EXAMENSARBETE. Bus, kaos och nyfikenhet. En undersökning i hur man komponerar musik för fler sinnen än hörseln. Kristin Boussard 2014

Transkript

1 EAMESARBETE Bus, kaos och nyfikenhet En undersökning i hur man komonerar musik för fler sinnen än hörseln Kristin Boussard 201 Konstnärlig kandidatexamen Musik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Bus, kaos och nyfikenhet En undersökning i hur man komonerar musik för fler sinnen än hörseln Kristin Boussard Konstnärlig kandidatusats Institutionen för konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet 201 Konstnärlig handledare: an Sandström Forskningshandledare: Åsa Unander-Scharin

3 Abstrakt I usatsen undersöker komositören hur hon kan obba med multisensoriska element som ingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble I verket har musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar de ska utföra Verket fraördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring roektet, diskuterar vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över roektet i sin helhet yckelord: komosition, multisensorisk ercetion, Hide and Seek, rörelser, fokus, illusioner, maniulation 2

4 Förord ag vill tacka alla musiker som ställt u å detta arbete och stått ut med slitsamma re och höll ett öet sinne när det kom till rörelser och andra ovanligheter i musiken De musiker som medverkade var Linnéa Martinius, Mikael Roos, Emma Roos Lindberg, onatan Andersson, acob Edström och Rona Schneider Ludtekniker Adam ohanson och lustekniker Fredrik Helgesson förtänar också ett tack för deras strålande insats Utan er hade roektet aldrig gått att genoöra Mediadesignern Sara orring som gorde affischen till examenskonserten förtänar också ett stort tack ag vill även tacka mina föräldrar som ställde u och filmade konserten och vars inselning visade sig vara den bästa Sälvklart ska min konstnärliga handledare an Sandström ha ett stort tack Våra diskussioner under lektionstid ledde till flera knasiga idéer och med ditt stöd och din umuntran har ag vågat dra roektet längre än ag trodde Slutligen vill ag tacka ens Benner som ag lacerat i ubliken, och som, trots vetskaen om att han skulle förarga hela ubliken och dra åt sig många ilskna blickar, ändå vågade sitta och äta chis under konserten Du var en klia!

5 Innehållsförteckning Abstrakt 2 Förord Bakgrund 5 Syfte Metod Research och förarbete Multisensorisk ercetion Publiksituationen Sättningen och dess rörelser 8 Lokal 9 Tonsråk, uttryck och rörelsernas roll 9 Tecken 10 Fokus 11 Musikaliska illusioner 12 Form och motiv 1 Komositionsrocessen 1 Palettrensare 1 Blodet droar 19 Att reetera med kammarensemblen 20 Reetitionshelgen 21 Genre och konsert 21 Resultat och reflektion 2 Musikernas åsikter 2 Egna tankar 25 Referenser 2 Bilagor 28

6 Bakgrund ag har aktivt engagerat mig i, och raktiserat musik sedan ag var 5 år gammal, då ag börade sela violin är ag var 10 år börade ag även sela saxofon som ag numera räknar som mitt huvudinstrument ag insåg när ag var 1 år att det var ust komosition som var min sanna assion men ag börade inte komonera seriöst förrän ag var 22 år då ag under ett år läste som lärling för tonsättaren Fredrik Högberg Det var först under denna eriod som ag börade intressera mig för konstmusik Innan dess lyssnade ag snarare å azz, folkmusik och o är ag börade studera å musikhögskolan i Piteå breddades mitt intresse för konstmusiken och ag börade fundera över musikens gränser och hur den i allmänhet ufattas, och en av de frågor som ag ofta ställt mig under de senaste två åren är: Är musik verkligen bara för öronen Diskussionen kring definitionen av musik är oändlig och kan ses som en subektiv och filosofisk fråga Det finns dock definitioner och riktliner att förhålla sig till när man ska bedöma vad som är västerländsk musik å ett teoretiskt och mer grebart lan Man brukar till exemel rata om musikens arametrar som bland annat innefattar harmonik, melodik, klangfärg, dynamik, rytmik och temo Dessa byggstenar innefattar endast åverkan av det roducerade ludet En sak som inkluderas i flera definitioner av musiken är att det är organiserat lud, ett begre som ursrungligen myntades av komositören Edgar Varése för att ge tolkningen av musik större bredd (Varèse och Wen-chung 2008) ågra medger att de anser att musik är subektivt och att det är u till vare enskild individ vad som är lud och att även oorganiserat lud kan vara musik ag har i mitt roekt valt att förhålla mig å ett ytterligare sätt Under min rocess har ag förutom att organisera ludet efter de tyiska arametrar ag ust nämnt, även valt att organisera ublikens förutsättningar för ufattandet av dessa lud, bland annat genom att rikta deras fokus, genom att åverka deras förväntningar och genom att utnytta de kunskaer ag tillägnat mig om människans sinnesufattningar i mitt verk är ag gick första året å musikhögskolan såg ag ett tv-rogram om multisensorisk ercetion och där åbörades tankerocessen omkring koncetet å allvar Våra sinnen fungerar inte oberoende av varandra, man skulle kunna säga att vi även känner med öronen och lyssnar med ögonen Trots att det är vetenskaligt bevisat att våra sinnen fungerar å det här sättet verkar det finnas förvånansvärt lite musik där tonsättaren utnyttat dessa sinneskolingar ag blev insirerad att undersöka möligheten att komonera musik som baseras å, eller i alla fall utnyttar hur människans sinnen samarbetar ag beslöt mig för att skaa ett verk där musikerna får utföra rörelser som ag skrivit in i artituret, med intentionen att dessa ska åverka hur ubliken ufattar ludet Att be musiker utföra rörelser när de selar, eller använda sig av sceniska element i musiken är i sig inget nytt I Anders Hillborgs Peacock Tales, för klarinett, utför klarinettisten Martin Fröst koreograferade dansrörelser, tonsättaren Fredrik Högberg brukar inkororera teatraliska element i sin musik, och i körmusik stöter man allt som oftast å verk med information om hur man ska röra å kroen Det har till och med forskats å ämnet Vad ag dock inte ulevt så mycket är verk där rörelser och andra multisensoriska element används som en del av musiken, för att verkligen åverka hur den ulevs å en fundamental nivå 5

