Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr

Transkript

1

2

3

4

5 INNEH LL SAMMANFATTNING INLEDNING...6 Bakgrund och syfte Metod och avgr nsningar Beskrivning av stadsdelen H gerstens sen 2. BARN OCH FYSISK PLANERING...10 Barnperspektiv p den fysiska milj n Barns utveckling och behov Lagar och riktlinjer 3. INTERVJUER MED BARN OCH UNGDOMAR I H GERSTENS SEN...12 F rskolebarn Skolbarn Ungdomar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr SAMMANFATTANDE ANALYS...19 Lek och aktivitet R rlighet och tillg nglighet Trygghet Utemilj ns betydelse f r barn 5. BEBYGGELSEF RSLAGETS KONSEKVENSER F R BARN OCH UNGA...20 Bed mning av konsekvenserna utifr n intervjuerna Generell bed mning av konsekvenserna f r barn och unga i stadsdelen 6. F RSLAG TILL TG RDER...23 Rekommendationer Rekommendationer utifr n nskem l fr n barn och unga 7. REFERENSER...25

6

7

8

9

10 2. BARN OCH FYSISK PLANERING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr BKA H gerstens sen Grontmij 10 Barnperspektiv p den fysiska milj n Barn tillbringar st rsta delen av sin tid d r de bor. Bostadsomr det med dess n rmilj r barns fr msta uppv xtmilj och den r viktig f r deras utveckling och uppv xtvillkor. Centrala begrepp f r barn och unga i den fysiska planeringen r r relsefrihet, tillg nglighet och s kerhet. Den fysiska milj ns struktur d v s hur skola, f rskola, bost der, naturmilj och parker r lokaliserade i f rh llande till varandra r av avg rande betydelse f r i vilken utstr ckning barnen kan r ra sig fritt och sj lvst ndigt. 1 Traikens utbredning är av stor betydelse för barnens r relsefrihet. Den kande bilismen har begr nsat barns r relsefrihet, framf r allt n r det g ller deras lekomr den, skolv gar och fritidsvägar. Traiken är den största faran i barnens vardag och den har en avg rande betydelse f r den upplevda tryggheten f r barn och f r ldrar i ett omr de. 2 Eftersom barnens aktionsradie fr n hemmet kar i takt med ldern f r ndras behovet av m tesplatser, attraktioner och f rdmedel till dessa. Barns utveckling och behov Det r viktigt att komma ih g att barn och unga r en heterogen grupp och innefattas av lera olika del ldrar som inneb r olika mognad, utveckling, f rst else och kunskap vilket kr ver olika bem tande samt nskem l och tg rder i den fysiska planeringen. Nedan beskrivs vad som r karakteristiskt f r olika ldrar: 3 Sm barn 0-3 r F r ldrarna och hemmet dominerar. Barnen utvecklar den motoriska f rm gan. De f r sig inom det absoluta n romr det och har en aktionsradie p ca 50 meter. r p allm n plats endast med f r lder eller annan vuxen. F rskolebarn 3-6 r F r ldrarna r centrala men barnet har ett kande intresse av nya saker. I denna lder sker en snabb utveckling av motorik och uppfattningsf rm ga. Barnet beh ver platser att utforska, kl ttra och bygga p och har behov av att p verka och s tta m rken i milj n. Barnet har ett kat oberoende vid ensamlek eller i lek med andra barn men har ibland behov av medling fr n en vuxen. Aktionsradien r ca 100 meter. L gstadie lder 6-10 r Barnet blir mer oberoende fr n f r ldrarna och utvecklar f rm gan att ta sig p egen hand till skola, lekplats och fritidsaktiviteter. Utomhus har denna ldersgrupp behov av allm nna, ppna platser f r fri lek men ven av organiserade aktiviteter. Efter skolan r fritidsverksamheter viktiga tillsammans med barn i liknande lder. Aktionsradien r vanligen inom ropavst nd fr n vuxen med tillsyn. Mellanstadiebarn r Mellanstadiebarn har en kad k nsla f r socialt agerande. Det kan f rekomma st rre k nsskillnader och mer t vlan mellan pojkar och lickor än i yngre eller äldre grupper. Deltagande i organiserade aktiviteter har sin h jdpunkt under dessa r. Barnet r generell sj lvst ndig i traikmiljön och besöker vänner i närmiljön på egen hand. Ton ringar r verg ng till tidig vuxen lder d barnet brottas med identitetsfr gor och rebellk nslor. F rre organiserade gruppaktiviteter f rekommer, s rskilt sportrelaterande och s rskilt n r det g ller tjejer. Fler informella gruppbildningar sker under ton rstiden. Barnet har ett kat oberoende av plats och tid.

