Delårsrapport Västerås stad PER DEN 31 AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR

Transkript

1 Delårsrapport 2017 Västerås stad PER DEN 31 AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Händelser under året 4 Samhällsekonomisk utveckling och befolkning 6 Strategiska utvecklingsområden 7 Verksamhetsutveckling 9 Mottagning och inkludering 11 Aktiviteter för ökat bostadsbyggande 11 Västerås stad som arbetsgivare 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys, Västerås stad 14 Verksamhetsredovisning 16 Driftredovisning för Västerås stad 17 Investeringar och exploatering i Västerås stad 18 Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Västerås stad 20 Balansräkning, Västerås stad 21 Noter 22 Tillämpade redovisningsprinciper 23 Pensioner 23 Koncernstruktur 24 Sammanställd redovisning, koncernen 25 Resultaträkning, koncernen 26 Balansräkning, koncernen 27 Finans 28 Nämnder och styrelsers sammanfattning 29 Bolagens sammanfattning 48 Kommunalförbundens sammanfattning 54 Uppföljning av uppdrag till styrelser och nämnder 58 God ekonomisk hushållning 58 Revisorernas bedömning av delårsrapport 59 DELÅRSRAPPORT för koncernen Västerås stad per 31 augusti 2017 och helårsprognos för Rapporten är framför allt ett dokument för uppföljning av den av kommunfullmäktige beslutade årsplanen för året. I rapporten finns ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling samt uppföljning av Västerås stads och nämndernas mål, verksamheter och ekonomi. I rapporten redovisas även uppföljning av uppdrag från komplettering av årsplan samt från delårsrapport i april. FRAMSIDESBILD Nytt besökscentrum invigdes vid Anundshög våren 2017.

3 Sammanfattning Västerås är tillsammans med många andra kommuner i Sverige starkt växande. Invånartalet väntas uppgå till under året. EKONOMI Stadens ekonomi är god. Från en budget med ett beräknat överskott på 146 mnkr, vilket motsvarar 1,9 procent av skatteintäkter och statsbidrag, är nu prognosen för året 290 miljoner. För att kunna jämföra mot budgeterad siffra behöver man räkna bort jämförelsestörande poster och då beräknas årets resultat bli ett överskott på 173 miljoner. Nämnder och styrelser lämnar tillsammans en prognos på ett överskott på cirka 12 miljoner mot budget. Kreditvärderingsinstitutet S&P Global har bekräftat stadens höga kreditbetyg, AAA, som är det högsta betyget, vilket motiveras med att koncernens styrning av låne skulder är mycket stark. ÖKAT BOSTADSBYGGANDE Trycket är hårt på bostadsbyggandet. Målet är att bygga bostäder under perioden 2014 till 2017, vilket inte helt uppnås 2017 trots att det byggs mer än någonsin. Svårigheten att teckna avtal med byggbolagen då många är fullt belagda är en orsak, men även att den egna personalen i Västerås stad inte räcker till. Startbesked har lämnats första halvåret för lägenheter och det finns lägenheter färdiga i detaljplaner. Dessutom finns ytterligare lägenheter i pågående detaljplaner och i kommande detaljplaner. Stadsbyggnadsförvaltningen räknar med 11 mnkr i överskott mot budget, beroende på de rekordmånga antalet byggloven, där ett stort bygglov för Amazons etablering är en förklaring. Bostads AB Mimer känner också av trycket på bostadsmarknaden och har inga vakanser i sitt bestånd. FÖRSKOLOR - SKOLOR - UTBILDNING Fler invånare ställer krav inte bara på bostäder utan även på kommunal service. Förskoleplatser i den kommunala förskolan har varit en trång sektor, som efter en insats nu är förberedd inför hösten. Ekonomiskt gör förskolenämnden ett överskott mot budget då antalet barn är lägre än budgeterat. Minskat elevantal på Bäckbyskolan resulterade i att högstadiedelen lades ner till höstterminen. Som följd av stor invandring under tidigare år skapades Langeska gymnasiet som en språkintroduktion för nyanlända ungdomar. När nu antalet nyanlända har minskat läggs skolan ner och språkintroduktion kommer att finnas på andra skolor. Då det är för få sökande till tågutbildningen på Wijkmanska gymnasiet startade ingen ny grupp i höst. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden finns fortfarande en ekonomisk utmaning i vuxenutbildningen där de rättighetsstyrda utbildningskostnaderna har ökat till följd av en stor invandring under tidigare år. Statsbidrag täcker inte alla dessa utbildningar. Underskottet i nämnden beräknas dock bli lägre i år än förra året då ett överskott i gymnasieskolan på grund av vikande elevtal kompenserar en del. Totalt innebär nämndens underskott på drygt 8 mnkr cirka 1,1 procent av nämndens budget. VÅRD OCH OMSORG De obalanser som tidigare funnits inom äldrenämnden är nere i lägre nivåer. Äldrenämndens förväntade underskott på 4 mnkr är nu mindre än 0,3 procent av dess budget. Inom nämndens område finns dock verksamheter som har ekonomiska underskott. Hemsjukvårdens kostnader har ökat då timantalet skjutit i höjden. I samband med att samtliga vårdgivare utför hemsjukvård och även gör bedömningen av vårdbehovet själva. Den kommunala ut föraren Västerås stad Vård och Omsorg, VVO, har problem med underskott i hemtjänsten på grund av nya regler och ersättningar som ger lägre intäkter. Prognosen för hemtjänsten hos VVO är -27 mnkr, men på grund av beräknat överskott för övriga verksamheter har styrelsen totalt en prognos kring noll. Även den kommunala utföraren Skultuna visar underskott inom hemtjänsten. Antal hushåll med försörjningsstöd minskar men kostnaderna ökar på grund av höjd norm och ökade kostnader för boende och tandvård. Inom personlig assistans ökar både antalet personer och antalet timmar. Försäkringskassans restriktivare bedömningar innebär att dessa personer hänvisas till Västerås stad för bedömning av sitt behov, där staden kan komma fram till ett annat beslut och då får stå för hela kostnaden. VÄSTERÅS STADS BOLAG Den samlade verksamheten i Västerås Stadshus AB, fortskrider enligt plan och ekonomin är stabil. Budgeterade underskott i Västerås Nya flygplats AB och Västerås marknads- och näringslivsaktiebolag kommer att bestå i år. Flygplatsen arbetar med långsiktiga åtgärder för att kunna vända den negativa trenden. Bostads AB Mimer beräknas göra ett överskott mot budget på 3 mnkr på grund av bland annat högre hyresintäkter efter nyoch ombyggnationer. Underhålls- och renoveringsbehovet är fortsatt stort i det äldre beståndet. Mälarenergis senaste panna, Block 6, har haft en stabil drift period, vilket bidrar till att resultatet beräknas bli något bättre än budget. En projektering av ytterligare en panna, Block 7 som ska drivas helt av icke-fossila bränslen, kommer att få ytterligare positiva effekter för miljön när den driftsätts kring Mälarhamnar AB prognosticerar ett överskott på knappt 8 mnkr mot budget på grund av goda intäkter från de stora kunderna. Kostnaderna för reparationer och underhåll hålls också nere i väntan på beslut om hamnutvecklingen. Besked har getts av mark- och miljödomstolen som ger Västerås stad rätt att muddra i hamnen inför satsningen på större fartyg. INVESTERINGAR Investeringsnivån i år är den högsta någonsin med stora projekt som nytt badhus, infrastruktur i hamnen och äldreboende i Gryta. Trots den höga investeringsnivån beräknas investeringarna bli lägre än budgeterat. Prognosen är att 62 procent av ramen kommer att utnyttjas. DELÅRSRAPPORT

4 Händelser under året BYGGSTART FÖR NYTT BADHUS OCH NYTT PARKERINGSHUS Onsdag 1 mars påbörjades bygget av det nya Lögarängsbadet ett helt nytt badhus med utsikt över Mälaren. Det nuvarande Lögarängsbadet kommer att vara öppet tills det nya är färdigt i början av Onsdag 29 mars togs första spadtaget för parkeringshuset Däcket på Öster Mälarstrand. Parkeringshuset ska rymma cirka 450 parkeringsplatser och blir det första kommunala parkeringshuset som byggs på 30 år, sedan Klippan byggdes. AMAZON WEB SERVICES ETABLERAR DATACENTER Under våren blev det klart att ännu ett stort internationellt företag väljer Västerås som etableringsort. Amazon Web Services, en del av Amazon.com, etablerar ett datacenter i Västerås. Företagets verksamhet handlar bland annat om molnbaserade plattformstjänster och deras kunder är till exempel IKEA, Telenor och Husqvarna Wireless Car (Volvo). Amazon Web Services kommer att bygga på området Kvastbruket vid infarten till Hökåsen. SVERIGES E-HÄLSOKOMMUN 2017 Västerås stad vann utmärkelsen Årets e-hälsokommun Utmärkelsen delas ut till en kommun som använder digitaliseringens möjligheter som en viktig kraft i sin verksamhetsutveckling inom vård och omsorg. Västerås var en av fem finalister och vann priset för ett ban brytande, modigt, metodiskt och uthålligt arbete med invånare och medarbetare i fokus. Sveriges e-hälsokommun är en ny utmärkelse som delades ut första gången i år. Utmärkelsen har tagits fram av Vitalis i samarbete med Sveriges kommuner och landsting, Föreningen Sveriges Socialchefer samt HSO Handikappförbunden. TREDJE BÄSTA MILJÖKOMMUN 2017 Västerås håller sig kvar i toppen av Sveriges miljökommuner. Förra året rankades Västerås som den bästa, i år som trea av landets kommuner. Det är nionde året i rad som tidningen Aktuell Hållbarhet rankar kommunernas miljöarbete. GRATIS SOMMARAKTIVITETER FÖR UNGA Regeringen fördelade för andra året i rad medel till alla kommuner för att satsa på kostnadsfria sommaraktiviteter för barn i åldern 6 15 år. Västerås stad samlade alla kostnadsfria aktiviter på webben och i en folder och skickade ut informationen till alla barnfamiljer i kommunen. Målet var att så många barn som möjligt skulle känna till aktiviteterna och välja att gå på en eller flera av dem. GULDTRAPPAN 2017 FÖR DIGITALISERING I FÖRSKOLORNA Västerås stad tilldelades Guldtrappan 2017 för sitt arbete med digitalisering inom förskolan. Västerås får priset för sitt arbete med att skapa en förskola där digitaliseringen blivit en del av den ordinarie verksamheten. Guldtrappan är en kvalitetsutmärkelse för att inspirera kommuner till skolutveckling med tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter. Initiativtagare är stiftelsen Datorn i Utbildningen och Sveriges kommuner och landsting. Illustration: Liljewall arkitekter. 4 DELÅRSRAPPORT 2017

