Studiehandledning. Eleven i skolan (15 hp) UCA40K

Transkript

1 Studiehandledning Eleven i skolan (15 hp) UCA40K Vårterminen 2018 Kursansvarig: Jonas von Reybekiel Trostek, Institutionen för pedagogik och didaktik Innehåll Sida Kontaktuppgifter 2 Universitetskonto och Mondo 3 Kursens innehåll 3 Förväntade studieresultat 3 Kurslitteratur 4 Undervisningsformer 6 Översikt och anvisningar till respektive undervisningstillfälle 7 Stöd i dina studier 11 Examination och betygssättning 12 Kursutvärdering 20 1

2 Kontaktuppgifter Kursansvarig för Eleven i skolan Jonas von Reybekiel Trostek (jonas.trostek@edu.su.se) Delkursansvariga Delkurs 1: Teorier om lärande, 5 hp Maria Calissendorff (maria.calissendorff@edu.su.se) Delkurs 2: Sociala relationer, 5 hp Suzanne Kriström Alonzo (suzanne.kristrom.alonzo@buv.su.se) Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Heidi Selenius (heidi.selenius@specped.su.se) Kursadministratörer Delkurs 1: Teorier om lärande, 5 hp Susanne Wickman (susanne.wickman@edu.su.se) Delkurs 2: Sociala relationer, 5 hp Niklas Norberg (niklas.norberg@buv.su.se) Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Jenny Stoltz (jenny.stoltz@specped.su.se) Seminarieledare och föreläsare Delkurs 1: Teorier om lärande, 5 hp Ann Kylén (ann.kylen@edu.su.se) Ali Reza Majlesi (ali.reza.majlesi@edu.su.se) Petter Sandgren (petter.sandgren@edu.su.se) David Thorsén (david.thorsen@edu.su.se) Jonas von Reybekiel Trostek (jonas.trostek@edu.su.se) Delkurs 2: Sociala relationer, 5 hp Suzanne Kriström Alonzo (suzanne.kristrom.alonzo@buv.su.se) Mats Börjesson (mats.börjesson@buv.su.se) Nihad Bunar (nihad.bunar@buv.su.se) Ingrid Engdahl (ingrid.engdahl@buv.su.se) Fanny Perez Aronsson (fanny.perez.aronsson@buv.su.se) Annika Flick (annika.flick@buv.su.se) Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Heidi Selenius (heidi.selenius@specped.su.se) Judit Simon (judit.simon@specped.su.se) Marie Lohmann (marie.ohlin.lohmann@specped.su.se) Barbro Johansson (barbro.johansson@specped.su.se) Eva Berglund (eva.berglund@specped.su.se) 2

3 Universitetskonto och Mondo Lärplattformen Mondo används i kursen för information kring uppgifter och eventuella förändringar i schemat. Se därför till att du har ett användarnamn och lösenord för Mondo innan du börjar kursen. All löpande information kommer att publiceras under fliken Anslagstavla. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du it-supporten för studenter, se: Kursens innehåll Kursen Eleven i skolan omfattar tre obligatoriska delkurser: Teorier om lärande, 5 hp, Sociala relationer i skolan, 5 hp och Specialpedagogik, 5 hp. Dessa orienterar sig mot eleven och elevens möjligheter och förutsättningar vad gäller lärande, utveckling, samspel och delaktighet i skolan. Kursen vidareutvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt och en akademisk kunskapssyn genom analyser av såväl undervisningspraktiker som sociala relationer med relevans för lärarprofessionen. Delkurs 1: Teorier om lärande, 5 hp Delkursen belyser olika aspekter av elevers lärande och utveckling i formell utbildning med utgångspunkt i främst behavioristiska, konstruktivistiska och sociokulturella teorier och perspektiv. Såväl klassiska som moderna teorier inkluderas. Vidare behandlar delkursen frågor om vad som karakteriserar ett akademiskt förhållningssätt i dokumentation och analys av elevers lärande och utveckling, samt hur observationer kan användas som metod för datainsamling i undervisningssituationer. Delkurs 2: Sociala relationer i skolan, 5 hp Delkursen behandlar skolan som en arena för social interaktion. I delkursen uppmärksammas olika typer av relationer som aktualiseras i skolarbetet: barns och ungas relationer till varandra samt relationer mellan lärare, elever och elevernas föräldrar. Vidare behandlas föreställningar om normalitet och avvikelser, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Särskild vikt läggs vid kommunikationens betydelse och hur problem kan identifieras och hanteras i ett tidigt skede, samt ledarskapets betydelse för sociala processer. Under delkursen behandlas också barnperspektiv, barns delaktighet och barns rättigheter Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Delkursen tar sin utgångspunkt i specialpedagogikens tvärvetenskapliga karaktär och behandlar hur synen på specialpedagogiska frågor varierar utifrån olika vetenskapliga utgångspunkter och vid olika historiska perioder. Individuella, samhälleliga och organisatoriska faktorers betydelse för elevens lärande och socialisation lyfts fram. I fokus ställs skolans ansvar att ge alla elever förutsättningar för lärande oberoende av funktionsnedsättning, etnicitet, genus och social klass. Vidare behandlas hur undervisningens organisering kan få konsekvenser för elevers delaktighet och lärande. Centralt i delkursen belyses hur identifiering och hantering av specialpedagogiska behov kan ske i samverkan med andra lärare, elevers vårdnadshavare samt med andra yrkesgrupper. Etiska dilemman i samband med specialpedagogiska insatser behandlas. Förväntade studieresultat Delkurs 1: Teorier om lärande, 5 hp Efter att ha genomgått delkursen förväntas du ha förmåga att: urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på elevers lärande och utveckling, samla in och beskriva observationsdata som är relevant för att analysera elevers lärande och utveckling, 3

