Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Transkript

1 eye Eye on executive matters no Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej tack När länderna är oense får de globala bolagen betala notan. Svenska Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick: Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye

2 Om varje land skulle ha egna regler skulle det bli som ett lapptäcke. Vi måste värna om fortsatt integration. 16 eye

3 eye porträtt Det är dags att blicka framåt Efter två år som ordförande för den europeiska banktillsyns kommittén CEBS med säte i London, återfinns Kerstin af Jochnick numera på Regerings gatan i Stockholm. Sedan ett drygt halvår tillbaka basar hon för Svenska Bankföreningen med uppdrag att verka för en väl fungerande och effektiv banksektor. Text: Carolina Johansson Foto: Thron Ullberg Ber man Kerstin af Jochnick att beskriva nuläget i finanssektorn är hon försiktigt optimistisk. Efter ett år av stor turbulens är det dags att blicka framåt. De viktigaste frågeställningarna framöver sammanfattar hon som europafrågorna, att verka för förtroendeskapande och konkurrenskraftiga åtgärder samt infrastrukturfrågor. I detta beskriver hon utformningen av EU-gemensamma regler och tillsyn som en verklig ödesfråga för Sverige såväl som för de globala finansmarknaderna. Det råder stor osäkerhet kring detta nu och ingen vet hur det kommer att bli. Men vi står inför förändringar, så mycket vet vi i alla fall, säger Kerstin af Jochnick. Och hon om någon borde veta. Under två år, från 2007 till 2009, höll hon i ordförandeklubban för Committee of European Banking Supervisors (CEBS) med uppdrag att arbeta fram direktiv för tillsynen av de europeiska bankerna. Hon har haft direkt inblick i och påverkan på arbetet inom EU och denna erfarenhet är värdefull. Hon vet hur EU-maskineriet fungerar, och har ett väl utvecklat kontaktnät. Hon är dessutom en hängiven Europaförespråkare som påpekar att hela idén med nationella särregleringar när det kommer till finansiella företag har spelat ut sin roll. Det går inte längre att ta tag i problemen på hemmaplan och skapa ett system som fungerar lokalt. Sådana tendenser finns inom en del EU-länder. Man känner helt enkelt inte att man har tid att invänta EU-processen med allt vad den innebär, Men hos våra större medlemmar finns uppemot 60 procent av verksamheten utanför Sverige, främst inom EU, och om varje land skulle ha egna regler skulle det bli som ett lapptäcke. Det skulle vara väldigt svårt och riskfyllt att hantera för den enskilda banken. Vi måste värna om den inre marknaden och fortsatt integration, Samtidigt vet hon av erfarenhet att det är svårt att försöka ena 27 olika medlemsstater. Det är klart att det kan bli långdraget och stundtals frustrerande. Det är svårt att skapa optimala regler, men Kerstin af Jochnick Född: Bor: I Sollentuna. Familj: Man och vuxen, utflugen dotter. Aktuell: VD Svenska Bankföreningen sedan september Bakgrund: Olika positioner inom Riksbanken mellan 1977 och 1990 där hon bland annat arbetade med kreditavregleringen återfanns hon på Finansinspektionen där hon var med i ledningsgruppen som chef för Stabilitetsavdelningen ordförande för CEBS. Övriga uppdrag: Sitter i exekutiva kommittén i den europeiska bankföreningen och i styrelsen för Konsumenternas bank och finansbyrå. eye