5 ÅRETS EMPLOYER BRANDING-KOMMUN Västerås stad utsågs i oktober till Årets kommun i Sveriges största karriärundersökning gällande Employer branding. Utmärkelsen är ett bevis på att Västerås stad arbetat sig fram till ett starkt varumärke som arbetsgivare. De senaste två åren har Västerås stad arbetat aktivt för att bli bättre på att attrahera och rekrytera rätt medarbetare. Det handlar också om att öka den interna stoltheten för att behålla personal. NORTHVOLT VÄLJER MELLAN VÄSTERÅS OCH SKELLEFTEÅ Företaget Northvolt vill etablera en anläggning för tillverkning av litium-jon-batterier i Sverige och de väljer nu mellan två kommuner Västerås eller Skellefteå. Enligt Northvolt kan en eventuell etablering ge nya jobb i Mälardalen och Västerås. POSITIV MILJÖDOM FÖR UTBYGGNAD AV HAMNEN Mark- och miljödomstolen har beslutat att Västerås stad och Köpings kommun får muddra i respektive hamn och också behandla muddermassorna. Det är ett viktigt beslut för det fortsatta arbetet med Mälarprojektet, en satsning på ökad sjöfart i Mälaren med större lastfartyg. Muddringsarbetena kommer att genomföras hösten HÖGSTA KREDITBETYG TILL VÄSTERÅS STAD Västerås stad har åter igen fått det högsta kreditbetyget, AAA, från ratingbolaget S&P Global. S&P Global gör en bedömning av hela kommunkoncernen och de noterar att både staden och dess bolag går in i investeringstunga faser. De anser dock att stadens finansiella styrning och likviditetshantering kommer balansera ut de risker som kommer av en ökad skuldbörda. De anser även att Västerås stad är framgångsrika med budget- och resultatarbetet. JUBILEUMSÅRET är ett speciellt år i Västerås. Det är ett år där många olika jubileer sammanfaller. Jubileer av vitt skilda slag som alla har sin grund i Västerås historia. Här är de händelser som firas under jubileumsåret: Stiftsbiblioteket 700 år. 500 år av reformation, starten i Sverige var i Västerås. Västerås domkyrka i sin nuvarande form 500 år. Elite Stadshotellet Västerås 110 år. ICA 100 år, startade i Västerås. Västerås Ångkraftverk 100 år. Elbafärjan 100 år. H&M 70 år, startade i Västerås. Pizzan i Sverige 70 år, började serveras i Västerås. Handbollsturneringen IrstaBlixten 50 år. Mälardalens högskola 40 år. Västerås Cityfestival 25 år. Västerås Citysamverkan 20 år. SPORTUTRUSTNING ATT LÅNA PÅ FRITIDSBANKEN I samband med sportlovet öppnade den första Fritidsbanken i Västerås som finns på Bäckby. Fritids banken är som ett bibliotek, fast med sport- och fritidsutrustning som personer har skänkt. Alla får låna, allt är gratis och fokus är att bidra till en mer hållbar miljö. Fritidsbanken är ett samarbete mellan Västerås stad, Västmanlands Idrottsförbund och hyresvärden Castellum. UNIK NY METOD FÖR UNGT INFLYTANDE Ungdomsdialog (en verksamhet inom Västerås stad) utvecklar en ny metod som ska ge fler ungdomar möjlighet att komma till tals i politiska sammanhang. Metoden kallas UNIK Ungt Nutida Inflytande i Kommunen. Det handlar om att alla ungdomar mellan 12 och 20 år ska ha möjlighet att göra sig hörda och påverka utvecklingen i staden. UNIK i Västerås startade med en konferens 13 februari. Under hela 2017 kommer sedan frågor knutna till staden diskuteras i tvärgrupper; frågor kring jobb, klimat, bostäder och sociala livsvillkor i stadsdelarna. NOMINERAD TILL SVERIGES KVALITETSKOMMUN 2017 Västerås stad är nominerad till Sveriges kvalitetskommun, för tredje gången i rad. Till Sveriges kvalitetskommun utses den kommun som lyckats bäst med att utveckla demokrati, service, arbetsgivarpolitik och samhällsbyggande samt leverera tjänster med hög kvalitet. Utmärkelsen delas ut vartannat år i november på Kvalitetsmässan i Göteborg. DELÅRSRAPPORT

6 Samhällsekonomisk utveckling och befolkning ÅRLIG BEFOLKNINGSÖKNING I VÄSTERÅS ÅR Prognos 2011 Befolkningsökning Utfall 31 juli Prognos Prognos 2017 Västerås befolkning har ökat med personer till och med sista juli. Befolkningstillväxten är större än normalt och det beror på en relativt stor inflyttning både från övriga landet och från utlandet. INRIKES OCH UTRIKES FLYTTNETTO I VÄSTERÅS ÅR Inrikes Utrikes INVÅNARANTAL Prognos 2017 Västerås har sedan länge ett positivt flyttnetto såväl från övriga landet som från utlandet. Det innebär att det är fler som flyttar till Västerås än som flyttar från staden. Relationen mellan inrikes och utrikes flyttnetto har förändrats över tid Prognos HÖGKONJUNKTUR I SVERIGE Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under första halvan av Särskilt har produktionen i byggsektorn ökat påtagligt som en följd av kraftigt växande byggnadsinvesteringar och bostadsbyggandet fortsätter att öka i snabb takt. Utvecklingen av den totala svenska ekonomin förväntas dock inte bli fullt lika stark under andra halvåret. För helåret ger det en prognosticerad ökning av kalender korrigerat BNP (där hänsyn tas till helgdagarnas variation) på 3,3 procent att jämföra med 2,9 procent Nästa år beräknas BNP-ökningen tappa fart något och hamna på 2,3 procent. Sysselsättningen och kommunernas skatteunderlag förväntas växa i relativt snabb takt i år och nästa år. Arbetslösheten minskar och tros i slutet av året vara nere på 6,5 procent. Trots ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet beräknas löneutvecklingen vara fortsatt dämpad. Tolvmånadersutvecklingen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent. En starkare krona innebär dock att inflationen troligen pressas tillbaka under nästa år. Bedömningen är att den fortsatt låga prisökningstakten gör att Riksbanken dröjer med att höja styrräntan till nästa höst. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas att stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas därför procentuellt svagare dessa år, men på en högre nivå. BNP:s tillväxt begränsas till 1,4 procent samtidigt som ökningen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. KRAFTIGT ÖKADE BEHOV Befolkningen växer kraftigt särskilt i de äldre och yngre åldersgrupperna vilket sätter stor press på kostnaderna i kommunsektorn. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. Den aktuella befolkningsökningen innebär att behoven ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år, och det är en ökningstakt som förväntas fortsätta under lång tid framöver. Åren ökade skatteunderlaget, totalt sett, i samma takt som kommunsektorns kostnader i fasta priser. Åren därefter, ökade kostnaderna kraftigt, främst som en följd av det stora antalet asylsökande. Staten har dock kostnadsansvaret för asylmottagandet och har därför kompenserat kommunerna. De demografiskt betingade kostnaderna ökade också snabbare dessa år, vilket dock uppvägdes av att konjunkturen och skatteintäkterna utvecklades starkt. Åren framåt kommer det demografiskt betingade kostnadstrycket för välfärdstjänsterna att öka i högre takt än skatteintäkternas utveckling. Det kommer att ställa stora krav på priorite ringar och effektiviseringar i kommuner, landsting och regioner. Källa: SKL:s ekonomirapporter PROGNOS SKATTEINTÄKTER Den positiva utvecklingen av svensk ekonomi stämmer väl överens med de antaganden som gjordes i beräkningarna av skatteintäkternas utveckling i Västerås stads årsplan Prognoserna över arbetade timmar och den totala löneutvecklingen på arbetsmarknaden håller fortfarande. Den budgeterade ökningen av skatteunderlaget i riket på 5,0 procent för 2016 och cirka 4,5 procent för 2017 stämmer väl med de senaste skatteunderlagsprognoserna. Västerås stads skatteintäkter 2017 förväntas hamna på budgeterad nivå. BEFOLKNINGSUTVECKLING Västerås befolkning fortsätter att öka. Från januari till juli 2017 har stadens invånare ökat med drygt personer. Reviderad prognos för året är att befolkningen kommer att öka med cirka invånare vilket är något fler än 2016 och klart fler än tidigare år. Befolkningstillväxten tilltog under andra halvåret 2016 och håller sedan dess i sig. Den största förklaringen till den ökade tillväxttakten är en ökad flyktingmottagning. Västerås folkmängd uppgick den sista juli 2017 till personer och beräknas nå över invånare strax före årsskiftet. 6 DELÅRSRAPPORT 2016