7 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka om ag kan använda multisensoriska uttryck som en musikalisk arameter i ett verk för kammarensemble Det ag behöver ta reda å är: Vilken funktion ges de multisensoriska uttrycken Hur kan ag instruera musikerna att göra rörelserna Hur åverkar den multisensoriska utgångsunkten mina musikaliska val Vilka roblem skaar den multisensoriska utgångsunkten Metod Det ag gort är att komonera ett längre musikverk med häl av det ag vet, och genom artiklar och usatser lärt mig om multisensorisk ercetion, samt egna erfarenheter från konsertsituationer och vad som förväntas av dessa ag har även läst om audiella illusioner Utifrån det ag lärt mig har ag skaat teorier kring rörelser och händelser som ag tror skulle generera intersensoriska, korsmaniulerande effekter i musiken ag har valt ut lämliga element ur dessa tankeexeriment och skaat ett musikaliskt verk å cirka 0 minuter för en kammarensemble med sättningen flöt, klarinett, slagverk, iano, violin och cello Komositionsrocessen har ag dokumenterat med loggbok Under reetitioner har ag tillsammans med musikerna rövat å rörelserna som utförs av musikerna sälva, diskuterat utförandet samt funktionen i musiken För att förstärka de visuella effekter rörelserna skaat har ag även gett instruktioner om lussättning till tekniker Instruktioner om rörelser, lussättning och andra multisensoriska händelser har skrivits in i artituret Reetitionerna ledde fram till en konsert som dokumenterades med filmkamera Då det under konserten missades lite insatser och vissa fraser selades friare än noterat vill ag oängtera att artituret och videoinselningen inte alltid stämmer överens

8 Research och förarbete Innan ag satte igång med roektet fanns det en hel del ag var tvungen att ta reda å om hur människans sinnen fungerar Det absolut första ag valde att undersöka var begreet multisensorisk ercetion Multisensorisk ercetion Med multisensorisk ercetion menas att flera sinnen aktiveras samtidigt, ibland interagerande, ibland inte (Malmström 2009) Detta är något vi ständigt utsätts för, vare sig vi är medvetna om det eller inte Forskning visar att vissa av våra sinnen fungerar seciellt bra i kombination Det är till exemel många som känner till att lukt och smak samarbetar Det ag valt att fokusera extra mycket å i mitt arbete är kombinationen syn och hörsel Dessa sinnens interaktion har flera funktioner, varav en är att lokalisera och bekräfta ett luds ursrung Sinnenas interaktion kan också vara missledande och få oss att tolka sinnesintryck fel Detta fenomen har seciellt fångat mitt intresse och är det område ag exerimenterat mest med Publiksituationen En mycket viktig fråga att förhålla mig till när ag skaade stycket var ublikens situation Vad känner människorna när de kliver in i lokalen, vad förväntar de sig, hur kommer de ufatta det de hör ag föreställde mig en tyisk konsertsituation Ofta har människorna som kommer å en konsert fått en viss föraning om vad för ty av konsert de kommer gå å Är det en allvarlig konsert Är det en rockkonsert Lokalen och luset åverkar hur avslanade de känner sig när de kommer in i lokalen Om musikerna redan är å scenen blir stämningen dock betydligt mindre avslanad är musikerna börar sela har deras rörelser en viktig roll för hur musiken ufattas av ubliken W Davidson (199) har undersökt ust hur mycket solomusikers rörelser åverkar hur ubliken ufattar musiken Hon hade låtit tre musiker röra sig olika mycket när de selade samma verk Resultatet blev att det snarare var deras rörelser eller brist å dessa som avgorde hur ubliken ufattade musikerns känslomässiga intentioner En viktig sak ag tog med mig från studien är hur mycket en musiker kan säga genom att inte röra å sig, seciellt om hen gort det tidigare Effekten av att stå still kan få samma känslomässiga funktion som en aus i den ludande musiken Ännu en faktor ag valde att förhålla mig till i verket var koder och regler kring hur man förväntas bete sig i en konsertsituation, både från musikernas och ublikens sida I en konsertsituation förväntas ubliken sitta stilla och lyssna samt visa resekt genom att inte föra oväsen Musikerna i sin tur förväntas bete sig rofessionellt, röra sig assande och smakfullt till musiken eller sitta still Musikerna har i konserten sitt egna ersonliga utrymme där de vanligtvis brukar befinna sig under hela konserten Det är också från scenutrymmet ludet förväntas komma (om man inte gort klart för ubliken att det är ett verk med elektronik) Vad kan ag då göra för att åverka eller helt bryta mot dessa förväntningar ag har bland annat valt att inte avslöa för mycket om konsertens innehåll i affischen utan snarare valt att ge en antydan om vad föreställningen handlar om, genom titeln å verket och kolingen till titeln i bilden å affischen

9 Genom att vara så ass diffus redan vid marknadsföringen av min konsert hoas ag ha lyckats väcka vissa förväntningar hos ubliken, som ag till viss del kan ufylla och till viss del bryta mot Min ufattning är att verket redan vid affischerandet ag kommer senare i usatsen även berätta om andra tricks ag valt att använda mig av för att bryta mot ublikens förväntningar Sättningen och dess rörelser Med tanke å mitt syfte och det ag ville undersöka kändes en mindre kammarensemble som mest lämlig ag valde instrumenten klarinett, flöt, iano, slagverk, violin och cello då ag anser att dessa instrument klingar bra iho och dessutom har olika rörelsemöligheter Det enda instrument som inte var en sälvklarhet i böran var cellon då ag ansåg att instrumentalisten hade för få rörelsemöligheter, och övervägde att ha med basklarinett istället Till slut bestämde ag att utmaningen med att skriva för ett sådant rörelsebehindrat instrument borde ses som en fördel och valde cellon i alla fall Det ag sedan gorde var att rita u en skiss över hur ag trodde de olika instrumentalisterna kunde röra sig med resektive instrument: Svaande R Ryckiga R U och er Fram och Tillbaka Huvud R Instrument R Flöt Klarinett Piano Slagverk Violin Cello Går bra, Går sådär, Går inte Denna skiss visade sig stämma ganska bra när ag hade första reet med ensemblen 8

