Del B: Näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen

Transkript

1 Slutrapport SATSA 2:1 Del B: Näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen Prioriterade åtgärder för att tillmötesgå näringslivets behov av en attraktiv kollektivtrafik i Arlandaregionen

2 Slutrapport Arbetet med Näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen ingår i delprojekt 2:1 i projekt SATSA Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen som stödsav Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), mål 2. Delprojekt 2:1 handlar om Stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm Arlanda Uppsala och syftar till att med kollektivtrafik: förbättra förutsättningarna för pendlingsutbytet i korridoren Stockholm Uppsala, väsentligt förbättra tillgängligheten till Arlanda, och tillgodose kravet att utsläppen av koldioxid för trafiken till Arlandaområdet begränsas och samtidigt stödja Arlandas utvecklingsförutsättningar. SATSA leddes och samordnades av Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) inom Stockholms läns landsting, med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF). Växande stad +ökande trafik =en hållbar kombination? Syftet med projektet var att stärka samverkan i regionen samt effektivisera transportsystemet i Stockholms län inklusive korridoren Arlanda Uppsala. Med TMR/Stockholms läns landsting, Trafikverket region Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och SL som huvudaktörer genomfördes nio delprojekt Utöver dessa var även Mälardalsrådet, Regionförbundet Uppsala län, Upplands Lokaltrafik (UL) samt 13 kommuner i Stockholms och Uppsala län medfinansiärer. Styrgrupp för projektet var Trafikberedningen Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket), Länsstyrelsen, SL, Stockholms stad och TMR (tidigare Regionplane- och trafikkontoret). Trafikberedningen tog fram projektansökan om EU-finansiering som resulterade i SATSA. Läs mer på

3 Innehåll Det här är Arlandaregionen.4 Kollektivtrafiken viktig för tillväxten i Arlandaregionen.6 Hur vi arbetade i projektet Det här tyckte företagen Tre prioriterade åtgärdsområden 12 Åtgärdsområde 1: Nya och stärkta förbindelser.13 Åtgärdsområde 2: Ökat kundfokus i kollektivtrafiken 16 Åtgärdsområde 3: Bättre nyttjande av kollektivtrafiknoder 18 Bilaga 1: Näringslivets önskade åtgärder 20 Bilaga 2: Kommunövergripande önskemål 27 Bilaga 4, 5, 6: Deltagarlistor..31 Bilaga 7: Relaterade projekt/rapporter...33 Läs mer om SATSA på sidan 17 och på Slutrapport SATSA 2:1 3 2

4 Det här är Arlandaregionen De fyra kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta samt Swedavia Arlanda har sedan 2005 ett etablerat länsöverskridande samarbete inom ramen för Arlandaregionen. Samarbetet är på politisk och tjänstemannanivå. Arlandaregionens vision, som utarbetats inom ramen för STRAIR-samarbetet, är att: Arlandaregionen är den mest attraktiva flygplatsregionen i norra Europa Fakta om Arlandaregionen invånare med en sammantagen befolkningstillväxt i regionens fyra kommuner med drygt 12 % under den senaste tioårsperioden arbetstillfällen, varav cirka på och närmast kring Arlanda flygplats företag och ett stort nyföretagande totalt företag startade under inpendlare i en delregionalt integrerad bostads- och arbetsmarknad Ett differentierat näringsliv med dominans för sektorn handel, kommunikationer och transport (36 %) samtidigt med en viktig besöksnäring God tillgång på mark och lokaler för näringslivsetableringar En internationell region med hög andel företag med utländska ägare och med en mångkulturell befolkning Betydande natur- och kulturvärden i regionens omgivningar som bidrar till dess attraktivitet för bosättning och verksamhet Väl utbyggd offentlig och kommersiell service i respektive kommuncentrum med potential för ytterligare utveckling God närhet till universitet och högskolor i Stockholm och Uppsala liksom flera egna gymnasieskolor samt andra utbildningssamordnare 4 Slutrapport SATSA 2:1

5 Bättre kollektivtrafikförbindelser gör det lättare att integrera arbetsmarknaderna i Uppsala och Stockholm. Slutrapport SATSA 2:1 5

6 Kollektivtrafiken viktig för tillväxten i Arlandaregionen Idag finns stora brister i kollektivtrafiksystemet i Arlandaregionen, både inomkommunalt, mellan de fyra Arlandakommunerna Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna och i kopplingen till andra närliggande regioner. Tillgängligheten till Arlanda och dess omnejd, som är en regionalt och nationellt viktig målpunkt, är mycket bristfällig, vilket kan hämma näringslivsutvecklingen i regionen. Arbetet med denna studie ingår i SATSA-projektet Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen. 1) Syftet med detta delprojekt Näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen är att förbättra tillgängligheten för näringslivet till och inom Arlandaregionen. Målet är att kartlägga vilka behov av tillgänglighet företag har inom Arlandakommunerna. Studien beskriver näringslivets behov och prioriterade åtgärder för en attraktiv kollektivtrafik i Arlandaregionen. Bakom arbetet står Arlandaregionens fyra kommuner: Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna samt näringslivet i dessa kommuner. Näringslivet är representerat av organisationen Företagarna i de tre kommunerna, Knivsta Företagarförening, Handelskammaren Arlandaregionen, Handelskammaren Vallentuna, Upplands Väsby Promotion, InfraCity AB, Arlandastad Holding AB, Vallentuna Centrum AB samt cirka 300 företag i Arlandaregionen. Det nya med detta arbete är att lyfta fram de problem och brister som näringslivet har i Arlandaregionen och som behöver åtgärdas på olika sätt. De företag som intervjuats eller tillfrågats lyfter bland annat fram följande problem och brister med dagens kollektivtrafik: 1. Bristen på bra kollektivtrafik är för många företag ett hinder för att attrahera och rekrytera personal. Det påverkar även företagens vilja att etablera sig i regionen alternativt stanna kvar i Arlandaregionen. 2. Stora och små företag i Arlandaregionen har delvis olika behov: En mycket påtaglig brist, särskilt för stora företag, är att många anställda har restider på över 60 minuter, vilket inte är attraktivt för arbetspendling. En förbättrad kollektivtrafik skulle kunna innebära kraftigt ökad tillgänglighet och minskad restid. De större företagen har många inpendlare och rekryterar från ett större omland vilket gör att förbättringar i kollektivtrafiken när det gäller till exempel spårinfrastruktur, tvärförbindelser och längre pendlingssträckor är viktiga åtgärdsområden. Anställda vid småföretag arbetar ofta lokalt men tar bil ändå. En förbättring av de inomkommunala resorna behövs för att kollektivtrafiken skall vara attraktiv för dessa grupper. 1 SATSA projektet stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), mål 2. 6 Slutrapport SATSA 2:1 4