7 Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är en särskild kraftsamling från kommunfullmäktige för att uppnå mål för stadens utveckling under en mandatperiod. Mer information om de strategiska utvecklingsområdena finns att läsa i Årsplan KRAFTSAMLING FÖR ATT STÄRKA DEN SOCIALA HÅLLBARHETEN Arbetet syftar till att stärka den sociala hållbarheten i stadsdelarna. Detta ska ske genom en ökad samproduktion med externa aktörer, ökat flerprofessionellt samarbete, en förstärkning av stadens stadsdelsutvecklingsarbete och metodutveckling med fokus på förändring på strukturell nivå. Inledningsvis fokuseras utvecklingsarbetet i två geografiska områden Skallberget och Viksäng/Öster Mälarstrand. Den långsiktiga inriktningen är att bidra till att fler har en egenförsörjning, att öka inkludering och den sociala sammanhållningen mellan grupper och individer i stadsdelarna. Inriktningen är att utveckla metoder och modeller för stadsdelsarbetet som involverar boende och verksamma i området i en gemensam utveckling av stadsdelen. Framgångsrik verksamhet ska sedan tas tillvara över hela staden. Genomförande och nuläge Arbetet leds av två process ledare och ett tvärprofessionellt team per område. Insatserna och åtaganden i teamen kommer främst genom beställningar från de sociala nämnderna, de pedagogiska nämnderna, kulturnämnden och nämnden för idrott och friluftsliv. Teammedlemmarna avsätter 20 procent av sin arbetstid till utvecklingsarbetet. Med dialoger som grund har en handlingsplan och aktivitetsplaner för respektive område tagits fram. Erfaren heterna från de två pilotområdena ska ligga till grund för de metoder och modeller som utarbetas. Bland de aktiviteter som genomförs kan nämnas skapandet av en möteslokal för samhällsservice på Skallberget och ett kreativt kontor i Viksängs bibliotek. Samproduktionsgrupper och temaarbeten pågår med boende kring frågor som till exempel trygghet, gemenskap och kultur. Samverkan sker med stadsbyggnadsförvaltningen kring stadsdelsanalys och trygghetsfrågor. Informationsinsatser i olika former pågår och facebooksidor är framtagna för stadsdelarna. Samarbete sker med flera föreningar och studieförbund. Genus- och våldsförebyggande arbete har genomförts med skolelever. I arbetet har framgångsfaktorer utkristalliserats som det flerprofessionella arbetet, dialoger som ger bra underlag för val av inriktning och bidrar till delaktighet, forum för möten och samverkans- och möteskompetens. Utmaningarna handlar om hur engagemanget tas om hand från civilsamhället/invånare i stadsdelarna, hur alla invånare får kännedom om samhällets resurser och svårigheter att tänka nytt parallellt med befintliga strukturer. Framåtblick Utvecklingsområdets främsta fokus är att skapa ett metod- och förändringsarbete som kan påverka stadsdelsarbetet och den sociala hållbarheten i hela staden. Av den anledningen är lärandet centralt mellan stadens olika aktörer, med andra städers utveckling och internationella erfarenheter. SAMMANHÅLLEN SATSNING PÅ DEN FYSISKA LIVSMILJÖN MER ÄN NYA LÄGENHETER Bristen på bostäder för unga, äldre, nya svenskar med flera grupper ökar. Boendeplaneringen är därför ett politikområde av växande betydelse och intresse nationellt, regionalt och lokalt. Detta gäller även Västerås, vilket avspeglas i ett stort intresse och fokus på dessa frågor från alla aktörer och intressenter inom bostadssektorn. Genomförande och nuläge Under 2016 färdigställdes 895 lägenheter vilket är mer än en fördubbling av antalet färdigställda lägenheter som årligen har producerats under 2000-talet. Under perioden januari till augusti 2017 har det färdigställts 630 lägenheter. Prognosen för 2017 visar på cirka färdigställda lägen heter. Med denna prognos blir det sammanlagda utfallet för perioden cirka lägenheter. Detta innebär att staden med stor sannolikhet inte uppnår det övergripande målet om lägenheter Under 2017 har kommunstyrelsen beslutat att staden ska ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen I detta ingår nytt program med nya mål och indikatorer samt ny handlingsplan med åtgärder som svarar upp mot programmets målsättningar. Programmet har varit på remiss och bedöms vara beslutat i december Riktlinjerna för bostadsförsörjningen har en stark koppling till stadens vision 2026 och det översiktliga planeringsarbetet. För att nå ställda bostadspolitiska mål krävs en aktiv och fokuserad samverkan över förvaltnings- och bolagsgränser som griper över i stort sett samtliga kommunala verksamhetsområden. Västerås stad har en etablerad förvaltningsövergripande organisation som vässas och vidareutvecklas löpande. Bland annat har tekniska kontoret och fastighetskontoret slagits samman till den nya teknik- och fastighetsförvaltningen (TFF). Den beredningsgrupp som bildades hösten 2015 har ett väl inarbetat arbetssätt och hanterar enhetligt och snabbt inkomna projektidéer. Sedan våren 2017 kan byggaktörer själva redovisa sina projektidéer för beredningsgruppen, vilket ökar förståelsen och förbättrar relationen mellan staden och byggaktörerna. Beredningsgruppen upplevs positiv både internt och externt. Inflödet av projektidéer har nu resulterat i ett flertal planuppdrag för bostäder. Det pågår detaljplaner för nästan lägenheter och nästan lika många lägenheter i planansökningar som väntar på planuppdrag. Parallellt finns under 2017 både slutförda och pågående uppdrag och åtgärder som stödjer en ökad bostadsproduktion och en starkare bostadsmarknad. Exempelvis kan nämnas strategiska etableringar, ökad satsning på digitalisering av till exempel bygglovprocessen, utökad service i Kontaktcenter med en bygglotsfunktion, fler anställada medarbetare, byggande av kommunala DELÅRSRAPPORT

8 P-hus, framtagande av diverse detaljplaner och fördjupade översiktsplaner/ planprogram för stadsdelar. För 2017 har särskilda statsbidrag lämnats till kommuner i Sverige. För Västerås del handlar det preliminärt om 107 mnkr för perioden i byggbonus. 57 mnkr ska avsättas för olika projekt för ökat bostadsbyggande under Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, nämnden för idrott och friluftsliv, fastighetsnämnden, förskolenämnden/grundskolenämnden och miljöoch konsumentnämnden har fått del av pengarna i olika projekt. Några projekt har påbörjats, såsom översyn av bostadsbyggnadsprocessen, tillfälliga boendelösningar för anvisade, kartläggning av bostadsbehovet inom individ- och familjeomsorgen för samt flytt och utveckling av fotbollsplan, skatepark och basketplan i Bäckby centrum. Framåtblick Bostadsbyggande har ökat sedan 2015 och byggherrarnas prognoser visar att produktionen kommer att öka årligen. Det pågår detaljplaner för cirka lägenheter. Nästan lika många finns i projektidéer som ännu inte fått planuppdrag. HÖJD KUNSKAPS- OCH KOMPETENSNIVÅ I VÄSTERÅS Det strategiska utvecklingsområdet syftar till att skapa en bättre matchning och samklang mellan arbetsliv och utbildning i Västerås med hjälp av höjd kunskaps- och kompetensnivå. Genomförandet bygger på att Västerås stade på ett effektivare sätt samordnar, nyttjar, kommunicerar och utvecklar redan befintliga arenor och samarbeten med bäring på kompetensförsörjning, utifrån en gemensamt definierad målbild. Genomförande och nuläge Förslag till mål och handlingsplan remitterades till nämnder och styrelser under sommaren 2017 och beslut fattas i oktober Samtidigt har en rad aktiviteter påbörjats som i fortsätt ningen kommer att samordnas som delaktiviter i utvecklingsområdet. Framåtblick En stor utmaning ligger i att allt fler elever inte blir behöriga till de nationella programmen på gymnasiet. Den vikande trenden är oroande och staden behöver kraftsamla ytterligare kring detta. Det framgår i de pedagogiska nämndernas underlag att detta är en fokusfråga utvecklingsområdets roll är att genom övriga nämnders insatser bidra till detta arbete. Det är dock nödvändigt att även övriga nämnder ges förutsättningar för att kunna stötta barn och ungdomar i deras kunskapsresa. Flera nämnder lyfter den egna kompetensförsörjningen som en av de stora utmaningarna. Här behövs ytterligare kraftsamling. Att verksamheter tillhandahåller praktikplatser och öppnar upp för olika former av lärande för elever och studenter är positivt och behöver synliggöras. KRAFTSAMLING FÖR ATT MINSKA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN Det strategiska utvecklingsområdet fokuserar på klimatfrågan och hur de klimatpåverkande utsläppen kan minska både från Västerås som ort och från Västerås stads verksamheter. Arbetet styrs av Klimatprogrammet som antogs 2012 och har reviderats Genomförande och nuläge Sedan 2012 har Västerås ett Klimatprogram som beskriver mål och åtgärder för att begränsa klimatutsläppen från Västerås både som geografiskt område och som organisation. Områden som berörs är energiproduktion, energieffektivisering, transporter och livsmedel. Minskad klimatpåverkan handlar dock inte bara om energi, fastigheter och transporter ur ett produktionsperspektiv, vilket är Klimatprogrammets fokus idag. Klimatsmarta konsumtionsmönster, levnadsvanor och beteenden behöver också underlättas och medvetandegöras. Det gör att sammantaget berörs alla av klimatfrågan, både invånare och samtliga verksamheter i Västerås stad. Klimatprogrammet är styrande för genomförandet av utvecklingsområdet. I programmet finns en handlingsplan med åtgärder som utgör förutsättningen att nå målen i programmet. Utförande av åtgärder sker till största del i nämnder och styrelser som också ansvarar för att budgetera för åtgärden. I den senaste uppföljningen av programmet kan vi se att utsläppen fram till 2014 har minskat med 43 procent för det geografiska området och något mer (44 procent) för stadens egen organisation. Störst effekt på utsläppsminskningen har drifttagande av Mälarenergis Block 6 haft. Av de åtgärder som finns i handlingsplanen har cirka en fjärdedel genomförts och övriga är påbörjade. Klimatprogrammet har i juni 2017 reviderats av kommunfullmäktige. Framåtblick Utsläppen av växthusgaser i Västerås minskar och med ett reviderat program med nya åtgärder kan denna utveckling fortsätta. Målet till 2020 är inom räckhåll men kräver att beslutade åtgärder genomförs. 8 DELÅRSRAPPORT 2017

