Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg ON 2017/ Omsorgsnämnden Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner omsorgsförvaltningens förslag till svar på rekommendationerna i samband med revisionsrapporten om minskad ohälsa bland anställda. Bakgrund Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda sjukfrånvaron har ökat kraftigt i riket som helhet sedan 2010 och det gäller även i omsorgsnämnden i Kalmar kommun. Arbetet med att minska ohälsa bland anställda består både av förebyggande åtgärder och rehabilitering. Arbetsgivarens ansvar och skyldig- heter inom området är i stor utsträckning reglerade i lag. Ernst & Young AB (EY) har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun granskat omsorgs- nämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda. Enligt genomförd granskning är den sammanvägda bedömningen att omsorgsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insattser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda. Denna bedömning vilar på ett flertal iakttagelser som redovisas i bifogad revisionsrapport. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer, vilka vi ställer oss bakom: Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax johan.raberg@kalmar.se

2 ON 2017/ (2) inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att åtgärdsprogram för att minska ohälsan verkställs och ger avsedd effekt, ge förvaltningen i uppdrag att analysera om det föreligger ett samband mellan rörlig placering och korttidssjukskrivningar, och vid behov vidta åtgärder, förstärka samarbetet med Kommunhälsan avseende det förebyggande uppdraget, säkerställa ett rimligt antal medarbetare per chef, implementera Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). ett förslag på svar på rekommendationerna, se bilaga 3 Mattias Ask Förvaltningschef Johan Råberg Administrativchef Bilagor 1. Sammanfattning Kommunens revisorer 2. Revisionsrapport EY 3. Åtgärder med anledning av granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda 4. Årlig rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete på omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun

3

4 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2016 Kalmar kommun Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda

5 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Genomförande Granskningsresultat Styrning Ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering Kartläggning och analys av sjukfrånvaro Förebyggande aktiviteter Rehabiliteringsprocessen Återrapportering till omsorgsnämnden Sammanfattande bedömning Svar på revisionsfrågorna Sammanvägd bedömning och rekommendationer...14 Bilagor: Bilaga 1 Källförteckning

6 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun granskat omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda. Vår sammanvägda bedömning är att omsorgsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insatser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda. Vi grundar vår bedömning på följande iakttagelser: Omsorgsnämnden har uppmärksammat problematiken med hög sjukfrånvaro och beslutat om en tydligt och mätbart mål om minskad sjukfrånvaro, vilket överensstämmer med det av kommunfullmäktige beslutade målet att sjukfrånvaron ska minska. I riskbedömningen som 2017 års interna kontrollplan grundas på har sjukfrånvaro identifierats som en risk som ska åtgärdas genom att arbeta fram ett 10-stegsprogram. Att utarbeta åtgärdsprogram är inte en metod för att kontrollera att verksamheten fungerar. Om åtgärdsprogram har tagits fram, kan nämnden däremot inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att programmet genomförs. Det finns en tydlig och ändamålsenlig fördelning av ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering. Långtidssjukskrivningarna har kartlagts och analyserats och åtgärder kommer att vidtas på individnivå. Analysen av orsaker till korttidsfrånvaro är otillräcklig och behöver utvecklas. Det framkommer uppgifter om att det kan finnas ett samband mellan korttidssjukskrivningar och rörlig placering på viss del av tjänsterna. Nämnden har beslutat om förebyggande aktiviteter och förvaltningsledningen har tagit initiativ som syftar till att förbättra arbetssituationen, men detta är inte fullt ut kommunicerat och förankrat i organisationen Det finns en ändamålsenlig rehabiliteringsprocess, men det är av vikt att säkerställa att det finns förutsättningar att arbeta utifrån processen. Den pågående översynen av antal medarbetare per chef kan vara en del av detta. Vi rekommenderar omsorgsnämnden att: inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att åtgärdsprogram för att minska ohälsan verkställs och ger avsedd effekt ge förvaltningen i uppdrag att analysera om det föreligger ett samband mellan rörlig placering och korttidssjukskrivningar, och vid behov vidta åtgärder förstärka samarbetet med Kommunhälsan avseende det förebyggande uppdraget säkerställa ett rimligt antal medarbetare per chef implementera Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

7 2. Inledning 2.1. Bakgrund Sjukfrånvaron har ökat kraftigt i riket som helhet sedan 2010 och det gäller även i omsorgsnämnden i Kalmar kommun. Mellan 2013 och 2015 ökade den totala sjukfrånvarotiden i nämndens egna verksamheter från 7,99 till 9,98 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Därtill noteras att omsorgsnämnden sjukfrånvarotid är högre än genomsnittlig tid för kommunen som 2015 uppgick till 6,8 %. Arbetet med att minska ohälsa bland anställda består både av förebyggande åtgärder och rehabilitering. Arbetsgivarens ansvar och skyldigheter inom området är i stor utsträckning reglerade i lag. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga ohälsa och olyckor i arbetet. Dessutom har arbetsgivaren enligt socialförsäkringsbalken ett ansvar för att vidta de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. Det finns också krav på att ha en lämpligt organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering. Enligt Allmänt reglemente för Kalmar kommun är nämnderna anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs och entledigas av kommunstyrelsen. Nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som ligger inom kommunstyrelsens ansvar. Som exempel kan nämnas ett övergripande ansvar för personalpolitik och ansvar för företagshälsovården. I övrigt ligger således ansvaret för arbetsmiljö hos omsorgsnämnden. Mot bakgrund av detta har de förtroendevalda revisorerna beslutat att genomföra en granskning av arbetet för minskad ohälsa bland omsorgsnämndens anställda Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om omsorgsnämnden bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insatser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda. Utgångspunkten i granskningen är omsorgsnämndens hälsofrämjande arbete för att minska sjukfrånvaron och dess åtgärdsprogram. Följande revisionsfrågor besvaras: Finns det en ändamålsenlig strategi för nämndens arbete med att minska ohälsan bland anställda? Säkerställer nämnden att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa bland sina anställda? Är ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering ändamålsenlig? Har det gjorts någon kartläggning av ohälsa och sjukfrånvaro samt möjliga orsaker och är kartläggningen tillräcklig? Vilken analys och bedömning har gjorts med anledning av ökad sjukfrånvaro och eventuell kartläggning? Genomförs det aktiviteter för att förebygga ohälsa bland personalen? Finns det en ändamålsenlig rehabiliteringsprocess? Sker det en tillräcklig uppföljning och återrapportering sker till nämnden?