7 3. Kollektivtrafikens främsta konkurrensfördel gentemot bilen är att det är möjligt för resenären att utnyttja tiden till aktiviteter såsom arbete, vila, sociala kontakter etc. Men för att få fler människor att åka kollektivt krävs bättre komfort på tåg och bussar, i vänthallar och hållplatser. Eftersom vi i detta projekt under tre års tid har fört en kraftfull dialog med Arlandaregionens företag och dess företrädare kan vi konstatera att Arlandaregionens företag anser att bristande kollektivtrafik är ett tydligt hinder för näringslivets utveckling. Det är viktigt att se kollektivresan ur rätt perspektiv d v s Hela resan-perspektivet! En resa börjar sällan/aldrig vid Märsta station och slutar vid Väsby C eller andra stationer och hållplatser i ett kollektivtrafiksystem. Exempel Arlanda-Märsta Ett förändrat kollektivtrafiksystem kommer att kunna innebära mycket stora förbättringar i restid och tillgänglighet för Arlanda-Märsta. Idag är bilen det första valet för många pendlare. I framtiden kan det vara det omvända. Resandet till Arlanda kan komma att fördubblas fram till ) enligt den studie om omland och pendling som gjorts för den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Andra slutsatser från Regionala stadskärnor Omland och pendling : De som arbetar på Arlanda har idag relativt lång pendling, både för låg- och höginkomsttagare. Medelavstånd med bil är 29 km och hälften av alla pendlare har mer än 40 min bilresa. Ungefär 2/3 bor i Sigtuna, Uppsala och Stockholm För dagens pendlare är tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet ganska dålig, cirka 45 % av pendlarna har mer än 50 minuters restid Arlanda-Märsta är ett utpräglat arbetsplatsområde. Dominerande branscher är transporter, tillverkning, företagstjänster, handel, hotell och restaurang Dagbefolkningen har relativt låg utbildningsnivå men inkomster ungefär som genomsnittet för länet Ett förändrat kollektivtrafiksystem kommer att kunna innebära mycket stora förbättringar i restid och tillgänglighet för Arlanda-Märsta Den sammantagna bilden lyfter fram ett stort behov av att kraftigt bygga ut kollektivtrafiksystemen. I kommande avsnitt lägger slutrapporten fram ett antal förslag till förbättring av kollektivtrafiken inom en rad olika åtgärdsområden. Det är återigen viktigt att påpeka att detta är näringslivet i Arlandaregionen som särskilt lyfter fram dessa förslag. Slutrapport SATSA 2:1 7

8 Hur vi arbetade i projektet Del 1: Kartläggning av företagens behov av tillgänglighet till och inom Arlandaregionen genom en enkätundersökning som 300 företag svarade på samt djupintervjuer med större företag. Resultaten presenterades på ett seminarium för olika privata och offentliga intressenter i Arlandaregionen. Del 2: Fortsatt kartläggning av företagens behov av tillgänglighet till och inom Arlandaregionen, genom fokusgrupper med företagsanställda, workshops med representanter för företagarorganisationer och intervjuer med större företag. Dessa kartläggningar har gett underlag till den åtgärdslista som beskriver hur tillgängligheten i Arlandaregionen kan förbättras. 1. Enkät- och intervjustudier Under sommaren 2010 genomfördes en kartläggning av företagens behov av tillgänglighet i de fyra kommunerna. En webbenkät skickades ut till av Arlandaregionens cirka företag och totalt 300 företag svarade. Enkäten utformades i samarbete mellan näringslivsrepresentanter och kommunernas tjänstemän i en referensgrupp. Webbenkäten kompletterades med djupintervjuer med företrädare för ett antal stora företag i Arlandaregionen. Se Bilaga 3: Resultatet från enkäten till Arlandaregionens företag presentation och Bilaga 4: Deltagarförteckning seminarium , Upplands Väsby. 2. Kunskapsöversikt En kunskapsöversikt har genomförts som syftat till att: 1) kartlägga behovet av kollektivtrafik samt 2) lista planerade eller pågående satsningar inom området. Vilka rapporter som studerats framgår av Bilaga Fokusgrupp och djupintervjuer I början av april 2011 genomfördes en fokusgrupp med sju deltagare och en djupintervju med personer som arbetar i regionen. Syftet med denna del var att kartlägga hur de som arbetar i regionen reser till sina jobb, vilka krav de ställer på tillgänglighet samt vilka förbättringar av kollektivtrafiken de önskar. 4. Workshop 1 med referensgruppen prioriterade åtgärder En workshop genomfördes april 2011 med representanter för företagarorganisationer och företag i de fyra kommunerna samt kommunrepresentanter. Ett stort antal åtgärder för att skapa en attraktiv kollektivtrafik i Arlandaregionen fram till 2030 listades. Prioriterade områden samt åtgärdslistor togs fram. De åtgärder som tagits fram har kategoriserats i tio olika områden (se Bilaga 1 och bilaga 2). Av dessa har tre områden identifierats som särskilt centrala (se sidan 12). 5. Förankrad åtgärdslista i workshop 2 I workshop 2 deltog representanter för företagarorganisationer i de fyra kommunerna, trafikhuvudmän/- operatörer samt kommunrepresentanter (se deltagarlista i bilaga 6). 8 Slutrapport SATSA 2:1 6

9 Fler kontaktytor mellan offentlig sektor och näringsliv driver på utvecklingen mot ett hållbart transportsystem. Slutrapport SATSA 2:1 9

10 Det här tyckte företagen Bättre kollektivtrafik till och inom de stora industri- och logistikområdena. Samordning av tabeller och gemensamma informationssystem. Tvärförbindelser: Öst/Väst, Vallentuna/E4, Arlanda/Västerort, Vallentuna/Norrtälje och samordning mellan olika trafikslag. Bygg ut Roslagsbanan med snabbtåg, med tåg till Norrtälje/Rimbo och tåg till Arlanda. Dygnet runt i kollektivtrafiken. Sista tåget borde gå senare. Vänthallar inomhus vid tågoch pendlarparkering, inklusive toalettmöjligheter. Det ska vara enkelt och billigt att resa inom hela regionen med kollektivtrafik. Länsgränser eller kommungränser ska inte vara ett hinder. Ett kort för alla typer av resor inom regionen. Bristen på attraktiv kollektivtrafik är ett hinder för att attrahera och rekrytera personal men påverkar även företags vilja att etablera sig i regionen. 10 Slutrapport SATSA 2:1 8

