Kalmar kommun. Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda
|
|
- Marcus Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2016 Kalmar kommun Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda
3 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Genomförande Granskningsresultat Styrning Ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering Kartläggning och analys av sjukfrånvaro Förebyggande aktiviteter Rehabiliteringsprocessen Återrapportering till omsorgsnämnden Sammanfattande bedömning Svar på revisionsfrågorna Sammanvägd bedömning och rekommendationer...14 Bilagor: Bilaga 1 Källförteckning
4 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun granskat omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda. Vår sammanvägda bedömning är att omsorgsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insatser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda. Vi grundar vår bedömning på följande iakttagelser: Omsorgsnämnden har uppmärksammat problematiken med hög sjukfrånvaro och beslutat om en tydligt och mätbart mål om minskad sjukfrånvaro, vilket överensstämmer med det av kommunfullmäktige beslutade målet att sjukfrånvaron ska minska. I riskbedömningen som 2017 års interna kontrollplan grundas på har sjukfrånvaro identifierats som en risk som ska åtgärdas genom att arbeta fram ett 10-stegsprogram. Att utarbeta åtgärdsprogram är inte en metod för att kontrollera att verksamheten fungerar. Om åtgärdsprogram har tagits fram, kan nämnden däremot inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att programmet genomförs. Det finns en tydlig och ändamålsenlig fördelning av ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering. Långtidssjukskrivningarna har kartlagts och analyserats och åtgärder kommer att vidtas på individnivå. Analysen av orsaker till korttidsfrånvaro är otillräcklig och behöver utvecklas. Det framkommer uppgifter om att det kan finnas ett samband mellan korttidssjukskrivningar och rörlig placering på viss del av tjänsterna. Nämnden har beslutat om förebyggande aktiviteter och förvaltningsledningen har tagit initiativ som syftar till att förbättra arbetssituationen, men detta är inte fullt ut kommunicerat och förankrat i organisationen Det finns en ändamålsenlig rehabiliteringsprocess, men det är av vikt att säkerställa att det finns förutsättningar att arbeta utifrån processen. Den pågående översynen av antal medarbetare per chef kan vara en del av detta. Vi rekommenderar omsorgsnämnden att: inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att åtgärdsprogram för att minska ohälsan verkställs och ger avsedd effekt ge förvaltningen i uppdrag att analysera om det föreligger ett samband mellan rörlig placering och korttidssjukskrivningar, och vid behov vidta åtgärder förstärka samarbetet med Kommunhälsan avseende det förebyggande uppdraget säkerställa ett rimligt antal medarbetare per chef implementera Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).
5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Sjukfrånvaron har ökat kraftigt i riket som helhet sedan 2010 och det gäller även i omsorgsnämnden i Kalmar kommun. Mellan 2013 och 2015 ökade den totala sjukfrånvarotiden i nämndens egna verksamheter från 7,99 till 9,98 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Därtill noteras att omsorgsnämnden sjukfrånvarotid är högre än genomsnittlig tid för kommunen som 2015 uppgick till 6,8 %. Arbetet med att minska ohälsa bland anställda består både av förebyggande åtgärder och rehabilitering. Arbetsgivarens ansvar och skyldigheter inom området är i stor utsträckning reglerade i lag. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga ohälsa och olyckor i arbetet. Dessutom har arbetsgivaren enligt socialförsäkringsbalken ett ansvar för att vidta de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. Det finns också krav på att ha en lämpligt organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering. Enligt Allmänt reglemente för Kalmar kommun är nämnderna anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs och entledigas av kommunstyrelsen. Nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som ligger inom kommunstyrelsens ansvar. Som exempel kan nämnas ett övergripande ansvar för personalpolitik och ansvar för företagshälsovården. I övrigt ligger således ansvaret för arbetsmiljö hos omsorgsnämnden. Mot bakgrund av detta har de förtroendevalda revisorerna beslutat att genomföra en granskning av arbetet för minskad ohälsa bland omsorgsnämndens anställda Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om omsorgsnämnden bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insatser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda. Utgångspunkten i granskningen är omsorgsnämndens hälsofrämjande arbete för att minska sjukfrånvaron och dess åtgärdsprogram. Följande revisionsfrågor besvaras: Finns det en ändamålsenlig strategi för nämndens arbete med att minska ohälsan bland anställda? Säkerställer nämnden att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa bland sina anställda? Är ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering ändamålsenlig? Har det gjorts någon kartläggning av ohälsa och sjukfrånvaro samt möjliga orsaker och är kartläggningen tillräcklig? Vilken analys och bedömning har gjorts med anledning av ökad sjukfrånvaro och eventuell kartläggning? Genomförs det aktiviteter för att förebygga ohälsa bland personalen? Finns det en ändamålsenlig rehabiliteringsprocess? Sker det en tillräcklig uppföljning och återrapportering sker till nämnden?
