Utgångsläget är en ekonomi i balans under Osäkerhet kring omstrukturering och nivåstrukturering av vård nationellt Ökade kostnader till följd av demografisk, medicinsk och medicinskteknisk utveckling, resursomfördelningsmodellen Regeringens beslut kring olika statliga satsningar inom hälso- och sjukvårdens område och finansiering av dessa Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet

221 Region Gotland Strategisk plan Ökade hyreskostnader på grund av investeringar i lokaler Ny modell för kapitalkostnader Strategier och medel för långsiktigt hållbar lönebildning Hälso- och sjukvårdnämndens förmåga att samarbete kring gemensamma processer Förändrat stöd från regionstyrelseförvaltningen Ökade IT-kostnader Övergång från projekt till ordinarie verksamhet; socialpsykiatriskt team Sammanfattning Taxor och avgifter Tandvårdstaxan Egenavgifter för hjälpmedel Kompensation för externa avtal Investeringsförslag med motiveringar Maskiner och inventarier IT-investeringar Bygg- och anläggningsinvesteringar

222 Region Gotland Strategisk plan Verksamhet, uppdrag och resurser för Fokusområden Fokusområden är områden som är särskilt viktiga att kraftsamla kring under planperioden. De aktiviteter som beskrivs nedan faller in under fokusområdena, se även bilaga med sammanfattande bild. Motsvarande struktur återfinns i verksamhetsplanen. För är dessa områden: Finansiering av hälso- och sjukvård på Gotland Oberoende av hyrpersonal Omstrukturering med sammanhållna vårdkedjor inom/utom Gotland Distansoberoende vård Patientens delaktighet ses inte som ett eget fokusområde utan lyfts fram ur perspektivet att det är det som genomsyrar aktiviteterna Förutsättningar på lång sikt I november 2016 blev det klart att majoritet i riksdagen inte längre fanns för det förslag till ny regionindelning som indelningskommittén lagt fram. Däremot kvarstår frågan kring den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvården på Gotland. Beroende på utfallet av diskussioner med exempelvis sjukvårdsministern under 2017 kommer arbetet med att säkra en långsiktig finansiering att pågå även under perioden Under planperioden behöver även frågan om en fördjupad samverkan med Stockholms Läns Landsting tydligare adresseras. Stockholm- Gotland bildar en gemensam sjukvårdsregion där samverkansnämnden är ett gemensamt politiskt forum där representanter från hälso- och sjukvårdsnämnden, utsedda av regionfullmäktige ingår. Frågan om den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvården är en regional fråga och drivs inte av hälso- och sjukvårdsnämnden utan av regionstyrelsen. Under planperioden ska: förvaltningen bidra till det regionala arbetet gällande den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvården och samverkan med Stockholms Läns Landsting fördjupas Framtida volymökningar inom vården Volymökningar inom hälso- och sjukvården sker i hela landet och kan på goda grunder antas fortsätta. Detta beror främst på att andelen äldre ökar och på förbättrad överlevnad vid kronisk sjukdom. Nya behandlingar och läkemedel gör att tillstånd som längre tillbaka var allvarliga, ibland med dödlig åtgång, idag kan behandlas och i viss mån botas. Nya läkemedel för hepatit C brukar nämnas som exempel. Ur kvalitetsperspektiv är detta positivt, en annan sida som inte alltid diskuteras i samma kontext är att bättre överlevnad i många fall ger ökade kostnader som t ex för läkemedel, men också i termer av att bättre överlevnad ger ökad vårdkonsumtion. En tendens till medborgares ökade förväntningar på vården bidrar också. 4

223 Region Gotland Strategisk plan Den generella volymökningen möts dock till viss del även av volymminskning inom vissa områden exempelvis har förekomsten av osteoporosfrakturer i höftregionen tidigare ökat nationellt, men på senare år har ökningstakten avtagit. Detta tycks bero på en relativ minskning i frakturincidensen, till vilken osteoporosbehandling kan ha bidragit. För hälso- och sjukvården är det av största vikt att ha en aktiv bevakning av de förändrade behoven. Prognosen för utvecklingen av cancerprevalensen pekar på en ökning med 100 procent fram till år 2030, beroende på främst åldrande befolkning och ökad överlevnad. Även andra sjukdomsgrupper förväntas öka detta gäller särskilt sjukdomar som är vanligare förekommande i högre åldrar, t ex demens. Att möta förväntade volymförändringar (vanligen ökningar) är en stor utmaning för vården generellt. Hälso- och sjukvårdens strategier för att hantera detta är: satsningar på hälsofrämjande åtgärder standardiserade vårdprocesser arbetssätt som skapar trygghet för patienterna och minskar behovet av vård ökad patientdelaktighet Under planperioden ska: Aktiviteter inom de olika strategierna genomföras, arbetet beskrivs i stycken nedan Vård tillgänglig på hela Gotland För att hela Gotland ska utvecklas på ett positivt sätt krävs att medborgarna har tillgång till samhällets service trots geografiska avstånd. Hälso- och sjukvården behöver finnas tillgänglig när man behöver den, både vid akuta situationer och vid planerade besök. Tillgänglighet kan beskrivas ur flera olika perspektiv, som exempel kan nämnas fortsatt utvecklande av inrättade Trygghetspunkter. Ett annat perspektiv som kommer att vara betydelsefullt för att möta behoven för dem som bor och vistas på Gotland är ökad förekomst av distansoberoende vård. En framgångsfaktor i arbetet är kännedom om hur vården bör utformas för olika grupper och förmåga att bemöta olika grupper med olika lösningar. Tillgänglighet gäller också tidsmässigt i form av exempelvis möjlighet att nå sin vårdcentral när man behöver det eller inom vilken tid man som patient kan erbjudas ett besök eller behandling. Gotlänningarna har idag nationellt sett en god tillgänglighet till vård. Under planperioden ska: den goda tillgängligheten till telefon, besök och behandling bibehållas. Antalet digitala tjänster som erbjuds ska öka. Detta gäller såväl vård inom Gotland som vård som idag remitteras till fastlandet Systematiskt förbättringsarbete ökar patientsäkerheten Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Genom att vidta åtgärder som ökar patientsäkerheten minska risken för skador i samband med vård. En grundläggande metod för att öka patientsäkerheten är att analysera felhändelser och vidta åtgärder som minskar eller undanröjer risk för liknande händelser. Ett annat tillvägagångssätt är att studera en 5

224 Region Gotland Strategisk plan organisations tålighet eller tänjbarhet ("resilience") i komplicerade lägen och att lära sig av de goda exemplen. Varför fungerar den här processen väl? Hur kommer det sig att den här arbetsplatsen är säker? Forskning kring detta arbetssätt pågår för att finna metoder som kan tillämpas i hälso- och sjukvård. Utvecklingen inom området behöver följas. Patienter och närstående ska enkelt kunna lämna sina synpunkter, direkt till vården. Dessa synpunkter ska tas om hand snabbt och effektivt. Återkoppling om vilka riskförebyggande åtgärder som vidtagits blir kvitto på att det lönar sig att påtala brister. Under planperioden ska: processen för patienters och anhörigas klagomål och synpunkter tydliggöras, med information om vart man vänder sig och hur man går till väga. Omhändertagandet av synpunkter ska förbättras, med en målbild som kan följas upp avseende att analys och återkoppling till berörda parter sker i rimlig tid, samt hur analys av klagomål och synpunkter sker på aggregerad nivå Aktiviteter för att förbättra en jämlik hälsa Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. God patientsäkerhet förutsätter en jämlik vård utan omotiverade skillnader. Jämställdhetsarbetet ska integreras i alla verksamheters ordinarie processer och styrande dokument. Trots en i huvudsak positiv utveckling och ett aktivt arbete inom ett stort antal områden kvarstår eller ökar vissa hälsoskillnader, exempelvis mellan olika socioekonomiska grupper. För att uppnå en mer jämlik vård behöver förbättringar inom hela organisationen ske. Viktigt är att prioriteringar sker i ledning och styrning samt ett fortsatt arbete med att identifiera omotiverade skillnader i vården, inklusive en utvecklad och förändrad uppföljning. Under planperioden ska: insatser genomföras utifrån Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor med fokus på att utveckla en sammanhållen vård och omsorg samt en god vård vid demenssjukdomar. Insatser genomföras utifrån regiongemensam handlingsplan för psykisk hälsa och utbildningsinsatser genomföras inom områdena normer, etnicitet och HBTQ Insatser riktade till utsatta grupper En ny nationell strategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck har tagits fram. För Hälso- och sjukvårdens ansvarsområde pekar strategin särskilt ut ansvaret för upptäckt av utsatthet för våld. Den nationella strategin har valt att tydligt lyfta fram gruppen flickor och unga kvinnor, då det i olika undersökningar visats sig att unga är betydligt mer utsatta än vuxna. Andra områden där kunskap behöver öka är våld och sexuellt utnyttjande inom områdena HBTQ, funktionsnedsatta och olika grupper av nyanlända. Alla som i sitt arbete möter våldsutsatta och/eller deras barn eller förövare måste se vilken viktig roll de har för att upptäcka och förebygga våld samt ge stöd och hjälp till de drabbade. Preventiva insatser för att förhindra våld är ett samhällsuppdrag, hälso- och sjukvården bidrar genom sina preventiva insatser via BVC, MVC och ungdomsmottagning. Inom hälso- och sjukvården har ungdomsmottagningen en viktig roll i den uppsökande verksamheten genom att finnas på de arenor ungdomar befinner sig. 6

225 Region Gotland Strategisk plan Tillgången till behandlingsinsatser för våldsutsatta som behöver långvarigt stöd begränsas av resurser och rekryteringssvårigheter i allmänhet inom såväl primärvården som psykiatrin. Inom förvaltningen har medarbetare genomgått V.I.P-programmet som utgörs av en strukturerad, pedagogisk gruppledarutbildning vars syfte är att förebygga våld i nära relationer för personer med intellektuella/psykiska funktionsnedsättningar. Genom anslutning till en IT plattform har förvaltningen skapat förutsättning för kompetenshöjning, tillgänglig för alla inom ämnesområdena våld i nära relationer, barn som far illa, våld mot funktionsnedsatta, normer och etnicitet samt inom HBTQ- området. Under planperioden ska: utbildningsinsatser riktas till kvinnor med lindrig utvecklingsstörning. Planen är att i nästa steg utbilda kvinnor och män med autismspektrumdiagnos samt att i dessa frågor öka samverkan med instruktörer inom Socialförvaltningen. En plan tas fram i samverkan med chefer för vilka målgrupper av medarbetare som ska genomföra utbildning under planperioden inom de olika ämnesområdena som är tillgängliga i förvaltningens IT-plattform Kommunikationsstrategi Hälso- och sjukvården har som mål att utveckla en förbättrad kommunikationsstrategi, riktad till såväl patienter, medarbetare och medborgare. Strategin består av olika delar; dels deltagande i nationell utveckling exempelvis rikstäckande informationskampanjer, dels lokala aktiviteter. En del i detta är att påverka hur hälso- och sjukvården uppfattas, lyfta fram goda resultat och exempel. Det kan även handla om insatser för att öka kännedom exempelvis om möjlighet att boka tider till vårdcentral via webben. Hälso- och sjukvården har också ett ansvar att bidra med samhällsinformation via externa media. Att via extern media mer aktivt och strukturerat informera och upplysa om sådant som hälso- och sjukvården har viktig information om, är en annan del som den kommande kommunikationsstrategin ska innehålla. För dessa aktiviteter kan också digitala skärmar som finns i många väntrum, entréer mm användas på ett mer målmedvetet sätt. För detta krävs en tydlighet i ansvarsfördelning. Vidare ska det påbörjade arbetet med att utveckla den interna kommunikationen fortsätta för att öka delaktigheten inom förvaltningens olika verksamheter. Under planperioden ska: En kommunikationsstrategi tas fram för att på ett bättre sätt nå såväl patienter, närstående och medarbetare Metoder för att öka patientdelaktigheten Patienter ska göras mer delaktiga i sin hälso- och sjukvård. Detta är ett långsiktigt arbete. Att öka patienternas delaktighet i vården ökar effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Flertalet studier visar på stora vinster med en personcentrerad vård för patienten och för vården. Med personcentrerad vård kan samhällets resurser användas mer effektivt, eftersom det visat sig att vårdtidens längd på sjukhus blir kortare, patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar. För att utveckla mot en mer personcentrerad vård genomför idag verksamhetsområdet psykiatri ett utbildningsprogram i regi av GPCC(Centrum för personcentrerad vård). Målet 7

226 Region Gotland Strategisk plan är att etablera ett hållbart personcentrerat förhållningssätt som genomsyrar hela verksamhetsprocessen Under planperiod ska: utvecklingsinsatser genomföras för att öka kunskap om och använda metoder för patientdelaktighet, samt för att skapa mötesforum mellan patient/närstående och berörda vårdnivåer. Förvaltningen avser att ta del av pågående utvecklingsarbete inom verksamhetsområde psykiatri för fortsatt spridning av kunskaper och erfarenheter inom hela förvaltningen Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Utöver vårdens traditionella roll att behandla sjukdom och skada, har hälsofrämjande hälso- och sjukvård en vidare roll i förebyggande av sjukdom och skada samt främjande av hälsa. Det hälsofrämjande arbetet är därför ett fortsatt prioriterat område, inte minst för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Alkoholprevention samt levnadsvanornas betydelse för psykisk hälsa är två områden som sedan tidigare är identifierade som strategiskt viktiga och bedöms även fortsättningsvis kräva särskilt fokus. Jämlik hälsa är ett område som behöver uppmärksammas ytterligare. I landet pågår olika projekt och studier för att på ett tydligare ge stöd till utsatta grupper för att få till stånd en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Arbetet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård behöver ständigt utvecklas. Socialstyrelsen kommer att presentera reviderade riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Dessa riktlinjer ska implementeras i verksamheterna. En grupp som identifieras med särskilda behov av insatser är de unga ensamkommande barnen, främst pojkar, som i asylprocessen och även därefter mår psykiskt dåligt och är suicidbenägna. Dock viktigt att understryka att det är individuella behov som behöver uppmärksammas. Under planperioden ska: reviderade riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder implementeras. Resurser identifieras för att kunna utveckla andra satsningar på sjukdomsförebyggande åtgärder än idag. Utredning ska göras och beslut fattas om eventuell utveckling till mer generella eller riktade hälsokontroller ska införas i verksamheten Förebyggande arbete inom folktandvården För att bibehålla en god hälsa är tandstatus en mycket viktig faktor. Folktandvården i Sverige erbjuder sedan många år patienter att teckna Frisktandvårdsavtal. Frisktandvård är regelbunden tandvård under tre år till fast pris som är reglerat i ett avtal mellan patient och vårdgivare. Uppföljning visar att patienter med frisktandvårdsavtal har bättre tandhälsa än jämförbara kontrollgrupper. Variationen i landet är stor avseende andelen frisktandvårdsabonnemang. FTV Gotland ligger bland de med lägst andel avtal. Munhälsobedömningar och tandvård för sköra äldre är ett område som har stor betydelse för möjligheten att äta och få i sig tillräckligt med näringsämnen och energi. Detta är ett viktigt område för såväl folktandvården som sjukvården att följa upp och utveckla. Under planperioden ska: arbetet med att erbjuda och teckna frisktandvårdsavtal intensifieras och målvärden för de olika åren tas fram och följas upp. Sköra äldres tandhälsa ska ges extra uppmärksamhet. 8

227 Region Gotland Strategisk plan Standardiserade vårdprocesser För att vården ska bli jämlik, effektiv och patientsäker är en tydlig framgångsfaktor att vårdprocesserna är standardiserade. Detta innebär att vården behöver utgå från bästa tillgängliga kunskap som bland annat återfinns i Nationella och Regionala vårdprogram. En standardiserad vårdprocess innebär att vilka åtgärder som skall göras, hur de skall göras och i vilken ordningsföljd är definierade. Standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården kan ses som ett exempel på standardiserade vårdprocesser. För närvarande pågår ett omfattande utvecklingsarbete nationellt kring sammanhållen struktur för kunskapsstyrning som kan ses som en del i utvecklandet av standardiserade vårdprocesser. Aktivt deltagande i det arbetet kommer att vara nödvändigt. Under planperioden ska: förvaltningen delta i arbetet med utveckling av kunskapsstyrning på såväl nationell som på lokal nivå. Ytterligare standardiserade vårdförlopp i cancervården införas i enlighet med nationell överenskommelse. Andra vårdprocesser med behov av standardisering ska identifieras och implementeras via den nationella kunskapsstyrningen Rätt läkemedelsanvändning Den nationella läkemedelsstrategins tre långsiktiga framtidsmål är: 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning 2. Tillgängliga läkemedel och jämlik användning 3. Samhällsekonomiskt/miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Hälso- och sjukvårdens ledningssystem för styrning och uppföljning skall fortsätta att implementeras och utvecklas inom läkemedelsområdet. Ett utökat samarbete med läkemedelsenheten i Stockholms läns landsting har sedan tidigare inletts och kommer att fortsätta att utvecklas vilket ger kompetensstöd samt bättre möjligheter att ingå i gemensamma upphandlingar och förbättrade avtal. Förbättrad uppföljning och utveckling av system för egenkontroll av läkemedelshantering sker för att öka patientsäkerheten. Implementering av läkemedelsgenomgångar med fokus på äldres läkemedelsbehandling kommer att fortsätta och utvecklas. Nya och kostsamma läkemedel introduceras i allt högre takt. Detta gäller framförallt inom cancervården med även inom andra områden som t.ex. så kallade särläkemedel. En nationell process har införts för att bistå landstingen/regionerna med rekommendationer om ett nytt läkemedel skall införas, hur det skall införas eller inte alls. De nationella rekommendationerna baseras på en kombination av en sjukdoms svårighetsgrad, läkemedlets effekt och dess kostnadseffektivitet. En regional införandeprocess för införandet av nya kostsamma läkemedel har införts och som ska utvecklas ytterligare med en förbättrad och säkrare process inklusive uppföljning. Under planperioden ska: kostnadsmedvetenheten hos läkemedelsförskrivare ökas. Följsamheten till läkemedelskommitténs rekommendationer inom del områden förbättras. Utifrån nya regionala rekommendationer blodförtunnande behandling med Waran successivt ersättas med nya läkemedel, vilket kommer att leda till minskat behov av provtagningar och därmed underlätta för patienterna. 9

228 Region Gotland Strategisk plan Aktiviteter identifieras för att skapa ekonomiskt utrymme för att möta alltmer ökande läkemedelskostnader. Arbetet med att sänka antibiotikaförskrivningen på Gotland intensifieras så att det nationella målvärdet nås. Om förslaget om Nationella Läkemedelslista går igenom kommer den att införas Det kommer att innebära omfattande utvecklings-, utbildnings- och implementeringsarbete. I den Nationella läkemedelsstrategin (NLS) har en ny handlingsplan för 2017 beslutats. En ny aktivitet är att starta En pilot för att stödja implementering av ett nationellt register för uppföljning av cancerläkemedel. Det kommer att kräva utvecklingsinsatser Medicinsk kvalitet Inom ramen för beslutat ledningssystem kommer hälso- och sjukvården att arbeta för att fortsätta att utveckla en systematiserad egenkontroll på alla nivåer för att följa upp och analysera egna medicinska kvalitetsresultat baserad på data i nationella kvalitetsregister. Analys av kvalitetsresultat inklusive identifierade förbättringsområden följs upp årsvis genom årliga dialogmötena inom ramen för sk ledningens genomgång med samtliga verksamheter. I samband med detta beslutas vilka förbättringsområden som skall prioriteras samt vilka prioriterade förbättringsinsatser som skall genomföras och på vilka nivåer. Ett nytt samverkansavtal med SLL inom området kunskapsstyrning kommer att medföra möjligheter till ett utökat och systematiserat samarbete inom flera områden som tex läkemedel, tillgång till medicinsk expertkunskap (SMR), metodråd, omvårdad, psykiatri samt stöd i samband med kvalitetsförbättringsprojekt. Under planperioden ska: årligen ett antal kvalitetsregister väljas ut för ett intensifierat arbete för uppföljning utifrån mål och mått och ett intensifierat arbete inledas hur resultat i kvalitetsregister kan implementeras i systematisk verksamhetsutveckling Samarbete inom sjukvårdsregionen Stockholm-Gotland Inom de närmaste åren finns ett tydligt behov av utökat samarbete inom sjukvårdsregionen Stockholm-Gotland såväl som med andra sjuvårdshuvudmän. Hälso- och sjukvården på Gotland samarbetar redan med vårdgivare inom Stockholms läns landsting. Från och med 1 januari 2017 finns ett förnyat avtal med Karolinska Universitetssjukhuset. Samarbetet avser vård, konsultstöd och utbildning mm. I takt med att vårdkartan inom Stockholm förändras i framtidens hälso- och sjukvård kommer hälso- och sjukvården på Gotland att ha behov av att utveckla samarbeten med fler vårdgivare. Ett annat tydligt exempel på samarbetsområden är inom cancervården. Det nationella arbetet kring standardiserade vårdförlopp pågår. Under de kommande åren förväntas antalet diagnoser som omfattas av arbetssättet successivt att ökas. Detta kommer att kräva utvecklingsarbete såväl inom den egna verksamheten som inom en, eller flera sjukvårdsregioner. Nationell nivåstrukturering innebär också behov av utarbetande av vårdprocesser med andra sjukvårdsregioner. 10