4 använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera elevers lärande och utveckling, diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Delkurs 2: Sociala relationer, 5 hp Efter att ha genomgått delkursen förväntas du ha förmåga att: analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever, reflektera över barns och elevers perspektiv samt över faktorer som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande samt diskutera skolors och pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling samt problematisera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan utvecklas. Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Efter att ha genomgått delkursen förväntas du ha förmåga att: problematisera hur elevers rätt till delaktighet och lärande tillgodoses i skolan med hänvisning till nationella och internationella styrdokument, beskriva och problematisera utvecklings- och lärandeproblem, utifrån olika teoretiska utgångspunkter, beskriva och diskutera synen på specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv, beskriva, analysera och diskutera hur identifiering och hantering av specialpedagogiska behov kan ske i samverkan med andra lärare, yrkesgrupper i och utanför skolan samt med vårdnadshavare, samt diskutera etiska dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser. Kurslitteratur Om inte annat anges finns alla artiklar i litteraturlistan gratis tillgängliga via universitetsbiblioteket. Sök på tidsskriftens namn, logga in med ditt universitetskonto och klicka dig fram till rätt årtal, volym och sidnummer: Delkurs 1: Teorier om lärande, 5 hp Piaget, J. (2008). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (S ) Skinner, B. F. (2008). Undervisningsteknologi. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (Kap 1-8, 10) Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, 20(3), Finns tillgänglig via tidsskriftens hemsida: Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. (Kap 2) Finns tillgänglig som pdf på Mondo. von Glasarsfeld, E. (1995). Radical constructivism: A way of knowing and learning. Studies in mathematics education series 6. London and Washington, D. C.: The Falmer Press. (Kap 3) Finns tillgänglig via följande länk: Vosniadou, S. (2014). Examining cognitive development from a conceptual change point of view: The framework theory approach. European Journal of Developmental Psychology, 11(6), Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press. (Introduction, kap 1-7, afterword) 4

5 Referenslitteratur Bjørndal, R.P. Cato. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber. (Kap 3-4, 5 s , , kap 7-8). Delkurs 2: Sociala relationer, 5 hp Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. LOCUS, 24(1-2), (18 s.) Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar (ss ). Lund: Gleerup. (12 s.) Finns tillgänglig som pdf på Mondo. Bromseth, J., & Darj, F. (Red.). (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring (ss ). Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. (91 s.) Bunar, N. (Red.). (2015). Nyanlända och lärande mottagande och inkludering (ss. 9-80, , ). Stockholm: Natur & Kultur. (133 s.) Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk forskning, 9(2), (18 s.) Evans, C. B. R., Fraser, M. W., & Cotter, K. L. (2014). The effectiveness of school-based bullying prevention programs: A systematic review. Aggression and Violent Behavior, 19(5), (13 s.) Hägglund, S., Quennerstedt, A., & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning (ss ). Malmö: Gleerups. (13 s.) Finns tillgänglig som pdf på Mondo. Side, J., & Johnson, K. (2014). Bullying in schools: Why it happens, how it makes young people feel and what we can do about it. Educational Psychology in Practice, 30(3), (15 s.) Silberschmidt Viala, E. (2015). The fighter, the punk and the clown: How to overcome the position of victim of bullying? Childhood, 22, (14 s.) Svahn, J., & Evaldsson, A-C. (2011). 'You could just ignore me': Situating peer exclusion within the contingencies of girls' everyday interactional practices. Childhood, 18(4), (17 s.) Thornberg, R. (2015). The social dynamics of school bullying: The necessary dialogue between the blind men around the elephant and the possible meeting point at the socialecological square. Confero: Essays on Education Philosophy and Politics, 3(1), Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Ahlberg, A. (2013/2016). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber. Beach, D., & Sernhede, O. (2011). From learning to labour to learning for marginality: school segregation and marginalization in Swedish suburbs. British Journal of Sociology of Education, 32:2, s [Elektronisk version] Daley, D. & Birchwood, J. (2010). ADHD and academic performance: why does ADHD impact on academic performance and what can be done to support ADHD children in the classroom? Child: Care, Health and Development, 36(4), Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder Lund: Studentlitteratur. Leitao, S., Dzidic, P., Claessen, M., Gordon, J., Howard, K., Nayton, M., & Boyes, M.E. (2017). Exploring the impact of living with dyslexia: The perspectives of children and their parents. International Journal of Speech-Language Pathology, 19(3), Ramberg, J. (2016). The extent of ability grouping in Swedish upper secondary schools: a national survey. International Journal of Inclusive Education, 20(7), Skidmore. D. (2012). The polyphonic classroom: Are we all special educators? I T.Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (ss ). Kristianstad: Kristianstad University Press. [Elektronisk version] Westling Allodi, M. (2010). The meaning of social climate of learning environments: Some reasons why we do not care about it. Learning Environments Research 13, von Wright, M. (2001). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Skolverket Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv (s. 9-20). Stockholm: Liber. 5