6 2.3. Revisionskriterier Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete I arbetsmiljölagen (AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete definieras i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete som "arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås". AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Syftet med föreskriften, som trädde i kraft 31 mars 2016, är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetsgivaren ska även vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. Vidare ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Socialförsäkringsbalken Den som arbetar i Sverige är enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) försäkrad för rehabilitering. Arbetsgivaren ansvarar enligt denna lag för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Arbetsgivaren ska organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna. Arbetsgivaren ska ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. Arbetsgivaren ska så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov av det. Kalmar kommuns Verksamhetsplan med budget 2016 Kommunfullmäktige fastställer i Verksamhetsplan med budget 2016 att Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Kommunen ska attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och även avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. En trygg arbetsmiljö ska eftersträvas där människor trivs och känner sig delaktiga. Ledarskapet ska stärkas och personalprocesserna ska vara kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade. Följande mål gäller för 2016: Vid utgången av 2016 ska rätten till heltid (önskad sysselsättningsgrad) vara genomförd på nämnder och bolag. Arbetet ska ske inom befintliga budgetramar. Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag Genomförande Granskningen bygger på dokumentstudier och intervjuer (se bilaga 1 för källförteckning). De intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.
7 3. Granskningsresultat 3.1. Styrning Iakttagelser Omsorgsnämnden beslutade / 94 om mål och aktiviteter för omsorgsnämnden Inom området verksamhet och medarbetare fastställdes bl.a. följande: Mål Sjukfrånvaron ska minska med 1 procentenhet årligen. Resultat av hållbart medarbetareengagemang ska årligen öka. Aktiviteter fortsätta arbetet med hälsoduken utbildning i hälsofrämjande insatser mäta frisknärvaro tydliggöra ömsesidiga förväntningar mellan anställd och arbetsgivare utveckla introduktion av nyanställda utveckla en lärande organisation öka antalet arbetsplatsträffar Omsorgsnämnden beslutade därutöver / 95 att införa ett årligt friskvårdsbidrag om 800 kr per anställd under två år. Friskvårdsbidraget var ett pilotprojekt som permanentas 2017 då det också införs i hela kommunen. Av Verksamhetsplan 2016, fastställd av omsorgsnämnden / 111 framgår att arbetet med att minska sjukfrånvaron är ett område med hög prioritet och att enheter med sjukfrånvaro över 10 procent kommer att prioriteras. Vidare framkommer att omsorgsförvaltningen under 2015 formade ett 14-punktsprogram för att nå en mer hälsofrämjande arbetsplats och minskad sjukfrånvaro, vilket under 2016 ska sjösättas fullt ut. Åtgärdsprogrammet har kommunicerats muntligt till nämnden och via veckobrev till samtliga anställda i förvaltningen i oktober 2015, och det har även behandlats i facklig samverkan. Följande 14 punkter ingår i åtgärdsprogrammet: 1. Workshop med fokus på medarbetarskap och minskad sjukfrånvaro 2. Hälsoduken arbete med friskfaktorer på arbetsplatsen 3. Erbjuda anställda influensavaccin 4. Prioritera alla enheter med extra hög frånvaro 5. Särskild resurs för att utveckla arbetet med bedömningar av arbetsförmågan 6. Utbildningspaket för chefer fokus på psykosocial arbetsmiljö samt psykisk ohälsa 7. Utse hälsoinspiratörer som arbetar tillsammans med enhetschef i det vardagsnära arbetet. 8. Bygga upp intern kunskapsbank och fortsätta med workshop för att lära av varandra 9. Pågående projekt för att minska ofrivilliga delade turer. 10. Hälsoscheman ökad kunskapsinhämtning och informationsspridning 11. Fler enheter lägger egna scheman 12. Mer fokus på insats istället för tidsjakt i hemtjänst 13. Resurspott för extra bemanning vid särskilda vård- och omsorgsbehov 14. Införande av friskvårdsbidrag till tillsvidareanställd personal i omsorgsförvaltningen, 800:- /anställd.
8 Vid intervjuer betonas att när nuvarande nämnd tillträdde 2015 fanns det inte några målsättningar för verksamheten. Omsorgsnämnden har lagt vikt vid att arbeta fram mål och att kommunicera målsättningarna till hela verksamheten. I inledningen av 2016 bjöds samtliga 1400 anställda in till omsorgsdagar vid vilka målen och genomförandeplanen gicks igenom. Eftersom minskad sjukfrånvaro är ett av målen har det enligt de intervjuade blivit ett ökat fokus på den frågan. De intervjuade känner till flera av de aktiviteter som nämnden har beslutat om, men däremot inte att det finns ett 14-punktsprogram. Omsorgsnämnden beslutade / 48 om intern kontrollplan för Riskanalys och intern kontrollplan avseende 2016 omfattar endast ekonomiska aspekter, men ska till 2017 utökas till att även omfatta verksamhetsrisker. Omsorgsnämnden informerades / 71 om genomförd riskbedömning av omsorgsverksamheten. Bland verksamhetsrisker har förvaltningen identifierat sjukfrånvaro som en risk som bedömts som tillräckligt hög för att åtgärd ska vidtas. Den föreslagna åtgärden består i att ett 10-stegsprogram ska arbetas fram. Omsorgsnämnden beslutade / 83 om intern kontrollplan för Bedömning Omsorgsnämnden har uppmärksammat problematiken med hög sjukfrånvaro och beslutat om en tydligt och mätbart mål om minskad sjukfrånvaro, vilket överensstämmer med det av kommunfullmäktige beslutade målet att sjukfrånvaron ska minska. Omsorgsnämnden har även beslutat om aktiviteter som ska genomföras. Omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett åtgärdsprogram som nämnden muntligen informerats om. Den interna kontrollen ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Det kommer den att göra från och med 2017, vilket är positivt. I riskbedömningen har sjukfrånvaro identifierats som en risk som ska åtgärdas genom att arbeta fram ett 10-stegsprogram. Intern kontroll är nämndens instrument för att kontrollera att verksamheten fungerar utifrån styrdokument och fattade beslut. Att utarbeta åtgärdsprogram är enligt vår bedömning inte en metod för att kontrollera att verksamheten fungerar. Om åtgärdsprogram har tagits fram, kan nämnden däremot inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att programmet genomförs. Enligt vår bedömning bör omsorgsnämnden genom den interna kontrollen förvissa sig om att beslutade aktiviteter för att minska sjukfrånvaron verkställs samt följa upp hur de fungerar. På så vis kan omsorgsnämnden säkerställa att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa 3.2. Ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering Iakttagelser Omsorgsnämnden är enligt reglementet anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning och har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Kalmar kommuns riktlinjer för arbetsmiljöarbetet finns dokumenterade i en kommungemensam verksamhetshandbok. Organisation och ansvarsfördelning finns beskrivet i dokumentet Systematiskt arbetsmiljöarbete. Hur arbetsmiljöuppgifter ska fördelas framgår av dokumentet Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från nämnd till förvaltningschef. Omsorgsnämnden följer de kommunala riktlinjerna. Arbetsmiljöuppgifter har fördelats till förvaltningschefen, som fördelat vidare till enhetschefer. Chefer ansvarar bl.a. för att kartlägga och bedöma riskfaktorer i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall, vid behov upprätta handlingsplaner för åtgärder, utreda ohälsa, arbetsskador och tillbud och arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering. Uppföljning sker genom samverkan på central och lokal nivå, årlig
9 uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, genomgång av arbetsskador och tillbud, genomgång av sjukfrånvarostatistik samt medarbetarenkät. Underlag till det förebyggande arbetsmiljöarbetet erhålls via årliga skyddsronder samt genom en medarbetarenkät som genomförs vartannat år. Framöver kommer omsorgsförvaltningen att upprepa de arbetsmiljörelaterade frågorna i medarbetarenkäten i en särskild arbetsmiljöenkät som genomförs de år då medarbetarundersökning inte görs. Kalmar kommun har en egen företagshälsovård, Kommunhälsan, som ska vara en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Uppföljning av arbetsskadeanmälningar och tillbud sker via Kommunhälsan som rapporterar till respektive förvaltning med redovisningar till de centrala samverkansgrupperna, som tillika utgör skyddskommittéer. Riskbedömning och handlingsplan upprättas tillsammans med berörda skyddsombud och ligger till grund för de aktiviteter som genomförs under året för att hantera de arbetsmiljörisker som noterats. Ytterligare riskbedömning görs löpande under året, bland annat i samband med ny biståndsbedömning. Förvaltningarna anställer inte HR-personal, utan dessa anställs av kommunstyrelsen och tillhör personalenheten vid kommunledningskontoret. Vid personalenheten finns det tre personer som arbetar riktat mot omsorgsförvaltningen och som fysiskt är placerade i förvaltningen Bedömning Det finns en tydlig och ändamålsenlig fördelning av ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering Kartläggning och analys av sjukfrånvaro Iakttagelser utifrån dokumentstudier Statistik och nyckeltal sammanställs per tertial på förvaltningsnivå. Omsorgsnämndens Årsrapport 2015 innehåller ett personalbokslut i vilket följande redovisas: Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Kvinnor 8,60 Män 3,70 Totalt 7,99 Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Kvinnor 42,80 Män 17,80 Totalt 41, Kvinnor 8,60 Kvinnor 9,90 Män 3,70 Män 4,72 Totalt 7,99 Totalt 9,98 Kvinnor 46,60 Män 12,80 Totalt 44,60 Tabell 1. Personalnyckeltal. Källa: Omsorgsnämndens Årsrapport Kvinnor 47,90 Män 19,40 Totalt 46,40 Tabell 1 visar att såväl korttids- som långtidssjukfrånvaron har ökat under åren Personalbokslutet innehåller även uppgifter om antal arbetsskadeanmälningar och typ av olycksfall/sjukdom. Det görs dock ingen analys av uppgifterna. I Delårsbokslut och verksamhetsuppföljning efter tertial två 2016 redovisas måluppfyllelsen. Det lämnas också kommentarer till måluppfyllelsen enligt nedan.
10 Nämndmål Sjukfrånvaron ska minska med 1 procentenhet årligen. Kommentarer: Hälsofrämjande arbete pågår på enheterna. Effekterna kan vara minskad sjukfrånvaro, korttid. Insatser sätts in för dem med hög korttidsfrånvaro. Sjukfrånvaron har minskat från årsskiftet från 10,61% till 6,32 % för juli Aktivitet Status Kommentar Frisknärvaro 1 Gul Fram till juli ,33 %. Förbättring jämfört med 2015 (33,97%) Sjukstatistik Gul Fram till juli ,32 %. Förbättring jämfört med 2015 (6,99 %) Samverkan med Kommunhälsan Gul Ny chef för Kommunhälsan ingår numera i förvaltningens centrala samverkansgrupp. Gemensam analys ska göras av genomförd inventering av långtidssjukskrivningar. Nämndmål Resultat av hållbart medarbetareengagemang ska årligen öka. Kommentar: Flera aktiviteter genomförs och planeras för att nå målet. Omsorgens dag är genomförd. Nyhetsbrev varje vecka till samtliga anställda. Mätning görs genom medarbetarenkät under hösten. Vid APT redovisar enhetschef enhetens verksamhetsuppföljning av mål och aktiviteter. Aktivitet Status Kommentar Omsorgens dag Grön Utveckla dialog till medarbetare Gul Nyhetsbrev skickas fortfarande ut samt att flödet med information har ökat. Prata medarbetarskap Gul HR har varit ute på flera arbetsplatser och ytterligare APT är bokade under hösten. I omsorgsnämndens Delårsbokslut och verksamhetsuppföljning efter tertial två 2016 redovisas sjuklön och sjukfrånvaro i diagram. Det lämnas inga kommentarer till diagrammen. Diagram 2. Sjuklön ackumulerat per månad. Källa: Delårsbokslut och verksamhets-uppföljning efter tertial två Med frisknärvaro avses andel personer som inte haft någon sjukdag.