229 Region Gotland Strategisk plan I november 2015 lämnades ett betänkande där utredarna tydligt förordar en ökad centralisering för en bättre kvalitet. I betänkandet poängteras att förutsättningarna för att kunna utföra akutuppdraget i hög grad kommer att påverkas av förslagen. För Gotlands befolkning är det särskilt viktigt att hänsyn tas till den tekniska utveckling, som innebär alltfler möjligheter som också ofta är komplexa, och utvecklar samarbeten mellan olika vårdgivare. Detta i syfte att garantera både centralisering av de behandlingar/åtgärder som kräver specialiserad utrustning och decentralisering av de delprocesser där gemensamma nationella eller regionala vårdprogram kan garantera kvalitet med bibehållen närhet till vården, dvs. utan centralisering. Fortsatt hantering utifrån utredarnas förslag är ännu inte klarlagd. Under planperioden ska: förvaltningen utveckla samarbetsformer med andra vårdgivare inom Stockholms läns landsting och andra huvudmän Samarbete med Uppsala universitet/yrkeshögskolor inom utbildning Inom utbildning finns redan idag flera samverkansformer med Uppsala Universitet, främst via verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter och studenter från läkarlinjen. Detta kommer att öka under ett antal år framöver och sannolikt kommer fler utbildningar att bli aktuella. Även aktiviteter med utgångspunkt från forskning och utveckling kommer att utvecklas. Ett fortsatt samarbete kommer att ske med inriktning på specialistutbildningar och utveckling av distanslärande samt med Yrkeshögskolor med pågående utbildningsinsatserna te x medicinska sekreterare och tandsköterskeutbildningen. Under planperioden ska: förvaltningen vidareutveckla samarbetet med Uppsala universitet och Yrkeshögskolan inom relevanta områden Samverkan inom Region Gotland Regionens samlade ansvar för både hälso- och sjukvård och socialtjänst skapar unika möjligheter jämfört med andra landsting. Genom Regional samverkans- och stödstrukturer (RSSS) skapas förutsättningar för en samordnad och effektiv kunskapsstyrning genom att prioritera utvecklingsområden, samordna processer och lösa gränsöverskridande uppgifter för de som behöver insatser i samverkan. Denna möjlighet har utvecklats bland annat inom flera delar inom Struktur Exempel på detta finns inom äldrevården, beroendevården och den förebyggande vården/insatserna till barn och unga (BarnSam). Gemensamt med Socialförvaltningen har strukturer för samordnad ledning och styrning (SLS), överenskommelsegrupp och ärendegrupp bildats. Inom ramen för Regional Samverkan och Stödstrukturer (RSSS) finns idag BarnSam och nyinrättat VuxenSam för samverkansfrågor för vuxna. Under planperioden ska: förvaltningen utveckla nya samverkansstrukturer och arbetssätt tillsammans med Regional Samverkan och Stödstrukturer för att de gemensamma resurserna ska användas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Hälso- och sjukvården deltar i flertalet andra samarbetsformer inom regionen såsom Barnahus och Finsam samt i olika strategiska nätverk inom regionen. 11

230 Region Gotland Strategisk plan Omhändertagande av äldres sjukvårdsbehov Omhändertagandet av gruppen mest sjuka äldre är en av nyckelfrågorna för hälso- och sjukvården. En ökande äldre befolkning kommer att ha ett ökat behov av omhändertagande både inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. För att möta behovet krävs ett annat arbetssätt än idag och gränsöverskridande processer. De statliga satsningarna Bättre liv för sjuka äldre och Bättre flöde i vården är avslutade, men arbetet fortsätter genom en struktur som möjliggör att de samarbetsfora som formats under tiden som satsningen pågått används i ordinarie arbete. Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor inom Region Gotland är reviderad och beslutad. Tidigare fokusområden som inte återfinns i aktuell handlingsplan (preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och god vård i livets slutskede) kommer att följas upp inom respektive förvaltning. Under planperioden ska: förvaltningen gemensamt med socialförvaltningen kontinuerligt följa de prioriterade insatserna som har fokus på sammanhållen vård och omsorg och god vård vid demenssjukdomar. Uppföljning kommer också att ske inom områdena preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och god vård i livets slutskede Trygghet för barn och ungdomar under sjukhusvistelse Alltmer forskning talar om fördelarna av föräldranärvaro. Det gäller inte bara den viktiga känslomässiga/psykologiska anknytningen utan man har också visat förkortade vårdtider, bättre utveckling av hjärnan och mindre behov av medicinska åtgärder hos för tidigt födda barn som vårdas tillsammans med sina föräldrar. Alla barn och ungdomar behöver få möjligheten att ha sina föräldrar hos sig under sjukhusvården. De sjuka nyfödda barnen, såväl fullgångna som prematura, har idag inte den möjligheten. I och med att den psykiatriska vården flyttar in i nya lokaler kommer barn att kunna vårdas inom psykiatrin men avskilt från vuxna patienter och med barnens behov i fokus. Psykiatrins ombyggnation är ett gott exempel på ambitionen att öka tryggheten för barn under sjukhusvistelse. Under planperioden ska: möjligheten för alla barn att ha sina föräldrar hos sig under sjukhusvård fortsatt hållas aktuell Forstsatt gott omhändertagande av vårdbehov kopplat till flyktingmottagande Gotland skall enligt anvisningslagen fortsätta att ta emot nyanlända och kvotflyktingar, i vilken omfattning är dock oklart. Hälso- och sjukvården behöver säkra att den kunskap som arbetats fram tillvaratas. I regionens integrationsnätverk samt i Gotland integrationsråd finns en gemensam syn som innebär att ett kontinuerligt inflöde i rimlig omfattning innebär en fördel. Utöver arbetet med att ta emot nya flyktingar behöver hälso- och sjukvården planera för att kunna tillgodose vårdbehovet för de flyktingar som redan finns på ön och som får beslut om avslag eller uppehållstillstånd. Erfarenheter från andra landsting visar exempelvis att en del barn och unga sannolikt kommer att ha ett större behov av tandvårdsinsatser än barn som är uppväxta i Sverige. Behov av insatser inom den psykiatriska vården kan också komma att öka. Detta kommer att fodra särskild kompetens som idag inte finns inom verksamheten. 12

231 Region Gotland Strategisk plan Under planperioden ska: vårdbehovet för de flyktingar som får uppehållstillstånd och avslagsbeslut tillgodoses på ett bra sätt och kunskapen kring mottagandet av flyktingar bibehållas Socialpsykiatriskt team Det socialpsykiatriska teamet har nu varit i gång under 3 år i projektform. Projektet har under den här tiden finansierats mellan HSF och SOF med PRIO-medel. BUP och IFO har medfinansierat teamet med varsin tjänst. Teamet startade med syfte att minska antalet placeringar av barn och ungdomar. Kan placering undvikas är mycket vunnet ur flera aspekter. Under 2016 tog teamet emot cirka 30 barn/ ungdomar och deras familjer. Av dessa gick 5 till placering, vilket är ett mycket gott resultat bland flera andra; teamet utvärderar kontinuerligt sin verksamhet. Såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten arbetar nu för en övergång av det socialpsykiatriska teamet från projekt till en del i den integrerade verksamheten mellan psykiatri och socialtjänst i gemensamma behandlingsmodeller. Det socialpsykiatriska teamet är i dagsläget organiserat under hälso- och sjukvårdens organisation. Kostnaden för det socialpsykiatriska teamet är ca 2,5 miljoner varav 1,2 miljoner finansieras från Socialnämnden, 0,5 miljon finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnden och ca 0,8 miljoner finansieras idag av statliga projektmedel. De ekonomiska vinsterna av teamet tillfaller främst socialtjänsten i form av minskade placeringar av barn och unga jämfört om teamet inte hade funnits. Hälso- och sjukvårdsnämnden begär därför att 2,0 miljon tillskjuts nämnden för att permanenta det socialpsykiatriska teamets verksamhet. Under planperioden ska: Mål och aktiviteter för det socialpsykiatriska teamets verksamhet kommer att tas fram om beslut tas om fortsatt verksamhet Sammanhållen missbruksvård Sjukvården och IFO inom Socialförvaltningen har i uppdrag att ta fram ett förslag på en integrerad beroendevård där sjukvården och beroendevården inom socialförvaltningen tillsammans utvecklar en effektiv och sammanhållen vårdprocess för missbruksvården, liknande Mini Maria för unga. I patientgruppen finns ett flertal mångbesökare. Bedömningen är att en sammanhållen vårdprocess, i en sammanhållen enhet, kan ge en mer kvalificerad vård med samordningsvinster för såväl patient, organisation och ekonomi som följd. I enheten kan med fördel även lågtröskelverksamheter förläggas, exempelvis sprututbytet i ett nära samarbete med infektionsverksamheten inom sjukvården som ansvarar för den medicinska delen. Inom ramen för verksamheten är bedömningen också att läkemedelsassisterad behandling LARO (med nya föreskrifter där även smärtpatienter införlivas) skulle kunna rymmas. Under planperioden ska: Vilka aktiviteter som ska vidtas under planperioden beror på vad uppdraget som verksamheten har att utreda kommer fram till och som kan åstadkommas inom befintliga budgetramar Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan Digitalisering bör kopplas till innovation. Genom att först förändra arbetssätt och därefter stödja de nya processerna med IT kan vården effektiviseras. Med e-tjänster kan patienter ta 13

232 Region Gotland Strategisk plan större eget ansvar för sin hälsa och vårdens resurser kan inriktas mot dem som bäst behöver. Utveckling av arbetssätt i verksamheten för att kunna möta invånarnas behov är en nödvändighet när e-tjänster införs. I mars 2016 tog regeringen och SKL:s styrelse beslut om en ny vision för e-hälsa, som berör både hälso- och sjukvården och socialtjänstens olika delar. I januari 2017 träffade parterna en överenskommelse om en första handlingsplan för att nå visionen. Visionen utgår ifrån att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att: Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet Lokala satsningar på infrastruktur ska utformas tillsammans med regionens övriga nämnder. Gotlands lösningar måste kunna kommunicera med de system som finns i landets övriga landsting. Att Gotland är ansluten som 3:e part (via SLL EK till Hälso- och sjukvårdens adressregister HSA) är olämpligt, därför att det försvårar inkludering av öns privata vårdgivare i e-hälsotjänster. Utvecklingen av e-tjänster är både kostsam och teknisk komplicerad. Samverkan mellan kommuner, landsting och regioner är nödvändig. Digitalisering och införande av e-tjänster medför system som måste hanteras över tid med systemförvaltning. Ärenden till invånare måste även fortsättningsvis hanteras av personal men de nya arbetssätten innebär effektivisering och bidrar till ökad patientsäkerhet. Under planperioden kommer journalsystemet TakeCare att vara i behov av utbyte. Idag använder hälso- och sjukvården på Gotland samma journalsystem som inom SLL och är helt beroende av att Stockholm såväl driftar som utvecklar systemet. I nuläget är ett beslutsunderlag under framtagande inom SLL i avsikt att införskaffa ett nytt vårdinformatiksystem. Tidplanen för SLL är att ett beslutsunderlag ska vara framtaget innan sommaren 2017, som är tänkt att leda till beslut och igångsättande av upphandling efter sommaren. En trolig tidplan är att nytt vårdinformationssystem ska implementeras i Stockholm Detta betyder att även Gotland kommer att vara i behov av nytt system. Utredning av detta pågår och kontakter är tagna med SLL för att utreda vilka konsekvenser, såväl verksamhetsmässiga som kostnadsmässiga, detta kommer att leda till för Gotland. Stockholms läns landsting har i nuläget avsatt 2 miljarder för köp och implementering för framtidens vårdinformationsmiljö och räknar med en förvaltningskostnad på miljoner per år. Hälso- och sjukvården har ingen möjlighet att i nuläget presentera ett belopp för vad det nya systemet kommer att innebära vare sig för investeringskostnader eller för driftkostnader framöver. Under planperioden ska: E-arkiv upprättas. Sedan elektroniska journaler började användas inom olika delar av hälso- och sjukvården har ett antal system både införts och tagits ur drift. Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver lösa digital arkivering för flera system under 14

233 Region Gotland Strategisk plan perioden. Att katalogisera data i befintliga digitala journalsystem för överföring till mellanlagring och därefter e-arkiv kommer att ta stora resurser i anspråk under lång tid och detta kräver särskild kompetens. Beräknad kostnad är c:a 1,5 miljoner kronor per befintligt system. Framtida digitala system måste vara förberedda för e-arkivering innan de tas i bruk, så att e-gallring blir en del av systemens förvaltning. Journalsystemet TakeCare ersättas av ett mer modernt vårdinformationssystem som motsvarar dagens krav på interoperabilitet. Utveckling av e-tjänster göras i linje med den nationella visionen för e-hälsa och de handlingsplaner som tas fram i samverkan inom ramen för Inera/SKL Primärvård basen i sjukvården Primärvården har ett brett uppdrag, utvecklingen går dessutom mot ett tydligare och utökat ansvar. Nationellt talas om en strukturell omställning, ett paradigmskifte jfr nationella utredningen Effektiv vård (SOU2016:2). Primärvården är den aktör som förväntas ha helhetsperspektivet om patienten, identifiera och hantera sjukdomstillstånd tillfälliga såväl som kroniska och förebygga ohälsa. Primärvården ska vara den naturliga första kontakten vid sjukdom eller oro för ohälsa. I många vårdförlopp är primärvården medborgarnas första liksom avslutande instans. Kraven på tillgänglighet till besök, kontakt per telefon och tjänster via 1177 är höga och förväntas öka. Primärvården har också en central roll i trygghetsskapandet för patienterna. Under planperioden ska: aktiviteter för att stärka primärvården fortsätta. I de fall det är lämpligt ska vården i ökad omfattning utföras närmare patienten exempelvis genom att vård som idag ges på sjukhuset istället ska kunna erbjudas i primärvården Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Under planperioden föreslås en ny lag införas, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Ansvaret för planering av patientens fortsatta vård och omsorg flyttas från sluten specialistvård till öppenvård. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 avseende patienter i den slutna psykiatriska vården. Under planperioden ska: strukturer upprättas för att kunna omhänderta det förändrade uppdraget Kompetensförsörjning oberoende av inhyrd personal En viktig och strategisk fråga för hälso- och sjukvården är kompetensförsörjningen. Sedan flera år tillbaka är detta arbete centralt. Det handlar både om att rekrytera och behålla personal. Under de kommande åren måste intensiteten i rekryteringsarbetet öka ytterligare eftersom vi konstaterar att allt fler grupper är och kommer att vara svårrekryterade samt för att minska beroendet av hyrföretag. 15

234 Region Gotland Strategisk plan Nationellt har en strategi för Oberoende av inhyrd personal tagits. Projektets syfte är att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå oberoende av all inhyrd personal senast Samtliga landsting och regioner förväntas ställa sig bakom strategin. Kompetensförsörjningen är beroende av en god arbetsmiljö samt ett hållbart arbetsliv. För att en god arbetsmiljö ska uppnås behöver medarbetarna var engagerade och delaktiga. I arbetet med delaktighet och engagemang är den interna kommunikationen viktig. Cheferna har en central roll i den interna kommunikationen, både i att föra ut budskap från ledningen och i att fånga synpunkter och förslag från medarbetare. Kompetensförsörjningsplanen gäller för perioden En rutin finns för årlig uppföljning och revidering av kompetensförsörjningen inom varje verksamhets- och resursområde i sjukvården samt för tandvården och administrativa enheter. Under planperioden ska: arbetet fortsätta utifrån den lokalt antagna handlingsplanen och i enlighet med den nationella strategin Oberoende av inhyrd personal som Region Gotland ställt sig bakom. I planen finns aktiviteter både för att behålla medarbetare och för att attrahera nya medarbetare. Arbetet speglas i kompetensförsörjningsplanerna Specialistutbildning för svårrekryterade grupper Det studieerbjudandet med studielön till sjuksköterskor för utbildning till specialist, som idag erbjuds inom prioriterade områden, måste fortsätta och behöver utökas för att möta kommande behov och utvecklingen med fler nyinrättade specialistutbildningar. Diskussioner pågår med Uppsala universitet om behovet av att förlägga utbildning till distriktssköterska till Campus Gotland. Behov finns också att utveckla utbildningar på distans. Yrkesgrupperna sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer uttrycker behov av specialisering inom yrket. Idag är det svårt att finansiera en specialistutbildning inom ramen för verksamhetens kompetensutvecklingsbudget. För att möta behoven och för att vara konkurrenskraftig behöver förvaltningen ta ställning till inom vilka områden specialisering ska ske och på vilket sätt det ska genomföras. Då rekryteringsbehovet av specialistutbildade personalgrupper är stort och det rör sig om svårrekryterade grupper faller ett större ansvar på hälso- och sjukvården att vara med och finansiera utbildningar. Specialiseringen medför i sig ökade kostnader och därför behövs en medveten strategi om vilken nivå av specialisering Gotland ska ha innan ett åtagande kan göras. Under planperioden ska: analys av behov av specialistutbildade personalgrupper göras samt förslag tas fram på vilket sätt genomförandet och finansieringen kan göras. Utbildning till distriktssköterska på Campus Gotland förväntas starta. Möjligheten till utbildning via länk utökas Rätt använd kompetens (RAK) Processer och ett processinriktat arbetssätt där resurser och kompetens utgår ifrån rätt använd kompetens, RAK blir än viktigare när det råder brist på flera av de yrkesgrupper som utgör basen i 16

235 Region Gotland Strategisk plan hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det innebär krav på en större flexibilitet och samarbete mellan vårdinstanser, verksamheter och olika personalkategorier för att än tydligare följa patientens process i vårdkedjan. Förståelse och kunskap om varandras professioner behöver utvecklas för att använda kompetens från andra yrkesgrupper än traditionell hälso- och sjukvårdspersonal för olika arbetsprocesser och stödjande funktioner, liksom olika förbättringsmodeller som också kan bidra till att skapa ökad patientnytta. För att omsätta goda idéer och initiativ så ska arbetsväxling uppmuntras, men för att säkerställa att omfördelning av arbetsuppgifter eller vårdnivå är hållbara behöver dessa värderas och bedömas utifrån ett flertal perspektiv. De behöver också genomföras med metodik och systematik så att det går att säkerställa ett effektivt resursanvändande av hälso- och sjukvårdens medarbetare. Under planperioden ska: arbetet med att genomföra växlingar enligt RAK fortsätta Kompetensområden som ökar inom vården Inom flera områden ökar efterfrågan på kompetens, exempelvis inom olika terapeutiska inriktningar för att behandla/förhindra psykisk ohälsa samt kunskap om äldre, gerontologi/geriatrik. Behovet av IT-kompetens är både strategiskt och operativt. Det finns även ett ökat behov av logistisk kompetens. Förvaltningens arbete att möta behoven inom de olika kompetensområdena beskrivs i kompetensförsörjningsplanen. Under planperioden ska: arbetet med kompetensförsörjningsplanernas aktiviteter genomföras Inrättande av ny metod inom hjärtsjukvård En utredning pågår huruvida det är möjligt och ekonomiskt möjligt att starta en angiografi/pci-verksamhet på Gotland. Akut kranskärlssjukdom är en av de allra vanligaste diagnoserna inom akut internmedicin. En central del i utredning och behandling är kranskärlsröntgen (coronarangio eller angio)och ballongsprängning (PCI - Percutaneous Coronary Intervention). Idag sköts all angio och PCI för gotlandspatienter på Karolinska. År 2015 gjordes 239 angiografier och vid ungefär hälften av dessa gjordes även PCI. Enligt kvalitetsregistret SCAAR och rapporten Swedeheart (2015) får Gotländska patienter få angiografier och PCIer i förhållande till befolkning. I samma rapport redovisas också sjukligheten i ischemisk hjärtsjukdom. Data baseras på andel patienter med diagnosen ischemisk hjärtsjukvård. Sjukligheten enligt definitionen är ca 400 personer per invånare. De allra flesta patienter skulle med verksamheten befintlig på Gotland slippa få vården på Karolinska, ett tjugotal däremot, skulle fortfarande behöva transporteras till Karolinska för vård. Då patienten ofta både får väntetid i Visby innan Karolinska kan ta emot och en eftervård i Visby skulle den totala vårdtiden för patienten kortas med några dygn. Vårdtiden på Gotland för ett ingrepp skulle ofta inte överstiga den tid som patienten annars haft som väntetid alternativt eftervårdstid. Vid en uppstart av verksamheten visar erfarenhet att en ökning av undersökningar/behandlingar sker. Verksamheten är tänkt att bedrivas måndag-fredag del av dag. 17

