Det nya betaltjänstdirektivet PSD2

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. för informatik och media Det nya betaltjänstdirektivet PSD2 Kommande möjligheter och utmaningar för banker och tredjepartsaktörer inom den svenska finansiella marknaden Linn Holm & Lina Persson Kurs: Examensarbete Nivå: C Termin: VT-17 Datum:

2

3 Abstract In January 2018, the current EU directive PSD will be replaced by the new Payment Services Directive 2 (PSD2). The motives behind the implementation of the directive are, inter alia, to help simplify third party providers entering the payment service market and increasing consumer choice. Today, the payment service market is uppermost dominated by banks, something that the directive is designed to counteract. The purpose of this study is to investigate how well some of the motives of the directive are in line with the actors' perception of the impact of the directive, as well as investigate what opportunities and challenges banks and third party providers see that the new directive implies for them and the market. The essay was conducted as a case study, where semistructured interviews with banks and third party players were the primary data collection methodology. The case study showed that the actors' perception of the directive largely complies with the motives for the directive. All actors have a relatively positive view of the directive and see a wide range of possibilities with the directive. Cooperation between banks and third parties is seen as one of the major opportunities. The challenges that the stakeholders face are varied depending on the type of actor they represent. The study showed that there are some challenges that may limit the number of new players in the market. All possibilities and challenges are presented in the sixth section of the case study. Keywords Payment Services Directive 2, PSD2, payment services, payment service market, third party provider, TPP

4 Sammanfattning I januari 2018 kommer det nuvarande EU-direktivet PSD att ersättas av det nya betaltjänstdirektivet Payment Services Directive 2 (PSD2). Motiven bakom direktivets införande är bland andra att bidra till en förenkling för tredjepartsaktörer att inträda betaltjänstmarknaden samt öka valmöjligheten för konsumenten. Idag domineras betaltjänstmarknaden främst av banker, något som direktivet utformats för att motverka. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl några av direktivets motiv stämmer överens med aktörernas uppfattning av direktivets påverkan samt även undersöka vilka möjligheter och utmaningar banker och tredjepartsaktörer ser att det nya direktivet innebär för dem och marknaden. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie där semistrukturerade intervjuer med banker och tredjepartsaktörer varit den främsta datainsamlingsmetodiken. Fallstudien visade att aktörernas uppfattning av direktivet till stora delar stämmer bra överens med motiven för direktivet. Samtliga aktörer har en förhållandevis positiv bild av direktivet och ser en mängd olika möjligheter med direktivet. Samarbetet mellan banker och tredjepartsaktörer ses som en av de större möjligheterna. Utmaningarna som aktörerna står inför är varierande beroende på typ av aktör. Studien visade att det finns en del utmaningar som kan komma att begränsa antalet nya aktörer på marknaden. Samtliga möjligheter och utmaningar presenteras i fallstudiens sjätte avsnitt. Nyckelord Payment Services Directive 2, PSD2, betaltjänster, betaltjänstmarknaden, tredjepartsleverantörer, TPP

5 Innehållsförteckning 1 Inledning och Bakgrund Digitaliseringen av banker Problembeskrivning Syfte och forskningsfrågor Kunskapskaraktärisering Avgränsning Metod Formulering av forskningsstrategi Datainsamlingsmetodik Metodik för dataanalys Teori Bakgrund - Payment Services Directive Payment Services Directive Tredjepartsleverantörer (TPP) UX Empiri Sammanfattning av respondenternas nulägesstatus Banken Barnspartjänsten Budgettjänsten Konsulten Sammanfattning Analys Motiven till PSD FinTech och TPP Samarbete UX Slutsats Diskussion Fallstudiens kredibilitet En potentiell motgång för PSD Den etiska aspekten Källförteckning Bilagor Bilaga Bilaga

6 1 Inledning och Bakgrund 2018 kommer bli ett omtumlande år för banksektorn. I januari 2018 kommer det nya betaltjänstdirektivet Payment Services Directive 2 (PSD2) från EU att implementeras och innebära stora förändringar på den finansiella marknaden. Det kommer inte längre enbart vara bankerna som erbjuder betaltjänster, utan snart kommer även andra aktörer att kunna använda sig av bankers information och infrastruktur för att själva leverera betaltjänstlösningar. Bankkunder kommer att kunna tillåta tredjepartsleverantörer utföra finansiella tjänster åt dem. Finansiella tjänster innefattar köp och sälj av produkter och tjänster eller överföring av pengar, vilket interagerar med bland annat lån, försäkringar, krediter och investeringar (Cortet, Rijks & Nijland, s 13). Banker kommer att bli skyldiga att ge tredjepartsleverantörer som PayPal och Tink, tillgång till sina kunders konton genom bland annat öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt, också kallade API:er. Detta gör att tredjepartsleverantörer kan använda bankernas data och infrastruktur som plattform för sina finansiella tjänster (EVRY, 2017). Genom att nyttja bankernas infrastruktur och kundinformation kan nya aktörer inträda finansmarknaden utan den omfattande efterlevnadskontroll samt tunga infrastruktur som krävs för att driva en bank. Detta kommer att leda till att fler aktörer kommer att konkurrera om hur framtida bankupplevelsen kan komma att se ut (EVRY, 2017). 1.1 Digitaliseringen av banker Banker satsar alltmer på att bli digitala och försöker jobba sig från den traditionella banken till att bli mer digitaliserade. Lindström (2017) tar i sin artikel upp att i årsredovisningen från 2016 för en stor svensk bank nämns begreppet digitalisering hela elva gånger, vilket inte funnits med tidigare år. Vidare beskriver artikeln att banken även har en nytillträdd digitalchef sedan september 2016, vilket också är ett tydligt tecken på att digitaliseringen står högt på bankens agenda. Banken gör även en ökad investering inom digitalisering och i år tros den öka med hela 200 miljoner kronor jämfört med förra året. Digitalisering motiveras av att banker måste anpassa sig till den kraftiga förändringen av kundbeteendet. Bankärenden utförs idag i allt större utsträckning via digitala tjänster (Lindström, 2017). Lindström (2016) nämner även att enligt bankens presschef har digitaliseringen av bankärenden inneburit ett minskat behov av de traditionella bankkontoren och därför räknar banken med att cirka kontor avvecklas under Samtidigt som konsumenten numera sköter bankärenden på egen hand genom olika mobila enheter ökar efterfrågan på meriterad rådgivning. Därför menar banken att strategin att fortsätta erbjuda personlig kundservice i form av lokala bankkontor är vinnande, det är styrkan hos banken (Lindström, 2016). 1