11 Diagram 2 visar att den ackumulerade sjuklönen fram till augusti 2016 ligger på en lägre nivå än 2015, men högre än Diagram 3 nedan visar att sjukfrånvaron 2016 fortsatt ligger på en högre nivå i omsorgsnämnden än i kommunen som helhet. Diagram 3: sjukfrånvaro i % av arbetad tid. Källa: material från personalavdelningen. Diagram 4 nedan visar sjukfrånvaron vid omsorgsförvaltningen Sjukfrånvaron steg i början av 2015 och har sedan dess legat på en högre nivå än tidigare år. Under 2016 har sjukfrånvaron inte minskat, utan ligger kvar på 2015 års nivåer. Diagram 4: Sjukfrånvaro i % av arbetad tid vid omsorgsförvaltningen Källa: material från personalavdelningen.
12 Iakttagelser från intervjuer Sjukfrånvaron följs löpande upp i IT-stödet Hypergene, i vilket sjukfrånvaron åskådliggörs på enhetsnivå. Enhetscheferna kan därmed följa utvecklingen vad gäller såväl korttids- och långtidssjukskrivningar. Två gånger per år och enhet genomförs verksamhetsuppföljningsmöten (VUF) då enhetschefen stämmer av bl.a. utvecklingen av sjuktalen med förvaltningschef, ekonomichef, administrativ chef och HR-personal. Tätare uppföljningar sker med de enhetschefer som uppvisar sämre nyckeltal. Enligt de intervjuade finns stora skillnader i sjuktal mellan olika enheter. Variationerna tros bero på skillnader i ledarskap samt olika förutsättningar. Ett fåtal långtidssjukskrivningar påverkar statistiken mycket. Kommunhälsan har i uppdrag att vid samtliga förvaltningar analysera rehabiliteringsärenden och inventera långtidssjukskrivna (ärenden som överskrider 15 dagars sjukskrivning). Inventeringen vid omsorgsförvaltningen är genomförd och ska nu följas av individuella åtgärder. De intervjuade ser positivt på att inventeringen har genomförts och på det arbete som nu följer av inventeringen. Att ohälsotalen är högre i omsorgsnämnden än resten av kommunen kan enligt intervjuade bero på ett flertal faktorer som t.ex. hög medelålder, förekomst av förslitningsskador och att personal i omvårdande yrken utsätts för smittor. Att sjukskrivningstalen steg under 2015 kan enligt intervjuad personal och enhetschefer ha ett samband med att besparingar genomfördes under det året, framför allt inom särskilda boenden där grundbemanningen sänktes från tre till två personal per avdelning. Enligt intervjuade enhetschefer och personal har fokuseringen på att få ekonomin i balans lett till frustration då personalen inte känner att de kan utföra arbetet på samma sätt som tidigare. De upplevs som svårt att leva upp till brukares och anhörigas förväntningar. Under hösten 2016 har omsorgsnämnden fattat beslut om att tillföra medel (7,5 mnkr på årsbasis) till särskilda boenden för social tid med de boende. I personalens scheman säkerställs att viss tid avsätts till varje boende och detta ligger utöver grundbemanningen, vilket ses som positivt, men det är ännu för tidigt för att se några effekter. Enligt förvaltningsledningen visade Arbetsmiljöverkets senaste inspektion på förekomst av stress och tidsbrist inom vissa hemtjänstenheter gällande kringtid, d.v.s. tiden som behövs för att förflytta sig mellan brukarna, dokumentera m.m. Detta är ett av ledningen sedan tidigare känt problem som ska åtgärdas med ett nytt nivåbaserat system för beviljade insatser. I det nya systemet som införs på försök i ett område under hösten 2016 kan den som samordnar hemtjänstpersonalen lägga ut rätt tid för kringtid i schemat. Intervjuade inom hemtjänstverksamheten uppger att brist på kringtid skapar förseningar, och att brukare kan bli arga på personalen när de kommer för sent. Personalen hinner inte heller träffas och ha rast tillsammans. En särskild satsning på rätt till heltidstjänstgöring har fått effekten att den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppgår till 92 procent. För att lösa detta schemamässigt har rörlig placering införts, vilket innebär att personal med kort varsel placeras vid en annan enhet inom sitt team. I inledningen av 2016 minskades antalet team från sju till fyra. De större teamen har enligt intervjuade fört med sig att antalet boenden och hemtjänstgrupper som kan bli aktuella för rörlig placering har ökat. Dock finns det en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om turordning vid förflyttningar som innebär att personalen inte går mot hela teamet direkt, utan riktas mot vissa enheter direkt efter hemmaenheten innan hela teamet kan bli aktuellt. I genomsnitt utgör den rörliga tiden 10 procent av arbetstiden, men det finns stora olikheter mellan enheterna. En del blir inbokade som vikarier på sin egen enhet i så stor utsträckning att placering vid annan enhet inte förekommer.