236 Region Gotland Strategisk plan För att kunna starta upp en angio/pci-verksamhet på Gotland krävs rekrytering och kompetensutveckling av personal. Främst gäller det rekrytering av en PCI-operatör vilken oftast är specialist i kardiologi samt utbildning av hjärtsjuksköterskor till PCIsjuksköterskor. För att kunna starta verksamheten i Visby behövs investering i såväl utrustning som lokal. En genomlysningsutrustning avsedd för ändamålet beräknas kosta ca 10 miljoner. Utöver detta tillkommer eventuell anpassning till lokaler. Effekterna av en uppstart av angio/pci-verksamhet på Gotland skulle få till följd att antalet helikoptertransporter minskar och likaså kostnader för denna vård på Karolinska. En noggrann kostnadsberäkning är ännu inte genomförd för att utreda om en uppstart av verksamheten på Gotland är ekonomiskt försvarbar. Under planperioden ska: aktiviteter utarbetas beroende på vad utredningen kommer fram till och vilket ställningstagande som görs angående att överföra verksamheten från Stockholm till Gotland Tidiga insatser för barn med avvikande kognitiv utveckling/misstänkta autismspektrumstörningar För att förebygga framtida psykisk ohälsa/sjukdom finns det idag evidens för att tidiga insatser för denna grupp barn kan minska negativa effekter av barnens funktionsnedsättning. Framförallt handlar det om träning i samspel och kommunikation. Föräldrastöd är också en viktig hörnpelare. Omhändertagandet av denna patientgrupp behöver stärkas och de kompetenser som kan stå för dessa insatser behöver kartläggas. Under planperioden ska: omvärldsbevakning ske och arbete gemensamt genom RSSS BarnSam fortsätta med målet att kunna öka insatserna till denna patientgrupp Utveckling av samarbetet inom barn- och ungdomssjukvård I såväl de primära vårdnivåerna som inom den specialiserade vården ges insatser inom ramen första linjen psykisk hälsa barn och ungdomar. Ett utvecklat samarbete inom Barnsam är idag väl etablerat. Samarbetet inom barn- och ungdomssjukvård, utifrån andra perspektiv, behöver fortsätta att utvecklas för att skapa samsyn kring vilka åtgärder som ska prioriteras och ev bortprioriteras. Under planperioden ska: samarbetet inom barn och ungdomssjukvård fortsätta utvecklas Planering avseende konkurrensutsatta verksamheter Inom nämndens område bedrivs en rad verksamheter på entreprenad efter upphandling/konkurrensutsättning. För dessa kommer beslut behöva fattas om uttag av förlängningsoption, förnyad upphandling alternativt omprioritering till egen regi vid olika tidpunkter under planperioden. Tidsfrist för uttag av förlängning finns angivet i avtal och är normalt 6-9 månader. Om ny upphandling skall genomföras bör beslut fattas minst månader innan avtalsslut. Vid beslut om återgång/övergång i egen regi kan, beroende på verksamhetens omfattning, beslut behöva fattas månader före aktuellt avtals utgång. Inga egenregiverksamheter avses konkurrensutsättas under planperioden. Däremot förväntas förutsättningarna för den luftburna ambulanssjukvården med flygplan och helikopter förändras genom de bildade kommunalförbunden. 18

237 Region Gotland Strategisk plan Verksamhet vid vårdcentraler i privat regi regleras i lagen om obligatoriskt vårdvalssystem, LOV som innebär fri etablering under villkor som fastställs av nämnden i Krav- och kvalitetsboken. För att ge entreprenörerna rimlig framförhållning behöver beslut fattas om regelverk och ersättningar under första halvåret Ambulanshelik optertjänst Falck Ambulans AB för 5+2 år * 1 år Beslut om förlängning senast SOS Alarm * 1 år Beslut om förlängning senast * 2 år Beslut om förlängning senast Verksamhet Leverantör Avtal till Förläng- Anmärkning nings- option Njursjukvård Diaverum Utnyttjad Upphandling pågår Ambulanssjukvård Ambulansalarmering Scandinavian Medicopter Sjukvårdsrådgivning Previa AB Utnyttjad Upphandling beslutad Fysioterapi Totalhälsa n Utnyttjad Upphandling beslutad Fotvård Penttis fotvård Beslut senast Fotvård Fothälsan Beslut senast Fotvård Fotvården Korpen Beslut senast Psykoterapi Lukasmottagnin gen Utnyttjad Beslut snarast Vårdcentral Visborg Ptj Vårdcentral Hansahälsan Unicare Läkemedelsför sörjning ApoEx * 1 år Beslut i mars Driftbudget Hälso- och sjukvårdens struktur, utmaningar och tillkommande verksamhet Behovet av driftsbudget för planperioden påverkas av flera faktorer. Utgångsläget är en budget i balans under 2017, vilket kräver stora besparingar i verksamheten enligt framtagen handlingsplan Osäkerhet kring omstrukturering och nivåstrukturering av vård på ett nationellt plan, som också kan påverka den gotländska vården. 19

238 Region Gotland Strategisk plan Ökade kostnader till följd av demografisk, medicinsk och medicinskteknisk utveckling. Regeringens beslut kring olika statliga satsningar som påverkar hälso- och sjukvården och finansiering av dessa. Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet. Ökade hyreskostnader pga investeringar. Ny modell för kapitalkostnader vid investeringar Strategier och medel för långsiktigt hållbar lönebildning Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämndens förmåga att samarbeta kring gemensamma processer Förändrat stöd från Regionstyrelseförvaltningen Driftkostnader i samband med införande av nytt vårdinformatiksystem Socialpsykiatriskt team Utgångsläget är en ekonomi i balans under 2017 För första gången på många år har hälso- och sjukvården en budget för 2017 som är stram och realistisk. För att nå en budget i balans med verksamheten under året krävs besparingar på ca 25 miljoner enligt handlingsplan som togs fram under hösten Handlingsplanen innehåller följande: Handlingsplan för minskad kostnad för utomlänsvård 5 miljoner Minskat behov av antalet vårdplatser, nettobesparing 5 miljoner Växling från hyrpersonal till anställd personal, nettobesparing 10 miljoner Övriga kostnadsminskningar 5 miljoner Bromsa kostnadsutveckling av läkemedelskostnaderna De två viktigaste faktorerna för att handlingsplanen ska gå att nå är att behovet av slutenvård minskar och att hälso- och sjukvården lyckas bryta trenden med allt större behov och därmed kostnader för hyrpersonal år från år Osäkerhet kring omstrukturering och nivåstrukturering av vård nationellt Främst två utredningar som gjorts under 2015 kan få framtida konsekvenser för såväl nationell och lokal vårdorganisation. Intentionerna i utredningen om högspecialiserad vård är bland annat en mer jämlik vård över landet och utredningen menar att det blir resultatet om större delar av vården koncentreras till färre utförare än idag. Detta skulle innebära att delar av den vård som idag produceras på Gotland, istället ska produceras någon annanstans. Vilka effekter detta skulle få på såväl den gotländska sjukvården som ekonomiska konsekvenser är i dagsläget inte möjligt att svara på. Ytterligare en utredning som pågått är utredningen Effektiv vård av Göran Stiernstedt. Utredningen belyser effektivitetsproblematik inom sjukvården. Slutsatsen är att det för att komma tillrätta med ineffektiviteten inom sjukvården behövs åtgärder på alla nivåer för att åstadkomma styrning, struktur, samarbete, organisering och arbetssätt som bättre möter patientens behov och möjligheter att bidra med sina egna insatser. Hälso- och sjukvården är under våren 2017 inne i ett arbete med att själva utreda vad i utredningen Effektiv vård som är applicerbart på den gotländska hälso- och sjukvården. Samtidigt har de 6 olika regionala cancercentren genomfört nivåstrukturering av olika cancerdiagnoser. 20

239 Region Gotland Strategisk plan En nivåstrukturering och ett delvis nytt tankesätt kring förhållandet mellan slutenvård, öppen specialistvård och primärvård är något som hälso- och sjukvården behöver förhålla sig till och arbeta fram en plan för att omhänderta Ökade kostnader till följd av demografisk, medicinsk och medicinskteknisk utveckling, resursomfördelningsmodellen Hälso- och sjukvårdsnämnden begär att bli ersatt enligt resursfördelningsmodell, 2,5 procents nettokostnadsutveckling vilket motsvarar 37,6 miljoner Regeringens beslut kring olika statliga satsningar inom hälso- och sjukvårdens område och finansiering av dessa Under den tidigare mandatperioden har den statliga styrningen till utvecklingsområden ökat. De överenskommelser mellan staten och SKL som i nuläget är aktuella är följande: Professionsmiljarden, aviserad till och med 2018 Satsning på att korta väntetider inom cancersjukvården, aviserad till och med 2018 Satsning på arbete med psykisk ohälsa, aviserad till och med 2018 Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa, aviserad till och med 2019 En förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar, aviserad till och med 2017 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess aviserad till och med 2018 (fd sjukskrivningsmiljarden) Försäkringsmedicinska utredningar aviserad till och med 2017 Våld i nära relationer, uppdrag direkt från Socialstyrelsen, ingen överenskommelse som SKL är inblandad i. Aviserad till och med För att få del av satsningarna krävs också insatser. Generell bedömning är att kostnaderna för satsningarna motsvarar de stimulansmedel i form av statsbidrag som staten betalar ut. Utmaningen är att samtidigt som satsningarna pågår utvärdera arbetet och vid behov arbeta in överenskommelsen i ordinarie verksamhet. Staten har enligt budgetpropositionen hösten 2015 haft ambitionen att genomföra flertalet satsningar inom Hälso- och sjukvårdsområdet, utöver de som nämnts ovan. Satsningar där ersättningen från staten fördelas i det generella utjämningsbidraget till Region Gotland. De flesta av dessa satsningar är genomförda under 2016 och 2017 och hälso- och sjukvården har helt eller delvis blivit kompenserade för dessa i budgetramen. Den satsning som fortfarande kvarstår är kostnadsfri tandvård steg 2, dvs under 2017 höjs åldersgränsen för kostnadsfri tandvård för unga till och med 21 år, denna är hälso- och sjukvården kompenserad för. Steg 2 innebär att åldersgränsen höjs till att bli till och med 23 år och denna del är hälso- och sjukvården inte kompenserad för och begär i samband med Strategisk plan och budget för perioden att ersättning utgår till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingen ersätts med ytterligare 276 miljoner vilket för Gotlands del motsvarar ca 1,6 miljoner. För den satsning på sjukvård för äldre som genomförts under 2017, kostnadsfri öppen hälso- och sjukvård för personer 85 år och äldre har hälso- och sjukvården blivit 21

240 Region Gotland Strategisk plan kompenserad med 1,2 miljoner, vilket motsvarar den ersättning som Region Gotland erhållit från staten. Vid en närmare analys är inkomstbortfallet för hälso- och sjukvårdsnämnden ca 1,4 miljoner. Nämnden begär inför 2018 att kompenseras med mellanskillnaden Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) är den instans som godkänner om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånen eller inte. Bedömningen sker bland annat utifrån att läkemedlet ska vara kostnadseffektivt. Nya Läkemedelsterapier och eventuella andra problemställningar kring läkemedel ska vid behov utvärderas av TLV och NT-gruppen. Utifrån dessa ges rekommendationer till landstingen om förhållningssätt till nya läkemedel. En rad nya läkemedel inom främst cancerområdet och läkemedel mot Hepatit C godkändes och rekommenderades de senaste åren och de ekonomiska effekterna har varit tydliga med mycket stor ökning av läkemedelskostnaderna. Enligt läkemedelskommitténs årsredovisning prognostiserar SLL 2017 en något lägre ökning av läkemedelskostnaderna jämfört med den som varit 2016, med 4,3 procent förmånsläkemedel och rekvisitionsläkemedel tillsammans. Nya läkemedel mot cancer och nya särläkemedel driver kostnaden. Motsvarande kostnadsökning på Gotland innebär ökade kostnader med ca 9 miljoner. Detta indikerar således att läkemedelskostnaderna fortsätter att öka kraftigt även för perioden I det statsbidrag som hälso- och sjukvården erhåller från staten och som är kompensation för just läkemedel inom läkemedelsförmånen finns ännu inget avtal slutet mellan staten och SKL för 2017 och framåt. SKL arbetar för att det kommande avtalet ska bli ett tvåårigt avtal. Diskussioner pågår där statens viljeyttring är att lägga in statsbidraget för förmånsläkemedel in i det generella statsbidraget till landstingen. Detta vore ur landstingens synvinkel olyckligt då utjämningsbidraget inte alls ökat under lång tid medan kostnaderna för förmånsläkemedel ökat kraftigt. Ett mer statiskt bidrag till landstingen för förmånsläkemedel skulle med all säkerhet ge landstingen högre nettokostnader. När Tandvårds- och läkmedelsförmånsverket (TLV) har godkänt nya läkemedel och Expertgruppen för nya läkemedel (NT-gruppen) rekommenderat de samma är det mycket svårt för enskilda sjukvårdshuvudmän att inte ge behandling med dessa läkemedel då behov finns. I Hälso- och sjukvårdslagen står inskrivet att vården ska vara jämlik, det är svårt att uppnå om man som enda sjukvårdshuvudman avstår från att ge behandling pga. ekonomiska skäl. Det kommande avtalet, tillsammans med den osäkerhet som råder kring kostnadsökningar inom läkemedelsområdet bidrar på sikt till osäkerhet i prognostiserade utfall gällande nettokostnader för läkemedel Ökade hyreskostnader på grund av investeringar i lokaler Då stora investeringar görs i sjukvårdens lokaler under perioden kommer detta att generera ökade hyreskostnader. Då ny redovisningsmodell är ianspråktagen för lokaler med komponentavskrivning med olika avskrivningstider är det i dagsläget inte möjligt att på förhand avgöra hyreshöjningen. Den beräknade hyreshöjningen är endast en schablonberäkning som använts tidigare. Det projekt som under de närmsta åren kommer att påverka hyreskostnaderna är projektet för reservkraft till Visby lasarett. Total investeringskostnad 20,4 miljoner. Projektet beräknas vara klart 2017 och generera hyreshöjningar med ca tkr from Hälso- 22

241 Region Gotland Strategisk plan och sjukvårdsnämnden begär att bli kompenserad för den höjda hyreskostnaden from Framtida hyreshöjningar på grund av ombyggnationer är helt beroende av beslut gällande ombyggnation/tillbyggnation för enheten för akut omhändertagande inklusive plan 4-6 och ombyggnation av intensivvårdsavdelningen Ny modell för kapitalkostnader Inför 2018 förväntas den automatiska kapitalkostnadstäckningen till anslagsfinansierad verksamhet att upphöra. Beslut tas i Regionfullmäktige i samband med budgetbeslutet inför Detta innebär att ny- och reinvesteringar ska finansieras inom budgetutrymmet för verksamheten. Hur fördelning av budget för kapitalkostnader till de berörda nämnderna kommer att se ut är i dagsläget inte klart men ska beräknas på ett tioårigt genomsnitt. Förändringen innebär en tydligare styrning för verksamheten att säkra finansiering inför investeringar. Förändringen innebär också att ett mer aktivt förhållningssätt kring hur kapitalkostnader påverkar den totala driftbudgeten. Med kapitalkostnader avses avskrivningar och internränta Strategier och medel för långsiktigt hållbar lönebildning Under de senaste åren har utrymmet för löneutveckling legat på en låg nivå beroende på Region Gotlands ekonomiska förutsättningar. Långsiktigt kommer det inte att vara hållbart med den nivån med tanke på hur situationen ser ut i övriga Sverige för förvaltningens yrkesgrupper. Löneutvecklingen har de senaste åren legat på en högre nivå i stora delar av landet för jämförbara grupper. I regionens övergripande arbete med lönebildning jämförs yrkesgrupper främst utifrån BAS-värderingar i ett jämställdhetsperspektiv. Som resultat av jämförelsen har extra medel tilldelats förvaltningen. Extra medel har då främst tillfallit sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker. Trots det ligger förvaltningens löner generellt under rikets medianlöner. För att vara konkurrenskraftig med övriga landsting bör jämförelser göras mot SKLs landstingsstatistik. Förvaltningens löner ligger, t ex för de flesta av sjuksköterskegrupperna, under rikets medianlöner: Många av förvaltningens sjuksköterskor har lång erfarenhet och anställningstid, om man då jämför lönen med andra landsting så är lönen betydligt lägre än för jämförbara grupper. Ett annat exempel är förvaltningens chefer, som har låga löner jämfört med landstingsstatistiken. Som en konsekvens av detta bedöms det nödvändigt att avsätta extra medel för särskilt svårrekryterade grupper utifrån genomförd lönekartläggning jämfört med andra landsting/regioner. Rekrytering är en av de viktiga strategiska utmaningarna och rekryteringsarbetet måste gå hand i hand med arbetet att utveckla och behålla medarbetare. Det råder en stor brist på många av hälso- och sjukvårdens yrkeskategorier. En framgångsfaktor för att säkerställa kompetensförsörjning och kontinuitet är att de medarbetare som arbetar i förvaltningen väljer att stanna kvar. För att lyckas med det måste en långsiktig strategi kring lönebildningsfrågor utvecklas och följas under planperioden Hälso- och sjukvårdnämndens förmåga att samarbete kring gemensamma processer I flera stycken ovan har det nära samarbete som sker mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten beskrivits. Förmågan att tillsammans hitta effektiva processer för 23

242 Region Gotland Strategisk plan gotlänningar i behov av de båda verksamheternas insatser är en nyckelfaktor för såväl vårdkvalitet som ekonomi Förändrat stöd från regionstyrelseförvaltningen Den besparing som beslutats kring regionstyrelseförvaltningens resurser innebär minskat stöd till verksamheterna. Detta riskerar att ge negativa konsekvenser. I möjligaste mån ska förändrade arbetsätt och effektivare processer göra att det minskade stödet inte leder till försämrat stöd. Det finns dock en farhåga att mer arbete och förväntad kunskap läggs på cheferna inom förvaltningen vilka redan idag har en hårt ansträngd arbetssituation. Detta kan i värsta fall innebära att stöd för att göra rätt vid exempelvis rekryteringar minskar och uppföljning av såväl ekonomi som verksamhet blir lidande. Ett utvecklat samarbete mellan förvaltningarna kommer att krävas för att minska identifierade risker Ökade IT-kostnader Behovet av att fasa ut nuvarande journalsystem som beskrivits ovan kommer att generera ökade driftkostnader. Hälso- och sjukvården har ingen möjlighet att i nuläget göra bedömningen med hur mycket. Journalsystemet är basen för dokumentation inom hälsooch sjukvård. Ett utbyte kräver stora insatser både för inköp, implementering, fortlöpande systemförvaltning och drift samt arkivering av gamla system. Ett ökat antal digitala arbetsplatser inklusive mobila lösningar kan förväntas. Ökat antal personer som behöver e-tjänstekort, kopplat till obligatorisk inloggning med kort kommer att leda till behov av sessionsinloggning för bl.a. bättre och säkrare arbetsflöde i verksamheten Övergång från projekt till ordinarie verksamhet; socialpsykiatriskt team För att det socialpsykiatriska teamet ska kunna fasas ut som projekt och inrymmas inom ordinarie verksamhet och därmed fortsätta arbeta med familjer i behov av stöd och undvika placeringar begär hälso- och sjukvårdsnämnden att Regionfullmäktige tillskjuter 2,0 miljoner för att permanenta det socialpsykiatriska teamet inom nämndens verksamhet. Den totala kostnaden för teamet är 2,5 miljoner, där ca 0,5 miljon bekostas av hälso- och sjukvården. De ekonomiska vinsterna i form av minskade placeringar av målgruppen tillfaller socialnämnden Sammanfattning En sammanvägning av resursbehovet för 2018 för hälso- och sjukvårdsnämnden är, utöver kompensation för externa avtal och personalkostnadsökningar samt extra medel för särskilt svårrekryterade grupper utifrån genomförd lönekartläggning, följande: Resursfördelningsmodell 2,5 procent 37,6 miljoner Ytterligare kompensation för kostnadsfri öppenvård 0,2 miljoner 24