7 1.2 Problembeskrivning EVRYs (2017) artikel beskriver hur PSD2-direktivet innebär att bankerna inte längre kommer att ha monopol på sina kunders kontoinformation och betaltjänster. Konkurrensen i finanssektorn kommer att öka rejält. Varför det varit svårt för andra aktörer att inträda marknaden är delvis på grund av att kravet på banktillstånd inneburit svårigheter och även att konsumenternas förtroende för tredjepartsleverantörer varit lågt. Banker kommer i och med direktivet inte längre att enbart konkurrera mot varandra, utan även mot alla andra parter som kommer att kunna erbjuda finansiella tjänster. Direktivet innebär en stor ekonomisk utmaning för bankerna då nya säkerhetskrav kommer att krävas (EVRY, 2017). Å andra sidan innebär direktivet också en hel del möjligheter för samtliga aktörer. Bankerna kommer att behöva öppna upp sin verksamhet, men samtidigt kommer de även att kunna ta del av andra aktörers information. Detta innebär en spännande utveckling för samtliga parter (Cortet, Rijks & Nijland, s 13). Europeiska kommissionens mål med direktivet är bland annat att stärka konsumentskyddet och öka säkerheten för internetbetalningar och kontoåtkomst inom EU och EES. Direktivet gör det möjligt för leverantörer av finansiella tjänster att verka i hela EU om de har tillstånd från finansinspektionen i det egna landet. Medan bankerna fortfarande måste ha separata tillstånd i alla verksamhetsländer, behöver tredjepartsleverantörer bara ha tillstånd från ett enda (EVRY, 2017) Andra aktörer PSD2-direktivet är intressant att undersöka då det kommer att förändra pengaflödet mellan fler parter. PayPal som är en betallösning online, har funnits i nästan 15 år trots att de saknar banktillstånd. Trots det har PayPal idag mer än 100 miljoner aktiva användare och omsätter genomsnittligt 315 miljoner dollar i betalningar varje dag (Paypal Company Statistics, 2016). Svenska Tink är en samlingtjänst av bankkonton som kommer att få större möjligheter i och med direktivet. Det är aktörer utan banktillstånd som exempelvis PayPal och Tink som kommer att kunna utöka sina tjänster och erbjuda konsumenten mer. Aktörerna slipper utveckla den komplexa infrastruktur som annars krävs för att erbjuda finansiella tjänster och kan istället utnyttja bankernas. I framtiden kommer kanske räkningar att betalas eller överföringar göras via Facebook, Google eller annat, samtidigt som våra pengar ligger tryggt hos banken (Hussey, 2016) Etisk aspekt En intressant aspekt är hur konsumenten kommer att agera. Eftersom pengar är ett känsligt och viktigt område för många, kan bara framtiden visa hur konsumenterna kommer att utnyttja de ökade alternativen för finansiella tjänster. Den etiska aspekten blir viktigt - hur känner konsumenten inför att dennes kontoinformation kan delas med fler aktörer än banken? 2

8 Det kan leda till att konsumenter väljer att inte tillåta andra aktörer att ta del av kundinformation från bankerna och det innebär att en stor del av direktivets syfte faller platt Möta kunden där kunden vill Den globala tekniska utvecklingen har gått snabbt och detta betyder självklart att även bankerna måste hålla jämna steg med förändringarna. Många banker tvekar ofta att använda ny teknologi fullt ut, då det kan vara riskabelt rent säkerhetsmässigt och håller sig därför gärna till traditionell användning så långt det går. De vill ofta inte vara först med tekniska nyheter. Denna strategi är riskabel då 37% av konsumenterna i Europa säger att de skulle byta bank ifall deras bank inte följde med i den tekniska utvecklingen (EVRY, 2017). I samband med genomförandet av PSD2 är 68% av Europas ledande banker oroliga över att inte nå upp till de digitala förväntningar som konsumenterna besitter (Denecker, Gulati & Niederkorn, 2014). I och med direktivet blir det ännu viktigare för bankerna att hänga med i utvecklingen och erbjuda tjänster på de plattformar på de sätt som kunderna önskar. De nya aktörerna på marknaden kommer troligtvis inte att erbjuda ett helt banktjänstepaket, utan fokusera på en eller ett fåtal specifika tjänster. Aktörerna kommer att satsa mer tid och fokusera mer på att leverera just en tjänst och då troligtvis erbjuda en modernare och bättre lösning av den tjänsten än vad bankerna gör. Teknikvana konsumenter vill gärna ha snabba, lättillgängliga och billiga finansiella tjänster. Banksektorn har inte alltid lyckats med att ta sig från det traditionella tänket till att möta de nya kraven från konsumenterna lika starkt som andra aktörer på marknaden har. Detta kommer att förbli en utmaning för bankerna (Cortet, Rijks & Nijland, s 14-15). I en rapport från banken BBVA (2015) skriven av bankens VD och styrelseordförande framför de att de tror att upp till hälften av världens banker kommer att upplösas på grund av den stora digitala efterfrågan i branschen. Konsumenterna ser nödvändigtvis inte längre bankerna som sina standardleverantör av betaltjänster. De tjänster marknaden erbjuder är mer spännande. 1.3 Syfte och forskningsfrågor Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för läsaren vilka konsekvenser PSD2-direktivet innebär för banker och tredjepartsaktörer på den svenska finansiella marknaden. Uppsatsen kommer att främst fokusera på att ta fram en potentiell framtidsutsikt för vilka möjligheter och utmaningar banker och tredjepartsaktörer ser att de står inför i och med direktivets införande. 3