6 Arbetsmaterial: Salamancadeklarationen Skolverket (2014a). Stödinsatser i utbildningen om ledning, stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk version] Skolverket (2014b). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk version] Film: Mellan väggarna, fransk dramafilm från 2008 i regi av Laurent Cantet Attention, intervjuer med ungdomar: Imorgon ska jag vara normal. Undervisningsformer Det övergripande syftet med undervisningen är att den ska vara ett stöd för dig då du utvecklar de förmågor som beskrivs i kursens förväntade studieresultat. Vi har strävat efter att inkludera en variation av undervisningsformer som ska vara aktiverande och involvera dig och övriga kursdeltagarna i de frågor som kursen behandlar. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, handledning, workshop, kamratgranskning, grupparbeten, samt läsloggar, d.v.s. skriftliga reflektioner kring aktuell kurslitteratur. Tider och lokaler hittar du i TimeEdit. Föreläsningar I kursen ingår totalt 11 föreläsningar som är gemensamma för alla seminariegrupper. Notera att föreläsningarna nödvändigtvis inte summerar kurslitteraturen, utan snarare sätter den i ett vidare sammanhang där även andra källor kan komma att inkluderas. Seminarier I kursen ingår totalt 13 seminarietillfällen som är uppbyggda kring kurslitteraturen och de förväntade studieresultaten. Du kommer att ingå i en seminariegrupp om ca personer som leds av en seminarieledare. Notera att vissa av kursens seminarier är obligatoriska och att komplettering krävs vid frånvaro (se vidare information under rubriken Översikt och anvisningar till respektive undervisningstillfälle nedan). Notera också att du till varje seminarietillfälle förväntas ha läst och satt dig in i den obligatoriska kurslitteratur som finns angiven i schemat. På så vis kommer du och dina kurskamrater att ha en gemensam grund att stå på vid de tillfällen ni arbetar tillsammans. Tänk på att införskaffa litteraturen i god tid och gör gärna ett eget lässchema som är förenligt med livet utanför studierna. Grupparbeten Varje seminariegrupp kommer att delas in i mindre studentarbetslag om ca 5-6 deltagare. Syftet med studentarbetslagen är att du ska få tillgång till ett forum där du har möjlighet att mer ingående diskutera kurslitteratur och den egna undersökning som ingår inom ramen för examinationsuppgiften. Medan den större seminariegruppen lämpar sig för diskussioner som rör generella frågor kan alltså studentarbetslaget med fördel behandla mer specifika frågor som rör den egna läsningen och dina egna funderingar. Din närvaro är avgörande för att arbetet i studentarbetslaget ska kunna löpa friktionsfritt och vara meningsfullt. Varje studentarbetslag kan med fördel ha kontakt och samarbeta även utanför de schemalagda kursträffarna. Utnyttja gärna Mondo för detta och se till att dela kontaktuppgifter redan vid det första seminarietillfället! 6

7 Översikt och anvisningar till respektive undervisningstillfälle Delkurs 1: Teorier om lärande Föreläsning 1: Ett behavioristiskt perspektiv på lärande och utveckling Seminarium 1: Ett behavioristiskt perspektiv på lärande och utveckling De tre första seminarierna behandlar kursens tre teoretiska perspektiv i tur och ordning och kan därmed sägas erbjuda olika svar frågan vad är lärande och utveckling? Syftet med dessa seminarier är att vara ett stöd i att utveckla det förväntade studieresultatet att urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på elevers lärande och utveckling. Inför dessa tre seminarier kommer det att finnas seminarieuppgifter som behandlar några av kurslitteraturens mest centrala begrepp och/eller idéer detta för att seminariegruppen ska ha några gemensamma utgångspunkter att ta avstamp ifrån. Observera dock att själva definitionen av ett seminarium är att deltagarnas egna frågor och funderingar står i centrum och bestämmer innehållet i seminariet. Det är därför viktigt att du också själv formulerar frågor och funderingar som du finner relevanta i din läsning av kurslitteraturen. Seminarium 1 följer upp föreläsningen om ett behavioristiskt perspektiv på lärande och utveckling. Under detta seminarium ges också tillfälle att förbereda den observation som ingår i examinationsuppgiften (se rubriken Examination och betygsättning ). Inför Seminarium 1: Läs Skinner (2008, kap 1-8, 10) och Säljö (2015, Kap 2). Gör den seminarieuppgift som ligger på Mondo i din seminariemapp. Föreläsning 2: Ett kognitivt perspektiv på lärande och utveckling Seminarium 2: Ett kognitivt perspektiv på lärande och utveckling Det andra seminariet följer upp föreläsningen om ett kognitivt perspektiv på lärande och utveckling. Inför Seminarium 2: Läs Piaget (2008, s ), von Glasarsfeld (1995, kap. 3) och Vosniadou (2014). Gör den seminarieuppgift som ligger på Mondo i din seminariemapp. Föreläsning 3: Ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling Seminarium 3: Ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling Det tredje seminariet följer upp föreläsningen om ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Därtill kommer du att få möjlighet att diskutera dina och dina studiekamraters svar på några flervalsfrågor som du tar dig an innan seminariet. Frågorna rör några av kursens mest centrala begrepp och du besvarar dem i syfte att skapa ett underlag för fortsatt diskussion om hur innebörden i begreppen kan förstås. Dina svar kommer alltså inte att påverka ditt betyg, utan syftet är snarare att skapa ett underlag för en formativ bedömning. Inför Seminarium 3: Läs Vygotskij (1978, Introduction, kap 1-7, afterword) och Säljö (2011). Gör den seminarieuppgift som ligger på Mondo i din seminariemapp. Inför detta seminarium besvarar du också flervalsfrågor som rör centrala begrepp. Vi kommer att publicera en länk till frågorna på Mondos Anslagstavla måndagen den 22 januari kl och du besvarar dem senast tisdagen den 23 januari kl Seminarium 4: Peer-review Syftet med Seminarium 4 är att ta ett helhetsgrepp om kursens förväntade studieresultat och därmed bidra till att du kan urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på elevers lärande och utveckling, samla in och beskriva observationsdata som är relevant för att analysera elevers lärande och utveckling, använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera elevers lärande och utveckling och diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Eftersom du ska visa 7