13 Enhetschefer uppger att de i verksamhetssystemet Hypergene ser ett samband mellan korttidssjukskrivning och rörlig placering. Av intervjuer med enhetschefer och personal framkommer att förekomsten av rörlig placering ger upphov till ohälsa i form av oro, ångest och sömnstörningar. Det uppges även finnas ett tydligt samband mellan rörlig arbetstid och korttidssjukskrivningar, då personal sjukanmäler sig för att undvika dessa dagar. Andra undvikande strategier som nämns är att ta ut semesterdagar samt att på sin fritid bevaka scheman och uppkomna luckor vid andras frånvaro för att hitta tillfällen att arbeta extra på sin egen arbetsplats, och sedan byta ut det mot dagar med rörlig placering. Personer som arbetar på ett särskilt boende kan placeras inom hemtjänsten och vice verca. Såväl de som arbetar på särskilda boenden som hemtjänstpersonalen uppges föredra att placeras på särskilda boenden. Det finns anställda vid särskilda boenden som vare sig har körkort eller kan cykla, och som får ta sig fram till fots mellan vårdtagarna. Kvällen innan eller samma morgon kommer ett sms med uppgift om tjänstgöringsplats. En del vet inte på förhand om arbetstiden kommer att förläggas till dag eller kväll. De intervjuade beskriver att det inte finns någon som tar emot och introducerar. Vidare får de ett schema som inte är anpassat utifrån att de är nya i området och får leta sig fram till brukare som de inte vet någonting om. Enligt förvaltningsledningen ska introduktion erbjudas, men enligt intervjuade enhetschefer finns det inte möjlighet till det om enheten inte har ekonomin i balans vilket inte alla har. De intervjuade berättar att en del anställda har magont i två veckor innan det är dags för rörlig placering och att ovissheten inför en måndag med rörlig placering kan förstöra en hel helg. Vid ett särskilt boende har en enhetschef gjort en undersökning bland personalen som visat att 80 procent till och med föredrar delade turer framför rörlig placering. Personalen känner till att rörlig placering är en följd av att tjänstgöringsgraderna har ökat och har förståelse för att det är så, men de har synpunkter på omfattning och genomförande. De menar att personal vid boenden inte ska behöva arbeta i hemtjänsten, att arbetstiderna behöver vara kända i förväg och att antalet arbetsplatser vid vilka de kan placeras behöver minskas. Vidare menar att de inte har valt att arbeta i pool, och att det borde vara valbart då det finns vissa medarbetare som trivs med rörlig placering Bedömning Bedömningen är att sjukfrånvaron löpande följs upp. Långtidssjukskrivningarna har kartlagts och analyserats och åtgärder kommer att vidtas på individnivå, vilket är positivt. Vad gäller korttidssjukskrivningarna har inte samma kartläggning av orsaker och åtgärder genomförts. Det framkommer uppgifter om att det kan finnas ett samband mellan ökad tjänstgöringsgrad som fört med sig rörlig placering och sjuktal. Vi bedömer sammantaget att analysen av orsaker till korttidsfrånvaro är otillräcklig och behöver utvecklas Förebyggande aktiviteter Iakttagelser Omsorgsnämnden har beslutat om aktiviteter (se avsnitt ovan) och omsorgsförvaltningen har enligt intervjuad HR-personal en särskild metodpärm med förslag på hälsofrämjande aktiviteter att erbjuda på arbetsplatserna, som t.ex. hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, gruppövningar och individuella övningar. Det uppges också bedrivas utbildnings- och utvecklingsaktiviteter. Kommunen erbjuder enhetscheferna ledarskapsutveckling och en särskild utbildning som riktar sig till chefer för att de ska se tidiga tecken på psykisk ohälsa.