243 Region Gotland Strategisk plan Höjd åldersgräns för fri tandvård 1,6 miljoner Hyreshöjning pga investering i reservkraft 1,8 miljoner Socialpsykiatriskt team 2,0 miljoner Totalt 43,2 miljoner 2.2 Taxor och avgifter Tandvårdstaxan Tandvårdstaxan ses över i samband med att de statliga referenspriserna ändras. Inför taxejusteringen 2014 beslutade Regionfullmäktige att Folktandvården Gotlands taxa följer referenspriserna. I december 2016 beslutade Regionfullmäktige att taxor inom Mun- och käkcentrum för protetiska åtgärder ska vara 15 procent högre än referenspriset för allmäntandvården. Utvecklingen av referenspriserna följs kontinuerligt och skulle alltför stora differenser uppkomma mellan referenspriset och den kostnadsbild som Folktandvården Gotland har för respektive åtgärd, kommer frågan att lyftas till nämnden Egenavgifter för hjälpmedel Ett regionalt arbete pågår kring egenavgifter för hjälpmedel. Då hjälpmedel finns inom flera förvaltningar, främst hälso- och sjukvården och socialförvaltningen, finns ett regionövergripande regelverk för hjälpmedel. Den del av regelverket som innefattar egenavgifter är nu under utredning. Ett förslag till beslut ska vara framtaget under våren Kompensation för externa avtal De externa avtal som hälso- och sjukvården har beräknas öka kostnaderna med tkr. Avtal Omslutning (tkr) Beräknad indexhöjning Beräknad volymförändring Kompensation 2018(tkr) Alarmering o dirigering (SOS Alarm, MSB, Saab Security) Privata vårdgivare enl nationella taxan. Läkare och sjukgymn. Privata vårdgivare enl avtal (sjukgymnastik, psykoterapi, fotvård) Njursjukvård (Diaverum) SOS =0% t o m 2018 Övriga 4% på 467 6,385 Mkr 2% (styrs av förhandling SKL) +0% 19-5% 0 2,24 2% +/ ,7 80% av AKI kol M-O maj- +2% (vägt: ÖV o TX

244 Region Gotland Strategisk plan Privat primärvård (Ptj, Unicare) Ambulans (Falck) Ambulanshkp (SMC) Ambulansflyg (SAA) maj +4%, PD ohd 0%) 29,6 2% +2% (Ökn 1184 listningspoäng pga alder mm) 31,1 90% av VPI 503 2,2 27,6 90% av LCI 5% 2500 kol H kv4=3,98% 2,0 Spotpriser 5% 180 Regionvård ,5 % Konsultavtal (till ,5 % 325 största delen KARGO) Distribution av % LCI 0% 13 läkemedel (ApoEx)) Sjukvårdsrådgiv 3,1 Mkr LCI kolq 1% 62 ning (Previa) =1% Privat barn- och LPIK 2,6% 26 ungdomstandvår d Privat tandvård 650 LPIK 2,6% 17 Tandvård till särskilda patientgrupper. Totalt

245 Region Gotland Strategisk plan Investeringsförslag med motiveringar Maskiner och inventarier Medicinteknisk utrustning, pott Skelettröntgen Patientövervakningssystem PCI- Percutan Coronal Intervention Inventarier i lokaler, pott Inventarier för enheten för akut omhändertagande Inventarier för intensivvårdsavdelningen Totalt IT IT investeringar (ej hänsyn tagen till nytt system för vårdinformatik) Totalt Bygg och anläggning enligt lokalförsörjningsplan Mindre ombyggnad, pott Rehabenheten Korpen Enheten för akut omhändertagande inkl tillbyggnad plan Tillbyggnad plan Total kostnad vid om/tillbyggnad plan Intensivvårdavdelningen Primärvård Total ram för lokaler Totalt investeringsförslag Maskiner och inventarier Medicinskteknisk utrustning, pott Utbyte av medicinteknisk utrustning sker enligt återanskaffningsplan samt eventuella nyanskaffningar. 27

246 Region Gotland Strategisk plan Några exempel på investeringar under är Dentalunitar (behandlingsstolsenhet tandvården), patientkallelsesystem lasarettet och mobil röntgenutrustning. Hälso- och sjukvården är nu i en period då en stor del av den medicintekniska utrustningen börjar bli gammal samtidigt, vilket sker ungefär vart tionde år. Sedan många år tillbaka har hälso- och sjukvården i budget haft en klumpsumma för övrig medicinskteknisk utrustning. Beloppet har varierat mellan åren, något beroende på om några större investeringar för medicinskteknisk utrustning budgeterats samma år. Inför investeringsbudgeten 2013 beslutades det om olika potter i de olika nämnderna, som innebär att det finns en möjlighet till bättre framförhållning gällande investeringsutrymme. Upphandlingar och inköp av inventarier tar lång tid varför det ofta sker över ett årsskifte. Att kunna förutse att potten kommer att vara i samma storleksordning nästkommande år gör att arbetet med investeringarna kan få ett jämnare flöde. Sedan 2013 har potten för medicinskteknisk utrustning varit 15 miljoner. Potten för medicinskteknisk utrustning är i grunden på en nivå som är rimlig utifrån verksamhetens behov och vad hälso- och sjukvården klarar att hantera inköp av utrustning för. Potten används till en mängd olika utrustningar under ett år, både mindre och större, och samtliga kräver resurser att genomföra i en upphandling. Allt mer görs samlade upphandlingar tillsammans med Stockholms Läns Landsting vilka Gotland sedan kan göra avrop ifrån. Dessa samordnade upphandlingar med SLL är resursbesparande för Gotland men kräver ändå ett visst mått av arbete för att kunna delta. Kostnaden för enskilda investeringar av teknisk karaktär har en tendens att öka. Inte pga att tekniken i sig blir mer kostsam, utan utifrån att vid de flesta utbyten av utrustning har tekniken utvecklats mycket sedan den nu utbytta utrustningen köptes in. Sedan 2012 har LPIK stigit med ca 9 procent. Om investeringspotten skulle ha motsvarande uppräkning skulle investeringspotten för 2018 istället vara ca 16,5 miljoner. Hälso- och sjukvårdsnämnden begär att potten för medicinskteknisk utrustning höjs till 17 miljoner. Utrustning till röntgenavdelningen Utbyte av två stycken skelettröntgenutrustningar som sker enligt återanskaffningsplan. Investeringsbehovet för dessa skelettröntgenutrustningar är 10 miljoner som tidigare planer, vilket kan delas på två år. Patientövervakningssystem Det lasarettsövergripande system som idag finns för hjärtövervakning av patienter, är från Leverantören har meddelat att de inte längre kan supporta systemet. För hjärtverksamheten och sjukvården är det ett oerhört viktigt och prioriterat system. Det berör övervakning både på avdelningar men också akuten och intensivvården. Om man inte har systemet, ens för en kort stund så måste en personal sitta och se på en övervakningsskärm. Det innebär en personal med hjärtkompetens hela tiden måste finnas för en patient samt att ingen registrering/dokumentation finns vid en avvikelse i hjärtrytmen då ingen information lagras. Utbytet omfattar både fasta installationer, dataskärmar och datamjukvara samt plattform/server. 28

247 Region Gotland Strategisk plan Systemet borde ha varit med i tidigare strategiska planer men vidden och angelägenhetsgraden av systemutbytet har blivit känt först nu. PCI Percutan Coronal Intervention En förstudie pågår för att se på möjligheterna att starta upp verksamheten PCI på Gotland, vilket beskrivits ovan. Om förstudien faller ut positivt såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt, och beslut tas om att starta verksamheten på Gotland behöver nyanskaffning av utrustning göras. När förstudien är klar och resultatet av den presenteras kommer behovet av investeringen antingen förtydligas, i så väl pengar som tidpunkt, alternativt tas bort. För att en överflyttning av verksamhet ska vara möjlig på lite längre sikt kommer det av utrymmesskäl att bli nödvändigt att tillbyggnaden för enheten för akut omhändertagande även inkluderar plan 4-6. Under en kortare period kan verksamheten inrymmas i befintliga lokaler men med negativa konsekvenser gällande såväl konferensrumsmöjligheter och förrådshantering. Investeringar i lokaler, pott Utbyte, återanskaffning och eventuell nyanskaffning av inventarier. I samband med lokalprojekt så behövs det investering med lösa inventarier. 3.2 IT-investeringar Den stora IT-investeringen som hälso- och sjukvårdsnämnden står inför under planperioden är utfasningen av befintligt journalsystem och införskaffande av ett modernt system för vårdinformatik. Anskaffningskostnad för detta system är i nuläget inte möjligt att precisera. Utöver detta finns behov av utbyte, återanskaffning och nyanskaffning av sjukvårdens specifika IT program. 3.3 Bygg- och anläggningsinvesteringar Bygg- och anläggning enligt lokalförsörjningsplan Reviderad lokalförsörjningsplan med investeringsplan för perioden är under framtagande och redovisas för Hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut i samband med beslut om Strategisk plan och budget. Pott för mindre ombyggnader För att Hälso- och sjukvården ska ha möjlighet att göra mindre lokalförändringar/anpassningar till följd av verksamhetsförändringar eller utrymmesskäl är potten för mindre ombyggnader ett viktigt verktyg. Under närmsta åren kommer exempelvis mindre ombyggnationer att behöva göras till följd av att centralkassorna att göras om till någon form av servicedisk i samband med projektet förenklad betalning. Således är det viktigt att potten inte prioriteras bort. Rehabenheten korpen 29

248 Region Gotland Strategisk plan Habilitering/rehabilitering bedriver öppen- och dagvård samt arbetar inom slutenvården. Traditionellt sett har verksamheten haft stora lokalytor. Utvecklingen har gått framåt med nya arbetsätt och metoder vilket kräver anpassningar och sannolikt mindre ytor. Under de senare åren har verksamheten minskat med ca 700 kvm, förändrat lokaler med träningskök mm. Arbetet planeras nu fortsätta med lokalanpassningar i bassängområde, behandlingsrum och administrativa arbetsplatser. Enheten för akut omhändertagande Ombyggnation/tillbyggnation av enheten för akut omhändertagande är sjukvårdens mest prioriterade ombyggnation. Ombyggnationen är motiverad ur flera aspekter: Säkerhetsaspekt för såväl patienter som personal Patientsäkerhetsaspekt Arbetsmiljö/arbetsmetodik Integritetsaspekt Utrymmesaspekt Enheten för akut omhändertagande är den enhet på lasarettet där såväl gående patienter som ambulansfall mottas, bedöms, stabiliseras, behandlas under en tämligen kort period för att sedan lämna enheten hade akutmottagningen läkarbesök och 693 sjuksköterskebesök. Trenden är att besök på akutmottagning ökar, på Gotland liksom i riket. Sedan 2010 har volymen besök till akutmottagningen på Gotland ökat med 20 procent. Detta överensstämmer väl med rikets siffror var det 343 stycken traumalarm (via ambulans eller helikopter), denna trend har ökat ännu kraftigare, från 176 trauman 2010 till 343 stycken år Cirka en tredjedel av traumana äger rum under sommarmånaderna juni, juli och augusti, vilket ser likadant ut för alla uppmätta år. På Gotland finns ingen annan vårdinstans som har kapacitet och kompetens att ta emot patienter med akut sjukdom eller olycksfall av allvarlig sort. Mottagningen är den enda och första instans som primärt ska hantera ett katastrofläge med många skadade oavsett skademekanism, inklusive kemisk olycka, på Gotland. Receptionen och enheten fungerar dessutom som genomgångsenhet för anhöriga som ska besöka vårdenheter efter klockan En behovsanalys och efterföljande förstudie är beställd av teknikförvaltningen är gjord. Analysen och förstudien är utarbetad med patientflödet på mottagningen som utgångspunkt. I nuläget finns endast ett väntrum på akutmottagningen. Detta innebär att i väntrummet väntar patienter med många olika behov. Allt från små barn, personer som blivit misshandlade, gamla och sköra patienter med akuta åkommor till personer som lider av missbruk. Både personer som är våldsamma och personer som blivit utsatta för våld samlas i samma väntrum. Genom att separera flöden och ge mer utrymme åt olika typer av kategorier av patienter och behov skapas en lugnare och säkrare miljö. Förstudien har sett på flera olika väntrum, skilda flöden och separat utgång från akuten. Mottagningen är idag inte anpassad för den mängd patienter som passerar mottagningen. För att snabbt kunna urskilja patienterna med mest akuta behov, används en så kallad 30

249 Region Gotland Strategisk plan triage-modell (sortering och prioritering). Sverige hade redan tidigt importerat enkla system för detta eftersom det är av nöden att snabbt skilja ut dem som måste prioriteras av medicinska skäl. På Gotland infördes process-triage som ett led i Akutprocessen. Övriga larm som är standardiserade till förlopp är vid hjärtstopp, stroke eller röd patient, det vill säga starkt påverkad allvarligt sjuk patient som ambulansen eller egen personal detekterar som röd prioritet. Den sistnämnda typen kan lida av exempelvis blodförgiftning eller ha pågående blödningar. Mottagningen har idag ett väl känt integritetsproblem vid receptionsdisken där överhörning från väntrummet är omöjligt att utesluta. Enheten är inte anpassad för all den utrustning som behövs på en akutmottagning. Behovsanalysen och förstudien påvisar att mottagningen är cirka kvadratmeter för liten med tanke på de funktioner som finns och behövs för dagens behov. Kvadratmeterspannet är beroende av hur lokalen planeras med exempelvis korridorer och allmänna ytor, vilka möjliga lösningar som finns, hur förändring av patientflöden kan ske samt hur arbetssätten kan förändras. Den tänkta ombyggnationen med förändrade flöden osv. bedöms täcka behovet även om volymen av patienter ökar, utifrån att det förslag på ombyggnation som är framtagen är genomförbart. De verksamhetsförbättringar som en ombyggnation/tillbyggnation ger enligt förstudien är följande: Avsevärt förbättrad säkerhet för både patienter, anhöriga och personal. Rumsfunktioner som krävs för att snabbt patientsäkert kunna bedöma och behandla patienter med olika typer av akut uppkomna symtom och skador Två akutrum istället för ett vilket är positivt då det exempelvis vid trafikolycka inte sällan är fler skadade. Lokaler lämpliga för ren övervakning behövs ex i väntan på transport till intensivvård eller operation eller i avvaktan för att se utveckling av tillstånd efter behandlingsinsatser Patientflöden kan åtskiljas för olika prioritetsgrader För de patienterna med högst prioritet och svårast sjuka bör triagerum och akutrum ligga i närheten av varandra Lokaler som kraftigt minskar de arbetsmiljöproblem som finns på mottagningen idag. Exempel på arbetsmiljöproblem är den mängd förflyttningar av såväl patienter och materiel mellan funktioner inom mottagningen och för trånga lokaler för att personal och utrustning som behövs runt patienten ska få plats på ett bra sätt i akuta situationer. Registreringen kan ske under sekretessmässiga och integritetsskyddade förhållanden Lokaler med större utrymme så att patienter inte, i den omfattning som idag, ska behöva vänta på brits i korridor, med både sekretessproblem och upplevelse av utlämnande som följd. Lokaler där utrymme finns för allt de rullande materiel som idag står i korridorer, med trängsel som följd och med ökad risk vid evakueringsbehov. 31

250 Region Gotland Strategisk plan I samband med ombyggnationen av enheten för akut omhändertagande planeras en utbyggnad i entréplan. Den tilltänkta ombyggnationen innehåller en tillbyggnadsdel på ca 320 kvadratmeter i entréplan som byggs ihop med nuvarande akutmottagning. Då tillbyggnaden sker i sluttande terräng kommer även ca 230 kvadratmeter tillbyggnation ske i källarplan, varav den största delen kommer att avse utrymmen för teknik i form av elcentral, datacentral, vatten mm. En mindre del av tillbyggnationen av plan 2 kommer också att kunna användas till hälso- och sjukvårdens verksamhet i källarplan. För denna tillbyggnad, plan 2 och 3, har beräkningar lämnats i ett spann mellan miljoner, beroende på bedömd hög eller låg kostnad. Då behovet av standard på lokalerna varierar mellan plan 2 (källarplan) och plan 3 (entréplan) begär Hälso- och sjukvårdsnämnden 56 miljoner för denna ombyggnation/tillbyggnation, detta inkluderar de så kallade byggherreomkostnader mm som kommer utöver själva byggentreprenadkostnaden. Beräkningarna är beställda i samband med förstudien och lämnade av arkitektbyråns kalkylator. Tillbyggnad för plan 4-6 Då flera av sjukhusverksamheterna i nuläget har allt för små lokaler för den sjukvård som bedrivs, är det av utrymmesskäl på kortare och längre sikt, nödvändigt att investera i att utöka lokalytan för Visby lasarett. Generellt har Visby lasarett små utrymmen jämfört med dagens standard, trots att sjukhuset endast är ca 20 år gammalt. Nedan beskrivs lokalbehovet för intensivvårdsavdelningen, men även operationsavdelningen och röntgenavdelningen är idag trångbodda. Krav på både utrustning och personal vid verksamheter som operation och intensivvård gör att de utrymmen som Visby lasarett har är på gränsen till för små. På lasarettet finns inga outnyttjade kvadratmeter. Varje liten verksamhetsförändring som leder till en förändring av lokaler leder till ett pusslande för att inrymma all verksamhet. Detta är ett ineffektivt sätt att förändra lokalerna. En operationssal i ett nybyggt sjukhus byggs med ca 60 kvadratmeter per operationssal. Operationssalarna på Viby lasarett är ca kvadratmeter. När operationssalarna inte längre kan vara funktionella och utbyggnad av dessa behövs är i dagsläget enda möjligheten att minska antalet salar, alternativt tillbyggnation. Mycket görs idag för att effektivisera patientflödet vid operationer. Krav på effektivisering av operationsprocessen ställer också ökade krav på logistiken kring såväl patienter, personal och utrustning. Operationer görs med ny teknik, exempelvis laparoskopisk kirurgi istället för öppen kirurgi. Men teknikutvecklingen gör samtidigt att behovet av yta runt patienten ökar, med ökat behov av utrustning i lokalen. I det perspektiv som det i dagsläget går att planera för, några års sikt, kommer det inte vara möjligt att minska antalet operationssalar, men det kommer att bli nödvändigt att öka ytan per operationssal. Möjlighet finns att utöka tillbyggnaden för enheten för akut omhändertagande med ytterligare två, tre inkluderat teknikutrymme, våningar, i samband med byggnationen. Detta ger en utökad lokalyta med 200 kvadratmeter per våningsplan. Detta skulle ge möjlighet till att arbeta med lokalförändringar och verksamhetsförändringar på ett nytt sätt på lasarettet. 32

251 Region Gotland Strategisk plan Hur dessa lokaler ska nyttjas på bästa sätt behöver en studie svara på. En sådan genomgång ska koncentreras på verksamheterna inom operation, iva och röntgen. Därmed inte sagt att det är dessa verksamheter som kräver mycket specialiserade lokaler i form av renhetsgrad, ventilation, utrustning osv som ska nyttja en eventuell utbyggnad. En utbyggnad ska ske till minsta möjliga kostnad för mer enkla lokaler dit verksamhet med lägre krav på lokalerna kan inrymmas, exempelvis administrativa platser och konferensrum. Detta ger då ökat utrymme till verksamheterna med högre krav på lokalerna inom befintliga sjukhuslokaler, som till stor del är anpassade för dessa verksamheter. Plan 4-6 har en första kostnadsberäkning på mellan 18 miljoner och 24 miljoner inklusive byggherreomkostnader, beroende på bedömd låg eller hög kostnad. Bedömningen är att ett mellanting vore realistiskt, vilket skulle betyda en kostnad på 21 miljoner. Totalt för hela om och tillbyggnaden skulle således kosta ca 77 miljoner. Bedömningen är att det är effektivast att göra hela tillbyggnationen på en och samma gång både ur verksamhetsperspektiv och ur kostnadsperspektiv. Att istället invänta och i ett senare skede bygga till plan 4-6, vilket kommer att vara nödvändigt inom planperioden ger högre kostnader för tillbyggnationen totalt. Då man i detta fall måste börja med att riva delar av konstruktionen i markplan för att göra tillbyggnationen. Dessutom blir detta betydligt mer störande för verksamheten. Ombyggnationen och utbyggnaden av enheten för akut omhändertagande kommer att medföra verksamheten stor olägenhet då verksamheten måste pågå i befintliga lokaler under byggtiden. Att minska denna olägenhet genom att göra även de ovanstående planen på samma gång är även av den aspekten önskvärd. Vad skillnaden i kostnad blir om man väljer att enbart bygga till enbart plan 2 och 3 inom närtid och endast förbereda för att i ett senare skede bygga till plan 4 och 6 jämfört med att bygga hela plan 2-6 på en gång är i dagsläget inte möjligt att ange. Den förstudie som är gjord har sin grund i behovet för enheten för akut omhändertagande med en beskrivning av hur en möjlig tillbyggnad för verksamhetsplan 4-5 ser ut. Detta innebär att detaljer kring exempelvis teknik, ventilationsförsörjning osv inte är framtagna. I nuvarande förslag finns teknikutrymme på såväl plan 2 och 6, huruvida detta är lämpligt eller om alternativ finns att samla allt på ett utrymme osv är i nuläget inte utrett. Intensivvårdsavdelningen Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk och komplex verksamhet. Utveckling har gått väldigt snabbt och det ställs helt andra krav på lokaler än tidigare. Miljön är väldigt speciell, för patienten är det komplex vård som bedrivs dygnet runt med mycket teknologi. Ljud och ljus påverkar väldigt mycket och ofta kan patienten förlora orientering i tid och rum. Patientens kommunikationsförmåga kan vara nedsatt och anhöriga spelar stor roll i vården. Forskning har gjorts vilket lett fram till ett evidensbaserat konceptprogram för intensivvård utifrån lokalbehov. En viktig slutsats i projektet är att enkelrum med eget rymligt 33