10 Lokal Ett roblem som ag inte väntade mig att stöta å var svårigheten att väla lokal inför mitt roekt Min första tanke var att använda musikhögskolans aula då akustiken i denna lokal var otimal Men när ag tänkt till lite så insåg ag att det var omöligt att få tillfredsställande mörker i aulan och valde en lokal som hade betydligt sämre dynamik men rent visuellt och rumsligt skulle fungera mycket bättre Det kan tyckas märkligt att rioritera mörker fraör akustik men ag var tvungen att besluta vad som var viktigast i ust den här konserten och då det visuella är det som ubliken kommer vara minst vana vid ansåg ag att rioritering nummer ett var att skaa bästa möliga förutsättningar för tydlighet i de visuella uttrycken Valet blev då Black Box i Studio Acusticum, vid musikhögskolan i Piteå I och med detta val av lokal insåg ag att ag skulle bli tvungen att micka u instrumenten vilket givetvis också åverkar hur och fraörallt varifrån ludet ufattas av ubliken, vilket i sin tur åverkar hur ag måste tänka när ag komonerar Musikernas tydlighet i utförandet av rörelser blev helt lötsligt mycket viktigare för att ubliken ska ufatta det som att ludet kommer från dem och inte från högtalare å sidan och därmed krossa illusionen som ag försökt skaa Detta fenomen är något som vi stöter å dagligen tex när vi tittar å TV Det kallas för ventriloquist effect (Alais och Burr 200), vilket är den uråldriga (ursrungligen från antikens Grekland) konsten att få sin röst att låta som om den kommer någon annanstans ifrån än ursrungskällan Tonsråk, uttryck och rörelsernas roll ästa steg var att bestämma musikens tonsråk och karaktär samt vilken roll rörelserna skulle ha Eftersom koncetet i sig kan verka svårt och förvirrande valde ag att ha ett relativt lättlyssnat tonsråk, vilket i raktiken innebär att ag valde att låta musiken mestadels vara tonal med rogrammusikaliska inslag Då ag inte finner musikens harmonik och exakta tonalitet relevant för roektets syfte kommer ag inte gå in duare å dessa ag ville att känslan, både i musiken och fraörandet, skulle vara mystisk och sännande men samtidigt lekfull och busig och valde därför att kalla föreställningen för Hide and Seek ag valde ett antal visuella huvudkoncet som ag skulle bearbeta in i musiken: Musikerna mimar till varandra, dvs låtsas sela det någon annan selar Rörelser som åverkar vilken stämma i en flerstämmig komosition ubliken ska lyssna å Rörelser som åverkar musikens karaktär Rörelser och beteenden som ska åverka den rumsliga ufattningen av musiken Förskutning av rörelser i förhållande till det som selas Dessa koncet är de större rörelsemässiga byggstenarna i musiken men även mindre bitar och variationer tillkommer för att hålla musiken levande och organisk I noterna kommer det i vissa fall till exemel stå åt vilket håll musikerna ska titta Element som är inkomonerade enbart för att dra ublikens fokus är också en viktig del, vilket ag återkommer till senare i usatsen (sida 11) ag har även komonerat in diskretare element i musiken Ibland har ag medvetet varit otydlig med vem som selar och hur många som selar I examensusatsen Färre lud, fler bilder (hur ercetionen av den ulevda mängden lud kan åverkas av bild) (William-Olsson 2012), fick ag lära mig att om en testgru hör en ludsekvens utan bild och sedan hör samma ludsekvens med en bild som föreställer ett antal obekt kommer många av dessa uleva att ludsekvensen innefattar fler lud än tidigare Detta insirerade mig till att testa liknande saker i musiken Där ag kände att det fanns behov och utrymme gav ag rörelseinstruktioner till musiker även om de inte selade, detta för att skaa illusionen att fler musiker selar Partier där sådana effekter gör som störst skillnad är sådana där det händer 9

11 mycket samtidigt och som känns röriga edan finns ett utdrag från takt 5-50 i artituret (0:5 i filmen) där ag använder mig av tidigare nämnd teknik Bildexemel 1: Takt 5-50 Kanske en av de allra viktigaste ingredienserna i musiken är åverkan av ublikens inställning till hela föreställningen Det ag ville göra är att få ubliken att känna sig trygga och säkra när de först kom till föreställningen, för att sedan rycka bort denna trygghet från dem För att åstadkomma detta har ag komonerat ett glatt, naivt stycke, musik som kan förväntas av en sådan sättning Ensemblens medlemmar kommer se rydliga ut och stå å ett naturligt och förutsägbart sätt när de selar Plötsligt släcks salen ner och musiken tystnar Detta är tänkt att få ubliken att bli obekväma och sänna sinnena vilket gör dem mer mottagliga för de missledande elementen i musiken Tecken svaande, långsam hastighet svaande, snabb hastighet stå stilla rör sig naturligt rör sig nerifrån och u rör sig uifrån och ner luta sig framåt luta sig bakåt låtsas sela det nothuvudet visar ryckiga rörelser 10

12 muka legatorörelser rör sig lite efter noterna man selar rör sig endast när man inte selar kliv in i sotlight kliv ut ur sotlight öga +il visar åt vilket håll musikern ska titta lyft händer långsamt ag valde symboler efter vad som verkade logiskt och försökte utgå från mina egna associationer Fokus Ett viktigt element i musiken och för effekten av musikernas rörelser är fokus ag har, när det kommer till det här ämnet, låtit mig insireras av lektionerna i konstnärlig gestaltning för Kell Peder ohanson En viktig sak ag lärde mig från en av dessa lektioner var att om en gru gör något tillsammans men en erson gör något avvikande kommer denna få ublikens fokus En annan sak ohanson åekat är att om en erson går in i tex ett klassrum under ågående lektion (kanske för att hämta något) och då smyger kommer denne få mer umärksamhet än om hen gått normalt Beteenden kan alltså också rikta fokus ag har efter att ag börat tänka å det här med fokus utäckt saker om mig sälv Om ag förväntar mig att ett lud ska komma från en lats kommer ag höra kommande lud från den latsen även om det inte gör det Utdrag ur loggbok 25/9: Väntade besök idag är ag trodde att någon var utanför min dörr hörde ag ett rasslande lud från den och funderade å vad han höll å med är ingen ringde å dörren utäckte ag att ag stod å ett aer Prasslandet kom helt enkelt från mig men då ag förväntade mig att ludet skulle komma från dörren ulevde ag det som om det kom därifrån ag övervägde att utsätta ubliken för liknande fenomen genom att rearera stolarna i konsertsalen med aer men efter att ha diskuterat detta under min lektion med an Sandström kom vi fram till en annan lösning som inte skulle vara lika besvärlig Istället för att ha aer i alla stolar (vilket skulle orsaka rassel genom hela konserten) bestämde ag mig för att låta en erson sitta i ubliken med en chisåse Denne man kommer försiktigt locka fram chisåsen och äta ur den Publiken som givetvis kommer höra rasslandet kommer bli irriterade och lägga allt fokus å denne man Efter en liten stund kommer rasslandet överföras till scenen, då slagverkaren också kommer locka fram en chisåse och äta ur den Överförandet av ludet från ublik till scen är tänkt ska skaa en rumslig effekt samt riva gränserna för var i rummet musiken befinner sig För att förstärka den komiska effekt som blir av denna händelse kommer så småningom även ianisten att locka fram en chisåse ur ianot ag har även valt att komonera in andra fokusriktande element Ett exemel å detta är i takt 51 (28:0 i filmen) där alla musiker tittar u, utom cellisten som tittar direkt mot ubliken och ser ut som att hon ska böra sela (se bildexemel 1) Publikens fokus dras mot cellisten men istället för att cellisten börar sela börar ianisten sela, vilket förhoningsvis 11