8 på dessa förmågor i din rapport så kommer du och dina studiekamrater under detta seminarium att i mindre grupper få möjlighet att diskutera och värdera just era utkast till rapporter. Som utgångspunkt för en sådan diskussion använder du de betygskriterier som ligger till grund för examination i kursen (se Examination och betygssättning nedan). Närmare instruktioner läggs ut på Mondo inför seminariet. Inför Seminarium 4: Distribuera din text till dina läsare senast fredagen den 26 januari (såvida ni inte kommer överens om annat i ditt studentarbetslag). Läs betygskriterierna. Läs och granska minst två av dina kurskamraters texter. Skriv ner konstruktiva kommentarer till de rapporter du granskat (ca en A4-sida per rapport) och ta med dessa till seminariet. Delkurs 2: Sociala relationer i skolan, 5 hp Föreläsning 4: Barns perspektiv och rättigheter Seminarium 5: Barnperspektiv, barns perspektiv och barns rättigheter Under delkursens första seminarium (Seminarium 5) diskuteras frågor som rör barnperspektiv, barns perspektiv och barns rättigheter, samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Syftet med det första seminariet är att de ska vara till stöd för att nå det förväntade studieresultat som handlar om att kunna reflektera över barns och elevers perspektiv samt över faktorer som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande. Seminarium 5 följer upp föreläsningen som behandlar Barnsperspektiv, barn perspektiv och barns rättigheter. Inför Seminarium 5: Läs Aronsson (2012), Aspelin (2010), Hägglund, Quennerstedt, & Thelander (2013) och Thornberg & Elvstrand (2012). Seminarium 5 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 2: Sociala relationer i skolan för information om komplettering vid frånvaro. Föreläsning 5: Normer och värdegrund i teori och praktik Seminarium 6: Normer och att förebygga kränkningar och trakasserier Seminarium 6 följer upp föreläsningen Normer och värdegrund i teori och praktik. Syftet med detta seminarium är att det ska vara till stöd för att nå det förväntade studieresultat som handlar om att kunna analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever. Inför Seminarium 6: Läs Audley-Piotrowski, Singer, & Patterson (2015), Bromseth & Darj (Red.). (2010, ss ), Colnerud (2004) och Svahn & Evaldsson (2011). Seminarium 6 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 2: Sociala relationer i skolan för information om komplettering vid frånvaro. Föreläsning 6: Migration Föreläsning 7: Makt Seminarium 7: Migration samt läraren som ledare Uppföljning av föreläsningarna Migration och Makt. Syftet med Seminarium 7 är att stämma av i vilken utsträckning du och dina kurskamrater förstår innebörden av några av kursens mest centrala begrepp. För att kunna göra en sådan avstämning kommer du och ditt studentarbetslag inför seminariet att göra en analys av och reflektera över av den aktuella kurslitteraturen (se nedan) samt föreläsningarnas innehåll med utgångspunkt i fem av följande begrepp: barns perspektiv, inflytande, 8

9 barnsyn, barns bästa, olika typer av sociala relationer, relationsskapande, kamratkultur, gemenskap, inkludering, exkludering, normalitet, avvikelse, mobbning, kränkande behandling, trakasserier, självbild, värdegrund, lärares ansvar, makt, läraren som ledare. Vilka slutsatser kan ni dra om lärarens arbete och uppdrag allmänt och specifikt för ämneslärare? Vad betyder kunskapen för lärares arbete? Under seminariet kommer de valda begreppen analyseras, problematiseras och diskuteras utifrån teori och praktik. Inför Seminarium 7: Läs Bunar (2015), Börjesson & Rehn (2009), Evans, Fraser & Cotter (2014), Side & Johnson (2014), Silberschmidt (2015) och Thornberg (2015). Seminarium 7 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 2: Sociala relationer i skolan för information om komplettering vid frånvaro. Seminarium 8: Värdegrund och likabehandlingsarbete i skolan Huvudsyftet med det sista seminariet i delkursen (Seminarium 8) är att ta ett helhetsgrepp om kursens förväntade studieresultat och därmed bidra till att du kan analysera, problematisera, och jämföra olika teoretiska perspektiv på kursen sociala relationer i skolan, systematiskt kunna bedriva ett likabehandlings samt värdegrundsarbete samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan., använda centrala begrepp från kurslitteraturen för att reflektera, samt diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de perspektiv kursen behandlar har i studiet av elevers sociala relationer. Ni ska tillsammans i studentarbetslaget förbereda Seminarium 8 genom att tillsammans analysera en likabehandlingsplan d.v.s. en skolas plan för arbete med aktiva åtgärder mot kränkande behandling. Utifrån analysen av likabehandlingsplan väljer ni ut en del av likabehandlingsplanen som ni vill omarbeta och förtydliga för vald målgrupp, t.ex. elever, vårdnadshavare, nyanlända elever, vårdnadshavare med annat primärspråk än svenska etc. Ni väljer redovisningsform och varje studentarbetslag har 20 minuter till redovisning av analys och presentation av er omarbetade del av likabehandlingsplan. Under seminariet kommer du och ditt studentarbetslag redovisa ert värdegrundsarbete samt diskutera hur värdegrundsarbete kan tolkas utifrån de perspektiv kursen behandlar. Aktuell kurslitteratur, Seminarium 8: All litteratur som behandlats under kursen. Seminarium 8 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 2: Sociala relationer i skolan för information om komplettering vid frånvaro. Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Föreläsning 8: Delkursintroduktion samt föreläsning Från segregering till inkludering Föreläsningen syftar till att du ska få en introduktion i specialpedagogikens historia i relation till dess centrala begrepp. Inför Föreläsning 8: Läs Ahlberg (2013/2016). Seminarium 9: Punktuellt och relationellt perspektiv Vid det första seminariet i delkursen (Seminarium 9) kommer du i ditt studentarbetslag få möjlighet att diskutera skolsvårigheter utifrån ett relationellt och punktuellt perspektiv. Under seminariet ges tillfälle att jämföra och problematisera på vilka sätt dessa perspektiv är relaterade till den enskilda elevens lärande och socialisation. I studentarbetslaget kommer ni även diskutera hur perspektiven resulterar i olika konsekvenser på grupp-, organisations- och samhällsnivå. Inför Seminarium 9: Läs von Wright (2001). 9