252 Region Gotland Strategisk plan hygienutrymme, spoldesinfektor, plats för närstående och möjlighet till övervakning bör vara grunden för en väl utformad intensivvårdsavdelning. Vidare rekommenderas 30kvm patientrum (idag är patientrummen 20kvm), hygienutrymme 7,5kvm (finns inte på samtliga rum idag och om de finns är de ca 5 kvm), förrum eller sluss 3-8 kvm (idag finns antingen inget eller 5-8 kvm) Två patientrum rekommenderas att ligga tillsammans med en arbetsstation för övervakning, vilket bildar en IVA modul. Idag finns det flera rum som inte har övervakningsmöjlighet utanför rummet. Anhöriga rekommenderas få möjligheter till vila/övernattning, tillgång till pentry och samtalsrum för samtal med personalen. Idag så finns ett litet rum med en soffa där alla anhöriga till avdelningens samtliga patienter kan vistas. Då en del patienter och anhöriga kan vara påverkade, förlorat orientering till tid och rum eller i känslomässig kritisk sinnesstämning ställs det speciella krav på lokalerna. Både patientsäkerheten och säkerheten för personalen är beroende av bra rutiner, bra förutsättningar med tillräcklig yta och avskildhet. En annan aspekt för en ombyggnation av intensivvårdsavdelningen är säkerhetsaspekten. På intensivvården vårdas många olika patientkategorier, inte minst patienter med förgiftningstillstånd efter intag av droger. Det är inte ovanligt att dessa patienter under sitt förgiftningstillstånd, eller på väg ur detta, blir våldsamma och hotfulla. Inte heller allt för sällan vårdas patienter som varit utsatta för brott, eller patienter som begått brott med svåra skador som följd på intensivvårdsavdelningen, ibland också samtidigt. Intensivvårdsavdelningen är i dagsläget inte fullvärdig ur säkerhetssynpunkt vare sig för patienter, personal, anhöriga mfl. I närtid behöver en förstudie genomföras för att klargöra projektets omfattning och genomförbarhet. Då intensivvårdsavdelningen i nuläget är en verksamhet i för små lokaler för att vara optimala antas den förstudie som behövs göras utmynna i, bland annat, behov av större lokaler. Den tillbyggnad av plan 4-6 ovanför enheten för akut omhändertagande som beskrivits ovan skulle ge en betydligt större möjlighet till en ombyggnation som svarar upp mot de verksamhetsmässiga behov som en intensivvårdsavdelning har. Primärvården Verksamhetsområdet bedriver primärvård och barnhälsovård. Uppdraget har ökat i omfattning de senare åren. Verksamheten har förtätats då Roma Vårdcentral stängdes hösten På vissa vårdcentraler är lokalerna små i förhållande till verksamhet och få vårdcentraler har bra lokaler för provtagning. Ombyggnationer till följd av arbetsmiljöverkets förelägganden Hälso- och sjukvårdens bedömning är att ombyggnationer till följd av arbetsmiljöverkets förelägganden kommer att bli färdigställda under En vårdavdelning C2 norr är inte ombyggd utifrån arbetsmiljöverkets krav på hygienutrymmen. Det är inte heller klarlagt hur lokalen ska användas efter det att psykiatrins slutenvård, som idag är evakuerade till C2 norr, har flyttat tillbaka till nybyggda psykiatrilokaler. Hälso- och sjukvården vill ändå i detta nu poängtera att ärendet med arbetsmiljöverket ännu inte är helt avgjort. Det föreläggande kring hygienutrymmen är vagt och kan tolkas olika. Om arbetsmiljöverket gör samma bedömning kring att nödvändiga ombyggnationer 34

253 Region Gotland Strategisk plan är genomförda efter den sista etappen under 2017 är ännu osäkert. Om arbetsmiljöverket gör en annan bedömning kan arbetet behöva återupptas. 35

254 Sammanfattande nde bild: strategisk plan Långsiktiga Långsiktiga mål l Kvalitet et God d och jämlik j vård som utgår från ån patientens sbehov. Definierade och ochmålsatta vårdprocesser.. Medarbetare re Bra aarbetsmiljö ö och kompetensförsörjning sör Ekonomi mi Kostnadseffektivitet genom ett e tt effektivt ekt ivt resursutnyttjande sutnyt tj Strategiska a utvecklings områden d en Vården utformas så så att att den den är är tillgänglig för för hela helagotland Systematiskt förbättringsarbete ringsarbete gör vården patientsäker Vården ges på på lika villkor Utsatta grupper beaktas as särskilt skilt i i hur vården utformas Patienten och anhöriga är i i hög grad delaktiga i i hur vården utformas Vårdprocesser ocesser är är standardiserade adeoch kunskapsbaserade Den nationella läkemedelsstrategins framtidsmål är är lokalt nedbrutna na Medicinska kvalitetsmål utgör grund för för verksamhetsutveckling En hög grad av samarbete s sker inom sjukvårdsregionen regionen och med Uppsala ala Universitet Samverkan med med övriga iga förvaltningar inom inom Region Gotland land är är naturligt Vård och omsorg av av äldre är är sammanhållen Nationella och regionala r digitala tjänster utvecklas i samverkan Primärvården är är basen i i den gotländska sjukvården Kunskap och strukturer för för emottagande av flyktingar finns etablerad Hälsofrämjande ämjande och förebyggande arbete genomsyrar ar hälso- och sjukvårdens arbete bete Oberoende oende av av hyrpersonal sonal Kompetensförsörjning bådebehålla behålla och och rekrytera Uppmuntra aspecialistutbildning för svårrekryterade rekryterade yrkesgrupper Medarbetarnas kompetens används på bästa sätt t (RAK) Behov av av nya nyakompetenser inom inom hälso- och sjukvården. den. Förutsättningarna naför för hälso- och och sjukvårdens uppdrag ag förändras allt fler fler behöver mer, vilket ska ska finansieras as av av färre Resurserna serna används effektivt och utifrån var de gör störst t skillnad Kostnadsmedvetenheten bland bland medarbetare och och chefer chefer är är hög Patientens Strategiska fokusområden Finansiering av hälso- och sjukvård på Gotland Oberoende de av hyrpersonal h Omstrukturering g med sammanhållna vårdkedjor or inom/utom Gotland Distansoberoende D e vård Delaktighet Aktiviteter iteter Samverkan med Stockholms Läns Landsting fördjupas Den goda tillgängligheten t ilgängligheten till telefon, besök och behandling bibehållas. Öka antalet digitala tjänster inom och utom Gotland Tydliggöra processen för synpunkter och klagomål samt förbättra tra hanteringen Insatser enligt handlingsplaner för äldrefrågor respektive r ive psykisk hälsa genomföras as Utbildningsinsatser för att göra vården mer jämlik genomföras Delaktiggöra patienter, och deras anhöriga,både i i den egna vården och i i utformandet av av hälso- och och sjukvård s Utredning och beslut kring hälsokontroller oler Bredda arbetssättet med standardiserade diserade vårdprocesser Delta i i nationellt arbete emed utveckling av kunskapsstyrning ning på nationell och lokal nivå Resultat i kvalitetsregister utgör grund för för verksamhetsutveckling Aktivteter för att t stärka primärvården fortsätta ätta Arbetssätt som skapar trygghet för patienterna och minskar deras behov av vård dfor fortsätta a Kunskapen kring mottagandet av flyktingar f bibehållas Samarbetet kring barn- och ungdomssjukvården denförbättras Fortsätta arbetet utifrån lokalt antagen handlingsplan för att minska behov av inhyrd personal. I planen ingår aktiviteter er både för för att att behålla medarbetare och och för för att attrahera trahera nya medarbetare. e. Kompetensförsörjningsplanernas aktiviteter genomföras Behov av specialistutbildade personalgrupper analyseras och ställningstagande göras as till tillgenomförande och finansiering ing Utbildning till distriktssköterska på Campus Gotland startas Möjligheten en till til utbildning via via länk utökas ökas Fortsätta genomföra aväxlingar enligt RAK (Rätt Använd A Kompetens) ens ) Förvaltningen bidra till det regionala arbetet gällande den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvården Arbete eför för att att skapa ekonomiskt utrymme rymmef för ör att att möta alltmer ökande läkemedelskostnader göras as Kostnadsmedvetenheten hos läkemedelsförskrivare ökas Satsningar göras för att t säkra oberoende oende av inhyrd d personal Insatser ser göras för att t öka en gemensam syn på resursanvändning sanvändning Upphandlingar genomföras as enligt plan

255 Investeringsäskanden Nämnd/Förvaltning: Hälso- och sjukvårdsnämnden Kategori av investering Projekttext Prio Investeringsbudget, brutto tkr ftkonsekvens, (kapitalkostnader + övr kostnader) 1-6 se nedan 1,2, Total Pott Pott för Medicinskteknisk utrustning Pott för Inventarier i lokaler Pott för IT-investeringar Pott för mindre ombyggnader Investeringar 5 Skelettröntgen Patientövervakningssytem PCI - Percutan Coronal Intervention Rehabenheten Korpen Enheten för akut omhändertagande plan Enheten för akut omhändrtagande plan Enheten för akut omhändertagande, inventarier Intensivvårdsavdelningen Intensivvårdsavdelningen inventarier Primärvård Totalt investeringar lokalinvesteringar prioritetsordnas 2. övriga byggnads- och anläggningsinvesteringar prioritetsordnas 3. IT-investeringar som berör gemensam infra struktur prioritetsordnas 4. investeringar i affärsdrivande verksamhet prioritetsordnas 5. ev. investeringar i maskiner och inventarier utöver potten 6. reinvesteringar och planerat underhåll utifrån plan och prioritering

256 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lokalförsörjningsplan Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden Framtagen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum Gäller Ärende nr HSN 2017/11 Version 1.0 Lokalförsörjningsplan Innehåll 1. Inledning Mål Inriktningar och förutsättningar Principer Kriterier för sjukhusverksamhet Planeringsprinciper Riktlinjer och hanterande Påverkan från omvärlden Verksamheter Organisation Barn- och ungdomsmedicin E-hälsa, MIT Enheten för akut omhändertagande Gynekologi/Obstetrik Hab/Rehab Kansli Primärvård Psykiatri Service och diagnostik Specialitetsområde: Infektion/Lungmedicin Specialitetsområde: Internmedicin Specialitetsområde: Onkologi/palliativ medicin Specialitetsområde: Ortopedi/Rehab Specialitetsområde: Kirurgi/Urologi Specialitetsområde: ÖNH/Ögon Tandvård Utbildning Övergripande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

257 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 4. Projekt Projekt Pott; mindre ombyggnationer Fastigheter Abborren 9, Visby Korpen 5, Visby Torsken, Visby Makrillen 3, Visby Grönsiskan 4, Visby Kilåkern 2, Slite Sicklings 1:113, Klintehamn Fasanen 10, Hemse Romakloster 1:46 Roma Visborg 1:13, Gute, Visby Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

258 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 1. Inledning Lokalförsörjningsplan är en fysisk utvecklingsplan och planeringsunderlag för att möta vårdens behov av lokaler så att vården kan bedriva en god och effektiv hälso- och sjukvård. Den fysiska planeringen inom hälso- och sjukvården syftar till att säkerställa kvaliteten i de investeringsbeslut som successivt måste fattas för hälso- och sjukvårdens förnyelse och utveckling samt att upprätthålla beredskap för att möta vårdens utveckling. I planen finns övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens verksamheter utifrån lokalperspektiv och med patientvolymer. Behov av lokaler, tex fler administrativa arbetsplatser kommer i första hand hanteras som behov av omdisponering, vars hanterande inte behandlas i denna plan. Investeringsprojekt inom pott, mindre ombyggnationer redovisas inte i detalj i denna plan. Teknikförvaltningen ansvarar för fastigheterna och alla lokalanpassningsprojekt drivs genom dem och samordnas via lokaplaneringsfunktion HSF. Under planperioden är ambitionen att HSF lokalförsörjningsplan ska vara en del av en fastighetsutvecklingsplan (TKF) främst gällande sjukhuset. En fastighetsutvecklingsplan (FUP)är en av flera fysiska utvecklingsplaner. Fysiska utvecklingsplaner innehåller dels en strategisk nivå för både vård, fastighet och logistik/service med även operativa nivåer. Teknisk försörjningsplan, miljöplan, gestaltningsprogram, trafikplan och logistikplan är andra fysiska utvecklingsplaner. 1.1 Mål Sjukvårdens och tandvårdens lokaler ska kunna möta vårdens krav på snabba förändringar Sjukvården och tandvården ska kunna bedriva en patientsäker vård 1.2 Inriktningar och förutsättningar Lokalplaneringsprojekt utgår från EVD (evidensbaserad design, kunskap och erfarenhet) Skapa vårdmiljö som bidrar till gott bemötande samt säker och jämlik vård. Utgå från patientens väg genom vården. Bidra till att stärka patient- och anhörigperspektivet. Bidra till att minska risk och sårbarhet Skapa förutsättning för att hantera olika typer av kriser Bidra till god tillgänglighet, förståelse och trygghet. Inkludera IT förutsättningar i planeringsarbetet Tillvarata barnperspektivet Bidra till att minska risken för hot och våldsituationer Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

259 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 2. Principer Generellt, standardiserade utrymmen, flexibelt över tid. I första hand utgå från ingen utökning av lokalyta. Se på andra möjligheter att nyttja lokalerna, t.ex. med ändrade öppettider. Se på arbetssätt, utgå från patientvolymer. Prioritera de aktiviteter som ger effektivare patientflöden. Identifiera saker som vi kan sluta göra. 2.1 Kriterier för sjukhusverksamhet På sjukhuset finns högteknologiska och komplexa lokaler där logistiska samband ger effektivitetsvinster. I sjukhuset finns verksamheter som kräver dessa förutsättningar men också andra verksamheter som har samband gällande utrustning, personalkompetens och samordningsvinster som inte med förändrade arbetssätt eller tekniska lösningar kan säkerställas. 2.2 Planeringsprinciper Flödesprincipen Understödja patientens väg genom vården Minimera patient- och personalförflyttningar Patientbehov går före organisationsbehov Patientsäkerhetsprincipen Försvåra smittspridning Minimera transport av svårt sjuk Rätt personalkompetens lätt tillgänglig Orienterbarhetsprincipen Enkelt att hitta (patient, anhörig, personal, student) En ingång för akuta patienter Separera publika och icke publika ytor Generaliserbarhetsprincipen Hög grad av standardisering i lokalplanering Enkelt att byta funktion i lokal Helhetsprincipen Bästa möjliga förutsättningar för alla patienter Sammanhållna lokaler 2.3 Riktlinjer och hanterande Inför varje lokalanpassningsprojekt så sker en behovsanalys som en beskrivning av vilka processer och flöden lokalerna ska stödja. I planerandet av lokaler så används systemstöd PTS Program för Teknisk Standard som innehåller riktlinjer och krav som bygger på bästa erfarenhet och evidensbaserad kunskap över hur hälso- och sjukvårdslokaler ska byggas. PTS beskriver lägsta godtagbara standard på lokaler för att effektivt och hållbart kunna möta vårdens behov. Ärendenr HSN 2017/11 Datum Behov av lokaler, tex fler administrativa arbetsplatser ska i första hand hanteras som behov av omdisponering. Rutin för omdisponering är under framtagande. Nära kopplat till lokaler är vissa inventarier, se rutin för gemensamhetsägda inventarier. Under planperioden arbeta för standardiserade arbetsplatser, hanterande av administrativa arbetsplatser och centraliserat stöd för inköp av möbler/inventarier. 4 (18)

260 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 2.4 Påverkan från omvärlden Effekter av utredningen för högspecialiserad vård och övrig nivåstrukturering inom vården är i nuläget okända Effekter av utredningen effektiv vård av Göran Stiernstedt kan också komma att påverka behovet av lokaler. Teknisk utveckling, digitalisering, telemedicin och utveckling av vård på distans påverkar behovet av och på lokaler. Den tekniska utvecklingen vid mer specialiserad vård leder i vissa fall också till behov av större lokalytor då både utrustning och personal runt patienter blir mer omfattande. Inom området ehälsa och IT sker en stor utveckling och expandering såväl lokalt på Gotland och nationellt. Landsting samarbetar över gränserna och fler nationella tjänster utvecklas. Volymökningar inom hälso- och sjukvården som främst beror på att andelen äldre ökar och på förbättrad överlevnad vid kronisk sjukdom. Nya behandlingar och läkemedel gör att tillstånd som längre tillbaka var allvarliga, ibland med dödlig åtgång, idag kan behandlas och i viss mån botas. Vården har i ökande omfattning blivit föräldracentrerad vilket innebär att föräldrarna från första stund uppmuntras till att ta aktiv del i vården och omhändertagandet av sitt barn och bereds möjlighet att vara med sitt nyfödda barn 24 timmar om dygnet. Det nya sättet att vårda dessa patienter har visat sig leda till ett bättre utfall både vad gäller överlevnad och graden av framtida handikapp. På många ställen i landet så har man samvårdsplatser på barnavdelningen där både barn och föräldrar har plats i gemensamt rum. Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

261 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 3. Verksamheter Mycket övergripande beskrivning av verksamheterna som nyttjar lokaler inom HSF och i viss mån är volymer beskrivna. De verksamheter som har pågående lokalprojekt från behovsanalys till genomförd lokalanpassning beskrivs huvudsakligen utifrån lokalförändringsbehov. Projekt genomgår nedanstående faser och kan vid varje fas innan bygg avbrytas och eller få ändrat tidschema. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning 3.1 Organisation Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

262 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 3.2 Barn- och ungdomsmedicin Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Verksamhetsområdet har öppen-, dag- och slutenvård för barn- och ungdomar. Neonatalvårdens lokaler behöver moderniseras så att dessa barn har tillgång till sina föräldrar dygnet runt. Behovet är föräldraplats till varje neonaltalplats samt erbjuda samvårdsplatser. En första behovsanalys och förstudie har genomförts men var inte möjlig att genomföra Antal öppenvårdsbesök Antal dagvårdsbesök Antal vårddygn neo Antal vårddygn barnavd E-hälsa, MIT Inom verksamheten hanteras den infrastruktur som hälso- och sjukvårdens IT-system behöver för att fungera. Eventuell utökning framöver. Administrativa arbetsplatser samt behov av tillgång till konferensrum och videokonferenser. 3.4 Enheten för akut omhändertagande Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Enheten för akut omhändertagande är öppet och tillgängligt dygnet runt för alla på Gotland vistandes akut sjuka. Trånga lokaler, även vid minskning av antalet patienter så är lokalerna trånga för de funktioner som finns där idag. Det finns inte tillräckligt med fri yta runt funktionerna. För mycket verksamhet och förvaring i korridorer. Problem med sekretess vid anmälan (i väntrummet). Under sommaren 2015 genomfört behovsanalys som innebär att ca 400 kvm saknas för uppdraget, se bild. En förstudie är genomförd Antal öppenvårdsbesök Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

263 Region Gotland Lokalförsörjningsplan Förstudie 3.5 Gynekologi/Obstetrik Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Verksamhetsområdet har öppen-, dag- och slutenvård för gynekologi och obstetrik. Avdelningen har föreläggande från AMV gällande hygienutrymmen, vårdsalar och expedition. Lokalförändringar planeras vara genomförda under Ärendenr HSN 2017/11 Datum Skissöversikt Gyn/Obstetrik 8 (18)

264 Region Gotland Lokalförsörjningsplan Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning MVC, utom specialist MVC, vill flytta ut från lasarettet till Korpen. Möjligen ska behovsanalys göras tillsammans med BVC för att utreda flöden, processer och eventuella samordningsvinster Antal förlossningar per år ca Antal öppenvårdsbesök Antal spec MVC besök ingår i besök på MVC samt gyn-mott Antal MVC besök Antal vårddygn gyn Antal vårddygn BB Antal öppenvårdsbesök ungdomsmott Antal öppenvårdsbesök STI mott Hab/Rehab Resursområdet har öppen- och dagvård samt arbetar mot slutenvården. Traditionellt har verksamheten haft stora ytor, utvecklingen har gått framåt med ny arbetsätt och metoder vilket kräver anpassningar och sannolikt mindre ytor. Under de senare åren har verksamheten minskat med ca 700 kvm, förändrat lokaler med träningskök mm. Arbetet behöver gå vidare med lokalanpassningar i bassängområde, behandlingsrum och administrativa arbetsplatser. Ärendenr HSN 2017/11 Datum Antal öppenvårdsbesök arbetsterapi Antal öppenvårdsbesök dietist Antal öppenvårdsbesök GoIT Antal öppenvårdsbesök habilitering Antal öppenvårdsbesök hörcentral Antal öppenvårdsbesök kurator ingår i syncentral, hörcentral och habiliteringens siffror Antal öppenvårdsbesök logoped Antal öppenvårdsbesök rehabcentrum/rehab lasarettet Antal öppenvårdsbesök syncentral Antal öppenvårdsbesök sjukgymnastik Antal öppenvårdsbesök Hemse/Klinte PV Sjg Antal öppenvårdsbesök Slite PV sjg Antal öppenvårdsbesök Visby PV sjg Kansli Enheten har administrativ funktion och administrativa arbetsplatser, främst på visborg. 9 (18)

