Sida 1 av 7 Hitta till föräldrarådet:

Transkript

1 Mötet öppnas Presentationsrunda Val av ordförande: Alexander Kledzic Val av sekreterare: Patrik Bohman Val av justeringsman: Ingela Näsman Föregående protokoll Kvarstående frågor. Vi behöver bli bättre på uppföljning och återkoppling. Följande förslag kom upp: Vi lägger till en fast punkt i protokollet som kvarstående frågor att behandla. Upprättande av en tidsplan (projektplan) om att punkter som är viktiga (att få ett avslut) får en tidsram. Det kan fungera både med löpande eller tidssatta tidsplaner. Det är bra att ha en ansvarig för frågan. Ett exempel är att man har en punkt som heter beslut och att göra. Vid dessa punkter beskriver man då vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra detta. Vi kan försöka upprätta detta från och med nästa möte. Man kan också skriva att punkten är avslutad. Anna Mannerheim tar fram en lista över hur vi kan göra. Förslag kan presenteras vid nästa skolråd (12/5). Samarbete med elevrådet Tidigare har elevrådet varit med på nästan varje möte. Är detta bra? Kan alla lärare och föräldrar vara öppna då elever är med på mötena? Vilka för- och nackdelar finns om elevrådet är med? Det är utmärkt bra att de är med ibland eftersom de representerar eleverna. De skulle då kunna ha en fast punkt och vara med en stund på mötet, t.ex. i början av mötet. De behöver inte heller vara med på alla möten utan kan istället bli inbjudna av skolrådet. Sida 1 av 7

2 Lillemor: bra att de är representerade men från början var det sagt att de var inbjudna och hade med frågor från elevrådet som de skulle ta upp. Det kan ställa höga krav på skolrådet eftersom det ibland diskuteras känsliga frågor om t.ex. lärare eller elever. Det är viktigt att elevrådet vet var de ska göra på mötet och att de är förberedda med tydliga punkter under mötet. Dessutom bör de vara flera (inte bara ordförande) eftersom elevrådet representerar samtliga elever. Det måste också finnas ett initiativ från elevrådet själva. Beslut: det ska finnas en inbjudan från skolrådet och elevrådet måste vara förberedda på att diskutera specifika sakfrågor. Även elevrådet ska kunna ta egna initiativ och fråga skolrådet om att vara med. Lillemor tar kontakt och informerar elevrådet. Stöd för elever att interagera socialt Barn med psykosociala svårigheter måste kunna inkluderas i skolans arbete. Inkludering kan uppfattas som ett luddigt begrepp, men det är ett förhållningssätt och en syn om att vi ska ha en "skola för alla" - en skola utan förlorare. Vi måste kunna acceptera elevernas olika egenheter och personligheter. PRIMA-studien är en holländsk studie: elever i inkluderande klasser där mer än 10% har behov av särskilt stöd säger sig kunna arbeta bättre än klasser där det inte finns några elever med särskilda behov alls. Detta har bl.a. att göra med mindre konkurrens i klasser med blandade behov. Inga negativa konsekvenser av att elever med olika behov går i samma klass har kunnat påvisas. S-UNGE: liten kommun med mycket låga resultat. Man började med inkludering och resultaten vände till det positiva. Det som är viktigt är att skapa acceptans i klassen, och PRIMA-studien visar att detta fungerar i praktiken. Oroliga elever kan man ha olika lösningar för (t.ex. vänta på timglaset eller smyga ut och inte störa någon i klassen). I stökiga klasser kan stödet från andra elever vara att inte ge en stökig elev uppmuntran eller uppmärksamhet i fel situationer. I Knorra är lärarna duktiga på detta. det handlar också om att få eleverna trygga i klasserna, eftersom en del av denna stökighet rotar sig i dåligt självförtroende och behov av bekräftelse. Vi kan heller inte lösa allt på en gång. Följande punkter kan stärka elever med särskilda behov, men det är också viktigt att alla i klassen är med på detta: Sida 2 av 7