10 Seminarium 9 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 3: Specialpedagogik för information om komplettering vid frånvaro. Föreläsning 9: Skolans organisation och specialpedagogiska behov Vid föreläsningen behandlas nationella och internationella styrdokument. Vidare beskrivs hur det specialpedagogiska stödet kan organiseras utifrån olika specialpedagogiska perspektiv. I föreläsningen behandlas även hur skolans organisation får konsekvenser på individ-, grupp-, skoloch samhällsnivå. Inför Föreläsning 9: Läs Ramberg (2014) och Skidmore (2012). Seminarium 10: Filmanalys och litteraturseminarium Syftet med Seminarium 10 är att du ska diskutera och analysera en film utifrån kurslitteraturen för att få möjlighet att jämföra olika perspektiv och fördjupa dina kunskaper i specialpedagogik. Inför Seminarium 10: Läs Beach & Sernhede (2011) och Ahlberg (2013/2016). Se filmen Mellan väggarna. Välj en scen ur filmen som berör dig särskilt mycket och sammanfatta skriftligen denna. Ta med sammanfattningen till seminariet där du tillsammans med ditt studentarbetslag kommer att få möjlighet att diskutera filmen i relation till kurslitteraturen. Läslogg i form av skriftliga reflektioner kring läst litteratur tas med till seminariet och används som underlag vid diskussionen. Seminarium 10 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 3: Specialpedagogik för information om komplettering vid frånvaro. Föreläsning 10: Elever i skolsvårigheter Under Föreläsning 10 ges en introduktion i olika neuropsykiatriska funktionshinder och på vilket sätt dessa funktionshinder kan resultera i skolsvårigheter. Vid föreläsningen problematiseras även begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning och funktionsvariation. Inför Föreläsning 10: Läs Daley & Birchwood (2010) och Leitao, Dzidic, Claessen, Gordon, Howard, Nayton & Boyes (2017). Seminarium 11: Anpassningar och särskilt stöd Syftet med Seminarium 11 är att du och ditt studentarbetslag ska bli förtrogna med begreppen extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ni ges möjlighet att diskutera etiska aspekter av delaktighet och elever i behov av särskilt stöd. Därtill kommer ni ges tillfälle att diskutera hur olika typer av anpassningar och särskilt stöd kan organiseras utifrån från ett individ-, grupp- och skolperspektiv. Inför Seminarium 11: Läs Skolverket (2014a) och Skolverket (2014b). Seminarium 11 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 3: Specialpedagogik för information om komplettering vid frånvaro. Föreläsning 11: Elevhälsa och klassrumsklimat Under Föreläsning 11 behandlas det sociala klassrumsklimat och på vilket sätt klassrumsklimat är relaterat till lärande och socialisation. Inför Föreläsning 11: Läs Westling Allodi (2010). Seminarium 12: Lågaffektivt bemötande Seminarium 12 syftar till ge dig och ditt studentarbetslag möjlighet att tillsammans identifiera och diskutera hanteringen av specialpedagogiska behov. Särskilt vikt kommer att läggas vid lågaffektivt bemötande och på vilket sätt ni som lärare kan samverka med kollegor, andra yrkesgrupper och vårdnadshavare. Utgångspunkten för seminariediskussionen kommer ligga i olika fallbeskrivningar. 10

11 Inför Seminarium 12: Läs Hejlskov Elvén (2009). Läslogg i form av skriftliga reflektioner kring Hejlskov Elvéns bok tas med och används vid seminariet. Seminarium 12 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 3: Specialpedagogik för information om komplettering vid frånvaro. Seminarium 13: Redovisning och diskussion av fältarbete Syftet med Seminarium 13 är att du tillsammans med ditt studentarbetslag får möjlighet att redovisa de resultat och den analys som ni har gjort i samband med fältarbetet. Tillfället ger er alla möjlighet att genom fördjupade diskussioner öka era kunskaper om specialpedagogiska behov utifrån praktiska exempel. Dessutom ges ni möjlighet att diskutera etiska dilemman som kan uppstå vid specialpedagogiska insatser. Inför Seminarium 13: Läs Ahlberg (2013/2016). Seminarium 13 är obligatoriskt. Se rubriken Examination och betygssättning och underrubriken Delkurs 3: Specialpedagogik för information om komplettering vid frånvaro. Gemensam kursavslutning Eleven i skolan avslutas med en gemensam kursträff där du och dina studiekamrater har möjlighet att diskutera och sammanfatta på vilka sätt kursen genom de tre delkurserna Teorier om lärande, Sociala relationer i skolan och Specialpedagogik har belyst just eleven och elevens möjligheter och förutsättningar vad gäller lärande, utveckling, samspel och delaktighet i skolan. Vid detta tillfälle får du också möjlighet att föra fram dina synpunkter på hur och i vilken utsträckning kursen har bidragit till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och en akademisk kunskapssyn i relation till de frågeställningar och spörsmål kursen behandlar, samt hur och i vilken utsträckning kursen har relevans för lärarprofessionen. Stöd i dina studier Om problem uppstår i dina studier är det viktigt att du på ett tidigt stadium kontaktar din seminarieledare. Vid Stockholms universitet finns också möjlighet att, utöver den ordinarie undervisningen, få extra stöd i dina studier. Studie- och språkverkstaden Vid Studie- och språkverkstaden kan du bl. a få hjälp med både studieteknik och akademiskt skrivande. Studie- och språkverkstaden erbjuder både föreläsningar, seminarier och personlig handledning. Information om tjänster och kontaktuppgifter hittar du på: Studera med funktionsnedsättning Om du har en dokumenterad funktionsnedsättning, t.ex. dyslexi, har du möjlighet att få särskilt pedagogiskt stöd. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Det är ditt ansvar som student att innan kursen börjar kontakta Anna Cederin (anna.cederin@edu.su.se) som är studie- och yrkesvägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik. Hon kommer i sin tur att kontakta kursens lärare om viket stöd du behöver. Kontaktuppgifter och information om det stöd som erbjuds vid Stockholms universitet hittar du på: 11