265 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 3.8 Primärvård Verksamhetsområdet har primärvård och barnahälsovård. Uppdraget har ökat i omfattning de senare åren. På vissa vårdcentraler är det trångt och nästan ingen vårdcentral har bra lokaler för provtagning. Både VC Visby Norr, VC Visby Söder och Hemse behöver göra en behovsanalys. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Behovsanalys BVC/BHV är påbörjad. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Slite VC ska genomföra begränsade lokalanpassningsåtgärder. Fastigheten är privat vilket inneburit särskild utredning om genomförandet vilket fördröjt projektet med flera år Antal öppenvårdsbesök Hemse VC Antal öppenvårdsbesök Hemse BVC Antal öppenvårdsbesök Klinte VC Antal öppenvårdsbesök Klinte BVC Antal öppenvårdsbesök Slite VC Antal öppenvårdsbesök Slite BVC Antal öppenvårdsbesök Visby Norr Antal öppenvårdsbesök Visby Söder Antal öppenvårdsbesök Visby Söder BVC Antal öppenvårdsbesök Primärvårdsjour Psykiatri Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Psykiatrin har ett pågående omfattande lokalprojekt med inflyttning i september Vision för projektet; En trygg, anpassningsbar och respektfull vårdmiljö Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

266 Region Gotland Lokalförsörjningsplan Barn- och ungdomspsykiatrin har fått omfattande underhållsåtgärder under 2014/ Antal öppenvårdsbesök vuxenpsykiatri Antal öppenvårdsbesök barn- och ungdomspsykiatri Antal vårddygn heldygnsvård Antal vårddygn barn Redovisas på barnavdelningen 3.10 Service och diagnostik Resursområdet har intensivvård, laboratoriemedicinskt centrum, Medicinsk teknisk avdelning, operation, röntgen, bemanningsenhet, sterilcentral, planeringsenhet vård. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Intensivvårdsavdelningen har för små patientrum för att få plats med dagens teknik, även avdelningens disposition behöver förändras för att möta dagens krav på högteknologisk vårdmiljö. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Medicintekniska avdelningen har mycket, mycket trånga lokaler. Behovsanalys pågår med genomlysning av uppdrag och processer. Operation har idag nationellt sätt små operationssalar och därmed begränsade möjligheter till metod- och teknisk utveckling. Sterilcentralen ser möjligheter att kvalitetssäkra processen genom att utveckla med diskcentral. Röntgen byter ibland ut sin utrustning vilket innebär lokalanpassningar vid varje tillfälle Antal öppenvårdsbesök röntgen Antal öppenvårdsbesök fys lab Antal öppenvårdsbesök Ak mott Antal öppenvårdsbesök An-IVA Antal operationer Antal vårddygn intensivvård Specialitetsområde: Infektion/Lungmedicin Specialitetsområdet omfattar öppen- och slutenvård. Ärendenr HSN 2017/11 Datum Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Infektions- och medicinavdelning A2. Lokalanpassningar gällande föreläggande AMV hygienutrymmen. Beräknas vara helt klart i mars (18)

267 Region Gotland Lokalförsörjningsplan Antal öppenvårdsbesök infektion Inf- lungmott, Inf-allergi, Inf-vaccination, Hälsossk-mott Antal vårddygn infektion och lungmedicin Specialitetsområde: Internmedicin Specialitetsområdet omfattar öppen- och slutenvård. De medicinska öppenvårdsmottagningarna utvecklas och har ökade behov av lokaler. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Medicinavdelning C4. Lokalanpassningar har genomförts gällande föreläggande hygienutrymmen. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Medicinavdelning A4 ska bygga två hygienutrymmen våren 2017 som lokalanpassning gällande föreläggande från Arbetsmiljöverket Antal öppenvårdsbesök medicin Antal vårddygn medicin (C4/A4, A4 stroke, Rehabcentrum) Specialitetsområde: Onkologi/palliativ medicin Specialitetsområdet omfattar öppenvård med hematologisk, onkologisk och AK mottagning (antikoagulantia, mottagning för sjukdomar och behandling som avser blodets levringsförmåga), dagsjukvård och slutenvård. Inom avdelningen inryms även det palliativa teamet. Inom verksamhetens samtliga delar ses en ökning av antalet patienter och medföljande vilket ger ökat behov av mottagningsrum, behandlingsrum/platser och slutenvårdsplatser. Ärendenr HSN 2017/11 Datum Antal öppenvårdsbesök Antal dagsjukvårdsbesök Antal vårddygn A (18)

268 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 3.14 Specialitetsområde: Ortopedi/Rehab Specialitetsområdet omfattar öppen- och slutenvård. Önskvärd utveckling mot samlad avdelning för ortopedi. Minnesmottagning. Rehabiliteringsavdelning Korpen har behov vissa underhållsarbeten Antal öppenvårdsbesök ortopedi Antal öppenvårdsbesök rehab år 2014 redovisas under HabRehab Antal vårddygn ortopedi på A4 resterande redovisas på A3 under Kir/Uro Antal vårddygn rehab Specialitetsområde: Kirurgi/Urologi Specialitetsområdet omfattar öppen- och slutenvård. Öppenvårdsmottagningarna utvecklas och fått ökade behov av lokaler. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Kirurgavdelning C3. Lokalanpassningar har genomförts gällande föreläggande hygienutrymmen. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Behovsanalys behöver göras för öppenvårdsmottagningarna Antal öppenvårdsbesök kirurgi Antal öppenvårdsbesök urologi Antal öppenvårdsbesök Endoskopi mottagning Antal vårddygn kirurgi/uro C Specialitetsområde: ÖNH/Ögon Specialitetsområdet omfattar främst öppenvård, viss slutenvård förekommer men har ingen egen avdelning. Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning ÖNH mottagningen har utvecklats vilket skapat behov av utökade och förändrade lokaler. Ärendenr HSN 2017/11 Datum Antal öppenvårdsbesök ögon Antal öppenvårdsbesök ÖNH Antal öppenvårdsbesök hud Antal vårddygn ögon Antal vårddygn ÖNH (18)

269 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 3.17 Tandvård Mun- och Käkcentrum specialisttandklinik, tandregleringsvård, sjukhustandvård och käkkirurgi på Visby lasarett. Folktandvård i Visby, Hemse, Roma och Slite. Samtliga har verksamhet 5 dagar i veckan utom FTV i Visby som har verksamhet sex dagar i veckan. Mun och käkcentrum har mycket trånga lokaler, likaså i Slite Antal öppenvårdsbesök mun och käk Antal öppenvårdsbesök FTV Wisby Antal öppenvårdsbesök FTV Slite Antal öppenvårdsbesök FTV Hemse Antal öppenvårdsbesök FTV Roma Utbildning Respektive program med studenter och medarbetare inom olika professioner har krav på färdighetsträning på Kliniskt träningscenter. Studenterna ska, förutom den verksamhetsförlagda utbildningen på enhet också beredas möjligheter att på distans delta i seminarier via telebildlänk till Uppsala Universitet samt delta i seminarier och yrkesmässig handledning inom sjukvårdens lokaler. Medicinskt fackbibliotek Antal studieveckor barnmorskeprogrammet, Biomedicinsk analytikerprogrammet enligt ök Antal studieveckor Fysioterapeutprogrammet Antal studieveckor Läkarstuderande ca 100 ca 120 ca 120 Antal studieveckor Sjuksköterskeprogrammet Antal studieveckor Specialistsjuksköterskeprogrammet Antal studieveckor medarbetare Ca 10 Ca 10 ca Övergripande Gemensamma strukturer för hälso- och sjukvården och då oftast för sjukhuset såsom reservkraft, reservvatten, gasredundans, helikopter, centralkassor/ receptioner mm Projekt förenklad betalning kommer att påverka under planperioden Behovsanalys Förstudie Program Projektering Bygg Uppföljning Administrativa arbetsplatser. Under planperioden se på behov, riktlinjer och hanterande. Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

270 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 4. Projekt Den fysiska planeringen på ett sjukhusområde syftar till att säkerställa kvaliteten i de investeringsbeslut som successivt måste fattas för sjukhusets förnyelse och utveckling samt att upprätthålla beredskap för att möta vårdens utveckling. Underhållsbehov, omdisponeringar av lokaler eller åtgärder inom pott för mindre ombyggnationer behandlas inte inom lokalförsörjningsplanen. 4.1 Projekt Bygg och anläggning enligt lokalförsörjningsplan Mindre ombyggnad, pott Rehabenheten Korpen Enheten för akut omhändertagande inkl tillbyggnad plan Tillbyggnad plan Total kostnad vid om/tillbyggnad plan Intensivvårdavdelningen Primärvård Pott; mindre ombyggnationer Mindre löpande lokalanpassningar, främst ålägganden från myndigheter men också nödvändiga mindre förändringar för att anpassa mot verksamhetsförändringar, medicinteknisk utveckling och patientsäkerhetsåtgärder. Vissa lokalåtgärder i samband med investeringar i maskiner och inventarier. Behov av att snabbt vidta åtgärder (myndighetsbeslut, verksamhetsförändringar) för att anpassa befintliga lokaler. Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

271 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 5. Fastigheter Redovisning av de fastigheter som hälso- och sjukvården hyr av teknikförvaltningen. 5.1 Abborren 9, Visby Visby lasarett, sjukhus Ägs av Region Gotland HSF hyr totalt kvm Lite historik; 1200 talet St: Göran Hospital Innan 1903 låg sjukhuset på Norra Kyrkogatan i innerstaden Visby lasarett öppnades strax norr om staden vid Strandgärdet den 10 februari Hade 94 vårdplatser. Kostnaden för lasarettet uppgick till kronor och 44 öre Under perioden utökades byggbeståndet med ytterligare två flyglar mot S:t Göransgatan. En större tillbyggnad gjordes även under åren Ärendenr HSN 2017/11 Datum Under och 1980-talet var frågan om byggande av nytt sjukhus föremål för omfattande diskussion. Kommunstyrelsen fattade 1990 beslut om byggstart för förnyelse av Visby lasarett. Beslutet innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Förnyelsen skedde i tre etapper mellan 1990 och 1997 och skapade utrymme för ca: 200 vårdplatser och beräknades för ca: patientbesök invigdes hus 31, Dialys. Tre plan och rymmer bl.a. konferenslokaler och servercentral för lasarettet i markplanet. I entreprenaden på drygt 50 milj. ingick också en havsvattenpumpstation, placerad närmare sjön Aktuell bild 16 (18)

272 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 5.2 Korpen 5, Visby Öppen och slutenvård. Psykiatri, rehabilitering, vårdcentraler, tandvård mfl. Ägs av Region Gotland. Hus 01, byggt år 1984 Hus 02, byggt år 1938 Hus 03, byggt år 1938 Hus 07, byggt år 1959 Hus 08, byggt år 1959 HSF hyr totalt kvm 5.3 Torsken, Visby Barn- och ungdomspsykiatri. Ägs av Region Gotland HSF hyr totalt kvm Byggt år Makrillen 3, Visby Personalbostäder Ägs av Region Gotland HSF hyr totalt 458 kvm. Byggt år Grönsiskan 4, Visby Visuell kommunikation. Ägs av Region Gotland HSF hyr totalt 414 kvm Hus 02, byggt år 1930 Ärendenr HSN 2017/11 Datum (18)

273 Region Gotland Lokalförsörjningsplan 5.6 Kilåkern 2, Slite Vårdcentral, Rehabilitering, folktandvård. Ägs av Hemsö fastigheter HSF hyr totalt Kvm Hus 01A, byggt år 1971 Hus 01B, byggt år Sicklings 1:113, Klintehamn Vårdcentral, Rehabilitering Ägs av Region Gotland HSF hyr totalt 744 kvm Byggt år Fasanen 10, Hemse Vårdcentral, Rehabilitering, Folktandvård. Ägs av Hemsö Fastigheter HSF hyr totalt kvm Byggt år Romakloster 1:46 Roma Folktandvård. Ägs av Region Gotland HSF hyr totalt 365 kvm Byggt år 1954 Ärendenr HSN 2017/11 Datum Visborg 1:13, Gute, Visby Administration Ägs av Vacse HSF hyr totalt 297 kvm Byggt år (18)

274 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/11 2 mars 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ombyggnation enheten för akut omhändertagande Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna den fördjupade beskrivningen av ombyggnation/tillbyggnation av enheten för akut omhändertagande. Sammanfattning I samband med budgetbeslut om investeringar för 2017 och investeringsplan fick hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att återkomma med ett mer utförligt underlag avseende ombyggnationen av enheten för akut omhändertagande. Driftskonsekvenser och verksamhetsmässiga konsekvenser ska beskrivas. En behovsanalys och förstudie utifrån patientflöden är gjord och resultatet visar att en ombyggnation och tillbyggnation av det som idag är akutmottagningen är nödvändig ur flera aspekter; säkerhetsaspekt för såväl patienter som personal, patientsäkerhetsaspekt, arbetsmiljö/arbetsmetodik, integritetsaspekt och utrymmesaspekt. Ärendebeskrivning Ombyggnation/tillbyggnation av enheten för akut omhändertagande är sjukvårdens mest prioriterade ombyggnation. Ombyggnationen är motiverad ur flera aspekter: Säkerhetsaspekt för såväl patienter som personal Patientsäkerhetsaspekt Arbetsmiljö/arbetsmetodik Integritetsaspekt Utrymmesaspekt 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

275 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 Enheten för akut omhändertagande är den enhet på lasarettet där såväl gående patienter som ambulansfall mottas, bedöms, stabiliseras, behandlas under en tämligen kort period för att sedan lämna enheten hade akutmottagningen läkarbesök och 693 sjuksköterskebesök. Trenden är att besök på akutmottagning ökar, på Gotland liksom i riket. Sedan 2010 har volymen besök till akutmottagningen på Gotland ökat med 20 procent. Detta överensstämmer väl med rikets siffror var det 343 stycken traumalarm (via ambulans eller helikopter), denna trend har ökat ännu kraftigare, från 176 trauman 2010 till 343 stycken år Cirka en tredjedel av traumana äger rum under sommarmånaderna juni, juli och augusti, vilket ser likadant ut för alla uppmätta år. På Gotland finns ingen annan vårdinstans som har kapacitet och kompetens att ta emot patienter med akut sjukdom eller olycksfall av allvarlig sort. Mottagningen är den enda och första instans som primärt ska hantera ett katastrofläge med många skadade oavsett skademekanism, inklusive kemisk olycka, på Gotland. Receptionen och enheten fungerar dessutom som genomgångsenhet för anhöriga som ska besöka vårdenheter efter klockan En behovsanalys och efterföljande förstudie är beställd av teknikförvaltningen och den är gjord. Analysen och förstudien är utarbetad med patientflödet på mottagningen som utgångspunkt. I nuläget finns endast ett väntrum på akutmottagningen. Detta innebär att i väntrummet väntar patienter med många olika behov. Allt från små barn, personer som blivit misshandlade, gamla och sköra patienter med akuta åkommor till personer som lider av missbruk. Både personer som är våldsamma och personer som blivit utsatta för våld samlas i samma väntrum. Genom att separera flöden och ge mer utrymme åt olika typer av kategorier av patienter och behov skapas en lugnare och säkrare miljö. Förstudien har sett på flera olika väntrum, skilda flöden och separat utgång från akuten. Mottagningen är idag inte anpassad för den mängd patienter som passerar mottagningen. För att snabbt kunna urskilja patienterna med mest akuta behov, används en så kallad triage-modell (sortering och prioritering). Sverige hade redan tidigt importerat enkla system för detta eftersom det är av nöden att snabbt skilja ut dem som måste prioriteras av medicinska skäl. På Gotland infördes process-triage som ett led i Akutprocessen. Övriga larm som är standardiserade till förlopp är vid hjärtstopp, stroke eller röd patient, det vill säga starkt påverkad allvarligt sjuk patient som ambulansen eller egen personal detekterar som röd prioritet. Den sistnämnda typen kan lida av exempelvis blodförgiftning eller ha pågående blödningar. Mottagningen har idag ett väl känt integritetsproblem vid receptionsdisken där överhörning från väntrummet är omöjligt att utesluta. Enheten är inte anpassad för all den utrustning som behövs på en akutmottagning. Behovsanalysen och förstudien påvisar att mottagningen är cirka kvadratmeter för liten med tanke på de funktioner som finns och behövs för dagens behov. Kvadratmeterspannet är beroende av hur lokalen planeras med exempelvis korridorer och allmänna ytor, vilka möjliga lösningar som finns, hur förändring av patientflöden kan ske samt hur arbetssätten kan förändras. Den tänkta ombyggnationen med förändrade flöden osv. bedöms täcka behovet även om 2 (5)

276 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 volymen av patienter ökar, utifrån att det förslag på ombyggnation som är framtagen är genomförbart. De verksamhetsförbättringar som en ombyggnation/tillbyggnation ger enligt förstudien är följande: Avsevärt förbättrad säkerhet för både patienter, anhöriga och personal. Rumsfunktioner som krävs för att snabbt patientsäkert kunna bedöma och behandla patienter med olika typer av akut uppkomna symtom och skador Två akutrum istället för ett vilket är positivt då det exempelvis vid trafikolycka inte sällan är fler skadade. Lokaler lämpliga för ren övervakning behövs ex i väntan på transport till intensivvård eller operation eller i avvaktan för att se utveckling av tillstånd efter behandlingsinsatser Patientflöden kan åtskiljas för olika prioritetsgrader För de patienterna med högst prioritet och svårast sjuka bör triagerum och akutrum ligga i närheten av varandra Lokaler som kraftigt minskar de arbetsmiljöproblem som finns på mottagningen idag. Exempel på arbetsmiljöproblem är den mängd förflyttningar av såväl patienter och materiel mellan funktioner inom mottagningen och för trånga lokaler för att personal och utrustning som behövs runt patienten ska få plats på ett bra sätt i akuta situationer. Registreringen kan ske under sekretessmässiga och integritetsskyddade förhållanden Lokaler med större utrymme så att patienter inte, i den omfattning som idag, ska behöva vänta på brits i korridor, med både sekretessproblem och upplevelse av utlämnande som följd. Lokaler där utrymme finns för allt de rullande materiel som idag står i korridorer, med trängsel som följd och med ökad risk vid evakueringsbehov. I samband med ombyggnationen av enheten för akut omhändertagande planeras en utbyggnad i entréplan. Den tilltänkta ombyggnationen innehåller en tillbyggnadsdel på ca 320 kvadratmeter i entréplan som byggs ihop med nuvarande akutmottagning. Då tillbyggnaden sker i sluttande terräng kommer även ca 230 kvadratmeter tillbyggnation ske i källarplan, varav den största delen kommer att avse utrymmen för teknik i form av elcentral, datacentral, vatten mm. En mindre del av tillbyggnationen av plan 2 kommer också att kunna användas till hälso- och sjukvårdens verksamhet i källarplan. För denna tillbyggnad, plan 2 och 3, har beräkningar lämnats i ett spann mellan miljoner, beroende på bedömd hög eller låg kostnad. Då behovet av standard på lokalerna varierar mellan plan 2 (källarplan) och plan 3 (entréplan) begär hälso- och sjukvårdsnämnden 56 miljoner för denna ombyggnation/tillbyggnation, detta inkluderar de så kallade byggherreomkostnader mm som kommer utöver själva byggentreprenadkostnaden. Beräkningarna är beställda i samband med förstudien och lämnade av arkitektbyråns kalkylator. Tillbyggnad för plan (5)