3 Det kan vara så att eleven har en tydlig agenda (vad ska göras). Tydlig arbetsgång Lyfter fram det som är positivt (vad gör eleven bra) Förbereda för ev förändringar för eleven Arbeta kortare pass Läraren använder tecken till eleven Eleven känner att de lyckas Eleven kan lära sig strategier att lära sig att bocka av det som är klart Eleven kan få en belöning i form av en paus, hoppa hopprep utanför klassrummet etc. Det finns en tendens att man samlar elever i en speciell grupp. Men det är inte alltid bra med dessa grupper. Man måste vara noga med att ha en tydlig målsättning och att det görs för elevens bästa. En negativ del skulle kunna vara att det kan bli svårt för lärare att inkludera många elever med särskilda behov utan att bli uttröttade. Det är också så att elevgrupperna har blivit större idag. Skolan har tidigare haft autistiska barn som blev helt inkluderande i klassen, men jobbade ofta vidare i mindre grupper. För skolan fungerade detta mycket bra. Det är viktigt att det finns resurser för dessa elever (speciella stöd-hjälpmedel). Skolan är inte så intresserad av att anställa resurspersonal pga att de ofta är unga personer utan pedagogisk utbildning (vilket är mycket viktigt när det gäller dessa barn) har skolan lagt till en lärare i varje arbetslag som stöd till elever med särkilda behov. Det är viktigt att personalen är uthållig och varierar sättet att lära ut till eleven (så elevens intresse hålls uppe). En klass består ofta av flera elever med alla mängder av behov. Det kan därför vara tungt att som ensam lärare driva en hel klass. Det krävs att någon måste driva klassen framåt och den andra läraren arbetar med att få eleverna att fokusera. Lektionstiden är ganska lång (1 timme) och vissa barn har svårare än andra att klara av att fokusera under denna tid. Men det är viktigt att växla med HUR du lär ut (stå och mässa, blanda upp med lite lek etc). Magnus jobbar t.ex. med att utveckla detta i Sida 3 av 7

4 schemagruppen. En förälder var med i 1an och det var mycket harmoniskt och lugnt. Dels är det en schemateknisk fråga och hur man använder tiden. Timplanen måste ha ett pedagogiskt syfte (inte för att det är enkelt att lägga ett visst schema). Det finns en hel del forskning som visar på hur lång tid som ett barn kan vara aktiva och hur man kan göra för att de fortsätter att hålla koncentration. En nackdel kan vara att ha för korta lektioner (30 min) kan påverka elever negativt (t.ex. ändrad fokus genom att byta lektion och plats för ofta). Skolan måste lösa problem med de resurser de har. Knorra har inte lika mycket socioekonomiskt stöd (kommunalt) som ytterorts-skolorna. Elever med svårigheter brukar lugna ned sig i högre årskurser. Det kan ofta bero på att elever lär sig att hantera sina svårigheter (t.ex. förbättrad koncentration). Årskurser som är högre ger en högre arbetsbelastning på lärarna, men däremot har skolan färre elever med särskilda behov. Svaret på hälsoundersökningen från skolsyster ger denna bild (att elever i högre årskurser mår relativt bra). Vissa årskurser har återkommande behov av stöd pga elevers behov i olika åldrar. Skolan har sökt för att få ersättning för elever med särskilda behov. Skolan har fått en särskild pedagog till lågstadiet. Olof är specialpedagog och utvecklar idéer och arbetsmetoder. På högstadiet har skolan mer resurser för arbete med elever med behov. En del av anskaffade medel ska fördelas av skolan utöver samtliga årskurser (0-9). Intresserade bör kolla med Lillemor. Föreläsning på Södermalmsskolan (Christina Ravelli?) som handlade om sociala medel. Diskuterade bl.a. att barn med låg självkänsla har en större risk att hamna snett. Beslutspunkt: Löpande diskussion. Stöd för barn med särskilda behov är något som skolan kontinuerligt arbetar med. Skolans policy är att alla lärare ska arbeta på ett inkluderande sätt, vilket enligt flera forskningsstudier är positivt för klasserna. Lärarna kan arbeta mycket konkret med elever med särskilda behov, men samtliga elever i klassen måste vara med på detta. För tillfället arbetar flera lärare med förbättring av schema. Schemagruppen och värdegrundsgruppen (som båda består av skolans personal) arbetar just nu med dessa frågor. Förslag hur vi ska arbeta med grupper I september gick vi igenom vad vi hade gjort I oktober satt vi i grupper och diskuterade detta. Grupperna fick göra prioriteringar av vad de tyckte var viktigt att arbeta med. Många frågor dök upp (se mötesprotokollet från oktober). Sida 4 av 7

5 I november hade vi också diskussioner om att ev starta nya grupper eller fortsätta med de gamla grupperna. Så, ska vi ha: fortsatta grupper fokusfrågor som lyfts på skolrådet stående punkter Magnus saknar gruppernas tänk eftersom de var ett bra redskap för framåt-arbete. Flera av grupperna kom fram till viktiga och konkreta saker men flera av gruppernas arbets- och underlagsarbete rann ut i sanden. Vad berodde detta på? Det finns inte ett entydigt svar: En del grupper hann inte med arbetet under fritiden Vissa grupper upplöstes innan de nått något konkret resultat. Däremot gav läxgruppen sitt resultat till skolledningen, vilket används som underlag då lärarna diskuterar läxor inom skolan. Läxgruppens arbete ledde bl. a. till att skolan tog upp och arbetade aktivt med begreppet läxor (vilket skolan fortsätter att diskutera). Det finns ett behov av en tidsplan för vad skolan kommit fram till och hur de använder råden från grupperna (gäller t.ex. läxgruppens arbete som lämnades över till skolan). Det är viktigt med ett avslut. Med en början och ett slut blir det mer konkret och processerna får en bättre impact-faktor. Hur löser vi tidsproblematiken för att föräldrar ska kunna engagera sig i dessa grupper? Vilka frågor ska lärarna arbeta med och vilka frågor kan föräldrarna engagera sig i (tid och syfte och vart det beräknas landa är viktigt)? Det är viktigt att först hitta frågorna som skolan vill ha hjälp med. Ett exempel är sociala medel (snapchat och ask.se). Detta är en mycket viktig fråga att ta upp. Även att skolan jobbar förebyggande med negativ självkänsla och suicidala tankar etc. Vad kan föräldrar respektive skola göra? Vissa grupper jobbar med en mer konkret frågeställning, andra gruppers frågeställningar kan lätt bli väldigt omfattande. Man kan då ta hjälp av lärare eller lyfta frågan i skolrådet. Sida 5 av 7