11 Begränsad kollektivtrafik gör det svårt att rekrytera personal Av enkäten som skickades till företag i Arlandaregionen framkommer det av de 300 svar som samlades in att de flesta företagen i regionen är små och många är verksamma i eller nära bostaden. Detta är den primära orsaken till att man har etablerat företaget i regionen. Man anser att regionen är expansiv och attraktiv och rekommenderar gärna andra företag att etablera sig i regionen. 13 % uppger att de har planer på att flytta verksamheten. Anledningarna är olika: privata skäl (t ex flyttar verksamheten när man flyttar till nytt boende), tvingas göra anpassningar till växande eller krympande verksamhet, kunna attrahera arbetskraft, söker bättre och synligare läge samt att utvecklingsplaner försvårar/förhindrar utveckling. Resor med bil dominerar både till och från jobbet, i tjänsten samt för leveranser. En viktig förklaring är dagens begränsade möjligheter att resa kollektivt till dessa områden. De hållplatser som finns är för få och ger alltför stora gångavstånd då arbetsplatsområdena längs med och på båda sidor om E4:an är utspridda över stora ytor. Här finns även gott om parkeringsplatser som också bidrar till att det är enkelt, för dem som kan, att ta bilen. Bristen på attraktiv kollektivtrafik uppges av flera företag vara ett hinder för att attrahera och rekrytera personal men påverkar även företags vilja att etablera sig i regionen. Resultaten från enkätstudien, fokusgruppen och djupintervjuerna visar att många av de arbetstillfällen som finns på dessa företag är låglöneyrken och bidrar till att potentiella medarbetare inte anser sig ha råd att ta bilen till och från jobbet varpå de tackar nej till jobb därför att man inte kan ta sig dit med kollektiva färdmedel. I Knivsta upplevs dessa hinder som minst, i Vallentuna som störst. Annat som framkom i enkätundersökningen var att närheten till Arlanda är viktig för hälften av företagen. Det är viktigare för stora företag än för små och viktigast för de företag som arbetar med transporter och logistik. Den internationella trafiken på Arlanda är viktigare än den nationella. Arlanda är en viktig motor för regionen och är viktigt ur konferenssynpunkt. Enligt företagarna är utökade möjligheter att pendla kollektivt viktigare än prisnivån. Vidare är direktförbindelser och spårtrafik viktigare än nattrafik och bussar till Arlanda. Avseende vägnätet är det viktigast att snabbt komma ut på E4. Företagarna lyfter fram många förbättringsförslag både kopplat till infrastruktur och kollektivtrafik, samtliga återfinns i bruttolistan bilaga 1 och bilaga 2. Slutrapport SATSA 2:1 11 7

12 Tre prioriterade åtgärdsområden Arlandakommunerna tillsammans med näringslivet i kommunerna har gemensamt prioriterat tre åtgärdsområden för att tillgodose näringslivets behov av god kollektivtrafik: Åtgärdsområde 1: Nya och förbättrade förbindelser Åtgärdsområdet 2: Ökat kundfokus i kollektivtrafiken Åtgärdsområde 3: Bättre nyttjande av kollektivtrafiknoder I projektarbetet har behov av ytterligare åtgärder kommit fram. Dessa åtgärder återfinns i en bruttolista i bilaga 1 och bilaga 2. Åtgärdsområde 1: Nya och stärkta förbindelser Attraktiv kollektivtrafik är kollektivtrafik som möter näringslivets behov av god tillgänglighet, både regionalt och lokalt. Dagens resandeströmmar och framtida behov ska utgöra underlag i planeringen av såväl befintliga som nya förbindelser. Kommunerna och näringslivet i Arlandaregionen vill verka för: 1. Ostkustbanan ökad kapacitet, vilket inkluderar högre tillförlitlighet, på Ostkustbanan, ombyggnad av Knivsta station samt ombyggnad av station och ny bussterminal i Märsta. Ombyggnad avser bland annat perronger, plattformar, spår och stationshus. 2. Pendeltåg mellan Stockholm och Uppsala via Arlanda genom nyttjande av Arlandabanan eller annat dubbelspår 3. Förlängd Roslagsbana från Täby via Vallentuna till Arlanda Märsta 4. Kollektiv tvärförbindelse öst/väst på sträckan: Täby Vallentuna Upplands Väsby Jakobsberg t ex stombussar med tiominuterstrafik. Förbättrad vägstandard är en förutsättning. 5. Kollektivtrafikförbindelse inom den regionala stadskärnan Arlanda Arlandastad Märsta ( Sigtuna stad). Kort sikt: busslinje. Lång sikt: spårförbindelse, t ex förlängd Roslagsbana eller ny teknik såsom spårbilar. 6. Kollektivtrafikförbindelsen Norrtälje Arlanda förbättrade och mer direkta kollektivtrafikförbindelser på sträckan Norrtälje Arlanda 7. Ringbusslinje till viktiga och stora arbetsplatsområden längs E4: Rosersbergs arbetsplatsområde med koppling till Rosersbergs station och Upplands Väsby station. Arlandastad arbetsplatsområde med koppling till Märsta station och till Arlanda (södra). InfraCity/Bredden med koppling till Upplands Väsby och Rotebro station 12 Slutrapport SATSA 2:1

13 Åtgärdsområde 3: Bättre nyttjande av kollektivtrafiknoder I projektarbetet har behov av ytterligare åtgärder kommit fram. Dessa åtgärder återfinns i en bruttolista i bilaga 1 och bilaga 2. Åtgärdsområde 1: Nya och stärkta förbindelser Attraktiv kollektivtrafik är kollektivtrafik som möter näringslivets behov av god tillgänglighet, både regionalt och lokalt. Dagens resandeströmmar och framtida behov ska utgöra underlag i planeringen av såväl befintliga som nya förbindelser. Kommunerna och näringslivet i Arlandaregionen vill verka för: 1. Ostkustbanan ökad kapacitet, vilket inkluderar högre tillförlitlighet, på Ostkustbanan, ombyggnad av Knivsta station samt ombyggnad av station och ny bussterminal i Märsta. Ombyggnad avser bland annat perronger, plattformar, spår och stationshus. 2. Pendeltåg mellan Stockholm och Uppsala via Arlanda genom nyttjande av Arlandabanan eller annat dubbelspår 3. Förlängd Roslagsbana från Täby via Vallentuna till Arlanda Märsta 4. Kollektiv tvärförbindelse öst/väst på sträckan: Täby Vallentuna Upplands Väsby Jakobsberg t ex stombussar med tiominuterstrafik. Förbättrad vägstandard är en förutsättning. 5. Kollektivtrafikförbindelse inom den regionala stadskärnan Arlanda Arlandastad Märsta ( Sigtuna stad). Kort sikt: busslinje. Lång sikt: spårförbindelse, t ex förlängd Roslagsbana eller ny teknik såsom spårbilar. 6. Kollektivtrafikförbindelsen Norrtälje Arlanda förbättrade och mer direkta kollektivtrafikförbindelser på sträckan Norrtälje Arlanda 7. Ringbusslinje till viktiga och stora arbetsplatsområden längs E4: Rosersbergs arbetsplatsområde med koppling till Rosersbergs station och Upplands Väsby station. Arlandastad arbetsplatsområde med koppling till Märsta station och till Arlanda (södra). InfraCity/Bredden med koppling till Upplands Väsby och Rotebro station Slutrapport SATSA 2:1 13