12 Examination och betygsättning Gemensamt för samtliga skriftliga uppgifter på kursen är att de ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Delkurs 1: Teorier om lärande, 5 hp Examinationen i delkursen Teorier om lärande (EIS1) är individuell och handlar dels om att genomföra en undersökning i en skola enligt instruktionerna nedan, dels om att beskriva genomförandet och resultatet av denna undersökning i en skriftlig rapport. Rapporten kommer sedan att fungera som underlag för examination i kursen. Tänk därför på att det är i din rapport som du har möjlighet att visa att du har nått kursens förväntade studieresultat. Uppgiftens genomförande Som ett första steg ska du observera en undervisningssituation exempelvis på din VFUplacering. Under observationen antecknar du det du tar fasta på i situationen. Detta bör då ha en koppling till det som kurslitteraturen handlar om. Därmed inbegriper planeringen av observationen att du försöker få grepp om vad kurslitteraturen fokuserar på. De anteckningar du gör kommer du sedan att kunna foga in i din rapport och de kan då ligga till grund för vidare analys. Sträva efter att ha detta arbete klart innan det tredje seminarietillfället. I ett andra steg ska du analysera de anteckningar du gjort under observationen. Utgångspunkten för en sådan analys är de olika teorier om lärande och utveckling som kursen behandlar. Redogör för dina tolkningar och försök finna goda argument för dem. Ett led i detta är att hitta lämpliga partier i dina anteckningar som kan fungera som stöd för din tolkning. Sträva efter att ha detta arbete till stora delar klart innan det fjärde och sista seminarietillfället. Ramar för rapporten På Mondo under Filsamling i mappen Examination finns en mall som du bör använda då du skriver din rapport. Mallen inkluderar kommentarer under respektive avsnitt som är tänkt att vara ett stöd då du strukturerar din rapport. Rapporten ska inkludera frekventa hänvisningar till all kurslitteratur enligt ett etablerat referenssystem företrädelsevis APA (med parenteser och sidhänvisningar i löpande text). En guide för referenshantering finns på Mondo under Filsamling i mappen Examination. Textens omfång bör inte överstiga 3000 ord, exklusive litteraturlista och eventuell titelsida. Anteckningarna från observationen (beskrivningen av insamlat material) kan läggas som bilaga och exkluderas denna ordgräns. Notera antalet ord på första sidan av din rapport. Ange namn, födelsenummer och kurskod i ditt dokument. Inlämning Examinationen i Teorier om lärande ska lämnas in på Mondo senast fredagen den 2 februari 2018 kl under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av examination. Spara dokumentet som Wordfil (.docx/.doc) eller PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma din examination. Betyg På den individuella examinationen i Teorier om lärande (EIS1) ges betygen A F (se betygskriterier nedan). Student som fått betyget Fx har en gång per termin möjlighet att komplettera inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Omexamination Om du inte lämnar in din rapport vid det ordinarie examinationstillfället eller får ett underkänt betyg (och inte blir godkänd vid en eventuell komplettering) så kontaktar du kursadministratören för 12