13 överraskar ubliken Ett trede sätt att använda fokus i musiken är med häl av strålkastarna som riktar ublikens koncentration och fokus mot en secifik musiker i taget Musikaliska illusioner För att ge det visuella större makt att åverka det audiella behövdes musiken göras suddigare Detta åstadkom ag med häl av kända tricks som används för att göra klanger mer svårtydda och skaa illusioner En välanvänd sådan är att låta instrumenten sela långa toner och ta bort tonansatsen å dessa Då det är anslaget som utgör den största skillnaden mellan instrumentklanger blir det helt enkelt svårare att avgöra vilket instrument som selar, vilket i sin tur gör att mimeffekten får större verkan En annan illusion är den så kallade skalillusionen (Deutsch, Scale Illusion 201), vilket innebär att två instrument samtidigt selar varsin fras Fraserna är så konstruerade att de när de selas tillsammans skaar illusionen att vi hör två skalrörelser som rör sig mot och från varandra Denna illusion används i temat från takt (bildexemel 2a), (25:51) och selas först av flötisten och klarinettisten Under tiden som de selar dessa teman rör de sig u och ner för att förstärka skalkänslan samt åverka ublikens ufattning om vilket instrument som selar vilken skala Selas: Bildexemel 2a: selas Bildexemel 2b: låter En annan illusion ag låtit mig insireras av är oktavillusionen (Deutsch, Octave Illusion 201) Fenomenet får starkast effekt om musiken hörs genom stereohörlurar, och illusionen roduceras när två toner med en oktavs mellanrum byter lats mellan öronen De flesta ersoner som utsätts för detta kommer att uleva det som att endast en ton i taget selas i vare öra ag har låtit mig insireras av illusionen och tillämar den i musiken genom att låta två eller flera instrument växla oktaver med varandra Bildexemel : Takt 28 Även om ag inte tillämar den här illusionen å vad som anses vara ett ultimat sätt anser ag fortfarande att den har förmågan att skaa förvirring 12

14 Form och motiv är ag komonerade musiken obbade ag å flera olika delar samtidigt ag ville skaa en känsla av olika milöer, stämningar och till och med faktiska obekt att illustrera i musiken Genom arbetet har det varit viktigt för mig att försöka hålla musiken så relaterbar som möligt för att ubliken inte ska stänga sina sinnen för de multisensoriska elementen Det första som händer i konserten är att ett kort musikantiskt arti med lätt och glad stämning selas, nästan lite naivt Allt verkar vara som förväntat tills lokalen släcks ner och musikerna slutar sela, detta för att få ubliken att bli osäker och nervös och å sätt sänna sinnena Poängen med introt är alltså att skaa en stämning och milö som gör ubliken mer mottaglig för det som händer senare under konserten Problemet med hur ag arbetade (att obba med flera delar arallellt) var att musiken inte satt iho så bra formmässigt De många olika influenserna och stämningarna i avsnitten gorde att det behövdes något gemensamt som höll iho musiken ag har som ag nämnt tidigare använt små musikaliska motiv för att åstadkomma detta: bildexemel : tittut -motiv bildexemel 5: oktavhosmotiv Bildexemel : ekomotiv Den större gemensamma faktorn fick dock bli rörelserna De svaande rörelserna, de ryckiga rörelserna, till och med när musikerna står helt stilla, blev det klister som binder iho hela verket I och med att den ludande formen och den visuella formen skiler sig från varandra är det svårt att sammanfatta verkets sammanhållning i ett ord är ag komonerade verket tänkt ag tematiskt i tre lager: det visuella lagret, det tonala/harmoniska lagret och det gestiska lagret (inte att blanda iho med det visuella lagret) Med det gestiska lagret menar ag frasernas form och känsla Man kan till exemel säga att avsnitten med långa toner hör iho, eller att delarna med gung hör iho Det gestiska obbar iho med det visuella och skaar en gemensam form med det tonala/harmoniska lagret i mitten Från takt 598 (2:52) tar verket en rumslig vändning Det är från denna takt och framåt lud böra dyka u från ublikens sida Det är i det här avsnittet mannen i ubliken lockar fram sin chisåse (han har dock gort det en gång tidigare i stycket men ännu mer diskret och inte så länge) Ludtekniker och lustekniker har också fått instruktioner om att de ska frambringa lud, i form av att de säger ssh, rasslar med aer och selar å skak-instrument Från takt 2 (:1) till 98 blandas tidigare teman och motiv för att meddela att verket närmar sig sitt slut samt för att befästa att de vitt skilda temana och motiven kom från en gemensam nämnare och faktiskt är besläktade med varandra Detta sätt att lacera det färdiga temat först i slutet av stycken är något som å senare tid blivit en vana och som fallit mig särskilt i smaken då det motiverar en blandning av musikstilar och motiv utan att verket blir osammanhängande 1

15 Bildexemel : Utdrag från takt 2 (5;15) till där ag blandar olika teman Efter denna del går musikerna över till att sunga (gemensam bordunton å Mmm) I takt 00 (:) går klarinettisten fram något och manar med sina händer även ubliken att sunga vilket skaar den mest åtagliga rumsliga effekten Detta sätt att engagera ubliken i sång har insirerats från en konsert med onas Knutsson där han gorde samma sak (Knutsson, Öberg och Willemark 201) är ubliken kommit igång med sin bordunton selar ensemblen u en variation å avsnittet från takt 191 Partiet börar i takt 09 (8:0) Efter en liten stund lockar även slagverkaren och ianisten fram varsin chisåse och börar äta, som för att förtydliga att mannen med chisåsen i ubliken är en del av föreställningen Det sista som blir kvar i slutet å konserten är ublikens sång som ensemblen gemensamt, med gester från sina armar långsamt tystar 1 Komositionsrocessen Innan ag börade komonera övervägde ag att ha med seglar i verket för att skaa ytterligare rumsförvirring är ag kommit igång med det faktiska lanerandet av verket insåg ag dock att den lilla roll seglarna faktiskt skulle ha i verket inte var tillräckligt viktig och att det kostsamma med att skaffa fram dessa seglar inte var värt besväret ag ville dessutom hålla koncetet enkelt och tydligt Det har för mig genom rocessen med verket varit väldigt viktigt att hålla det tekniska å en så minimal nivå som möligt, då ag har anser att för mycket teknologi gör att illusioner blir mindre sektakulära är ag börade komonera utformade ag rörelserna arallellt till musiken Musiken som ag först skrev börar i takt 11 (08:25) i artituret I den här delen av stycket valde ag att använda tekniken där musikerna mimar till varandra och där man med häl av sotlights fångar ublikens umärksamhet De noter som ska mimas har fått trekantsnothuvuden Partiet börar med att ubliken ser en sotlight som lyser u ett litet område av scenen Det hörs en ton från en flöt och sedan syns flötisten kliva in i sotlighten för att sedan backa tillbaka in i mörkret igen och det blir tyst Det hörs en ny ton och flötisten syns kliva in i 1 Vid konserttillfället, dvs det som finns dokumenterat å film, slutar ubliken sunga tidigare än väntat, vilket innebär att det sista som hörs under konserten är slagverkaren och ianisten som äter chis 1