14 Översikt Översikt över åtgärdsområde över åtgärdsområde 1: Nya 1: och Nya stärkta och stärkta förbindelser förbindelser Åtgärd Åtgärd Nuläge/Status Nuläge/Status Aktivitet Aktivitet Samverkansparter Samverkansparter Kommentar Kommentar Ostkustbanan Ostkustbanan Trafikverket Trafikverket har påbörjat har påbörjat en förstudie en förstudie Samverkan Samverkan mellan mellan Arlandakommunerna Nationella Nationella ökad kapacitet, ökad kapacitet, vilket vilket om ökad om kapacitet ökad kapacitet på Ostkustbanan. på Ostkustbanan. kommuner kommuner och och Övriga Övriga kommuner kommuner infrastrukturstruktur- infra- inkluderar inkluderar högre tillförlitlighetförlitlighet, högre till-kommunerna Kommunerna arbetar arbetar utifrån utifrån en en region/näringsliv region/näringsliv längs Ostkustbanan längs Ostkustbanan på Ostkust- på Ostkust- förbättring förbättring redan i redan dagens i dagens banan, banan, ombyggnad ombyggnad av av planarbete, planarbete, men vet men att vet det att är ett det är ett Knivsta Knivsta station, station, samt samt långsiktigt långsiktigt mål. mål. ombyggnad ombyggnad av station av station Ett arbete Ett arbete har påbörjats har påbörjats för att för bygga att bygga och ny och bussterminal ny bussterminal i om i Knivsta om Knivsta station station för att för passa att passa Regeringen Regeringen Trafikverket Trafikverket Trafikoperatörer Trafikoperatörer Näringslivet Näringslivet planen planen Märsta Märsta även SL:s även tåg SL:s som tåg börjar som börjar trafikera trafikera sträckan sträckan Trafikverket Trafikverket har i har i samråd samråd med Sigtuna med Sigtuna kommun, kommun, SL SL och SJ och genomfört SJ genomfört förstudie en förstudie om om "Märsta "Märsta bytespunkt". bytespunkt". Trafikverket Trafikverket har under har 2010 under med 2010 anledning med anledning av av denna denna förstudie förstudie tagit ställning tagit ställning för att för att fortsatt fortsatt planeringsarbete planeringsarbete för en ny för en ny och upprustad och upprustad Märsta Märsta station station inkl. inkl. bussterminal bussterminal ska utgå ska från utgå en från en lokalisering lokalisering i befintligt i befintligt läge för läge för stationen. stationen. Ytterligare Ytterligare fördjupat fördjupat utredningsarbete utredningsarbete kan vara kan vara nödvändigt nödvändigt innan Trafikverket innan Trafikverket går går vidare vidare till arbete till arbete med järnvägsplan. med järnvägsplan. Pendeltåg Pendeltåg mellan mellan SL kommer SL kommer att förlänga att förlänga Stockholm Stockholm och Uppsala och Uppsala pendeltågstrafiken pendeltågstrafiken till Arlanda till Arlanda och och via Arlanda via Arlanda Uppsala. Uppsala. Planerad Planerad start start genom genom nyttjande nyttjande av av Arlandabanan Arlandabanan eller eller annat dubbelspår annat dubbelspår Landstingen Landstingen i båda i båda länen länen Förlängd Förlängd Roslagsbana Roslagsbana SL har SL 2010 har tagit 2010 fram tagit en fram idéstudie en idéstudie i i från Täby från via Täby via nära samarbete nära samarbete med berörda med berörda Vallentuna Vallentuna - Arlanda - Arlanda - kommuner - kommuner (Nordostkommunerna, Märsta Märsta Sigtuna Sigtuna och Stockholm och Stockholm stad), stad), Trafikverket, Trafikverket, Länsstyrelsen Länsstyrelsen och och Roslagståg. Roslagståg. Studien Studien visar att visar att Roslagsbanans Roslagsbanans koppling koppling till Arlanda till Arlanda bidrar bidrar till att stärka till att stärka Arlanda-Märsta Arlanda-Märsta som en som regional en regional kärna genom kärna genom förbättrad förbättrad tillgänglighet tillgänglighet till flygplatsen, flygplatsen, och den och nya den kopplingen nya kopplingen mellan mellan Roslagsbanan Roslagsbanan och övrig och övrig kollektivtrafik kollektivtrafik vid Arlanda. vid Arlanda. En En förstudie förstudie har påbörjats har påbörjats våren våren Förstudie Förstudie klar klar Arlandakommunerna Särskild Särskild Näringslivet Näringslivet samverkan samverkan Trafikverket Trafikverket mellan mellan Stockholms Stockholms läns läns kommun kommun och och landsting landsting näringsliv näringsliv 14 Slutrapport SATSA 2:

15 Kollektiv tvärförbindelse öst/väst på sträckan Täby Vallentuna Upplands Väsby Jakobsberg t ex stombussar med tiominuterstrafik. Förbättrad vägstandard är en förutsättning. Behov framförs kontinuerligt i remissvar på SL:s årliga trafikförändringar. Dialog med SL och trafikoperatörer. Ta fram kunskapsunderlag om framtida resandeströmmar kopplat till bostadsområden och arbetsplatser. Studera pågående planläggning. Arlandakommunerna Näringslivet Landstingen i båda länen Trafikoperatörer Särskild samverkan mellan kommun och näringsliv Förbättrad vägstandard en förutsättning, väg 268 (E4 Grana) Kollektivtrafikförbindelse inom den regionala stadskärnan Arlanda Arlandastad Märsta (Sigtuna stad) Viss bussförsörjning finns men behov av utökad kollektivtrafik finns. Kort sikt: bussförbindelse. Lång sikt: ny spårförbindelse. Arlandakommunerna Näringslivet Stockholms läns landsting Trafikoperatörer Kort sikt: busslinje. Lång sikt: spårförbindelse, t ex förlängd Roslagsbana eller ny teknik såsom spårbilar. Dialog med samverkansparter. Inkludera i planer och utbud. Kollektivtrafikförbindelsen Norrtälje Arlanda Idag bussförbindelse Norrtälje- Arlanda (linje 677), med byte vid Åby vägskäl (linje 806). Diskussioner om direktavgångar från Norrtälje till Arlanda pågår. Nordost Norrtälje Stockholm läns landsting Trafikoperatörer Ringbusslinje till viktiga och stora arbetsplatsområden längs E4 T ex: -- Rosersbergs arbetsplatsområde Rosersbergs station Upplands Väsby station Inventering gjord (maj 2011) över antalet arbetsplatser/anställda i arbetsplatsområdena Rosersberg och Arlandastad. Ny busslinje (571X) Märsta station- Arlandastad startade sommaren Bussline 684 Täby via InfraCity Dialog med SL och trafikoperatörer. Enkätundersökning till anställda i Rosersbergs arbetsplatsområde, hösten Sigtuna kommun Upplands Väsby kommun Arlandakommunerna Näringslivet Landstingen i båda länen Trafikoperatörer -- Arlanda - Arlandastad Märsta station Direktbuss Cityterminalen InfraCity finansierad av kommunen och berört näringsliv. -- Upplands Väsby station - InfraCity/Bredden Rotebro station Slutrapport SATSA 2:1 15