9 1.3.1 Kunskapsbidrag Då direktivet ännu inte implementerats, kommer uppsatsen att innehålla en sammanställning av de framtidsutsikter och analyser som idag finns hos berörda aktörer. Idag finns det inte mycket forskning kring direktivet vilket även är en anledning till varför en sammanställning av direktivets påverkan för olika aktörer blir intressant. En sammanställning kan även bli användbar för berörda aktörer Forskningsfrågor 1. Hur väl motsvarar motiven bakom direktivet de finansiella aktörernas uppfattning av direktivets påverkan? 2. Vilka möjligheter och utmaningar ser banker och tredjepartsaktörer inom den svenska finansiella marknaden att direktivet innebär? 1.4 Kunskapskaraktärisering Uppsatsen syftar till att bidra med ökad förståelse av PSD2-direktivets påverkan hos banker och tredjepartsaktörer genom de intervjuer som genomförts. Uppsatsen kan komma att användas som vägledande material för berörda aktörer som vill ta del av sammanställningen. Det finns många som inte känner till direktivet som snart är på plats och vilka konsekvenser det kommer att leda till. Är individer tillräckligt intresserade av nya betaltjänstlösningar kommer direktivet att ha stor påverkan även på individnivå. En sammanställning kan alltså bli användbar för många intressenter. 1.5 Avgränsning PSD2-direktivet är ett EU-direktiv, vilket innebär att det kommer att påverka alla länder som ingår i Europeiska Unionen. Uppsatsen kommer inte att beröra EUs påverkan av direktivet trots att det till stor del är därför direktivet har utformats. Istället berör uppsatsen enbart svenska förhållanden, då direktivet kommer att innebära en tillräckligt stor förändring i Sverige för att genomföra en fallstudie kring det. Uppsatsen är även avgränsad till att undersöka hur framtiden för aktörer på den svenska finansiella marknaden kan komma att se ut. Frågor om hur arbetet ser ut i nuläget har prioriterats sekundärt. Detta då företagsstrategier kan vara konfidentiella. 4

10 2 Metod I detta avsnitt presenteras den forskningsstrategi som valts för att genomföra studien följt av en motivering till den valda metoden. Därefter följer en kort sammanfattning av genomförandet av intervjuerna och även metodiken för dataanalysen. 2.1 Formulering av forskningsstrategi Uppsatsen bygger på en fallsstudie. Fallstudier används för att ge djupare kunskap om ett specifikt fenomen och fenomenet undersöks i sitt verkliga sammanhang. Målet har varit att uppnå en innehållsrik insikt om fallet och dess komplexa relationer och processer. Ofta används fallstudier för att svara på frågor som hur eller varför (Oates, s 141). Fallet kring PSD2-direktivet har granskats i sitt naturliga tillstånd och inte genom iscensatta situationer, som i en experimentell studie. Fallstudien har undersökt hur PSD2-direktivet påverkar bankerna och tredjepartsaktörer och den svenska finansiella marknaden i stort. Fallstudien har genomförts genom att undersöka artiklar, vetenskaplig litteratur och huvudsakligen genom kvalitativa intervjuer. Angreppssättet har varit att använda olika källor för att undvika en partisk bild av vad direktivet kommer att innebära. Intervjuer har genomförts med olika parter som är berörda av direktivet - banker så väl som andra aktörer. Detta stödjer valet av strategi då en fallstudie är lämplig för att besvara de forskningsfrågor som formulerats. Det finns olika typer av fallstudier. Resultatet av uppsatsen är en deskriptiv fallstudie. Deskriptiva fallstudier utgo r en detaljerad beskrivning av ett valt fall och dess sammanhang. Uppsatsen innehåller en detaljerad analys av direktivets påverkan utifrån den valda teoriramen för fallstudien. Resultatet innehåller diskussioner om vad som sker info r PSD2-direktivets implementation samt hur olika parter uppfattar och påverkas av det. 2.2 Datainsamlingsmetodik Vid en fallstudie används ofta många olika typer av källor för att få en djup förståelse om fallet. Den primära datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med bank och tredjepartsaktörer för att få en stor spridning av data. Därför har intervjupersoner noga valts ut från relevanta aktörer. De parter som intervjuats, har alla haft olika synvinklar på direktivet och därför har intervjuerna varit strukturerade på ett sådant sätt att data som utvinns är av relevans för uppsatsens innehåll. Viktigt att poängtera är att många av de aktörer som påverkas av direktivet är mycket insatta i dess påverkan och kan bidra med en bredare bild, nya idéer och synvinklar om de får tala och svara fritt på intervjufrågor eller vid diskussioner kring ämnet. Detta har nyttjats för att få olika aktörers perspektiv och synvinklar på PSD2-direktivet, vilket lett till en allomfattande slutsats. 5

11 En begränsning kring uppsatsens utformande är att ämnet är nytt då PSD2-direktivet är direkt aktivt. Därför har det tidigare inte gjorts mycket forskning kring området, varför det varit svårt att hitta vetenskapliga artiklar och tryckt litteratur kring just det fallstudien undersökt. Litteratur har använts för att stötta val av metod, teori och även använts för att kunna stötta analys och resultat. Val av litteratur har baserats på liknande fenomen och händelser, som har applicerats på uppsatsen Angreppssätt av intervjuer Kvalitativa studier utgår enligt Oates (2006) från att det inte finns en absolut sanning och att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt. Därför är det viktigt att intervjuerna inte är för kontrollerande. Intervjupersonen ska vägledas till att hålla sig till ämnet, men får gärna diskutera kring egna reflektioner och tankar. Något som stärker detta resonemang är att kvalitativa studier används explorativt. Alltså, när vi i förväg vet lite om ett fenomen och vill få en djupare bild av experter. Denna fallstudie har tillämpat semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuerna baseras på olika teman eller områden. Flödet av intervjuerna har tillåtelse att ändra riktning och tillägg av intervjufrågor kan tillkomma baserat på hur intervjupersonen svarar. Intervjupersonerna kan även introducera nya relevanta ämnen och synpunkter som kan kopplas till ämnet (Oates, s 188) Genomförande av intervju Intervjuer har genomförts med 4 aktörer. Strategin har varit att intervjua aktörer från olika positioner på marknaden för att täcka en så bred marknad som möjligt. Aktörerna utgör bank, potentiella tredjepartsaktörer samt annan kunnig aktör. De tredjepartsaktörer som intervjuats har haft olika etableringsgrad på marknaden och haft skiftande storlek av kundbas. Detta urval har varit ett medvetet val då utgångsläget för aktörerna kan se annorlunda ut och det även kan påverka hur uppfattningen av direktivet ser ut. Intervjuerna med bank och tredjepartsaktörer för denna fallstudie har genomförts personligen och följts upp med eventuella följdfrågor via mail. Kompletterande intervjuer med mindre aktörer har skett via mail där vi skickat med intervjufrågorna och respondenterna har fått svara hur utförligt de önskat. Ungefärlig tidsåtgång per intervju har varit drygt en timme. Intervjuerna har varit semistrukturerade, därav många stora generella frågor i intervjuguiden. Intervjufrågorna har skiljts sig något åt mellan tredjepartsaktörer och banker då antagandet att de har olika utgångslägen och därför har annat förhållningssätt till PSD2-direktivet gjorts. De företag som deltagit i fallstudien har behandlats anonymt, då detta efterfrågats av vissa respondenter och då det även anses mindre viktigt vilket företag det handlar om. 6