13 delkursen och anmäler att du ska göra en omexamination senast en vecka innan omexaminationstillfället. Du kommer då att få tillgång till en separat Mondosida där du har möjlighet att lämna in en omarbetad rapport. Det är samma uppgift, samma kurslitteratur och samma betygskriterier som gäller vid omexamination. Då du kontaktar kursadministratören uppger du ditt namn så som det är registrerat i Mondo, ditt ärende, vilken kurs det är fråga om, vilken termin du varit registrerad, samt ditt användarnamn på Mondo. Om du har frågor om omexaminationen vänder du dig till Ann Kylén (ann.kylen@edu.su.se) som är ansvarig. Följande datum gäller för omexamination: Senaste inlämning för Omexamination 1 är den 25 mars 2018 kl Senaste inlämning för Omexamination 2 är den 22 april 2018 kl Senaste inlämning för Omexamination 3 är den 3 juni 2018 kl Betygskriterier för delkursen Teorier om lärande A: Utmärkt Studenten visar på en förmåga att Urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen är relativt nyanserad och inkluderar ett urval av teoretiska begrepp som är klart relevant för den egna undersökningen. Beskrivningen och jämförelsen präglas vidare av ett kritiskt förhållningssätt och har tydligt stöd i kurslitteraturen. samla in observationsdata som är relevant för att analysera individens lärande och utveckling. Observationen är beskriven på ett tydligt sätt som är klart relevant för och anpassat till den egna undersökningen och de teorier som kursen inkluderar. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera individens lärande och utveckling. Analysen präglas genomgående av självständighet, trovärdighet och närhet till de teoretiska utgångspunkterna. diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Diskussionen präglas av ett kritiskt förhållningssätt. skriva en rapport i akademisk genre. Rapporten som helhet präglas av frekventa, väl valda anknytningar till kurslitteraturen, vilket framgår av både innehåll och referenser enligt ett etablerat referenssystem. Språket präglas av klarhet. Logiska övergångar mellan enskilda stycken, större avsnitt och rapportens olika delar bidrar till att det aldrig är oklart vad som är rapportens syfte. B: Mycket bra Studenten visar på en förmåga att urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen är relativt utförlig och inkluderar ett urval av teoretiska begrepp som är relevant för den egna undersökningen. Beskrivningen och jämförelsen har tydligt stöd i kurslitteraturen. samla in observationsdata som är relevant för att analysera individens lärande och utveckling. Observationen är beskriven på ett tydligt sätt som är relevant för och anpassat till den egna undersökningen och de teorier som kursen inkluderar. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera individens lärande och utveckling. Delar av analysen präglas av självständighet och trovärdighet och genomgående finns en närhet till de teoretiska utgångspunkterna. diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Diskussionen präglas av en god förståelse för teoriernas olika premisser och anspråk. skriva en rapport i akademisk genre. Rapporten som helhet präglas av frekventa anknytningar till kurslitteraturen, vilket framgår av både innehåll och referenser enligt ett etablerat referenssystem. Språket präglas av klarhet. Logiska övergångar mellan enskilda stycken och större avsnitt bidrar till att det är möjligt att urskilja en röd tråd genom rapportens alla delar. 13

14 C: Bra Studenten visar på en förmåga att urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen inkluderar på ett relativt detaljerat och ingående sätt några olika aspekter av lärande och utveckling och inkluderar ett urval av teoretiska begrepp som till största del är relevant för den egna undersökningen. Beskrivningen och jämförelsen har stöd i kurslitteraturen. samla in observationsdata som är relevant för att analysera individens lärande och utveckling. Observationen är beskriven på ett sätt som gör att den går att relatera till den egna undersökningen och de teorier som kursen inkluderar. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera individens lärande och utveckling. Analysen relaterar till de teorier som kursen inkluderar. diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Diskussionen präglas av en medvetenhet om att teorierna grundar sig på olika premisser och gör olika anspråk. skriva en rapport i akademisk genre. Rapporten som helhet inkluderar frekventa referenser till kurslitteraturen enligt ett etablerat referenssystem. Språket präglas till största del av klarhet. Mellan enskilda stycken och större avsnitt går det att urskilja en någorlunda tydlig röd tråd. D: Tillfredsställande Studenten visar på en förmåga att urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen är någorlunda tydlig och inkluderar teoretiska begrepp som är centrala för de teorier som kursen inkluderar. Beskrivningen och jämförelsen har stöd i kurslitteraturen. samla in observationsdata som är relevant för att analysera individens lärande och utveckling. Observationen är beskriven på ett sätt som gör det möjligt att förstå vad som händer i undervisningssituationen och på ett sätt som åtminstone delvis är relevant för de teorier som kursen inkluderar. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera individens lärande och utveckling. Analysen relaterar till största del till de teorier som kursen inkluderar. diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Diskussionen utgår ifrån antagandet att teorierna grundar sig på olika premisser och gör olika anspråk. skriva en rapport i akademisk genre. Rapporten som helhet inkluderar ett flertal referenser till kurslitteraturen som i huvudsak överensstämmer med ett etablerat referenssystem. Språket och dispositionen är så pass tillfredsställande att innehållet i rapporten framträder utan större oklarheter. E: Tillräckligt Studenten visar på en förmåga att urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen inkluderar teoretiska begrepp som är centrala för de teorier som kursen inkluderar. Beskrivningen och jämförelsen har stöd i kurslitteraturen. samla in observationsdata som är relevant för att analysera individens lärande och utveckling. Observationen är beskriven på ett sätt som gör det möjligt att i stora drag förstå vad som händer i undervisningssituationen och på ett sätt som är begripligt mot bakgrund av de teorier som kursen inkluderar. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera individens lärande och utveckling. Analysen är begriplig mot bakgrund av de teorier som kursen inkluderar. diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Diskussionen utgår ifrån att teorierna gör olika anspråk. 14