16 sotlighten igen men den här gången låtsas flötisten endast sela den ton som hörs Den som i sälva verket selar den ludande tonen är klarinettisten Tanken är att ubliken ska uleva det som att de hör tonen från flötisten, då det är den informationen deras ögon ger dem Från takt 191(09:8) utvecklar ag denna rörelsevariant och låter flera instrument mima till varandra samtidigt som de selar varsin fras ag insåg ganska snart att det skulle bli besvärligt att komonera det audiella och skriva in rörelseinstruktioner arallellt då ag efter tidigare nämnda del hade svårigheter att komonera vidare å verket Utdrag ur loggbok 9/11: Har stött å roblem när det gäller att lägga till de visuella effekterna till musiken arallellt med komonerandet i övrigt Fråga: Vill ag verkligen att denna utgångsunkt ska åverka hur ag komonerar i toner Får det mig att försumma andra arametrar Vad vill ag unå med musiken Kanske är bättre om ag tänker i satser och gör musikaliska övergångar mellan vare del Det var efter denna insikt ag börade komonera å flera olika delar arallellt som ag tills vidare höll searerade från varandra och där ag inför vare del valde ett visuellt koncet som ag sedan förhöll mig till musikaliskt Efter den del som börar i takt 12, som har en känsla av imressionism och där alla instrument är involverade, valde ag att skala av musiken och låta enbart klarinetten och flöten fortsätta sela i en slags kanon där temat är förskutet en sextondel och där musikerna rör sig naturligt till det de selar Sälva temat har en tittut - känsla (som att de två instrumentalisterna funderar å vart de andra tog vägen) Tanken med det här artiet är att skaa en rumslig effekt samt att skaa en tydlig kontrast mellan effekten som blir när musikerna rör sig förskutet i förhållande till varandra, i förhållande till att en eller båda står helt still Från takt 228 (11:50) får ubliken komma in i en glittrande, gungande del där musikerna fått instruktion om att endast röra sig när de inte selar vilket är tänkt att skaa förvirring från ublikens sida om vem som selar vad och därmed varifrån ludet kommer Detta tema återkommer i takt 59 (29:5), för att hålla iho verket Däremot har ag valt att inte ha med rörelserna i denna del, som en slags temavariation Bildexemel 8: Utdrag från takt 228 till 22 15

17 ag och musikerna var inte överens om bästa sättet att kommunicera den instruktion som innebar att musikerna endast rör sig när man inte selar ag ansåg att det bästa var att ha ett tecken i böran å artiet som sammanfattade hela instruktionen medan musikerna uttryckte önskemål om att ha ett tecken vare gång de skulle röra sig och ett annat vare gång de skulle stå still Då ag ansåg att det skulle bli för mycket information för ögat att ta in med så många tecken tillsammans med noterna, beslutade ag att behålla den ursrungliga kommunikationsvarianten Att ha återkommande teman och motiv där ag från gång till gång varierar rörelserna för att ge fraserna olika uttryck är något ag gör genomgående i verket Till exemel så får en ton som selas av helt stillastående musiker (efter att de konstant varit i rörelse) mycket större betydelse än en ton som selas där musikerna fortsätter med samma rörelser som innan Rörelserna har alltså till viss del en framhävande funktion är komositionsrocessen ågått en tid börade ag reflektera över det först komonerade musikartiet och insåg att det behövde hända något mellan den inledande, naiva delen och artiet med den imressionistiska stämningen (takt 12) Direkt efter att lokalen släckts ner selar vare instrumentalist varsin ton (D), en i taget De selar i totalt mörker och det enda som händer när denna ton selas är att en annan musiker än den som selar för tillfället tänder sin notställsbelysning i takt med tonens anslag Detta är den första illusion ubliken utsätts för De ser ett lus som inte kommer från samma håll som tonen, men ufattar det förhoningsvis som att tonen kommer från samma lats som luset är alla musiker selat resektive ton lyses scenen u så att alla musiker syns I den kommande formdelen (takt 5) gör den svaga dynamiken i kombination med den oämna rytmiken och de stämkorsande, fritonala motiven att det blir svårare att urskila vare enskilt instrument; musiken ufattas som en väv, en tock massa snarare än ett flerstämmigt stycke Samtidigt som den här musiken selas utför musikerna svaande rörelser, vilket förstärker känslan från musiken och skaar en tydlig kontrast mot när musikerna står helt stilla Senare i samma arti utför musikerna samma rörelser fast snabbare vilket är tänkt att höa energin i delen Stämningen i detta avsnitt är sännande och mystisk, vilket var assande efter det abruta avslutet å introduktionen och de långa tonerna I fölande formdel, från takt 11 (0:19) ville ag åverka hur ubliken hörde ulsen i musiken och skaade ett stycke där musikerna selar olika rytmiska figurer som vandrar runt mellan stämmorna Under tiden är det bara en i taget av musikerna som rör sig Tanken är att ubliken ska ufatta slaget i takten i den stämma där musikern rör sig De tre olika rytmiska figurerna som selas är: Bildexemel 9a: Sextondelsfigur som i böran selas av cellon Bildexemel 9b: Triolfigursloo som i böran selas av violinstämman 1