16 Åtgärdsområde 2: Ökat kundfokus i kollektivtrafiken I projektarbetet har framkommit behov av ökat kundfokus i kollektivtrafiken. Detta stöds av aktuell forskning (se t ex Björlin Lidén et al ) samt Johnsson et al ) och det finns starka politiska och företagsekonomiska mål om att kollektivtrafikens andel av resandet skall öka på bekostnad av privatbilismen. Inom kollektivtrafikbranschen pågår sedan ett antal år tillbaka ett kontinuerligt arbete att förbättra kvaliteten, öka antalet resenärer samt få resenärer att resa mer kollektivt och en enad kollektivtrafikbransch har satt som mål att fram till 2020 fördubbla antalet kollektivtrafikresor 5). Hårda investeringar, som till exempel nya spår, nya busslinjer, investeringar i signalsystem, är naturligtvis en viktig grundförutsättning för en attraktiv kollektivtrafik. Men det finns en mjukare sida också som är minst lika viktig men som sällan bildar utgångspunkten för prioriteringar och investeringar i kollektivtrafiken. Det handlar om resenärerna och deras behov. Kommunerna och näringslivet i Arlandaregionen vill verka för: 1. Skyltar och kartor. Det ska vara lätt att hitta och förstå trafiksystemet genom bra skyltar och kartor och lättnavigerade informationssystem på stationen/hållplatsen, i datorn och i mobilen. T ex så uppfattas Upplands Väsby station svår när det gäller att få rätt information. 2. Gemensamma informationssystem. Det ska vara lätt att få störnings- och lösningsinformation genom gemensamma informationssystem på stationen/hållplatsen, i datorn och i mobilen. T ex Upplands Väsby station - svårt att hitta idag. Sökmotorerna för resenärsinformation på nätet behöver också samordnas mellan trafikhuvudmännen. 3. Gemensamt biljett- och betalningssystem/gemensamt resekort/gemensamma kollektivtrafiktaxor och biljettpriser. Det ska vara lätt att köpa biljetter och förstå prisbilden genom t ex enhetstaxa eller gemensamma biljett- och betalningssystem. T ex SL och UL: Det behövs två olika biljetter idag för att ta sig från Vallentuna via Upplands Väsby 4. Anpassning till Knivsta. Det av tåg är extra och bussar viktigt att för detta olika samordnas behov/samordning mellan trafikhuvudmännen. av tidtabeller. Det ska vara 4. möjligt Anpassning att välja av tåg det alternativ och bussar som för passar olika behov/samordning bäst på sträckor där av flera tidtabeller. alternativa Det resor ska är vara möjliga möjligt att oavsett välja vilken det alternativ trafikhuvudman som passar eller bäst operatör på sträckor som trafikerar där flera alternativa sträckan. Detta resor kan är ske genom möjliga bättre oavsett samordning vilken trafikhuvudman av tidtabellsläggning eller operatör och anpassningar som trafikerar vid sträckan. störningar, Detta eller kan ske införandet genom bättre av ett samordning resekort som av tidtabellsläggning fungerar i hela systemet och anpassningar och även över vid länsgränser. störningar, eller införandet av ett resekort som fungerar i hela systemet och även länsgränser. Administrativa gränser och konkurrens bör stå tillbaka för ett övergripande, samordnat och attraktivt Administrativa trafiksystem gränser sett och ur konkurrens resenärens bör perspektiv. stå tillbaka T ex för oklart ett övergripande, om alla alternativ samordnat är med och då man attraktivt söker trafiksystem på resor där sett SL, ur UL resenärens och SJ involveras. perspektiv. Sökmotorer T ex oklart bör om samordnas. alla alternativ är med då man söker på resor där SL, UL och SJ involveras. Sökmotorer bör samordnas. 5. Resenärskomfort. Det ska vara möjligt för människor att utnyttja det faktum att man på 5. bussen/tåget Resenärskomfort. låst Det i tid ska och vara rum möjligt och använda för människor tiden på att ett utnyttja för resenären det faktum meningsfullt att man sätt. på bussen/tåget är låst i tid och rum och använda tiden på ett för resenären meningsfullt sätt. Detta är kollektivtrafikens främsta konkurrensfördel gentemot bilen! Tiden kan användas till Detta t ex är arbete, kollektivtrafikens nöje, vila, bygga främsta och konkurrensfördel upprätthålla sociala gentemot kontakter. bilen! För Tiden att skapa kan användas bästa möjliga till t ex arbete, förutsättningar nöje, vila, för bygga dessa och aktiviteter upprätthålla krävs sociala anpassningar kontakter. i tåg För och att bussar. skapa bästa Det kan inkludera möjliga förutsättningar bord, större utrymmen, för dessa aktiviteter eluttag, fri krävs internetuppkoppling, anpassningar i tåg tillgång och bussar. till värme Det kan och kyla inkludera när så bord, behövs, större tysta utrymmen, eluttag, isolerade fri internetuppkoppling, utrymmen osv. Uppvärmda tillgång vänthallar till värme vid och kyla när så behövs, tysta utrymmen, isolerade utrymmen osv. Uppvärmda vänthallar vid tågstationer och infartsparkeringar. Trevligare miljöer på pendeltågstationer och tågstationer och infartsparkeringar. Trevligare miljöer på pendeltågstationer och busshållplatser. Platseffektiva p-hus med övervakning och elbilsstolpar. busshållplatser. Platseffektiva p-hus med övervakning och elbilsstolpar. 16 Slutrapport SATSA 2:1