14 Omsorgsnämndens presidium beskriver att det när nämnden tillträdde 2015 fanns beslut om besparingar som var nödvändiga för att åstadkomma en budget i balans. Det har väckt missnöje, men nämndens förhoppning är att det nu var ekonomin är i balans ska finnas utökat utrymme att arbeta med kvalitetsfrågor. Förvaltningsledningen beskriver olika initiativ som tagits för att förbättra arbetssituationen, exempelvis att öka grundbemanningen på vissa enheter och att utveckla arbetet med schemaläggning samt införandet av social tid på särskilda boenden. Vidare uppges att en översyn pågår av antalet medarbetare per chef, vilket uppgår till mellan 23 och 39. En enhet har nyligen delats för att den var för stor. Intervjuad personal uppfattar inte att omsorgsnämnden har en tydlig strategi för att förebygga och minska ohälsa. De uttrycker önskemål om att ledningen lyssnar mer på personalen. De upplever stress i vardagen och tycker inte att de hinner träffas för överlämningar eller för att utveckla verksamheten och lära av varandra. De saknar tid till att utveckla samarbete och arbetssätt och menar att det påverkar delaktigheten negativt. Friskvårdsbidraget på 800 kronor per år uppfattas av de intervjuade som positivt, men enligt de intervjuade är det relativt få och främst redan aktiva personer som har begärt ersättning för träningskort etc. Arbetsmiljöverkets förordning (AFS 2015:4) Organisatorisk och social arbetsmiljö har gåtts igenom med enhetscheferna och diskuterats i lokala samverkansgrupper. Enligt de intervjuade kommer det att arbetas vidare utifrån förordningen under hösten. Kommunens centrala personalavdelning har i kommunens hälsopolicy uppmanat förvaltningarna att ta fram egna planer för det hälsofrämjande arbetet som innehållet specifika mål och metoder samt aktiviteter med syfte att öka hälsan och välbefinnandet hos medarbetarna. Omsorgsförvaltningen har ännu inte arbetat fram någon sådan plan utöver tidigare nämnda åtgärdsprogram Bedömning Omsorgsnämnden har beslutat om förebyggande aktiviteter och förvaltningsledningen har tagit initiativ som syftar till att förbättra arbetssituationen, men detta är inte fullt ut kommunicerat och förankrat i organisationen. Det saknas en plan för det hälsofrämjande arbetet vilket är en brist. Det är av vikt att implementera Arbetsmiljöverkets förordning (AFS 2015:4) som syftar till att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön Rehabiliteringsprocessen Iakttagelser I den kommungemensamma verksamhetshandboken finns dokumentet Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar process som är fastställt av personaldelegationen. Processen ska vara ett stöd för cheferna att uppfylla arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Processen beskriver flöde, roller och arbetsgivarens ansvar. I kommunen används IT-stödet Adato som är anpassat till arbetet med rehabilitering. Via Adato sker kontinuerlig uppföljning av nya ärenden. Respektive chef har ett ansvar att aktualisera rehabiliteringsinsatser dels vid upprepad korttidsfrånvaro, dels vid frånvaro längre än två veckor. Vidtagna åtgärder registreras och följs upp via Adato. Därmed finns alla journalanteckningar kring en individ samlade på ett ställe. Kommunhälsan kan erbjuda hälsosamtal i samband med upprepad korttidsfrånvaro, vilket kan utgöra ett första steg i kartläggningsarbetet kring den enskilda medarbetarens rehabiliteringsbehov.
15 Kommunhälsan fick nyligen en ny enhetschef och har enligt de intervjuade anammat ett nytt arbetssätt som mer utgår från verksamheternas behov. Kommunhälsan kommer framöver att fokusera mer på förebyggande insatser och anställa fler psykologer för att kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Kommunhälsan har rekryterat en Hälsoutvecklare som kommer att samarbeta med omsorgsförvaltningen i det hälsofrämjande arbetet. De intervjuade är av uppfattningen att rehabiliteringsprocessen fungerar bra. De fackliga representanterna involveras och tycker att omsorgsförvaltningen följer de centralt utarbetade riktlinjerna. Samarbetet med Kommunhälsan uppges utvecklas i positiv riktning. Intervjuade enhetschefer menar dock att de på grund av många underställda har svårt att hinna med att följa upp korttidssjukskrivningar med sina medarbetare Bedömning Vi bedömer att rehabiliteringsprocessen är ändamålsenlig, men det är av vikt att säkerställa att det finns förutsättningar att arbeta utifrån processen. Den pågående översynen av antal medarbetare per chef kan vara en del av detta Återrapportering till omsorgsnämnden Iakttagelser Omsorgsnämndens mål och verksamhetsplan följs upp i samband med tertialrapport, delårsbokslut och årsredovisning. Det framgår av omsorgsnämndens protokoll att sjukfrånvaro och annan statistik löpande följs upp vid nämndens sammanträden. Omsorgsnämnden får även muntlig information från tjänstemän / 20 fick nämnden information om det hälsofrämjande arbetet, innefattande bl.a. rehabiliteringsprocessen och olika aktiviteter på gruppoch individnivå / 21 tog omsorgsnämnden del av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, som skett i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1. Omsorgsnämnden informerades / 75 om genomförd inventering av långtidssjukskrivningar Bedömning Återrapporteringen är tillräcklig så till vida att omsorgsnämnden får skriftlig uppföljning per tertial samt muntliga föredragningar av tjänstemän. Dock saknas systematisk och dokumenterad uppföljning och analys av beslutade aktiviteter och åtgärdsprogram