9 Verksamhetsutveckling När nämnder och styrelser sammanfattar viktiga händelser och väsentliga förändringar under året i delårsuppföljningen är det två områden som dominerar: att Västerås är en växande stad och att man inom de flesta verksamheter arbetar med processutveckling i syfte att effektivisera verksamheten. VÄXANDE STAD Den höga byggtakten innebär, förutom färre anbud och högre kostnader för staden, att det även har uppstått resursbrist i flera led. Inom lokalanskaffningsprocessen är i dagsläget samtliga interna och externa projektledare fullt belagda och en prioritetsordning måste tas fram med anledning av stadens ökande investeringsvolymer 2018 och framåt. Detta påverkar flera verksamheter. Planerade investeringar för kommande år kan komma att skjutas i tid, vilket påverkar investeringsramen under hela planeringsperioden. Fler bygglov än någonsin har beviljats, detaljplaner färdigställs och orts- och stadsdelsanalyser genomförs (Skultuna, Kvicksund, Viksäng). Fler handläggare har anställts på stadsbyggnadsförvaltningen men kompetensen är eftertraktad i hela landet vilket gör det svårt att rekrytera de kompetenser som behövs. Arbetet med att utveckla området Kungsängen och Västerås Resecentrum pågår och utredningar görs angående reningsverkets framtid och flytt av Lantmännens verksamhet. Tidplanen för beslut om samråd gällande detaljplan för nytt resecentrum skjuts fram till mars 2018 på grund av att nödvändiga konstruktionsoch kostnadsberäkningar inte är klara ännu. Inom Kopparlunden har nya detaljplaner för bostäder och lokaler påbörjats. Vid södra Källtorp (Wenströmska skolan) är förhandlingarna inne i slutskedet för försäljning och inhyrning av äldreboende, förskola och idrottshall. Vid Öster Mälarstrand planeras för ytterligare ett äldreboende i etapp 4 men detaljplanen är överklagad och andra möjligheter undersöks. Behovet av bostäder för individ- och familjenämndens verksamheter är fortsatt hög men åtgärder under 2016 och 2017 har resulterat i att tillgången på bostäder i stort sett är löst för tillfället. Det är fortsatt högre efterfrågan än tillgång på hyres lägenheter på den ordinära bostadsmarknaden. Under årets första månader blev platssituationen i de kommunala förskolorna akut, då tillgången på platser inte motsvarade efterfrågan. En insats gjordes för att bereda fler platser och inför hösten har verksamheten god framförhållning och ligger i fas i arbetet. För att klara resandet i den växande staden startade projektet Framtidens kollektivtrafik under perioden, tillsammans med Region Västmanland. Ett av delprojekten är bland annat att se över åtgärder för framkomlighet i dagens linjenät. EFFEKTIVISERINGAR För att klara av dagens och kommande års förändringar och utmaningar ses Västerås stads tjänstemannaorganisation över, för att på bästa sätt möta framtiden. Processer ses över och nya metoder prövas i syfte att effektivisera och leverera bättre kvalitet i verksamheterna till fördel för invånarna i Västerås. Inom grundskolenämndens verksamheter lyfts ett antal pågående utvecklingsfrågor fram, exempelvis utvecklingsarbete för att säkra skolvalsprocessen, HBTQcertifieringar, satsning på fler kuratorer i lägre åldrar, fasta förstelärartjänster samt ny tjänst för att utveckla nyanländas lärande. Inom såväl miljö- och hälsoskyddsnämndens och byggnadsnämndens verksamheter sker en utökad digitalisering för att effektivisera verksamheterna och underlätta för invånarna. Inom några nämnder och styrelser sker förändringar under 2017 och under 2018 som får påverkan på organisationen. Individ- och familjenämnden får en egen förvaltning under hösten 2017 när sociala nämndernas förvaltning delas och en separat förvaltning för individ- och familjeomsorg bildas. Vissa verksamheter inom stöd, fritid och entreprenad och Västerås stads vård och omsorg flyttas till den nya förvaltningen. I Skultuna slås alla enheter inom äldreomsorgen samman till en ny enhet från 1 november Skultuna äldreomsorg. Genom sammanslag ningen finns ökade möjligheter att planera verksamheten mer effektivt och ge högre kvalitet till kunderna. Tekniska kontoret och fastighetskontoret slogs under våren samman till teknik- och fastighetsförvaltningen och är nu en förvaltning som servar två nämnder. Under perioden har verksamhet minskats eller avvecklats. Introduktionsskolan, som startade 2016 på grund av ökat antal asylsökande elever, har avvecklats. Nu när antalet asylsökande elever minskat erbjuds istället plats på ordinarie skolor. Vi ser även en kraftig minskning av placerade ensamkommande flyktingbarn på grund av att asylsökande ensamkommande som fyllt 18 år har förts över till Migrationsverkets boenden. Individ- och familjenämnden har beslutat att dessa barn, framledes, kommer att få möjligheter till fortsatta insatser från socialtjänsten även efter sin 18-årsdag vilket då kan komma att leda till att placeringarna ökar igen. Till följd av att elevantalet minskat under lång tid på Bäckbyskolan beslutade grundskolenämnden i våras att göra om Bäckbyskolan till en F-6 skola inför höstterminen. Eleverna i årskurs 7-9 i området erbjöds plats på andra skolor. DELÅRSRAPPORT

10 ANDRA VIKTIGA HÄNDELSER Fredriksbergsbadet på Råby brann ner i somras. Där fanns verksamhet inom flera nämnder, riktade till såväl förskolebarn som elever i grundskolan. Verksamheter fick styras om för att säkerställa aktiviteter under hösten för barn och ungdomar på Råby. Branden påverkar även styrelsen för stöd, fritid och entreprenads verksamheter då de har stått för driften av badet. Under våren blev det klart att Amazon Web Services etablerar sig i Västerås och de har nu påbörjat byggnation av sin första av fyra planerade datahallar vid Kvastbruket. I samband med exploateringen har ett antal byggnader, ledningar och diken flyttats och rivits för att möjliggöra detta. Diskussioner och samråd pågår med Northvolt AB om en eventuell etablering av en batterifabrik i Västerås. Beslut väntas under sista kvartalet Om etableringen blir av kommer det att få stora konsekvenser för Västerås såväl som ort och för Västerås stad som organisation. En etablering kan på sikt innebära cirka nya arbets tillfällen. STYRKORT OCH FÖLJEKORT Implementering av styrkort fortsätter i organisationen och i många förvaltningar sker arbetet nu på verksamhets- eller enhetsnivå. Styrkort Styrkort är en styrmodell för att planera och följa upp verksamheters leverans och förmåga eller möjlighet till leverans: att gör arätt saker med rätt resultat och rätt kvalitet med rätt ekonomiska och personella resurser så att kunderna blir nöjda med det som levereras. Detta summeras i fullmäktiges övergripande mål för de fyra perspektiven i styrkortet. Perspektiv Övergripande mål Kund Vi har nöjda kunder och invånare Kvalitet Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Ekonomi Vi har ekonomi i balans Medarbetare Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Alla styrelser och nämnder ska i sina styrkort beskriva hur de ska nå de övergripande målen genom att visa vad de måste fokusera på för att nå målen (kritiska framgångsfaktorer) och hur de ska mäta att de rör sig åt rätt håll (indikatorer). Till indikatorerna ska också styrtal sättas och aktiviteter fastslås. I delårsuppföljningen har endast väsentliga iakttagelser från styrkortet efterfrågats. Komplett uppföljning sker i årsbokslutet. Nämnders och styrelser uppföljning finns i deras sammanfattning av delårsrapporten längre fram i denna rapport. Följekort Följekort hänger samman med styrkortet och även här fortsätter implementeringen i organisationen. Några nämnder och styrelser har ännu inte tagit fram något följekort utan kommer att göra det under året. Skillnaden mellan indikatorerna i styrkortet och måtten och nyckeltalen i följekortet är att indikatorerna är kopplade till de kritiska framgångsfaktorerna och därmed också något nämnden styr på, till skillnad mot följekortet som innehåller väsentliga mått och nyckeltal som är viktiga att följa över tid. Nämnders och styrelser uppföljning finns i deras sammanfattning av delårsrapporten längre fram i denna rapport. 10 DELÅRSRAPPORT 2017

11 Mottagning och inkludering Av det statliga bidrag på 103 mnkr Västerås stad erhåller 2017 för ökad välfärd har 42,2 mnkr riktats mot insatser för mottagande och inkludering av nyanlända. Resurserna har delats upp och prioriterats utifrån ett antal målområden. Det handlar bland annat om bostäder, arbete, skola och förebyggande arbete. BOSTÄDER För flyktingar som fått Västerås som anvisad kommun är staden, enligt lag, skyldig att ordna bostad. Då det är högt tryck på bostadsmarknaden kan det ofta innebära att de får en tillfällig bostad i väntan på en permanent lösning. Dessa tillfälliga lösningar ihop med förstärkningar inom bostadsprocessen såsom exempelvis bostadskoordinator finansieras inom ramen för de riktade medlen för mottagning och inkludering. ARBETE Stora utmaningar för Västerås stad och de nyanlända är inkludering och egenförsörjning i form av arbete. För att öka möjligheterna att nyanlända ska få arbete driver Västerås stad fyra olika projekt ihop med en rad olika externa parter:you 2.0, Propellern, Talang och kompetens samt Nyanlänt företagande. De olika projekten har olika målgrupper av nyanlända och initierades under SKOLA Asylsökande barn och unga i skolålder har, enligt lag, rätt till skola även om de ännu inte fått sin asyl prövad. För varje barn/elev som är asylsökande i skolan får Västerås stad en statlig intäkt. Utöver den statliga ersättningen har Västerås stad valt att satsa ytterligare cirka 25 mnkr under 2017 inom ramen för de riktade medlen för mottagning och inkludering. Detta för att säkerställa att dessa barn och ungdomar får det stöd de behöver under sin skolgång. Det är viktigt att skolgången kan komma igång så snart som möjligt när de asylsökande har anlänt till Västerås och fokus ligger främst på undervisning i svenska. FÖREBYGGANDE ARBETE För att öka möjligheterna till inkludering i samhället görs en rad olika före byggande insatser. Idrottsföreningar och kulturföreningar har möjlighet att söka bidrag för riktade insatser mot denna målgrupp. Praktikplatser för ensamkommande unga i åldern år har ordnats under sommaren och de kommunala badanläggningarna har stärkt upp med resurser för ökad simunder visning. Biblioteken arbetar med språk guider, drop-in, språk-café, drama med mera. Fritidsgårdarna har haft extra öppet och samverkan har skett mellan HVB-hem för ensamkommande och olika delar inom Västerås stads verksamheter för att stötta med exempelvis läxhjälp. Aktiviteter för ökat bostadsbyggande Riksdagen har avsatt sammanlagt 6,3 miljarder kronor i ett nytt statsbidrag till kommunerna för ökat bostadsbyggande (Byggbonus). I statens budget finns medel avsatta varje år under perioden Det finns inga krav som är förenade med användningen av statsbidraget och det kan därmed ses som en form av generellt statsbidrag. För 2016 erhöll Västerås stad ett statsbidrag på 40,9 mnkr. Det ska dock noteras att endast cirka 40 procent av kommunerna ansökte om bidrag första året. Man kan förvänta sig att betydligt fler ansöker om bidrag hösten 2017 och att konkurrensen om statsbidraget då blir större. Boverkets beslut om 2017 års tilldelning kommer dock först i slutet av november vilket gör det mycket svårt för kommunerna att planera för hur mycket av medlen som kan utnyttjas under innevarande år. Stadsledningskontorets grova bedömning är att Västerås stad kan planera för ett totalt statsbidrag på 107 mnkr för perioden Av dessa medel har 57 mnkr avsatts under perioden till olika projekt. Detta ska stimulera ett ökat bostadsbyggande i Västerås i enlighet med det strategiska utvecklingsområdet om satsningar på den fysiska utvecklingsmiljön. Av de fördelade medlen avser 17,3 mnkr insatser under 2017, varav 8 mnkr finns i nämndernas budgetramar och 9,3 mnkr fördelas som interna intäkter. Exempel på projekt som ska stimulera bostadsbyggandet är Förstärkning av trånga sektorer inom plan- och byggprocessen, Projektledarresurser för översiktsplaneringen och Projektledning för detaljplaner, Utveckling av markanvisningsprocessen och Parkeringsfunktioner under byggfasen. DELÅRSRAPPORT