6 Man kan också tänka sig ha flera grupper (t.ex. olika för olika årskurser). Men detta kan vara sämre då samma typer av frågeställningar går igen inom de olika årskurserna. Arbetsgrupperna är rådgivande och inte beslutande. Därför är det viktigt att veta vad skolan vill att vi (föräldragrupperna) ska göra. För att öka tempot i grupperna kan det behövas en fokusfråga som tas upp i skolrådet. Hur går vi vidare med detta? Beslut: Lillemor skulle kunna återkoppla vad lärargrupperna diskuterar till skolrådet. Detta kan tas upp vid punkten Rektorn har ordet. De som har intresse att arbeta med frågor på annan tid än under skolrådet. Grupper bordläggs till senare. Tema i maj och i höst Det är viktigt att ha teman som alla känner till och kan läggas ut i förväg (temat läggs ut på hemsidan). Sekretariatet kan lägga fokustema istället för Laget runt-punkten. Det är då viktigt att alla i skolrådet ska kunna känna att det är intressant att komma på teman. Det är viktigt att man ser helheten och alla i skolrådet inkluderas. 12 maj 2015 är sista mötet: Fritids och klubben pratar om sin verksamhet. Värdegrundsarbete och hur skolan jobbar kanske Lillemor kan berätta om. Sociala medier är viktigt att ha som tema. Psykisk hälsa: elever gör varandra illa med mobil och lägger ut på sociala medier. Elevhälsoteamet kan komma att bjudas in. Studievägledaren kan prata om skolval etc. Laget runt 0: Många föräldrar är lite rådvilla om sina barn och om skolan. Det är därför viktigt att föräldrar ställer frågor till lärarna! Önskemål om tematräffar inom skolrådet finns. Tips om stöd till psykisk ohälsa: DISA (fältassistent & svenska kyrkan) för tjejer födda Ett sätt att stärka självkänslan. De håller dagläger i sommar (v 25-26). Mailadress till: asa.dysholm@svenskakyrkan.se (Högalids församling). 1: det flyter på bra. Anette är tillbaka och föräldrarna är glada. Elevledda samtal fungerar bra. Det har varit spring i lokalerna på helger (bus). 2: f-möte gick ut på att lugna föräldrarna att klassen fungerar bra. Sida 6 av 7

7 3: ingen representant närvarande. SKOLRÅDET 4: att det ska bytas matleverantör... och maten blir allt sämre under tiden... 5: schema gör att eleverna slutar för dagen INNAN lunch vilket inte är bra (då äter de inte)! Gärna en lektion efter lunch! Krister har blivit sjuk. Inlägg: eleverna får sitta var de vill vid lunch, vilket inte alltid är bra då bordet plötsligt är fullt. 6: spanskläraren har varit sjuk och ingen vikarie kom... bra om det sätts upp en lapp på dörren. De frivilliga nationella proven har skolan valt bort vilket kan vara bra. Man sparar då en hel del tid som kan användas till lektionsarbetet istället för förberedelser till de nationella proven. 7: möte med lärarlaget. Situationen i matsalen har förbättrats. Klasslistan (Roger From har denna). Lillemor: Det går att skicka ut klasslistor (om inte några elever med skyddade personuppgifter finns med). Prov direkt efter lovet är inte alltid bra. Klassen har inte en egen korridor, vilket lärarna vet om (viktigt att eleverna inte drabbas igen). 8: möte med AL. Psykisk ohälsa i klassen, kan elevhälsoteamet kopplas in? Olika koncept att jobba med i klassen (i årsk 7, 8 och 9). Värdegrundsgruppen håller på att skapa en modell för hur de olika årskurserna ska arbeta. Kort diskussion om barn med problematik: Gäller det enskilda barn så gäller att föräldrar hänvisas till specifika instanser (ex BUP). Gäller det hela klasser så är det mer ett problem för skolan. 9: väljer just nu till gymnasiet (länk ligger ute för 9:orna på skolwebben). Övriga frågor Knorra dagen 9/5. Ni som är föräldrarepresentanter: info-bås om hur ni tar kontakt med andra föräldrar. Nästa möte 12/5. Tema fritidsklubben. Vid pennan: Patrik Bohman Justering: Ingela Näsman Sida 7 av 7