8 2.3. Revisionskriterier Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete I arbetsmiljölagen (AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete definieras i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete som "arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås". AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Syftet med föreskriften, som trädde i kraft 31 mars 2016, är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetsgivaren ska även vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. Vidare ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Socialförsäkringsbalken Den som arbetar i Sverige är enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) försäkrad för rehabilitering. Arbetsgivaren ansvarar enligt denna lag för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Arbetsgivaren ska organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna. Arbetsgivaren ska ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. Arbetsgivaren ska så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov av det. Kalmar kommuns Verksamhetsplan med budget 2016 Kommunfullmäktige fastställer i Verksamhetsplan med budget 2016 att Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Kommunen ska attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och även avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. En trygg arbetsmiljö ska eftersträvas där människor trivs och känner sig delaktiga. Ledarskapet ska stärkas och personalprocesserna ska vara kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade. Följande mål gäller för 2016: Vid utgången av 2016 ska rätten till heltid (önskad sysselsättningsgrad) vara genomförd på nämnder och bolag. Arbetet ska ske inom befintliga budgetramar. Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag Genomförande Granskningen bygger på dokumentstudier och intervjuer (se bilaga 1 för källförteckning). De intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.

9 3. Granskningsresultat 3.1. Styrning Iakttagelser Omsorgsnämnden beslutade / 94 om mål och aktiviteter för omsorgsnämnden Inom området verksamhet och medarbetare fastställdes bl.a. följande: Mål Sjukfrånvaron ska minska med 1 procentenhet årligen. Resultat av hållbart medarbetareengagemang ska årligen öka. Aktiviteter fortsätta arbetet med hälsoduken utbildning i hälsofrämjande insatser mäta frisknärvaro tydliggöra ömsesidiga förväntningar mellan anställd och arbetsgivare utveckla introduktion av nyanställda utveckla en lärande organisation öka antalet arbetsplatsträffar Omsorgsnämnden beslutade därutöver / 95 att införa ett årligt friskvårdsbidrag om 800 kr per anställd under två år. Friskvårdsbidraget var ett pilotprojekt som permanentas 2017 då det också införs i hela kommunen. Av Verksamhetsplan 2016, fastställd av omsorgsnämnden / 111 framgår att arbetet med att minska sjukfrånvaron är ett område med hög prioritet och att enheter med sjukfrånvaro över 10 procent kommer att prioriteras. Vidare framkommer att omsorgsförvaltningen under 2015 formade ett 14-punktsprogram för att nå en mer hälsofrämjande arbetsplats och minskad sjukfrånvaro, vilket under 2016 ska sjösättas fullt ut. Åtgärdsprogrammet har kommunicerats muntligt till nämnden och via veckobrev till samtliga anställda i förvaltningen i oktober 2015, och det har även behandlats i facklig samverkan. Följande 14 punkter ingår i åtgärdsprogrammet: 1. Workshop med fokus på medarbetarskap och minskad sjukfrånvaro 2. Hälsoduken arbete med friskfaktorer på arbetsplatsen 3. Erbjuda anställda influensavaccin 4. Prioritera alla enheter med extra hög frånvaro 5. Särskild resurs för att utveckla arbetet med bedömningar av arbetsförmågan 6. Utbildningspaket för chefer fokus på psykosocial arbetsmiljö samt psykisk ohälsa 7. Utse hälsoinspiratörer som arbetar tillsammans med enhetschef i det vardagsnära arbetet. 8. Bygga upp intern kunskapsbank och fortsätta med workshop för att lära av varandra 9. Pågående projekt för att minska ofrivilliga delade turer. 10. Hälsoscheman ökad kunskapsinhämtning och informationsspridning 11. Fler enheter lägger egna scheman 12. Mer fokus på insats istället för tidsjakt i hemtjänst 13. Resurspott för extra bemanning vid särskilda vård- och omsorgsbehov 14. Införande av friskvårdsbidrag till tillsvidareanställd personal i omsorgsförvaltningen, 800:- /anställd.

10 Vid intervjuer betonas att när nuvarande nämnd tillträdde 2015 fanns det inte några målsättningar för verksamheten. Omsorgsnämnden har lagt vikt vid att arbeta fram mål och att kommunicera målsättningarna till hela verksamheten. I inledningen av 2016 bjöds samtliga 1400 anställda in till omsorgsdagar vid vilka målen och genomförandeplanen gicks igenom. Eftersom minskad sjukfrånvaro är ett av målen har det enligt de intervjuade blivit ett ökat fokus på den frågan. De intervjuade känner till flera av de aktiviteter som nämnden har beslutat om, men däremot inte att det finns ett 14-punktsprogram. Omsorgsnämnden beslutade / 48 om intern kontrollplan för Riskanalys och intern kontrollplan avseende 2016 omfattar endast ekonomiska aspekter, men ska till 2017 utökas till att även omfatta verksamhetsrisker. Omsorgsnämnden informerades / 71 om genomförd riskbedömning av omsorgsverksamheten. Bland verksamhetsrisker har förvaltningen identifierat sjukfrånvaro som en risk som bedömts som tillräckligt hög för att åtgärd ska vidtas. Den föreslagna åtgärden består i att ett 10-stegsprogram ska arbetas fram. Omsorgsnämnden beslutade / 83 om intern kontrollplan för Bedömning Omsorgsnämnden har uppmärksammat problematiken med hög sjukfrånvaro och beslutat om en tydligt och mätbart mål om minskad sjukfrånvaro, vilket överensstämmer med det av kommunfullmäktige beslutade målet att sjukfrånvaron ska minska. Omsorgsnämnden har även beslutat om aktiviteter som ska genomföras. Omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett åtgärdsprogram som nämnden muntligen informerats om. Den interna kontrollen ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Det kommer den att göra från och med 2017, vilket är positivt. I riskbedömningen har sjukfrånvaro identifierats som en risk som ska åtgärdas genom att arbeta fram ett 10-stegsprogram. Intern kontroll är nämndens instrument för att kontrollera att verksamheten fungerar utifrån styrdokument och fattade beslut. Att utarbeta åtgärdsprogram är enligt vår bedömning inte en metod för att kontrollera att verksamheten fungerar. Om åtgärdsprogram har tagits fram, kan nämnden däremot inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att programmet genomförs. Enligt vår bedömning bör omsorgsnämnden genom den interna kontrollen förvissa sig om att beslutade aktiviteter för att minska sjukfrånvaron verkställs samt följa upp hur de fungerar. På så vis kan omsorgsnämnden säkerställa att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa 3.2. Ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering Iakttagelser Omsorgsnämnden är enligt reglementet anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning och har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Kalmar kommuns riktlinjer för arbetsmiljöarbetet finns dokumenterade i en kommungemensam verksamhetshandbok. Organisation och ansvarsfördelning finns beskrivet i dokumentet Systematiskt arbetsmiljöarbete. Hur arbetsmiljöuppgifter ska fördelas framgår av dokumentet Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från nämnd till förvaltningschef. Omsorgsnämnden följer de kommunala riktlinjerna. Arbetsmiljöuppgifter har fördelats till förvaltningschefen, som fördelat vidare till enhetschefer. Chefer ansvarar bl.a. för att kartlägga och bedöma riskfaktorer i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall, vid behov upprätta handlingsplaner för åtgärder, utreda ohälsa, arbetsskador och tillbud och arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering. Uppföljning sker genom samverkan på central och lokal nivå, årlig