18 Bildexemel 9c: Förskutningsfigur som endast selas av ianot Över dessa figurer selas ett tema i vibrafonen Slagverkaren har i detta fall inte fått några secifika rörelseinstruktioner då temat är fristående från de visuella bitarna Vibrafontemat som, om man enbart hört musiken å skiva, skulle varit det viktigaste och som drar lyssnarens umärksamhet har å grund av bristen å tydliga rörelser fått mindre betydelse i konsertsammanhanget Bitvis har rörelserna funktionen att motsäga det audiella, ibland för att skaa förvirring kring vem som selar vad och ibland för att förstärka eller förminska energin i det som selas Exemel å när rörelserna går mot karaktärerna å tonerna som selas är från takt 18 (1:8) där musikerna rör sig med ryckiga rörelser när de selar långa toner och legato-rörelser när de selar staccato (korta toner) Rörelserna i ust det här avsnittet får liknande effekt som när instrumenten mimar till varandra, vilket är ett bra exemel å att rörelserna kan ha samma tematiska förhållande som tonerna och därmed kola iho ludande teman och motiv som i enbart ludande form inte alls skulle kännas besläktade Bildexemel 10: Flöt och klarinett takt I takt 5-50 används denna visuella effekt å det andra sätt ag nämnde Först rör sig musikerna med ryckiga rörelser till de korta toner som selas och sedan rör de sig med muka långsamma rörelser till samma ty av korta toner, med avsikt att ändra energin å noterna som selas Denna del leder in i ett arti för vibrafon och iano som ag återkommer till senare i usatsen Efter detta avsnitt finner vi övergången till skalillusions-delen som ag berättade om tidigare Det finns något barnsligt över det här avsnittet Det enkla och naiva i ett stycke baserat å skalrörelser får lätt tankarna att vandra åt det hållet Att musiken låter som en skenande seldosa i det här artiet förstärker associationen ytterligare Skalrörelsen går så småningom över i en heltonsskalrörelse som i sin tur leder vidare till ett ianosolo, där flikar av glitter -delen infinner sig, sedan vidare till staccato-delen och slutligen till en variation å avsnittet från takt 5 (02:1) Efter avsnittet är vi framme vid den avslutande del ag berättade om tidigare (sida 1, stycke ) Palettrensare Det är lätt hänt att ubliken i en konsert som är nästan 0 minuter lång då och då taar fokus eller blir trötta i huvudet av alla intryck som dessa olika kombinationer av stimuli ger I ublikationen Av en undersökning (Ask, et al 2009) framgår att variation, auser och olika former av aktivering framstår som viktiga metoder för att motverka en gradvis sunkande umärksamhetsnivå under en föreläsning Många kan säkert också vittna om att detta kan stämma också i en konsertsituation Koncentrationen och intresset är starkast i böran av lyssnandet å ett musikstycke, kanske till och med hös litet under några minuter för att sedan 1

19 sunka är slutet av musiken tycks skönas hös nivån igen Under erioden av sunkande umärksamhet finns även stunder av total oumärksamhet där man tänker å annat En del musikaliska formubyggnader kan sägas synkronisera relativt tydligt med en sådan här umärksamhetskurva Sonatformen är tydligast koncentrerad i böran och slutet, men lockar kanske lyssnaren till eget dagdrömmande under genoöringen ag insåg behovet av så kallade alettrensare 2 Palettrensarna har i stycket funktionen att låta sinnena vila och å det sättet ge mer energi åt de efterkommande illusionsrika delarna En sådan alettrensare finner vi i takt 219 där de långa tonerna som redan selats ett ar gånger tidigare i stycket nu selas igen utan andra rörelseinstruktioner än att musikerna ska röra sig normalt Denna vila är utan tvekan nödvändig för att ubliken verkligen ska kunna uskatta efterkommande del Ett annat exemel är klarinettsolot i takt (05:19) där klarinettisten selar ett enminuts-solostycke och rör sig naturligt Detta solo, som illustrerar en gammal ranglig karusell, är komonerat vid ett tidigare tillfälle men ag tyckte att det assade in i koncetet å ust det här roektet Lyckligtvis besitter även den här formdelen de oktavho som håller iho hela verket Bildexemel 11: Utdrag ur klarinettsolo, takt I takt 5-2 (bildexemel 12) sker ett större avbrott i musiken Det skaas en förändring i både klangbild, form och harmonik Det är som att ett helt eget stycke kastats in i musiken En tydlig indikation å detta är den tydliga kadens som avslutar hela avsnittet Piano och vibrafon är de instrument som är i fokus, vilket också ger öronen en aus från tidigare delar där det varit mycket träblås och stråk De andra musikerna har förvisso fått instruktioner om vart de ska titta och vrida huvudet men det är också det enda de gör Det här artiet har en mer erkussiv känsla och influenser från azz och folkmusik blir tydliga Den lekfulla stämningen försvinner en stund och en mer vuxen, allvarlig atmosfär infinner sig Fraserna varieras från exlosiva till svävande, till tunga och till gungande, där ag exerimenterat med instrumentens efterklanger i förhållande till varandra är musikerna slår an en längre klang eller har aus lyfter de vid angivet tillfälle långsamt händerna individuellt som för att ge ubliken meddelandet att den efterklang de hör kommer från det instrument som tillhör den som för tillfället lyfter händerna (vare sig det stämmer eller inte) 2 Inom restaurangvärlden används begreet för att beskriva funktionen av det man får mellan rätterna, ofta sorbet, för att rensa smakaletterna vilket ger rikare smakulevelser i kommande rätter 18

20 Bildexemel 12: Takt 1-1 Blodet droar Efter att ag läst en hel del om ämnet multisensorisk ercetion insåg ag att det fanns visuella tricks som skulle vara svåra att utföra med ensemblen och bestämde mig för att göra en avstickare i mitt examensarbete, där ag arbetade med kör Det ag fraörallt ville röva å var den så kallade McGurkeffekten och röva å mimtekniken (som i verket Hide and Seek utförs av musikerna) i ett sångsammanhang McGurkeffekten innebär att ett visuellt intryck från ett ansikte, tex läar som rör sig, åverkar hur vi ulever ett talat lud (Stevenson et al, 2012) Ett g kan tex komma att ufattas som ett d om vi ser ett ar läar som formar denna bokstav ag valde att göra ett teatraliskt verk baserat å en sökhistoria ag hört när ag var liten Mot slutet av stycket kommer vi in i en talkörsdel där ag försökt skaa liknande illusionseffekter som i Hide and Seek-roektet Händerna i exemlet betyder att sångarna i stämman ska täcka för sina munnar med sina händer så ubliken inte kan se deras läar röras Fyrkantsnothuvudena betyder att noterna endast ska mimas och trekantsnothuvudena indikerar att sångarna ska sunga så högt eller lågt som möligt(i register) I exemlet ser vi att altstämman (Wo2) och basstämman håller händerna för munnen Basstämman säger dro och å åttondelen efter säger alststämman va i lågt ton läge Det sammanlagda ord som hörs blir drovva men då tenorstämman (M1) 19