12 Vem Marknadsposition Tidsåtgång Bank Bland de 4 största i Sverige 1h Barnspartjänst > användare 1.5h Budgettjänst < användare Mailintervju Kunnig konsult Arbetat i många bankrelaterade projekt 1.5h Tabell 1. Sammanfattning av intervjupersoner 2.3 Metodik fo r dataanalys Intervjuer är en kvalitativ datainsamlingsmetod och bidrar med en bred och fördjupad kunskap kring ämnet. Kvalitativ datainsamling kräver ofta mer bearbetning av data för att den ska kunna analyseras, till skillnad från kvantitativ data. Intervjuerna har transkriberats och därefter, för att få ut relevant information från intervjuerna, har intervjuerna kodats. Det vill säga; nyckelord och teman har tagits ut. När nyckelord och teman valdes ut blev det enklare att bearbeta intervjuerna och få ut meningsfullt värde för fallstudien. Det bidrog även till att forskningsfrågorna kunde besvaras. Analysen kring data fokuserade främst på den induktiva tekniken. Detta innebär att data behandlats objektivt, utan förutfattade meningar eller baserat på tidigare kunskap. Det kan däremot i praktiken vara svårt att helt och hållet tömma sina egna tankar på tidigare kunskap, erfarenheter och fördomar. Det blir därför extra viktigt i analysdelen att vara medveten om att skilja på egna reflektioner och den faktiska data som ska analyseras (Oates, s 269). 7

13 3 Teori I detta avsnitt presenteras de centrala begrepp som berörs i uppsatsen.teorin som presenteras i detta avsnitt ligger senare till grund för analysen i avsnitt fem. 3.1 Bakgrund - Payment Services Directive 1 Det första betaltjänstdirektivet Payment Service Directive infördes Kortfattat har det som syfte att göra marknaden för betaltjänster inom EU lika enkla, säkra och effektiva som de nationella betaltjänsterna. Sedan dess har nya tekniska innovationer inträtt på marknaden och anses idag vara självklara för konsumenten. Detta har lett till att konsumentens betalvanor förändrats (SEPA, 2015). Med förändrade betalvanor har efterfrågan på fler tjänster och lösningar för betalningar vuxit fram. Dessa innovationer utmanar det nuvarande direktivet PSD då det inte är utformat för att reglera dessa nya tjänster och är ett av motiven till att en vidareutveckling av det första direktivet är nödvändigt (Regeringen, s 36). 3.2 Payment Services Directive 2 PSD2 står för Payment Services Directive 2 och är ett direktiv som EU kommissionen tagit fram. Direktiv består av ett antal olika mål som måste uppnås av alla länder inom EU. Hur dessa mål ska uppnås är inget direktivet definierat, utan det är upp till varje land att bestämma hur de ska implementeras (European Commission, 2015). Förslaget om direktivet lades fram i Juli 2013 av den Europeiska kommissionen. Direktivet kommer att träda i kraft 2018 och väntas ha stor påverkan på den finansiella marknaden (Cortet, Rijks & Nijland, s 13). Några av de huvudsakliga motiven med PDS2-direktivet enligt EU kommissionen är: Bidra till ekonomisk fördel för konsument och fler val på marknaden. Skydda konsumenten med säkra betaltjänstlösningar. Förenkla för tredjepartsaktörer att inträda marknaden med innovativa och säkra lösningar. (European Commission, 2015) Detta kan sammanfattas med att direktivet har som mål att skapa säkrare betalningar för konsumenter och även erbjuda dem fler valmöjligheter av leverantörer. Den största förändring med direktivet är att bankerna måste ge tredjepartsleverantörer öppen tillgång till information om kundernas bankkonton och deras transaktionsdata, dock enbart då konsumenten uttryckt samtycke till det. Detta möjliggör för ny innovation och nya konkurrenter på marknaden (Cortet, Rijks & Nijland, s 20). 8

14 3.2.1 Motiv till PSD2 Det finns ett antal motiv till direktivet. Dessa motiv handlar bland annat om säkerhetsfrågor och fördelar för konsumenten samt för potentiella marknadsaktörer. En ekonomisk fördel för konsumenten är att direktivet kommer, som tidigare nämnt att öka konkurrensen på den elektroniska betaltjänstmarknaden. Det i sin tur bidrar till att konsumenterna kommer att ha fler och bättre betaltjänster att välja mellan. De kan då göra medvetna val om vilken tjänst som passar dem bäst (PSD2, s. 46, p.67). Ett annat motiv är ökad säkerhet. Under de senaste åren har nya betaltjänstlösningar tillkommit på marknaden, exempelvis onlinebetalningstjänster som PayPal (Cortet, Rijks & Nijland 2016, s 20). Sådana typer av tjänster har tidigare varit oreglerade på EU-nivå men med det nya direktivet kommer nu dessa vara reglerade för att försäkra att tjänsten är säker (Salmony, s 11). Med nya regler kring säkerhet kommer även konsumenten att skyddas mot bedrägerier och andra incidenter där de sker transaktioner av obehöriga. För att säkerställa säkerheten hos tjänsterna kommer banker och tredjepartsleverantörer att vara tvungna att uppnå de krav som ställs för att de ska ha möjlighet att leverera sin tjänst på marknaden. Det kommer även vara uppföljningar på detta årligen av ansvarig myndighet för att upprätthålla en god säkerhet av betaltjänsterna (PSD2, sid 38, p.19). Den ökade konkurrensen på marknaden i och med PSD2 ska uppnås genom att göra det enklare för tredjepartsleverantörer att inträda marknaden och leverera innovativa säkra lösningar (European Commission, 2015). Idag är detta komplicerat och det finns många hinder för tredjepartsleverantörer. Direktivet syftar till att ta bort dessa hinder vilket leder till att marknaden kan erbjuda flera och billigare alternativ för konsumenterna. 3.3 Tredjepartsleverantörer (TPP) Direktivet kommer att innebära att nya företag kommer in på marknaden för att leverera betaltjänster och konkurrera mot dagens banker. Sedan 2007 då PSD infördes har det dykt upp nya tjänster på marknaden. Tredjepartsleverantörer ( Third Party Providers, hädanefter TPP) erbjuder nu specifika betallösningar till konsumenten. Nya betaltjänster som betalningsinitieringstjänster har utvecklats de senaste åren. En betalinitieringstjänst som blivit allt större är E-handel. E-handel initierar en betalning genom att skapa en länk mellan webbplatsen och konsumentens internetbank. Dessa betalinitieringstjänster är inte reglerade och det skapar en viss osäkerhet eftersom de inte bevakas av någon specifik myndighet. Med nya direktivet ska dessa tjänster regleras och övervakas för att säkerställa de rättsliga frågorna (PSD2, sid 39, p.27). En annan typ av tjänst som introducerats på marknaden de senaste åren är kontoinformationstjänster. Dessa tjänster syftar till att ge användaren en helhetssyn över sin bankinformation. Denna information ges till användaren genom tjänstens gränssnitt och gör att användaren snabbt kan se sin nuvarande ekonomiska situation. Dessa tjänster är ej 9