11 uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, genomgång av arbetsskador och tillbud, genomgång av sjukfrånvarostatistik samt medarbetarenkät. Underlag till det förebyggande arbetsmiljöarbetet erhålls via årliga skyddsronder samt genom en medarbetarenkät som genomförs vartannat år. Framöver kommer omsorgsförvaltningen att upprepa de arbetsmiljörelaterade frågorna i medarbetarenkäten i en särskild arbetsmiljöenkät som genomförs de år då medarbetarundersökning inte görs. Kalmar kommun har en egen företagshälsovård, Kommunhälsan, som ska vara en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Uppföljning av arbetsskadeanmälningar och tillbud sker via Kommunhälsan som rapporterar till respektive förvaltning med redovisningar till de centrala samverkansgrupperna, som tillika utgör skyddskommittéer. Riskbedömning och handlingsplan upprättas tillsammans med berörda skyddsombud och ligger till grund för de aktiviteter som genomförs under året för att hantera de arbetsmiljörisker som noterats. Ytterligare riskbedömning görs löpande under året, bland annat i samband med ny biståndsbedömning. Förvaltningarna anställer inte HR-personal, utan dessa anställs av kommunstyrelsen och tillhör personalenheten vid kommunledningskontoret. Vid personalenheten finns det tre personer som arbetar riktat mot omsorgsförvaltningen och som fysiskt är placerade i förvaltningen Bedömning Det finns en tydlig och ändamålsenlig fördelning av ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering Kartläggning och analys av sjukfrånvaro Iakttagelser utifrån dokumentstudier Statistik och nyckeltal sammanställs per tertial på förvaltningsnivå. Omsorgsnämndens Årsrapport 2015 innehåller ett personalbokslut i vilket följande redovisas: Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Kvinnor 8,60 Män 3,70 Totalt 7,99 Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Kvinnor 42,80 Män 17,80 Totalt 41, Kvinnor 8,60 Kvinnor 9,90 Män 3,70 Män 4,72 Totalt 7,99 Totalt 9,98 Kvinnor 46,60 Män 12,80 Totalt 44,60 Tabell 1. Personalnyckeltal. Källa: Omsorgsnämndens Årsrapport Kvinnor 47,90 Män 19,40 Totalt 46,40 Tabell 1 visar att såväl korttids- som långtidssjukfrånvaron har ökat under åren Personalbokslutet innehåller även uppgifter om antal arbetsskadeanmälningar och typ av olycksfall/sjukdom. Det görs dock ingen analys av uppgifterna. I Delårsbokslut och verksamhetsuppföljning efter tertial två 2016 redovisas måluppfyllelsen. Det lämnas också kommentarer till måluppfyllelsen enligt nedan.

12 Nämndmål Sjukfrånvaron ska minska med 1 procentenhet årligen. Kommentarer: Hälsofrämjande arbete pågår på enheterna. Effekterna kan vara minskad sjukfrånvaro, korttid. Insatser sätts in för dem med hög korttidsfrånvaro. Sjukfrånvaron har minskat från årsskiftet från 10,61% till 6,32 % för juli Aktivitet Status Kommentar Frisknärvaro 1 Gul Fram till juli ,33 %. Förbättring jämfört med 2015 (33,97%) Sjukstatistik Gul Fram till juli ,32 %. Förbättring jämfört med 2015 (6,99 %) Samverkan med Kommunhälsan Gul Ny chef för Kommunhälsan ingår numera i förvaltningens centrala samverkansgrupp. Gemensam analys ska göras av genomförd inventering av långtidssjukskrivningar. Nämndmål Resultat av hållbart medarbetareengagemang ska årligen öka. Kommentar: Flera aktiviteter genomförs och planeras för att nå målet. Omsorgens dag är genomförd. Nyhetsbrev varje vecka till samtliga anställda. Mätning görs genom medarbetarenkät under hösten. Vid APT redovisar enhetschef enhetens verksamhetsuppföljning av mål och aktiviteter. Aktivitet Status Kommentar Omsorgens dag Grön Utveckla dialog till medarbetare Gul Nyhetsbrev skickas fortfarande ut samt att flödet med information har ökat. Prata medarbetarskap Gul HR har varit ute på flera arbetsplatser och ytterligare APT är bokade under hösten. I omsorgsnämndens Delårsbokslut och verksamhetsuppföljning efter tertial två 2016 redovisas sjuklön och sjukfrånvaro i diagram. Det lämnas inga kommentarer till diagrammen. Diagram 2. Sjuklön ackumulerat per månad. Källa: Delårsbokslut och verksamhets-uppföljning efter tertial två Med frisknärvaro avses andel personer som inte haft någon sjukdag.

13 Diagram 2 visar att den ackumulerade sjuklönen fram till augusti 2016 ligger på en lägre nivå än 2015, men högre än Diagram 3 nedan visar att sjukfrånvaron 2016 fortsatt ligger på en högre nivå i omsorgsnämnden än i kommunen som helhet. Diagram 3: sjukfrånvaro i % av arbetad tid. Källa: material från personalavdelningen. Diagram 4 nedan visar sjukfrånvaron vid omsorgsförvaltningen Sjukfrånvaron steg i början av 2015 och har sedan dess legat på en högre nivå än tidigare år. Under 2016 har sjukfrånvaron inte minskat, utan ligger kvar på 2015 års nivåer. Diagram 4: Sjukfrånvaro i % av arbetad tid vid omsorgsförvaltningen Källa: material från personalavdelningen.