21 tydligt mimar ordet droar är tanken att det också blir det ord som ubliken ufattar En annan illusionseffekt som syns i exemlet är när männen säger droar i så lust register som möligt medan kvinnorna mimar och tvärtom vilket skaar rumslig förvirring Detta verk fraördes i december 201 av ky-kören å musikhögskolan i Piteå Vid reetitionerna och konserttillfället var det ag som dirigerade vilket gav mig en första inblick i hur rörelserna fungerade i förhållande till musiken och hur man bäst kunde reetera in dem Att reetera med kammarensemblen Det var mycket viktigt att noggrant lanera reetitionerna Eftersom musiken inte alltid var tydligt lättselad och då ag misstänkte att musikerna inte var särskilt vana vid att förhålla sig till rörelser samtidigt som de selade var det uenbara ulägget att böra med att enbart sela noterna i böran och att ge sig å rörelserna först när den audiella biten börat sitta Tanken var att musikerna skulle fraöra hela konserten utan dirigent men eftersom ag kände att musik i kombination med rörelser skulle vara svårt att sätta utan någon som åtminstone takterade beslutade ag att dirigera musiken tills de andra två elementen fungerade i ensemblen Första gången ag rovade rörelserna var dock endast med flöt och klarinett Det ag rövade å vid dessa tillfällen var mimande till varandra, i detta fall bara långa toner, tricket där de rör sig ryckigt till långa toner och tvärt om samt skalillusionen Vid det första exemlet utäckte ag att det var viktigt att åeka för musikerna att de gör en inandning även när de bara ska mima musiken samt att de måste göra sin inandning så diskret som möligt när de faktiskt selar (och ska stå still) Detta var relativt enkelt för musikerna att utföra ästa exemel (dvs kort mot lång och tvärtom) var betydligt svårare för musikerna att få in i kroen, men efter att de selat längre eisoder med dessa figurer satte sig även dessa rörelser Det svåraste för klarinettisten och flötisten var att utföra rörelserna till skalillusionsmusiken Eftersom de, ganska hoigt, selar u- och nedgående toner samtidigt som de måste utföra rörelser som ibland strider mot detta krävdes det mycket träning innan detta fungerade någorlunda Re 1 Vid första reetitionen med hela ensemblen övade vi å avsnittet från takt 5 till takt 11 Att göra de svaande rörelserna visade sig vara relativt enkelt för musikerna även om det dök u frågor kring hur dessa skulle utföras Frågor kring hur mycket de skulle svaa dök också u ag förklarade att de skulle tänka å träd som svaar i vinden Efter några genomselningar börade rörelserna i artiet från takt 5 till takt 115 sätta sig Det kommande avsnittet med förskutningarna krävde dock mer reetitionstid då vi fick rea i ett väldigt långsamt temo i böran Musikerna uttryckte svårigheter med att växla från att röra sig till att stå still i en snabb fras och det krävdes ytterligare ett re för att även denna del skulle fungera Re 2 Vid reetition 2 reeterade vi takt Detta arti visade sig att vara svårare att sela än att röra sig till vilket ledde till att det vid det här reetitionstillfället inte blev så mycket rörelse-övningar Re Vi reade samma arti som vid de två första reetitionstillfällena Musik och rörelser börade nu sitta och ag vågade även låta musikerna sela utan dirigent vilket, till min förvåning, fungerade utan större roblem Vid artier med taktartsbyten och temoförändringar lät ag ianisten dirigera från ianot Detta blir givetvis å bekostnad av den visuella effekten men ag kände att det var nödvändigt att komromissa i denna situation för att musikerna skulle 20

22 klara sig helt utan dirigent Re Vid re selades avsnittet 50-5 (skalillusionsdelen) Detta hoiga tema är relativt svårselat, seciellt då det är viktigt att tonerna selas å ett mukt sätt Samtidigt som musikerna selar figuren rör de sig antingen u och ner eller fram och tillbaka, kanske en av de svåraste ugifterna i hela verket då det kraftigt strider med de rörelser som naturligt skulle komma från musikerna när de selar en sådan figur Reetitionshelgen Det börade bli dags att låta musikerna reetera utan dirigent, något som visade sig vara svårare än ag trodde då musiken bitvis saknar tydliga taktmarkeringar Den första dagen reeterade vi från böran till takt 28 (reetitionsbokstav P) Detta arti är bitvis mycket svårt utan dirigent och det var mycket ag och musikerna var tvungna att reda ut innan det gick att sela musiken ag tyckte att ag varit noggrann med att i stämmorna skriva ut inrickningar (som visar vad andra musiker selar) men det visade sig att musikerna ville ha helt andra inrickningar än dem ag skrivit in vilket ledde till en mycket tidskrävande diskussion som krävde mer tid av reet än vad ag lanerat, vilket i sin tur ledde till att vi hamnade något efter i min lanering De inrickningar musikerna ville ha var det de instrument de tyckte framträdde tydligast och de som de som var lättast att höra utifrån sin osition i rummet, vilket ag försökt att göra men då det är omöligt att avgöra vad andra musiker lyssnar efter blev det ändå fel ästa dag reeterade vi resten av verket Det som blev huvudfokus den här helgen var att få musiken att fungera samt att få samselet att fungera utan dirigent Detta ledde till att rörelserna blev lidande och vi hann inte lägga riktigt så mycket tid å detta som ag hoats Genre och konsert Reetitioner i sälva konsertsalen skedde först dagen innan konserten Vid riggningen insåg ag att det var flera saker ag inte haft i åtanke när ag komonerade verket, något som skaade vissa roblem för mig att lösa Frågor som var ubliken skulle sitta, hur musikerna skulle stå, om musikerna skulle ha odium eller inte samt hur stort scenutrymmet skulle vara dök u Tidigare hade ag en idé kring hur musikerna skulle vara lacerade Den idén fick ag nu ändra å då scenutrymmet vart betydligt mindre än ag tänkt mig då flygeln kom u å scenen I stället för att stå i en bågformation som ag ursrungligen tänkt mig, fick musikerna stå i en annorlunda formation, med slagverket å sin vänstra sida och ianot å sin högra Bildexemel 1a: Originaluställning 21

23 Bildexemel 1b: Anassad uställning Den nya formationen skaade i sin tur ett nytt roblem då musikerna ibland inte kunde se de musiker som dirigerar vissa artier i stycket (klarinett och iano), vilket ledde till att ag fick finustera ositionerna tills alla kunde se det de behövde Då musikerna skulle förflytta sig å scenen ansåg ag inte att det var lämligt att ha odium å hela scenen Cellisten fick dock sitta å ett eget, mindre odium då hon annars skulle hamnat i skymundan bakom slagverkssetuen, som bestod av susended cymbal, bell tree, vibrafon, tam-tam, virveltrumma och ood blocks Ett annat dilemma som ustod när ag ändrade scenuställningen, och som ag inte hade funderat över när ag komonerade musiken, är att scenuställningen åverkar hur mycket umärksamhet vare enskild musiker drar Klarinettisten som var längst fram av de mindre instrumenten insåg ag skulle dra mest umärksamhet medan flötisten och violinisten skulle hamna mer i skymundan Efter att ha insett detta instruerade ag flötisten och violinisten att röra sig extra mycket för att komensera för sin osition Den största skillnaden med den här ositionen var att cellisten hamnade långt bak istället för långt fram, vilket å konserten ledde till att en effekt där hon är den enda som tittar rakt mot ubliken medan de andra tittar rakt fram blev nästan helt omärkbar (bildexemel 1) 22