17 Översikt över åtgärdsområde 2: Ökat kundfokus i kollektivtrafiken Åtgärdsområde 2: Ökat kundfokus i kollektivtrafiken Åtgärd Nuläge/Status Aktivitet Samverkansparter Kommentar Skyltar och kartor Samverkan och Landstingen i båda länen I projektarbetet har framkommit behov av ökat kundfokus synkronisering. i kollektivtrafiken. SJ Detta stöds av aktuell Efterfråga behov forskning (se t ex Björlin Lidén et al ) samt Johnsson et al 2010 hos resenärer och 4) och det finns starka politiska och företagsekonomiska mål om att kollektivtrafikens kommuner. andel av resandet skall öka på bekostnad av privatbilismen. Inom kollektivtrafikbranschen pågår sedan ett antal år tillbaka ett kontinuerligt arbete Gemensamma att förbättra kvaliteten, T ex Upplands öka antalet Väsby resenärer Samverkan samt få och resenärer Landstingen att resa i mer båda länen kollektivt och en enad informationssystem kollektivtrafikbransch station har satt oklart som och mål att synkronisering. fram till 2020 fördubbla SJ antalet otydligt för resenären. Efterfråga behov ArlandaExpress kollektivtrafikresor 5). hos resenärer och Swedavia kommuner. Trafikverket Hårda investeringar, som till exempel nya spår, nya busslinjer, investeringar i signalsystem, är naturligtvis en viktig grundförutsättning för en attraktiv kollektivtrafik. Men det finns en mjukare Gemensamma biljett- T ex SL och UL: Det Samverkan och Landstingen i båda länen sida också som är minst lika viktig men som sällan bildar utgångspunkten för prioriteringar och och betalningssystem behövs två olika synkronisering. investeringar i kollektivtrafiken. biljetter Det idag handlar för att ta om Efterfråga resenärerna behov och deras behov. Gemensamt resekort sig från Vallentuna via hos resenärer och Upplands Väsby till kommuner. Kommunerna och näringslivet i Arlandaregionen vill verka för: Knivsta. Det är extra Kollektivtrafiktaxor viktigt att detta 1. och Skyltar biljettpriser och kartor. samordnas Det ska vara mellan lätt att hitta och förstå trafiksystemet genom bra skyltar trafikhuvudmännen. och kartor och lättnavigerade informationssystem på stationen/hållplatsen, i datorn och i mobilen. T ex så uppfattas Upplands Väsby station svår när det gäller att få rätt information. 2. Gemensamma informationssystem. Det ska vara lätt att få störnings- och lösningsinformation av tåg genom och T gemensamma ex oklart om alla informationssystem Samverkan och på stationen/hållplatsen, Landstingen i båda länen i datorn Anpassning bussar och för i mobilen. olika T ex alternativ Upplands är Väsby med då station synkronisering. - svårt att hitta idag. Trafikoperatörer Sökmotorerna för behov/samordning av man söker på resor där Efterfråga behov tidtabeller resenärsinformation SL, på UL nätet och SJ behöver också hos resenärer samordnas och mellan trafikhuvudmännen. 3. Gemensamt biljett- involveras. och betalningssystem/gemensamt Sökmotorer kommuner. resekort/gemensamma bör samordnas. kollektivtrafiktaxor och biljettpriser. Det ska vara lätt att köpa biljetter och förstå prisbilden genom t ex enhetstaxa eller gemensamma biljett- och betalningssystem. T ex SL och UL: Det behövs två olika biljetter idag för att ta sig från Vallentuna via Upplands Väsby Resenärskomfort Behov av: Samverkan och Landstingen i båda länen till Knivsta. Det är extra - uppvärmda viktigt att detta samordnas synkronisering. mellan Arlandakommunerna trafikhuvudmännen. vänthallar vid Efterfråga behov tågstationer och hos resenärer och infartsparkeringar kommuner. - trevligare miljöer på pendeltågs-stationer och busshållplatser - platseffektiva p-hus med övervakning och elbilsstolpar Slutrapport SATSA 2:1 17

18 Åtgärdsområde 3: Bättre nyttjande av kollektivtrafiknoder Kollektivtrafiknoder och bytespunkter spelar en viktig roll i trafiksystemet. Där möjliggörs byten mellan olika linjer och färdmedel. Hur dessa platser används och utformas spelar en viktig roll för människors vardag, men också för hur de marknadsmässiga förutsättningarna för stadsutveckling kan tas tillvara. Särskilt stationslägen kan utvecklas till attraktiva platser med stadskvaliteter och stadsliv som efterfrågas av både företag och boende. Kommunerna och näringslivet i Arlandaregionen vill verka för: 1. Utveckla kollektivtrafiknoderna för att få bekväma och smidiga byten mellan trafikslag inkl mellan bil och kollektivtrafik - samtidigt som ett ökat utbud av service (dagligvaruhandel, frisör, kemtvätt, kafé och restaurang etc) möjliggörs. 2. Ta tillvara läget nära stationerna och utveckla dem till attraktiva, sammanhängande och täta stadsmiljöer med boende, verksamheter och service. Det innebär bl a att verksamheter, som kan dra nytta av det goda läget, bör ges företräde. Extensiva verksamheter bör inte lokaliseras nära spårstationer. Åtgärdsområde 3: Bättre nyttjande av kollektivtrafiknoder Åtgärd Nuläge/Status Aktivitet Samverkansparter Kommentar Utveckla kollektivtrafiknoderna för att få bekväma och smidiga byten mellan trafikslag inkl mellan bil och kollektivtrafik - samtidigt som ett ökat utbud av service (dagligvaruhandel, frisör, kemtvätt, kafé och restaurang etc) möjliggörs. Arlandakommunerna Markägare Trafikhuvudmän Ta tillvara läget nära stationerna och utveckla dem till attraktiva, sammanhängande och täta stadsmiljöer med boende, verksamheter och service. Det innebär bl a att verksamheter, som kan dra nytta av det goda läget, bör ges företräde. Extensiva verksamheter bör inte lokaliseras nära spårstationer. Arlandakommunerna Markägare Trafikhuvudmän 18 Slutrapport SATSA 2:1

19 Slutrapport SATSA 2:1 19

20 Bilaga 1: Kategoriserad bruttolista om näringslivets önskade åtgärder Nedan återfinns näringslivets uttryckta behov om förbättrad tillgänglighet och kollektivtrafik. Det är viktigt att notera att merparten av de företag som medverkade i enkäten är små företag. Det finns flera stora företag i regionen som inte finns representerade i materialet. Detta kan medföra att det finns ytterligare behov från näringslivet som inte fångats inom ramen för detta projekt. Prioriteringar av föreslagna åtgärder, både på kort och lång sikt, har gjorts av näringslivets representanter. Sigtuna Företagarna i Sigtuna, som representant för Sigtunas näringsliv, har prioriterat följande områden: Direktbuss Sigtuna Märsta Direktbussar till Arlanda Fler direkttåg Märsta Stockholm Fler parkeringar vid Märsta station Snabbare tågförbindelser till Stockholm Bättre förbindelse från Märsta station till industriområdet Arlandastad Bättre förbindelse till och inom Rosersbergs industriområde Bättre vägar mellan öst/väst (E18-E20) i norrort Pendelspår från Märsta Centrum till Arlanda Fler Rondeller på 263 vid Steningehöjden; Josefinaskolan/Sågen och Sigtuna/Charlottenbergsinfarten (då får man dessutom ner hastigheten) Bättre tågförbindelse Stockholm-Arlanda Nedan är den fullständiga listan på önskemål från Sigtunas näringsliv: Ett större företag uppger att det är viktigt att även ytintensiva verksamheter har möjlighet till markförvärv i storstadsregionen. Avfart från E4 Rosersberg Ett större företag saknar en avfart från E4 och uppger att det är ett stort problem. Turtätheten med pendeltåget bör också förbättras. Förutom avfarten måste SL bli mer aktiv och mer intresserad av att förbättra tillgängligheten i de stora arbetsplatsområdena. Det är långt till pendeltågsstationen. Busslinje 538 skulle kunna gå fler tider Busslinje 576 kunde gå mer rakt på Bättre buss från Bålsta och Sigtuna stad Bättre förbindelse från Märsta station till industriområdet Arlandastad Bättre förbindelse med Uppsala Bättre tågförbindelse Stockholm-Arlanda Bättre vägar mellan öst/väst (E18-E20) i norrort Direktbuss Sigtuna-Märsta Direktbussar till Arlanda Direktlinjer mellan Upplands Väsby och Arlanda 20 Slutrapport SATSA 2:1 18