14 Iakttagelser från intervjuer Sjukfrånvaron följs löpande upp i IT-stödet Hypergene, i vilket sjukfrånvaron åskådliggörs på enhetsnivå. Enhetscheferna kan därmed följa utvecklingen vad gäller såväl korttids- och långtidssjukskrivningar. Två gånger per år och enhet genomförs verksamhetsuppföljningsmöten (VUF) då enhetschefen stämmer av bl.a. utvecklingen av sjuktalen med förvaltningschef, ekonomichef, administrativ chef och HR-personal. Tätare uppföljningar sker med de enhetschefer som uppvisar sämre nyckeltal. Enligt de intervjuade finns stora skillnader i sjuktal mellan olika enheter. Variationerna tros bero på skillnader i ledarskap samt olika förutsättningar. Ett fåtal långtidssjukskrivningar påverkar statistiken mycket. Kommunhälsan har i uppdrag att vid samtliga förvaltningar analysera rehabiliteringsärenden och inventera långtidssjukskrivna (ärenden som överskrider 15 dagars sjukskrivning). Inventeringen vid omsorgsförvaltningen är genomförd och ska nu följas av individuella åtgärder. De intervjuade ser positivt på att inventeringen har genomförts och på det arbete som nu följer av inventeringen. Att ohälsotalen är högre i omsorgsnämnden än resten av kommunen kan enligt intervjuade bero på ett flertal faktorer som t.ex. hög medelålder, förekomst av förslitningsskador och att personal i omvårdande yrken utsätts för smittor. Att sjukskrivningstalen steg under 2015 kan enligt intervjuad personal och enhetschefer ha ett samband med att besparingar genomfördes under det året, framför allt inom särskilda boenden där grundbemanningen sänktes från tre till två personal per avdelning. Enligt intervjuade enhetschefer och personal har fokuseringen på att få ekonomin i balans lett till frustration då personalen inte känner att de kan utföra arbetet på samma sätt som tidigare. De upplevs som svårt att leva upp till brukares och anhörigas förväntningar. Under hösten 2016 har omsorgsnämnden fattat beslut om att tillföra medel (7,5 mnkr på årsbasis) till särskilda boenden för social tid med de boende. I personalens scheman säkerställs att viss tid avsätts till varje boende och detta ligger utöver grundbemanningen, vilket ses som positivt, men det är ännu för tidigt för att se några effekter. Enligt förvaltningsledningen visade Arbetsmiljöverkets senaste inspektion på förekomst av stress och tidsbrist inom vissa hemtjänstenheter gällande kringtid, d.v.s. tiden som behövs för att förflytta sig mellan brukarna, dokumentera m.m. Detta är ett av ledningen sedan tidigare känt problem som ska åtgärdas med ett nytt nivåbaserat system för beviljade insatser. I det nya systemet som införs på försök i ett område under hösten 2016 kan den som samordnar hemtjänstpersonalen lägga ut rätt tid för kringtid i schemat. Intervjuade inom hemtjänstverksamheten uppger att brist på kringtid skapar förseningar, och att brukare kan bli arga på personalen när de kommer för sent. Personalen hinner inte heller träffas och ha rast tillsammans. En särskild satsning på rätt till heltidstjänstgöring har fått effekten att den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppgår till 92 procent. För att lösa detta schemamässigt har rörlig placering införts, vilket innebär att personal med kort varsel placeras vid en annan enhet inom sitt team. I inledningen av 2016 minskades antalet team från sju till fyra. De större teamen har enligt intervjuade fört med sig att antalet boenden och hemtjänstgrupper som kan bli aktuella för rörlig placering har ökat. Dock finns det en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om turordning vid förflyttningar som innebär att personalen inte går mot hela teamet direkt, utan riktas mot vissa enheter direkt efter hemmaenheten innan hela teamet kan bli aktuellt. I genomsnitt utgör den rörliga tiden 10 procent av arbetstiden, men det finns stora olikheter mellan enheterna. En del blir inbokade som vikarier på sin egen enhet i så stor utsträckning att placering vid annan enhet inte förekommer.

15 Enhetschefer uppger att de i verksamhetssystemet Hypergene ser ett samband mellan korttidssjukskrivning och rörlig placering. Av intervjuer med enhetschefer och personal framkommer att förekomsten av rörlig placering ger upphov till ohälsa i form av oro, ångest och sömnstörningar. Det uppges även finnas ett tydligt samband mellan rörlig arbetstid och korttidssjukskrivningar, då personal sjukanmäler sig för att undvika dessa dagar. Andra undvikande strategier som nämns är att ta ut semesterdagar samt att på sin fritid bevaka scheman och uppkomna luckor vid andras frånvaro för att hitta tillfällen att arbeta extra på sin egen arbetsplats, och sedan byta ut det mot dagar med rörlig placering. Personer som arbetar på ett särskilt boende kan placeras inom hemtjänsten och vice verca. Såväl de som arbetar på särskilda boenden som hemtjänstpersonalen uppges föredra att placeras på särskilda boenden. Det finns anställda vid särskilda boenden som vare sig har körkort eller kan cykla, och som får ta sig fram till fots mellan vårdtagarna. Kvällen innan eller samma morgon kommer ett sms med uppgift om tjänstgöringsplats. En del vet inte på förhand om arbetstiden kommer att förläggas till dag eller kväll. De intervjuade beskriver att det inte finns någon som tar emot och introducerar. Vidare får de ett schema som inte är anpassat utifrån att de är nya i området och får leta sig fram till brukare som de inte vet någonting om. Enligt förvaltningsledningen ska introduktion erbjudas, men enligt intervjuade enhetschefer finns det inte möjlighet till det om enheten inte har ekonomin i balans vilket inte alla har. De intervjuade berättar att en del anställda har magont i två veckor innan det är dags för rörlig placering och att ovissheten inför en måndag med rörlig placering kan förstöra en hel helg. Vid ett särskilt boende har en enhetschef gjort en undersökning bland personalen som visat att 80 procent till och med föredrar delade turer framför rörlig placering. Personalen känner till att rörlig placering är en följd av att tjänstgöringsgraderna har ökat och har förståelse för att det är så, men de har synpunkter på omfattning och genomförande. De menar att personal vid boenden inte ska behöva arbeta i hemtjänsten, att arbetstiderna behöver vara kända i förväg och att antalet arbetsplatser vid vilka de kan placeras behöver minskas. Vidare menar att de inte har valt att arbeta i pool, och att det borde vara valbart då det finns vissa medarbetare som trivs med rörlig placering Bedömning Bedömningen är att sjukfrånvaron löpande följs upp. Långtidssjukskrivningarna har kartlagts och analyserats och åtgärder kommer att vidtas på individnivå, vilket är positivt. Vad gäller korttidssjukskrivningarna har inte samma kartläggning av orsaker och åtgärder genomförts. Det framkommer uppgifter om att det kan finnas ett samband mellan ökad tjänstgöringsgrad som fört med sig rörlig placering och sjuktal. Vi bedömer sammantaget att analysen av orsaker till korttidsfrånvaro är otillräcklig och behöver utvecklas Förebyggande aktiviteter Iakttagelser Omsorgsnämnden har beslutat om aktiviteter (se avsnitt ovan) och omsorgsförvaltningen har enligt intervjuad HR-personal en särskild metodpärm med förslag på hälsofrämjande aktiviteter att erbjuda på arbetsplatserna, som t.ex. hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, gruppövningar och individuella övningar. Det uppges också bedrivas utbildnings- och utvecklingsaktiviteter. Kommunen erbjuder enhetscheferna ledarskapsutveckling och en särskild utbildning som riktar sig till chefer för att de ska se tidiga tecken på psykisk ohälsa.