24 Bildexemel 1: Takt Det var först under dessa två dagar ag hade mölighet att diskutera med teknikerna hur ag ville ha lud och lus Egentligen hade ag velat lanera luset mer noggrant med lustekniker men då det tog olanerat lång tid att få tag i en lustekniker som var villig att ställa u fick ag lov att nöa mig med att ge de instruktioner ag lanerat å egen hand, berätta om koncetet och sedan ge lusteknikern fria tyglar ag ville åstadkomma en så verklighetstrogen ludbild som möligt, med endast svagt mikrofonförstärkta instrument, då ursrungstanken var att konserten inte skulle innehålla någon som helst ludteknik ag gav dock ludteknikern tillåtelse att under vissa artier öka reverbet något Reen inför konserten blev ganska kaotiska och för mig var det, vid det här tillfället, viktigast att få hela verket att sitta iho Tidigare hade vi endast reeterat stycket bit för bit ag försökte vid det här laget även tata å musikerna om att de måste vara mer noggranna med att vara tydliga med skillnaden mellan rörelser och stillastående men hade ändå en viss förståelse för att de rioriterade sitt selmässiga framträdande Inför genreet gav ag lusteknikern några slutgiltiga instruktioner men lät honom sedan, som ag tidigare nämnt, sälv avgöra vad som assade 2

25 Resultat och reflektion Musikernas åsikter Det var för mig mycket viktigt vad musikerna tyckte om roektet, både när det kommer till rörelser och musiken ag ställde två frågor till dem i skriftlig form via mail och fick svar från tre av musikerna: 1 är ni övade å musiken sälva, övade ni å rörelserna då också eller gorde ni det endast vid retillfällena med övriga ensemblen 2 Lärde ni er något av arbetet med det här verket I så fall vad Svar från cellist: 1 ag försökte öva rörelserna vid egen övning men oftast gick det inte så bra och det blev mestadels bara vid gemensamma re 2 Man är som cellist inte så van vid mycket rörelser så det var i rinci nytt att kombinera rörelse och musik Man fick obba å koordinationsförmågan Svårast var att komma ihåg att göra rörelserna och hitta en lösning å det Skrikande färger i noterna för min del Även samselsmässigt var det en utmaning eftersom vi inte hade någon dirigent Så där lärde man sig hur man kan lyssna å andra å bästa sätt och hur viktigt det är med kontakt musiker emellan, i ett modernt stycke Svar från slagverkare: bild å cellistens stämma 1 ag övade lite å rörelserna ibland men fokuserade mest å att sätta selandet för att kunna obba mer med det visuella å reen (hade ag inte övat så mycket som ag gort å selandet så hade det nog varit svårt att obba med rörelserna) 2 Det känns som ag lärde mig massor! måste tänka ut vad bara Blev u rätt medveten om mitt sätt att röra mig ag har selat och "röt" hämningslöst samtidigt några gånger förut, men inte rört mig med så 2

26 givna rörelser eller tittat u samtidigt som ag selat, så det kan man kanske säga att ag lärt mig Svårt att definiera saker som "lärt mig", "lärorikt" känns mer rätt^^ Lärorikt att göra rörelser och ändå försöka hålla sig å de toner och instrument man ska va ättebra att obba med att föla varandra och kunna få iho ett så "dirigeringsvänligt" stycke utan dirigent Det känns väldigt lärorikt med sånt, att lyssna å varandra mer än å en dirigent, om det går a ag kommer inte å nå mer ust nu :) Skitkul var det u iallafall och coolt att tänka vad ubliken ufattar och inte vi och sånt Vill verkligen se inselningen! Svar från Pianist: 1 Oftast bara med ensemblen men ett ar ggr sälv iallafall 2 a, rörelserna var svårt Att ag var lite ringrostig å iano samt att ag skulle behöva öva u lite hastighet i vänsterhanden Ämnet musiker och deras övningsrocess visade sig vara mycket intressant ag har lärt mig att musiker brukar öva med berövade strategier och att var och en har sitt eget sätt att öva är man som ag gorde introducerar ett nytt element i musiken, i det här fallet rörelser, är det därför lätt hänt att dessa glöms eller rioriteras bort Av svaren från musikerna att döma gick det alltså inte att lita å att musikerna skulle öva å rörelserna å egen hand vilket betyder att enda sättet att få rörelserna att fungera var att ha så mycket reetitionstid som möligt Att överhuvudtaget få musiker att tänka å rörelser som musik och inte searera dessa var en utmaning i sig och ag är inte säker å att ag helt lyckades övertyga dem om att musik kan innefatta både lud och visuella intryck Dock verkar det som att de ulevde roektet som lyckat och lärorikt Egna tankar ag har under det här roektet lärt mig väldigt mycket om mig sälv som komositör och hur ag kan använda mig av icke-audiella effekter för att åverka musiken Under rocessen har ag även lärt mig vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra samt vilka förutsättningar som krävs för att musiken innehållande dessa ingredienser ska fungera ultimat utifrån mina önskemål och förväntningar Eftersom det här är en undersökning om en komositionsrocess snarare än en undersökning i vad ubliken faktiskt ulever kan ag inte med säkerhet säga om ag lyckades nå dem å det sätt ag önskade ag gorde inte heller någon enkätundersökning bland ubliken för att se om de visuella effekterna nådde fram som ag hoats Poängen med det här roektet var att se hur ag kan arbeta in de multisensoriska elementen så att de blir en del av musiken Om ag lyckades är u till vare enskild lyssnare I verket Hide and Seek har ag använt fler olika multisensoriska element än ag vanligtvis skulle i ett musikaliskt verk då ag ville hinna rova å så mycket ag bara kunde i detta forskningsroekt ågot ag nu i efterhand känner är att det kanske inte var en så bra idé Om ag enbart valt några få rörelse-instruktioner hade ag tillsammans med musikerna kunnat fokusera å att utföra dessa så bra som möligt istället för att få med så många som möligt Den instruktion som ag ulevde som svårast för musikerna att komma ihåg att utföra var att de skulle stå helt stilla, förmodligen den allra viktigaste instruktionen Det är kontrasten mellan rörelserna och det totala stillaståendet som skaar en riktigt kraftig effekt Det hade överhuvudtaget behövts mer reetitionstid för att rörelserna i förhållande till musiken skulle fungera ultimat En annan svårighet ag i efterhand funderar å om ag kunnat undvika är roblemet att utföra musiken utan dirigent ag har sedan min examenskonsert sett flera andra konserter och insett att dirigenten inte drar så mycket umärksamhet som man kan tro Hens roll är konstant vilket gör att fokus snarare riktas mot musikerna, i alla fall efter ett tag Hade ag insett detta tidigare hade fraörandet kunnat bli ännu mer som ag tänkt mig Den framtvingade lösningen som innebar att ianisten och klarinettisten i svåra artier fick turas 25