15 reglerade i dag och kommer därför falla in under PSD2-direktivets regulation när det implementeras (PSD2, sid 39, p.28). Det har hittills varit svårt för TPP att komma in på betaltjänstmarknaden då det funnits många lagliga hinder för dem att erbjuda sina lösningar i en större skala till olika medlemsstater i EU. Men i och med direktivet kommer nu många hinder att elimineras. Nya TPP kommer nu att kunna erbjuda fler och billigare lösningar till fler konsumenter i hela EU. TPP måste precis som dagens betaltjänstleverantörer följa de lagar och regler som gäller för dem (European Commission, 2015). Direktivet möjliggör även att TPP inte själva måste stå för den traditionella infrastrukturen, prestandan och kapaciteten som krävs för att driva betaltjänster som är essentiella för bankernas verksamhet. När TPP utvecklar sina betaltjänster via bankernas infrastruktur, kommer de sannolikt att utnyttja sin marknadsposition och närhet till kunden för att gradvis utöka sina produkter och tjänster till fler angränsande betaltjänster, som utlåning, kredithantering och förmögenhetshantering (Cortet, Rijks & Nijland, s 20). Tabell 2. Illustration av dagens läge på betaltjänstmarknaden kontra efter PSD2 införande FinTech Finansteknologi (hädanefter FinTech) menar Warren Mead (2016) är en av de mest lovande industrierna. Begreppet FinTech syftar till den pågående sammanslagningen av IT, banker och andra finansrelaterade tjänster. Det finns en stark tro på investeringsmarknaden att FinTechbolag kommer spela en viktig roll i framtidens finansiella landskap. Vågen av nya FinTechbolag har drivits av den stora mängden startups med nya innovativa tjänster och produkter. FinTech-bolagen erbjuder idag en omfattande mängd av finansiella tjänster som tidigare nästan enbart erbjöds av banker. Den största risken för etablerade banker är att de kommer agera verktyg för TPP och bistå med infrastukturen som krävs. TPP kommer även att ta äran 10

16 för sina innovativa och användbara tjänster och äga relationen till kunden. Det kan slå hårt mot bankerna. Till skillnad mot TPP är bankerna ofta begränsade av förlegad och tung infrastruktur. TPP har fördelen att utveckla sina tjänster från grunden efter konsumentens behov. FinTech-bolag kan både arbeta agilt och helt fokusera på positiva kundupplevelser (Warren Mead, s 8). Banksektorn är sårbar för misstro från konsumenter, delvis på grund av historiska skäl efter finanskrisen. Banksektorns förtroende har inte eliminerats, men den har urholkats. Enligt Millennial Disruption Index (2015) rapport är 73% av alla millennials (tonåringar till 35 år) mer intresserade av nya tjänster levererade av Google eller Apple, än från någon av de traditionella bankerna och 33% anser att de inte kommer behöva bankerna överhuvudtaget inom 5 år. Samtidigt har bankerna en annan stark position. Med deras stora kundbas och erfarenhet inom säker hantering av data, har de en idealisk position att erbjuda helhetslösningar till konsumenten som kombinerar flera finansiella tjänster med ett bredare utbud av digitala erbjudanden. Det kan bli en nyckelstrategi för deras framtida välstånd (Warren Mead, s 9) Samarbete Konsekvenserna av PDS2-direktivet för den traditionella banksektorn är betydande. Den stora utvecklingen av FinTech-bolag har potential att ta över befintliga aktörers marknadsandelar. Men banker har också möjligheten att omvärdera FinTech-bolagens framfart och istället samarbeta med dessa för att erbjuda sina kunder nya och bättre lösningar (Warren Mead, s 6). Etablerade banker på marknaden kommer i framtiden inte att kunna möta den hastighet som de bästa TPP levererar innovativa tjänster till marknaden. Därför kommer normen bli ett samarbete mellan aktörerna. Istället för att uppfinna hjulet på nytt genom att bankerna utvecklar egna lösningar, så måste de samarbeta med innovatörer för att erbjuda sina konsumenter nya tjänster (Warren Mead, s 8). Både banker och FinTech-bolag kan tjäna på att arbeta tillsammans. FinTech-bolag kan ta lärdom av bankernas erfarenheter och infrastruktur. Bankerna är en viktig pusselbit eftersom de bistår med de finansiella instrumenten som krävs. Genom att bankerna bidrar med API:er kan de själva expandera sin verksamhet och reducera kostnader för utveckling genom att låta FinTech-bolag utveckla arkitekturen (Rachel Nienaber, s 21). 11

17 3.5 UX Design var tidigare en lågt prioriterad del av utvecklingen. Detta har nu drastiskt ändrats, och blivit en av de viktigare delarna hos en tjänst. Konsumentens åsikt av tjänsten kan idag baseras mycket på första intrycket. Därför är User Experience (hädanefter UX) viktigt vid utveckling. Idag handlar nya produkter mindre om själva tjänsten och mer om kundupplevelsen och värdet den skapar för kunden. Målet med UX är att tillgodose användarens behov genom att erbjuda användbara och tillgängliga produkter (Cordeiro & Weevers, s 34). Idag är innovation på finansmarknaden inte längre ett alternativ, utan absolut nödvändigt för överlevnad och fortsatt stark marknadsposition. För att bankerna ska upprätthålla sin position på längre sikt måste de ändra strategi. En fortsättning med dagens affärsmodeller och arbetssätt kommer inte uppnå det. Dagens banker står inför ett stort val mellan att göra radikal förändring och innovation, eller att glida mot irrelevans (Ernest & Young, 2016). Den snabba innovativa utvecklingen är svår att hänga med i. Extra svårt blir det för de stora traditionella bankerna då de rent strukturellt är känsliga för snabb förändring och utveckling. Det är svårt att kontrollera det som ständigt är i förändring och utveckling (Restructuring and Innovation in Banking, s 28). 12