16 Omsorgsnämndens presidium beskriver att det när nämnden tillträdde 2015 fanns beslut om besparingar som var nödvändiga för att åstadkomma en budget i balans. Det har väckt missnöje, men nämndens förhoppning är att det nu var ekonomin är i balans ska finnas utökat utrymme att arbeta med kvalitetsfrågor. Förvaltningsledningen beskriver olika initiativ som tagits för att förbättra arbetssituationen, exempelvis att öka grundbemanningen på vissa enheter och att utveckla arbetet med schemaläggning samt införandet av social tid på särskilda boenden. Vidare uppges att en översyn pågår av antalet medarbetare per chef, vilket uppgår till mellan 23 och 39. En enhet har nyligen delats för att den var för stor. Intervjuad personal uppfattar inte att omsorgsnämnden har en tydlig strategi för att förebygga och minska ohälsa. De uttrycker önskemål om att ledningen lyssnar mer på personalen. De upplever stress i vardagen och tycker inte att de hinner träffas för överlämningar eller för att utveckla verksamheten och lära av varandra. De saknar tid till att utveckla samarbete och arbetssätt och menar att det påverkar delaktigheten negativt. Friskvårdsbidraget på 800 kronor per år uppfattas av de intervjuade som positivt, men enligt de intervjuade är det relativt få och främst redan aktiva personer som har begärt ersättning för träningskort etc. Arbetsmiljöverkets förordning (AFS 2015:4) Organisatorisk och social arbetsmiljö har gåtts igenom med enhetscheferna och diskuterats i lokala samverkansgrupper. Enligt de intervjuade kommer det att arbetas vidare utifrån förordningen under hösten. Kommunens centrala personalavdelning har i kommunens hälsopolicy uppmanat förvaltningarna att ta fram egna planer för det hälsofrämjande arbetet som innehållet specifika mål och metoder samt aktiviteter med syfte att öka hälsan och välbefinnandet hos medarbetarna. Omsorgsförvaltningen har ännu inte arbetat fram någon sådan plan utöver tidigare nämnda åtgärdsprogram Bedömning Omsorgsnämnden har beslutat om förebyggande aktiviteter och förvaltningsledningen har tagit initiativ som syftar till att förbättra arbetssituationen, men detta är inte fullt ut kommunicerat och förankrat i organisationen. Det saknas en plan för det hälsofrämjande arbetet vilket är en brist. Det är av vikt att implementera Arbetsmiljöverkets förordning (AFS 2015:4) som syftar till att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön Rehabiliteringsprocessen Iakttagelser I den kommungemensamma verksamhetshandboken finns dokumentet Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar process som är fastställt av personaldelegationen. Processen ska vara ett stöd för cheferna att uppfylla arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Processen beskriver flöde, roller och arbetsgivarens ansvar. I kommunen används IT-stödet Adato som är anpassat till arbetet med rehabilitering. Via Adato sker kontinuerlig uppföljning av nya ärenden. Respektive chef har ett ansvar att aktualisera rehabiliteringsinsatser dels vid upprepad korttidsfrånvaro, dels vid frånvaro längre än två veckor. Vidtagna åtgärder registreras och följs upp via Adato. Därmed finns alla journalanteckningar kring en individ samlade på ett ställe. Kommunhälsan kan erbjuda hälsosamtal i samband med upprepad korttidsfrånvaro, vilket kan utgöra ett första steg i kartläggningsarbetet kring den enskilda medarbetarens rehabiliteringsbehov.

17 Kommunhälsan fick nyligen en ny enhetschef och har enligt de intervjuade anammat ett nytt arbetssätt som mer utgår från verksamheternas behov. Kommunhälsan kommer framöver att fokusera mer på förebyggande insatser och anställa fler psykologer för att kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Kommunhälsan har rekryterat en Hälsoutvecklare som kommer att samarbeta med omsorgsförvaltningen i det hälsofrämjande arbetet. De intervjuade är av uppfattningen att rehabiliteringsprocessen fungerar bra. De fackliga representanterna involveras och tycker att omsorgsförvaltningen följer de centralt utarbetade riktlinjerna. Samarbetet med Kommunhälsan uppges utvecklas i positiv riktning. Intervjuade enhetschefer menar dock att de på grund av många underställda har svårt att hinna med att följa upp korttidssjukskrivningar med sina medarbetare Bedömning Vi bedömer att rehabiliteringsprocessen är ändamålsenlig, men det är av vikt att säkerställa att det finns förutsättningar att arbeta utifrån processen. Den pågående översynen av antal medarbetare per chef kan vara en del av detta Återrapportering till omsorgsnämnden Iakttagelser Omsorgsnämndens mål och verksamhetsplan följs upp i samband med tertialrapport, delårsbokslut och årsredovisning. Det framgår av omsorgsnämndens protokoll att sjukfrånvaro och annan statistik löpande följs upp vid nämndens sammanträden. Omsorgsnämnden får även muntlig information från tjänstemän / 20 fick nämnden information om det hälsofrämjande arbetet, innefattande bl.a. rehabiliteringsprocessen och olika aktiviteter på gruppoch individnivå / 21 tog omsorgsnämnden del av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, som skett i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1. Omsorgsnämnden informerades / 75 om genomförd inventering av långtidssjukskrivningar Bedömning Återrapporteringen är tillräcklig så till vida att omsorgsnämnden får skriftlig uppföljning per tertial samt muntliga föredragningar av tjänstemän. Dock saknas systematisk och dokumenterad uppföljning och analys av beslutade aktiviteter och åtgärdsprogram