12 Västerås stad som arbetsgivare MEDARBETARE Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Andel kvinnor 79 % 78 % Antal årsarbetare MEDARBETARKOSTNADER, mnkr Lönekostnader Sociala avgifter Pensionskostnader inkl. löneskatt *) Avtalsförsäkringar 2 1 Totalt *) avser både tidigare och nuvarande anställda OBLIGATORISK REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO I PROCENT Sjukfrånvaro i procent 6,9 6,9 av arbetstiden totalt Långtidsfrånvaro 60 dagar 3,2 3,2 Män 4,3 4,3 Kvinnor 7,6 7,6 29 år 5,6 5, år 6,3 6,6 50+ år 7,8 7,7 Långtidsfrånvarons andel 45,9 47,1 av total frånvaro Statistiken avser både tillsvidare- och visstidsanställda. REKRYTERINGSARBETET Upprättade kravprofiler Utlagda annonser Västerås stad arbetar för västeråsarnas bästa och klarar sitt uppdrag tack vare insatser från engagerade och kompetenta medarbetare. Uppdraget är omfattande och kräver en stor organisation vilket innebär att Västerås stad är Västmanlands största arbetsgivare med anställningar per 31 augusti vilket är en ökning med 75 personer. EMPLOYER BRANDING Västerås stad utsågs i oktober till Årets kommun i Sveriges största karriärundersökning gällande Employer branding. Utmärkelsen är ett bevis på att Västerås stad arbetat sig fram till ett starkt varumärke som arbetsgivare. De senaste två åren har Västerås stad arbetat aktivt för att bli bättre på att attrahera och rekrytera rätt medarbetare. Det handlar också om att öka den interna stoltheten för att behålla personal. FRAMTIDENS KOMPETENS- FÖRSÖRJNING OCH LEDARSKAP Kompetensförsörjningen och dess utmaningar är fortsatt ett av de viktigaste fokusområdena för staden. Konkurrensen om kompetenta medarbetare blir allt större. Ett aktivt arbete genomförs för att attrahera nya medarbetare till staden. Exempelvis finns staden representerad på olika rekryteringsmässor. Inom det tekniska området leder konkurrensen med den privata marknaden till att strategiskt viktiga kompetenser är svårrekryterade. I och med det ökande behovet av bostadsbyggande blir det av vikt att vi lyckas rekrytera personal för planeringsprocessen. Inom skolan är bristen på sökande till lärarutbildningarna i kombination med stora pensionsavgångar en viktig förklaring till svårigheten att hitta medarbetare. Redan idag saknas förskol lärare, fritidsoch specialpedagoger samt ämneslärare med rätt behörighet inom Ma/No-ämnen, praktiskt estetiska ämnen och moderna språk. Sökande med rätt behörighet är få. Marknadsföringsinsatser genomförs för att väcka intresse för Västerås och för att attrahera nya medarbetare till Västerås stad. Socialsekreterare är ett annat område där det är svårt att rekrytera medarbetare med formell kompetens och erfarenhet. Västerås har emellertid genom strukturerat arbete och traineeprogram samt lönesatsningar lyckats få till en positiv trend inom området och klarat sig relativt bra. Vakanta tjänster behöver trots det ibland klaras genom inhyrning av konsulter. Nästan hälften av staden chefer går i pension inom 5 år, vilket leder till att staden behöver börja arbeta strukturerat med inventering av befintliga chefer för att möjliggöra intern successionsordning. Medarbetares möjligheter till kompetensutveckling påverkar i allra högsta grad Västerås stads möjligheter att rekrytera, vidareutveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det är därför viktigt att hålla en hög kvalitet i stadens interna utbildningar och utvecklingsinsatser, inte minst inom ledarskapsområdet. FRAMTIDENS ARBETSGIVARE Västerås stad behöver vara framtidens arbetsgivare för engagerade medarbetare, vilket innebär att staden behöver tillhandahålla en god arbetsmiljö och ge förutsättningar för ett hållbart, hälsosamt och utvecklande arbetsliv för medarbetare och chefer. I praktiken innebär detta exempelvis rimligt stora medarbetar grupper vilket ger cheferna möjlighet att se och bekräfta sina medarbetare samt medarbetaren en möjlighet att få ett givande och stimulerande arbete. MEDARBETARE Anställningar Inom Västerås stad finns personer med tillsvidareanställning och personer med visstidsanställning. Könsfördelningen i organisationen är 78 procent kvinnor och 22 procent män. Denna fördelning har varit tämligen konstant under lång tid, då kommunal sektor är en kvinnodominerad verksamhet. Av de tillsvidareanställda arbetar 82 procent heltid och 18 procent deltid. Detta är en 12 DELÅRSRAPPORT 2016

13 ökning av andelen heltidsarbetande från 77 procent Arbetet med att minska andelen som har oönskat deltidsarbete har genomförts som ett införandeprojekt under åren Från och med 2018 och framåt erbjuds önskad tjänstgöringsgrad som ett ordinarie årligt erbjudande om att gå upp eller ner i tjänstgöringsgrad. Åldersfördelning Medelåldern för Västerås stads tillsvidareanställda ligger fortsatt på 47 år. Varia tionen mellan stadens verksamheter är inte särskilt stor, från 44 till 48 år. 14 procent är över 60 år och 8 procent är under 30 år. Detta innebär en viss föryngring bland medarbetarna. Andelen över 60 år har sjunkit de senaste åren och andelen under 30 år har ökat var motsvarande siffror 16 procent över 60 år och 5 procent under 30 år. MÅNGFALD Västerås stad har en ambition att fördelningen bland anställda ska bättre stämma överens med fördelningen bland dagens västeråsare. Arbetet med jämställdhet och mångfald är viktiga pusselbitar för att vara en attraktiv arbetsgivare. Att ta tillvara människors olikheter är en nödvändighet för en kreativ och utvecklande organisation. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan för staden ska arbetas fram under MEDARBETARUNDERSÖKNING Stadens medarbetarundersökning har genomförts via en extern upphandlad leverantör mellan åren Svarsfrekvensen har under åren varit hög på omkring 75 procent. Medarbetarindex, det vill säga hur väl medarbetarna trivs i staden, har även det varit högt genomförs medarbetarundersökningen på samma sätt som tidigare år det vill säga som en webbenkät som medarbetarna får besvara. Dock består undersökningen endast av nio frågor om Hållbart Medarbetarengagemang (HME) utvecklade av SKL samt en fråga om önskad tjänstgöringsgrad. Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som sedan 2011 beräknas utifrån resultaten för de tre delindex motivation, ledarskap och styrning. Inför 2018 och åren efter det, kommer medarbetarundersökningen att upphandlas. Behovet framåt är en enklare undersökning med färre frågor och kort ledtid från undersökning till resultatleverans. Västerås stads verksam heter har olika behov och därmed ska flexibla lösningar eftersträvas, med möjlighet till riktade temperaturmätningar. En gemensam undersökning ska dock genomföras varje år. SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron bland stadens medarbetare har ökat något, en nationell trend som Västerås tyvärr inte klarar sig undan. Under perioden uppgår den totala sjukfrån varon till 6,9 procent, vilket är samma som under motsvarande period Andelen av sjukfrånvaron som är 60 dagar eller mer ökar från 46 procent till 47 procent. Männens sjukfrånvaro är 4,3 procent att jämföra med kvinnornas 7,6 procent. Variationer förvaltningarna emellan är stor, vilket är naturligt med tanke på verksamheternas olika karaktär, förutsättningar och arbetsvillkor. Sjukfrånvaron i staden är lägst för män yngre än 30 år, 4,0 procent. Högst är sjukfrånvaron i gruppen kvinnor över 50 år med 8,6 procent. Västerås stad och Försäkringskassan har ett samverkansavtal som från och med hösten 2017 innebär att staden via olika åtgärder måste ta krafttag för att minska inflödet till sjukförsäkringen. Åtgärderna innebär bland annat tidiga åtgärder för att förhindra sjukfrån varo. Exempelvis tidig kontakt med den sjuke, bättre kunskap att läsa och tolka läkarintyg, bättre kontakt med primär vården för att förhindra långa sjukskrivningsperioder. ÖNSKAD TJÄNSTGÖRINGSGRAD Frågan om ofrivilliga deltidsanställningar och rätten till den tjänstgöringsgrad man själv önskar, står i fokus för staden som attraktiv arbetsgivare. Inom de flesta förvaltningar har medarbetare en tjänstgöringsgrad man är nöjd med. Önskemål om en förändring är störst inom vård och omsorg samt inom restaurangenheten inom barn- och utbildningsförvaltningen. Under åren införs önskad tjänstgöringsgrad i hela Västerås stad via ett införandeprojekt. Projektet har fortskridit utan större svårighet inom de flesta förvaltningarna. De största utmaningarna finns för närvarande vid införande inom restaurangenheten inom barn- och utbildningsförvaltningen. Inom restaurang enheten har många medarbetare deltidsanställningar i kombination med att verksamheten bedrivs under specifika tider på dagen. Ett arbete behöver genomföras inom förvaltningen för att möjliggöra kombinationstjänster. Ett exempel kan vara att en medarbetare inom restaurang enheten även skulle kunna utföra andra arbetsuppgifter inom förskola och fritidsverksamhet. LÖNEUTVECKLING Västerås stads löneöversynsförhandlingarna för 2017 är avslutade och landade på en genomsnittlig löneökning för staden på 2,84 procent. Skillnaderna lönemässigt mellan män och kvinnor i likartade arbeten kvarstår. I vård- och omsorgsverksamheten arbetar huvudsakligen kvinnor medan männen arbetar i de tekniska verksamheterna med traditionellt sett högre lönelägen. Marknadskrafterna märks tydligt inom kommunaltekniken vilket driver upp lönerna. Särskilda lönesatsningar inom staden riktade mot kvinnodominerade medarbetar grupper har genomförts i princip årligen med början DELÅRSRAPPORT