18 4 Empiri I detta avsnitt presenteras resultatet av fallstudien. Datainsamlingen från varje intervju sammanfattas under respektive rubrik. Som nämnts tidigare, kommer de företag som deltagit i fallstudien att behandlas anonymt. Istället presenteras företagets verksamhet och respondenten anonymt som inledande stycke för att ge en grundläggande förståelse för vilken typ av aktör fallet behandlar då det har betydelse för hur data bör analyseras i kommande kapitel. Hela avsnittet är fullständigt baserat på respondenternas svar. Inledningsvis sammanfattas nuläget för de fyra respondenterna kring arbetet med PSD2. I slutet av kapitlet återfinns en sammanfattning av avsnittet. 4.1 Sammanfattning av respondenternas nulägesstatus Banken förklarar att de ofta har sammanträden med bankföreningen. Där diskuteras olika oklarheter kring PSD2 som bankerna upplever behöver besvaras. Banken menar att det är viktigt att alla parter tolkar och ser på direktivet, åtminstone i Sverige, på samma sätt. På bankföreningen arbetar man kring den lokala lagstiftningen i betaltjänstlagen, som PSD2 kommer infalla i. Det förs diskussioner kring det som är oklart eller kring det som till och med kan ha skrivits felaktigt i lagstiftningen. Detta görs tillsammans med finansdepartementet där bankföreningen ifrågasätter olika tankesätt och formuleringar. Finansdepartementet har själva inget intresse av att det ska finnas otydligheter i lagstiftningen och därför är de tillmötesgående. I nuläget finns det många oklarheter kring hanteringen av den mellanperiod som råder tills direktivet införs i januari Banken menar att det kommer bli enklare att förhålla sig till regelverket när direktivet väl trätt i kraft. Därför ligger fokus idag på att bli kompatibel och följa reglerna i första hand. Detta för att undvika utveckling av kortvariga lösningar. Även Budgettjänsten är restriktiv till nyutveckling som kan komma att bli obrukbar. Däremot har en del förberedelser inför PSD2 gjorts för att kunna nyttja de möjligheterna som följer PSD2-direktivet så tidigt som möjligt. Barnspartjänsten har en avvaktande inställning till direktivet och väntar med utveckling tills det PSD2-direktivet trätt i kraft. De har däremot utvecklat sin framtida affärsmodell delvis baserat på just PSD2. Konsulten menar även dem att det i dagsläget handlar mycket om att förstå och tolka direktivet. Även att ta fram strategier för att kunna tackla direktivet på bästa sätt och ta reda på alla möjligheter som finns med direktivet. Däremot menar Konsulten att Sveriges tolkning av direktivet inte kommer vara klart förrän i höst, då via finansinspektionen. Vidare är inte heller olika standarder klara vilket gör det svårt för aktörer att veta hur de bör utveckla. 13

19 4.2 Banken Om företaget Banken är en stor universell svensk bank som täcker hela bankområdet med företagsaffärer, investment banking, trading, privata affärer samt livförsäkring. De är verksamma i fler än 20 länder världen över och har ett stort fokus på det lokala bankkontoret. I Sverige har de över 400 kontor. Grundidén är att organisationen ska utgå från respektive kontors ansvar för sina kunder - centrala enheter ansvarar inte över de lokala bankkontorens beslut. Rollen som respondenten besitter är beställare till projektet för PSD2 på banken. Respondenten ansvarar för TPP servicing, alltså den tredjepartslösning som de måste framställa. Eftersom det än inte är många som arbetar med PSD2 på banken, är beställaren en operativ och en delaktig beställare. Det följer en hel del frågetecken med PSD2 och därför anser respondenten att det är det bra att vara operativ som beställare Datainsamling Arbetet kring PSD2 Idag är det cirka 20 anställda som arbetar med PSD2 på banken och det planeras ytterligare personalresurser till området. Utvecklingen kommer ske i 60 olika system och därför kommer anställda involveras från en mängd olika arbetsområden. Möjligheter Digital utveckling Respondenten förklarar att banken idag förflyttar sig från ett äldre sätt att utveckla till ett nytt. De har ändrat sitt arbetssätt inom digital utveckling. Det är en process som pågått länge och som gynnar banken nu när PSD2 är på framfart. Banken undviker gärna stora förändringar i deras tunga affärssystem, som ofta är gamla när det handlar om bank. Företaget fokuserar på att det ska bli enklare att vidareutveckla existerande infrastruktur. För närvarande fokuserar företaget i första hand på att bli förenligt med direktivets krav. Företaget ser även möjligheterna i att själva agera TPP. Med det dyker nya möjligheter upp som exempelvis att företaget då kan aggregera information till sina kunder på en helt nytt sätt. Respondenten tror även att alla andra banker förmodligen själva kommer vilja agera TPP. Redan idag finns det samarbeten mellan bankerna. Interaktionen mellan aktörerna är inte helt ny men sker inte på det viset med API:er som direktivet kommer att innebära. Utmaningar Oklarheter med direktivet Det finns många oklarheter med direktivet och för tillfället pågår många diskussioner. När direktivet och allt som medföljer det trätt i kraft kommer det bli enklare att förhålla sig till 14