18 4. Sammanfattande bedömning 4.1. Svar på revisionsfrågorna Revisionsfråga Finns det en ändamålsenlig strategi för omsorgsnämndens arbete med att minska ohälsan bland anställda? Säkerställer omsorgsnämnden att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa bland sina anställda? Är ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering ändamålsenlig? Har det gjorts någon kartläggning av ohälsa och sjukfrånvaro samt möjliga orsaker och är kartläggningen tillräcklig? Sker tillräcklig analys och bedömning av sjukfrånvaro och eventuell kartläggning? Genomförs det aktiviteter för att förebygga ohälsa bland personalen? Finns det en ändamålsenlig rehabiliteringsprocess? Sker det en tillräcklig uppföljning och återrapportering till nämnden? Svar Omsorgsnämnden har uppmärksammat problematiken med hög sjukfrånvaro och beslutat om en tydligt och mätbart mål om minskad sjukfrånvaro, vilket överensstämmer med det av kommunfullmäktige beslutade målet att sjukfrånvaron ska minska. Omsorgsnämnden har även beslutat om aktiviteter som ska genomföras. Förvaltningen har tagit fram ett åtgärdsprogram med 14 punkter. Det saknas en plan för det hälsofrämjande arbetet vilket är en brist. Nej, bedömningen är att omsorgsnämnden inte fullt ut säkerställer att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa. Omsorgsnämnden följer upp sina målsättningar per kvartal och får löpande muntlig information, men använder inte den interna kontrollen till att förvissa sig om att beslutade aktiviteter för att minska sjukfrånvaron verkställs och fungerar. Ja, det finns en tydlig och ändamålsenlig fördelning av ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering. Ja, långtidssjukskrivningarna har kartlagts och analyserats och åtgärder kommer att vidtas på individnivå, vilket är positivt. Vad gäller korttidssjukskrivningarna har inte samma kartläggning av orsaker och åtgärder genomförts. Det framkommer uppgifter om att det kan finnas ett samband mellan rörlig placering och sjuktal. Vi bedömer sammantaget att analysen av orsaker till korttidsfrånvaro är otillräcklig och behöver utvecklas. Ja, det genomförs förebyggande aktiviteter och det har tagits initiativ för att förbättra arbetssituationen, men detta är inte fullt ut kommunicerat och förankrat i organisationen. Ja, vi bedömer att rehabiliteringsprocessen är ändamålsenlig, men det är av vikt att säkerställa att det finns förutsättningar att arbeta utifrån processen. En pågående översyn av antal medarbetare per chef kan vara en del av detta. Delvis. Omsorgsnämnden får skriftlig uppföljning per tertial samt muntliga föredragningar av tjänstemän. Dock saknas systematisk och dokumenterad uppföljning och analys av beslutade aktiviteter och åtgärdsprogram Sammanvägd bedömning och rekommendationer Vår sammanvägda bedömning är att omsorgsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insatser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda.

19 Vi rekommenderar omsorgsnämnden att: inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att åtgärdsprogram för att minska ohälsan verkställs och ger avsedd effekt ge förvaltningen i uppdrag att analysera om det föreligger ett samband mellan rörlig placering och korttidssjukskrivningar, och vid behov vidta åtgärder förstärka samarbetet med Kommunhälsan avseende det förebyggande uppdraget säkerställa ett rimligt antal medarbetare per chef implementera Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Kalmar den 15 december 2016 Ann-Mari Ek Certifierad kommunal yrkesrevisor EY Linus Aldefors EY

20 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade Omsorgsnämndens presidium Förvaltningschef Ekonomichef Administrativ chef HR-ansvarig Fackliga representanter Enhetschefer, särskilda boenden och hemtjänst Personal vid särskilda boenden och hemtjänst Dokument Verksamhetsplan med budget 2016, Kalmar kommun Omsorgsnämndens verksamhetsplan 2016 Omsorgsnämndens delårsbokslut och verksamhetsuppföljning efter tertial två 2016 Omsorgsnämndens Årsrapport 2015 Omsorgsnämndens protokoll och handlingar års uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

21 Handläggare Tjänsteskrivelse Datum Peter Carlsson Åtgärder med anledning av granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun har EY granskat omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland de anställda. EY har i samband med granskningen noterat att omsorgsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insatser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda. EY rekommenderar omsorgsnämnden att: 1. Inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att åtgärdsprogram för att minska ohälsan verkställs och ger avsedd effekt. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att analysera om det föreligger ett samband mellan rörlig placering och korttidssjukskrivningar, samt vid behov vidta åtgärder. 3. Förstärka samarbetet med kommunhälsan (nu arbetsmiljöenheten) avseende det förebyggande uppdraget. 4. Säkerställa ett rimligt antal medarbetare per chef. 5. Implementera Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreliggande rapport innehåller förslag till åtgärder avseende punkterna Att inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att åtgärdsprogram för att minska ohälsan verkställs och ger avsedd effekt. Omsorgsnämndens uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningen bör förtydligas i en årsplan. Årsplanen bör utgöra en grund för arbetsmiljöarbetet på förvaltningen och ange, dels vilka delar arbetet skall innehålla och dels när dessa skall vara genomförda. Årsplanen anger även återkommande uppföljningstillfällen då omsorgsnämnden utövar sitt uppföljningsansvar för arbetsmiljöarbetet. Vid uppföljningen granskar nämnden vidtagna åtgärder för minskad ohälsa utifrån en på förvaltningen central handlingsplan för minskad ohälsa. En sådan handlingsplan upprättas i samband med införande av årsplanen för att tydligare samla och styra förvaltningens arbetsmiljöarbete. Administrativa enheten Omsorgsförvaltningen Adress Tel vx