21 Direktlinjer pendel och lokaltrafiken; tätare turer lokalt; bättre kvälls- och nattrafik Stockholm/Uppsala; Förenkla att komma ut på E4 Ev. signaler vid Statoilrondellen (väg 263) pga olycksrisker vid alltmer ökande trafik Fler cykelleder Fler direkttåg Märsta Stockholm Fler parkeringar vid Märsta station Flera lokalbussar mellan Märsta, Arlanda och Arlandastad Flytt av Märsta station Förbättra tillgängligheten till Arlanda via väg 263 och omkringliggande anslutningar till E4. Kollektivtrafiken inom Arlandastadsområdet med tidseffektiv anslutning till (pendel) tågsstationerna i Märsta, Rosersberg och Arlanda flygplats. Ny vägsträckning mellan Uppsala och Knivsta skulle lätta på trycket över Stäket och Sigtuna. Pendel till Arlanda Pendelspår från Märsta Centrum till Arlanda. Påfart/Avfart Måby söderut Rondeller på 263 vid Steningehöjden; Josefinaskolan/Sågen och Sigtuna/Charlottenbergsinfarten Snabbare tågförbindelser till Stockholm Ny hållplats Arlandastad längs med ny pendeltågslinje (Älvsjö Arlanda Uppsala) - för att etableringen öster om E4:an skall kunna påbörjas Trefilig väg till Märsta på E4 Tvärförbindelse med buss Rosersberg/Arlanda Tvärförbindelser t ex Arlanda Västerort Tätare busstrafik runt Rosersberg och så klart till och från Arlandastad Golf Tätare turtäthet inom Sigtuna/Märsta Utbyggnad av Eriksundsbron Väg ut till E18 Vägen mellan Märsta och Sigtuna. Ökad turtäthet för tåg till Arlanda Ökad turtäthet på bussarna Slutrapport SATSA 2:1 21

22 Knivsta Knivsta Företagarförening, som representant för Knivstas näringsliv, har prioriterat följande områden: Utökad pendeltåg till Knivsta/Uppsala En busslinje som binder ihop de stora arbetsområdena Fler centralt belägna parkeringar Fler turer på bussen mellan Knivsta och Uppsala via Vassunda. Nedan är den fullständiga listan på önskemål från Knivstas näringsliv: En busslinje som binder ihop de stora arbetsområdena Större vägar mellan Knivsta och Uppsala Nedgrävning av järnvägen under Knivsta Fler centralt belägna parkeringar Fler avgångar på direkttåg Knivsta-Stockholm Bro/Tunnel söder om Knivsta C Återinföra fd buss 807 till den gamla sträckning Fler turer på bussen mellan Knivsta och Uppsala via Vassunda. En påfart från E4 upp på Ledingevägen (södra Knivsta) Utökad pendeltåg till Knivsta/Uppsala Avfart E4 mot Knivsta byggs om utan stopplikter. Avfart öster och väster om Knivsta till motorvägen byggs. Fler cykelvägar till Uppsala, Märsta, Sigtuna och mot Rimbo En förlängd centralväg längs järnvägen för de som är verksamma i Nor-området Ett större företag efterlyser bussförbindelser med pendeln i Knivsta och bättre underhåll på vägnätet. Ett större företag anser att kollektivtrafiken generellt bör förbättras. I centrala Knivsta behövs bättre framkomlighet rondeller och P-möjligheter i centrum. Ett större företag uppger att man saknar bussförbindelser i närheten och anser att turtätheten i kollektivtrafiken är det stora hindret. Ett större företag anser att tätare förbindelser med pendeltåg skulle underlätta. Om det fanns billigare boende och mer kollektivtrafik skulle det lösa personalbristen. 22 Slutrapport SATSA 2:1

23 Vallentuna Handelskammaren Vallentuna, som representant för Vallentunas näringsliv, har prioriterat följande områden: Roslagsbanan med dubbelspår och ny sträckning till Arlanda Ny väg mellan Vallentuna och E4:an Tvärförbindelser i Norrort och tätare trafik Nedan är den fullständiga listan på önskemål från Vallentunas näringsliv: Arlanda direktlinje Busslinje 524 bör få fler turer varje dag och gärna gå via Karby/Brottby i stället för Täby kyrkby Bygg en väg för snabbuss Täby, via Vallentuna Molnby, Markim församling till Arlanda. Bygg företagsbyar med klar vision i norra Vallentuna och Sigtuna vid Arn Bygga om korsningen i centrala Vallentuna (som ju redan är på gång) Byt ut Roslagsbanan till pendeltåg/snabbtåg Bättre bussförbindelser även på landsbygden för oss som är företagare på landsbygden Bättre tvärförbindelser Bättre vägnät mellan Vallentuna och Upplands Väsby Direktanslutningar mellan Vallentuna-Knivsta, Väsby och Sigtuna samt till/från Stockholm Dubbelspår från Ormsta-Stockholm Dubbelspår på Roslagsbanan Fler bussar mellan kommunerna Flera filer längs E4 Få bort järnvägsövergången Förbifart Stockholm Förbindelse Arlanda Vallentuna Förbindelserna med Täby och Danderyd Förbättrad vägstandard mellan Vallentuna och Upplands Väsby Förlängning av Roslagsbanan till Arlanda eller något annat slags tåg till Arlanda. Järnväg mellan Uppsala och Stockholm; som passerar Täby, Vallentuna, Rimbo, Arlanda, Knivsta Järnvägen (Roslagsbanan) till Arlanda/Rimbo/Uppsala/Norrtälje i norr och tågen in till Stockholm central och spår för gods till Tomtebodaterminalen i söder vore ett gigantiskt lyft för utbyggnaden och tillväxten av Vallentuna/Arlandaregionen Matarväg med god standard till E4 & E18 Norrortsleden motorväg hela sträckan Ny väg mellan Vallentuna och E4:an Ringleden runt Stockholm Roslagsbanan med dubbelspår och ny sträckning till Arlanda Räls som ligger uppe i luften; för att inte störa bönderna och underlätta underhållet. Då behövs enbart stolparna i marken och bönderna kan fortsätta odla utan att åka runt till över-/undergångar. Slutrapport SATSA 2:1 23