20 regelverket menar respondenten. Det gör att direktivet blir komplicerat att implementera till en början. Det kommer råda en mellanperiod då aktörerna väntar på klartecken för hur de ska följa regelverket och det gör att slutlösningar bli svåra att utveckla dessförinnan. Respondenten arbetade även med det första betaltjänstdirektivet (PSD) när det infördes och med det dök det upp många frågetecken och det var mycket som var vagt beskrivet. Däremot är denna omgång besvärligare på alla områden anser respondenten. Bankföreningen träffas ofta och diskuterar oklarheter med PSD2. Bankerna måste tolka regelverket och det är viktigt att bankerna ser på direktivet på samma sätt. Oklarheter tas upp med finansdepartementet och då inga aktörer vill att oklarheter ska finnas samarbetar de för att tydliggöra regelverket. Företaget använder egna jurister för att tolka direktivet och har många arbetsgrupper som diskuterar direktivet. På grund av alla oklarheter finns det ingen extern hjälp att hämta. Respondenten menar också att det även finns oklarheter kring hur och vem som kan bli TPP. Säkerhetsrisker Respondenten anser att det inte finns säkerhetsrisker med PSD2 eftersom bankens egna säkerhetssystem kommer att användas. En tolkning av direktivet är att även TPP kan vara aktören som levererar säkerhetslösningen vilket innebär att banken ska förlita sig på den. Respondenten anser att det skulle bli ohållbart för företaget som bank, då det blir dem som står för risken och självklart ska kunna verifiera och ha kontroll över säkerheten. Marknaden Fördelen med det lokala Företaget har strategin att arbeta lokalt. Respondenten ser att de har en konkurrensfördel i detta. Respondenten menar att när andra aktörer lägger mycket fokus på utveckling och innovation på digitala tjänster skapas det en hysteri av nyutveckling. Dessa nya tjänster kommer konkurrera mot liknande tjänster och produkter på marknaden. Samtidigt kommer företaget själva, som satsar på lokal närvaro och den fysiska kundkontakten, dra fördel av deras unika tillvägagångssätt. I den stora konkurrensen som kommer kan det bli avgörande att unikt urskilja sig som bank anser respondenten. Trots att konsumenter inte besöker bankkontoren ofta kan de stora momenten i livet, som att köpa sin första bostad, vara tillfälle för konsumenten att få extra service i form av samtal med en kontaktperson på banken. Konsumenten Konsumentbeteendet har förändrats från förr. Tidigare hade konsumenten en bank, idag kan konsumenten ha flera. Ur ett konsumentperspektiv ser företaget ingen anledning till att konsumenten skulle hålla sig till en bank. Idag kan bankerna aggregera information mellan varandra och då är behovet för en bank ännu mindre. Bankerna måste komma att acceptera att konsumenten idag vill vara kund hos fler banker. Det kommer även dyka upp nya innovativa tjänster som gynnar kundens valmöjligheter. Respondenten ser inte detta som en nackdel, företaget har ambitionen att hänga med i utvecklingen och leverera bra tjänster, precis som de gör idag. 15

21 Priset att betala Utvecklingen av PSD2 kommer kosta mycket pengar för företaget. Företaget kommer följa utvecklingen på marknaden för att leverera lika bra digitala tjänster som dess konkurrenter. PSD2 kommer leda till ett tryck på innovation och utveckling av digitala tjänster. Banken måste leverera bra tjänster och se till att utvecklingen går framåt så att kunderna vill fortsätta vara kund hos företaget. PSD2 innebär en stor utvecklingsprocess hos bankerna och de har även många andra regelverk att arbeta med och förhålla sig till. Då företaget inte kan anställa hur mycket resurser som helst för att klara av utvecklingen, leder det till att annan utveckling måste avvecklas eller pausas för att prioritera PSD2. Det är inte unikt för företaget, utan respondenten menar att det gäller alla banker. När implementationen av PSD2 skett, tror respondenten att utvecklingen bara kommer fortsätta. Utvecklingen stannar inte för att alla krav är uppnådda. PSD2 kommer leda till en ny nivå av utveckling hos företaget och ständigt ställa högre krav. 4.3 Barnspartjänsten Om företaget Barnspartjänsten levererar en applikation riktad mot barn och ungdomar. Applikationen riktar sig till föräldrar och deras barn att gemensamt spara pengar till barnen veckovis. Deras huvudsakliga mål är att utbilda barn om pengar och lära barn att hantera pengar redan i tidig ålder. Företaget önskar att allt som har med barnens pengar att göra ska ske genom deras plattform. Applikationen lanserades 2015 och har idag över användare, främst i Norden. Det finns inga direkta konkurrenter men ett par liknande tjänster världen över. Respondenten är grundare och idag VD för företaget. Respondenten är även produktchef och ansvarar för vad som utvecklas på företagets plattform. Respondenten hanterar även samarbeten som bör genomföras för att göra plattformen bättre. Samarbeten är viktiga för företaget då de vill utveckla sin familjeplattform genom att addera en mängd andra tjänster Datainsamling Arbetet kring PSD2 Företaget har på sex månader fördubblat sin personal och inom ett år planerar de ytterligare fördubbling av personalen. Trots det är det enbart respondenten, VDn för företaget som arbetar med PSD2. Respondenten arbetar med att se till att tjänsten kopplar till andra tjänster, och det är där PSD2 kommer in. Möjligheter Företaget har en del framtidsplaner. Idag är alla transaktioner genom applikationen fiktiva. Ett försök gjordes vid uppstartandet av tjänsten att samarbeta med banken för att transaktionerna 16

22 skulle ske på riktigt. Trots att samarbetet aldrig skedde har konceptet fungerat. Företaget bygger sin tjänst på ett beteende istället för de faktiska lösningarna. Praktisk möjligt - men ineffektivt Respondentens uppfattning av direktivets implementation är att det i januari 2018 inte kommer ske någon förändring. Respondenten tror att bankerna kommer göra det möjligt för TPP att koppla sig till banken genom API:er. Respondenten menar att det kommer bli praktiskt möjligt men att kopplingen kommer ske på ett ineffektivt sätt och i princip bli verkningslös. De första TPP kommer att få svårt att koppla upp sig mot API:erna. Respondenten poängterar att det är dennes uppfattning, att bankerna har en tung teknisk bakgrund vilket gör att möjligheten för koppling till bankens infrastruktur kommer att bli komplicerad. Respondenten erkänner att det är först när API:erna och informationsutbytet mellan aktörerna fungerar effektivt som TPP kommer gagnas av PSD2. Företaget skulle idag gagnas av en tredjepartsuppkoppling men tills dess att det kan ske på ett effektivt sätt kommer företaget inte arbeta för att satsa på det då deras applikation är funktionsduglig utan kopplingen. Om kopplingen utvecklas till en enkel och effektiv process skulle det gynna företaget mycket. De är beroende av tredjepartslösningar som följer med direktivet. Företaget kan inte själva utveckla infrastrukturen som krävs. Förhoppningen är att bygga vidare på deras tjänst och sakta men säkert skapa ett skalbart sätt att koppla ihop sig med bankerna. Utmaningar Erbjuda den bästa upplevelsen Respondenten anser att om de ska vinna kampen om deras plattform måste de på bättre sätt än alla sina konkurrenter göra användarupplevelsen så bra som möjligt. Det är det företaget arbetar med varje dag, att förbättra användarupplevelsen för barn och föräldrar. Om de kan göra det tillräckligt bra kommer deras kundbas bli åtråvärd. Detta leder till att andra aktörer kommer intressera sig av samarbete med dem. Oklarheter Bristande information är något respondenten bekymras av. Exakt vad som gäller kring direktivet är inget respondenten exakt kan svara på. Respondenten önskar att denne var mer informerad om direktivet men anser att informationen är bristfällig från andra håll. Marknaden Vid uppstartandet av företaget fanns oron att bankerna skulle leverera en liknande tjänst och i och med det köra över dem på marknaden. Idag anser respondenten att det inte är möjligt att något sådant skulle kunna ske. Bankerna är enligt respondenten långsamma i utvecklingen och de kommer inte kunna bygga bra upplevelselösningar. Känslan hos företaget är att 17