16 4. Sammanfattande bedömning 4.1. Svar på revisionsfrågorna Revisionsfråga Finns det en ändamålsenlig strategi för omsorgsnämndens arbete med att minska ohälsan bland anställda? Säkerställer omsorgsnämnden att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa bland sina anställda? Är ansvarsfördelningen gällande förebyggande åtgärder och rehabilitering ändamålsenlig? Har det gjorts någon kartläggning av ohälsa och sjukfrånvaro samt möjliga orsaker och är kartläggningen tillräcklig? Sker tillräcklig analys och bedömning av sjukfrånvaro och eventuell kartläggning? Genomförs det aktiviteter för att förebygga ohälsa bland personalen? Finns det en ändamålsenlig rehabiliteringsprocess? Sker det en tillräcklig uppföljning och återrapportering till nämnden? Svar Omsorgsnämnden har uppmärksammat problematiken med hög sjukfrånvaro och beslutat om en tydligt och mätbart mål om minskad sjukfrånvaro, vilket överensstämmer med det av kommunfullmäktige beslutade målet att sjukfrånvaron ska minska. Omsorgsnämnden har även beslutat om aktiviteter som ska genomföras. Förvaltningen har tagit fram ett åtgärdsprogram med 14 punkter. Det saknas en plan för det hälsofrämjande arbetet vilket är en brist. Nej, bedömningen är att omsorgsnämnden inte fullt ut säkerställer att förvaltningen arbetar effektivt för att förebygga ohälsa. Omsorgsnämnden följer upp sina målsättningar per kvartal och får löpande muntlig information, men använder inte den interna kontrollen till att förvissa sig om att beslutade aktiviteter för att minska sjukfrånvaron verkställs och fungerar. Ja, det finns en tydlig och ändamålsenlig fördelning av ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering. Ja, långtidssjukskrivningarna har kartlagts och analyserats och åtgärder kommer att vidtas på individnivå, vilket är positivt. Vad gäller korttidssjukskrivningarna har inte samma kartläggning av orsaker och åtgärder genomförts. Det framkommer uppgifter om att det kan finnas ett samband mellan rörlig placering och sjuktal. Vi bedömer sammantaget att analysen av orsaker till korttidsfrånvaro är otillräcklig och behöver utvecklas. Ja, det genomförs förebyggande aktiviteter och det har tagits initiativ för att förbättra arbetssituationen, men detta är inte fullt ut kommunicerat och förankrat i organisationen. Ja, vi bedömer att rehabiliteringsprocessen är ändamålsenlig, men det är av vikt att säkerställa att det finns förutsättningar att arbeta utifrån processen. En pågående översyn av antal medarbetare per chef kan vara en del av detta. Delvis. Omsorgsnämnden får skriftlig uppföljning per tertial samt muntliga föredragningar av tjänstemän. Dock saknas systematisk och dokumenterad uppföljning och analys av beslutade aktiviteter och åtgärdsprogram Sammanvägd bedömning och rekommendationer Vår sammanvägda bedömning är att omsorgsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förebyggande insatser och rehabilitering vid ohälsa bland anställda.
17 Vi rekommenderar omsorgsnämnden att: inom ramen för den interna kontrollen säkerställa att åtgärdsprogram för att minska ohälsan verkställs och ger avsedd effekt ge förvaltningen i uppdrag att analysera om det föreligger ett samband mellan rörlig placering och korttidssjukskrivningar, och vid behov vidta åtgärder förstärka samarbetet med Kommunhälsan avseende det förebyggande uppdraget säkerställa ett rimligt antal medarbetare per chef implementera Arbetsmiljöverkets förordning Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Kalmar den 15 december 2016 Ann-Mari Ek Certifierad kommunal yrkesrevisor EY Linus Aldefors EY
18 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade Omsorgsnämndens presidium Förvaltningschef Ekonomichef Administrativ chef HR-ansvarig Fackliga representanter Enhetschefer, särskilda boenden och hemtjänst Personal vid särskilda boenden och hemtjänst Dokument Verksamhetsplan med budget 2016, Kalmar kommun Omsorgsnämndens verksamhetsplan 2016 Omsorgsnämndens delårsbokslut och verksamhetsuppföljning efter tertial två 2016 Omsorgsnämndens Årsrapport 2015 Omsorgsnämndens protokoll och handlingar års uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg 2017-01-26 ON 2017/0012 50476 Omsorgsnämnden Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda Förslag till beslut
2 Granskning av omsorgsnämndens arbete för minskad ohälsa bland anställda Föredragande Johan Råberg
KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Omsorgsnämnden Tid Torsdagen den 23 februari 2017 kl. 13:00 Plats Torsåsgatan 1 B Enligt uppdrag Marina Pull Val av justerare, tid och plats för justering Fastställande
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för
Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer
Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden
Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta
BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen
Handläggare Datum 2016-02-02 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Serviceförvaltningen 2015 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Kommunhälsan Kommunledningskontoret Adress
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019
Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER
SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-04-14 SKDN 2015/0096 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 Förslag till beslut
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Linus Hellman 2016-03-10 SKDN 2016/0030 52904 Södermöre kommundelsnämnd Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015 Förslag till beslut Södermöre
Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering
Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer
2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds
2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens
Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer
ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För
Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Arbetsmiljöpolicy 2012
Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje
Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning
Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och
STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna
Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun
Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...
Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015
Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Utförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun 2017 Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Juni 2017 Ulrika Strånge EY Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen
Datum 2015-02-10 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Sinisa Vukovac Kommunledningskontoret Kommunhälsan
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2016-09-13 179 Dnr 2016-000266 Svar på granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende hot och våld Kommunstyrelsens
Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun
Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun Handlingsplan 2017-2020 Bakgrund Tankar framåt Utgångspunkter Uppföljning Innehåll Sjukfrånvaro, Umeå kommun Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning.