22 2 (3) Bilaga: Årlig rutin SAM omsorgsförvaltningen. Central arbetsmiljöplan för omsorgsförvaltningen. 2. Att ge förvaltningen i uppdrag att analysera om det föreligger ett samband mellan rörlig placering och korttidssjukskrivningar, samt vid behov vidta åtgärder. Enhetschefer har vid intervju med revisorerna uppgivit att de i verksamhetssystemet Hypergene sett ett samband mellan korttidssjukskrivning och rörlig placering (så kallade norr eller söderturer ). För att utreda frågan närmare har ett stickprov gjorts i verksamheten där fyra enheter slumpats fram. En förutsättning för urvalet har varit att samtliga enheter i urvalet måste innehålla medarbetare som varit korttidsfrånvarande på grund av sjukdom under november månad I urvalet har en fördelning gjorts på hemtjänst samt boenden. Urvalet innehåller följande enheter: Deltagande enheter Antal sjuka medarbetare i november under ordinarie arbetstid Norr 3 Lindsdal 12 0 Norr 13 Oxhagshemmet 13 1 Söder 7 Tegelviken/Konvaljen 7 0 Söder 6 Stensberg 11 0 Summa 43 1 Antal sjuka medarbetare i november under rörlig arbetstid (norr eller södertur) Man kan av ovanstående studie sluta sig till att det inte finns någon självklar koppling mellan rörlig tid och sjukfrånvaro. I det aktuella urvalet har endast en medarbetare av totalt 44, som haft sjukfrånvaro under november månad, haft en sjukfrånvaro som även omfattat rörlig tid. Övrigas sjukfrånvaro har helt och hållet infallit under fast tid. 3. Att förstärka samarbetet med arbetsmiljöenheten avseende det förebyggande uppdraget. Arbetsmiljöenheten deltar numera i de centrala samverkansmöten som hålls på omsorgsförvaltningen. Omsorgsförvaltningen ingår även i det projekt som arbetsmiljöenheten samordnar avseende en modell för certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att skapa förutsättningar för friska arbetsplatser på ett mer övergripande plan och är ett mer omfattande begrepp än förebyggande begreppet. I den inledande fasen kommer aktiviteter och metoder för hälsofrämjande arbete att planeras i samverkan. Metoderna skall sedan testas på ett antal pilotverksamheter, där omsorgsförvaltningen deltar med två verksamheter. Målen under denna fas är att finna förbättrande metoder som leder till att kvinnor och män på arbetsplatser i Kalmar kommun upplever en mer hälsofrämjande arbetsmiljö.

23 3 (3) 4. Säkerställa ett rimligt antal medarbetare per chef. Omsorgsförvaltningen har minskat volymen på antalet underställda från medarbetare, till en volym på ca medarbetare/enhet. Under 2016 har förvaltningen gjort en översyn av enheternas storlek utifrån antalet under ställda. En hemtjänstenhet har delats i två mindre enheter och en ny natt-boendeenhet har införts inom ram av detta arbete. Enhetschefen är dock beroende av den planering som sker centralt av olika aktörer i förvaltningen.. Förvaltningen har låtit utbilda ett antal samordnare under hösten 2016 och tillsatt samordnartjänster, en samordnare för varje enhet. Samordnarens upp gift är att vara ett administrativt och fysiskt stöd samt därigenom minska arbetsbelastningen för enhetschefen som då får möjlighet och mer tid att leda grupperna på sin enhet. Det pågående arbetet med att tillsätta enhetschefer med teamansvar säkerställer behovet ett verksamhetsnära stöd för enhetscheferna och ger bättre förutsättningar för enhetschefen att utöva ett mer verksamhetsnära ledarskap gentemot sina medarbetare. 5. Att implementera Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) HR-personal har sedan tidigare genomfört informationsinsatser riktade mot chefer och arbetsplatsombud inom omsorgsförvaltningen angående den nya föreskriften. En mer systematisk implementering av föreskriften kan följa av det projekt kring certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser som omsorgsförvaltningen deltar i tillsammans med arbetsmiljöenheten. Vidare implementering av föreskriften föreslås ske inom ramen för projektet. att uppdra åt förvaltningen att inom ramen för projektet för certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser, även arbeta för en implementering av Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsmiljöenheten kommer också inom kort att erbjuda en ny internutbildning gällande Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

24 Handläggare Årsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete Datum Peter Carlsson Årlig rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete på omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun Upprättad den 23 februari 2017 Omsorgsförvaltningen Adress Tel vx

25 2 (6) Syfte med en årlig rutin Genom att upprätta en årsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet underlättar vi våra rutiner och får en bra grund för kartläggning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. En tidsangiven uppföljning av olika delar av arbetet underlättar och säkrar rutinerna och arbetsgivarens ansvar. I årsplanen tydliggörs vilka aktiviteter som ska genomföras och var i organisationen det ska ske. Kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete skall vara uppfyllda. Definition Årsplanen för arbetsmiljöarbetet redogör alltså för vilka aktiviteter som ska genomföras samt när de ska ske under året. Innehållet i årsplanen anger en lägsta nivå för omfattning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Arbetet omfattar; kartläggning riskbedömning och handlingsplan åtgärder för att undanröja risker eller problem uppföljning av vidtagna åtgärder revision (underlag tas fram av Arbetsmiljöenheten) Genomförande Kartläggning Kartläggning av arbetsmiljön ska genomföras varje år. Därigenom får arbetsplatsen en nulägesbeskrivning. Kartläggning av arbetsmiljörisker ska också göras när verksamhetsförändringar planeras. Det är viktigt att belysa alla aspekter av arbetsmiljön i kartläggningen. Den kan bestå av flera aktiviteter t ex skyddsrond, arbetsplatsträffar, nyligen genomförd medarbetarundersökning, arbetsmiljöenkäter och medarbetarsamtal. Ytterligare kunskap får man från sjukfrånvarostatistik, arbetsskador, tillbudsrapportering, rehabiliteringsarbetet mm. Arbetsplatsträffen är ett bra forum för att diskutera arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen. Även den dagliga tillsynen och indikationer om problem från medarbetarna ingår i kartläggningen. Riskbedömning och handlingsplan Varje arbetsmiljöproblem ska riskbedömas. Denna riskbedömning ska vara en avvägning mellan vad som kan inträffa, vilka konsekvenser detta kan få och