24 T-bana till Vallentuna Tvärförbindelse Vallentuna/Norrtälje Tvärförbindelser gentemot Finland Tvärförbindelser i Norrort och tätare trafik Tvärleden E20/E 4 Tåg till Norrtälje via Rimbo. Väg Vallentuna - E4 Ökad turtäthet i "landsbygdsdelarna" av regionen. Ett större företags anställda åker alla bil. Man har uppfattningen att en spårbunden förbindelse till Arlanda skulle gynna näringslivet i hela kommunen. Upplands Väsby Upplands Väsby Promotion, som representant för Upplands Väsbys näringsliv, har prioriterat följande områden: Förbifart Stockholm Bättre tvärkommunikationer Rusta upp Väsby pendeltågstation Gör Väsby attraktivt att bo i, t ex Väsby Sjöstad Buss och pendeltåg väntar in varandra Fler fria p-platser vid Väsby station Nedan är den fullständiga listan på önskemål från Upplands Väsbys näringsliv. (x) är några av de områden som har prioriterats i en första omgång: 24 Slutrapport SATSA 2:1 (x) Hitta lösning med Arlanda Express Arlanda Express stannar i Upplands Väsby (x) Att bussar väntar in pendeltåget alt. avgår några minuter efter pendeltåget anlänt till station Avfart E4 Rosersberg (x) Bygga ut motorvägarna med egen fil för bussar och taxi (x) Bättre vägförbindelse mellan Vallentuna och Väsby (x) Cykelleder (x) Direktbussar (snabblinjer) mellan olika busstationer under alla tider på dygnet Direktlinjer mellan Upplands Väsby och Arlanda buss eller tåg (x) Direktvägar från Danderyd; Täby och Vallentuna till Arlanda behöver inte gå via Väsby och E4:an. (x) Fler bussar mellan Upplands Väsby och Täby (x) Förbifart Stockholm Förbättra vägar från Arninge till Järfälla. Flera direktlinjer mellan dessa orter. (x) Förbättrade tvärkommunikationer (x) Förbättrat vägunderhåll: laga hål och måla linjer etc. Bättre kollektivtrafik från pendeltåg till boende (x) Mer fria parkeringsmöjligheter Mindre bussar (x) Tidigare buss från Stockholms central till Infracity (buss 565X) Pendeltåg med ökad turtäthet direkt till Arlanda På de ställen där flaskhalsarna är, är det köer dagligen - fråga taxi, lastbils/långtradar- och bussförarna, de vet Roslagsbanan till Arlanda

25 (x) Förbifart Stockholm Förbättra vägar från Arninge till Järfälla. Flera direktlinjer mellan dessa orter. (x) Förbättrade tvärkommunikationer (x) Förbättrat vägunderhåll: laga hål och måla linjer etc. Bättre kollektivtrafik från pendeltåg till boende (x) Mer fria parkeringsmöjligheter Mindre bussar (x) Tidigare buss från Stockholms central till Infracity (buss 565X) Pendeltåg med ökad turtäthet direkt till Arlanda På de ställen där flaskhalsarna är, är det köer dagligen - fråga taxi, lastbils/långtradar- och bussförarna, de vet Roslagsbanan till Arlanda Se till att Upptåget blir permanent Smidigare tvärförbindelse i väst- östlig riktning Spårvagnar (x) Stockholm och Arlanda med pendeltåg Turtäthet från Uppsala och Stockholm (x) Upprustning av pendeltågsstationen (x) Upptåget och anslutande bussturer Utökning av p-platser Ökad turtäthet med tåg till Arlanda Ett större företag uppger att man har problem med rekryteringen när man flyttat har folk sagt upp sig, pga. det perifera läget och långa restider. Ett större företag har mycket blandade transportbehov och personalen bor i norra Storstockholm och har olika restider och reser på olika sätt. Man har valt att inte ansluta sig till bussen eftersom det inte fungerar för de anställda som jobbar skift. Direktlinjer till utlandet är viktigast med Arlanda. Trafiken på E4:an måste få bättre fart. För de kollektiva kommunikationerna är naturligtvis stationsnära lägen att föredra annars fungerar det sämre med byten etc. Ett större företag uppger att hälften av de anställda tar bil och hälften åker med den nya centralbussen. Tunnelbana och pendeltåg hade dock varit bättre både för anställda och kunder. Efterlyser bättre vägar mellan Enköping och Uppsala eftersom man fraktar gods den vägen. (x) Ett större företag anställda bor i hela Stockholmsområdet och åker bil till jobbet. För dem är det viktigt att man bygger attraktiva bostäder som attraherar intressant arbetskraft. Bygg Väsby Sjöstad! Handelskammaren Arlandaregionen, prioriterade områden Handelskammaren Arlandaregionen vill understryka vikten av de sju identifierade infrastruktursatsningarna ur ett näringslivsperspektiv. Satsningarna bidrar till att öka tillgängligheten och rörligheten av arbetskraft i regionen på ett för näringslivet positivt sätt. Förutom dessa satsningar har Handelskammaren Arlandaregionen även identifierat följande förbättringsområden som skulle stärka konkurrenskraften för företagen och förbättra tillgängligheten för medarbetarna: Utökad kapacitet på infartsparkeringsytorna i Knivsta, Sigtuna/Märsta och Upplands Väsby. Trefilig motorväg mellan Upplands Väsby och Arlandaavfarten Direktbussar från Sigtuna respektive InfraCity till Stockholm Förbättrad tillgänglighet mellan Märsta Arlandastad Arlanda initialt med buss och på sikt med spårbunden trafik Gemensam taxa mellan länsgränsen (Uppsala Stockholm) Slutrapport SATSA 2:1 25

26 (x) Ett större företag anställda bor i hela Stockholmsområdet och åker bil till jobbet. För dem är det viktigt att man bygger attraktiva bostäder som attraherar intressant arbetskraft. Bygg Väsby Sjöstad! Handelskammaren Arlandaregionen Prioriterade områden Handelskammaren Arlandaregionen vill understryka vikten av de sju identifierade infrastruktursatsningarna ur ett näringslivsperspektiv. Satsningarna bidrar till att öka tillgängligheten och rörligheten av arbetskraft i regionen på ett för näringslivet positivt sätt. Förutom dessa satsningar har Handelskammaren Arlandaregionen även identifierat följande förbättringsområden som skulle stärka konkurrenskraften för företagen och förbättra tillgängligheten för medarbetarna: Utökad kapacitet på infartsparkeringsytorna i Knivsta, Sigtuna/Märsta och Upplands Väsby. Trefilig motorväg mellan Upplands Väsby och Arlandaavfarten Direktbussar från Sigtuna respektive InfraCity till Stockholm Förbättrad tillgänglighet mellan Märsta Arlandastad Arlanda initialt med buss och på sikt med spårbunden trafik Gemensam taxa mellan länsgränsen (Uppsala Stockholm) Handelskammaren Arlandaregionen vill också poängtera vikten av att, när pendeln utökas till att trafikera hela sträckan Älvsjö Uppsala, detta inte påverkar turtätheten till Märsta respektive Knivsta med direkttåg (SJ eller motsvarande). Utöver detta så anser Handelskammaren Arlandaregionen att kopplingen mellan E18 Enköpingsvägen och E 18 Norrtäljevägen via Rotebro är otillräcklig idag och behöver förbättras. Ett förslag är även att kopplingen borde ligga längre norr ut än Rotebroleden Slutrapport SATSA 2:1