14 Ekonomisk analys, Västerås stad BOKSLUTSPROGNOS FÖR 2017 mnkr Prognostiserat resultat Poster utanför balanskravet -38 Prognos enligt balanskravet 252 Exploateringsvinster -79 Prognos exkl jämförelse- 173 störande poster Budgeterat resultat 146 Utfallet till och med augusti är 287 mnkr för Västerås stad och prognosen för året är 290 mnkr. I prognosen ligger poster av engångskaraktär som påverkar stadens ekonomi såsom exempelvis realisationsvinster vid försäljning av tomträtter och exploateringsvinster. Räknas dessa jämförelsestörande poster bort är prognosen 173 mnkr att jämföra med budget på 146 mnkr. Den positiva avvikelsen förklaras genom en lägre pensionskostnad än budgeterat på cirka 20 mnkr samt att nämnder och styrelser har en positiv budgetavvikelse på cirka 12 mnkr. SKATTEINTÄKTER De antaganden som gjordes i budgeten om en positiv utveckling i den svenska ekonomin under 2017 och därmed en stark skatteunderlagstillväxt stämmer väl överens med den ekonomiska utvecklingen i landet hittills under året. Västerås stads budgeterade intäkter för skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag på mnkr beräknas hålla. Skatteunderlaget förväntas öka med 5,0 procent under 2016 och 4,4 procent under 2017 att jämföra med den genomsnittliga ökningen de senaste tio åren som varit strax under 4 procent. REALISATIONSVINSTER FASTIGHETFÖRSÄLJNINGAR Efterfrågan på friköp av småhustomträtter är betydligt lägre än tidigare år, efter att priser för friköp höjdes 1 januari Däremot finns ett betydande intresse för friköp av tomträtter för flerfamiljshus och industritomter. Under perioden januari till augusti har fastighetsförsäljningar givit upphov till realisationsvinster på 24 mnkr, varav 21 mnkr utgörs av försäljningar av tomträtter. Västerås stad budgeterar inte för realisationsvinster vilket innebär att hela utfallet blir en positiv avvikelse mot budget. Ett flertal ytterligare förfrågningar om friköp har inkommit till teknik- och fastighets förvaltningen och utfallet kan därmed komma att förbättras ytterligare till bok slutet. I prognosen ingår dock endast redan verkställda försäljningar. Överskott till följd av realisationsvinster räknas bort vid avstämning av statens balanskrav. RESULTAT FRÅN EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN I resultaträkningen beräknas årets resultat för exploateringsverksamheten bli 79 mnkr. De projekt som framförallt bidrar till överkottet är fastigheten Kvastbruket (där Amazon Web Services ska byggas), etapp 2 för Malmen Gäddeholm, Norra Erikslund och etapp två Norra Tunbutorp. I flera av projekten tillkommer dock investeringar i gator, parker med mera. Det innebär framtida kostnader i form av räntor och avskrivningar som inte ingår i resultatet ovan. Överskottet i resultaträkningen ska därför finansiera de kommande avskrivningarna och andra kostnader kopplade till investe ringar i exploateringsverksamheten. Ur ekonomistyrningssynpunkt får därmed inte överskott i exploateringsverksamheten, utan synnerliga skäl, ombudgeteras för att finansiera andra investeringar i stadens verksamheter. FINANSNETTO Årets finansnetto beräknas bli 48 mnkr, vilket är 5 mnkr lägre än budgeterat. En bidragande orsak till det försämrade resultatet är det extrema ränteläget med negativa räntor på den likviditet som staden placerar. Av finansnettot utgör 18,7 mnkr utdelningar från bolagen inom kommunkoncernen. VERKSAMHETERNAS BUDGETAVVIKELSER 2017 Avvikelserna mellan budget och prognos för nämnder och styrelser är relativt små och prognosen är cirka 12 mnkr bättre än budget för samtliga nämnder och styrelser. Där det tidigare har varit relativt stora ekonomiska obalanser har förändringar genomförts och Västerås stad har idag god ekonomisk balans inom samtliga verksamhetsområden. Inom några områden finns dock tendenser till volymökningar framåt som gör att åtgärder behöver vidtas för att större ekonomiska obalanser inte ska uppstå. Inom verksamhetsområdet hemtjänst i ordinärt boende har äldrenämnden vidtagit en rad åtgärder under 2016 och 2017 vilket medfört att underskottet som var 62 mnkr 2016 nu är ett överskott på 4 mnkr för Dock kvarstår relativt stora ekonomiska utmaningar inom verksamhetsområdet i de kommunala utförarorganisationerna där prognosen är -32 mnkr, att jämföra med ett budgeterat resultat på -22 mnkr. I samband med förändringarna som skett inom hemtjänsten har även förändringar skett inom hemsjukvården och där har det totala antalet timmar ökat relativt kraftigt till följd av att fler leverantörer utför hemsjukvård. Äldrenämndens prognos för hemsjukvård är -10 mnkr. 14 DELÅRSRAPPORT 2017

15 På grund av förändringar inom Försäkringskassans regelverk för personlig assistans ses en ökning av antal kommunalt utförda timmar personlig assistans vilket ger en prognos på -9 mnkr. Missbruksvård och vård kopplat till våld i nära relationer ökar i Västerås stad. Rörande våld i nära relationer har hela familjer haft behov av placering vilket ökar kostnaderna. Prognosen för vårdkostnader för vuxna är -14 mnkr. Då det är ett högt tryck på bostadsmarknaden ökar intäkterna relativt mycket för bygglov. Ihop med vakanser inom samma verksamhet prognostiseras ett överskott på 9 mnkr för AVSTÄMNING AV FINANSIELLA MÅL 1. Stadens soliditet ska vara minst 70 procent Målet har sin grund i att soliditeten ska öka jämfört med 2014 års nivå. I soliditetsmåttet exkluderas Västerås stads utlåning till bolagen inom den egna bolagskoncernen. I delårsbokslutet per 31 augusti 2017 uppgår soliditeten till 74,9 procent. I bokslutet 2016 var soliditeten 73,2 procent. Förbättringen förklaras främst av det positiva driftresultatet per 31 augusti (+ 287 mnkr). Soliditeten har därmed ökat både i jämförelse med 2014 års nivå och bokslutet Västerås stad uppnår det finansiella målet Stadens resultatmål i driftbudgeten över tiden, exklusive realisationsvinster, ska uppgå till 2,5 procent av skatteintäkter, kommunal utjämning med mera Prognosen för 2017 års resultat enligt statens balanskrav (resultatet exklusive realisationsvinster mm) uppgår till 252 mnkr vilket motsvarar 3,3 procent av skatteintäkter, kommunal utjämning och generella statsbidrag. Enligt prognosen kommer därmed Västerås stad att uppnå det långsiktiga resultatmålet under Om överkottet i exploateringsverksamheten exkluderas från balanskravs resultatet blir årets prognosticerade resultat 173 mnkr motsvarande 2,3 procent av skatteintäkter med mera. 3. Stadens upplåning för egen räkning ska inte överstiga 1 miljard kronor. Västerås stad har för närvarande en likviditet (räntebärande tillgångar) på cirka 1,4 miljarder kronor. Om beslutad investeringsplan genomförs så att 70 procent av de i planen upptagna objekten realiseras kommer likviditeten att vara nere på noll någon gång under år Det finansiella målet kommer attt nås under 2017, men om investeringstakten fort sätter på samma nivå efter planeringsprioden kommer stadens upplåning att uppgå till 1 miljard kronor 5-6 år senare, det vill säga ungefär år Beräkningen bygger på att resultatmålet på 2,5 procent i driftbudgeten kan hållas under perioden. SOLIDITET EXKLUSIVE INTERNBANK 80% RESULTAT I PROCENT AV SKATTEINTÄKTER EXKL REALISATIONSVINSTER 3,5% 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 31 dec 2014 Finansiellt mål 31 aug 2016 Mål i budget aug 2017 Ett av Västerås stads finansiella mål är att soliditeten ska vara minst 70 procent. Soliditeten ska därmed öka jämfört med 2014 års nivå. Per 31 augusti uppgår soliditeten till 74,9 procent. Västerås stad uppnår det finansiella målet angående soliditeten i delårsbokslutet Prognos 2017 Västerås stads långsiktiga resultatmål är att årets resultat exklusive realisationsvinster ska uppgå till 2,5 procent av skatteintäkter, kommunal utjämning med mera. Prognosen för årets resultat 2017 enligt statens balanskrav (exklusive realisationsvinster med mera) pekar mot ett resultat på 3,3 procent av skatteintäkter med mera (252 mnkr). Västerås stad beräknas klara det långsiktiga resultatmålet VÄSTERÅS STADS RÄNTEBÄRANDE NETTOTILLGÅNGAR, MNKR dec dec aug 2017 Målet för Västerås stads upplåning är att låneskulden för egen räkning inte ska överstiga 1 miljard kronor. Västerås stad har för närvarande en likviditet (räntebärande tillgång) på cirka 1,4 miljarder kronor. Västerås stad beräknas klara det långsiktiga resultatmålet DELÅRSRAPPORT

16 Verksamhetsredovisning, netto EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Utfall Förändring Förändring,% VERKSAMHETSREDOVISNING, mnkr Politisk verksamhet 50,6 50,1-0,5-1,0% Infrastuktur och skydd 195,3 172,8-22,5-11,5% varav Gator vägar och parker 109,5 107,7-1,8-1,6% Räddningstjänst 47,7 50,0 2,2 4,7% Övrigt 38,1 15,1-23,0-60,4% Fritid och kultur 261,1 265,1 4,0 1,5% varav Fritid 146,6 148,1 1,5 1,0% Kultur 113,0 115,6 2,5 2,2% Gemensamt 1,5 1,5 0,0-2,7% Pedagogisk verksamhet 2 052, ,7 142,6 7,0% varav Förskoleverksamhet 580,0 613,5 33,5 5,8% Grundskola och skolbarnsomsorg 1 041, ,3 88,8 8,5% Gymnasie- och vuxenutbildning 409,8 430,9 21,1 5,1% Gemensamt 20,8 20,0-0,8-3,9% Äldre- och funktionshindrade 1 406, ,1 26,3 1,9% Individ- och familjeomsorg 491,0 520,9 29,9 6,1% Särskilt riktade insatser -17,9 29,3 47,2 varav Flyktingmottagning -69,3-26,1 43,3 Arbetsmarknadsåtgärder 51,4 55,4 4,0 Affärsverksamhet -234,9-88,6 146,3 varav Tomträtter -112,6-36,7 75,8 Näringsliv och bostäder -229,1-150,1 79,0 Kommunikationer 106,7 98,2-8,5 Avfallshantering 0,2 0,1-0,1 Gemensamma verksamheter 223,5 249,2 25,8 Centralt finansierad verksamhet 78,1 55,2-22,9 SUMMA ALL VERKSAMHET 4 505, ,9 376,2 Nettokostnaderna per verksamhet skiljer sig från driftredovisningen per nämnd eftersom Västerås stads organisation gör att nettokostnaden för olika typer av verksamheter kan förekomma under flera nämnder. Verksamhetsredovisningen visar den faktiska kostnadsutvecklingen för perioden 31 augusti 2016 till 31 augusti 2017 inte avvikelser från budget. 16 DELÅRSRAPPORT 2016