11 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr

12

13

14

15

16 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr

17

18

19 4. SAMMANFATTANDE ANALYS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr Lek och aktiviteter H gerstens sen har m nga attraktiva kvaliteter som tillgodoser f rskolebarns behov av stimulerande platser med m jlighet att utforska, kl ttra och bygga. All gr nska r positivt f r barnen i deras lek, utveckling och motorik. Skolbarn tycker om att leka p platser utan full uppsyn av vuxna. Det gr na b ltet som str cker sig runt H gerstens sen erbjuder sp nnande lekmilj er och g mst llen f r barn. Skolbarnen uppskattar skogspartierna n ra skolan och det egna hemmet. D r kan barnen anv nda sin fantasi i st rre utstr ckning n vad de g r p mer formella lekplatser. Stadsdelen inneh ller ven platser f r mer organiserade aktiviteter som barnen g r till med skolan och p fritiden. Ungdomar uppskattar platser d r de kan dra sig undan och tr ffa andra ungdomar. Alla platser anv nds inte f r det de r avsedda f r, t ex beh ver en fotbollsplan inte n dv ndigtvis anv ndas f r att spela fotboll. Det r framf r allt gr nomr dena som ungdomarna lyfter fram i H gerstens sen, inte de mer urbana kvaliteterna. R rlighet och tillg nglighet Traik utgör det största hindret för barns fria r rlighet. H gerstens sen har relativt låga traiklöden och många platser kan nås utan att korsa några vägar. Den beintliga bebyggelsestrukturen fr mjar m jligheterna f r skolbarn att r ra sig relativt fritt och s kert inom stora delar av omr det. Sparbanksv gen som sk r tv rs igenom H gerstens sen utg r den st rsta barri ren f r barn. I delar av skogsomr det kring Sparbanksboken utg r den sv rtillg ngliga terr ngen en barri r f r framf rallt f rskolebarn. Trygghet Samtliga ldersgrupper uppger att de k nner sig trygga i H gerstens sen. F r f rskolebarn och skolbarn r otrygghet framf r allt f rknippat med traik. För ungdomar kan anledningarna till k nslan av otrygghet vara att en plats r d ligt belyst eller att det r r sig personer p platsen som upplevs som hotfulla. Utemilj ns betydelse f r barn Samtliga ldersgrupper lyfter fr mst fram H gerstens sen gr nomr den som uppskattade platser. Ur ett barnperspektiv r det r av stor vikt att bevara H gerstens sens karakt r och de gr nomr den som skattas h gt av barn och unga. BKA H gerstens sen Grontmij 19