277 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 Då flera av sjukhusverksamheterna i nuläget har allt för små lokaler för den sjukvård som bedrivs, är det av utrymmesskäl på kortare och längre sikt, nödvändigt att investera i att utöka lokalytan för Visby lasarett. Generellt har Visby lasarett små utrymmen jämfört med dagens standard, trots att sjukhuset endast är ca 20 år gammalt. Nedan beskrivs lokalbehovet för intensivvårdsavdelningen, men även operationsavdelningen och röntgenavdelningen är idag trångbodda. Krav på både utrustning och personal vid verksamheter som operation och intensivvård gör att de utrymmen som Visby lasarett har är på gränsen till för små. På lasarettet finns inga outnyttjade kvadratmeter. Varje liten verksamhetsförändring som leder till en förändring av lokaler leder till ett pusslande för att inrymma all verksamhet. Detta är ett ineffektivt sätt att förändra lokalerna. En operationssal i ett nybyggt sjukhus byggs med ca 60 kvadratmeter per operationssal. Operationssalarna på Viby lasarett är ca kvadratmeter. När operationssalarna inte längre kan vara funktionella och utbyggnad av dessa behövs är i dagsläget enda möjligheten att minska antalet salar, alternativt tillbyggnation. Mycket görs idag för att effektivisera patientflödet vid operationer. Krav på effektivisering av operationsprocessen ställer också ökade krav på logistiken kring såväl patienter, personal och utrustning. Operationer görs med ny teknik, exempelvis laparoskopisk kirurgi istället för öppen kirurgi. Men teknikutvecklingen gör samtidigt att behovet av yta runt patienten ökar, med ökat behov av utrustning i lokalen. I det perspektiv som det i dagsläget går att planera för, några års sikt, kommer det inte vara möjligt att minska antalet operationssalar, men det kommer att bli nödvändigt att öka ytan per operationssal. Möjlighet finns att utöka tillbyggnaden för enheten för akut omhändertagande med ytterligare två, tre inkluderat teknikutrymme, våningar, i samband med byggnationen. Detta ger en utökad lokalyta med 200 kvadratmeter per våningsplan. Detta skulle ge möjlighet till att arbeta med lokalförändringar och verksamhetsförändringar på ett nytt sätt på lasarettet. Hur dessa lokaler ska nyttjas på bästa sätt behöver en studie svara på. En sådan genomgång ska koncentreras på verksamheterna inom operation, iva och röntgen. Därmed inte sagt att det är dessa verksamheter som kräver mycket specialiserade lokaler i form av renhetsgrad, ventilation, utrustning osv som ska nyttja en eventuell utbyggnad. En utbyggnad ska ske till minsta möjliga kostnad för mer enkla lokaler dit verksamhet med lägre krav på lokalerna kan inrymmas, exempelvis administrativa platser och konferensrum. Detta ger då ökat utrymme till verksamheterna med högre krav på lokalerna inom befintliga sjukhuslokaler, som till stor del är anpassade för dessa verksamheter. Plan 4-6 har en första kostnadsberäkning på mellan 18 miljoner och 24 miljoner inklusive byggherreomkostnader, beroende på bedömd låg eller hög kostnad. Bedömningen är att ett mellanting vore realistiskt, vilket skulle betyda en kostnad på 21 miljoner. Totalt för hela om och tillbyggnaden skulle således kosta ca 77 miljoner. Bedömningen är att det är effektivast att göra hela tillbyggnationen på en och samma gång både ur verksamhetsperspektiv och ur kostnadsperspektiv. Att istället invänta och i ett senare skede bygga till plan 4-6, vilket kommer att vara nödvändigt inom 4 (5)

278 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 planperioden ger högre kostnader för tillbyggnationen totalt. Då man i detta fall måste börja med att riva delar av konstruktionen i markplan för att göra tillbyggnationen. Dessutom blir detta betydligt mer störande för verksamheten. Ombyggnationen och utbyggnaden av enheten för akut omhändertagande kommer att medföra verksamheten stor olägenhet då verksamheten måste pågå i befintliga lokaler under byggtiden. Att minska denna olägenhet genom att göra även de ovanstående planen på samma gång är även av den aspekten önskvärd. Vad skillnaden i kostnad blir om man väljer att enbart bygga till enbart plan 2 och 3 inom närtid och endast förbereda för att i ett senare skede bygga till plan 4 och 6 jämfört med att bygga hela plan 2-6 på en gång är i dagsläget inte möjligt att ange. Den förstudie som är gjord har sin grund i behovet för enheten för akut omhändertagande med en beskrivning av hur en möjlig tillbyggnad för verksamhetsplan 4-5 ser ut. Detta innebär att detaljer kring exempelvis teknik, ventilationsförsörjning osv inte är framtagna. I nuvarande förslag finns teknikutrymme på såväl plan 2 och 6, huruvida detta är lämpligt eller om alternativ finns att samla allt på ett utrymme osv är i nuläget inte utrett. Bedömning Förvaltningens bedömning är att ombyggnation/tillbyggnation av enheten för akut omhändertagande är absolut nödvändigt och sjukvårdens mest prioriterade lokalförändring. En väl genomarbetad behovsanalys är gjord som verkligen utgått från patientflödet, med avsikt att förbättra såväl säkerhet, integritet och arbetsmiljö. Bedömningen är att behovsanalysen och förstudien arbetats fram utifrån ett så resurseffektivt nyttjande av lokalerna som möjligt. De ekonomiska driftskonsekvenser som i nuläget går att överblicka är främst ökade hyreskostnader. Trots en väl genomarbetad behovsanalys och förstudie är projektet ännu i en fas där övriga konsekvenser på driften inte är möjliga att överblicka. Investeringskostnaden är inte heller den säkerställd utan utförd av en kalkylator hos arkitektfirma och ligger i ett spann mellan 56 och 91 miljoner beroende på låg eller hög kostnadsnivå. Förvaltningens bedömning i nuläget är ett mellanting på 77 miljoner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ombyggnation enheten för akut omhändertagande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionstyrelseförvaltningen Registrator-RS 5 (5)

279 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/11 2 mars 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ombyggnation intensivvårdsavdelningen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna den fördjupade beskrivningen av ombyggnation/tillbyggnation av intensivvårdsavdelningen. Sammanfattning I samband med budgetbeslut om investeringar för 2017 och investeringsplan fick hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att återkomma med ett mer utförligt underlag avseende ombyggnationen av intensivvårdsavdelningen. Driftskonsekvenser och verksamhetsmässiga konsekvenser ska beskrivas. Den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen påverkar även lokalerna som vården bedrivs i. Intensivvårdsavdelningen på Visby lasarett har idag trånga lokaler, vårdsalarna är små för en bra arbetsmiljö, vårdmiljö och patientsäkerhet. Även säkerhetsaspekten är inte tillräckligt tillgodosedd utifrån de behov som finns idag och framåt. För att få ett mer underbyggt underlag för en ombyggnation av intensivvårdsavdelningen behöver en behovsanalys och förstudie genomföras. En ombyggnation av intensivvårdsavdelningen påverkas också av ett eventuellt beslut om tillbyggnation plan 4-6 enligt underlaget om enheten för akut omhändertagande. Ärendebeskrivning Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk och komplex verksamhet. Utveckling har gått väldigt snabbt och det ställs helt andra krav på lokaler än tidigare. Miljön är väldigt speciell, för patienten är det komplex vård som bedrivs dygnet runt med mycket teknologi. Ljud och ljus påverkar väldigt mycket och ofta kan patienten förlora orientering i tid och rum. Patientens kommunikationsförmåga kan vara nedsatt och anhöriga spelar stor roll i vården. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

280 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 Forskning har gjorts vilket lett fram till ett evidensbaserat konceptprogram för intensivvård utifrån lokalbehov. En viktig slutsats i projektet är att enpatientrum med eget rymligt hygienutrymme, spoldesinfektor, plats för närstående och möjlighet till övervakning bör vara grunden för en väl utformad intensivvårdsavdelning. Vidare rekommenderas 30kvm patientrum (idag är patientrummen 20kvm), hygienutrymme 7,5kvm (finns inte på samtliga rum idag och om de finns är de ca 5 kvm), förrum eller sluss 3-8 kvm (idag finns antingen inget eller 5-8 kvm) Två patientrum rekommenderas att ligga tillsammans med en arbetsstation för övervakning, vilket bildar en IVA modul. Idag finns det flera rum som inte har övervakningsmöjlighet utanför rummet. Anhöriga rekommenderas få möjligheter till vila/övernattning, tillgång till pentry och samtalsrum för samtal med personalen. Idag finns ett litet rum med en soffa där alla anhöriga till avdelningens samtliga patienter kan vistas. Då en del patienter och anhöriga kan vara påverkade, förlorat orientering till tid och rum eller i känslomässig kritisk sinnesstämning ställs det speciella krav på lokalerna. Både patientsäkerheten och säkerheten för personalen är beroende av bra rutiner, bra förutsättningar med tillräcklig yta och avskildhet. En annan aspekt för en ombyggnation av intensivvårdsavdelningen är säkerhetsaspekten. På intensivvården vårdas många olika patientkategorier, inte minst patienter med förgiftningstillstånd efter intag av droger. Det är inte ovanligt att dessa patienter under sitt förgiftningstillstånd, eller på väg ur detta, blir våldsamma och hotfulla. Inte heller allt för sällan vårdas patienter som varit utsatta för brott, eller patienter som begått brott med svåra skador som följd på intensivvårdsavdelningen, ibland också samtidigt. Intensivvårdsavdelningen är i dagsläget inte fullvärdig ur säkerhetssynpunkt vare sig för patienter, personal, närstående mfl. I närtid behöver en förstudie genomföras för att klargöra projektets omfattning och genomförbarhet. Då intensivvårdsavdelningen i nuläget är en verksamhet i för små lokaler för att vara optimala antas den förstudie som behövs göras utmynna i, bland annat, behov av större lokaler. Den tillbyggnad av plan 4-6 ovanför enheten för akut omhändertagande, som beskrivits i annan handling, skulle ge en betydligt större möjlighet till en ombyggnation som svarar upp mot de verksamhetsmässiga behov som en intensivvårdsavdelning har. Bedömning Hälso- och sjukvårdens bedömning är att behovet av en ombyggnation av intensivvårdsavdelningen inom några år kommer att vara högst aktuellt. För att kunna gå vidare och ta fram ett bättre underlag inför beslut behöver dels beslut fattas kring tillbyggnationen av plan 4-6 i samband med enheten för akut omhändertagande och dels behöver en behovsanalys och förstudie genomföras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse ombyggnation av intensivvårdsavdelningen Tjänsteskrivelse ombyggnation av enheten för akut omhändertagande (3)

281 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/11 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionstyrelseförvaltningen Registrator-RS 3 (3)

282 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marie Berglund Projektledare struktur 2015 Tjänsteskrivelse HSN 2013/ februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Rätt använd kompetens RAK (struktur 2015) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fortsätta stödja förvaltningens arbete med att genomföra växlingar enligt principen Rätt Använd Kompetens -RAK. Sammanfattning Strukturutredningen visade att det på Gotland, liksom nationellt, finns möjligheter att förbättra sjukvårdens effektivitet genom att i ökad omfattning använda personalens kompetens mer flexibelt och genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. Bakgrund Sjukvårdens utveckling med förbättrade metoder för diagnostisering och behandling samt befolkningens ökade livslängd förutspås öka behovet av välfärdstjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn. Samtidigt som efterfrågan på hälso- och sjukvård stiger kommer sjukvården förväntas vårda fler patienter utan att personalstyrkan ökar i motsvarande grad. Det innebär en stor utmaning som förutsätter strategier för att optimera användandet av de personella resurserna. Därtill kommer att det inom flera yrkesgrupper råder brist vilket ytterligare motiverar ett bättre användande av befintliga resurser. Strukturutredningen visade att det på Gotland, liksom nationellt, finns möjligheter att förbättra sjukvårdens effektivitet genom att i ökad omfattning använda personalens kompetens mer flexibelt och genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. Det kan handla om att omfördela vissa typer av arbetsuppgifter som 1 (7) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

283 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2013/444 idag utförs av sjuksköterska men som med bibehållen patientsäkerhet och likvärdig eller bättre kvalitet kan utföras av exempelvis undersköterska. Därmed handlar inte omfördelningen av arbetsuppgift om att exempelvis undersköterskor gör sjuksköterskeuppgifter utan snarare om att undersköterskor i sin yrkesprofession har lämplig och rätt kompetens för arbetsuppgiften. Liknande förhållande gäller för övriga vårdprofessioner och även arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning, så kallade stödfunktioner, i form av vårdnära servicetjänster och vårdnära administration. Inom ramen för Struktur 2015 uppdrogs åt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utreda hur arbetet med intern nivåstrukturering skulle systematiseras och organiseras. Utredningen utmynnade i en genomförandeplan med en modell för att uppnå struktur och systematik i arbetet med omfördelning av arbetsuppgifter utifrån bärande principer om Rätt använd kompetens (RAK) och Lägsta effektiva omhändertagande nivå (LEON). Vidare fick samtliga verksamheter i sjukvården i uppdrag av förvaltningen att omsätta RAK och LEON i praktiken. Arbetet har på olika sätt återredovisats till nämnden, senast i juni Detta är en redovisning av nuläge och målbild för de olika delområdena. Implementering Som en del i den generella implementeringen av RAK- LEON arbetet besöktes samtliga ledningsgrupper inom sjukvården samt flera samverkansgrupper. Projektledaren har deltagit på olika enheters arbetsplattsträffar och haft kontinuerlig dialog med fackliga företrädare för Vårdförbundet, Kommunal och Vision. Utöver den generella implementeringen har förvaltningen genomfört ett antal riktade insatser, fokusområden. Riktade insatser - fokusområden För att via riktade insatser omsätta RAK och LEON i det verksamhetsnära arbetet identifierades följande fokusområden. 1. Vårdnära service (VNS) 2. Tydliggöra formella förutsättningar för omfördelning av arbetsuppgifter(riktlinje för omfördelning av arbetsuppgifter i slutenvård) 3. Kompetenssäkring undersköterskor (RAK- utbildning) 4. RAK och Leon i primärvård (Tidsstudie primärvård) 5. Kompetensbehovsinventering inom tidigare resursområde Slutenvård (Aktivitetsstudie av arbetsuppgifter på vårdavdelning) 1. Vårdnära service (VNS) Under våren 2015 påbörjades utformningen av vårdnära service med Serviceförvaltningen som utförare. Två vårdavdelningar utsågs till testenheter och i maj 2015 startade vårdnära service. Valet av testenheter utgick från att dessa hade ett pågående arbete med Arbetsmiljöverket för att åtgärda den psykosociala arbetsmiljön. Angelägenhetsgraden att genomföra förändringarna bedömdes därmed som hög. Införandet av VNS inkluderades i den handlingsplan som arbetsgivaren ålagts upprätta för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Under första halvåret modifierades uppdraget och tillgängligheten till vårdnära service för att optimera nyttan för testenheterna. Andra halvåret inkluderades även Akutmottagningen i VNS uppdraget. 2 (7)

284 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2013/444 Under hösten 2015 gjordes ett försök att via definierade nyckeltal följa upp effekten av vårdnära service. Vidare gjordes en medarbetarenkät för att identifiera effekt på medarbetarnas upplevelse på den psykosociala arbetsmiljön. Uppföljningen visade att medarbetarna på testenheterna upplevde att vårdnära service haft en positiv effekt på den psykosociala arbetsmiljön. Däremot visade uppföljningen ingen eller en ickesignifikant påverkan på övriga nyckeltal. Detta kunde delvis tillskrivas svårigheten att få ut relevant statistik från befintliga personalsystem och att uppföljningen gjordes i ett alltför tidigt skede efter införandet av vårdnära service. Effekten på den psykosociala arbetsmiljön bedömdes motivera fortsatt uppdrag av vårdnära service på testenheterna. Nuläge vårdnära service Vårdnära service bedrivs sedan årsskiftet 2017 i egen regi och är tillfälligt organiserad under en Slutenvårdsenhet men kommer under andra halvåret uppgå i Bemanningsenhetens uppdrag. Under mars 2017 införs VNS på ytterligare två vårdavdelningar och fem mottagningar på Visby lasarett och därmed utökas också antalet tjänster inom VNS. De enheter som tar del av vårdnära service behöver innan införandet ta ställning till finansiering av tjänsten inom befintlig budgetram genom även ekonomisk omfördelning och inte en utökning av den totala kostnaden för personal. Målbild vårdnära service Målbilden för vårdnära service 2017 är att uppdraget inkluderar samtliga vårdenheter inom RO Slutenvård/öppenvård med en färdig införandeplan för övriga vårdenheter på Visby lasarett under I målbilden ingår också fullständigt övertagande av tvätt och förrådslogistik där framtagande av BAS-sortiment för respektive enhet ingår. Effekten av att låta VNS överta hantering av förråd är främst att dessa arbetsmoment enligt nationella tidsstudier tar mycket tid från vårdpersonal samtidigt som professionell förrådslogistik minskar behov av förrådsutrymmen, ökar exaktheten avseende att det är rätt artiklar och antal som finns på hyllorna samt att följsamheten till upphandlat förbrukningsmaterial ökar. 2. Formella förutsättningar för RAK och LEON Under utredningen visade genomgång av det nationella läget, litteratur och publikationer att det finns en vedertagen tradition inom hälso- och sjukvården att tolka lagstiftning och föreskrifter snävt. Detta har lett till arbetssätt där många arbetsuppgifter tillskrivs legitimerad vårdpersonal utan att det finns formella krav på legitimering för att utföra arbetsuppgiften. Det är i realiteten få arbetsuppgifter som är reglerade i lagen. Chefläkare och kvalitetsstrateg i förvaltningen har tillsammans med projektledare genomfört översyn av formella förutsättningar för omfördelning av arbetsuppgifter inom RO Slutenvård/öppenvård. Översynen liksom utredningen Effektiv vård 3 (7)

285 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2013/444 visar att det finns stora möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier förutsatt att den som utför arbetsuppgiften har formell och/eller reell kompetens. Chefer och medarbetare inom RO Slutenvård har varit inbjudna till seminarier i frågan och samtliga ledningsgrupper har muntligen tagit del av översynen. Nuläge formella förutsättningar för RAK och LEON Det finns en ökad medvetenhet bland chefer och medarbetare om att det finns stora möjligheter inom ramen för lagstiftning och föreskrifter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier. Att genomföra förändringar i arbetssätt och strukturer handlar i nuläget snarare om att få fram arbetssätt som främjar att vårdpersonalens samlade kompetens används fullt ut. Här bedöms chefer på alla nivåer ha en stor påverkan även om det främst handlar om första linjens chefer. Målbild formella förutsättningar för RAK och LEON Under 2017 genomföra riktade utbildningar för första linjens chefer tillsammans med medarbetarrepresentanter för att öka och manifestera kunskap och kännedom om formella förutsättningar för att genomföra omfördelning av arbetsuppgifter enligt RAK och LEON. Okunskap om rådande lagstiftning och föreskrifter ska inte vara en anledning att inte tillämpa RAK och LEON. 3. Kompetenssäkring undersköterskor Huvudsyftet med de riktade RAK-aktiviteterna inom RO Slutenvård/öppenvård har varit att möjliggöra för samtliga yrkeskategorier att använda sin kompetens fullt ut. I ett tidigt skede identifierades arbetsuppgifter som utfördes av sjuksköterskor men som formellt kan utföras av undersköterskor med rätt kompetens. För att kartlägga kompetensen hos undersköterskor i slutenvården genomfördes hösten 2015 en kompetensinventering hos de nästan 100 undersköterskor med tillsvidareanställning. Det visade sig att kompetensnivån hos undersköterskorna var generellt mycket hög men att den inte var systematiskt dokumenterad. I samband med inventeringen systematiserades arbetsuppgifter som ska och kan utföras av undersköterskor i tre behörighetsnivåer, A- C där C är högsta behörighetsnivå. Behörighetsnivåer med kopplade arbetsuppgifter definierades i tre kompetenskort, ett för varje behörighetsnivå. Sammanställningen av kompetensinventeringen visade att drygt 90 % av samtliga undersköterskor hade fullständig B-behörighet och att nästan 60 % uppnådde högsta kompetensnivån. I den senare gruppen hade majoriteten tidigare utfört flera av de arbetsuppgifter som ingick i C-behörigheten och uppgav att de skulle kunna utföra dem om de fick uppdatera tidigare kunskaper och färdigheter. Utifrån definierade behörighetsnivåer och resultatet från kompetensinventeringen togs ett utbildningskoncept fram med syfte att formalisera undersköterskornas reella kunskap och utbilda i nya arbetsmoment som inte måste utföras av sjusköterskor. Nuläge kompetenssäkring undersköterskor Under våren 2016 utbildades undersköterskorna på de testenheter där vårdnära service införts. Efter första utbildningsomgången modifierades upplägget och i nuläget genomförs RAK- utbildningen under fyra heldagar med tio deltagare per vecka. Utbildare och föreläsare är medarbetare från den egna organisationen. Efter avslutad RAK- utbildning erhåller deltagarna broscher som signalerar kompetensbehörighet. Berörda enhetschefer får efter varje RAK-utbildning en 4 (7)