17 Driftredovisning för Västerås stad Utfall Bokslut Utfall Budget Prognos Avv. budget- DRIFTREDOVISNING, mnkr prognos Anslagsfinansierad verksamhet (nettokostnad) Förskolenämnden 567,0 853,9 596,7 904,5 899,3 5,2 Grundskolenämnden 1 048, , , , ,6-4,8 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 463,5 712,7 483,6 732,4 740,7-8,3 Individ- och familjenämnd 439,0 694,6 506,6 782,6 782,6 0,0 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 480,5 724,0 506,4 753,2 760,9-7,7 Äldrenämnd 934, ,1 930, , ,6-3,9 Teknisk nämnd 265,4 398,0 257,3 404,0 402,0 2,0 Kulturnämnden 118,1 183,0 120,3 187,7 181,0 6,7 Nämnden för idrott och friluftsliv 108,1 166,0 108,0 167,7 166,7 1,0 Byggnadsnämnd 11,9 22,3 8,7 27,1 16,0 11,1 Miljö- och konsumentnämnd 11,1 20,1 11,2 21,1 21,1 0,0 Skultuna kommundelsnämnd 63,6 95,1 71,1 110,4 109,3 1,1 Kommunstyrelse, kommunfullmäktige 110,2 177,0 129,3 223,7 219,3 4,4 Kommunrevision 2,2 3,3 2,2 3,6 3,4 0,2 Överförmyndarnämnd 11,0 11,2 9,3 12,2 12,2 0,0 Valnämnd 0,6 1,3 1,0 1,7 1,7 0,0 SUMMA NETTOKOSTNAD 4 635, , , , ,4 7,0 EKONOMISK ÖVERSIKT Intäktsfinansierad verksamhet (resultat) Styrelse för Västerås vård och omsorg 13,7 22,6 8,1-4,0 0,5 4,5 Styrelse för Konsult och Service -0,3 1,9-2,7 1,0 1,0 0,0 Fastighetsnämnd 197,4 13,1 23,9 8,5 8,5 0,0 Fastighetsnämnd exploatering 38,2 65,2 49,7 4,3 79,3 75,0 Fastighetsnämnd jämförelsestörande poster 0,0 171,8 24,0 0,0 24,0 24,0 Teknisk nämnd, avfall och återvinning -0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Styrelsen för stöd, fritid och entreprenad 6,4 9,2 0,6 0,0 1,0 1,0 SUMMA RESULTAT 255,2 283,8 103,5 9,8 114,3 104,5 TOTALT STYRELSER OCH NÄMNDER 4 379, ,8 4776, , ,1 111,5 Centralt finansierad verksamhet Mälardalens Brand- och Räddningsförbund 47,7 71,6 50,0 75,0 75,0 0,0 Pensionsavstämning, avkastningskrav m.m. -10,2-47,0-46,6-57,5-53,5-4,0 Justering ränteposter externt/internt -40,4-61,0-40,4-58,4-60,0 1,6 Utbetalda pensioner 94,6 169,2 109,5 184,5 161,4 23,1 Avstämning PO-pålägg o semesterlöneskuld -1,5 6,2-0,6 1,5 5,9-4,4 KS Kommungemensam reserv 0,0 0,2 0,0 5,5 0,0 5,5 Social resursfond 3,5 3,9 2,0 0,0 2,8-2,8 Central lönepott 0,0 6,0 0,0 2,0 0,0 2,0 Avsättning Miljöskuld 0,0 87,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Underhåll djuphamn 0,0 0,2 0,0 3,3 3,3 0,0 Mottagning och inkludering 32,1 55,4 28,0 42,2 41,8 0,4 Slutreglering Citybanan 0,0 0,0 0,0 0,0-6,6 6,6 Statsbidrag ökat bostadsbyggande, netto 0,0 0,0 3,3-8,0-16,7 8,7 SUMMA NETTOKOSTNAD 125,8 291,8 105,2 190,1 153,4 36,7 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 4 505, , , , ,5 148,2 DELÅRSRAPPORT

18 Investeringar och exploatering i Västerås stad STÖRRE INVESTERINGAR, MNKR Prognos Totalt 2017 objektet Hamnen infrastruktur* 46,0 616,0 Stationsområdet, 3B** 1,0 547,0 Nya Lögarängsbadet 109,0 410,0 Äldreboende Gryta ombyggnad 86,5 111,7 Irstaskolan modernisering 8,0 292,3 Blåsbo skola och förskola 10,0 96,0 Förskola Önsta 28,0 58,0 Rönnbyskolan 3,0 50,0 Förskola Brandthovda 3,0 38,0 Stadshuset, underhållsinv och 22,0 95,7 anpassningar Ny bro till Björnön 3,5 53,0 Belysning, energieffektivisering mm 7,5 40,2 Gång- och cykelvägar 9,2 36,9 Upprustning Skolgatan och 8,0 19,0 Västra kyrkogatan Gatu- och brounderhåll 51,2 årligt Energisparinvesteringar 32,0 årligt IT-utrustning 40,0 årligt *) Ytterligare investeringar efter perioden. **) Kalkylerna är under omarbetning. PER NÄMND OCH OMRÅDE, MNKR Prognos Budget Fastighetsnämnden Skolor 43,0 136,0 Förskolor 57,0 121,0 Bostäder äldre funktionsneds mm 113,0 168,0 Idrottsfastigh. (Lögarängen mm) 117,0 161,0 Hamnen 46,0 140,0 Övrigt (stadshus, energispar mm) 96,2 116,4 Tekniska nämnden, ordinarie 91,2 93,7 Tekniska nämnden, strategiska 27,8 53,2 Nämnden för idrott och friluftsliv 5,9 16,5 Styrelsen för Konsult och Service 48,0 48,0 Övriga nämnder 26,1 34,1 Summa 671,2 1087,9 Andel av investeringsbudget 62% Budgetförutsättn. genomförande 70% Exploateringsinvesteringar 77,0 Investeringar externa hyresgäster 8,0 Fastighetsköp 11,0 TOTALT inkl exploatering o köp 767,2 INVESTERINGSPLAN Befolkningsprognosen visar på en stor ökning av antalet barn och ungdomar i skol- och förskoleåldrarna vilket ställer krav på fler platser i verksamheterna. Byggnationerna för att tillgodose behovet av skolor och förskolor är inne i en expansiv fas. Samtidigt sker en omorganisation där elever i årskurs 6 flyttar tillbaka från årskurs 6-9 skolor till F-6 skolor. Nya lokaler måste då också skapas för de förskoleavdelningar som idag finns i F-6 skolorna. Befolkningen i de högre åldersgrupperna ökar också vilket skapar behov av fler platser i särskilda boenden för äldre. Ett nytt badhus för motion och föreningarnas behov håller på att byggas. Badet ersätter nuvarande Lögarängsbadet som rivs. Det nya badhuset kommer att vara färdigt år En omfattande utvecklingsplan för hamnarna i Västerås och Köping har arbetats fram. Farleden till Västerås och Köping ska muddras och slussen i Södertälje byggs om för att klara större fartyg. Staten har huvudansvaret för investeringar i slussen och Mälarfarleden, men projektet förutsätter också omfattande åtgärder i respektive hamn som bekostas av kommunerna. För Västerås omfattar planen muddring av hamnbassäng, förstärkning av kajkonstruktionen och logistikytor, miljöåtgärder, anslutning av väg- och järnvägsförbindelser samt flytt och nybyggnad av kontor och magasin. Investeringarna 2017 avser främst renovering av kajer, körvägar och miljöåtgärder. Projektet Stationsområdet, Kungsängen (3B) omfattar nytt resecentrum med ny bussterminal, passager över spåren och omfattande investeringar i gatunätet. Genomförandet kommer att pågå under flera år och flera olika intressenter kommer att investera i området. Projektet har förskjutits i tiden och de ekonomiska kalkylerna är under omarbetning. Endast planeringsåtgärder kommer att genomföras under PROGNOS INVESTERINGAR 2017 Årets investeringar (exklusive exploateringsverksamhet och fastighetsköp) beräknas uppgå till 671 mnkr vilket är den högsta investeringsnivån någonsin. De senaste åren har investeringsutfallet legat på cirka 400 mnkr. Trots att investeringarna är betydligt större än tidigare år är nivån lägre än budgeterat. Investeringsbudgeten uppgår till mnkr. Investeringsplaneringen bygger på att endast 70 procent av budgeterade investeringar faktiskt genomförs under året. Årets prognosticerade investeringar på 671 mnkr motsvarar 62 procent av investeringsbudgeten. Erfarenhetsmässigt brukar dock det faktiska utfallet bli lägre än prognoserna i augusti. Att en relativt stor andel av de investeringar som tas upp i investeringsbudgeten inte genomförs inom aktuellt budgetår beror i de flesta fall på förseningar i tidplanerna orsakat av exempelvis försenade detaljplaner, överklagade planer och upphandlingar eller att nya förutsättningar tillkommit. I vissa fall kan det också konstateras att tidplanerna i budgeten varit alltför optimistiska och att periodiseringen mellan åren därmed blivit felaktig. Trycket i byggbranschen är också en allt vanligare orsak till förseningar. Det är svårt att få tag på projektledare och det förekommer allt oftare att de anbud som kommer in är mycket högre än vad som förutsågs i kalkylerna. Det finns exempel på projekt där endast ett anbud inkommit och detta har varit betydligt högre än för liknande projekt tidigare år. Nya upphandlingar måste då till med förseningar som följd. De flesta investeringarna i Västerås stads beslutade investeringsplan verkställs dock, men en allt större andel blir förskjutna till nästa budgetår. För flera av objekten i budgeten var det redan i våras känt att tidplanerna blivit framflyttade till nästa år och de har därmed ombudgeterats till den investeringsbudget för 2018 som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni i år. Det gäller bland annat modernisering av Irstaskolan, Norra Vallbyskolan, skola och förskola Blåsbo, Rönnby skolan, Hökåsenskolan, förskolor på Önsta, Brandthovda och Barkarö/ Skogsbacken, Nya Lögarängsbadet, kort- 18 DELÅRSRAPPORT 2016