26 3 (6) hur troligt det är att det sker. Risken ska graderas: mycket liten risk, liten risk, stor risk eller mycket stor risk. Utifrån riskbedömningen ska problem som upptäcks vid kartläggningen åtgärdas. Risker som bedömts som stora ska åtgärdas omgående. För övriga risker ska åtgärderna tidsbestämmas och föras in i en handlingsplan (se mallen för riskbedömning och handlingsplan i verksamhetshandboken). En handlingsplan är en sammanställning över de insatser som behövs för att förbättra arbetsmiljön, vid vilken tidpunkt insatserna ska göras samt vem som ser till att de blir gjorda. Riskbedömning med handlingsplan ska vara skriftlig och finnas tillgänglig för medarbetarna. Skyddsombuden ska vara delaktiga i arbetet. Handlingsplanen behandlas regelbundet vid möten med enhetens samverkansgrupp. Omsorgsarbete i enskilt hem/ordinärt boende skall snarast riskbedömas vid varje nytt beslut och vid större förändringar av pågående insatts. En särskild blankett Riskbedömning- Tillägg/ Ordinärt boende- Vård och omsorgsboende, finns framtagen för detta. Uppföljning av åtgärder Varje vidtagen åtgärd ska följas upp för att kontrollera att åtgärden gav en förbättring eller en lösning av problemet. Kvarstår problemet eller om det inte är tillfredsställande löst ska nya åtgärder planeras. Samverkansgrupperna är tillika skyddskommittéer och det är i samverkansgrupperna åtgärderna följs upp, vilket bör göras löpande. Revision av arbetsmiljöarbetet Revision av det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske en gång per år. Vid revision ska innehållet i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete jämföras med de aktiviteter som bedrivs. Detta innebär att man kontrollerar att man följer de policy och rutiner som finns. I föreskriften finns krav på ständiga förbättringar. Detta innebär både att ändra det som inte fungerar och förbättra det som fungerar. I Kalmar kommun har Arbetsmiljöenheten (företagshälsovården) fått i uppdrag att årligen följa upp förvaltningarnas arbetsmiljöarbete. Nämnden godkänner redovisningen och kan ge förvaltningen uppdraget att genomföra förbättringar av rutinerna om man finner detta nödvändigt. Samverkan lokalt Enhetschefen redovisar revisionen för samverkansgruppen som en del av den egna uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkansgruppen kan vid behov lyfta eventuella synpunkter på brister i arbetet till central samverkan på förvaltningen. Central samverkan på förvaltningen Förvaltningschefen ska i förvaltningens centrala samverkansgrupp redovisa de genomförda revisionerna. Vid detta tillfälle ska även föregående års revision följas upp. Den centrala samverkansgruppen kan ta upp eventuella förändring-

27 4 (6) ar i det systematiska arbetsmiljöarbetet till följd av revisionen i syfte att förbättra rutinerna. Nämnden Sammanställning av revisionen samt den centrala samverkansgruppens behandling av densamma redovisas i omsorgsnämnden, där nämnden godkänner redovisningen med eller utan uppdrag till förvaltningen utifrån resultatet. Årsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet 2017/2018. Vissa arbetsmiljöåtgärder kan ha sådan storlek och karaktär att det behöver tas med i budgetarbetet. Därför ska det systematiska arbetsmiljöarbetet följa budgetåret. Arbetsplatsnivå Förvaltningsnivå Nämndsnivå Jan Uppföljning på arbetsplatsen av statistik och genomförda åtgärder. Planering av kartläggning som ska genomföras under februari. Redovisning av sjukfrånvarostatistik i central samverkansgrupp. Redovisning av sjukfrånvarostatistik som ett informationsärende till nämnden. Feb Kartläggning på resp. arbetsplats av arbetsmiljön (kan starta tidigare vid behov). Utifrån kartläggningen görs riskbedömning och upprättas handlingsplan. Redovisning av sjukfrånvarostatistik och arbetsskadeanmälningar i central samverkansgrupp. Redovisning av medarbetarenkät eller arbetsmiljöenkät som ett informationsärende till nämnden. Sammanställning av föregående års revision av det systematiska arbetsmiljöarbetet lämnas till nämnden för uppföljning och beslut om godkännande. Mars Utöver kartläggning via skyddsronder görs löpande kartläggning och riskbedömning vid nya ärenden och förändringar i verksamheten. Förvaltningsövergripande handlingsplan upprättas vid central samverkansgrupp, innehållande åtgärdsförslag gällande arbetsmiljörisker som är gemensamma för större delen av organisationen. Även uppdrag från nämnden förs in i planen. Redovisning av sjukfrånvarostatistik som ett informationsärende till nämnden. April Riskbedömning o handlingsplan upprättas. Åtgärder enligt hand- Redovisning av sjukfrånvarostatistik i central samverkans- Nämnden tar beslut om genomförande av föreslagen arbetsmiljöplan för förvaltningen. Förslagen värderas utifrån

28 5 (6) lingsplanen som kan grupp. genomföras på arbetsplatsen genomförs under året. budgeterade medel och utgör en faktor i kommande budgetarbete. Maj Juni Juli Fortsatt arbetsmiljöarbete enligt enhetens handlingsplan. Fortsatt arbetsmiljöarbete enligt enhetens handlingsplan. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån den centrala handlingsplanen. Redovisning av aktuell sjukfrånvaro. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån den centrala handlingsplanen. Redovisning av aktuell sjukfrånvaro. Redovisning av sjukfrånvarostatistik som ett informationsärende till nämnden. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån central handlingsplan. Aug Fortsatt arbetsmiljöarbete enligt enhetens handlingsplan. Redovisning av sjukfrånvarostatistik i central samverkansgrupp. Redovisning av sjukfrånvarostatistik som ett informationsärende till nämnden. Sep Okt Fortsatt arbetsmiljöarbete enligt enhetens handlingsplan. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån den centrala handlingsplanen. Redovisning av aktuell sjukfrånvaro. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån central handlingsplan. Redovisning av sjukfrånvarostatistik som ett informationsärende till nämnden. Nov Fortsatt arbetsmiljöarbete enligt enhetens handlingsplan. Medarbetarundersökningen skickas ut till personalen vartannat år. Arbetsmiljöenkät skickas ut övriga år. Redovisning av revision med utvärdering av arbetssätt som använts under året i förvaltningens samverkansgrupp. Sammanställning lämnas till central samverkansgrupp senast 1 nov. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån central handlingsplan. Dec

29 6 (6) Dokumentation Enheten Riskbedömning och handlingsplan ska vara skriftlig och finnas tillgänglig för medarbetarna. Skyddsombuden ska vara delaktiga i framtagandet av planen. Vid riskbedömning i enskilt hem gäller sekretess om brukarens personuppgifter. Statistik avseende sjukfrånvaro, tillbud och arbetsskador skall tas fram via Hypergene och redovisas på arbetsplatsträffen. På förvaltningsnivå Riskbedömning och central handlingsplan ska vara skriftlig och behandlas i den centrala samverkansgruppen. Statistik avseende sjukfrånvaro, tillbud och arbetsskador skall tas fram för hela förvaltningen. Ansvar Chefen har till uppgift att inom sin verksamhet bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är chefen som är ansvarig och har som uppgift att tillsammans med medarbetare och skyddsombud genomföra arbetet.

30