23 bankerna inte kommer att kunna konkurrera mot företagets specifika tjänst. Bankerna kommer möjligtvis att vilja samarbeta eller köpa upp företaget. Men det är inte aktuellt för företaget. Fokus på bankerna PSD2 gäller inte bara bankerna. Det gäller även respondentens företag. Även de måste ta fram API:erna för att tillåta andra aktörer nyttja deras plattform. Det gäller även alla andra företag som har en teknisk plattform och det är enormt många företag det berör. Respondenten tror inte att någon kommer ha intresse i dem eller andra mindre aktörer, utan det är bankerna som kommer att få fullt fokus när PSD2 implementeras. Med storlek växer även kraven och respondenten tror inte att dennes företag kommer bli granskad på samma sätt som bankerna. Effekten av detta tror respondenten blir att det kommer att skapas en mängd med startups som ser sin möjlighet i att leverera en nyttig tjänst med hjälp av kopplingen till bankerna. Respondenten tror att det kommer att finnas en överskattning av behovet av innovativa lösningar. Det kommer leda till ett missbruk av direktivet. Aktörer kan komma att missköta denna möjlighet och extra riskabelt blir det då betallösningar är ett känsligt område i och med hanteringen av individers betalmedel. Det kan handla om att bankernas infrastruktur utsätts för attacker och fallerar eller att pengar försvinner. Respondenten tror då att förstoringsglaset kommer att flyttas från bankerna till de som missbrukar direktivet. Det kan komma att missgynna företaget då de har en större konsumentplattform och därför når en större och potentiellt, kritisk massa. Det är aktörer med större marknadsandelar som användare känner till som kommer att utsättas för kritik. De mindre TPP kommer komma undan. Fallerar en startup, startar en misstro mot samtliga. Det är därför företaget försöker att differentiera sig så att de inte associeras med startup strukturen under en sådan period. Respondenten känner sig inte orolig för att de själva ska missbruka direktivet. Respondenten är bekymrad över att användare som idag använder dessa typer av tjänster idag kan tappa förtroendet. Konkurrensfördelar En annan bra marknadsfördel för TPP är att bankerna är konkurrenter. I samband med PSD2 kommer företaget framstå mer som en partner. En konkurrent som får mer att göra, vilket bankerna kommer att få i och med PSD2, är inte att ses som något negativt för företaget - snarare tvärtom. Bankerna kommer inte heller att kunna konkurrera mot alla nya digitala lösningar. De kommer inte att bygga applikationer som konkurrerar mot företagets. Delvis på grund av att de inte har tiden för det och även för att bankerna redan ser att lösningen finns etablerad på marknaden. Det blir svårt att konkurrera mot företagets nischade tjänst. Respondenten anser att det varumärkesmässigt finns en skepticism mot banker idag. Det är en tuff stämpel att hantera. När det kommer nya och innovativa lösningar som är bankutmanande tas de emot med öppna armar. Aktörer som företaget själva får lite gratis på det sättet menar respondenten. På det sättet har bankerna en uppförsbacke. Respondenten anser att bankerna kommer att tappa konkurrenskraft på marknaden. Bankerna kommer att utmanas av nya innovativa lösningar. Alla lösningar blir mer och mer digitala och då är det dem som gör de bästa digitala lösningarna som kunderna kommer att befinna sig på. 18

24 Bankerna kommer att konkurrera mot många fler och bättre lösningar. Bankerna kommer då att utmana varandra istället - hur blir de den bästa digitala banken? Svaren kommer vara att samarbeta kring de bästa digitala lösningarna. Bankerna kommer att höra av sig till aktörer liknande företaget själva men för företaget existerar inte intresset för samarbete idag. Trots att direktivet även innebär att företaget måste släppa in bankerna genom egna API:er kommer bankerna inte att kunna använda dem på samma sätt som företaget kan nyttja bankerna, menar respondenten. Bankerna kan få tillgång till företagets backend och databas, men i den sker det idag inte mycket. Bankerna kommer inte att kunna stjäla plattformen eller upplevelsen företaget levererar. I bankernas infrastruktur sker däremot mycket som kan vara användbart för företaget. Utbytet kommer att vara i form av information, inte upplevelser, vilket blir mer fördelaktigt för företaget än bankerna. Respondenten anser att bankerna har legat efter när det kommer till digitala lösningar. Idag förväntar sig konsumenten att betallösningar ska vara snabba och effektiva. Beteendeförändring är gjord i alla branscher förutom bankbranschen. Ett tecken på att samhället blir mer digitalt är att bankerna stänger ner sina kontor. Respondenten tror att bankkontoren kommer att avvecklas helt och bankerna bli mer digitala. Bankkontoren är det som tidigare gjort bankerna starka genom tiden. När förändringen från fysiskt till digitalt sker, halkar bankerna efter då det inte är deras kärnkompetens. Respondenten tror att 30% av de svenska bankerna kommer att vara upplösta om 10 år på grund av den digitala utvecklingen. Respondenten menar dock även att företagen behöver bankerna. Det är ofördelaktigt för Sverige om det går dåligt för bankerna. Företagen mår bra när de svenska bankerna gör likaså. När det tidigare i historien gått dåligt för Sverige, har det berott på hur bankernas situation sett ut. 4.4 Budgettjänsten Om företaget Budgettjänsten levererar en applikationstjänst där användaren kan hantera sin hushållsbudget, antingen enskilt eller delat tillsammans med sin partner, rumskamrat eller liknande. Applikationen utvecklades av respondenten själv för två år sedan då denne ansåg att konkurrenterna som toppade AppStore-listorna hade bristande kvalité och saknade funktionalitet som respondenten själv efterfrågade Datainsamling Arbetet kring PSD2 Respondenten som ensam på företaget har genomfört de tekniska förberedelserna som krävs för att utnyttja PSD2 snarast möjligast. Respondenten har byggt om servrarna hos företaget 19