19 tidsboende LSS, Trossbackens LSS-boende, ombyggnad Stora torget, Kopparbergvägen och båthamn Lövudden. Investeringsutfallet för årets första åtta månader uppgår endast till 28 procent av investeringsbudgeten. För framförallt skolor, förskolor och investeringarna i hamnen är genomförandet hittills lågt. Investeringstakten måste bli betydligt högre den återstående delen av året om ens den prognosticerade investeringsnivån ska uppnås. EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN Exploateringen av fastigheten Kvastbruket för Amazon Web Services har pågått under hela året och företaget har nu påbörjat byggnation av sin första av fyra planerade datahallar. Projektering pågår av två nya styckebyggarområden. Hubbo-Kvistberga i Tillberga och kvarteret Stomnätet på Skälby. Gatubyggnationer och fastighetsbildningar beräknas bli klara så att tomter till tomtoch småhuskön kan bli tillgängliga I Barkarö pågår detaljplaneläggning för ett nytt styckebyggarområde i Oxnö. På området Malmen i Gäddeholm färdigställdes gator och infrastruktur i juni. Cirka 80 stycktomter är sålda och de återstående 8 tomterna är bokade. Kärnhem färdigställer sina bostadsrätter i Stadsträdgården. De blir klara för inflyttning i december. Större exploateringsprojekt som pågår i olika stadier är bland annat Öster Mälarstrand, Klippan, Björskogsgatan, Södra Källtorp och Stenkumlaskolan. I kvarteret Hulte-Högne, där detaljplanen nyligen vunnit laga kraft, har avtal tecknats med Mimer som kommer att påbörja byggnation under Inom Kopparlunden har arbetet med tre nya detaljplaner för bostäder och lokaler påbörjats. De pågående detaljplanerna täcker större delen av området. Utöver de traditionella detaljplanegrupperna har staden bildat en intern projekt- och plan grupp som har till syfte att bevaka helheten i enlighet med planprogram och ramavtal. I resultaträkningen beräknas årets resultat för exploateringsverksamheten bli 79 mnkr. De projekt som framförallt bidrar till överkottet är Kvastbruket (Amazon Web Services), etapp 2 för Malmen Gäddeholm, Norra Erikslund och etapp två Norra Tunbytorp. AVVIKELSER FRÅN INVESTERINGSPLAN Prognos Budget Ombudg till 2018 Blåsbo skola och förskola 10,0 40,0 30,0 Norra Vallbyskolan 0,0 28,0 28,0 Irstaskolan modernisering 8,0 35,0 27,0 Rönnbyskolan 3,0 18,0 15,0 Hökåsenskolan 7,0 18,0 11,0 Förskola Önsta 28,0 57,0 29,0 Förskola Barkarö/ 1,0 18,0 17,0 Skogsbacken Förskola Brandthovda 3,0 19,0 16,0 Hamnen 46,0 140,0 94,0 Nya Lögarängsbadet 109,0 161,0 52,0 Bostäder ungdomar 0,0 25,0 0,0 NF+IFN Korttidsboende LSS 0,0 16,0 16,0 LSS-boende Trossbacken 2,0 16,0 16,0 Stadshuset 22,0 47,0 25,0 Ombyggnad Stora torget 1,0 16,0 15,0 Båthamn Lövudden 1,0 10,0 9,0 INVESTERINGAR, MNKR SAMMANFATTNING Utfall Utfall Utfall Ram Prognos Avvikelse Fastighetsnämnden 176,5 136,2 194,6 842,4 472,2 370,2 Summa fastighetsnämndenn 176,5 136,2 194,6 842,4 472,2 370,2 Tekniska nämnden ordinarie investeringar 63,8 34,2 37,9 93,7 91,2 2,5 Tekniska nämndens strategiska investeringar 22,3 13,6 8,9 53,2 27,8 25,4 Styrelsen för Västerås stad vård och omsorg 2,7 1,8 0,7 5,0 3,9 1,1 Nämnden för idrott och friluftsliv 0,8 0,4 3,7 16,5 5,9 10,6 Projekt Stationsområdet, Kungsängen (3B) 0,0 0,0 0,0 2,6 1,0 1,6 Övriga 54,3 44,3 43,4 74,5 69,4 5,1 Totalt 320,4 230,6 289, ,9 671,4 416,5 Fastighetsnämnden, fastighetsköp 9,1 8,7 10,6 0,0 11,0-11,0 Fastighetsnämnden, exploatering 65,6 45,5 27,4 0,0 76,9-76,9 Fastighetsnämnden, extern hyra 1,0 0,6 0,4 0,0 8,0-8,0 Totalt, inkl exploatering och fastighetsköp och extern hyra 396,1 285,4 327, ,9 767,3 320,6 Fastighetsförsäljning, tomträtter -179,7-163,7-21,8 Fastighetsförsäljning, övrigt -4,7-4,6-2,9 DELÅRSRAPPORT

20 Resultaträkning, Västerås stad EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Bokslut Utfall Budget Prognos RESULTATRÄKNING, MNKR Not Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag - ökad välfärd Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Utfall Bokslut Utfall KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) minskning av kortfristiga fordringar Ökning (-) minskning av förråd/varulager Ökning (+) minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Återbetald utlåning Upplåning Amortering av upplåning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut DELÅRSRAPPORT 2016

21 Balansräkning, Västerås stad mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fordon, maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar, pågående investering Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar EKONOMISK ÖVERSIKT Omsättningstillgångar Lager och förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER DELÅRSRAPPORT

22 Noter, Västerås stad EKONOMISK ÖVERSIKT NOT 1 Utfall Bokslut Utfall Skatteintäkter, mnkr Preliminärt erhållna skatteintäkter 4 277, , ,0 nuvarande år Preliminär slutavräkning för föregående år -28,3-29,9 8,1 Preliminär slutavräkning för innevarande år -5,6 6,0-38,2 Summa kommunalskatteintäkter 4 243, , ,9 NOT 2 Generella statsbidrag Utfall Bokslut Utfall och utjämning, mnkr Inkomstutjämning 542,6 814,0 587,1 Kostnadsutjämning -20,3-30,5-17,5 Regleringsbidrag -3,3-5,0-1,0 Avgift till LSS -61,4-92,1-59,0 Kommunal fastighetsavgift 144,7 222,4 153,9 Generellt bidrag från staten, ökad välfärd 32,1 73,1 48,4 Generellt statsbidrag, bostadsbidrag 0,0 40,9 0,0 Summa generella statsbidrag 634, ,8 711,9 och utjämning NOT 3 Utfall Bokslut Utfall Finansiella intäkter, mnkr NOT 4 Utfall Bokslut Utfall Finansiella kostnader, mnkr Räntekostnader inkl swapräntor 56,4 63,6 53,5 Bankkostnader 0,5 1,2 1,5 Räntekostnader för leverantörsskulder 0,1 0,1 0,0 Fin. kostn. pensionsavsättning 0,0 8,7 7,7 Övriga finansiella kostnader, inkl valutor 3,2 7,2 5,9 Summa finansiella kostnader 60,2 80,8 68,6 NOT 5 Utfall Bokslut Utfall Balanskravsresultat, mnkr Resultat enligt resultaträkning 391,6 394,8 286,7 Realisationsvinster fastighetsförsäljningar -156,9-172,5-24,0 Realisationsvinster finansiella poster -0,4-12,3 0,0 Utnyttjande av Social resursfond 0,0 3,9 2,0 Statsbidrag för ökat bostadsbyggande 0,0-40,9 0,0 Utnyttjande av statsbidrag 0,0 0,0 3,3 för ökat bostadsbyggande Resultat för avstämning 234,3 173,1 268,0 av statens balanskrav Ränteintäkter inkl swapräntor o företagslån 76,9 113,4 86,6 Aktieutdelning kommunala bolag 0,0 2,7 0,4 Övrig utdelning aktier och andelar 2,5 0,8 2,3 Vinst vid avyttring av aktier, obligationer m.m. 0,4 15,5 3,0 Övriga finansiella intäkter, inkl valutor 0,1 0,1 0,1 Summa finansiella intäkter 79,9 132,5 92,4 Ägd Bokslut Aktier och andelar i koncernföretag, mnkr Andel Västerås Stadshus AB 100% 1 734, , ,5 Mälarhamnar AB 51% 28,5 28,5 28,5 Västerås Central AB 49% 6,4 6,4 6,4 Västerås Science Park 12% 0,1 0,1 0,1 Mälarstrandens Utvecklings AB 12% 0,6 0,6 0,6 Summa aktier och andelar, mnkr 1 770, , ,1 22 DELÅRSRAPPORT 2016

23 Tillämpade redovisningsprinciper Vid upprättande av delårsrapport per 31 augusti följer Västerås stad god redovisningssed och tillämpar huvudsakligen de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciperna är desamma i delår srapporten som i årsredovisningen. I budget ingår en kostnad för ökning av semesterlöneskulden med 3,0 mnkr. Liksom tidigare år har ingen förändring av semesterlöneskuld bokförts under året. Därmed är inte heller någon kostnad för förändringen bokförd i utfallet per Den prognostiserade ökningen av semester löneskulden vid årets slut är 7,4 mnkr, det vill säga 4,4 mnkr högre kostnad än budgeterat. Liksom vid årsbokslutet har Västerås stad i delårsbokslutet, i enlighet med RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning gjort en bedömning av skuldportföljen gällande om säkringsförhållandena fortfarande anses vara effektiva. Kommunen har med hjälp av en kvantitativ metod kommit fram till att säkringsförhållandena fortsatt ska anses vara effektiva. Pensioner Västerås stad redovisar sina pensionsåtaganden enligt blandmodellen, vilket innebär att de pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998 redovisas under ansvarsförbindelser och resterande del kostnadsförs vid intjänandet och redovisas som en skuld i balansräkningen. Prognosen för utbetalda pensioner och pensionsskuld 2017 är beräknad av KPA enligt RIPS17. De totala utbetalningarna för pensioner till anställda i Västerås stad beräknas bli cirka 156 mnkr inklusive särskild löneskatt under Utbetalningarna avser både pensionskostnader som reserverats i ansvarsförbindelsen och de som tidigare skuldförts i balansräk ningen. Den totala kostnaden för pensioner i Västerås stads resultat för 2017 beräknas bli 381 mnkr. Det inkluderar utbetalningar som reserverats i ansvarsförbindelsen och beräknad förändring av pensionsskulden. KAPITALFÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL I december 1999 skapades en pensionsfond som är avsedd att användas för att minska likviditetsbelastningen till följd av ökande pensionsutbetalningar i ett långt perspektiv. Totalt insatt kapital, 435 mnkr, har nu ett marknadsvärde på 854 mnkr, vilket är en ökning med 43,7 mnkr jämfört med samma period förra året. Tillgångarna är idag placerade med en övervikt av aktier, 59 procent, jämfört med normalläge enligt finansriktlinjerna, som är 50 procent. Räntetillgångarna uppgår till 41 procent. Hittills i år har fondens värde stigit med 2,95 procent (+24,4 mnkr), vilket är i linje med jämförelseindex. Fondens största innehav är AMF Räntefond Kort 184,8 mnkr (21,6 procent), AMF Aktiefond Sverige 179,8 mnkr (21,1 procent) och Robur Ethica Obligationsfond 162,2 mnkr (19,0 procent). KAPITALFÖRVALTNING PENSIONSMEDEL, MNKR Start Marknadsvärde Indexvärde Fonden är i huvudsak placerad i svenska ränteplaceringar och aktier aug-17 FONDENS MARKNADSVÄRDE, MNKR Insatt kapital Tillgångar Svenska ränteplaceringar 316,7 347,0 Svenska aktier 400,5 439,5 Globala aktier 92,9 66,8 Likvida medel 0,2 0,7 Summa marknadsvärde 810,3 854,0 DELÅRSRAPPORT