15 skriva en rapport i akademisk genre. Rapporten som helhet inkluderar några referenser till kurslitteraturen som överensstämmer någorlunda väl med ett etablerat referenssystem. Språket och dispositionen är tillräckligt tydliga för att det ska vara möjligt att förstå innehållet i rapporten och dess olika delar. Fx: Otillräckligt Betyget Fx ges om studenten i sin rapport inte visar på de förmågor som motsvarar kriterierna för ett godkänt betyg, men som genom en komplettering motsvarande max sju arbetsdagar bedöms kunna nå ett godkänt betyg (A-E). F: Helt otillräckligt Studenten visar inte på nedanstående förmågor och bedöms heller inte kunna visa på dessa genom en komplettering motsvarande max sju arbetsdagar: urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. Antingen saknas en beskrivning och/eller jämförelse av teorier eller så görs en beskrivning och/eller jämförelse som saknar stöd i kurslitteraturen och/eller som inte gör det möjligt att förstå vad som är de olika teoriernas särdrag. samla in observationsdata som är relevant för att analysera individens lärande och utveckling. Antingen saknas data för analys, eller så är den data som beskrivs inte relevant för en analys som tar sin utgångspunkt i de teorier kursen inkluderar. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för att analysera individens lärande och utveckling. Antingen saknas en analys, eller så relaterar inte analysen till de begrepp som kurslitteraturen inkluderar. diskutera begränsningar och förklaringsvärden som de teorier kursen behandlar har i studiet av elevers lärande och utveckling. Diskussionen utgår inte ifrån att teorierna gör olika anspråk. skriva en rapport inom akademisk genre. I rapporten saknas referenser till kurslitteraturen. Språket är oklart på ett sätt som gör att det är svårt att förstå innehållet i rapporten. Rapporten saknar logiska övergångar mellan enskilda stycken och/eller större avsnitt, vilket bidrar till att det är svårt att avgöra vad som är syftet med rapporten och dess olika delar. Delkurs 2: Sociala relationer, 5 hp Obligatoriska seminarier och komplettering vid frånvaro Seminarium 5, 6, 7 och 8 är obligatoriska och kräver ett förberett och aktivt deltagande, samt att studenten visar ett professionellt förhållningssätt. Med professionellt förhållningssätt menas här att studenten har gjort de förberedelser som beskrivs i kursbeskrivningen, deltar i diskussioner och redovisningar, samt följer rekommendationerna för grupparbete vid BUV (se hemsida). Se också informationen ovan. Vid frånvaro är det inte tillåtet att delta i andra seminariegruppers seminarier. Frånvaro kan kompletteras skriftligt. Kompletteringsuppgifter: Seminarium 5-7 kan kompletteras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av den litteratur som det aktuella seminariet behandlar, samt förklara hur det du tar upp i din sammanfattning har betydelse för arbetet som lärare. Seminarium 8 kompenseras genom att reflektera kring studentarbetslagets gemensamma arbete. Välj ut 3-5 saker som du tycker har varit givande och som rör sociala relationer i skolan, samt motivera varför du valde dessa. Sammanfatta också den relevanta litteraturen. Omfånget för en kompletteringsuppgift (oavsett vilket seminarium den avser) ska vara ca 5 A4-sidor. Vid frånvaro mer än halva tiden av ett seminarium kompletteras frånvaron med samma uppgift som ovan. Vid frånvaro upp till och med halva tiden av ett seminarium kompletteras frånvaron med samma uppgift som ovan men omfattningen på din text ska då vara ca 2,5 A4-sidor. För att vi ska ha möjlighet att bedöma din komplettering i samband med det ordinarie examinationstillfället måste du lämna in den på Mondo, under fliken Uppgifter senast samma dag som salsskrivningen. I det dokument du lämnar in ska du ange vem som var din seminarielärare och vilket seminarium du kompletterar för. 15

16 EIS2 Skriftlig salstentamen, 5 hp Den skriftliga salstentamen (EIS2) äger rum den 23 februari 2018 kl Anmälan till tentamen sker genom Mina studier Det är inte tillåtet att ha med kurslitteratur eller anteckningar. Mer information om tentamensanmälan och vad du ska ha med dig kommer via mail från kursadministratören senast under delkursens första vecka. Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras på mitt.su.se. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Nästkommande omexamination äger rum den 2 maj 2018 kl Vänligen kolla eventuell ändring av datum cirka fem veckor före omexaminationen. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast två veckor före omexaminationen. Efter vårterminen 2018 ges möjlighet till omexamination en gång per termin. Vänligen kontakta kursadministratör vid eventuella frågor om datum och anmälan. Betyg och betygskriterier Obligatoriska seminarier G = Godkänd: Förberett och aktivt deltagit i seminarier. U = Underkänd: Ej varit förberedd eller ej varit aktiv eller ej deltagit i examinerade seminarier. EIS2 Skriftlig salstentamen A = Utmärkt: >90 % korrekt. B = Mycket bra: >80 % korrekt. C = Bra: >70 % korrekt. D = Tillfredsställande: >60 % korrekt. E = Tillräckligt: >50 % korrekt. Fx = Underkänd, något mer arbete krävs: 50 % korrekt. F = Underkänd, mycket mer arbete krävs: <49 % korrekt. För slutbetyg på delkursen Sociala relationer i skolan krävs lägst betygsgraden G respektive E på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EIS2 blir även slutbetyg på delkursen. Delkurs 3: Specialpedagogik, 5 hp Obligatoriska seminarier och komplettering vid frånvaro Seminarium 9, 10, 11, 12 och 13 är obligatoriska och kräver ett förberett och aktivt deltagande, samt att studenten visar ett professionellt förhållningssätt. Med professionellt förhållningssätt menas här att studenten har gjort de förberedelser, bl.a. läsloggar och annat skriftligt underlag, som beskrivs i kursbeskrivningen ovan, samt deltar i diskussioner och redovisningar vid seminarier. Läsloggar och annat skriftligt förberedelsematerial utgör underlag för diskussioner vid seminarier. Frånvaro vid seminarier ska kompletteras skriftligen med en A4-sida. Kompletteringsuppgifterna kommer läggas ut på Mondo. Vid eventuella kompletteringar av seminarier ska uppgifterna lämnas in i inlämningsmappen på Mondo senast 19/3 2018, kl. 23:59. EIS3 Individuell skriftlig hemtentamen Delkursen examineras genom en hemtentamen (EIS3), som syftar till att du individuellt ska få utveckla och visa dina kunskaper i specialpedagogik genom att A) problematisera hur elevers rätt till delaktighet och lärande tillgodoses i skolan med hänvisning till nationella och internationella styrdokument, B) beskriva och problematisera utvecklings- och lärandeproblem, utifrån olika teoretiska utgångspunkter, 16