20

21

22 Ungdomar F r ungdomarna f r den f reslagna bebyggelsen i kvarteret Sparbanksboken m ttligt negativa konsekvenser d omr det uppskattas f r hundpromenader. En del av bebyggelsen som planeras i kvarteret Skattsedeln kan medf ra positiva konsekvenser i form av kad trygghet i det viktiga str ket mellan tunnelbanan och fotbollsplan. Samtidigt inneb r bebyggelsen att det uppskattade ljuset fr n fotbollsplanen f r mindre spridning. Generell bed mning av konsekvenserna f r barn och unga i stadsdelen Ut ver intervjuer med barn, unga, f rskole- och skolpersonal har ven en omr desanalys gjort. Med utg ngspunkt fr n omr desanalysen samt utifr n kunskaper om barns behov har en generell konsekvensanalys av den f reslagna f rt tningen gjorts. F rt tningen inneb r ven ett h gre tryck och d rmed mer slitage p omr dets lekytor, naturomr den samt utomhusbadet. Förslaget innebär att ler förskolor tillkommer i H gerstens sen, vilket r positivt med tanke p det underskott som r der i stadsdelen idag. En förtätning i stadsdelen medför mer traik, men traikökningen bedöms som ringa. Planf rslaget inneb r att Kamrerv gen vid kvarteret Sparbanksboken ndrar karakt r fr n terv ndsgata till genomfartsgata vilket medf r mer traik och påverkar närboende barns tillgång till intilliggande gr nomr de. F r ett f tal barn bed ms planf rslaget medf ra m ttligt negativa konsekvenser f r deras fria r rlighet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr BKA H gerstens sen Grontmij 22 H gerstens sens f rskolor nyttjar i f rsta hand de n rliggande gr nomr dena. Utifr n kartl ggningen av f rskolor i omr det tydligg rs vilka f rskolor som ber rs av den nya bebyggelsen. F rskolan Gl ntan (intill H gerstens sens skola) tangerar den f reslagna bebyggelsen i kvarteret Skattsedeln och kan komma att p verkas negativt av f rt tningen. Konsekvenserna f r dessa barn bed ms dock inte som lika negativa som f r skolbarnen d f rskolan har en sp nnande och varierande g rd och ven tillg ng till andra n ra gr nomr den f r utlykter. Kvarteret V xelnbanken r ingen plats som pekats ut som betydelsefull f r n gra ldersgrupper. I likhet med kvarteret Sparbanksboken p verkar en eventuell f rt tning d r framf r allt barn i direkt n rhet till den nya bebyggelsen. En f rl ngning av gatorna medf r nya barri rer f r framf r allt yngre barn som nyttjar intilliggande naturomr den.

23

24 allm nna lekplatserna samt anl gga en ny st rre temalekplats, exempelvis en skogslekplats intill n got av naturmarkspartierna. Traikens utbredning har stor betydelse för barns r relsefrihet. Exploatering av nya bost der innebär att traikmängden kommer öka i området, men endast marginellt. Dock r det viktigt med fortsatt goda och traiksäkra kopplingar mellan skolan och fotbollsplanen (Mellanbergsparken). Samtliga nya gator som planeras b r ha en gestaltning som underl ttar f r barn att s kert r ra sig l ngs med och korsa dem. Rekommendationer utifr n nskem l fr n barn och unga Inr tta en m tesplats och utst llningslokal f r konst i H gerstens sen F rgs tt den nya bebyggelsen med f rgglada f rger som bryter mot den ldre bebyggelsens f rgs ttning Rusta upp Personnebadet f r att klara av det kade slitaget som f ljer med en f rt tning i stadsdelen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr BKA H gerstens sen Grontmij 24 Satsa p god belysning i viktiga r relsestr k som skogsstigen mellan H gerstens sen och rnsberg

25 7. REFERENSER Fotnoter 1 Bj rklid, Pia (1991) 2 Bj rklid, Pia (1991) 3 Nystr m, Louise & Lundstr m, Mats (2001) 4 Barnkonventionen ( K llor Barnombudsmannen, Barnkonventionen, Hela konventionstexten ( Bj rklid, Pia (1991) Barn och traik inför 2000: fakta, scenarier och forskningsbehov. Stockholm: Transportforskningsberedningen Exploateringskontoret (2011) Landskapsanalys H gerstens sen Lenninger, Anna & Olsson, Titti (2006) Lek ger rum Lundstr m, Mats & Nystr m, Louise (2001) Barn i stan? Stadsmilj r det Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr Stockholm stad (2011) Omr desfakta - stadsdel H gerstens sen Tillg nglig: sweco.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=21105 ( ) Stadsbyggnadskontoret (2011) Planprogram f r bostadsbebyggelse p tre platser i mellersta H gerstens sen BKA H gerstens sen Grontmij 25

26