4 eye porträtt det är ändå bättre att enas än att inte göra det. Det är i dag en stor rörlighet på kapitalmarknaden och det fungerar inte om man som bank möter en mängd olika regelverk. Det tar väldigt mycket tid och resurser att förhålla sig till. Nationella regler är en risk i sig, När så många nationer ska samverka finns risken att resultatet blir urvattnat, men även det omvända. Kerstin af Jochnick menar att det ibland tycks finnas en övertro till lagstiftning och reglering. Det blir lätt politik av det hela ju närmare man kommer beslutsfasen. Jag tror att det är extremt viktigt med sunt förnuft så att besluten inte stramar åt banksektorns möjligheter att fylla sin viktiga roll att förse hushåll och företag med krediter och andra finansiella tjänster, säger hon. Ett exempel som hon lyfter fram är förslaget om ökade kapitaltäckningskrav på bankerna. De konsekvensanalyser som genomförts inom ramen för den europeiska bank föreningen, EBF, visar att kraven får långtgående konsekvenser. I detta fall leder det till att bankerna får mindre utrymme att låna ut vilket i sin tur höjer ränteläget. Det finns en klar risk här för negativa överraskningar om kreditförsörjningen till små och medelstora företag eller hushållen försämras, Själv vill hon inte spekulera i hur det i slutänden kommer att bli, men understryker det viktiga i att genomföra konsekvensanalyser inte minst för att se effekterna på samhällsekonomin. Detta kommer att påverka bankerna, deras affärsmodeller och möjligheter att expandera, Kerstin af Jochnick har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv inom finansvärlden, och när hon ser tillbaka på sin karriär noterar hon att det varit en ständig förändringsprocess. Efter studierna började hon arbeta på bankkontor i Småland men redan 1977 började hon på Riksbanken och blev kvar där fram till Under 1990-talet, och dess bank- och finanskris, var hon på Finansinspektionen. På Riksbanken arbetade jag bland annat med kreditavregleringen och det var ju en väldigt stor förändring. Det har aldrig varit tråkigt och även de här finanskriserna har gett mig ny erfarenhet och kunskap, man hamnar i händelsernas centrum, säger Kerstin af Jochnick. Branschen som helhet har fått sina törnar och framöver blir det viktigt att arbeta med förtroendefrågor. Övervakning är en sak. En annan är naturligtvis bonusdebatten. Här efterfrågar Kerstin af Jochnick en mer sansad debatt. Det handlar inte om bonus är bra eller dåligt, om dess vara eller inte vara, utan om att få till en diskussion kring bonussystemens konstruktion. Själv är hon för rörliga ersättningar och incitamentsprogram, eftersom de kan leda till bättre arbetsprestation och resultat. Det handlar om rimlighetsnivåerna inom dessa program och att de inte ska leda till ett för stort risktagande. Nog ska man kunna ha rörliga ersättningar, men man bör kunna förklara hur de fungerar. Egentligen tycker jag att detta borde vara en fråga för den enskilda bankens styrelse. Marknaden bör själv klara av att reglera detta, Finanskrisen har på olika sätt dominerat Kerstin af Jochnicks vardag det senaste året och den kommer att fortsätta att spela en stor roll. Vid sidan av det ser hon fram emot att arbeta med och lyfta fram frågor kring infrastruktur som rör den mer vardagliga bankverksamheten. Läser man bara tidningarna skulle man kunna tro att bankverksamhet bara handlar om att hantera kriser, men så är det ju inte. Svenska banker har klarat sig bra genom finanskrisen om man jämför med många andra länder. Vi har dessutom många projekt som vi arbetar med som sällan lyfts fram, men som är viktiga ur ett samhällsperspektiv, Ett sådant område är utvecklingen av mobila betalningar och kontanthanteringsfrågor. Det handlar om att erbjuda kunderna andra betalningsalternativ än kontanter och att skapa en bättre och tryggare miljö för bankkontorspersonalen. Det är en viktig fråga, Sverige har en väldigt god infrastruktur inom den finansiella sektorn och en banksektor som är mindre trögrörlig än på många andra platser. Det handlar delvis om fördelen med att vara ett litet land, men vi har mycket att vara stolta över och det är viktigt att lyfta fram det med, 18 eye

5 Sverige har en väldigt god infrastruktur inom den finansiella sektorn. Vi har mycket att vara stolta över. eye