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Granskning av sjukfrånvaro och rehabilitering. Forshaga kommun revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av sjukfrånvaro och rehabilitering Maria Jäger Cert kommunal revisor revisorer November 2017 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Revisionsfrågor,
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012
Datum 1 Sida Nämnd/styrelse/förvaltning etc. Kommunstyrelseförvaltningen Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012 Sammanfattning Resultatet av uppföljningen av det systematiska
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018
Tjänsteskrivelse 2018-05-02 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018 Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Maria Strömbäck Revisionskonsult Arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgen Kalix kommun Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Maj 2017 Arbetsmiljöarbete inom äldreomsorgen Innehållsförteckning
Rapport Arbetet för att minska sjukfrånvaro Härnösands kommun. Kommunstyrelsen Socialnämnden
Rapport Arbetet för att minska sjukfrånvaro Härnösands kommun Kommunstyrelsen Socialnämnden September 2016 Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Granskningsresultat 5 3. Bedömning och rekommendationer
Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald
2018-08-27 KS 2017.508 1.3.6.4 P O LICY Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald HR-avdelningen Fastställd av kommunfullmäktige 2016-12-12 191, reviderad av kommunfullmäktige 2018-08-27 104
Revisionsrapport. Kalmar kommun
Revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Stefan Wik Cert. kommunal revisor maj månad 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Iakttagelser
Uppföljande granskning: Sjukfrånvaro och rehabilitering. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljande granskning: Sjukfrånvaro och rehabilitering Robert Bergman Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte... 3 1.3. Avgränsning
SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten
Revisionsrapport Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten Stefan Wik 6 november 2012 Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1. Kontrollmål... 1 1.3. Metoder... 1
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-07-28 Handläggare Elisabeth Ansell Telefon: 08-508 12 020 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-08-24 Svar på Arbetsmiljöverkets
Handlingsplan Arbetsmiljöprogrammet
HANDLINGSPLAN 1 (7) Handlingsplan Arbetsmiljöprogrammet INLEDNING Handlingsplanen innehåller de åtgr som ska genomföras för att målen i arbetsmiljöprogrammet ska uppnås. Samtliga förvaltningar och bolag
SOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) ARBETSMILJÖANSVAR Gäller fr o m Utskriftsdatum
SOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) DELEGATION AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER ENLIGT BESLUT I SOCIALNÄMNDEN ARBETSMILJÖPOLICY Arbetsmiljöpolicy för Lunds kommun ligger till grund för socialförvaltningens
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Delegering av arbetsmiljö 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna
Lärarnas arbetsmiljö
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3
Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter
Ersätter Utbytt den Sign FL 1:6 Kommunfullmäktige ska fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna på ett sådant sätt att en eller flera chefer får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs
ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN
2017-05-17 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN Svedala kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som prioriterar utvecklingen av våra verksamheter och medarbetare. Vårt arbetsklimat ska präglas av hållbarhet,
Organisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Personal Arbetsmiljö personal 17.02 1(10) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Karita
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS
Policy för arbetsmiljö och hälsa Beslutad av kommunfullmäktige 2019-03-25, 27. Dnr KS2018.0312 Innehåll 1 Arbetsmiljö- och hälsovision... 3 2 Övergripande mål... 3 3 Prioriterade mål... 3 3.1 Ansvar för
Olofström kommun. Sjukfrånvaro och rehabilitering. Revisionsrapport KPMG AB. 1 juni Antal sidor: 14
ABCD Olofström kommun Sjukfrånvaro och rehabilitering Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2016 Antal sidor: 14 ABCD Olofström kommun Sjukfrånvaro och rehabilitering 2016-06-02 Innehåll 1. Sammanfattning 1
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Sjukfrånvaro och rehabilitering
www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport
Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2016
Styrelsehandling 2017-05-10 Bilaga 9. b) Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2016 Inledning Stadsrevisionen har 2016 genomfört en granskning av hur bolaget genomför det systematiska
Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan
Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan 2016-2018 Barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentnamn Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan för barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef,
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Arbetsmiljöprogram
PROGRAM 1 (8) INLEDNING I Regionplanen för perioden -2019 framgår det att regionen ska utvecklas som arbetsplats med ledarskap och medarbetarskap som proaktivt påverkar arbetsmiljön i positiv riktning
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp
Yttrande över revisorernas granskning av det
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anne Elgmark 2017-11-20 KS 2017/0935 Kommunstyrelsen Yttrande över revisorernas granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Förslag till beslut
Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter Tibro kommun
Datum 2017-09-18 Ärendenr 2017-000339.02 Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-02-26 13 Sida 2 (7) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms sdf Administrativa avdelningen Tjänsteanteckningar Dnr: 291-2017-1.6. Sida 1 (10) 2017-08-109 Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm
UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande
Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter
1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter
Skrivelse om ökad sjukfrånvaro
Skärholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-02-08 Handläggare Charlotte Goliath Telefon: 076 12 24 030 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Skrivelse om ökad
Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Tjänsteskrivelse 2018-07-27 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018
Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2019-02-01 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 HR-enheten Kommunledningskontoret Adress Box 611,
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN
Dnr Sida 2008-000269.02 1(9) ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2008-10-07, 80 2(9) Arbetsmiljö Med arbetsmiljö menas den fysiska, psykiska och sociala miljö som personerna
Arbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att
STRÄNGNÄS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-06-19 30/45 18:1 KS 157 Arbetsmiljöpolicy Dnr 2018:279-003 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1.
Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan Diarienummer: KS 2015/1997 Dokumentansvarig: Hr-chef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Kränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.
Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Arbetsmiljöplan Samhällsbyggnadsnämnden
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2018-01-30 SBN 2017.0429 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Lotta Björkman Samhällsbyggnadsnämnden Arbetsmiljöplan 2018 Sammanfattning Enligt s arbetsmiljöpolicy (KF 2009-10-26
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Stadsdelsutveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-01-15 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på Arbetsmiljöverkets
Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun
Kommunstyrelseförvaltningen Marianne Vestin Leffler marianne.vestin.leffler@harnosand.se RIKTLINJER/RUTINER Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Dokumentnamn
Fördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1
Fördelning av arbetsmiljöansvar sida 1 sida 2 Arbetsgivaransvar För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har en överblick inom sitt verksamhetsområde.
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i