286 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2013/444 uppdaterad lista över sina medarbetares kompetensbehörighet. Fyrtiosju undersköterskor har i nuläget genomgått RAK-utbildning och fått sin kompetensbehörighet formaliserad enligt RAK- konceptet. Målbild kompetenssäkring undersköterskor Målbilden för 2017 är att 90 % av undersköterskor med tillsvidareanställning eller motsvarande ska ha genomgått RAK-utbildning och tilldelats behörighet. I nuläget är ytterligare tre utbildningstillfällen inplanerade. Målsättningen för det systematiska kompetenssäkringsarbetet är att samtliga undersköterskor som arbetar i RO Slutenvård/öppenvård ska ha minst kompetensbehörighet B, vilket bedöms vara den lägsta kompetensnivån som krävs. Vidare ska de enheter som fått undersköterskorna utbildade justera arbetssätt och strukturer så att de tillvaratar undersköterskornas kompetens fullt ut och det ska inte vara godtyckligt hur undersköterskornas kompetens används. 4. RAK och LEON i primärvård I arbetet med strukturutredningen identifierades arbetsuppgifter inom Primärvården som utfördes av läkare men som med bibehållen patientsäkerhet och till likvärdig kvalitet kunde utföras av annan yrkeskategori. För att mer exakt definiera vilka arbetsuppgifter det rörde sig om och i vilken omfattning de förekom samt skapa en samsyn hos läkargruppen kring vilka arbetsuppgifter som var lämpliga att agera på utfördes en tidsstudie av läkarnas mottagningsarbete. Tidsstudien genomfördes av en forskare från Uppsala universitet i samverkan med ansvariga chefer från Primärvården och omfattade drygt 2500 timmar mätpunkter som sedan analyserades och presenterades för Primärvården under december Det preliminära resultatet identifierade otillräckliga eller bristfälliga IT-system som det största förbättringsområdet jämte brister i det administrativa stödet för läkare. Resultatet indikerade att läkare i primärvården ägnar tid åt administrativa arbetsuppgifter som skulle kunna omfördelas till en annan yrkeskategori, företrädelsevis till medicinska sekreterare eller administratörer generellt. Flera av de identifierade arbetsuppgifterna kräver inte utbildning till medicinsk sekreterare. I samband med att projektledare och forskare var runt på samtliga vårdcentraler för att informera om tidsstudien initierades verksamheterna själva RAK-aktiviteter. På flera vårdcentraler har drop-in- mottagningarna differentierats och besök som tidigare alltid träffade läkare styrs om till distriktssköterska eller sjuksköterska utifrån principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Nuläge RAK och Leon i primärvård Resultatet från tidsstudien ligger till grund för det pågående arbetet att se över möjligheterna att omfördela administration från läkare till administratörer. Förutom att tidsstudien identifierade vilka arbetsuppgifter som är lämpliga att omfördela ger också resultatet från tidsstudien information om det samlade värdet att omfördela en arbetsuppgift utifrån parametrarna frustrationsgrad och tidsåtgång. Det ger underlag för att genomföra de RAK-aktiviteter som får bäst bäring i den dagliga verksamheten. 5 (7)

287 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2013/444 Målbild RAK och Leon i primärvård Målbilden för RAK och LEON i primärvården under 2017 är att utifrån resultatet från tidsstudien använda läkarresursen mer ändamålsenligt och att överlåta arbetsuppgifter som idag görs av läkare men som bör utföras av exempelvis administratörer. Liknande översyn, exempelvis aktivitetsstudie bör utföras för övriga yrkeskategorier för att kartlägga vem som gör vad och använda det som underlag för att förändra arbetssätt utifrån principerna om RAK och LEON. 5. Kompetensbehovsanalys RO Slutenvård/öppenvård Enheterna i Ro Slutenvård/öppenvård bemannas utifrån uppskattat behov av antal sjuksköterskor och undersköterskor utifrån respektive enhets uppdrag. För att ge cheferna i Ro Slutenvård/öppenvård en bild av kompetensbehovet hos bemanningen genomfördes en aktivitetsstudie av de vanligaste förekommande arbetsuppgifterna under ett nattpass och i hur stor omfattning de förekom på respektive vårdenhet. Det visade sig att mindre än 50 % av antalet arbetsuppgifter under ett nattpass kräver sjuksköterskekompetens. I sammanhanget bör poängteras att aktivitetsstudien inte fångade hur mycket tid en arbetsuppgift tog. Resultatet ska därmed inte förväxlas med tid utan ses som en indikation att potential att omfördela arbetsuppgifter finns. Ytterligare faktorer behöver dock beaktas, se även resonemang nedan. Motsvarande aktivitetsstudie genomfördes på en enhet under dag- och kvällspass. Sammanställningen visade liknande resultat som för nattpassen. Nuläge kompetensbehovsanalys RO Slutenvård/öppenvård De flesta vårdavdelningar har en grundbemanning på två sjuksköterskor per natt. En halvering av sjuksköterskebemanningen på en sådan enhet skulle ge en otillräcklig sjuksköterskebemanning vid akut försämring redan hos enstaka patienter. Enheternas litenhet och begränsade möjligheter att samverka får antas motivera sjusköterskebemanningen trots att aktivitetsstudien visar att många arbetsuppgifter på natten inte kräver sjuksköterskekompetens. Möjligheterna att se över kompetensbehovet får anses större hos de enheter som har tre eller fler sjuksköterskor i tjänst under nattpassen men även här bör andra faktorer såsom erfarenhet och kompetensnivå hos sjuksköterskorna beaktas. Vid rekrytering är det viktigt att den föregås av en behovsinventering och att verksamheterna inte per automatik rekryterar en viss kompetens utan att kartlägga behovet, detta gäller hela förvaltningen. Målbild kompetensbehovsanalys Målsättningen är att inom Ro Slutenvård/öppenvård genomföra en kartläggning av kompetensbehovet och därefter fastställa lämplig kompetensmix. Detta både för att säkerställa att kompetensresurserna fördelas utifrån behov snarare än tradition. Motsvarande arbete bör göras inom Öppenvården. Där är möjligheterna att använda undersköterskekompetensen större och innefattar även möjlighet att delegera läkemedelshantering enligt lagen om delegering. 6 (7)

288 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2013/444 Reflektioner och lärdomar RAK arbetet under har bedrivits inom ramen för Struktur 2015 och haft en tilldelad projektledare. Från 2017 övergår RAK- arbetet helt till förvaltning i ordinarie verksamhet. Det fortsatta arbetet ska därmed initieras och drivas av chefer och medarbetare. Efterfrågan av stöd för att genomföra RAK-LEON insatser har under projektiden varit genomgående hög och även om det funnits avsatt resurs i form av projektledare har det funnits små möjligheter att stödja enheter som inte omfattats av de riktade insatserna - fokusområdena. Framåt behöver förvaltningen ta ställning till hur det fortsatta RAK- LEON arbetet ska följas upp och stödjas. RAK processer handlar till stor del om att kartlägga, identifiera och förändra arbetssätt. Som i flera andra frågor handlar detta dock ytterst om en resursfråga. En viktig lärdom från tidsstudien är att det som uppfattas vara aktiviteter som skulle vara lämpliga att omfördela visade sig vara av litet värde att förändra medan andra arbetsuppgifter som inte hade identifierats utan kartläggning är de aktiviteter där RAK-LEON gör störst skillnad. Motsvarande bild sågs vid aktivitetsstudien av nattpass i slutenvården. Förförståelsen om att vissa enheter hade ett mer eller mindre behov av sjuksköterskekompetens visade sig inte stämma överens med det som kartläggningen visade. Kartläggning ger viktig information om nuläge och ökar chanserna att rikta RAK-insatserna så att de agerar på rätt aktiviteter. Projektet har resulterat i ett stort arbetsmaterial som kan användas brett för att stödja verksamheter som vill initiera RAK-arbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 7 (7)

289 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Nina Ljung HR-chef Tjänsteskrivelse HSN 2017/ februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Oberoende av inhyrd personal projekt och handlingsplan Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom den nationella strategin för Oberoende av inhyrd personal. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens projekt och handlingsplan för Oberoende av inhyrd personal. Bakgrund Med egna medarbetare skapar vi kontinuitet för patienter. Det bidrar till tryggare vård med högre kvalitet och lägre kostnader. Med egna medarbetare skapas också bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns flera förklaringar till varför beroendet av bemanningsföretag ökar t ex Stora pensionsavgångar och svårigheter att ersättningsrekrytera motsvarande kompetens/erfarenhet. Generellt sett ökat vårdbehov och en större efterfrågan av vård och därmed vårdpersonal. Rekryteringsbehov finns och uppstår samtidigt som marknaden för bemanningsföretag växer, en starkt bidragande orsak är ekonomiska incitament med avsevärt högre löner inom bemanningsföretagen men också en upplevd frihet och flexibilitet att kunna välja uppdrag och omfattning. Nationellt Nationell strategi för Oberoende av inhyrd personal senast Ett landstings- och regiongemensamt projekt vars syfte är att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå oberoende av all inhyrd personal. Fokus första tiden är att minska inhyrning av läkare och sjuksköterskor. Målet för projektet är att genom 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

290 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/115 överenskommelser mellan landsting och regioner uppnå ett oberoende av inhyrd personal. Definitionen av oberoende är att hälso- och sjukvården har en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten. Arbetssättet är att man i varje landsting/region utser en processledare och strategisk bemanningsgrupp som tar fram en handlingsplan. SKL:s förbundsstyrelse har ställt sig bakom strategin för Oberoende av inhyrd personal. Och rekommenderar landsting och regioner att anta strategin samt att ta politisk ställning till hur strategin ska tillämpas av respektive sjukvårdshuvudman. Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tog den 30 mars 2016 beslut om stopp för nya avrop av sjuksköterskor via bemanningsföretag med undantag för vissa verksamheter. I samband med detta infördes ett dispensförfarande för avrop av hyr sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände en handlingsplan för ett minskat behov av hyrläkare den 15 juni 2016 (HSN 2016/295). Aktiviteterna som identifierats är att behålla befintlig personal, rekrytera ny personal såväl som att befintlig personal används på bästa sätt. Konkreta aktiviteter har bl a varit att utöka antalet ST- och AT- läkare, utveckla en utbildningsenhet inom primärvården, omfördela arbetsuppgifter från t ex läkare till sjuksköterska, införandet av viss behandling via nätet. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände förvaltningens kompetensförsörjningsplan som är grunden för planeringen av framtida kompetenser. Förvaltningen fick i november 2016 ett nytt uppdrag att i mars 2017 redovisa handlingsplan för att minska kostnaderna för hyrläkare. Denna handlingsplan omhändertar även detta uppdrag. Trots åtgärderna har kostnaderna för hyrpersonal ökat. Projekt Oberoende av inhyrd personal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen I den Strategisk planen finns kompetensförsörjningen som ett av de viktigaste området. I verksamhetsplanen för 2017 är bemanning och rekrytering ett av fokusområdena. Förvaltningen har tillsatt en processledare och en projektgrupp som arbetat med att ta fram handlingsplanen. För att uppnå konkreta resultat kommer arbetsgrupper att utses för analys och genomförande av aktiviteterna i handlingsplanen. Mål Att nå oberoende av inhyrd personal genom åtgärder som skapar stabila, kontinuerliga läkar- och sjuksköterskekontakter som är vikiga för patienterna och patientsäkerheten och som leder till högre kvalitet och lägre kostnader. Förutsättningen för att uppnå oberoende av hyrpersonal är en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. 2 (3)

291 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/115 Åtgärder i handlingsplanen Åtgärderna i handlingsplanen är tidssatta och är inom områdena: Nya-/ förändrade arbetssätt Dimensionering/bemanning Attraktiv arbetsgivare/arbetsmiljö Rekrytering Löner och ersättningar Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 22 februari 2017 Handlingsplan oberoende av inhyrd personal Strategi oberoende av inhyrd personal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 3 (3)

292 Vad innehåller handlingsplanen? Hur/Vad - Hur kan vi göra för att bli mera attraktiva för våra medarbetare och dem vi ska rekrytera för att bli oberoende av inhyrd personal Aktivitet Exempel på aktiviteter för att uppnå hur Arbetsätt för att uppnå resultat grupper tillsätts med uppdrag att arbeta med analys av vilka aktiviteter som ger effekt, föreslå aktiviteter och implementering av aktiviteterna, uppföljning sker kvartalsvis. Hur/Vad Aktivitet Ansvarig Tidpunkt Status Lära av interna verksamheter som är oberoende av inhyrd personal Analysera vad verksamheter internt gör, som är oberoende av inhyrd personal HR-chef Okt Nytt/förändrade arbetssätt (Hur kan vi införa nya/förändrade arbetssätt för att bli oberoende av inhyrd personal) Kompetens och uppgiftsväxling i syfte att minska behovet av brist yrken (RAK) Ökad kompetens närmare patienten och en integrerad vårdkedja Ökat samarbete med SLL Utvecklad produktions- och kapacitetsplanering Ökad andel öppenvård i förhållande till heldygnsvård Fortsätta analysera uppgifter som kan göras av andra t ex från läkare till SSK, från SSK till USK och till administratörer samt ökat användande av IT-stöd. Arbeta med samordnade vårdförlopp och se över hur specialistläkare kan arbeta närmare primärvården. Effektiv vård Utbyte av kompetenser, bredd-specialitet, se även utvecklingsbilagan i Kargo avtalet. Arbeta för att få en bättre framförhållning och skräddarsydd bemanning. Fortsätta att arbetet med att öka öppenvården och minska heldygnsvård. Få en effektiv vårdplanering genom bl.a. samverkan med socialförvaltningen. VO/ROchef VO/ROchef VO/ROchef VO/ROchef VO/ROchef Dec 2017 Dec 2017 Dec 2017 Dec 2017 Dec Dimensionering bemanning (Hur kan vi arbeta med dimensionering/bemanning för att bli oberoende av inhyrd personal) Integrerad produktionsplanering Öka integreringen och utnyttjandet av HR-chef Nov

293 Hur/Vad Aktivitet Ansvarig Tidpunkt Status med schemaläggning och bemanningsplanering Ökad framförhållningen kompetensförsörjning Skapa förutsättningar för kombinerade administrativa och kliniska tjänster Minimera anlitandet av inhyrd personal systemstöd, se över arbetstidsmodeller och bemanningstal. Analysera de långsiktiga behoven utifrån kompetensförsörjningsplaner. Upprätta bemanningsplaner med måltal. Se över arbetsformen och vid behov uppmuntra till att upprätthålla klinisk tjänst. HR-chef Nov 2017 Sept 2017 Dispensförfarande för hyrpersonal. HR-chef Maj Attraktiv arbetsgivare/god arbetsmiljö (Hur upplevs vi som en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö) Arbeta som en Lärande organisation Aktivt visa fördelarna med tillsvidareanställning Införa FoUU på Gotland Fortbildningsgaranti för specialister Tydliga strukturer för teamarbete Tydliga uppdrag Öka möjlighet att kombinera arbetsliv och privatliv Hur kan vi arbeta med Kunskapsstyrning enligt SKL projekt Beskriva fördelar med anställning på Region Gotland. Fortsätta med arbetet att upprätta en FoUU-enhet. Ta fram förslag på fortbildningsgaranti för specialistläkare och specialist sjuksköterskor. Se över och skapa strukturer för teamarbete. Upprätta uppdragsbeskrivningar individuellt och för grupper. Se över hur vi kan underlätta att kombinera arbetsliv och privatliv t.ex. distansarbete och individuella arbetstider. HR-chef Maj 2017 VO/ROchef Kvalitetschef VO/ROchef VO/ROchef VO/ROchef Dec 2017 Dec 2017 Okt 2017 Dec 2017 HR-chef Sept

294 Hur/Vad Aktivitet Ansvarig Tidpunkt Status Möjlighet till Utvecklingstjänster, projekttjänster, kombinationstjänster Tydliga karriärvägar Strukturerad chefsutveckling Se över och skapa tydliga beskrivningar av olika typer av tjänster. Beskriva tjänster i verksamheternas kompetensförsörjningsplaner. Se över formerna för vidareutbildning för sjuksköterskor. Dokumentera nuvarande chefsutveckling samt analysera behov av ytterligare insatser. VO/RO chef Okt 2017 HR-chef Sept 2017 HR-chef Sept 2017 Chefsuppdragen är hållbara HR-chef Nov 2017 God arbetsgemenskap, inom grupper och mellan grupper Ta tillvara kunskap om orsaken till avslut av anställning Gemensamma utvecklingsdagar, planerade kollegiala möten. Systematisera och analysera informationen från avslutssamtal. Okt 2017 HR-chef Sept Rekrytering (Hur kan vi arbeta med rekrytering för att bli oberoende av inhyrd personal) Attrahera svenskar som studerat utomlands Bredda rekryteringsbasen Upprätta bemanningspool för flera yrkesgrupper, ger flexibla uppdrag Strategisk marknadsföring Erbjuda rotationstjänstgöring. VO-chef Sept 2017 Anställa läkarassistenter och underläkare året runt, attrahera pensionärer att stanna kvar, rekrytera nyanlända. Utreda bemanningspool med tillsvidareanställning för flera yrkesgrupper. Fokusgrupper med yngre medarbetare för att ta fram förslag på hur vi når yngre målgrupper, rekryteringsfilmer, VO/ROchef RO/VOchef Dec 2017 RO-chef Dec 2017 HR-chef Okt

295 Hur/Vad Aktivitet Ansvarig Tidpunkt Status Stöd för frågor som gör flytt till Gotland smidigt medverkan vid mässor, annonsering. Ökat samarbetet med Inflyttarbyrån. Hjälp till arbete för medflyttande anhörig. HR-chef Sept Lön och ersättning (Hur kan vi arbeta med lön och ersättning för att bli oberoende av inhyrd personal) Premiera erfarenhet och lojalitet Möjlighet att arbeta extra på egen klinik/andra kliniker/ på ledig tid. Attraktiva ersättningar Tydliggöra förmåner 6. Risk- och konsekvensanalyser Ta fram scenarier vid utfasning av inhyrd personal. 7. Kommunikation Kommunicera att regionen planerar åtgärder för att nå oberoende av inhyrd personal, 8. Tidplan för oberoende Ta fram etappmål för när olika tillstånd ska ha uppnåtts. I löneöversynsarbetet arbeta med behålla perspektivet. Analysera konsekvenser av arbete mer än ordinarie arbetstid. Se över ersättningsmodeller för svårrekryterade utbudspunkter. Se över löneläge och ersättningar inom bristområden. Se över ersättningar för dem som aktivt arbetar med utfasning. Beskriva vilka förmåner man har som anställd på Region Gotland. HR-chef Sept 2017 HR-chef Okt 2017 HR-chef Okt 2017 HR-chef Sept 2017 RO/VOchef Kommunik atör Maj 2017 April 2017 och fortlöpande 4

296 Aktiviteter som genomförts för att minska beroendet av inhyrd personal Skapat en utbildningsvårdcentral Skapat BAS år för nya SSK Samarbete med Uppsala universitet angående utbildningar Handledarutbildning till handledare samt skapa utrymme för handledning Införa Vårdplatskoordinatorer Öka antalet AT-läkare Öka antalet ST-läkare Inrätta schemaplanerartjänster Genomtänkt mottagande och introduktion av studerande, VFU, AT, ST, specialister Tillsätt studierektor för specialister, för ST-läkare, AT-läkare God handledning, individuellt eller i grupp, för AT, ST, specialister Ta beslut om att finansiera Etikansökan Handledning för SSK Anordna träffar/nätverk för nyexaminerade och nyanställda sjuksköterskor Potentiella sjuksköterskor kontaktas personligen Uppsökande rekryteringsarbete av färdiga specialister Tillskapa fler platser för vikarierande underläkare i primärvården Delta i mässor och konferenser Styra mot bristspecialiteter redan vid AT-rekrytering Möjlighet till löneväxling, pensionsinbetalning Större enheter/mottagningar med fler kollegor Tre rekryteringsfilmer 5

297 Rapport baserad på: Födelsedatum Tidsperiod: Årsvis för åren 2012/2015 Vtf, omfattning: Överlevande barn med 1 vtf, ink. barn med bruten vårdkedja Gruppera enligt: Tidsperiod Omfattning: Visby lasarett (26010) Jämfört med: Inget Nej 2. Huvudrapport, avlidna barn ej medräknade 2.1. Generell Rapport 2017 MedSciNet AB PNQ rapport skapad:

298 Rapport baserad på: Födelsedatum Tidsperiod: Årsvis för åren 2012/2015 Vtf, omfattning: Överlevande barn med complete vårdkedja, utskrivna till hemmet/hemvård/bb/annan. Gruppera enligt: Tidsperiod Omfattning: Visby lasarett (26010) Jämfört med: Inget Nej 2. Huvudrapport, avlidna barn ej medräknade 2.1. Generell Rapport 2017 MedSciNet AB PNQ rapport skapad:

299 Rapport baserad på: Födelsedatum Tidsperiod: Årsvis för åren 2012/2015 Vtf, omfattning: Överlevande barn med 1 vtf, ink. barn med bruten vårdkedja Gruppera enligt: Tidsperiod Omfattning: Visby lasarett (26010) Jämfört med: Riket Nej 2. Huvudrapport, avlidna barn ej medräknade 2.1. Generell Rapport 2017 MedSciNet AB PNQ rapport skapad:

300 Rapport baserad på: Födelsedatum Tidsperiod: Årsvis för åren 2012/2015 Vtf, omfattning: Överlevande barn med complete vårdkedja, utskrivna till hemmet/hemvård/bb/annan. Gruppera enligt: Tidsperiod Omfattning: Visby lasarett (26010) Jämfört med: Inget Nej 2. Huvudrapport, avlidna barn ej medräknade 2.2. Andning 2017 MedSciNet AB PNQ rapport skapad:

301 Rapport baserad på: Födelsedatum Tidsperiod: Årsvis för åren 2012/2015 Vtf, omfattning: Överlevande barn med complete vårdkedja, utskrivna till hemmet/hemvård/bb/annan. Gruppera enligt: Tidsperiod Omfattning: Visby lasarett (26010) Jämfört med: Inget Nej 2. Huvudrapport, avlidna barn ej medräknade Apgar <=: Asphyxi 2017 MedSciNet AB PNQ rapport skapad: